Svensk sprkhistoria

Svensk sprkhistoriaFrn urnordiska till fornsvenskaSvenskans utveckling:Frn ca 400 f KrUrgermanska200 800 Urnordiska800 1225Runsvenska1225 - 1526Fornsvenska1526 1879Nysvenska1879 - Nusvenska

Tidslinje(Endast det rda tas upp i denna powerpoint)4000 r sedan Indoeuropeiskan (dagens Ukraina och Ryssland, folkstammar vid Rda havet)Splittring sker folk rr sig t st och vst.Nya dialekter nya frutsttningar nya sprk bildasIdag hrstammar fler n 400 sprk frn indoeuropeiskan (3 miljarder modersmlstalare)

2000 r sedan ett av dessa sprk nr dagens Europa Urgermanska talas av de olika germanska stammarna

Vi tar det frn brjanUrgermanskan talas frn ca 400 r f Kr fram till och med 200-talet e Kr

Urgermanska talades frn ungefr nuvarande Nederlnderna till sdra Skandinavien. En svensk kunde pratade allts samma sprk som en dansk eller islnning!

Under denna period skedde ljudfrndringar s att t ex piscis (latin: romanskt sprk) blev fish, fisk (germanska sprk).

I Skandinavien anvnds ett och samma sprk fram till ca 800-talet (200-800 e.v.t).

Urgermanska Ett bermt fyndexempel frn urnordiskan r Gallehushornet, hittad i Danmark (gjort av guld), daterat till 400-talet e Kr:

GallehushornetEk hlewagastiR holtijaR horna tawido

Jag Lgst frn Holt (eller, Holtes son) gjorde (eller, lt gra) hornet.

Hur lt urnordiska?Gallehushornet har runor som inskription.Gamla runalfabetet dvs den 24-typiga runraden.Man ristade runorna vertikalt (uppifrn och ner) drfr att det var lttast, fljde trfibrernas riktning.Det finns ver 300 bevarade inskrifter med den ldre runraden idag. Vapenskldar, smycken, stenar m m r fynd man gjort.Ljudfrndringar under denna period r t ex: erdu (jmfr med engelska och tyska) iord

Urnordiska (200- 800 e.v.t)Omkring 800-talet delas urnordiska upp i flera sprk nr de tre geografiskt avgrnsade nordiska nationerna vxer fram. I samband med detta kommer ocks ett frenklat runsystem16 tecken istllet fr 24. Fortfarande r forskarna frbryllade ver detta varfr frenklades runalfabetet?

Urnordiskan delas upp

Det nya runsystemetDet nya systemet gr att dela uppi tv olika typer:

Normalrunorna r det vi oftast serp t.ex. resta stenar och andra knda monument

Kortkvistrunor var ngot som man anvnde nr meddelandetvar mer brdskande. D inskriptionen skulle g fort likt dagens sms

Det nya runsystemetOrdet runa betyder hemlighet. Hr kan vi tnka t.ex. p den nordiska mytologi och Oden (Mimers brunn som innehll runornas visdom)I Sverige finns det ca 3000 runinskrifter frn denna tid, de flesta frn 950-1100. De flesta av runinskrifterna r minnesstenar som r resta fr folk som dtt.Speciella runristare ristade. ven bark och tr anvndes

Kan du koda av Sveriges kndaste runsten?

Det r den s.k. Rksstenen vid Rks kyrka, stergtlandDags fr vning i runor!

Under denna tid utvecklas runsvenskan p detta vis:

Bortfall av obetonad vokal:

fiskaR > fiskr > fiskhorna > horngastiR > gastR > gst

Perioden 800 - 1225Under denna tid utvecklas runsvenskan p detta vis:

OmljudViktigast r det s.k. I-omljudet, det betyder att alla betonade vokaler fick ett frmre uttal.

A blev (jmf lasian lsa)O blev (jmf domian dma) U blev Y (jmf knutian knyta)

Perioden 800 - 1225Under denna tid utvecklas runsvenskan p detta vis:

OmljudI dessa omljud har vi ven ftt dagens vokalfrndring nr ett ord i singular vergr till plural:Son -> snerBok -> bcker

Perioden 800 - 1225Under denna tid utvecklas runsvenskan p detta vis:

Diftonger ersttsEn diftong r nr tv vokaler r efter varandra, detta frenklas nu:

Stein > StenAuga > gaEyra > ra

(Dagens gotlndska innehller fortfarande diftonger!)

Perioden 800 - 1225Under denna tid utvecklas runsvenskan p detta vis:

Utveckling av diftonger leder till senare omljudHiarta -> hirta -> hjrtaStiala -> stila -> stjla

De ord som anvndes d och som fortfarande finns kvar i svenskan kallas fr arvordGrammatiken var mycket komplicerad i svenskan med bjningar av verb, substantiv och adjektiv (kan jmfras med tyskans grammatik)

Perioden 800 - 1225Sverige kristnades r 1225 och d ersattes runorna av det latinska alfabetet som vi n idag anvnder.

De ldsta skrifterna vi har frn denna tid r lagtexter. Magnus Erikssons landslag (1300-talet)Magnus Eriksson oroade sig ver tyskans inflytande stiftade drfr en regel om att endast hlften av alla rdmn fick vara tyskar.Andra texter som skrevs var frn rttegngar, testamenten och versatta riddarromanerMan skrev p kalvskinn (pergament) med blck och fjderpenna.De skrivkunniga var prster, munkar och lagmnFornsvenska: 1225 - 1526Sveriges sprk har pverkats kraftigt av det tyska sprket. Via har tagit mnga ord frn tyskan.Varfr d?Hansafrbundet Tyskan ligger sprkligt sett nra vrt sprk = enkelt att anpassa och verstta frn.

(Stockholms frsta borgmstare, r 1297, var tysk. Sverige hade under slutet av 1300-talet en tysk kung, Albrekt av Mecklenburg (1364-1389) TyskanStatsord & adminstrationsord: borgmstare, fogde, stad, kpman, snickare Militra begrepp: ammunition, gevrTyskans prefix: be-, an- (ex: betala, anfalla) Tyskans suffix: -het, -bar (ex: trohet, uppenbar)

Boktryckarkonsten frn slutet av 1400-taletPapper anvndes Texter som skrevs var ven visor och privatbrev

Ord vi ftt frn tyskan:I tidig fornsvenska hade vi kvar tecken frn runornas tid, bland annat (Thorn) som motsvarar engelskans thing that.

Vi skrev ocks en hel del med q och c fr att beteckna k.Quar = kvarBiscuper = biskop

Dagh = dag

Perioden 1225 - 1526Och sen kommer nsta period (1526-1900)

NysvenskanLennart Waje och Svante Skoglund (2011). Svenska Timmar sprket.Gsta berg (2007). Handbok i svenska.Gertrud Pettersson (2005). Svenska sprket under sjuhundra r.

Bilden p rkstenen: www.rokstenen.seBilden p Gallehushornet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gallehushornen

Kllor: