S V E N S K U N G D O M S P O L I T I S K A M AG A S I N N ° 0 1 / 2 0 1 2

SU öskar att få gra-tulera Finlands nya president. Det kom-mer att krävas starkt ledarskap och en ge-mensam vision för att ta i tu med de kom-mande årens utma-ningar. I detta arbete vill SU påminna om de värdeliberala frå-gorna — tillsammans bygger vi Finland.

Nyl aNd

Simonsgatan 8 a, 00100 Hels ingfors

t fn 09 693 070 (växel ) , fax 09 693 1968

Nyl aNdS kre tSordför aNde

Valter Huldén

040 5282 188

va l ter.hulden@su.f i

Åbol aNd

auragatan 1 b, 20100 Åbo

fax 02 232 6274

Åbol aNdS kre tSordför aNde

beata björkval l

041 538 6970

beata.b jorkval l@abo.f i

HelSiNgforS

Simonsgatan 8 a, 00100 Hels ingfors

t fn 09 693 070 (växel ) , fax 09 693 1968

HelSiNgforS kre tSordför aNde

ahmed Hassan

ahmed.hassan@su.f i

öSterbot teN

rådhusgatan 21 b, 65100 Vasa

fax 06 317 9497

öSterbot teNS kre tSordför aNde

Mal in Henr iksson

050 569 7951

mal in.henr iksson@su.f i

Do SU!Be SU!Add SU!

Jag vill engagera mig. Jag tar kontakt med ordförande i min krets så diskuterar vi vad som kunde passa just mig. Kontaktuppgif-terna hittar jag här intill.

Bli medlem. Jag blir enkelt medlem genom att gå in på su.fi och fylla i formuläret.

Följ SU på Facebook, Twitter, Issuu, YouTube

01

Ledare 5 — ansLagstavLan 6 — Kretsarna 7 — sU I BrYsseL 9-11 — sÄKerHet & sOCIaL MedIa 12 — Lag & rÄtt 13 —

PressMeddeLanden 14 — MOBILteLeFOnBerOende 15 — PensIOn 16-18 — MInIster 5 19 — eKOtUrIsM 20 — grÖnt BOende 21

— LsK 22 — MInOrIteten 23 — LedarsKaP 24-25

I N N E H Å L L

L E D A r E

No 01 / 2012

CHefredaktör

Joachim Hesthammer

joachim@su.f i

+358 (0)45 7731 0276

forMgiVNiNg

l e r o y

aNSVarig utgiVare

förbundsordförande

fredr ika Åkerö

f redr ika@su.f i

MedVerkaNde

Chr ista björkstam

Si l ja borgarsdótt i r Sandel in

fredr ika Åkerö

l inus Vuor io

Val ter Huldén

Joachim Hesthammer

ahmed Hassan

raine kata jamäki

Sandra gr indgärds

Cami l la Mäkinen

Char lot t l ihnel l

Mal in Henr iksson

Simon kauste l l

beata björkval l

Mats biström

benef i t adv isors

redaktioNeN

Simonsgatan 8 a

00100 Hels ingdors

telefoN (09) 693 072 47

faX (09) 693 19 68

e-PoSt sf@su. f i

Webb www.su. f i

tryCkeri

kSf Medias t rycker i , Vanda

uPPlaga

6000

iSSN

078-4427

Dolda kostnader som kommer på köpet när du handlar varor och tjänster gäller också på fri-villiga pensionsförsäkringar. Det låter vettigt, att tänka på fram-tiden, spara och leva bättre eller kan det vara så att det är en väl-paketerad produkt, en trojan som mjölkar oss okunniga? Tillsam-mans med konsulteringsföreta-get Benefit advisors går SF in på djupet med vårt pensionssystem och sparande. Finlands två största pensionsförsäkringsbolag är Ilma-rinen och Varma. Det sistnämnda är på den globala rankingen värl-dens 13:e största aktieaktör. På samma gång undrar finansminis-teriet varför landets mikroföretag inte expanderar när Ilmarinen och Varma investerar i utländska stora bolag. För att de flesta mikroföre-tag kunde expandera behövs ofta ett extra kapital mellan 20 000 till 80.000 euro, för att få igång sin verksamhet. Informationen om pensionerna är omfattande och en sammanställning presenteras här, tilläggsfrågor kan ställas till sf@su.fi.

När du reser ut på semester, letar du efter ett eko-turistmål eller char-ter? Treehotel i Harads, Sverige, har blandat modern arkitektur med iso-lation i en skog. De erbjuder stiligt designade hotellrum och erbjuder en massa aktiviteter som stödjer lo-kalinvånarna. Eko-turism har blivit allt mera populärt, fler och fler tän-der på tanken om att fira semestern på ett hållbarare sätt.

Personen som ska se till att du lyckas göra ett bra arbete är din chef. Det finns undersökningar som ta-lar om emotionell intelligens och framhäver det som en viktig egen-skap hos en ledare. Konstnärer och artister har länge förstått att intellekt och känslor går ihop. Likaså börjar vetenskapen beakta människans olika känslotillstånd.

Minister 5 tar fasta på två jäm-ställdhetsfrågor ur hennes och hans perspektiv. Simon Kaustell berättar om hur det är att vara pappa och hemma med barnet samt vad han tycker om 6+6+6 modellen. Char-lott Lihnell har erfarenhet av tea-terscenen och förklarar vad du inte tänker på då du ser film eller teater.

Eva Biaudet har sagt att det bor en minoritet i oss alla. För att kart-lägga en del kommer det i varje nummer finnas två nya minoriteter som får presentera sig. Två anonyma skriver denna gång om varsitt ord. Polyamori och sapiosexuell försöker beskriva deras val och livsstilar.

Vår geneation har aldrig stir-rat så mycket på skärmar som nu. Vi är redan vana med Internettill-gång dygnet runt och allstans. Vi har bokstavligen våra liv ute på nä-tet, allt från bilder till skolarbeten, bankkoder m.m. Aktuellt är ACTA som enligt kritikerna kan släcka ner stora delar av Internets olika aktörer. Dessutom bjuds det på ett test som visar om du är beroende av din mo-biltelefon eller inte.

Jag önskar spännande läsning,

Ser du det dolda?

JoachIm heSThammer

Chefredaktör

joachim@su.fi

Pensionsnummer

SU vill tacka eva Biaudet för en fin presidentkampanj, vi som deltog hade roligt och många fina idéer uppstod och många förverkligades. eva lyfte fram saker i debatten, om jämställd-het och multikulturalism, som ingen annan av kandidaterna gjorde. evas inspirerande bud-skap om att ”det bor en mino-ritet i oss alla” är ett bra och viktigt budskap som är värt att reflektera över.

med dessa ord vill vi säga att eva har gjort SU stolta och vi hoppas att det kommer nya kampanjer.

6 S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

Det gick som i Strömsögyllene Venla-statyetter delades ut til l f jol-årets bästa inhemska tv-program. Priset för bästa livsstilsprogram gick til l fSt5:s gårdshuset på Strömsö.

— det känns jätteroligt. Speciellt ef-tersom att vårt program var det enda svenskspråkiga som var nominerat i kate-gorin, säger tv-seriens producent Stefan Jansson.

tyska statskassan är 55,5 miljarder euro rikare än beräknat, meddelar f inansminis-teriet ef ter att ha upptäckt en felräkning.

regeringen tog tacksamt emot beske-det, ef tersom det innebär att tysklands skuldberg reduceras en aning.

Su erkänner lite avundsjuka och skulle gärna räkna lite fel med.

SkottårSkottår inträf far var f järde år och då får ett år 366 dagar i stället för 365, det vil l säga en dag extra. den dagen kallas skottdagen och gör att februari får 29 dagar i stället för 28. 29 februari är således den så kall-lade skottdagen.

anledningen til l att man har skottår är för att man ska kunna hålla årstiderna på plats i kalendern och det påverkar bland annat vintersolståndet och sommarsol-ståndet som under ett skottår f lyttas til lba-ka 18 timmar. för att sen under ett vanligt år f lyttas fram sex timmar.

Sänkta betyg i EuropaNio euroländer f ick 13.1 sänkta kreditbetyg av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s (S&P). både frankrike och österrike förlorade sitt viktiga toppbetyg.

Nedgraderingen av kreditbetygen sker i ett politiskt turbulent läge.

Politikerna är ju mitt uppe i förhand-lingar om stabilitetspakten, det är kris i de grekiska förhandlingarna och för frankri-kes del är det presidentval

Stormar och köldrekordStormarna som drog in över finland den 26-28 december har skadat och fällt när-mare 3,5 miljoner kubikmeter skog i olika delar av landet. Värdet av skadorna upp-går til l ca 120 miljoner euro.

Vinterns köldrekord, -42,7 grader, inne-har enare. alla tiders köldrekord i finland är -51,5 grader i kittilä år 1999.

Su säljer varma och snygga mössor så att du ska kunna använda ditt huvud även i fortsättningen.

Fildelning nu erkänt som en religion i Sverigeefter ett beslut av kammarkollegiet innan jul har det Missionerande kopimistsam-fundet nu godkänts som ett religiöst sam-fund. ett av samfundets religiösa budskap är att utbyta information är heligt och cen-tralt för samfundets religiösa verksamhet.

kopimismen kommer att vara en mis-sionerande religion med syftet att övertyga både kristna och muslimer om kopimis-mens välsignelser.

Samfundet har redan omkring 3.000 medlemmar i ett tiotal länder, enligt egen uppgif t.

VrLeaks – som att Vr inte hade tillräckligt dåligt rykte redanbloggen har skapats på grund av missnöje mot Vr och bolagets sätt att sköta tågtra-fiken. bakom sajten står privatpersonen Mikko Nyman.

På sajten kan man bland annat läsa om Vr:s bonussystem för den högsta ledningen, ViP platserna i Hartwall arenan och mycket annat.medlemmar i ett tiotal länder, enligt egen uppgif t.

Nuorisosäätiö — en krossad spargrisÅklagaren yrkar på fängelsestraf f för tre av de åtalade i valf inansieringshärvan kring stif telsen Nuorisosäätiö. bland dem finns Centerns riksdagsledamot antti kaikkonen och den tidigare riksdagsledamoten Jukka Vihriälä. enligt åtalet delade stif telsen ut 90 000 euro i valstöd – i strid mot lagen och sina egna stadgar. Åklagaren yrkar på minst två år och sex månader ovillkorligt fängelse för den tidigare riksdagsledamo-ten Jukka Vihriälä (C). Åtalet gäller grova mutbrott under Vihriäläs tid som Pen-ningautomatföreningen ray styrelseord-förande.

Du behöver inte längre vara rädd för TV-kontrollanten alla 63 kontrollanter mister jobbet när tV-avgif ten blir yle-skatt. Årligen har det gjorts kring 50 000 kontroller, och nästan 20 000 har åkt fast.

tV-avgif ten har sina rötter hela 85 år bakåt i tiden. de första radiolicenserna började uppbäras 1927 och så småning-om, under f lera årtionden, blev radiolicen-sen tV-licens och senare tV-avgif t

du behöver inte längre vara rädd för tV-kontrollanten

alla 63 kontrollanter mister jobbet när tV-avgif ten blir yle-skatt. Årligen har det gjorts kring 50 000 kontroller, och nästan 20 000 har åkt fast.

tV-avgif ten har sina rötter hela 85 år bakåt i tiden. de första radiolicenserna började uppbäras 1927 och så småning-om, under f lera årtionden, blev radiolicen-sen tV-licens och senare tV-avgif t.

Elisa spärrar Pirate Baybredbandsbolaget elisa har beslutat att til ls vidare spärra f ildelningssajten Pirate bay för sina kunder.

tingsrätten i Helsingfors beslöt redan i oktober att elisa måste spärra Pirate bay under hot om höga böter. elisa har över-klagat domen men nu beslutat att följa tingsrättens utslag.

Spärren ska ligga kvar til ls rättsproces-sen avslutats. Samtidigt är det sannolikt att beslutet får liten betydelse eftersom det är lätt att kringgå.

Är din förening redo för momsplikt?eu-kommissionen vill att frivil l iga organisa-tioner ska betala skatt.

all försäljning som kaf fe, biljetter och övrig inkomstbringande verksamhet skulle bli beskattat och måste redovisas för.

europaparlamentariker Carl Haglund (SfP) arbetar til lsammans med några riks-svenska kollegor för att de regler som nu gäller ska vara kvar.

— enskilda föreningars verksamhet är sällan stor mätt i ekonomiska mått. därför skulle momsskyldigheten helt klart ha f ler nackdelar än fördelar, säger Carl Haglund.

följ med diskussionen i facebook gruppen ”rädda föreningarna i finland”.

55,5

3000

-42,7°c

MRd

A N S L AG S TAV L A N

7S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

ahmed haSSan

ordförande Su Helsingfors

Su i Helsingfors hade konstitu-erande möte i december och under mötet valde man benjamin ellen-berg til l vice ordförande för kret-sen. början av året har haft stark prägel på valkampanjen för eva biaudet i presidentvalet. Vi deltog bl.a. i tidningsutdelning, ”running for president” löp kampanjen och en rolig f lashmob i Helsingfors til lsammans med Su i Nyland. deltagarna i f lashmoben bar eva-masker och gick glatt omkring i stan. Vi har diskuterat bl.a. gug-genheim som varit på tapeten och skrev pressmeddelandet ”alternativ til l guggenheim”. dessutom har kretsen haft en f ilmkväll och en motionsskrivarkväll. i februari kom-mer Su i Helsingfors att vara med på Helsingfors ungdomscentrals årligen återkommande evenemang reaktori den 23.2. kom gärna med och sprida information om Su. Vi har bytt politisk sekreterare. kata-rina dahlman lämnade kretsen efter knappa två år och antar nya utma-ningar i bryssel i Haglunds team vid parlamentet. Christa blomberg til lträdde til l tjänsten som politisk sekreterare 1.2.

BeaTa BJörKvall

ordförande Su Åboland

Åbolands krets har kört i gång för 2012! ivriga Su:are samlades för en f lash-mob för eva och hennes presidentvalskampanj med masker och ballonger. Vi blev så entusi-astiska i vårt vandrande omkring som eva att vi bestämde oss för att fortsätta f lash-moben kring Åbo lite längre. Många postlådor i många trappuppgångar blev en eva -tid-ning rikare och på de sociala medi-erna har jag aldrig tidigare sett den politiska diskussionen så aktiv som i och med det här presidentvalet.

kretsstyrelsen har också kom-mit i gång för i år. Styrelsen består av såväl gamla som nya ansikten, alla ivriga på att diskutera och agera. idéerna var många kring hur vi kan aktivera hela vår krets, speciellt med tanke på höstens kommunalval. temakvällar, politisk diskussion och insändare kommer bland annat att stå på agendan i Åboland.

inför Su:s kongress har kretsen samlats för att idea kring motioner. diskussionerna om vad vi i Åboland önskar att Su kan arbeta för och förbättra i världen var bra. diskus-sionerna kretsade kring inklude-ring, välmående och liberala vär-den. fördelen med att ha med nya Su:are i sådana här diskussioner är att vi får nya synvinklar på den poli-tik vi för och vill föra. Motionerna är ju dessutom bland de konkretaste en Su:are kan göra för att få fram sin egen syn på vad som är viktigt för Su att arbeta för.

Jag är glad över den styrelse jag har äran att fungera som ord-förande för och ser verkligen fram emot nästa kretsstyrelsemöte och resten av året!

malIn henrIKSSon

ordförande Su österbotten

Nytt år, nya möjligheter och en hel massa program. första månaden av 2012 har för Su i österbotten präglats av presidentvalskampanj och förberedelser inför kongressen i april.genast första veckan i januari dök 15 000 eva-tidningar upp på kretskans-liet. Su:are och SfP:are har hjälpts åt att dela ut så mycket material som möjligt för att nå vårt gemensamma mål, eva for president. tyvärr räckte det inte riktigt hela vägen men vi hade i alla fall den roligaste kampan-jen. alla som lördagen den 7 januari råkade befinna sig i rewell Center i Vasa f ick bevittna en dans av Su:are utklädda med eva-masker. ett kul koncept som säkert kan användas i f lere kampanjer.

till kampanjens skräckupplevel-ser hör nog valdebatten i lappajär-ven lukio då mina kunskaper i det andra inhemska sattes på prov. det gick sist och slutligen helt okej och var en kul er farenhet, hoppas på mer sådant inför kommunalvalet i höst!

Höjdpunkter under mina första månader som ny kretsordförande har varit att se så många nya aktiva medlemmar i lokalavdelningarna och omstarten av Su i Vasa. lokalavdel-ningarnas betydelse kommer att vara enorm nu i och med kommunalvalet i oktober. Våra relationer til l de andra partiernas ungdomsorganisationer har också förbättrats, så under vå-ren kommer vi troligen ordna något evenemang til lsammans för att ge ungdomspolitiken mer synlighet.

efter presidentvalets första om-gång har vi börjat blicka framåt och har nu siktet inställt på kongressen i april. På motionsskrivarkvällen vi ordnade i slutet av januari f lödade idéerna som ni kommer att få ta del av på kongressen. Vi ses där!

valTer hUldén

ordförande Su Nyland

Su i Nyland har kört i gång verk-samhetsåret med en styrelse bestående av jämnt fördelade nya och gamla ansikten, och 2012 ser ut att bli diskussionslystet och intressant. redan under de första mötena har vi hittat gemensamma områden och meningsskiljaktighe-ter, helt som det skall vara. i övrigt har vi hunnit med att ta initiativ och organisera två flashmobs för eva biaudets presidentvalskampanj i januari. tillsammans med runt 30 stycken Su-aktiva och andra in-tresserade gick vi maskerade runt i Helsingfors centrum med en boom-blaster, och av det f i lmade materia-let att döma var det väldigt lyckat. ta en titt på klippet, som hittas på Su:s hemsida, om ni har lust! Vi har också ordnat en motions-skrivarkväll inför kongressen, där det diskuterades bl.a. tvåspråkiga högskoleexamina och syftet med of fentliga skyddsrum. Vad vi kom fram til l får ni se på kongressen i Helsingfors i april, ses där!

Ha en god fortsättning.

PÅ N YA P O S T E r

KRetSoRdFÖRaNdeN 4

Svensk Ungdoms politiska sekreterare i ÅbolandPolitices magister maISa lInd-

qvIST blir Svensk Ungdoms nya politiska sekreterare i Åbolands krets. Lindqvist är 26 år, hemma från Åbo och har studerat folkrätt vid Åbo Akademi. Hon har tidiga-re erfarenhet av arbete i en organi-sation då hon utfört uppgifter för Finlands Röda Kors.

Svensk Ungdoms politiska sekreterare i Nylandemma mUSTala Svensk Ungdoms nya politiska sekreterare i Nylands krets. Emma är 20 år, hemma från Sibbo och student från Tölö Spe-cialiseringsgymnasium. Emma har tidigare fungerat som Finlands Svenska Skolungdomsförbund ge-neralsekreterare 2010-2011. Emma är för tillfället aktiv som förtroen-devald inom Finlands Ungdoms-samarbete Allians som medlem i deras internationella utskott och viceordförande i Pohjola-Nordens Ungdomsförbund.

Svensk Ungdoms politiska sekreterare i HelsingforsPolitices studerande chrISTa

BlomBerg blir Svensk Ungdoms nya politiska sekreterare i Helsing-fors krets. Christa är 23 år, ur-sprungligen hemma från Borgå och studerar statskunskap med förvalt-ning vid Svenska social- och kom-munalhögskolan vid Helsingfors Universitet. Christa har tidigare erfarenhet av att jobba inom orga-nisationer där SU finns med som medlemsorganisation bl.a. IFLRY och som Nordiska Centerungdo-mens Förbunds generalsekreterare.

K r E T S A r N A

8 S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2S U I B r Y S S E L

”Funktionshindrade har samma rätt till arbe-te som andra. På den öppna arbetsmarknaden måste man säkerställa att funktionshindrade personer har samma arbetsvillkor som andra. Deras arbetsmiljö måste vara lika bra som an-dras.” Bland annat så står det i social- och hälsovårdsministeriets publikation Funktions-hindrade ska behandlas på samma sätt som andra människor.

I vårt samhälle ska man utbilda sig, sedan jobba för att vid något skede gå i pension och däremellan även skaffa sig en familj och gärna göra en massa annat. Det är därför viktigt att alla hittar sin plats i samhället och trivs. Vi måste dock komma ihåg att alla inte har samma förut-sättningar.

Jag skulle vilja ta upp ett exempel. Tidiga-re fanns på flera kontorsarbetsplatser mycket jobb som innebar kopiering, postning och an-dra praktiska ärenden. Dylika arbetsuppgifter kunde sysselsätta personer med olika grader av utvecklingsstörningar. Flera av dessa arbetsupp-gifter har dock i dag försvunnit i och med tek-nikens utveckling och personer som skött dessa har fått färre sysslor.

Vårt samhälle förändras ständigt och det för-anleder olika slags utmaningar. Det är viktigt att vi har en strategi i vårt samhälle på hur vi sys-selsätter personer med olika förutsättningar för att alla ska känna att de bidrar och är delaktiga i samhället. Detta gynnar den enskilda personen som bidrar till samhället och är delaktig, men det gynnar även vårt samhälle som får skattebetalare och aktiva medborgare. Varje människa har nå-gonting att bidra med.

I 13 års tid har SU haft glädjen att ha ett kans-libiträde hos oss några timmar i veckan. Sofia har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och hon har hjälpt till med den typen av upp-gifter som nämndes tidigare. SU:s arbetssätt har dock förändrats under åren och uppgifterna So-fia skötte då hon började finns inte kvar längre i dag. Efter att ha varit den som jobbat längst tid på SU, går Sofia vidare mot nya utmaningar på annat håll. För SU:s del har Sofia alltid varit en del av vår arbetsgemenskap och bidragit till den. Vi kommer att sakna Sofias närvaro på kansliet och vi önskar henne lycka till i framtiden.

En arbetsmarknad för alla

F ö r B U N D S S E K r E T E r A r E

SIlJa BorgarSdoTTIr SandelIn

sil ja@su.fi

Fo

to:

Ch

ris

ta B

jör

ks

tam

9S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

Resolutioner Romantik & Raj Raj

S U I B r Y S S E L

10 S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

01 02

03

04

05

06

07

09

10

S U I B r Y S S E L

11S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

En grupp på 30 personer, de flesta SU:are, lämna-de den värsta kylan hemma och flög till Bryssel på inbjudan av europaparlamentarikern och SU-med-lemmen carl haglUnd för att bekanta sig med EU, och Calles jobb.

Vår värd JennY WolFram, Carls medarbetare via Liberal praktik, hade förberett besöket och tog hand om oss under resan. Tidigare förbundssekre-teraren Mats Löfström, som nu jobbar för Calle, var också på plats i Bryssel.

Nyheten i Bryssel är Europaparlamentets besök-centrum Parlamentarium som gruppen förstås be-sökte. Alla fick där varsin iPod med hörlurar som interaktivt berättade om EU:s historia och visioner. I Europaparlamentet träffade gruppen Carl och res-ten av hans medarbetare, axel hagelSTam och heIdI Jern. Slutresultatet var en större insikt i hur parlamentet fungerar och det ställdes viktiga frå-gor bl.a. om den ekonomiska krisen och legalise-ring av snuset.

Dagens överraskning kom Calle med:— Ni har turen att vara här när BIll gaTeS ska

tala i stora salen. Vi tågade in i plenum och fick ta del av en fråge-

stund med Gates. Han representerade sin välgören-hetsorganisation och svarade på frågor om vad EU kunde satsa på för att stärka sin verksamhet. Några av Gates budskap var att satsa på lärare och sjukvårds-personal samtidigt som EU måste fortsätta visa ledar-skap när det kommer till biståndsprojekt.

Förutom parlamentet finns Europeiska kommis-sionen i Bryssel. Vi fick en pratstund med kommis-sionär ollI rehnS medarbetare alexIS YamaJa-

Ko. Han har ansvar för bl.a. ungdom, utbildning och flerspråkighet i Rehns kabinett.

davId andBerg frågade om det är så att kredit-värderingsinstituten leker med kommissionen när instituten meddelar att vissa länder bör göra vissa åtgärder och kommissionen lyder men länderna i fråga får ändå sänkt kreditbetyg?

Alexis svar var att kreditinstituten ger en åsikt och marknaden reagerar som de gör i alla fall. EU borde ta i bruk egna kreditvärderingsinstitut i Europa.

Som svar på vad kommissionen gör för ungdo-mar hänvisade Alexis till Youth opportunities Initiative. YOI uppmanar medlemsländerna att förhindra studerande att hoppa av utbildningen och hjälpa unga att få de nödvändiga verktyg som arbets-marknaden kräver genom att ordna praktikplatser.

Till sist förklarade Alexis kommissionens beslut att hjälpa Grekland med stimulanspaket på följande sätt:

”Du bor i ett hus och du vet att din granne leker med tändstickor. Du har upprepade gånger sagt till att det kan gå dåligt om du fortsätter leka. En dag börjar huset brinna och du har två alternativ. Se på när grannens hus brinner och säga, vad har jag sagt? Eller hjälpa till och släcka branden för det finns stor risk att ditt eget hus fattar eld.”

S U I B r Y S S E L

T E X T

Joach im Hesthammer & fredr ika Åkerö

S u b e S Ö K e r

c a r l H a g l u N d

i b r y S S e l

01 tin tin

02 bryssel Är så mycket mer än bara Manneken Pis och choklad

03 Jeanneken Pis

04 turister på grand Place

05 Park

06 ”ett ögonblick — jag sätter min elbil på laddning”

07 europamuséet

08 Vår underbara Carl Haglund

09 bill

10 Skötbord hittat inne på Herrarnas

12 S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2S Ä K E r H E T & S O c I A L m E D I A

Medan många av oss är beroende av Facebook, Foursquare och andra sociala medier och inte kan vänta med att dela våra senaste inköp, vem vi umgås med och var, borde du kanske tänka dig två gånger om innan du delar med dig för myck-et. Det kan oavsiktligt göra dig till ett mål för inbrottstjuvar.

Enligt en brittisk undersökning gjord av ”the Survey Shop” ska du inte dela med dig till cybervärlden om att du är på väg för att fly vintern. Trots olika säkerhetsinställningar har ”inbrotts-tjuvar” olika sätt att kartlägga vem som rör sig vart.

Undersökningen visar att 78 procent av tjuvarna tycker att sociala medier som Facebook, Twitter och Four Square är an-vändbara verktyg för att fokusera på innehållet i olika lägen-heter medan Googles Street View används för att lokalisera egnahemshus.

i finland har trenden inte ännu spridit sig men vill du göra ett experiment kan du välja ut en vän på social media. du följer med personens statusuppdateringar och tänker att du är en inbrottstjuv. Vem skulle du satsa på, vilken information får du och när skulle du slå til l?

andra sidan av myntet är att vi har poliser som med hjälp av social media kan spåra tjuvar och du kan själv, om din telefon eller laptop stulits, ta bild av tjuvarna, lokalisera eller spärra dina apparater.

01 lämnar dörrar eller fönster öppna

02 lämnar värdesaker synliga

03 Meddelar om sin aktivitet på nätet

04 gömmer nycklar nära huvuddörren

05 lämnar annan information utanför dörren

01 Ställ in dina inställningar på social media så att en-dast dina vänner kan se din profil

02 acceptera endast vänner du känner

03 försök låta bli att nämna om du ska bort och hur länge

04 undvik att ladda upp bilder var din adress eller andra kännetecken för var du bor syns

05 ta inte bilder på värdesaker du har hemma

Det visar sig, enligt tjuvarna, att det tar endast tio minuter totalt att genomföra ett inbrott och ca två minuter att bryta sig in när ingen synlig säkerhet finns. Den genomsnittliga vinsten efter en lyckad stöld förblir gynnsam på 1500 euro, var största värdet utgörs av kontanter, smycken och elektronik.

Säkerhetsexperten Jonathan Lim säger i en intervju till Sky News att inbrottstjuvarna ser folks statusuppdateringar och använder sig av dem. På Twitter kan det stå att någon är borta över julen och har kul. Det betyder att om tjuvarna vet var du bor är det som en öppen inbjudan.

Detta fenomen har lett till att polisen i sin tur använder sig av samma metod för att få fast tjuvar. Det finns tjuvar som genast tar bild på sitt byte och laddar upp det eller de som an-vänder sig av telefonerna eller datorerna.

5 MiSStag att täNKa På

Jag vet när du inte är hemma

TexT

Joachim Hesthammer

13S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2 L AG & r ÄT T

Nätneutralitet (engelska: net neu-trality) är ett uttryck som mynta-des i USA i början av 2000-talet av politiska motståndare som mot-satte sig möjligheten för telekom-bolag och Internetleverantörer att kontrollera informationsflödet över Internet, och att viss trafik får hö-gre prioritet.

vad är nätneutralitet?

Nätneutralitet är den vägledande principen som bevarar det fria och öppna Internet. Det innebär att Internetleverantörer inte får diskri-minera olika typer av innehåll och applikationer online. Det garante-rar ett jämlikt spelfält för alla webb-platser och Internet-tekniker.

Nätneutralitet är orsaken till att Internet har drivit ekonomisk inn-ovation, demokratiskt deltagande och yttrandefrihet. Med nätneu-tralitet blir nätverkets enda jobb att flytta data - inte välja vilken data som ska privilegieras med högre kvalitet.

vad kan hända om nätneutrali-tet inte lagstadgas?

Din Internetleverantör har möjlig-het att filtrera nätsidor och kan där-med bestämma vilka sidor som lad-das med hög hastighet. Du som har en egen hemsida har möjlighet att anhålla om att din sida ska nås med hög hastighet men det tillkommer en kostnad som inte ens de flesta föreningar skulle ha råd med. Det här leder till en monopolisering av Internet, som vi bevittnat inom ra-dio och TV. I dag kan du köpa di-gitalkanalpaket till TV:n. Du kan välja mellan sport, silver och guld och förstås det stygga paketet. Om nätneutraliteten inte garanteras kommer telefonbolagen att lyssna på sina konsulter, som alla är MBA lärlingar, och kapitalisera. Kunden lämnas med att välja mellan sociala media-, sport-, kunskaps- eller det stygga paketet.

acta

01 kritiska bloggar kan tystas, internet censureras

02 dokumentärf ilmer på nätet kan stoppas

03 förhindrad yttrandefrihet

04 förlust av nät neutralitet

05 total bevakning av alla dina nätverksaktiviteter inkl. mejl, twittrande och bloggande

06 förlust av vissa mänskliga rät-tigheter

07 risk att förlora sin nätupp-koppling (nya former av ome-delbara straf f )

08 enskilda individer kan bli stämda av stora bolag

09 bönder kan tvingas til l att köpa viss sorts patenterade frön

den egentliga innebörden av acTa är enligt kritiker

vad är acta-avtalet?

Acta är ett handelsavtal som regle-rar immaterialrätt, alltså t.ex. pa-tent och upphovsrätt. Till stor del handlar avtalet om otillåtna kopior av medicin eller andra fysiska va-ror, men även upphovsrätt i digitala sammanhang. Med andra ord hur piratkopiering på nätet ska stävjas.

Avtalet har kritiserats för att det förhandlats fram utan insyn eller demokratisk process samt att det går emot grundläggande mänskliga rättigheter. Avtalet jämförs med det nordamerikan-ska SOPA och PIPA och påstås ha samma förödande effekter för Inter-net i Europa.

Är avtalet godkänt nu?

Nej. EU och 22 av medlemslän-derna skrev under avtalet 26.1 i år i Tokyo, men det innebär inte nå-

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida informa-tion via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipe-dia, Facebook, Twitter och så vi-dare. Dessa sajter bygger på att an-vändarna själva skapar materialet, i Wikipedias fall finns inte ens nå-gon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförening.

SoPa är ett lagförslag i USA vars syfte är att förenkla arbetet med att sätta fast Internetanvändare som gör intrång i upphovsrätts-skyddet. Det stora problemet med SOPA är att lagen ger mediaindu-strin fria händer att blockera, cen-surera, strypa och rent generellt förstöra Internet.

Det här har av naturliga skäl inte tagits emot med blida ögon. Sajter som Wikipedia, Facebook, Twitter och Google skulle råka illa ut efter-som de, på grund av att de bygger på användargenererat material, länkar till sajter med upphovsrätts-skyddat material. YouTube kan till exempel omöjligen manuellt gå igenom alla nyuppladdade filmer för att bedöma huruvida det sker intrång i upphovsrätten eller inte.

Om du besökte Wikipedias engelska sajt den 18 januari 2011, mötte du en svart sajt med rubriken ”Imagine a World Without Free Information”. Flera andra stora Internetaktörer gjorde samma sak och stängde sina sajter under ett dygn för att uppmärksamma folk om SOPA.

På förbundsstyrelsemötena har vi redan länge diskuterat vad SU kunde göra för att främ-ja ungt entreprenörskap. I dag är det relativt få unga som startar upp egna företag. En av orsakerna är säkert att det av många ses som svårt, byråkratiskt och ekonomiskt ostabilt att driva ett eget företag.

I dagens ekonomiska läge borde man tän-ka innovativt för att öka sysselsättningen av unga, som vi alla vet borde vara mycket högre. Varför kunde man då inte öka den genom att låta unga sysselsätta sig själva? Då återstår den enkla frågan: Hur lockar man unga att starta upp egna företag?

Inkomstgränser för studerande har en funktion, studerande ska koncentrera sig på att studera och bara jobba så mycket att de klarar sig ekonomiskt. Att slopa inkomstgrän-serna för studerande företagare skulle ändå uppfylla en, enligt mig, viktigare funktion. Det skulle locka studerande att starta upp fö-retag och unga skulle redan under studietiden lära sig det byråkratiska bakom företagandet. Det skulle säkert sänka ribban för att fortsätta som företagare efter studietiden. Jag är över-tygad om att det skulle främja företagandet i det långa loppet i Finland.

Företagandet bland unga borde uppmunt-ras betydligt mycket mera än vad det görs i dag och det borde göras mera för att företagandet ska vara ett attraktivt alternativ vid sidan om typiska arbetsplatser under studietiden. Att slopa inkomstgränserna skulle vara ett stort steg i rätt riktning.

camIlla mÄKInen

camil la@su.fi

F ö r B U N D S S T Y r E L S E m E D L E m m E N

Slopa inkomstgränserna för studerande företagare

Grundtanken är inte att det är fel att skydda upphovsmän till di-gitalt material. Däremot är SOPA skrivet på ett sådant sätt att det mer liknar censur. Vita huset svarar till protesterna: “We will not support legislation that reduces freedom of expression, increases cybersecurity risk, or undermines the dynamic, innovative global Internet”.

PIPa – ProTecT IP acT (PIPA, Preventing Real Online Threats to Economic Creativity and Theft of Intellectual Property Act of 2011)

PIPA, även känd som Senate Bill 968 eller S. 968, är ett lagförslag i USA:s kongress som syftar till att ge USA:s regering och rättighets-innehavare ytterligare verktyg för att begränsa tillgången till vad man betecknar som laglösa webbplatser, dvs. webbplatser som ägnar sig åt upphovsrättsbrott eller distribution av förfalskade varor. Förslaget är sär-skilt riktat mot webbplatser utanför USA.

Lagförslaget har likheter med Stop Online Piracy Act (SOPA) och har på liknande grunder kritiserats för att innebära en de facto censur av Internet. Enligt kritiker utgör försla-get ett hot mot yttrandefriheten på Internet, och den skulle i praktiken omöjliggöra webbplatser med an-vändargenererat innehåll, till exem-pel Youtube och Facebook.

got slutgiltigt godkännande utan snarare en slags avsiktsförklaring. Både Europaparlamentet och län-dernas egna parlament, i Finland alltså riksdagen, ska säga sitt innan förhandlingarna är avslutade.

Polen, Tjeckien, Slovakien, Lettland och Tyskland säger nej el-ler avvaktar avtalet.

hur uppstod acta-avtalet?

Bakgrunden är försök inom Wipo, FN-organet för immaterialrätt, att skärpa skyddet för t.ex. patent och upphovsrätt. Flera länder, inte minst utvecklingsländer, motsatte sig hårdare regler och förhandling-arna strandade. Även inom Världs-handelsorganisationen mötte för-slagen på motstånd. Acta är ett mer fristående avtal som länder har anslutit sig till oberoende av Wipo och Världshandelsorganisationen.

NätNeutralitet SoPa ocH PiPa

14 S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

Alternativ till Guggenheim

Flytta inte Nylands Brigad till Obbnäs

Sak samma vem Finlands nästa president bor med

”vi förstår inte på vilket sätt det inverkar på presidentkandidatens kompetens och lämplighet för uppdraget.” — FredrIKa ÅKerö om att ta avstånd från f ix-eringen vid kandidaternas sexuella läggning. Su vill att nästa president ska stå för öppenhet, tvåspråkig-het, jämlikhet, jämställdhet, tolerans och respekt. Su vill också att presidenten ska tala för könsneutralt äktenskap.

V b l 2 9 .1 2 0 1 2

Su i Media

”Informationsfriheten är en viktig grundvärdering i ett demokratiskt samhälle. de föreslår att en domstol ska kunna förorda en teleoperatör att förhindra sina kunder tillgång till en nätsida. det här är ett hot mot informationsfriheten.”

— Sandra grIndgÄrdS om hovrättskommitténs lösningar til l digitala utmaningar. grindgärds anser det är bra att man funderar på upphovsrättsproble-matiken och hur man kan komma åt olagligheter på internet, men inte til l vilket pris som helst.

”vi är av samma åsikt vad gäller behovet av att koncentrera utbildningen. att det krävs en viss massa för att kunna garantera en tillräckligt hög kvalitet på utbildningen.”

— maTS BISTröm och maTIaS KallIo om aka-demilektor barbro Schaumans uttalanden om att den svenska högskoleutbildningen borde koncentreras til l de tre huvudorterna Helsingfors, Vasa och Åbo.

”Istället för guggenheim bygger vi en järnvägsbro som skulle knyta ihop Finland med Centraleuropa och hämta med sig ekonomisk och logistisk nytta. Helsingfors skulle bli ett mera lockande resmål tack vare bättre förbindelser.”

— Su i Helsingfors om diskussionen kring guggen-heim. radio extrem svarar med att guggenheim-pengarna bara räcker til l en 75 meter lång bro. de årliga inbesparingarna som kommunreformen leder til l kunde användas til l att göra bron längre, så att den så småningom når fram til l tallinn. enligt X3Ms beräkningar sker det ungefär år 3457.

V N 1 0 . 2 2 0 1 2

H b l 1 6 .1 2 0 1 2

r a d i o X 3 M S H e M S i d a 0 9 . 0 2 2 0 1 2

P r E S S m E D D E L A N D E N

Svensk Ungdom i Helsingfors efterly-ser alternativ till Guggenheimprojek-tet.

— Det huvudsakliga problemet med Guggenheim är inte att det är för dyrt utan att det gynnar en marginell grupp av människor, säger ordförande Ahmed Hassan.

Svensk Ungdom i Helsingfors är be-sviken på att diskussionen om museet har varit så svartvit. Debatten har förts på ”ja eller nej”-basis, medan man borde diskutera hur man bäst kunde lyfta fram och förbättra staden, tycker kretsen.

— Nu är det dags att vidga vyerna och satsa på kreativt nytänkande, varför inte till exempel diskutera en järnvägs-

— Försvaret måste få ner sina utgifter, men det är inte genom att lägga ner Nylands Brigad i Dragsvik som vi spa-rar pengar, säger förbundsordförande Fredrika Åkerö.

SU uttalade sitt stöd för Nylands Brigad senast i april 2011, då riksdags-ledamoten och försvarsutskottets ord-förande Jussi Niinistö (PS) först skulle ta bort just Nylands Brigad på språklig grund om garnisoner ska stängas.

Efter regeringsförhandlingarna i maj blev det klart att försvarsmakten måste minska på sina utgifter och det kommer troligtvis att betyda färre garnisoner. I februari kommer nedskärningsförslaget från försvarsministeriet. Svensk Ung-dom vill nu igen uttala sitt starka stöd för Nylands Brigad till försvarsminister Stefan Wallin och hela regeringen.

Inför andra omgången i presidentva-let 5 februari finns det två kompetenta kandidater, Pekka Haavisto och Sauli Niinistö, konstaterar Svensk Ungdoms förbundsstyrelse.

— Vi tar avstånd ifrån fixeringen vid kandidaternas makar och sexuella lägg-ning. Vi förstår inte på vilket sätt det in-verkar på presidentkandidatens kompe-tens och lämplighet för uppdraget, säger förbundsordförande Fredrika Åkerö.

SU anser att Finlands nästa president ska tala för öppenhet, tvåspråkighet, jämlikhet och jämställdhet, tolerans och respekt, och uppskatta värdeliberala

bro till Tallinn, tycker kretsens viceord-förande Benjamin Ellenberg.

Enligt SU i Helsingfors skulle en järnvägsbro knyta ihop Finland med Centraleuropa och hämta med sig eko-nomisk och logistisk nytta. Helsingfors skulle bli ett mera lockande resemål tack vare bättre förbindelser.

— Istället för att tacka och ta emot ett färdigt koncept som kanske inte passar Helsingfors borde man inom staden våga ge mer utrymme för aktivt nytänkande. Helsingfors är trots allt de-signhuvudstad 2012, avslutar kretsord-förande Ahmed Hassan.

— Man skulle önska att förnuftet vinner, och förnuftet säger att det inte lönar sig att stänga en av landets mest kostnadseffektiva garnisoner. Det lönar sig inte ens ekonomiskt, konstaterar Åkerö.

Nylands Brigad i Dragsvik är en av landets bäst fungerande garnisoner. Kostnad per beväring är låg, resultaten garnisonen presterar är höga, och briga-den har stor betydelse för marinen och försvarsmakten.

— Vi sparar ingenting på att flytta utbildningen av beväringar på svenska från Dragsvik till Obbnäs, att utbilda beväringarna kostar oberoende. Men en nedläggning av brigadens verksam-het i Dragsvik innebär att den svenska inlärningsmiljön i Ekenäs går förlorad. Och den kan inte garanteras i Obbnäs.

frågor som könsneutralt äktenskap. Det här är viktiga värderingar. Presidenten ska blicka framåt och jobba för en posi-tiv samhällsutveckling.

Trots att Eva Biaudet inte nådde an-dra omgången kommer Svensk Ung-dom inte att ställa sig bakom någonde-ra av kandidaterna. Båda har stöd bland förbundets medlemskår.

— Glädjande i valet har varit att unga varit mycket synliga och aktiva och det här är en trend vi vill se fortsätta in-för höstens kommunalval. Unga behövs inom politiken, avslutar Åkerö.

PreSSmeddelande

Svensk ungdom i Helsingfors

16.1.2012

PreSSmeddelande

Svensk ungdom

01.02.2012

PreSSmeddelande

Svensk ungdom

29.01.2012

15S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

resultat

teSt

T E S T

0-3 Äger du ens en mobiltelefon?

4-5 du verkar ha det under kontroll.

6-8 en varningsklocka borde ringa, inte din mobiltelefon!

9-14 din mobiltelefon äger dig!

15-17Hur många gånger kollade du din telefon medan du gjorde testet? gör dig själv och andra en tjänst och ta til lbaka kon-trollen innan du blir en trasig telefon.

Äger du en hederlig mobiltelefon eller en ”smartphone”?

Till vad använder du din mobiltelefon mest?

a) tillgång til l internet

b) social media

c) skicka och ta emot mejl

d) ta bilder eller f i lma

e) skicka bilder eller videon

f ) sms

g) ringa

vad skulle du hellre offra i en vecka för att inte tvingas vara utan din telefon?

a) alkohol

b) choklad

c) sex

Är du beroende av din mobil-telefon?

Jag har på min telefon dygnet runt.

det sista jag gör innan jag går och sova är att kolla telefonen.

Jag sover med min telefon eller har den vid sängen.

Jag erkänner att jag textar och/eller talar i telefon när jag kör bil/cyklar.

Jag kan texta med ögonen fast.

det händer att jag går och textar samtidigt.

Mitt sociala liv skulle få ett slut om jag inte hade min telefon.

Jag känner mig ibland tvungen att ringa eller svara även på ”tysta stäl-len” som på biblioteket eller biogra-fen.

När jag känner mig uttråkad tar jag fram mobilen.

Få frågor känns så avlägsna som pensionärsliv på solkusten i Spanien eller att börja pensionsspara.

Men visst fan ska jag få pension när jag blir gammal efter alla år jag har betalat pensionsavgift, under tiden som jag har jobbat. Fast, om fler ska få pension samtidigt som färre jobbar och beta-lar in pensionsavgift är det ju logiskt att det inte kommer att finnas lika mycket pengar att dela på. Och eftersom Finlands pensionssystem till största delen bygger på ”Pay as you go”, att de pengar som betalas in nu av mig betalas ut till en pensionär nästa år, så betyder det att ”mina” pensionspengar inte finns kvar när jag nått 60+ stadiet.

Därför ska alla vi som kan, jobba lite längre.Det handlar inte bara om att höja den övre

pensionsåldern från 63 till 65, utan också att få så många som möjligt in i arbetslivet efter examen och att skapa miljöer där folk mår bra och trivs på jobbet.

Faktum är att på tio år (2000-2010) har med-ellivslängden gått upp med över två år i Finland, enligt Institutet för hälsa och välfärd och Världs-banken. Utvecklingen är positiv, och ser man i ett längre perspektiv, hur länge finländare förväntas leva, stiger kurvan stadigt uppåt. Det har skett en förhöjning med över 30 år under de senaste hundra åren. Det är en hel generation till. Men ja, ingen vet ju hur länge just jag kommer att leva.

När vi fattar beslut på nationell nivå kan vi bara utgå ifrån generella siffror. Och om vi då går i skola i tjugo år, och sen jobbar fyrtio ska det hit-tas fyrk för tjugo år som glad pensionär. Låter det realistiskt?

Därför anser SU att vi borde höja den faktiska pensionsåldern genom att motverka arbetsrelate-rade sjukdomar och göra arbetsplatserna bättre. Samtidigt borde vi också höja den lagstadgade pensionsåldern till 65. Det skulle vara en viktig signal på vad som förväntas av oss om vi vill att samhället ska gå runt.

FredrIKa ÅKerö

fredrika@su.fi / thesuoffice.blogspot.com

F ö r B U N D S O r D F ö r A N D E

Vi ska jobba längre för att vi lever längre

Fo

to:

Ch

ris

ta B

jör

ks

tam

Jag gör regelbundet privata samtal på arbetstid.

Jag uppdaterar fb eller twitter i sko-lan/på möten.

ibland använder jag min telefon då jag sitter på toaletten.

På fester använder jag min mobil för att slippa tala med människor jag inte känner.

När jag sitter med mina vänner följer jag aktivt med vad som sker i min mobil.

Min telefon har ersatt min tV.

När jag vaknar på natten kollar jag min twitter eller facebook profil med mobilen.

Jag avbryter sex för att kolla eller svara i telefonen.

16 S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2P E N S I O N

M e d e l p e n s i o n e n f ö r e n f i n l ä n d a r e 2 0 1 0

v a r 1 3 7 0 € /m å n o c h f i n l ä n d a r n a s o m

g i c k i å l d e r s p e n s i o n v a r i g e n o m s n i t t

6 3 ,4 å r. D e n s t ö r s t a a r b e t s l ö s h e t e n h i t -

t a s b l a n d d e m u n d e r 3 0 å r o c h d e m ö v e r

5 0 å r. Te c k n a r d u e n f r i v i l l i g p e n s i o n s f ö r -

s ä k r i n g l å s e r d u d i n a p e n g a r t i l l s d u b l i r

p e n s i o n ä r o c h u t s ä t t s f ö r d o l d a ko s t n a -

d e r.

om du har frågor kring pensionssparande, företagsförsäk-ringar, lagstadgade försäkringar, frivil l iga pensioner, livs- och sjukförsäkring, utlandskommenderingar mm. kan du rikta din fråga til l sf@su.fi och få svar.

Pension

?

” B e n e f i t a d v i s o r s” ä r e t t o b e r o e n d e

m ä k l a r f ö r e t a g s o m ö v e r v a k a s a v f i -

n a n s i n s p e k t i o n e n . D e f o k u s e r a r p å f ö -

r e t a g s f ö r s ä k r i n g a r, f r i v i l l i g a p e n s i o n e r,

u t l a n d s ko m m e n d e r i n g a r m . m . o c h g e r

g o d a r å d t i l l o s s u n g a , b l i v a n d e p e n -

s i o n ä r e r. D e t f i n n s m y c ke t a t t l ä r a s i g ,

ko l l a i n n ä s t a u p p s l a g .

17S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2 P E N S I O N

”Pension är pengar att l ivnära sig på”

BennY När man söker en anställ-ning så gäller nog att, förutom lön, prata om det finns andra förmåner som tilläggspensioner, sjuk- och livförsäkring och sen måst du vär-dera hur mycket det är värt åt dig. Jag menar, är du en ny utexamine-rad magister i statsvetenskap och du får erbjudande om ett jätte bra jobb och en jätte bra lön. Det är sannolikt att du inte har något in-validpensionsskydd, du har inget familjepensionsskydd, men har ar-betsgivaren en grupplivförsäkring, då kan gå med och i alla fall ha nå-got skydd. För många unga ute på arbetsmarknaden är det oftast lö-nen och bilförmån som är viktigast, i framtiden tror jag det kommer att bli pensionen, riskförsäkring och semester. Pensionen är i slutändan pengar att livnära sig på.

anna Om vi tar den frivilliga pensionen, om du sku börja spa-ra på en pension nu så får du be-tala in 5000 € i året, men det gör du knappast jag menar en normal människa kanske kan betala in 1000-2000.

JoachIm Ett försäkringsbolag er-bjöd mig att betala in 100 euro per månad.

BennY Då har du en sån här trev-lig situation, de som har betalat nu tidigare så har fått avdrag med 28 %, för det är ju kapitalskatten. Nu stiger den till 30 % så de som tar ut sin pension betalar 30 % på allt. Har du sparat så du får ut tusen, då görs ett avdrag på 280 €, om du får tvåtusen betalar du 560 € i skatt. Frågan är, är det värt att spara på det sättet och binda dina pengar för följande 35 år, i ett försäkrings-bolag som du inte har en blek blå aning om hur det ser ut, och under vägen betalar du sammanlagt 36 % i avgifter?

Dessutom tycker jag det är omo-raliskt ur konsument synpunkt att försäkringsbolaget har rätt att sälja till dig en produkt som de inte ens kan säga vad pensionsåldern är.

anna Låt oss säga att du har varit duktig och under åren sparat ihop 50.00 €. Enligt lagen och nuva-rande regler får du plocka ut pen-sionen tidigast vid 63 och du ska plocka ut den under 10 år. Det är 5000 € i året och ungefär 400 i må-naden och på dem betalar du 30 % skatt, sku det vara normal pension sku du betala 5 % i skatt.

BennY Det finns en fälla till. Om du är gift och har en fondförsäk-ring och går bort. Vanligtvis beta-las ut en livsförsäkringsersättning.

Den nya lagen gör i princip att din änka säljer dina fonder först och betalar skatt på det. Sen betalar du arvsskatt på resten.

”du bl ir dubbelt beskattad”

anna Du blir dubbelt beskattad. Dessutom tar försäkringsbolagen en premie på livförsäkringen. Och på beloppet 5000 €, som du får dra av, har inte höjts på länge och hänger långt efter. Den är inte fast vid något index.

BennY Din månatliga pension som sprids ut på 10 år blir så liten att du skulle betala mycket min-dre inkomstskatt. Heller spara lite pengar i månaden och gå direkt till börsen och investera i så kallade säkra bolag, sätter in det på ditt ak-tieandelskonto och glöm bort sa-ken. Det betyder att 10 år senare om du ska köpa bostad, då kan du ta ut pengarna genast till skillnad från pensionssparandet. Du betalar bara skatt på vinst.

A N N A o c h B E N N Y d r i v e r B e n e f i t a d v i s o r s o c h h a r l å n g e r f a r e n h e t a v f ö r s ä k r i n g s - o c h

p e n s i o n s b r a n s c h e n . Fö l j a n d e ä r e t t u t k a s t a v d e , s a m m a n l a g t , 5 t i m m a r s o m v i d i s k u t e r a d e .

N ä r j a g i n g å r a r b e t s f ö r h a n d l i n g a r, v a d s k a j a g t ä n k a p å ?

18 S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

Pensionssystemet i Finland består huvud-sakligen av ett arbetspensions- och ett folk-pensionssystem samt vissa lagar som stiftats med tanke på speciella risker. Arbetspen-sionssystemet omfattar alla personer som varit anställda samt personer som har va-rit egenföretagare eller lantbruksföretagare. Folkpensionssystemet omfattar alla som är fast bosatta i Finland.

Som pensionsförmåner betalas ålders-, invalid-, arbetslöshets-, deltids- och famil-jepensioner. Pensioner betalas också enligt speciallagar som gäller lantbruksföretagare.

Arbetspensionssystemet består av pen-sionssystemen för den privata och för den offentliga sektorn. Tre fjärdedelar av arbets-kraften arbetar inom den privata sektorn

Frågor

och en tredjedel inom den offentliga sek-torn. De pensionslagar som gäller löntagare inom privata sektorn är ArPL och SjPL. Företagare omfattas av FöPL och LFöPL. De huvudsakliga pensionslagarna för den offentliga sektorn är KomPL, StaPL och KyPL.

Ålderspension

Enligt arbetspensionssystemet är det möj-ligt att gå i pension enligt eget val i åldern

63-68 år. Inom den offentliga sektorn är det möjligt att gå i pension även enligt tidi-gare överenskommelse vid den s.k. person-liga eller yrkesbaserad pensionsåldern och enligt lagen om sjömanspensioner vid den s.k. intjänade pensionsåldern.

käl

la:

Pe

nsi

on

ssk

ydd

sce

ntr

ale

n

P E N S I O N

när börjar jag införtjäna ålderspension?

Enligt reformen av arbetspensionslagarna som trädde i kraft i början av 2005 till väx-er arbetspensionen av arbete som utförs i åldern 18-67 år.

hur stor blir min pension och vad be-räknas den på?

Det vet ingen, men pensionen beräknas utgående från arbetsinkomsten och den ål-dersavhängiga intjäningsprocenten under respektive år. Den beräknas på din brutto-lön/förvärvsinkomst minus din egen pre-mieandel.

vad händer om jag blir arbetsoförmö-gen?

Man räknar ut pensionen enligt de fem se-naste årens inkomster och ser hur mycket du hade fått vid 63 års ålder. när får jag ut den?

Ingen vet men enligt nuvarande lagstift-ning är det mellan 63-68 år.

vad händer med mina pensionspengar om jag dör?

Om du inte har anhöriga går pengarna till staten.

Får min anka/änkling/sambo/barn pen-sion efter mig?

Barnen får utbetalt till 18 års ålder och det är behovsprövat. Sambon får ingenting.

vem bekostar pensionen och vad kos-tar den?

Du betalar med din arbetsgivare. Du be-talar 5,15 procentenheter av totalpremien.

har jag rätt att besluta om hur min an-del av premien investeras/försäkras?

Nej, det gör din arbetsgivare och pen-sionsbolag.

vad är en frivillig pension och lönar det sig att teckna en?

Det lönar sig att teckna en frivillig pen-sionsförsäkring om du litar på att allt är lika nu även om 40 år och att du får bra av-kastning som täcker omkostnaderna. Men vill du betala 5000 € i året för något du inte vet vad det kommer att vara, när du får ut de men du vet att under försäkrings-tiden kommer du att ha pengarna bundna i ett land vars framtid och lagstiftning för-ändras?

19S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

Bechdeltestet (eng. Bechdel test, Bechdel rule) är ett enkelt test med vilken en films framställning av kvin-nor kan bedömas. Bechdeltes-tet har sitt ursprung i popu-lärkulturen men används numer även av skribenter i etable-rade pappers- och nättid-ningar. testet används ibland även på litteratur.

För att en film ska klara Bechdeltestet måste den upp-fylla följande kriterier:

Ha minst två (namngivna) kvinnliga karaktärer

som pratar med varandraom något annat än män.

Hur många filmer kommer du på?

Källa: sv.wikipedia.org/wiki/Bechdeltestet

två olika situationer sedda på med genus-

glasögon.

P E N S I O N

för mig representerar SImon

KaUSTell den moderna pappan som vill ta en aktiv roll som förälder och som inte går med på att an-passa sig enligt någon sorts gam-maldags norm. Så jag frågade ho-nom hur han egentligen ser på sitt nya liv som förälder, och pappa.

Simon, hur är det att vara hemmapappa?

Jag skulle inte kalla mig själv för en hemmapappa, trots att jag gärna skulle vara en. att komma hem efter jobbet i veckan och att ha veckosluten lediga plus lite semes-ter nu som då tycker inte jag att kvalif icerar mig som hemmapappa.  för att kalla mig en hemmapappa tycker jag att jag minst borde ta ut lite föräldraledighet och ha barnet som min huvudsyssla en lite längre tid. Pappaledigheten f inns förstås, men kom igen, det är 18 dagar. Visst, det är tre veckor, och bättre än ingenting, men sist och slutligen upplever jag det som en väldigt kort tid hemma med min dotter Minea.

den tid som jag är hemma med min dotter är i alla fall underbar. att se henne utvecklas sakta men sä-kert, att få välja kläder åt henne på morgonen, att trösta henne när hon gråter, att mata henne, att få byta blöja på henne och tvätta hennes rumpa... Stundvis upplever jag det bara som en liten lek som jag leker med henne nu och då.

hur skulle din idealsituation som pappa se ut?

för mig skulle 6+6+6-modellen i alla fall för til lfället fylla kraven. båda föräldrarna skulle kunna vara hemma med barnet under den första tiden, alltså inte bara de två första veckorna eller så, utan ett halvt år. under den tiden skulle föräldrarna hinna lära känna bar-net, och vice versa, så väl att båda skulle duga lika väl då det kommer til l att trösta barnet när det gråter eller ska sova.

hur har omvärlden bemött dig som nybliven pappa som gärna är hemma mera?

Jag jobbar i en kvinnodominerad miljö, vilket möjligtvis bidrar til l större förståelse då jag pratar om hur jag tycker att det är skönt att vara hemma med min dotter och att jag gärna skulle vara hemma mer. andra pappor kanske har det svårare. i alla fall har jag inte ännu stött på några negativa kom-mentarer eller attityder mot mig då jag pratat om att vara hemma med barnet. När det kommer til l en situation då jag tar ut föräldraledig-het (senast pappamånaden) så kan det ju hända att läget ändras.

och så Bechdeltestet:

filmerna: Jag har efter ca 2 timmar endast kommit på en: despicable Me. där talar de tre föräldralösa f lickorna om hurudana föräldrar de önskar.

mINISTER 5

Den moderna pappan

charloTT lIhnell har hållit på med att spela och regissera teater sen barnsben och har studerat bl.a. peda-gogisk teater på örebro universitet, på teaterstudion i Stockholm, dans och stridskonst i indien och fysisk scen-konst på Novia. Hennes senaste verk har präglat genus tänkande i samhället men också på scenen.

hur ser du på saken att det finns långt flera filmer som uppfyller kraven i Bechdeltestet när man gör det ur en mans perspektiv?

testet beskriver mycket väl hur det gamla tankesättet om kön fortfarande finns kvar, inte bara i f i lmbranschen men överlag. också hur ”normalt” man lyckas få det att se ut.

hur menar du?

Ja, men ta en godtycklig f ilm och se dig själv när du sitter och ser på den, hur många gånger har du reagerat på att en f ilm inte klarar t.ex. bechdeltes-tet? När du sett f i lmen färdigt är du kanske fokuserad på handlingen eller specialef fekterna eller nåt men du upp-lever sällan att f i lmen hade känts mera naturlig i fall det funnits f lera kvinnor med. eller att du hade saknat en mera djup och komplex kvinnlig karaktär istället för nåt bimbo. för f inns det inte lika många kvinnor på denna jord som män? Varför skildras det så dåligt?

varför?

det har nog en historisk anknytning til l när män t.o.m. spelade kvinnor för att hon som skådespelare inte hade nåt på scen att göra. det som också förvånar mig är att dessa så kallade ”klassiker” hyllas til l den grad de fortfarande gör. Sätter man på genusglasögonen så f inns det inte mycket som skildrar hen-nes perspektiv eller liv.

en annan grej är att han får automa-tiskt plats på scen medan hon måste ta sig plats, där måste vi tjejer bli bättre

Genus på scenmen många orkar inte ta fajten och vara den som är den. dessutom har det mycket med manus att göra. om min roll är att vara hem-ma och ta hand om barnen medan han räddar världen, ja men då är vi ju til lbaka på ruta ett.

hur skulle en ideal situation se ut?

det är jätte lätt för oss att sitta och ha jättebra tankar, idéer och teorier kring genus men sen när det kom-mer til l kritan i praktiken, då är det inte så jävla lätt längre. Vi har så många inlärda grejer och inlärda manér som sitter i vår ryggrad, som vi lärt oss från födseln, som vi of ta inte är medvetna om att vi har. det kan vara en så liten sak, som ändå påverkar oss, som hur vi använder rösten när vi pratar med en man och en kvinna. och det här med att vara rolig ”det är mycket lättare att skratta åt en man”, jaha, men varför är so? t.ex. osv. osv.

och bara att leva i vardagen til l-sammans, att få vardagssysslorna att fungera i ett heterosexuellt för-hållande. att leva med genusper-spektiv i ett sånt sammanhang krä-ver skitmycket jobb för att vi är så indoktrinerade med könsroller från spädbarnsåldern. det är mycket lättare sagt än gjort. det är många kvinnor som säger att ”ja, min man gör hälf ten av allt jobb hemma” men vem är det som påminner ho-nom att göra det? ”ja, det är jag” men hur jämställt har ni det då?

en idealsituation är när vi be-handlar varandra könlöst, att vi behandlar varandra med likvärdig respekt och ger likvärdigt utrymme oavsett vårt kön. Vi har ännu en lång väg att gå.

och så Bechdeltestet

Hanna, kill bill och Monster

20 S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2E KO T U r I S m

Ekoturism

Ekoturism är en form av turism som har som mål att skydda natu-ren genom att ta hänsyn till resmålets ekologiska begränsningar och att bidra till en hållbar utveckling i området man besöker ge-nom att se till lokalbefolkningens välbefinnande.

Ekoturism bygger precis som vanlig turism på människors vilja att resa till och vistas på platser som ligger utanför deras hemort, med betoning på människors intresse för miljön och vilja att göra så lite skada på denna som möjligt. Ekoturism är därför ekologisk och ekonomisk turism i kombination. Detta innebär att turismfor-men medvetet skapar efterfrågan för aktiviteter som uppfyller be-greppets definition. Aktiviteterna är oftast relaterade till naturen och eftersträvar en positiv effekt för lokalbefolkningens levnads-villkor, men ekoturism kan även bedrivas i städer med kulturbe-sök, bara arrangemanget uppfyller ekoturismens målsättning.

21S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2 G r ö N T B O E N D E

Vi gillar projektet Bosco verticale, vertikal skog, för visst behövs det mer natur även i staden? Världens första bosco Verticale kom-mer att byggas och planteras i Milano i form av två höghus, båda ämnade för bostäder. tänk att kunna kliva ut på balkongen på 25:e våningen, rakt in i en skog.Visste du att Milano är en av de mest förore-nade städerna i italien? tydligen har stadsut-bredningen och ökade trafiken varit orsaker til l den försämrade luf tkvaliteten i den inter-nationella modehuvudstaden. den italienske arkitekten STeFano BoerI har gjort en ovanlig plan för att ge staden vad den behö-ver, nämligen lite grönska.

Bosco verticale är italienska för ”Vertikal Skog”. Projektet tog inspiration från traditio-nella italienska torn täckta i murgröna. Varje lägenhet har en balkong med en lummig träd-gård som omsluter strukturen. de två bygg-naderna, som är under konstruktion, kommer att ge rötter til l 900 träd, samt massor av buskar och andra blommor och vegetation. deras fotspår är lika med 10 000 kvadratme-ter skog. bosco Verticale gör det möjligt att plantera skog i en urbaniserad miljö. de första exemplen på bosco Verticale består av två höghushus på 110 och 76 meter. dessa byggs i Milanos centrum i utkanten av isola grannskapet och kommer alltså att inrymma 900 träd. budgeten är på 65 miljoner euro.

SKOG PÅ 25:E VÅNINGEN

Trädkojan blev hotell

Varför inte skapa ett hotell som ger människor chansen att uppleva naturen bland trädtopparna, sam-tidigt som de får en unikt designad boendeupplevelse? Utifrån den frå-geställningen skapades Treehotel i Harads en plats där naturen, ekolo-giska värden, komfort och modern design kombineras till ett spännan-de äventyr.

Inspirationen till Treehotel kom-mer från filmen ”Trädälskaren” av Jonas Selberg Augustsen. Det är en berättelse om tre män från storsta-den som vill hitta tillbaka till sina rötter genom att bygga en trädkoja tillsammans. ”Trädälskaren” är en filosofisk historia om trädets bety-delse för oss människor.

Idén bakom Treehotel är att er-

bjuda ett högklassigt boende på en harmonisk plats där vardagsstressen tynar bort och gästerna kan koppla av och samla ny kraft i orörd natur.

Tillsammans med några av Skandinaviens främsta arkitekter har unikt designade trädrum ska-pats. Trädrummen är belägna 4-6 meter över marken, samtliga med en hänförande utsikt över Luleälven.

En mycket viktig del i koncep-tet är att ta hänsyn till ekologiska värden och göra minimalt avtryck i naturen. Därför har stora resurser avsatts för att hitta hållbara bygg- och energilösningar.

Upplevelsen

På Treehotel i Harads börjar gäster-na med ett familjärt mottagande på Brittas pensionat innan de guidas vidare till sitt trädrum. Varje träd-rum är en unik skapelse signerad Skandinaviens främsta arkitekter. Den moderna designen förenat

med skogens lugn skapar en ome-delbar känsla av lyxig rekreation.

aktiviteter

Det finns vildmark och terräng för fartfyllda äventyr såväl som undan-skymda, stillsamma platser. Under sommaren och hösten finns möj-lighet till aktiviteter som cykling, ridning, vandring och terränglöp-ning. Luleälven är en tummelplats för den som tycker om kajak- eller kanotpaddling. Om vintern bjuds det på slädturer, snöskovandringar, pimpelfiske och mycket annat.

miljöarbetet

Treehotel bygger på genuin natur-upplevelse och därför känns det självklart att hållbarhet och eko-logiska värden är två grundpelare i hotellverksamheten.

Trädrummen sätts upp i den na-turliga skogen utan att påverka om-givningen nämnvärt. ”Vi försöker

att inte skada vegetationen och tar t.ex. inte ner några träd”, står det på deras hemsida.

Material och byggteknik är val-da för att göra så minimal miljö-påverkan som möjligt. Det var ett grundkrav som gavs i uppdraget till arkitekterna, t.ex. används värme-behandlat trä till utegolven och till bastun, som är helt fri från kemiska substanser.

Varje rum har en toppmodern, miljövänlig förbränningstoalett där allt förbränns i 600 grader. Toalet-terna är helt luktfria och drivs med el. Toaletterna är utrustade med vatteneffektiva handfat med vatten som räcker till handtvätt, ansikte och tandborstning. Avloppsvattnet samlas upp i en behållare som töms dagligen. Gästerna får gå till en se-parat byggnad för att duscha.

Låter som en semesterdröm, som inkluderar ett gott miljösamvete.

Milano står som värd för de första Bo-sco verticale husen, två är redan pla-nerade. Höghuset kommer att vara ett

hem för över 900 träd. Bosto verticale är en planerad 10.000 kvadratmeters

urban skog som växer uppåt. Plantorna kommer att förbättra levnadskvaliteten för de bosatta och skapar ett krontak

som skyddar byggnaden mot strålning och ljudförorenigar.

22 S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

Allt har sin tid heter det. Som jag offentliggjorde i höstas kommer jag inte att ställa upp för omval som förbundsordförande för Liberala Studeran-de LSK på vårt förbundsmöte 11 februari. I det skedet som du som läsare får den här artikeln i handen kommer redan en ny och driftig ordfö-rande och styrelse ha tagit vid.

Det är lätt att bli nostalgisk när man blickar tillbaka på snart sex år av aktivitet inom LSK, först som lokalt aktiv inom Liberala Studentklubben i Åbo (som det hette på den tiden), senare som sty-relsemedlem och ordförande i förbundet Liberala Studerande. Det har varit en rolig och intressant tid som jag inte skulle byta ut mot någonting i världen. Det måste medges att LSK är något som ligger mig extra nära om hjärtat.

Då man jobbar med en organisation nästan dagligen glömmer man lätt bort hur stora fram-steg som tas. För fem år sedan var LSK förbundet ännu bara några franska sträck på ett papper och Svensk Ungdom (SU) hade istället bland sina ut-skott ett Högskolepolitiskt råd. LSK var lokalt etablerat endast vid Åbo Akademis Studentkår som en mellanstor gruppering. Om man ställer det emot dagens verklighet där LSK är Finlands största svenskspråkiga studerandeförbund med invalda representanter vid alla de fyra svensksprå-kiga student- och studerandekårerna och ordfö-randeskapen i såväl Förbundet för studerande-kårer vid yrkeshögskolorna i Finland (SAMOK) och Studerandenas Idrottsförbund (OLL) är det tydligt hur långt vi har kommit. Detta ska alla aktiva parter under de senaste åren ha ett mycket stort tack för. Utan era insatser skulle dessa mål inte ha uppnåtts.

Förbundet grundades år 2008 med målet att vara SU:s och Svenska folkpartiets högskolepoli-tiska kompetenscentrum som ser större nationella helheter men samtidigt förstår de lokala särbeho-ven. I det uppdraget har vi enligt mig lyckats väl i våra politiska ställningstaganden, och arbetsför-delningen mellan LSK och SU börjar dessutom hitta sina former.

Det är lätt att titta bakåt och glädjas över det som har skett, men ändå betydligt viktigare att blicka framåt. En organisation är aldrig färdig-utvecklad, och det finns ännu mycket som LSK kan bli bättre på. Kontakten mellan förbundet och lokalavdelningarna, samt proaktivitet inom politiken, är två områden där LSK ännu har jobb att göra. Jag ser med tillförsikt fram emot den nya styrelsens ageranden.

Härmed slutar min period som aktiv inom högskolepolitiken och jag ser fram emot nya ut-maningar på andra områden. Ett stort tack från mig till alla LSK:are och SU:are jag har haft gläd-jen att jobba med under årens lopp!

L S K

Grupp30 000 har inlett sitt arbete

TexT

raine kata jamäk i

Styre lseordförande

Åbo akademis Studentkå r

”För de studerandes sak” står det på pinsen som jag har fäst på min hala-re. Detta är en slogan för en samman-slutning som kallar sig Grupp 30 000. Gruppens namn hänvisar till antalet högskolestuderanden i Åbo och till den här gruppen hör också den högskolans studentkår som jag representerar, Åbo Akademis Studentkår.

Trots att resten av Finland ännu i skrivande stund följer presidentvalets slutstrid, så har studerande redan styrt blicken långt fram i tiden, för vi är ju Finlands framtid. Åtminstone i Åbo har studerande från fyra olika student- och studerandekårer slagit sig ner och förbe-rett sig inför det kommande kommu-nalvalet som går av stapeln den 28 ok-tober. Grupp 30 000 har spikat fast tre gemensamma valteman som kommer att samla drygt 30 000 Åbostuderande bakom sig och som uppmuntrar stu-derande att rösta i valet. Våra valteman baserar sig på Åbo högskolestuderandes kommunalpolitiska program som utgör basen för gruppens långsiktiga verksam-het.

I våra valteser efterlyser vi mera resur-ser för mentalvården, som bör förbättras till den grad att man klarar av att jämlikt erbjuda hjälp till alla högskolestuderan-

maTS BISTröm

emeritus / före detta ordförande

liberala Studerande lSk

F ö r B U N D S O r D F ö r A N D E N

Tack för mig!

de som är i behov av det. Rätten till men-talvårdstjänster får inte vara beroende av vilken högskola man studerar vid eller vilket språk man studerar på. Vi upp-muntrar också Åbo stad att fästa speciell uppmärksamhet vid och satsa resurser på det växande antalet små och inno-vativa företag som kan förändra Åbos företagsklimat helt och hållet. Ett gott företagsklimat bidrar med möjligheter för studerande att i framtiden få ett jobb på sin nuvarande studieort. Därutöver önskar Grupp 30 000 att Åbo stad ska-par förutsättningar för utvecklandet av stadskärnan genom att hålla hyresnivån låg och genom att förbättra cykelvägar.

Med dessa tankar går vi till val nästa höst här i Åbo. I Vasa kommer en sam-manslutning av Vasastuderande, som representerar en femtedel av stadens befolkning, att inom kort ge ut sina val-teser.

23S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2 m I N O r I T E T E N

Livet är så kort och det är så mycket som är spännande – inte minst människor! Det de allra flesta gör, gör jag även i mina ro-mantiska och intima relationer. Föräldrar älskar sina barn, trots att de är flera till an-talet, människor gör olika saker med olika vänner. Med andra ord; olika människor har olika saker att ge och att sprida denna mångfald till mina närmaste relationer får mig att känna mig hel.

Jag har inget intresse i att rangordna de människor jag delar mitt liv med, eller att ställa någon framför någon annan. De människor som finns nära mig har alla en

Jag har hittat ett ord som beskriver varför jag har så svårt med relationer. Jag vill ha ett skarpt, nyfiket, insiktsfullt, fräckt sinne att hångla med. Jag vill ha någon som ser filosofisk diskussion som förspel. Jag vill ha någon som ibland får mig att säga ”autch” på grund av sin intelligens och sitt onda sinne för humor. Jag vill ha någon som jag då och då kan nå ut till och röra vid. Jag vill ha någon jag kan gosa med.

Allt ovan betyder att jag är sapiosexuell har jag bestämt.Jag har en bekännelse. Det senaste förhål-landet jag var i bröt jag eftersom han inte

från grekiskans poly som betyder flera och latinets amor som betyder

kärlek: en livsstil där de inblandade öppet och respektfullt

har flera kärleksrelationer samtidigt.

någon som blir sexuellt attraherad av andras intelligens

från latinets sapio, att ha god smak eller vara vis.

Polyamori

Sapiosexuell

Att jämlikhet är ett ord i flitig användning är bra, men det måste vara mer än fina ord på papper. Ger vi verkligen alla den likabehandling vi efter-strävar? Hur står det till med vår arbetsmarknad? Är den öppen för alla eller bara för en del? Att jobba som utlänning i Finland är till exempel inte alltid så enkelt. Det sätts olika etiketter på arbetssökande som innebär olika möjligheter ut-gående från nationalitet och även utgående från invandrarstatus. De som kommer utanför EU-länderna, Island, Norge och Liechtenstein (dvs. utanför EES-området) får till exempel ställa sig sist i ledet som arbetssökande, vilket är diskrimi-nerande och leder till problematiska situationer för både arbetstagare och arbetsgivare.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna utfär-dar regionala riktlinjer gällande arbetstillstånd för arbetskraft från utlandet utgående från ar-betslöshetsstatistik i regionen. Om det inte råder akut brist på arbetskraft inom en viss bransch ska arbetsgivare i förstahand anställa personer som kommer från länder inom EES-området. Detta gäller dock inte asylsökanden som väntar på be-slut om uppehållstillstånd. De får jobba inom vil-ken bransch som helst i väntan på beslutet. Om de emellertid får ett negativt beslut kan de inte söka om uppehållstillstånd på grund av arbete om de råkar jobba inom en bransch där det inte råder en akut brist. Då lyder direktiv om att arbetssökande innanför EES-området bör prioriteras, även om det inte finns arbetsvilliga och intresserade perso-ner som uppfyller kriteriet. Det här kan leda till situationer där både arbetstagare och -givare står tomhänta.

Det här är ett system som både rangordnar människor och ökar segregationen på arbets-marknaden, eftersom det här leder till att utlän-ningar i första hand enbart erbjuds lågstatus jobb som finländare inte vill ha. Vi kan inte ha ett sys-tem där en del personer enbart får jobba inom en del branscher. Hela arbetsfältet ska vara öppet för alla. Vid anställningar måste fokus ligga på kompetens och allas lika värde. Vi har inte råd att säga nej till utländsk arbetskraft nu, för då står vi där tomhänta när vi verkligen behöver den. Vårt välfärdssystem kommer inte att överleva utan utländsk arbetskraft och därför behöver vi ha en attraktiv arbetsmarknad. Finland måste som land sluta vara rädd och öppna upp sin arbetsmarknad för alla. Säg ja till arbetskraft istället för nej. Ta bort etiketterna och se individen!

Sandra grIndgÄrdS

sandra@su.fi

F ö r B U N D S O r D F ö r A N D E N

Bort med etiketterna!

plats i mitt hjärta och då något känns svårt, så ser vi till att prata om det. Trots att rela-tionerna är fler än vad normen påbjuder är jag ju lika mycket människa och kan känna jobbiga känslor såsom svartsjuka.

Kalla mig polyamourös, relationsanarkist eller flersam. Oavsett begrepp handlar det om att jag inte vill välja bort fenomen el-ler människor. Jag tror på att istället välja till, för enligt min erfarenhet växer kärlek ur kärlek.

anonYm

bildade sina meningar ordentligt. Kanske för den otränade grammatikpolisen skul-le det inte ha varit en så stor sak, men det gjorde mig galen. Jag berättade aldrig för honom varför jag avslutade vår relation. Jag tänkte säga ”ditt sätt att tala gör att du ser dum ut och det är enormt avtändande för mig” men jag kom fram till att det inte är någon god idé. Min insikt jag kommit fram till är att jag inte kan gå ut med någon som inte tillfredsställer min sapiosexualitet.

Varför är jag så komplicerad?

anonYm

Varför jag väljer till och inte bort

24 S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2L E D A r S K A P

du har blivit ombedd att tala vid

ett viktigt tillfälle. det är en

stor möjlighet och du är smickrad

men eftersom du sällan håller tal,

speciellt inte i en formell miljö,

är allt du kan tänka på hur pinsamt

det kommer att bli.

tyvärr tar det år att utveckla

och finslipa färdigheter för att

fängsla en publik. eftersom du inte

har flera år att träna inför ditt

kommande tal erbjuds här fem litet

okonventionella sätt som gör dig

till en bättre talare över en natt.

2. Pausa i 8 till 10 sekunder

det är ett konstigt fenomen som sker när du håller en retorisk paus i ditt tal. om du pausar 2-3 sekunder tror publiken att du kommit av dig. Pausa i 5 sekunder och publiken tror att du har planerat det och börjar fundera varför. Pausa i 10 sekunder och du får ögonkontakt även med de mest intensiva angry birds spelarna i publiken som måste titta upp. Publiken kommer att se ditt stora själv förtroende.

1. dela en emotionell händelse

att erkänna misstag är bra men inte om du ska visa hur långt du har kommit i l ivet och hur mycket du har lärt dig. ta istället och dela en händelse som har med ditt tal att göra och visa lite känslor. om du var led-sen, säg det. om du grät, säg det. kände du ånger, visa det. Samma sak gäller po-sitiva känslor. När du delar riktiga känslor skapar du genast en hållbar kontakt med publiken. känslor ly f ter dina talarkunska-per varje gång.

3. Ställ publiken en fråga som inte heller du har svaret på

talare brukar ställa publiken en fråga för att aktivera dem men tekniken känns ofta påtvingad och du kan framstå som en ar-rogant besserwisser. Ställ hellre en fråga du vet att publiken inte kan svara på och säg sedan ”det är okej, jag vet inte heller”, förklara varför du inte vet och gå in på vad du vet. de f lesta talare brukar ha alla svar men det faktum att du inte har det, och är vil l ig att erkänna det, gör dig inte bara mera mänsklig utan gör att publiken följer med vad du säger i högre grad.

4. dela med dig en sak som ingen vet

Jag har aldrig hört någon säga, ”Jag lyssnade på en presentation häromda-gen och den där excel-organisations-kartan var helt otrolig…” det jag har hört är, ”Visste du att varje gång någon rodnar så blir också magsäcken röd?”. Hitta överraskande fakta eller en ovanlig analogi som är relevant til l din rubrik. Publiken älskar att vrida på huvudet och tänka ”Hmmm…”

5. Försök aldrig att sälja

de flesta af färsmänniskor tror att de måste kapitalisera vid verbal kommuni-kation genom att föra fram en produkt eller service, vinna nya klienter och skapa nya nätverk. gör inte det. Sätt all fokus på att din publik drar nytta av vad du säger. oroa dig inte över att du missade en möjlighet, när du hållit ett bra framförande som fått människor att tänka i nya banor til l sin egen fördel har du sålt ti l lräckligt.

Bli en bättre talare

klura ut vad de fem viktigaste sakerna är, fokusera oavbrutet på

sakerna, upprepa och förnya. less is more.

danIel eK, ceo/vd

Spotify

låt inte människor säga att dina idé-er inte kommer att fungera. om du

känner att du är inne på nåt, gå och bygg det. ignorera dem som hatar.

dennIS croWleY, ceo/vd

FourSquare

gör det, helt enkelt. få det ut, absorbera feedbacken, justera,

kämpa som bara den, härda ut och tappa aldrig ditt f lyt eller person.

Sarah PreveTTe, grUndare

Sprouter

lär dig alltid av andra. När du träf-far någon du egentligen inte vil l

träf fa, lär av dem.

Brian Wong, ceo/vd

Kiip

ge bort vinsterna, äg förlusterna. ditt jobb är att odla storhet.

hooman radFar, grUndare

clearspring

Visdomsord vid start: Vd:s huvudsakliga jobb är att inte

få slut på pengar.

maTT hoWard, ceo/vd

ZoomSafer

följ din magkänsla, du kan ha fel men du ångrar det inte om

du misslyckas. du ångrar om du ignorerat din magkänsla och miss-

lyckas.

Sarah lacY, ceo/vd

Pandodaily

25S V E N S K F R A M T I D N O 0 1 ⁄ 2 0 1 2

eleanor rooSevelT sa en gång: ”en god ledare inspirerar människor att ha förtroende för ledaren, en utmärkt ledare inspirerar människor att ha för-troende för sig själva”.Men att bli en utmärkt ledare är inte lätt. att framgångsrikt manövrera ett lag genom upp- och nedgångar när man t.ex. startat ett nytt företag kan vara en av de största utmaningarna en småföretagare råkar ut för.

1 Sätt ihop ett dedicerat laggruppen måste dedicera sig til l dig och verksamheten. framgångsrika

företagare har inte bara socialt begå-vade och smarta försäljare, utan har också know-how att anställa ef fektivt. När du sätter ihop ditt lag, leta efter människor vars värden är i l inje med ditt syf te, uppdrag och företag.

2 överkommuniceraden här är en stor grej. redan med en stab av endast fem eller tio, kan

det vara svårt att veta vad som händer med alla och inom organisationen.

3anta inteNär du styr ett litet företag kan du anta att ditt team förstår dina mål

och uppdrag. Men alla behöver bli på-minda om vart företaget är på väg och hur det kommer att se ut när ni kom-mer dit. dina anställda kan svara på frågan, ”Vad betyder det för mig”. det är viktigt att måla upp den bilden för ditt team. ta dig tid att verkligen förstå de människor som hjälper dig bygga din verksamhet.

4var äktagoda ledare sätter med sin person-lighet och övertygelse in i smeten

när organisationen byggs. om du är äkta lockar det rätt personer til l din organisation - anställda och kunder.

5 Känn till dina hinderde flesta entreprenörer är optimis-tiska och säkra på att de är på väg

mot sina mål. en kortsiktig ledare tar sig inte tid att förstå sina hinder. det är galenskap att tro ”bara för att jag har fått denna energi och entusiasm kom-mer jag att kunna erövra alla”. det är mycket smartare att ta ett steg til lbaka och räkna ut vad dina hinder är och ta hänsyn til l dem.

6 Tro på dina anställdaentreprenörer måste hjälpa sina anställda att utveckla förtroende,

särskilt under svåra tider. Som Napole-on bonaparte sade: ”ledare är åter för-säljare av hopp.” förtroendet kommer delvis från att tro och lita på ditt team.

7 dela ut ”krediter”en bra säljare vet vad det härligaste ljudet i världen är: ljudet av deras

namn på någon annans läppar. Många ledare är för kära i sina egna idéer och vet inte hur man delar med sig. uttala alltså uppskattning til l medarbetare när det är på sin plats.

Saker en god ledare gör

Varför emotionell intelligens behövs i ledarskap

Emotionell intelligens passar inte den klassiska historiska modellen av ledarskap. Det senare förknip-pas vanligtvis med stora figurer, mi-litärhistoria och karismatiska och ibland despotiska bilder. Men män-niskor använder ofta samma språk för ledarskap idag - djärv, modig och tuff med en stark känsla av syfte och problemlösningsförmå-ga. Men denna beskrivning passar inte dagens behov, eftersom dagens arbetskraft inte accepterar den au-tokratiska stilen som ofta apas av ledare som följer den historiska modellen av ledarskap.

Ledarskap har fått utvecklas för att matcha den växande efterfrå-gan av demokrati och självständig-het hos de anställda som i dag har långt fler alternativ och val än det förgångnas fotsoldater.

vad är emotionell intelligens?

Emotionell intelligens (EI) är för-mågan att förstå och hantera både dina egna och andras känslor. Per-soner med en hög grad av emotio-nell intelligens vet oftast vad de känner, vad detta innebär, och hur deras känslor kan påverka andra människor.

Det är avgörande i strävan efter framgång att som ledare ha emotio-nell intelligens. Vad är det mer san-nolikt att lyckas – en ledare, påver-kad av stress, som skriker åt sitt team eller en ledare som har kontroll och bedömer situationen lugnt?

Enligt danIel goleman, en amerikansk psykolog som hjälpte till att göra tanken om EI populärt, är de fem viktigaste inslagen i emo-tionell intelligens följande:

Självkännedom, Självreglering, Motivation, Empati, Social kom-petens.

Brachef

otaliga böcker och artiklar har skrivits om ämnet ”en bra ledare”. Vissa definitioner är tidlösa medan andra fung-erade i en 40-talistisk patriarkalisk företagshierarki. Har ledarskap enbart med teoretiska modeller och verktyg att göra eller f inns det f lera element som ska uppfyllas? låt oss säga att vi har hittat en erkänt bra chef eller ledare, skulle denna chef vara lika bra i en annan organisation, med andra människor? kort sagt, kunde man sammanställa den gamla skolan med, dvs. chefens chefer tycker ”att en bra ledare får saker gjorda”, punkt, medan den nya skolan beaktar personalens individuella behov och önskemål och gör ännu bättre resultat. Ser vi på bankväsendet är det nästan upp och nervänt, desto f ler miljoner du spelar upp (läs högre risk du tar) desto större bonus.

L E D A r S K A P

roBerT SUTTon är professor i för-valtning och teknik vid Stanford universitet och författare till Good Boss, Bad Boss. Han är även heders-professor i organisatoriskt beteende vid Stanford Graduate School of Business.

Nyligen har professor Sutton skrivit för Harvard Business Review och redogjort för sin forskning. Forskningen är omfattande där en utmärkt ledare och chef har reflek-terat över följande saker. På samma gång ser vi det nordamerikanska tänkandet kontra det finländska.

Som han själv skriver drivs han av en fråga; vad gör en till utmärkt?

— Jag har en bristfällig och ofull-ständig förståelse för hur det känns att jobba för mig.

— Min framgång – och mina medarbetares – beror till stor del på att hålla i rodret beträffande uppen-bara och vardagliga saker och släppa rodret när det kommer till magiska,

obskyra saker och genombrott, idé-er eller metoder.

— Att ha ambitiösa och välde-finierade mål är viktigt, men det är meningslöst, för mig, att tänka mycket på dem. Mitt jobb är att fokusera på de små vinsterna som gör att mitt folk kan göra ett större framsteg varje dag.

— En av de viktigaste, och svå-raste, delarna av mitt jobb är att hitta den känsliga balansen mellan att vara alltför påstridig och inte till-räckligt bestämd.

— Mitt jobb är att fungera som en mänsklig sköld för att skydda min personal från yttre intrång, distraktioner och idioti av varje sort och dessutom undvika att min egen idioti prackas på dem.

—Jag strävar efter att vara säker nog för att övertyga människor om att jag är ansvarig, men ödmjuk nog att inse att det jag tänker ofta kan vara fel.

— Ett av det bästa sättet att testa

kä

lla

: h

ttp

://b

log

s.h

br.

org

/su

tto

n/2

01

0/0

5/1

2_

thin

gs

_g

oo

d_

bo

ss

es

_b

eli

eve

.htm

l

mitt ledarskap och min organisa-tion är ställa frågan: vad händer ef-ter att en medarbetare har gjort ett misstag?

— Innovation är avgörande för varje organisation och lag. Mitt jobb är därför att uppmuntra min perso-nal att generera och testa alla typer av nya idéer. Men det är också mitt jobb att hjälpa dem att döda alla då-liga idéer vi genererar, och de flesta goda idéer också.

— Dåligt är starkare än bra. Det är viktigare att eliminera det nega-tiva än att framhäva det positiva. Hur jag gör saker är lika viktigt som vad jag gör.

— Eftersom jag utövar makt över andra, löper jag stor risk att agera som en okänslig idiot - och inte inse det.

Nästa nummerS k i c k a i n f ö r s l a g p å ä m n e n

s o m d u s k u l l e v i l j a v e t a m e r a

o m t i l l s f @ s u . f i

”Om man med en ”liberal” menar någon som ser framåt och inte bakåt, någon som välkomnar nya idéer utan stela reaktioner, någon som bryr sig om folkets välbefinnande, deras hälsa, deras bostäder, deras skolor, deras jobb, deras civila rättigheter och deras medborgerliga friheter, någon som tror att vi kan bryta igenom dödläget och misstankar som greppat oss i vår politik utomlands, om det är vad man menar med en ”liberal”, så är jag stolt över att säga att jag är en ”liberal . ”

—John F. Kennedy, Profiles in courage

”Om man med en ”liberal” menar någon som ser framåt och inte bakåt, någon som välkomnar nya idéer utan stela reaktioner, någon som bryr sig om folkets välbefinnande, deras hälsa, deras bostäder, deras skolor, deras jobb, deras civila rättigheter och deras medborgerliga friheter, någon som tror att vi kan bryta igenom dödläget och misstankar som greppat oss i vår politik utomlands, om det är vad man menar med en ”liberal”, så är jag stolt över att säga att jag är en ”liberal . ”

—John F. Kennedy, Profiles in courage

881268mD11

su.fi fb.com/svenskungdomoff ic ie l l webbsaj t föl j med oss även på facebook

KALLELSE TILL SVENSK UNGDOM, S V E N S K A FOLKPARTIETS U N G D O M S - ORGANISATION R . F : s69:e FÖRBUNDS-KONGRESS DEN 27-29 APRIL 2012Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f. sammankallas härmed till förbundskongress den 27-29 april 2012 i Helsingfors. Kongressplatsen meddelas vid ett senare skede på för-bundets webbplats. Kongressen öppnas fredagen den 27 april 2012 klockan 14.00 och avslutas söndagen den 29 april 2012 cirka klockan 16.00.

Vid kongressen behandlas i § 15 i förbundets stadgar nämnda ären-den. Vid förbundskongressen har varje medlem yttrande- och närva-rorätt. Lokalavdelningarna bör senast den 25 mars 2012 anmäla sina ombud till respektive kretskansli, förbundskansliet eller på www.su.fi. Kongressens webbplats öppnas i mitten av februari.

Förtjänsttecken kan delas ut på kongressen. Svensk Ungdoms förtjänstteckenskommitté beslutar om eventuell utdelning och förslag kan framföras till kommittén genom förbundssekreteraren (silja@su.fi).

STaTUT För SvenSK UngdomS FörTJÄnSTTecKen

Svensk ungdoms förtjänsttecken ges til l personer som under en längre tid och på ett avgörande sätt arbetat för och utvecklat verk-samheten på bred front på någon nivå inom förbundet.

Svensk ungdoms förtjänsstecken ges endast i undantagsfall ti l l tjänstemän eller förbundsordförande. (dylika personer kan dock i un-dantagsfall få ett förtjänsttecken för sina insatser på annan nivå inom förbundet.)

Helsingfors den 29 januari 2012förbundsstyrelsen för Svensk ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f.

FredrIKa ÅKerö

förbundsordförande

SIlJa BorgarSdóTTIr SandelIn

förbundssekreterare