svensk hemslÖjd nÄmnden fÖr hemslÖjdsfrÅgor eller … · 2017. 10. 10. · gång men det är i...

Eva Melldahl

NÄM

NDEN

FÖR H

EMSLÖ

JDSFRÅG

OR

SVENSK HEMSLÖJDELLER HEMSLÖJD I SVERIGE

SVENSK HEMSLÖJDELLERHEMSLÖJD I SVERIGE

NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR 2004

Nämnden för hemslöjdsfrågor är en statlig myndighet under Kulturdepartementet med målet att öka intresset för och kunskapen om hemslöjd i hela landet. Nämnden samordnar konsulentverksamheten, som bedrivs i varje län genom en hemslöjdskonsulent för den hårda och en för den textila slöjden samt genom fem rikskonsulenter inom olika specialområden.

© 2003 Eva Melldahl och Nämnden för hemslöjdsfrågorISBN 91-973020-3-1

Omslag och grafisk form Eva KvarnströmTryck Sahlanders Grafiska AB 2004

4 Inledning

6 Svensk Hemslöjd6 Kulturarvinationenstjänst7 Hemslöjdensorganisation7 Länshemslöjdskonsulentensyrkesroll8 Hemslöjdsbegreppetiinternationellbelysning

9 Hemslöjdens karaktär9 Detestetiskaperspektivet10 Kulturarvsperspektivet12 Näringsperspektivet13 Detsocialaperspektivet

14 Hemslöjd i Sverige14 DetmångkulturellaSverige15 Nyamålgrupper15 Kulturmöten16 Slöjdensarenor19 Samarbete

22 Slutkommentar

25 Lästips24 Noter26 Institutionerochorganisationer

Innehåll

4

svensk hemslöjd eller hemslöjd i sverige

I

Inledning

internationaliseringensochglobaliseringensspårochmedenökadinvandringharSverigeutvecklatstillett landmedstorkulturellmångfald.Ungefärvarfemteinvånareärantingenföddutomlands

ellerharminstenföräldersomärdet.Idagenssamhällekännerdär-för många svenskar i högre grad än tidigare samhörighet med fle-ra kulturmönster. De kulturpolitiska målen ”att främja internatio-nelltkulturutbyteochmötenmellanolikakulturerinomlandet”och”attskapadelaktighetförallaikulturlivet”blirdärföralltangelägna-re.Förattundersökahurdetmångkulturellaperspektivetkanbliendelavochgenomsyradetdagligahemslöjdsarbetetochhurhemslöj-denkanarbetainternationellt,initieradeNämndenförhemslöjdsfrå-gorprojektetAll världens slöjd.

Resultatetfrånprojektetrapporterasnuiformavenidéskriftsomkan användas i det framtida arbetet av hemslöjdskonsulenter ochhemslöjdsföreningarnasmedlemmaruteilänen.Förattskriftenock-såskakunnaläsasavandra,sominteärinsattaihemslöjdsrörelsen,beskrivs kort hemslöjdens historik och arbetssätt. Det etniska per-spektivetharståttifokusförprojektetvilketåterspeglasirapporten.Socialjämlikhetochjämställdhetmellankvinnorochmänärandraminstlikaviktigaperspektivförattnåmåletattkulturlivetskakom-maallatilldel.

Irapportendiskuterasolikavedertagnabegreppinomhemslöjden,förhållandetmellandetlokalaochglobalaperspektivet,hemslöjdensnuvarandearbetssättochmötetmednyamålgrupper.Rapportengerenöversiktsbildöverhinderochmöjligheterpåenidémässigochor-ganisatorisk nivå. Eftersom projektet omfattar både ett internatio-

5

eva melldahl

nelltochnationelltarbetssättspeglasdetocksåirapporten.Någraex-empelfrånolikautställningarochandraarrangemangfårkonkretise-radiskussionenitexten.

Vidmötenmellanmänniskor frånolikakulturerochmedolikatraditionerställsoftadethittillssjälvklarapåsinspets.Detfinnsan-ledningattdiskuteraarbets-ochförhållningssättbådepåettstruktu-relltplanochpåindividnivåinomorganisationen.All världens slöjd börsessombörjanpåenprocess.Frågorharväcktsunderprojektetsgångmendetäridetpraktiskagenomförandetochiframtidamötensomdenegentligautvecklingenochförändringenkanske.

Analyser,slutsatserochdefrågorsomställsiskriftenbaseraspåer-farenheterochiakttagelsersomgjortsunderdetreprojektåren;vidsamtalmedkollegor, vidmötenmedmänniskor från andrakultu-rerochiandraländersamtviddeltagandepåseminarierochkonfe-renser.Ettnärliggandeochbesläktatområdesomharvariteninspi-rations-ocherfarenhetskällaförprojektetärfolkmusiken.1Ävenomslöjdenförekommerisocialasammanhang,iformavkläderellerfö-remål,samlasmänniskorintepåsammasättisjälvautövandetsomkringfolkmusikochfolkdans.Slöjdutövasihemmetellerienverk-stad,oftaföregetbrukellerförattsäljas.Därförärdetsvårtattvetahurmånga,medannanetniskbakgrundändensvenska,somslöjdarpå sin fritid eller yrkesmässigt. I rapportendiskuteras främsthem-slöjdsorganisationensmötemeddetmångkulturellaSverigeochvaddetinnebärförverksamheten.Fokusharalltsåintelagtspådeslöjd-adeföremålen.

Detharintehellergenomförtsnågonkartläggningavhurhemslöj-denärorganiseradinternationelltinomprojektetsram.Slutsatsernaomdettabyggerenbartpådeerfarenhetersomhargjortsunderresor,konferenserochutbytesprojektifrämstöstraEuropa.

Sedanår2000hardesamiska,finska,tornedalsfinska,judiskaochromska grupperna fått status som nationella minoriteter i Sverige.Syftetärattutvecklaochstärkaderasställningspråkligtochkultu-rellt.2Inomhemslöjdenfinnstrerikskonsulenterfördensamiskaslöj-den.

6


Svensk Hemslöjd

HKulturarv i nationens tjänst

emslöjdenorganiseradesientiddådetagrarasamhällethöllpåattförsvinnaochindustrialismentogfart.Detvarentidsomprägladesavemigration,urbaniseringochproletarise-

ringdådetfannsettstortbehovavattenanationen.Genomattstar-tamuseer,arkivochfolkrörelserförhemslöjdochfolkmusikskapa-des det sammanhållande kitt som skulle förstärka känslan för densvenskanationenochformadensvenskanationalkaraktären.Genomhemslöjdsrörelsens försorg skullearbetstillfällen skapasochkänslanförhemortenstärkas.Motsvarandeutvecklingpågickundersammatidiandraeuropeiskaländerochpågåränidagdånyastaterbildas.

Vid1800-taletsslutvarfortfarandehemslöjdennäringatträknamed.Pålandsbygdenkundedenutgöraenviktigbiförtjänsttilljord-bruketochförattöverlevamåstemankunnatillverkaföremåltilldetegnahemmet.Merkonstfärdigaprodukterkundeköpasavskickligaslöjdare.Praktfullaföremålsomfinnsimuseernasmagasinutgörstillstordelavunikasakersombedömtsvärdaattvårdaochbevara,med-anvardagsföremåleniallmänhetharslititsut.

Hemslöjdenvarredanfrånbörjanenestetisktinriktadrörelsesomvillespridanationellaochhistorisktinspirerademönstertillslöjdar-na.Påsåsättbidroghemslöjdentillutvecklingenavennationelles-tetik,densvenskastilen.Manbrukarocksåtalaomhemslöjdsstilen,hemslöjdensegenestetik.

Medordethemslöjdavsesegentligentvåföreteelser,slöjdproduk-tenochtillverkningenåenasidanochhemslöjdsorganisationenådenandra.Hemslöjdidenförstabetydelsenärförknippadmeddetvar-dagligalivetsnödtorftochdeföremålsommanifesteradeåretsochli-

7

eva melldahl

vetsfestligheter.Densenarebetydelsenhängerihopmedhemslöjds-organisationensbildandeislutetav1800-talet.Dådensvenskahem-slöjden grundades bestämdes att ordet hemslöjd skulle utgöra detsamladebegreppetfördennystartadeorganisationenochdenslöjdsomdåansågsvärdattvärnaom.

Hemslöjdens organisation

Nämndenförhemslöjdsfrågorärdenstatligamyndighet somsam-ordnarhemslöjdskonsulenternasarbete. I varje länarbetar en läns-hemslöjdskonsulent för trä-ochmetallochen för textil slöjd.Detfinnsocksåfemrikskonsulenter–enförknyppling,enförbarn-ochungdomochtreförsamiskslöjd.Huvudmänförkonsulenternapålänsnivå är antingen landsting/region, länshemslöjdsförening/-för-bund eller länsmuseum. Länshemslöjdsföreningarna/-förbunden äranslutna till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR).Hemslöjdsföreningarnaharungefär16000medlemmar.Nätverketav föreningar och konsulenter över hela landet ger hemslöjden enstorstyrka.

Länshemslöjdskonsulentens yrkesroll

Länshemslöjdskonsulenterna har kunskaper om regionala slöjd-traditioner, teknik, material, formgivning och produktutveckling.Arbetetskerbrettmotallmänhet,skolor,barnochungdomar,medutställningar,rådgivningochkompetensutvecklingförslöjdare.Kon-sulenternaärvälförtrognamedattorganiseraaktiviteter,projektochandrainsatser.Ihemslöjdskonsulentensyrkesrollingårattkunnabe-dömakvalitetenpådeslöjdadeföremålen,bådenärdetgällermate-rial,teknikochform.

Vadhändermedyrkesrollennärkonsulenternamöter slöjd frånandra länder? Tekniskt utförande och de traditionella föremålensformspråk skiljer i allmänhet inte såmycket.Att avgörakvalitetenpåandraländersråvarorellerdetestetiskauttrycketnärföremåletärtagetursittursprungligasammanhang,kandäremotvarasvårt.Det

8


finnsbehovavfortbildningförsåvälyrkesverksammahemslöjdskon-sulentersomstuderandeninomhemslöjdsområdetnärdetgällerin-ternationellslöjdochinterkulturelltarbete.3

Hemslöjdsbegreppet i internationell belysning

Densvenskaanvändningenavordethemslöjdärkulturelltbetingadochförknippadbådemedproduktions-ochorganisationsformen.Iandraländersaknasoftaenmotsvarandeorganisationochendirektspråkligöversättninggårintehellerattgöra.Dåkontaktsöksinter-nationelltochmedinvandradeiSverigekandetdärförvarasvårtatthittarättsamarbetspart.

Närenmotsvarighettilldensvenskahemslöjdsorganisationensak-nasadministrerashemslöjdsfrågornaimångaländeravetnologer,ge-nomdekulturhistoriskamuseernasförsorg.Detinnebärattettteo-retisktochkulturhistorisktperspektivpåslöjdövervägertillskillnadfråndesvenskahemslöjdskonsulenternaskombineradepraktiskaochteoretiskaperspektiv. Imånga länder ingårhemslöjden somendelavenkulturmyndighetvarsansvarsområdeocksåomfattarfolkkonst,folkmusikochfolkdans.

9

eva melldahl

Hemslöjdens karaktär

ideninternationellutblickblirdetmyckettydligtattslöj-den är allmänmänsklig till sin karaktär och en globalt fö-rekommande,folkligkulturyttring.Tatillexempelenkorg

frånSmålandochenfrånMadagaskar,enannanfrånThailandochytterligareenfrånPolenochupplevsläktskapet.Korgarharkallatsfördenglobalamiljökassen,allahardesammafunktion,attsamlaochförvarai.Deärtillverkadeimaterialhämtadefråntraktenochutför-daienlämpligteknikiförhållandetillmaterialochfunktion.Isinkärnahandlarslöjdomatttillverkadetsombehövsavderåvarorsomfinnsinärheten–kunskapersomvisedanharförfinatbådeimateri-alval,teknikochestetisktuttryck.

Förattgöradetlättareattförståhemslöjdensmöjligheterochhin-dervidmötetmedmänniskorfrånolikakulturerbeskrivshemslöj-denskaraktärutifrånfyraperspektiv:ettestetisktperspektiv,ettkul-turarvsperspektiv,ettnäringsperspektivsamtettsocialtperspektiv.

Det estetiska perspektivet

Den svenska slöjdens estetiska uttryck i formgivning, ornamentikochmönsterteknikärresultatetavårtusendenskulturinflytandefrånolikaländersamtavkonst-ochmöbelstilar.Influenserharkommitviakringresandehantverkareochfolkkonstnärer;genomkyrkanochprästerskapetsamtfrånslottochherresäten.Förebildernaharomfor-matsochanpassatsövertidtilldenlokalatraditionenochgettsenlo-kalsärprägel.

Den nutida estetiken inom landets hemslöjd påverkas av tidensströmningarmedenambitionattvärnaomdetsvenskakulturarvet.

V

10


Detförindustriellasamhälletsenklabruksföremålochfolkkonstärenständiginspirationskällatillprodukternasform.Främstväljssvenskamaterial,mendådetintegårattfåtagpåanvändsocksåimporterat.Handensarbeteskagetydligaavtryck.Baratillenvissdelaccepterasmaskinelltillverkning.Hemslöjdensestetiskauttryckstyrsavtradi-tioner,koderochreglerlättavläsbarafördeninitierade.

Attförståskönhetenhosslöjdtillverkadiandraländerärdäremotintealltidsåsjälvklart.Detkanunderlättaommankännertillivil-ketsammanhangföremåletförekommer,dessfunktionochhistorik.Attvetavemtillverkarenärökarmöjlighetenattuppskattaföremå-letytterligare.

Kulturarvsperspektivet

Densvenskaorganiseradehemslöjdenverkarfrämstpåettnationellt,regionaltochlokaltplan.Centralabegreppärortskaraktärochlänetsslöjd,kulturarvochlokalaslöjdtraditioner.Åenasidantalarviomattvärnaomkulturarvetochdenlokalaslöjdtraditionen,åandrasidanvetviattkulturärenprocessiständigförändring,detfinnsintenåg-rafastaochstabilakulturerutanpåverkanutifrån.

Vadväljermänniskoratttamedsigfrånsittursprungsland?Viharallabehovavattsökakontinuitetbakåtitidenochattförmedlakun-skapenomdet egnakulturarvet tillkommandegenerationer.Ävenomföräldrarnainteärintresseradeharbarnochbarnbarnrättattlärakännasittkulturellaarv.Vemtarhandomslöjdtraditionernablandstatslösafolkgruppersomleverspriddaöverhelavärlden?Vemdoku-menterarochsamlarpåkurdernas,assyrier/syrianernasellerromer-nasföremål?

TILLHÖRIGHET. IsvenskbygderiUSAochArgentinaspelassvenskfolk-musik och med folkdräkterna på dansas kring midsommarstångenmedeniversomsaknarmotstyckeiSverige.Pepparkakornaochglög-gentilljulsmakaraldrigsågottsomiSvenskakyrkanssamlingslokalochdalahästenlyserrödochgrannsompåminnelseomhemlandet.Vidmigrationfinnsdetentendensatt förtydligavissadetaljeroch

11

eva melldahl

kulturelladragförattbetonadetsomupplevssomviktigt.Nyasym-bolerochvarumärkenskapassomfördenetniskagruppensamman.Enkulturyttringtagenursittnaturligasammanhangriskerardärförattblistereotypelleröverdrivettraditionell.

Samhället förändras oerhört snabbt och i globaliseringens och idenökandeturismensspårproducerasslöjdföratttjänasomnatio-nens,länetsochortenslokalavarumärken.Detkanvaragotländskafårialladessformerellerettlokaltfornminnesomteckenpåtygtryckochsmycken.Detkanocksåvaradenmåladeryskagummanellerda-lahästensomnationellasymboler.

Idetmoderna samhällets rikedomav intryckochbudskapökarocksåbehovetavattskapaenegenidentitet.Stilochsmakpåklä-der,musikoch föremål talaromföromgivningenvilkenägarenäroch varifrån hon eller han kommer. Hembygdsdräkten är ett tyd-ligtexempelpåhurvikansignaleravåridentitet,vårtursprungochattvigillarvårtkulturarv.Denspeciella”hemslöjdsstilen”och”hem-slöjdssmaken”ärexempelpåandraidentitetsmarkörersomintebaratalaromvilkaviärutanocksåattviharförståttgruppensunderlig-gandekoder.

DEN Nya SLÖJDEN.Ettexempelpåhurslöjdensestetiskauttryckför-ändras vidmigration är IsmaelFattys batik. Ismael gick i lära ochutbildades idettraditionellagambianskabatikhantverketsomung.Sedanhanflyttat tillEuropahardekunskapernautvecklats till etttextiltkonstnärskap.

Vadhändermeddetestetiskauttrycketdåbarnfrånolikakulturermöterdensvenskatraditionellaslöjden?ISlöjdverkstanpåTorekäll-bergetsmuseumiSödertälje4fårdesyrianska,irakiska,turkiskaochsomaliskabarnentillverkaplåtlyktorochrönnspiror.Denansvarigaförverkstanberättaratt rönnspirornabliroerhörddekorerademedpärlorochandradetaljerilagerpålager.Dekristna,syrianskabar-nensplåtlyktorförvandlastillkyrktornmedpärldraperierfördörrar-na.DentraditionellaslöjdenfårennyskepnadidetmångkulturellaSverige.Slöjdarenserfarenheter,kulturellabakgrund,traditionerochskönhetsidealpräglarföremålet.Slöjdenkommerattförändrasoav-

12


settomdentillverkasavenpersonfrånettannatlandelleravenper-sonmedsinarötteridensvenskamyllan.Fråganärbarahurfortdetgårochhurstoröppenhetförförändringdetfinnsinomhemslöjden?

Näringsperspektivet

Slöjd,konsthantverk,skråhantverkochsmåindustriärbesläktadenä-ringarsomoftaidkassidavidsidaochmellanvilkagränsernaärotyd-liga.Densvenskaanvändningenavordethemslöjdäränidagdirektkoppladtillproduktionenihemmetavbruksföremåltillverkadeföreget bruk och/eller för försäljning. Hemslöjd är ofta en kombina-tionssysselsättning.

Tidigareharslöjdenutgjortenviktigbiförtjänstvidsidanavjord-bruket.Slöjdkunskapenharöverförtsfrångenerationtillgenerationsomettlediuppfostranavbarnentillsjälvförsörjandeindivider.Ävenidagärdetfåsomkanlevaheltpåsitthantverk,mendesomväljerslöjdsominkomstkällavetförmodligenvaddegersiginpå.Attslöj-dablirettsättattleva,endelavlivsstilen.Produkternasäljsgenomhemslöjdsbutiker,vidmarknaderochiegnaverkstäder.

DeflestanuverksammayngreslöjdareiSverigeharförmodligenlärt sig sitt hantverk på någon skola. I skolans undervisning ingårformgivning,företagsekonomiochmarknadsföringvilketökarförut-sättningenförattkunnalevasomslöjdareiSverige.Enmotsvaran-deskolutbildningfinnsintealltidiandraländerutanhantverketlärsfortfarandeutfrångenerationtillgeneration.Förattenprofessionellslöjdarefrånettannatlandskahaenchansatttasigframidenbyrå-kratiskasnårskogenochhaenmöjlighetattsäljasinaprodukterbe-hövsvalideringavkunskapernaochkompetensutvecklingmedorien-teringilagarochregler,fackuttryck,företagsekonomiochformgiv-ning.5

I Värmland planerar nu hemslöjdskonsulenterna och byggnads-vårdsföreningen att tillvarata invandrade hantverkares kunskaperi gamla byggnadstekniker.6 Skulle slöjd kunna utgöra en inkomst-

13

eva melldahl

källa för invandrade slöjdare? Att själv göra sina livsval är viktigtmenoftasaknasnödvändiginformationförattdetskavaramöjligt.Informationomhemslöjdskonsulenternasverksamhet,omvarslöjd-materialfinnsatttillgåochvarmankansäljaslöjdmåsteriktasdirekttillnyamålgrupper.

Det sociala perspektivet

Atttillverkaföremålmedhändernabetraktassomnågotvälgörande,terapeutisktochstimulerande,somenfaktorförmänskligtvälbefin-nande.Viddensvenskahemslöjdsorganisationensbildandesågsslöj-densomenväguturarbetslöshet,dryckenskapochtrasigafamilje-förhållanden.Närslöjdanvändsiskolundervisning,arbetsterapiochandrasammanhangdärmänniskorträffasförattmåbra,ståriförstahandsjälvatillverkningsprocessen,livskvalitetenochskaparglädjenifokusochintedetfärdigaföremålet.

Hemslöjdskonsulenternaarbetarpåsåsättbådemedprofessionel-laochmedamatörer.Åenasidanmedenambitionattvärnaomdenhögakvalitetenpådeproduktersomsäljsihemslöjdsbutikerochvi-saspåutställningar.Åandrasidanfinnsenönskanattnåuttillenbredareallmänhetmedprova-på-verksamhet, slöjdcaféer, slöjdarde-monstrationerocholika formeravbarn-ochungdomsverksamhet.Detärfrämstvidsådanatillfällensommötenmellanmänniskorfrånskildakulturerkanutvecklasochbli spännandeochgränsöverskri-dande.

Iolikaundervisningsprojektförinvandrareärslöjdochhantverkendelavdenpedagogiskametoden,ettsättattökaelevensmöjlig-hetattlärasigsvenska.Målsättningenärattstärkaelevenssjälvförtro-endeochökaförutsättningarnaattkommautpåarbetsmarknaden.Produkterna som tillverkasfinns till försäljningmenverksamhetenärändåiförstahandenformavsocialapedagogiskaintegrationspro-jekt.Detfinnsochharfunnitsflerasådanaprojekt.Mångaärnedlag-daavolikaskälmenerfarenheternabordedokumenteras.Vilkenbe-tydelseharslöjdenellerhantverketförattuppnåmålenattunderlät-taintegrationochspråkinlärning?7

14


Hemslöjd i Sverige

Det mångkulturella Sverige

nrikedomavmänniskorfrånolikaländerharbidragittillattSverigeutvecklatstillettlandmedenstorkulturellmångfald.Genomdentilltagandeglobaliseringenochinternationalise-

ringenökar intryckenochpåverkan frånolikakulturer. Inågra avlandetsregionerborflermänniskormedutländskbakgrundänian-dra.IMalmökommerungefärvarannangymnasieelevellerderasför-äldrarfrånettannatland,iSödertäljeharungefär43%avinvånarnainvandrarbakgrundochiStockholmslänca25%.

Ennyanseradbilddärallamänniskorbedömsutifrånindividuel-laskillnader,kulturellochreligiöstillhörighet,klassochutbildning,ärmerrättvisandeochfruktbaränatttalaominvandradesomenho-mogengrupp.Ischablonbildenavinvandrareochinvandrartätaom-rådeningårföreställningenomattmänniskorinteärvilligaattinte-grerasigidetsvenskasamhället.Påsåsättgörssamhälletsproblemtillindividuella.Vemsätterirealitetenuppvillkorochnormerförin-tegration? Integration är enömsesidigprocessdär ävenmajoritets-befolkningenfårräknamedattpåverkasochförändrasinaattityder.

Lagarnamotetniskdiskrimineringharskärptsochenöversynavarbetsplatsernas mångfaldsarbete pågår. Förändringsarbetet innebärendiskussionompolicyochviljeinriktningpåettstrukturelltplan.Detärocksåviktigtattviallatänkerigenomvåraegnaattityderochvärderingar.Utifrånetthemslöjdsperspektivärdetendemokrati-ochrättvisefrågaattallaskafåsammamöjlighetattbådeslöjdaochvisauppsinaslöjdalster.

E

15

eva melldahl

Nya målgrupper

Slöjdkunskapochskaparglädjeförsvinnerintevidflyttentillettnyttland.Mångamänniskor skulle glädjas av igenkänningoch stolthetomdefickseochvisasinslöjd.Deskullesäkerligensporrasattsjäl-vabörja slöjdaomde visste att hemslöjden fanns.Hurmånga in-vandradekännertillattdetfinnshemslöjdskonsulenter?Vilkabesö-kerhemslöjdsbutiker,utställningar,slöjdkurserochandraaktiviteterorganiseradeavkonsulenterochföreningar?

TillSlöjdverkstanpåTorekällbergetsmuseumkommerbarnmedolikaetnisktursprunggenomskolansförsorg.Slöjdverkstanharocksåaktiviteterpåeftermiddagarnaochpåskolloven.Dåkommerfrämstbarn vars föräldrar har svenskhärkomst.Det skulle behövas rikta-deinsatserochanpassadinformationförattfångauppintressetsomväcktshosbarnenfrånandraländer,såattdekommertillbakaävenpåsinfritid.Informationenkanbehövaöversättastillfleraspråk.

Resultatenavenlyckadutställningelleraktivitetkanutnyttjasomdenföljsupppåettsådantsättattbesökarnakommertillbakaochdeltar i andra aktiviteter. Slöjdcirkus och Slöjdklubbarna är exem-pelpåtillfällendärhemslöjdenkannånyamålgrupper,bådebarnenochderasföräldrar.Fördettakommerdetattkrävasriktadinforma-tionochuppföljning.Ettmötemellanmänniskorfrånolikakulturerinnebärettspännandemötedäralltinteärsjälvklart.8Förattnåmål-gruppermedannankulturellbakgrundmåstevårtarbetssättföränd-rasochandrafrågormåsteställas.Vadmenarvimedhemslöjdochvadmenarsamarbetsparten?Ärdetfrågaomettmötemellanprofes-sionella eller amatörer?Vemsätteruppkriterierna fördet estetiskaochtekniskautförandet?Ärdetfråganomettmöteförattslöjdatill-sammansärdetlättareattmötaspåsammavillkor.

Kulturmöten

Slöjdenhar sinegen skapandeochestetiskadrivkraft,menslöjdenkanocksåanvändasmedvetetsomettredskapiarbetetöverkultur-gränser.Närmänniskorslöjdartillsammansellerserslöjdfrånandrakulturområdenkanigenkännandeochglädjeöverlikheternaförena

16


ochföramänniskornärmarevarandra.9 Detärnärslöjdandetochska-parprocessenstårifokussommötetkanskepåettjämbördigtplan.Föreningarsomärorganiseradekringtekniker,texvävning,knypp-ling,broderi,smideochsvarvningärexempeldärmötetskerislöjd-andetochalladeltarpåsammavillkor.Iensådanföreningärsjälvagörandetochdentekniskafärdighetendetcentrala.

Ettbegreppsomanvändsinomhemslöjdenärtystkunskap.Meddetavsesattkunskapinteiförstahandöverförsverbaltutangenompraktisktutförande.Vidmötenmellanslöjdarefrånolikaländerut-gördentystakunskapenenresurs,detsomintegårattförklaraver-baltkommunicerasgenomhandensarbete.10

Varkanmanseslöjdochvarkanmansjälvslöjda?Vilkaarenorfinnsidetmångkulturellasamhället?Genomattidentifieraolikamö-tesplatserkanvianalyseravarochhurslöjdenvisas,medvilketsyfteochtillvilkenmålgruppvivändeross.11

Slöjdens arenor

DEN offENTLIGa aRENaN.Hemslöjdsbutikenochutställningslokalenärdenoffentligaarenanihemslöjdensregi.Denprofessionellttillver-kadeochavexperterutvaldaslöjdenvisasförförsäljningellersomut-ställningsföremål.Arrangörärhemslöjdskonsulenter,hemslöjdsche-ferellermotsvarande.Sättetattexponeraochväljautvarorärnogautprovat,man vet vadpubliken vill ha och vilket estetiskt uttrycksomärmestattraktivtfördensvenskabetraktarensögon.

Engästutställningkanvaraenbrabörjanpåettsamarbetemedettannat landshemslöjdsorganisation eller en aktuell invandrargrupp.Samarbetet underlättas för alla genom tydlighet. Vilket är utställ-ningens syfte?Hur skerurvalet avvaror?Vemstår för exponering,produktvalochprissättning?Detbörtydligtframgåattdetärengäst-utställning.Hurmycketkanmanpåverkaeninbjudengästsutställ-ningochvemskagöraurvalet?12

HurreagerarvinärdetgällerslöjdtillverkadiSverigeavenslöj-darefrånenannankultur?Hurmångainvandradeslöjdareharmöj-lighetattvisasinaslöjdprodukterihemslöjdensbutikerellerutställ-

17

eva melldahl

ningar? Hur går urvalet till? Är urvalskriterierna ett hinder? Vilkahar nyckeln till hemslöjdens estetiska koder och kvalitetskriterier?Informationskanalerochkontaktnätbehöverkanskesesöver.

DEN ETNISKa aRENaN. Vanligtvisarrangerarinvandrarorganisationer-naegnautställningarförattvisaslöjdtillverkadavmedlemmarnaochpåsåsättmanifesteragemenskapinomdenegnagruppen.Tillenså-danutställningbjudssällannågraandrainänlandsmännen.Tidigareharbeskrivitshurenetniskgruppkanskapasymbolerochvarumär-kenförattutåtsignaleragrupptillhörighet.Omväntskullevikunnasägaatthemslöjdensbutikerochutställningslokalerärenavmajori-tetsbefolkningensetniskascener.Allahartillträdemenvilkainforme-rasomattbutikernafinnsellerbjudsintillvernissagen?

EttexempelärdetMakedonskariksförbundetskvinnosektionsomharenårligutställningmedmedlemmarnastextilaalster.GenomatttakontaktmedNämndenförhemslöjdsfrågorönskarmannuutvid-gasinetniskaarena.

DEN MåNGKuLTuRELLa aRENaN. HembygdsdräktensdagpåSkansenärettexempelpåenmångkulturellmötesplats.Mångauppleverdagensomenavåretsstorafestligheter.Möjlighetenattvisauppsindräkttillsammansmedmångaandraupplevssompositivochalltflerrepre-sentantermeddräkterfrånolikaländermöterupp.Ytterligareexem-pelpådenmångkulturellaarenanärutställningarochandraarrange-mangditmänniskormedolikaursprungbjudsinförattvisauppsinslöjdunderettgemensamttema.Avsiktenformulerasoftamed”attskapamötesplatser”eller”attgenomkulturenskapakommunikationöverkulturgränser”.

Ett exempelpå en sådanutställning ärSlöjdfägring somvisadespåLänsmuseetiStockholmunderhösten2001ochpåSigtunamu-seumvåren2002.Härsamladesslöjdutifrånfyrateman;korg,dräkt,brudkistaochfärgglädje.Måletvarattvisaslöjdensglobalaochall-mänmänskligakaraktär.Detlyckadesockså.Publikenuttrycktegläd-jeochförvåningöverslöjdenslikheter.Slöjdenskommunikativaför-måga i kulturmötetblev central, däremot anonymiserades slöjdensupphovsmänochursprungskulturer.

18


Kulturyttringar somhemslöjd, folkmusikoch folkdanskan varautmärktaredskapvidmötenmellanrepresentanterfrånflerakulturer.Menomkulturenblirettredskapförattnåettintegrationspolitisktmålfinnsdetenriskattkulturentrivialiseras.13 Genomattarrangeragemensammamötenmellanmångaolikakulturerkandetinterkultu-rellaarbetetlättmarginaliseras,omdetinteingårienlångsiktigplan.

DEN INTERNaTIoNELLa aRENaN. Iettalltmerglobaliseratochmångkul-turelltsamhälleärett internationelltutbyteenförutsättningförenpositivutvecklingavslöjden.Genomstudieresorkanmaninhämtakunskapomolikaländersslöjdochivilketsammanhangdenharut-vecklats.Resandetkanvaraettviktigtlediförberedelsearbetetinförettstörreprojekt.

Genomresorökarocksåförståelsenförmänniskorochderasbak-grundoch levnadsvillkor.Vid ett ungdomsutbyte iRumänienfickde svenska ungdomarna möta jämnåriga som lever under helt an-draförhållanden–materielltochpolitiskt.Derumänskaungdomar-naficksehurdesvenskaskapadefrittmedinspirationfråntraditio-nen,medanmaniRumänienlärtsigattkopieraochvaratrogenfö-remålensoriginal.14

Bättre,billigareochsnabbarefärdmedelunderlättarresandetmenframför allt har ny teknik gjort detmöjligt att kommunicera överhelavärlden.Viae-postochInternetskerutbyteaverfarenheterochkunskaper.Därspridsocksåtipspåteknikerochmaterial,mönsterochbeskrivningar.Formgivning,materialvalochteknikkommerattpåverkasgenomdenökadeinternationellakontakten.

Detfinnsbehovavattutvecklaenformförettinternationellter-farenhets-ochkunskapsutbyte.VidenresatillArkhangelskiRyss-landupptäcktesattmandärfortfarandeutövargamla,iSverigebort-glömda,näverteknikermedanmanheltförloratsinagamlavävkun-skaper.15 I andra länder och kanske även bland många invandrarefinnsförmodligenkunskaperomteknikersomglömtsbortiSverige.

Den svenskahemslöjdenhar alltid varit intresserad av ett inter-nationelltkontaktnätochutbytemedandraländer.Manhardelta-gitvidinternationellautställningar,mässor,tävlingarochstudieresor.

19

eva melldahl

ErfarenheternafrånAll världens slöjdvisarattintressetfördensvens-kahemslöjdensorganisationochmångårigaverksamheterärstort iandraländer.

Många länder är intresserade av att exportera slöjd till Sverige.FråganomsvenskaformgivareskapåverkaochformgeutländskslöjdförförsäljningiSverigeharocksådyktuppgenomdekontaktersomtagitsinomprojektet.Detharintebedömtsvaradensvenskahem-slöjdensuppgift.

Samarbete

Att vidareutveckla ettbranationellt och internationellt kontaktnätärenförutsättningfördetinterkulturellaarbetet.Ettbrettnätverkärsärskiltviktigtförattfåkontaktermednyamålgrupperochkontakt-nätetkanskeärannorlundaändetgängse.NedanbeskrivsnågraavdeerfarenhetersomgjortsinomAll världens slöjd.

NaTIoNELLT KoNTaKTNäT.Förattsökasamarbetemedinvandrargrup-perliggerdetnärmasttillhandsatttakontaktgenomföreningarna.EttexempelpåhurettsådantsamarbetekangenomförasärGislavedslokalahemslöjdsföreningsombjöd inde lokala invandrarförening-arnaförattgöraenslöjdutställningtillsammans.Ambitionenvarattökakontaktenmellanolika grupper iGislavedoch att påbörja ettframtida samarbete. Projektet resulterade i en utställning på kom-munhusetimars2003.Detvarsvårtattibörjanväckaintresseblandföreningarnamennärutställningenvälkomtillståndvardeltagarnamycketstoltaöverattkunnapresenterasittlandsslöjd.16

Invandrarorganisationerkanvarabrasamarbetsparter,mendetärintealltidhemslöjdstårhögtpådagordningen.Förmångaföreningarärhemlandetspolitiskafrågorprioriteradeframförkulturfrågor,kan-skemedlemmarnaväntarpåattkunnaåtervändaelleroroarsigfördeanhörigassituation.Vadhändermednästageneration?Ominteför-äldrarnaharvisatnågotintresseblirkanskekulturarvetdestointres-santareförbarnochbarnbarnsomväxeruppiSverige.

Samarbetekanockså sökas genomenskildapersoner.Enperson

20


meddubbelkulturkompetenskanvaraensådannyckelpersonsomkanfungerasomenbryggainidenegnagruppenochdessutomfung-erasomenkulturförmedlareellerspråk-ochkulturtolk.17 Personenifrågabehöveregentligenintesjälvvarainsattislöjdmenbörhaför-ståelseochsympatiförverksamheten.Samarbetemedennyckelper-sonärovärderligtochutbytetkanbliömsesidigtberikande.

Pådet lokalaplanet är samarbetemedkommunenskultur-, fri-tids- och integrationsförvaltningar självklart. De har ofta ett upp-byggtkontaktnätochbrapersonkännedom.Andrasamarbetsparterärskolorochmuseer,föreningarochorganisationersommöterfolkfrånolikakulturområden.18

MåNGKuLTuRKoNSuLENTER. Under år 2003 tillsatte Kulturdeparte-mentetåttamångkulturkonsulenterförattutvecklakulturinstitutio-nernasverksamhetidetmångkulturellasamhället.Statenskulturrådansvararförochsamordnarmångkulturkonsulenternasverksamhet.19Konsulenternakommerattkunnabiståochstödjaävenhemslöjdenvidbehovochdekommerattfinnasiföljanderegioner:Västmanlandslän,Stockholmslän,Sörmlandslän,VästraGötalandsregionen,Jämt-landslän,VästerbottenslänochRegionSkåne.Förderegionersominte har mångkulturkonsulenter planerar Kulturrådet att ta framchecklistor, att lyfta fram mångkulturfrågorna vid seminarier ochkonferensersamtattbjudainorganisationerochföreningartilldis-kussionerkringmångkultur.

INTERNaTIoNELLT KoNTaKTNäT. Ettinternationelltsamarbeteinomkul-turensområdeökarförståelsenmellanmänniskoriSverigeochandraländer.Internationellakontakterfrämjarocksåutbyteaverfarenhe-terochidéersamtgerimpulserfrånandrakulturervilketärenförut-sättningförettlevandekulturliv.Betydelsenavinternationellakon-takterökaritaktmedinternationaliseringenochnärSverigeutveck-lasänmertillettmångkulturelltsamhälle.

Då en invandrad hantverkare väljer att arbeta med traditionellslöjd från hemlandet underlättas arbetet om det går att återknytatillursprungslandet.EttpåbörjatsamarbetemellandetMakedonska

21

eva melldahl

21

Riksförbundet, Hemslöjd Västra Götaland och StudieförbundetVuxenskolanärettexempelpådet.Projektetsyftartillattbyggauppkunskaperommakedonskadräkter,attinventeravarslöjdkunskapenfinnsiSverigeochMakedoniensamtattsåsmåningomstartastudie-cirklar för att sy makedonska folkdräkter i Sverige. En förstudie iMakedonienkommerattgenomförasundervåren2004.20

Vidförberedelserna förenutställningomkurdiskkelimtillsam-mansmedEtnografiskamuseetochKurdiskabiblioteket,företogsenresa tillVan iÖstraTurkiet.Utställningenkommer inteattenbarthandlaomkelimsomvävnadutanocksåomkurdernaslevnadsför-hållandeochkvinnornasliv.

Mångahemslöjdskonsulenterharsedanfleraårarbetatinternatio-nelltochharettbranätverk.Ettsådantkrävermyckettidattskapaochmåsteunderhållas.Ävenomkontakteroftabyggerpåpersonligamötenskullemanspararesursergenomettgemensamt,digitaltnät-verktillgängligtförallaverksammainomhemslöjden.Islutetpårap-portenåterfinnsenförteckningavetableradekontakterinomramenförAll världens slöjd.

Genomattsamarbetavisavienvänortellervänregionkännsintedet internationellaarbetet såoöverkomligt.Arbetetkandåutveck-lasochfördjupasövertid.Kommunerellerlänharredanupparbeta-dekontaktersomgårattdranyttaav.Kanskekanmanutgåfråndenstörstaminoritetsgruppenilänet.Ambassaderkanhjälpatillattför-medlalämpligakontakter,menävenenskildanyckelpersonerkanhaettvärdefulltnätverkidetfornahemlandet.

22


Slutkommentar

etkankonstaterasatthemslöjdärenfolklig,allmänmänsk-ligochglobalkulturyttring.Attslöjdaärenviktigkällaförmänniskors välbefinnande. Den tysta kunskapen som för-

medlasgenomhändernasarbetefungerarsomenbromellanmännis-korochhemslöjdenkandärförsessomenresursimötetmellanmän-niskorfrånolikakulturer.Slöjdkangearbetstillfällenförhantverka-refrånolikadelaravvärlden.Menvibörfrågaossvilkamöjligheterinvandradeslöjdareharattvisasinaprodukterihemslöjdensbutikerochutställningar?HurmångamedborgareiSverigevetatthemslöj-denochhemslöjdskonsulenternafinns?

Slöjdens globala karaktär gör att länshemslöjdskonsulenternaspraktiskayrkeskunskaperkommervältillpassävenvidarbetemedandraländersslöjdtraditioner,särskiltdåskapandetståricentrumförverksamhetenochinteföremålet.Tilldetsomkanräknassomhin-deridetinterkulturellaarbetethördenosäkerhetsomärnaturligvidmötetmedandrakulturers slöjd.Detestetiskauttrycketkan skiljaochvarasvårtattförstå.Denosäkerhetenmåstetaspåallvarochmö-tasuppmedkompetensutbildning, seminarier och fördjupadedis-kussioner.Dettabehövspåallanivåerinomorganisationenommål-sättningen, att den kulturella mångfalden ska genomsyra verksam-heten,skavaragenomförbar.Förattinledningsvisunderlättaarbetetbörenarbetsgruppfördemångkulturellafrågornabildasinomkon-sulentkåren.

LedstjärnorförAll världens slöjd harvariträttvise-ochdemokrati-perspektiven.Hemslöjdenärensamhällsfinansieradverksamhetochbefolkningenssammansättningbordeocksåavspeglasihemslöjdens

D

23

eva melldahl

arbete.Ettannatviktigtperspektivärkommandegenerationersrätttillsittkulturellaarvoavsettföräldrarnashärkomst.

Detärattföredraattdenmångkulturellaaspektenfinnsmedsomennaturligdelvidvarjeaktivitetocharbetsinsats,framförattgenom-föra särskilda arrangemangdär slöjden från andrakulturer riskerarattexotiserasochmarginaliseras.Detkrävs riktade insatseroch in-formationförattnåinvandradeslöjdareochslöjdintresserade,efter-sommålgruppensällanärmedvetenomhemslöjdensexistens.Förattlyckasidet interkulturellaarbetetbörnyakontaktytorskapasbådeinomlandetochinternationellt.

I taktmedglobaliseringenoch internationaliseringenökarmän-niskorsbehovavattutåt signalera sin identitetpå lokalt, regionaltochnationelltplanochpåettpersonligtplanbådesocialtochetniskt.

Densvenskaslöjdtraditionenharhittillsvaritdetcentralabegreppsomgenomsyratverksamheteninomhemslöjden.Skadetintefort-sättaattvaraså?ProjektetAll världen slöjdfårsessombörjanpåenprocess.Detfinnsintenågrafärdigasvarpådefrågorsomkommeruppnärhemslöjdenmöterdetmångkulturellasamhället.Densvens-kahemslöjdenharalltidberikatsmedimpulserutifrån.Förrtogdetlångtidinnandeslogigenom.Nuiettmångkulturelltsamhällegårdetsnabbareochförmodligenkommerdetattgåännufortareifram-tiden.KanvifortsättaatttalaomSvensk Hemslöjdellerskaviifram-tidensägaHemslöjd i Sverige?

24


1 I&M,InvandrareochMinoriteternr52003äretttemanummeromfolkmusik.Folkmusikrörelsensochhemslöjdsrörelsensgemensammabakgrundochlikartadekaraktärgörattartiklarnaärintressantafördensomvillträngadjupareinpåkun-skapsområdetfolkligkulturidetmångkulturellasamhället.

2 Statenskulturråd2001:4Rapportomdenationellaminoriteternaochkulturlivet.

3 UnderdentidAll världens slöjd pågåtthardetingåttinterkulturelltarbeteiHögreHemslöjdsutbildningenpåHandarbetetsVännersskola.IsmaelFatty,textilkonst-när,harhaftworkshop ibatik föreleverna. IHemslöjden2003nr5är IsmaelFattyintervjuad.

4 SlöjdverkstanpåTorekällbergetsmuseumstartade1995isamarbetemellanStock-holms länshemslöjdsföreningochmuseet.Verkstankommeratt läggasnervidårsskiftet2003-04avbesparingsskäl.

5 Ett valideringsprojekt pågår i Botkyrka kommun. Kontaktperson: Attilio Jaco-nnelli.StockholmsHantverksföreninghargettutbokenStarta och driv modern lärlingsutbildning,därmanmetodisktgår igenomhurensådanutbildningkanläggasupp.PrismaiSollentunaärenfolkhögskolekursförkvinnligakonsthant-verkare.Kontaktperson:GolaMahram.

6 Kontaktperson:länshemslöjdskonsulentCarinaOlsson,Karlstad.

7 DetnunedlagdaLivstycketärdetmestkändaexempletpåettsådantprojekt.EttannatärEllaiKarlstad.

8 Dethargivitsutfleraböckeromsvenskarssocialakompetens.EnavförfattarnaärGillisHerlitz.

9 VidettmötemellankurdiskaGülDagdevirenochsameslöjdskonsulentSolveigLabbavardetlättattsemångalikhetermellandensamiskaochkurdiskakultu-ren.SkolansochförskolansmiljöärcentralaförSolveig.Detraditionellaslöjdfö-remålenutgörnumeraenviktigdelavmodersmålsundervisningen.MötetmellanGülochSolveiggerinspirationattarbetavidaremedkurdiskabefolkningensslöjdiSverige.MötetspeladesinavUtbildningsradionochvisadessomettprogramiserienDidar.ProgramserienskildradekurdiskakvinnoriSverige.

10 StockholmsHantverksföreningharnyligengettutenbokomdentystakunska-pen;Vem väver kejsarens nya kläder?

11 DeolikaarenornaidetmångkulturellaSverigeärinspireradeavenmodellfram-tagenvidSödrateatern,Stockholm.

12 Diskussionenitextenutgårfrånerfarenheternafråndetvåutställningarmedpolsk

Noter

25

eva melldahl

slöjdsomvisadesiStockholmunderår2003.UtställningenpåSvenskHemslöjdvar engästutställningdärdetpolskahemslöjdsförbundetCepelia stod förpro-dukturvalochexponering.PåSvenskSlöjdvardetbutikschefensomtillsammansmedutställningsarkitektenMikaelLöfströmstodförbådeurvalochutställning-ens formgivning. Resultatet blev två helt olika utställningar, den förra mycket”polsk”sombrötavmotbutikensövrigaestetiskauttryck.Idensenareharmo-nieradedefolkloristisktfärggladaprodukternamedbutikensövrigaprodukturvalochexponering.

13 BarbroKleindiskuterarproblematikenmeddemångkulturellamötenaisinarti-kelDen svenska hemslöjdsrörelsen och de främmande iantologinDenvackranyttan.

14 UtbytesprojektetarrangeradesavKalmarlänshemslöjdskonsulenterochdenru-mänska hemslöjdsorganisationen Crafts Foundation Romania. Kontaktperson:länshemslöjdskonsulentAgnetaGefors,Kalmar.

15 Erfarenheternagjordesavf.d.hemslöjdschefGerdLindqvistvidettutbytesprojektmellanBollnäskommunochUstijanskikommuniArkhangelskläniRyssland.

16 Kontaktperson:länshemslöjdskonsulentNiclasFlinck,Jönköping.

17 Barbro Klein diskuterar nyckelpersonens roll i artikeln Den svenska hemslöjdsrörelsen och de främmande.F.d.hemslöjdskonsulentenGunillaBauer-BjörklundharlångerfarenhetavattarbetamedinternationellslöjdiStockholmslänochhonbetonarocksånyckelpersonernasstorabetydelse.

18 KulturiKvarteretärettsamarbetsprojektdärmansträvarefterökatsamarbeteinärområdet.Projektledare:JonnaBornemark.

19 SamordnareförmångkulturkonsulenternaärAnnikaLindblad-Nieminen,Statenskulturråd.

20 Kontaktperson:länshemslöjdskonsulentIngerWidhja,Skövde.

26


LäSTIpS

3 Arnstberg, Karl-Olov (1989) Svenskhet,denkulturförnekandekulturen.Natur och Kultur

3Blehr, Barbro, red. (2001) Kritisketnologi. Prisma

3Ehn, B./ Frykman, J./ Löfgren, O. (1993) FörsvenskningenavSverige. Carlssons

3Hemslöjden 2003/5 Utgiven av SHR

3Herlitz, Gillis (1991) Svenskar: Hurviärochvarförviärsomviär

3I&M, Invandrare och Minoriteter nr 5 2003

3Lundahl, Gunilla, red. (1999) Denvackranyttan.OmhemslöjdiSverige. Gidlunds

3SOU 1996:122 Kunskapssynochsamhällsnytta ihantverkscirklarochhantverksutövande

3SOU 2000:118 JajagvilllevajagvilldöiNorden. Forum för världskultur

3Statens kulturråd 2001:4 Rapportomdenationellaminoriteternaochkulturlivet.

3Vemväverkejsarensnyakläder? Enantologiomdetpraktiskalärandetskonst. (2003) Stockholms Hantverksförening/Handkraft

3Startaochdrivmodernlärlingsutbildning. 2002) Stockholms Hantverksförening/Handkraft

3VårskapandeMångfald. (1996) Unesco. Norstedts

26


27

eva melldahl

INTERNaTIoNELLa oRGaNISaTIoNER oCH INSTITuTIoNER

astra museumrumäniens motsvarighet till skansen, vilket ligger i staden sibiu i Transylvanien. har ett stort intresse för hemslöjd och anordnar årliga slöjdmarknader.

Europeiska hemslöjdsförbundetsvensk representant: svenska hemslöjdsföreningarnas riks förbundmedlemsländer: danmark, estland, Finland, grekland, norge, italien, sardinien, schweiz, slovakien, spa nien, sverige, Ungern och österrike

International organisation of folkart (IoV)en världsomspännande organisation som verkar inom områdena folkkultur, folkkonst och kulturarv.www.iov.at

Moldaviens hemslöjdsförbundhandicraftsmen’s Union of moldava24, Pushkin str., of.54md2012, Chisinaumoldavien Nordens hemslöjdsförbundsvensk representant: svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbundmedlemsländer: danmark, Finland, Färöarna, island, norge och sverige

Institutioner och organisationer

polens hemslöjdsförbundCepelia00020 Warszawaul. Chmielna 8 Polenwww.cepelia.pl

Rumäniens hemslöjdsförbundCrafts Foundation romaniaO.P.i, C.P. 204, Bucharestrumänien

Sri Lankanational Crafts Councilgramodaya Folk art Center, Battaramullasri lanka

unescoFns organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. en organisation för internationellt, intellektuellt samarbete mellan medlemsländernas regeringar, vilken kan samarbeta och samfinansiera till exempel seminarier, nätverksbyggande, konferenser och publikationer.www.unesco.org

Vitrysslands hemslöjdsförbundThe Byelorussian Union of masters of Folkartskarbyshava sTr, 11211, minskvitryssland

World Craft Councilwww.wccwis.gr

28


SVENSKa oRGaNISaTIoNER oCH INSTITuTIoNER

forum för levande historiaskapar med hjälp av historien kunskaper om samtiden. Utgångspunkten är Förintelsen, men också andra brott mot mänskligheten. en utställningslokal finns på stora nygatan i stockholm.www.levandehistoria.org

Integrationsverketger bidrag till avgränsade projekt.www.integrationsverket.se

Mångkulturellt centrumForum för forskning, kunskaps och erfarenhetsutbyte kring migration samt social och kulturell mångfald. ger ut böcker, har bibliotek och utställningshall samt anordnar föreläsningar och seminarier på temat mångkultur.www.mkc.botkyrka.se

Nordiska museethar nyligen inrättat en tjänst för mångkulturfrågor.www.nordiskamuseet.se

Sidager bidrag för utbytesverksamhet som gäller erfarenhetsutbyte mellan yrkes eller intressegrupper samt till enskilda organisationer för att främja utveckling av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle.www.sida.se

Skansenanordnar programdagar i samarbete med olika länders ambassader, föreningar m.m. Är också medarrangör vid hembygdsdräktens dag.www.skansen.se

Statens kulturrådansvarar för och samordnar mångkulturkonsulenternas verksamhet.www.kur.se

Statens museer för världskulturen statlig museimyndighet där etnografiska museet, medelhavsmuseet och östasiatiska museet i stockholm samt världs kulturmuseet i göteborg ingår. www.smvk.sewww.varldskulturmuseet.sewww.etnografiska.sewww.medelhavsmuseet.sewww.mfea.se

Studieförbundstudieförbunden har arbetat fram material för att arbeta både internationellt och med mångkulturella frågor.www.folkbildning.se

Svenska institutetFrämjar kunskapen om sverige i utlandet och kan lämna stöd till bland annat kultur och expertutbyte.www.si.se

Svenska uNESCo-rådetsvensk myndighet, förbindelselänk mellan sverige och Unesco.www.unesco-sweden.org

NÄM

NDEN

FÖR H

EMSLÖ

JDSFRÅG

OR

internationaliseringens spår och genom ökad invandring har

Sverige utvecklats till ett land med stor kulturell mångfald. Unge-

fär var femte invånare är antingen född utomlands eller har minst

en förälder som är det. Många svenskar känner därför i högre

grad än tidigare samhörighet med flera kulturer. Hittills har hemslöj-

den sett som sin uppgift att värna om det svenska kulturarvet och

den lokala slöjdtraditionen men befolkningssammansättningen har

förändrats och det bör avspeglas i verksamheten.

Att skapa delaktighet för alla i kulturlivet är ett av de kulturpolitiska

målen liksom att skapa möten mellan olika kulturer. För att under-

söka hur detta kan bli verk lighet inom hemslöjdsområdet initierade

Nämnden för hemslöjdsfrågor projektet All världens slöjd. Resul-

tatet rapporteras nu i form av en idéskrift som kan användas i det

framtida arbetet ute i länen. Hur kan det mångkulturella perspektivet

bli en del av och genomsyra det dagliga hemslöjdsarbetet?

Rapporten visar att hemslöjden som folklig kul turyttring och för-

medlare av kulturarv kan överbrygga gränser och öka förståelsen

människor emellan. Att ägna sig åt slöjd är en viktig faktor för många

människors välbefinnandet och hemslöjdens verksamhet bör vara

tillgänglig för alla i Sverige.

I

svensk hemslÖjd nÄmnden fÖr hemslÖjdsfrÅgor eller … · 2017. 10. 10. · gång men det är i...

Documents