SVENSK STANDARD SS-EN 50110-1

Fasts tä l ld

2013-10-09 Utgåva

3 S ida

1 (1+35) Ansvar ig kommit té

SEK TK 78

© Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.

ICS 29.240.01

Denna standard är fastställd av, SEK Svensk Elstandard, som också kan lämna upplysningar om sakinnehållet i standarden. Postadress: SEK, Box 1284, 164 29 KISTA Telefon: 08 - 444 14 00. Telefax: 08 - 444 14 30 E-post: sek@elstandard.se. Internet: www.elstandard.se

Skötsel av elektriska anläggningar – Del 1: Allmänna fordringar Operation of electrical installations – Part 1: General requirements

Som svensk standard gäller europastandarden EN 50110-1:2013. Den svenska standarden innehåller den officiella svenska språkversionen av EN 50110-1:2013.

Nationellt förord

SS-EN 50110-1 anger minimifordringar, som gäller i alla CENELEC-länder för säker skötsel av och säkert arbete på eller nära elektriska anläggningar. Standarden innehåller även informativa bilagor som rör säkert arbete.

SS-EN 50110-2 innehåller en lista med normativa nationella bilagor till SS-EN 50110-1. I dessa bilagor anges de myndighetsföreskrifter och andra nationella regler som i respektive land behandlar skötsel av elektriska anläggningar och som ska användas tillsammans med SS-EN 50110-1.

Tidigare fastställd svensk standard SS-EN 50110-1, utgåva 2, 2005, gäller ej fr o m 2016-02-11.

I utgåva tre har följande viktiga förändringar införts: – En ny funktion har införts, elanläggningsansvarig. – Tidigare funktioner eldriftansvarig och elarbetsansvarig har fått nya benämningar, eldriftledare

respektive elsäkerhetsledare. – Arbetsuppgifter som tilldelades den som tidigare benämndes eldriftansvarig har breddats och fördelats

mellan den elanläggningsansvariga och eldriftledaren.

Denna svenska standard finns även utgiven i engelsk språkversion.

Standarder underlättar utvecklingen och höjer elsäkerhetenDet finns många fördelar med att ha gemensamma tekniska regler för bl a säkerhet, prestanda, dokumentation, utförande och skötsel av elprodukter, elanläggningar och metoder. Genom att utforma sådana standarder blir säkerhetskraven tydliga och utvecklingskostnaderna rimliga samtidigt som marknadens acceptans för produkten eller tjänsten ökar.

Många standarder inom elområdet beskriver tekniska lösningar och metoder som åstadkommer den elsäkerhet som föreskrivs av svenska myndigheter och av EU.

SEK är Sveriges röst i standardiseringsarbetet inom elområdetSEK Svensk Elstandard svarar för standardiseringen inom elområdet i Sverige och samordnar svensk medverkan i internationell och europeisk standardisering. SEK är en ideell organisation med frivilligt deltagande från svenska myndigheter, företag och organisationer som vill medverka till och påverka utformningen av tekniska regler inom elektrotekniken.

SEK samordnar svenska intressenters medverkan i SEKs tekniska kommittéer och stödjer svenska experters medverkan i internationella och europeiska projekt.

Stora delar av arbetet sker internationelltUtformningen av standarder sker i allt väsentligt i internationellt och europeiskt samarbete. SEK är svensk nationalkommitté av International Electrotechnical Commission (IEC) och Comité Européen de Normalisation Electrotechnique (CENELEC).

Standardiseringsarbetet inom SEK är organiserat i referensgrupper bestående av ett antal tekniska kommittéer som speglar hur arbetet inom IEC och CENELEC är organiserat.

Arbetet i de tekniska kommittéerna är öppet för alla svenska organisationer, företag, institutioner, myndigheter och statliga verk. Den årliga avgiften för deltagandet och intäkter från försäljning finansierar SEKs standardiseringsverksamhet och medlemsavgift till IEC och CENELEC.

Var med och påverka!Den som deltar i SEKs tekniska kommittéarbete har möjlighet att påverka framtida standarder och får tidig tillgång till information och dokumentation om utvecklingen inom sitt teknikområde. Arbetet och kontakterna med kollegor, kunder och konkurrenter kan gynnsamt påverka enskilda företags affärsutveckling och bidrar till deltagarnas egen kompetensutveckling.

Du som vill dra nytta av dessa möjligheter är välkommen att kontakta SEKs kansli för mer information.

SEK Svensk ElstandardBox 1284

164 29 KistaTel 08-444 14 00

www.elstandard.se

EUROPASTANDARD EN 50110-1 EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM

ICS 29.240.01 Ersätter EN 50110-1:2004 Svensk språkversion

Skötsel av elektriska anläggningar – Del 1: Allmänna fordringar

Exploitation des installations

électriques – Partie 1: Exigences générales

Operation of electrical

installations – Part 1: General requirements

Betrieb von elektrischen

Anlagen – Teil 1: Allgemeine Anforderungen

Denna svenska standard utgör den svenska språkversionen av europastandarden EN 50110-1:2013. Den har översatts av SEK. Europastandarden antogs av CENELEC 2013-02-11. CENELEC-medlemmarna är förpliktigade att följa fordringarna i CEN/CENELECs Internal Regulations som anger på vilka villkor europastandarden i oförändrat skick ska ges status som nationell standard.

Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser som upplyser om nationella standarder kan på begäran erhållas från CENELECs centralsekretariat eller från någon av CENELECs medlemmar.

Europastandarden finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CENELEC-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENELECs centralsekretariat, har samma status som de officiella språkversionerna.

CENELECs medlemmar är nationalkommittéerna i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Makedonien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern och Österrike.

CENELEC

European Committee for Electrotechnical Standardization Comité Européen de Normalisation Electrotechnique

Europäisches Komitee für Elektrotechnische Normung

Management Centre: Avenue Marnix 17, B, B-1000 Brussels ©2013 CENELEC - Rätten till alla former av mångfaldigande och spridning i alla länder förbehållen CENELECs medlemmar.

Ref. Nr. EN 50110-1:2013 Sv

SEK Svensk Elstandard

Sida 2 EN 50110-1:2013

Innehåll Förord ................................................................................................................................................................................ 4 Inledning ............................................................................................................................................................................ 5 1  Omfattning ................................................................................................................................................................ 6 2  Normativa hänvisningar ........................................................................................................................................... 6 3  Termer och definitioner ............................................................................................................................................. 7 

3.1  Allmänt .............................................................................................................................................................. 7 3.2  Personal, organisation och kommunikation .................................................................................................... 7 3.3  Arbetsområde ................................................................................................................................................... 8 3.4  Arbete ............................................................................................................................................................... 8 3.5  Skyddsanordningar .......................................................................................................................................... 9 3.6  Nominella spänningar .................................................................................................................................... 10 

4  Allmänna grundregler ............................................................................................................................................. 10 4.1  Säker skötsel .................................................................................................................................................. 10 4.2  Personal ......................................................................................................................................................... 10 4.3  Organisation ................................................................................................................................................... 11 4.4  Kommunikation (överföring av information) .................................................................................................. 12 4.5  Arbetsplats ..................................................................................................................................................... 12 4.6  Verktyg, utrustning och anordningar ............................................................................................................. 12 4.7  Ritningar och dokument ................................................................................................................................. 13 4.8  Skyltar ............................................................................................................................................................. 13 4.9  Nödåtgärder ................................................................................................................................................... 13 

5  Skötselåtgärder ...................................................................................................................................................... 13 5.1  Allmänt ............................................................................................................................................................ 13 5.2  Kopplingar ...................................................................................................................................................... 13 5.3  Funktionskontroll ............................................................................................................................................ 14 

6  Arbetsmetoder ........................................................................................................................................................ 15 6.1  Allmänt ............................................................................................................................................................ 15 6.2  Arbete utan spänning ..................................................................................................................................... 16 6.3  Arbete med spänning ..................................................................................................................................... 19 6.4  Arbete nära spänning .................................................................................................................................... 22 

7  Underhåll ................................................................................................................................................................ 24 7.1  Allmänt ............................................................................................................................................................ 24 7.2  Personal ......................................................................................................................................................... 24 7.3  Reparationsarbete ......................................................................................................................................... 24 7.4  Utbyten ........................................................................................................................................................... 25 7.5  Tillfälligt avbrott i underhållsarbetet ............................................................................................................... 25 7.6  Avslutning av underhållsarbetet .................................................................................................................... 25 

Bilaga A (informativ) Riktvärden för avstånd i luft vid arbete ........................................................................................ 27 A.1  Allmänt ............................................................................................................................................................ 27 A.2  Arbete med spänning ..................................................................................................................................... 27 A.3  Arbete nära spänning .................................................................................................................................... 27

SEK Svensk Elstandard

Sida 3 EN 50110-1:2013

Bilaga B (informativ) Kompletterande säkerhetsinformation .............................................................................................. 29 B.1  Exempel på ansvarsnivåer ................................................................................................................................. 29 B.2  Exempel på tillämpning av arbete med spänning ............................................................................................. 30 B.3  Atmosfärsförhållanden som utgör del av de miljöförhållanden som måste bedömas ..................................... 30 B.4  Brandskydd – Brandsläckning ........................................................................................................................... 31 B.5  Arbetsplats med explosionsrisk ......................................................................................................................... 31 B.6  Risk för ljusbåge ................................................................................................................................................. 31 B.7  Nödåtgärder ........................................................................................................................................................ 32 

Bibliografi ................................................................................................................................................................................. 34 

SEK Svensk Elstandard

Sida 4 EN 50110-1:2013

Förord Denna euoropastandrd har utarbetats av CENELEC BTTF 62-3 ”Operation of electrical installations”.

Följande datum fastställdes:

– senaste datum för överföring av EN (dop) 2014-02-11 till nationell nivå genom utgivning av en motsvarande nationell standard eller genom ikraftsättning

– senaste datum för upphävande av (dow) 2016-02-11 motstridig nationell standard

Detta dokument ersätter EN 50110-1:2004.

EN 50110-1:2013 innehåller följande större tekniska ändringar i förhållande till EN 50110-1:2004:

– förbättring av definitionerna av de ansvariga personerna och av ansvarsnivåerna – tillägg av ett avsnitt om nödåtgärder – tillägg av exempel på ansvarsnivåer i Bilaga B – tillägg av ett avsnitt om ljusbågsrisk i Bilaga B – tillägg av ett avsnitt om nödåtgärder i Bilaga B – uppdatering av de normativa hänvisningarna och av bibliografin.

Lägg märke till att vissa delar av detta dokument kan omfattas av patenträttigheter. CENELEC kan inte ansvara för att sådana patenträttigheter identifieras.

SEK Svensk Elstandard

Sida 5 EN 50110-1:2013

Inledning Det finns flera nationella lagar, standarder och interna regler som behandlar det område som omfattas av EN 50110 och som har använts som underlag för detta arbete.

EN 50110 består av två delar: – Del 1 av EN 50110 innehåller minimikrav som gäller inom alla CENELEC-länderna och några

informativa bilagor som rör säkert arbete på, med eller nära elektriska anläggningar. – Del 2 av EN 50110 består av ett antal normativa bilagor (ett per land) som antingen anger nuvarande

säkerhetskrav eller anger de nationella tilläggen till minimikraven.

På detta sätt tas ett avgörande steg inom Europa mot en gradvis harmonisering av säkerhetsnivån vid skötsel av och arbete på eller nära elektriska anläggningar. Dokumentet beaktar de nuvarande olika nationella kraven på säkerhet. Avsikten är att i framtiden skapa en gemensam säkerhetsnivå.

Även de bästa regler och metoder är utan värde om inte alla som arbetar på, med eller nära elektriska anläggningar är grundligt förtrogna med dem och med alla krav i lagar och föreskrifter samt rättar sig strikt efter dem.

SEK Svensk Elstandard

Sida 6 EN 50110-1:2013

1 Omfattning Denna europeiska standard gäller all skötsel av och allt arbete på eller nära elektriska anläggningar med spänningsnivåer från och med klenspänning till och med högspänning.

Begreppet högspänning innefattar de spänningsnivåer som brukar kallas mellanspänning och extra hög spänning.

De elektriska anläggningarna är konstruerade för att generera, överföra, omvandla, distribuera och nyttja elektrisk energi. Vissa anläggningar är permanenta och stationära, såsom distributionsanläggningar i fabriker eller i kontorskomplex. En del är tillfälliga, som vid byggarbetsplatser. Andra är rörliga eller flyttbara, antingen med spänning eller i spänningslöst eller icke uppladdat tillstånd. Exempel är eldrivna grävmaskiner i stenbrott och öppna kolgruvor.

Standarden anger fordringar för säker skötsel av och arbete på eller nära elektriska anläggningar. Fordringarna är tillämpliga på alla metoder vid utförande av driftåtgärder samt allt arbete och underhåll. Standarden är tillämplig på alla slag av elarbeten och på andra arbeten där elfara är förhanden, som byggnadsverksamhet nära luftledningar eller nära jordkablar.

Standarden gäller inte för lekmän som använder anläggningar eller utrustningar, om dessa uppfyller fordringarna i tillämpliga standarder och är konstruerade för att användas av lekmän.

Standarden är inte utarbetad speciellt för att tillämpas på de elektriska anläggningar som anges nedan. Om det inte finns särskilda regler eller metoder för dessa anläggningar bör dock grundprinciperna i denna standard tillämpas även för:

– luftfartyg och svävare som förflyttar sig av egen kraft (dessa lyder under internationell flyglagstiftning vilken har företräde framför nationell lagstiftning)

– sjögående fartyg som förflyttar sig av egen kraft (dessa lyder under internationell marin lagstiftning vilken har företräde framför nationell lagstiftning)

– elektroniska telekommunikations- och informationssystem – elektroniska styr- och reglersystem, inklusive mätsystem – kolgruvor och andra gruvor – anläggningar till havs (off-shore) som lyder under internationell marin lagstiftning – fordon – elektriska anläggningar för bandrift eller trådbussar – elektriska experiment vid forskning.

2 Normativa hänvisningar Följande standarder är nödvändiga vid tillämpning av denna standard. Beträffande daterade hänvisningar till publikationer gäller den utgåva av som anges nedan. Vid odaterade hänvisningar gäller den senaste utgåvan av publikationen.

EN 50191 Uppställning och skötsel av elektrisk provningsutrustning

EN 61219 Utrustning för arbete under spänning – Lansjordningsutrustningar

EN 61230 Arbete med spänning – Bärbar utrustning för jordning och för jordning och kortslutning (IEC 61230)

EN 61243 (alla delar) Arbete med spänning – Spänningsprovare (IEC 61243, alla delar)

EN 61472 Arbete med spänning – Metod för beräkning av minimiavstånd vid spänningar över 72,5 kV (IEC 61472)

EN 62271-1 Kopplingsapparater för spänning över 1 kV – Del 1: Gemensamma specifikationer (IEC 62271-1)

SEK Svensk Elstandard

Sida 7 EN 50110-1:2013

EN 62271-102 Kopplingsapparater för spänning över 1 kV – Del 102: Frånskiljare och jordningskopplare för växelström (IEC 62271-102)

IEC 60050 (alla delar) International Electrotechnical Vocabulary (se www.electropedia.org)

3 Termer och definitioner I denna standard gäller följande definitioner, tillsammans med dem som återfinns i IEC 60050.

ANM – Termer och definitioner i IEC 60050 är tillgängliga på www.electropedia.org. Se även ”Electropedia” eller ”Glossary” på www.iec.ch.

3.1 Allmänt 3.1.1 elektrisk anläggning electrical installation all elektrisk utrustning som används för generering, överföring, omvandling, distribution och nyttjande av elektrisk energi ANM – Den innefattar energikällor, såsom batterier, kondensatorer och alla andra källor med upplagrad elektrisk energi.

[IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-04, ändrad]

3.1.2 skötsel operation all verksamhet inklusive arbete som behövs för att den elektriska anläggningen ska fungera ANM – Detta innefattar kopplingsarbete, styrning, övervakning, kontroll av den elektiska anläggningen, inspektion och underhåll.

Både elektriskt och icke-elektriskt arbete omfattas.

[IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-05, ändrad]

3.1.3 risk risk kombinationen av sannolikheten för och graden av möjlig kroppsskada eller ohälsa för en person som är utsatt för en eller flera riskkällor [IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-31, ändrad]

3.1.4 elektrisk riskkälla electrical hazard källa till möjlig personskada eller ohälsa orsakad av elektrisk energi från en elektrisk anläggning

[IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-30, ändrad]

3.1.5 elektrisk fara electrical danger risk för kroppsskada på grund av elektricitet

3.1.6 elektrisk skada, elskada electrical injury dödsfall eller personskada på grund av elchock, elektrisk brännskada, ljusbåge eller av brand eller explosion som initierats av elektrisk energi och som uppkommit vid skötseln av en elektrisk anläggning [IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-32, ändrad]

3.2 Personal, organisation och kommunikation 3.2.1 elanläggningsansvarig person responsible for an electrical installation person som fått det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner ANM 1 – Denna kan vara ägaren, arbetsgivaren, innehavaren eller en utsedd person. ANM 2 – Några av dessa uppgifter kan vid behov delegeras till andra. För stora eller omfattande anläggningar eller nät kan

uppgifterna delegeras för delar av installationen eller nätet (se avsnitt 4.3). ANM 3 – Se figur B.1, klass a).

3.2.2 eldriftledare nominated person in control of an electrical installation during work activities

SEK Svensk Elstandard

Sida 8 EN 50110-1:2013

person som under arbetet ansvarar för den elektriska anläggningens säkra skötsel ANM 1 – Denna person har att bedöma arbetets sannolika inverkan på den elektriska anläggningen eller på de delar av den som denna

person ansvarar för samt den elektriska anläggningens påverkan på de personer som utför arbetet. Några av dessa uppgifter kan vid behov delegeras till andra (se avsnitt 4.3).

ANM 2 – Se figur B.1, klass b).

3.2.3 elsäkerhetsledare nominated person in control of a work activity person som fått arbetsuppgiften att direkt ansvara för ett arbetes utförande på en arbetsplats ANM 1 – Vid behov kan delar av arbetsuppgiften delegeras (se avsnitt 4.3). ANM 2 – Se figur B.1, klass c).

[IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-36, ändrad]

3.2.4 fackkunnig person skilled person (electrically) person som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet för att kunna analysera risker och undvika riskkällor som elektricitet kan medföra [IEC 60050-826:2004, IEV 826-18-01, ändrad]

3.2.5 instruerad person instructed person person som instruerats tillräckligt av fackkunnig person för att kunna undvika faror som elektricitet kan medföra [IEC 60050-826:2004, IEV 826-18-02, ändrad]

3.2.6 lekman ordinary person person som inte är fackkunnig eller instruerad [IEC 60050-826:2004, IEV 826-18-03]

3.2.7 anmälan notification meddelande eller anvisning som är muntlig eller skriftlig och förknippad med skötseln av en elektrisk anläggning

3.3 Arbetsområde 3.3.1 arbetsplats work location plats eller platser där ett arbete ska utföras, håller på att utföras eller har blivit utfört [IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-08, ändrad]

3.3.2 riskområde live working zone område omkring spänningssatta delar inom vilket den isolationsnivå som ska förhindra elektrisk fara inte är säkerställd vid intrång i området utan skyddsåtgärder ANM – Riskområdets yttre gräns begränsas av avståndet DL (se figurerna 1 och 2).

[IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-06, ändrad]

3.3.3 närområde vicinity zone avgränsat område som omger riskområdet ANM – Närområdets yttre gräns begränsas av avståndet DV (se figurerna 1 och 2).

[IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-07, ändrad]

3.4 Arbete 3.4.1 arbete work activity varje form av elektriskt eller icke-elektriskt arbete där det kan finnas en elektrisk riskkälla

3.4.2 elektriskt arbete electrical work arbete på eller nära en elektrisk anläggning, såsom provning, mätning, reparation, utbyte, ändring, utvidgning, uppförande, underhåll och besiktning [IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-12, ändrad]

SEK Svensk Elstandard

Sida 9 EN 50110-1:2013

3.4.3 icke-elektriskt arbete non-electrical work arbete i närheten av en elektrisk anläggning, såsom byggnadsarbete, grävarbete, rengöring, målning osv [IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-13, ändrad]

3.4.4 arbete med spänning live working arbetsmetod vid vilken en arbetare medvetet kommer i beröring med spänningssatta delar eller kommer inom riskområdet med kroppsdel eller med verktyg, utrustning eller anordning ANM – Vid lågspänning räknas ett arbete som arbete med spänning när man kommer i kontakt med oisolerade spänningssatta delar.

Vid högspänning räknas ett arbete som arbete med spänning när man kommer in i riskområdet, även om man inte kommer i kontakt med spänningssatta delar.

[IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-01, ändrad]

3.4.5 arbete nära spänning working in the vicinity of live parts arbetsmetod vid vilken en arbetare kommer in i närområdet utan att nå riskområdet med kroppsdel eller med verktyg eller något annat föremål [IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-02, ändrad]

3.4.6 frånskilja isolate helt avskilja en anordning eller krets från andra anordningar eller kretsar genom att skapa en fysisk separation som kan stå emot förutsägbara spänningsskillnader mellan anordningen eller kretsen och andra kretsar [IEC 60050-151:2001, IEV 151-15-37, ändrad]

3.4.7 spänningslös dead med spänning lika med eller nära noll, dvs utan spänning och/eller uppladdning [IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-15, ändrad]

3.4.8 arbete utan spänning dead working arbete på elektrisk anläggning som varken är spänningssatt eller uppladdad och som utförs efter det att alla åtgärder vidtagits för att förebygga elektrisk fara

3.4.9 medgivande authorisation skriftligt godkännande eller anvisning

3.4.10 tillstånd att starta arbete permission to start work direkta anvisningar till arbetare på arbetsplatsen att påbörja arbete sedan alla säkerhetsåtgärder vidtagits

3.5 Skyddsanordningar 3.5.1 avskärmning screen isolerad eller oisolerad anordning som används för att förhindra närmande till utrustning eller del av elektrisk anläggning där det finns elektrisk fara [IEC 60050-651:1999, IEV 651-01-29, ändrad]

3.5.2 skärm barrier del som ger skydd mot direkt beröring från alla håll varifrån tillträde normalt sker [IEC 60050-826:2004, IEV 826-12-23]

3.5.3 isolerande hölje insulating covering styvt eller flexibet hölje av isolermaterial som används för att täcka spänningssatta delar, spänningslösa delar eller närliggande delar för att förhindra oavsiktlig beröring

3.5.4 kapsling enclosure del som skyddar utrustning mot viss yttre påverkan och mot direkt beröring från alla håll

SEK Svensk Elstandard

Sida 10 EN 50110-1:2013

3.5.5 spänningsprovare voltage detector bärbar anordning för att tillförlitligt detektera om en anläggning är spänningssatt med driftspänning eller inte, samt att säkerställa att den är klar för arbetsjordning ANM – Dessa anordningar sägs vanligen antingen vara av kapacitiv eller resistiv typ.

[IEC 60050-651:1999, IEV 651-10-04]

3.5.6 bärbar jordnings- och kortslutningsutrustning portable equipment for earthing and short-circuiting bärbar utrustning som ansluts manuellt med isolerande komponenter till delar av en elektrisk anläggning i syfte att jorda och kortsluta ANM – Denna utrustning består av komponenter för jordning, komponenter för kortslutning och en eller flera isolerande

komponenter, t ex isolerade stänger.

[IEC 60050-651:1999, IEV 651-14-01]

3.6 Nominella spänningar 3.6.1 klenspänning (ELV) extra-low voltage (ELV) spänning som normal inte överstiger 50 V växelspänning eller 120 V pulsationsfri likspänning mellan ledare eller till jord ANM – Detta innefattar SELV, PELV och FELV (se HD 60364-4-41).

[IEC 60050-826:2004, IEV 826-12-30, ändrad]

3.6.2 lågspänning (LV) low voltage (LV) spänning som normalt inte överstiger 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning [IEC 60050-151:2001, IEV 151-15-03, ändrad]

3.6.3 högspänning (HV) high voltage (HV) spänning som normalt överstiger 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning

4 Allmänna grundregler 4.1 Säker skötsel Innan någon skötsel utförs på en elektrisk anläggning ska man bedöma vilka elrisker som finns. Bedömningen ska omfatta hur skötseln ska utföras samt vilka säkerhets- och försiktighetsåtgärder som ska vidtas för att skötseln ska kunna utföras på ett säkert sätt.

4.2 Personal Det ansvar som tilldelats de personer som svarar för säkerheten för dem som deltar i ett arbete eller som påverkas eller kan påverkas av detta arbete ska motsvara kraven i nationell lagstiftning.

Personal som deltar i arbete på eller nära en elektrisk anläggning ska instrueras om tillämpliga säkerhetskrav, säkerhetsregler och interna anvisningar. Instruktionerna ska upprepas om arbetet varar länge eller är komplicerat. Berörd personal ska efterleva dessa säkerhetskrav, säkerhetsregler och interna anvisningar.

Personalen ska använda kläder som är lämpliga med hänsyn till arbetsplatsen och de förhållanden som råder där. Detta kan inkludera användning av åtsittande klädsel eller någon ytterligare personlig skyddsutrustning.

Innan ett arbete påbörjas samt medan det pågår ska elsäkerhetsledaren säkerställa att alla tillämpliga fordringar, regler och anvisningar uppfylls.

Elsäkerhetsledaren ska informera dem som deltar i arbetet om alla rimligt förutsägbara faror som inte är direkt uppenbara för dem.

När ett arbete fordrar teknisk kunskap eller erfarenhet för att förebygga elektrisk fara eller skada måste den som utför arbetet ha denna kunskap eller erfarenhet eller övervakas på ett tillfredsställande sätt.

Nationell lagstiftning kan föreskriva minimiålder och kompetenskrav.

SEK Svensk Elstandard

Sida 11 EN 50110-1:2013

I avsaknad av nationell lagstiftning angående kompetenskrav ska följande kriterier användas då kompetensen bedöms: – kunskap om elektricitet – erfarenhet av elarbete – kännedom om den anläggning på vilken arbetet ska utföras och praktisk erfarenhet av arbetet – kännedom om de riskkällor som kan uppstå under arbetet och de säkerhetsåtgärder som ska beaktas – förmåga att vid varje tillfälle avgöra om det är säkert att fortsätta arbetet eller inte.

Innan ett arbete påbörjas ska dess svårighetsgrad fastställas så att lämpligt val av fackkunnig person, instruerad person eller lekman görs för arbetet.

4.3 Organisation 4.3.1 För varje elektrisk anläggning ska det finnas en ansvarig person, nämligen den elanläggningsansvarige.

Om nationella föreskrifter saknas, gäller följande:

Den elanläggningsansvarige kan vara en fysisk person i den egna organisationen eller i en organisation som är tredje part. Om personen kommer från en annan organisation, bör dennes utnämning dokumenteras skriftligen, liksom vilken del av anläggningen ansvaret omfattar och under vilken tid det gäller.

Den elanläggningsansvarige kan delegera delar av arbetsuppgiften till andra, vilket i så fall bör dokumenteras.

Eldriftledaren ska ha kontroll över sin del av anläggningen och ge medgivande till elsäkerhetsledaren.

Eldriftledaren kan till sin hjälp vid behov delegera delar av arbetsuppgiften till andra.

Samma person kan vara elanläggningsansvarig, eldriftledare och elsäkerhetsledare.

Om två eller flera anläggningar står i förbindelse med varandra krävs en formell överenskommelse angående förfrågningar och samarbete mellan dem som är elanläggningsansvariga för respektive anläggning.

Tillträde ska vara reglerat till alla platser där det finns elektriska riskkällor som lekmän kan utsättas för. Den elanläggningsansvarige ska svara för detta och för hur tillträdet kontrolleras. Tillträdesreglerna ska upprättas i enlighet med nationell lagstiftning.

För varje arbete ska det finnas en utsedd ansvarig person, elsäkerhetsledaren. Om arbetet är uppdelat kan det bli nödvändigt att utse en elsäkerhetsledare för varje del, och dessutom en elsamordningsledare.

Innan några åtgärder i anläggningen vidtas eller arbetet påbörjas ska elsäkerhetsledaren och eldriftledaren vara överens om vilka åtgärder i anläggningen som fordras för att arbetet ska kunna genomföras och om en beskrivning av arbetet på, med eller nära den elektriska anläggningen.

Om arbetet är komplicerat ska planeringen göras skriftligt.

4.3.2 En fackkunnig person kan ange hur arbetet ska kunna utföras säkert i lätt överskådliga anläggningar eller i lätt överskådliga delar av anläggningar under entydiga förhållanden, och: a) där enkla arbeten ska utföras, eller b) vid underhållsarbete som utförs enligt överenskomna rutiner.

4.3.3 Den som av säkerhetsskäl vill invända mot att utföra en order eller ett arbete ska ha möjlighet att omedelbart meddela detta till elsäkerhetsledaren. Denne ska undersöka saken och vid behov rådfråga en högre chef innan ett beslut fattas.

SEK Svensk Elstandard

Sida 12 EN 50110-1:2013

4.4 Kommunikation (överföring av information) Kommunikation innefattar alla sätt på vilket information ges till eller utväxlas mellan personer, dvs muntligt (t ex telefon, radio, öga mot öga), skriftligt (t ex telefax eller e-post), och optiskt (t ex bildskärmar, signaltavlor, ljustavlor).

Innan ett arbete påbörjas ska eldriftledaren informeras om det planerade arbetet.

All information om nätbild, kopplingsläge (till, från, jordad), säkerhetsanordningar osv som behövs för att medge säker skötsel av den elektriska anläggningen ska förmedlas genom en anmälan.

Om det behövs andra sätt för att överföra information, t ex radiosignaler, datorer, ljustavlor, ska dessa användas endast när det är säkerställt att informationsvägen är tillförlitlig och att inga missförstånd kan uppstå eller felaktiga signaler kan lämnas.

Varje anmälan ska innehålla namnet på den person som lämnar informationen och vid behov även uppgift om var denne befinner sig.

För att undvika misstag när information överförs muntligt, ska mottagaren repetera informationen för avsändaren vilken ska bekräfta att den är korrekt mottagen och rätt uppfattad.

Tillstånd att påbörja arbetet eller spänningssätta anläggningen när arbetet är slutfört får inte lämnas genom någon slags signal eller efter ett överenskommet tidsintervall.

För att säkerställa förståelse och begriplighet på̊ en arbetsplats där personalen talar olika språk, ska i förväg en överenskommelse träffas om ett språk som de berörda parterna förstår.

4.5 Arbetsplats Arbetsplatsen ska vara entydigt fastställd och markerad. Då ett arbete ska utföras på, med eller nära en elektrisk anläggning ska det i alla delar av anläggningen finnas tillräckligt utrymme för arbetet, ändamålsenlig tillträdesväg och tillräcklig belysning. Där så behövs ska tillträdesvägen vara tydligt markerad.

Lämpliga försiktighetsåtgärder ska vidtas för att förhindra personskada orsakad av andra riskkällor på arbetsplatsen och vid arbete, t ex mekaniska eller pneumatiska system eller kroppsskada genom fall.

Brännbart material och föremål som hindrar åtkomlighet får inte placeras nära eller i kopplingsutrustnings betjäningsgångar och utrymningsvägar eller så att manövrering hindras. Brännbart material som förvaras i närheten av en elektrisk anläggning ska hållas avskilt från alla tändkällor.

4.6 Verktyg, utrustning och anordningar Verktyg, utrustningar och anordningar ska uppfylla fordringarna i tillämpliga europeiska, nationella eller internationella standarder där sådana finns.

EXEMPEL – Exempel på verktyg, utrustningar och anordningar är: isolerande skor, handskar och galoscher ögon- eller ansiktsskydd huvudskydd ändamålsenlig skyddsklädsel isolerande mattor, plattformar och ställningar isolerande böjliga och styva material för avskärmningar isolerade och isolerande verktyg manöverstänger lås, anslag och skyltar spänningsprovare och spänningsindikeringssystem utrustning för kabelsökning utrustning för jordning och kortslutning skärmar, flaggor och stativ.

Verktyg, utrustningar och anordningar ska användas enligt de bruksanvisningar som levererats av tillverkaren eller leverantören. Anvisningarna ska vara på det eller de språk som används i landet.

SEK Svensk Elstandard

Sida 13 EN 50110-1:2013

Verktyg, utrustningar och anordningar, som är anskaffade för att skötsel av eller arbete på, med eller nära elektriska anläggningar ska kunna ske på ett säkert sätt, ska vara ändamålsenliga, hållas i gott skick och användas på avsett sätt.

ANM 1 – "Hållas i gott skick" innebär periodisk okulär kontroll och elektrisk provning för att kontrollera de elektriska och mekaniska egenskaperna dels vid behov, dels efter reparation eller ändring.

ANM 2 – Utrustning omfattar även personlig skyddsutrustning.

Alla särskilda verktyg, utrustningar och anordningar som används vid skötsel av, arbete på, med eller arbete nära elektriska anläggningar ska förvaras på lämpligt sätt.

4.7 Ritningar och dokument Ritningar och dokument som gäller den elektriska anläggningen ska finnas tillgängliga och hållas aktuella.

4.8 Skyltar Då arbete utförs eller skötselåtgärder vidtas ska vid behov lämpliga skyltar sättas upp för att rikta uppmärksamheten på förekommande riskkällor. Skyltarna ska vara utförda i överensstämmelse med tillämpliga europeiska, nationella eller internationella standarder där sådana finns.

4.9 Nödåtgärder Lämpliga rutiner för nödåtgärder, i händelse av att det inträffar en elolycka eller ett tillbud med el, ska utarbetas av den elanläggningsansvarige. För vägledning se avsnitt B.7.

Ett tillräckligt antal av de personer som ska arbeta på, med eller nära en elanläggning ska ges utbildning och information som är tillräcklig för att de ska kunna ge lämplig första hjälp vid elchock och/eller brännskada. Vägledning för första hjälpen bör ges på anslag eller skyltar på arbetsplatsen eller i broschyrer eller säkerhetsdokumentation som på ett lämpligt sätt distribuerats till arbetarna.

5 Skötselåtgärder 5.1 Allmänt Då åtgärder som anges i avsnitt 5.2 och 5.3 utförs ska vid behov ändamålsenliga verktyg och utrustningar användas för att förebygga elektrisk fara för personer. Sådana åtgärder ska utföras efter överenskommelse med den elanläggningsansvarige eller om så erfordras med eldriftledaren. Den elanläggningsansvarige eller om så erfordras eldriftledaren ska informeras när dessa skötselåtgärder har utförts.

5.2 Kopplingar 5.2.1 Kopplingar är ämnade att förändra en anläggnings elektriska kopplingsläge. Det finns två typer av kopplingar: – driftmässiga till- och frånkopplingar av anläggningar, samt start och stopp av utrustningar med

anordningar konstruerade så, att de inte innebär någon fara om de används på avsett sätt – från- och tillkoppling av anläggningar för arbete.

Kopplingar kan utföras på platsen eller genom fjärrmanövrering.

5.2.2 Från- och tillkoppling i samband med arbete utan spänning ska utföras av fackkunnig eller instruerad person enligt avsnitt 6.2.

5.2.3 Nödbrytningsanordningar ska finnas tillgängliga i enlighet med nationella eller lokala bestämmelser.

5.2.4 I nät för allmän distribution får nödåtgärder utföras endast av fackkunniga eller instruerade personer.

SEK Svensk Elstandard

Sida 14 EN 50110-1:2013

5.2.5 Om ett jordfel i en högspänningsanläggning inte frånkopplas ska åtgärder vidtas för att lokalisera jordfelet och lämpliga säkerhetsåtgärder för personalen vidtas.

ANM – Vilka säkerhetsåtgärder som är lämpliga beror på vilken teknik som används och på anläggningens konstruktion.

5.3 Funktionskontroll 5.3.1 Mätning 5.3.1.1 Med mätning avses i denna standard all verksamhet som gäller mätning av fysikaliska storheter i elektriska anläggningar. Mätningar ska utföras av fackkunniga eller instruerade personer, eller av lekmän under direkt överinseende av fackkunniga personer.

5.3.1.2 När mätningar utförs i elektriska anläggningar ska ändamålsenliga och säkra mätinstrument användas. Instrumenten ska kontrolleras före användning och vid behov även efter användning.

5.3.1.3 Om det finns risk för beröring av oisolerade spänningssatta delar ska person som utför mätningar använda personlig skyddsutrustning och vidta skyddsåtgärder mot elchock och mot effekterna av kortslutning och ljusbåge.

5.3.1.4 Vid behov ska reglerna för arbete utan spänning (avsnitt 6.2), för arbete med spänning (avsnitt 6.3) eller för arbete nära spänning (avsnitt 6.4) tillämpas.

5.3.2 Provning 5.3.2.1 Provning innefattar all verksamhet som är ämnad att kontrollera en elektrisk anläggnings funktion eller dess elektriska, mekaniska eller termiska tillstånd. Provning innefattar också funktionsprovning av t ex reläskydd och säkerhetskretsar. Provning kan inbegripa mätning vilken ska utföras enligt avsnitt 5.3.1. Provningar ska utföras av fackkunniga eller instruerade personer, eller av lekmän under direkt överinseende av fackkunniga personer.

5.3.2.2 Provning av en anläggning som gjorts spänningslös ska utföras enligt reglerna för arbete utan spänning. Om det är nödvändigt att öppna eller avlägsna anordningar för jordning och kortslutning ska lämpliga försiktighetsmått vidtas för att dels förhindra att anläggningen blir spänningssatt från någon spänningskälla, dels förhindra att personalen blir utsatt för elchock.

5.3.2.3 När provning utförs under normal drift gäller tillämpliga fordringar i avsnitt 6.1, 6.3 och 6.4.

5.3.2.4 När en hjälpspänningskälla används vid provning ska det säkerställas att: – anläggningen är frånskild från alla normala spänningskällor (se avsnitt 6.2.2) – anläggningen inte kan bli spänningssatt från någon annan spänningskälla än hjälpspänningskällan – säkerhetsåtgärder mot elektriska riskkällor under provningarna har vidtagits för all personal som är

närvarande – frånskiljningsställena har isolationsegenskaper som är tillräckliga för att motstå provspänningen

anbringad på ena sidan samtidigt med den normala driftsspänningen på den andra sidan.

5.3.2.5 Vissa speciella elektriska provningar, t ex i högspänningslaboratorier, där det finns risk för beröring av oisolerade spänningssatta delar, ska utföras av fackkunniga personer med passande specialutbildning. Vid behov ska ytterligare skyddsåtgärder enligt avsnitt 6 och EN 50191 vidtas.

SEK Svensk Elstandard

Sida 15 EN 50110-1:2013

5.3.3 Besiktning 5.3.3.1 Syftet med besiktningen är att kontrollera att en elektrisk anläggning uppfyller säkerhetsfordringar och de specificerade tekniska fordringar som anges i tillämpliga standarder. Besiktningen kan innefatta verifiering av anläggningens normala tillstånd. Elektriska anläggningar ska besiktigas innan de tas i drift, såväl vid nyanläggning som efter ändring och utbyggnad. Elektriska anläggningar ska besiktigas med lämpliga mellanrum. Syftet med periodiska besiktningar är att upptäcka fel som kan uppstå efter idrifttagning och som kan hindra driften eller generera riskkällor.

5.3.3.2 En besiktning kan omfatta: – okulär kontroll – mätning eller provning enligt fordringarna i avsnitt 5.3.1 och 5.3.2.

5.3.3.3 Besiktning ska utföras med stöd av tillämpliga elritningar (se avsnitt 4.7) och tekniska underlag.

5.3.3.4 Brister som utgör en omedelbar fara ska avhjälpas utan dröjsmål. Om så inte sker ska felbehäftade delar omedelbart frånkopplas och skyddas mot tillkoppling.

5.3.3.5 Besiktning ska utföras av fackkunnig person som har erfarenhet av besiktning av liknande anläggningar. Besiktning ska utföras med ändamålsenlig utrustning på ett sådant sätt att fara inte uppstår. I före-kommande fall ska hänsyn tas till närvaron av oisolerade spänningssatta delar.

5.3.3.6 Resultatet av en besiktning ska dokumenteras. Lämpliga avhjälpande åtgärder ska vidtas där så behövs. Dokumentationen ska göras i enlighet med nationella och lokala fordringar.

6 Arbetsmetoder 6.1 Allmänt 6.1.1 Allmänna fordringar Innan något arbete påbörjas, ska en lämplig riskhantering genomföras och de nödvändiga skyddsåtgärderna vidtas (se också avsnitt 4.1).

Endast eldriftledaren får lämna medgivande till att arbete får utföras. Detta ska upprepas för varje uppehåll i arbetet, med undantag för korta uppehåll under vilka arbetsplatsen inte lämnas.

Till stöd för eldriftledaren, ska elsäkerhetsledaren till denne lämna anmälan om det planerade arbetets beskaffenhet, om platsen för arbetet och vilka konsekvenser arbetet får för den elektriska anläggningen. Anmälan bör vara skriftlig, särskilt vid komplicerade arbeten.

Enligt de grundläggande principerna ska antingen eldriftledaren eller elsäkerhetsledaren säkerställa att särskilda och detaljerade anvisningar givits till den personal som utför arbetet innan arbetet påbörjas och i samband med att det avslutats.

Det finns tre olika arbetsmetoder: arbete utan spänning (se avsnitt 6.2), arbete med spänning (se avsnitt 6.3) och arbete nära spänning (se avsnitt 6.4). Alla tre metoderna förutsätter att skyddsåtgärder vidtas mot elchock och effekterna av kortslutning och ljusbåge. Beträffande ljusbågar se vidare avsnitt B.6

Om fordringarna i avsnitt 6.2 (arbete utan spänning) eller 6.4 (arbete nära spänning) inte helt kan uppfyllas ska reglerna i avsnitt 6.3 (arbete med spänning) tillämpas.

Erforderlig isolationsnivå för arbetet ska säkerställas, t ex genom att man anbringar fasta isolermaterial eller upprätthåller tillräckligt luftavstånd (se avsnitt 6.3 och 6.4). I tabell A.1 ges vägledning beträffande minsta godtagbara luftavstånd.

SEK Svensk Elstandard

Sida 16 EN 50110-1:2013

6.1.2 Särskilda fordringar beträffande induktion Ledare eller ledande delar i närheten av spänningssatta ledare kan utsättas för elektrisk påverkan. Utöver fordringarna som följer i avsnitt 6.2 och 6.4 ska särskilda skyddsåtgärder vidtas vid arbete på elektriska system som är utsatta för induktion (detta gäller särskilt vid arbete på luftledningar): – genom jordning med lämpliga mellanrum för att reducera spänningen mellan ledare och jord till en

ofarlig nivå – genom potentialutjämning vid arbetsplatsen för att förhindra att arbetarna blir en del av

induktionskretsen.

6.1.3 Särskilda fordringar med avseende på väderförhållanden Restriktioner för arbeten ska göras vid ogynnsamma väderförhållanden, t ex vid åskväder, kraftigt regn, dimma eller hård vind.

Om blixtar syns, åska hörs eller om ett åskväder närmar sig ska arbete på utsatta ledare eller på anläggningsdelar som är direkt förbundna med utsatta ledare vid behov omedelbart upphöra för att förhindra att fara uppstår. Eldriftledaren ska meddelas.

Om det är nedsatt sikt vid arbetsplatsen ska inget arbete påbörjas och pågående arbete avbrytas efter det att arbetsplatsen gjorts säker.

6.2 Arbete utan spänning 6.2.1 Allmänt Detta avsnitt anger grundläggande fordringar (”de fem säkerhetsreglerna”) för att säkerställa att den elektriska anläggningen på arbetsplatsen är spänningslös och säker så länge arbete pågår. Detta fordrar att arbetsplatsen är klart definierad. Efter det att den avsedda elektriska anläggningen har identifierats ska följande fem grundläggande åtgärder vidtas i angiven ordning om det inte föreligger väsentliga skäl att göra på annat sätt:

– frånskilj – skydda mot tillkoppling (blockering) – kontrollera att driftspänningen är frånkopplad – jorda och kortslut – anbringa skydd mot närbelägna spänningssatta delar.

Medgivande att påbörja ett arbete ska ges till elsäkerhetsledaren av eldriftledaren. Varje person som deltar i arbetet ska vara fackkunnig, instruerad eller övervakas av en sådan person.

6.2.2 Frånskiljning Den anläggningsdel på vilken arbete ska utföras ska frånskiljas från alla matningskällor. Frånskiljningen ska bestå av ett luftgap eller av en likvärdig isolation som ska säkerställa att frånskiljningspunkten inte kan överbryggas elektriskt.

6.2.3 Skydd mot tillkoppling (blockering) Alla elkopplare som har använts för att frånskilja den elektriska anläggningsdelen för arbetet ska blockeras, företrädesvis genom att manövermekanismen låses. Om låsanordning saknas ska likvärdig åtgärd för att blockera vidtas enligt etablerad praxis. Om en hjälpkraftkälla erfordras för manövrering av elkopplaren, ska kraftkällan blockeras eller tas ur drift. Anslag som förbjuder obehörig manöver ska sättas upp. Om blockering åstadkoms genom fjärrmanöver ska lokal manöver vara förhindrad. Överförings- och förreglingssystem som används för detta ändamål ska vara tillförlitliga.

Anläggningsdelar som fortfarande är spänningssatta efter frånskiljningen, t ex kondensatorer och kablar, ska urladdas med lämplig anordning.

SEK Svensk Elstandard

Sida 17 EN 50110-1:2013

6.2.4 Kontroll att driftspänningen är frånkopplad 6.2.4.1 Allmänt Kontroll att driftspänningen är frånkopplad ska utföras på alla faser eller poler så nära arbetsplatsen som möjligt på den del av den elektriska anläggningen som frånskilts enligt praxis fastställd i lokala anvisningar. Vid kontroll att driftspänningen är frånkopplad kan t ex inbyggd eller bärbar utrustning användas. Bärbar utrustning ska kontrolleras omedelbart före användning och om möjligt efter användning.

Om en frånkopplad kabel inte med säkerhet kan identifieras på arbetsplatsen ska andra metoder enligt etablerad praxis användas för att garantera säkerhet, t ex användning av lämplig anordning för att kapa eller penetrera kabeln.

Kontroll att driftspänningen är frånkopplad ska alltid utföras innan arbetet påbörjas. Om spänningsprovare eller system för spänningsprovning används, ska dessa uppfylla fordringarna i EN 61243-1, EN 61243-2, EN 61243-3 eller EN 61243-5.

Om arbetet avbryts eller arbetslaget måste lämna arbetsplatsen och därför, som en följd av detta, inte kontinuerligt kan övervaka elanläggningen, ska kontroll av att det inte finns driftspänning åter utföras innan arbetet påbörjas på nytt. Detta behövs dock inte om arbetsplatsen fortfarande är jordad och kortsluten.

6.2.4.2 Särskilda tillämpningar Om en fjärrmanövrerad jordningskopplare, lämplig för kortslutning, används för att säkerställa att en elektrisk anläggning är spänningslös ska information om jordningskopplarens läge på ett tillförlitligt sätt överföras via fjärrstyrningssystemet.

Om denna jordningskopplare ska manövreras lokalt och dess funktion kan observeras, ska jordningsfunktionen kontrolleras för jordningskopplarens alla ledare.

Jordningskopplare i högspänningsanläggningar ska uppfylla fordringarna i EN 61171-1 eller EN 62271-102.

6.2.5 Jordning och kortslutning 6.2.5.1 Allmänt I alla anläggningar för högspänning och i vissa anläggningar för lågspänning (se avsnitt 6.2.5.2) ska alla delar på vilka arbete ska utföras jordas och kortslutas vid arbetsplatsen. Utrustningar eller anordningar för jordning och kortslutning ska först anslutas till jord och sedan till de delar som ska jordas. De ska avlägsnas i motsatt ordning.

Utrustningar eller anordningar för jordning och kortslutning ska om möjligt vara synliga från arbetsplatsen. Jordförbindningarna ska i annat fall anbringas så nära arbetsplatsen som det är praktiskt möjligt.

Om ledare ska kapas eller skarvas under arbetet och det uppstår fara på grund av potentialskillnader i anläggningen ska lämpliga åtgärder dessförinnan vidtas på arbetsplatsen, t ex potentialutjämning eller jordning eller bådadera.

Utrustning för jordning och kortslutning ska uppfylla fordringarna i EN 61219 eller EN 61230.

Det måste alltid säkerställas att utrustningar och anordningar för jordning och kortslutning samt potentialutjämningsledare inklusive anslutningsdon är lämpliga för ändamålet och är avpassade till den felström som kan förekomma i den elektriska anläggning där de är anslutna.

Det ska säkerställas att anläggningen är betryggande jordad under den tid arbetet pågår. Om jordanslutningar måste avlägsnas under mätning eller provning ska kompletterande eller alternativa särskilda åtgärder vidtas för att förhindra att fara uppstår.

Om en fjärrmanövrerad jordningskopplare som är lämpad för kortslutning används för jordning och kortslutning, ska information om jordningskopplarens läge på ett tillförlitligt sätt överföras via fjärrkontrollsystemet.

SEK Svensk Elstandard

Sida 18 EN 50110-1:2013

Om denna jordningskopplare ska manövreras lokalt och dess funktion kan observeras, ska jordnings- och kortslutningsfunktionen kontrolleras för jordningskopplarens alla ledare.

6.2.5.2 Fordringar gällande anläggningar för klenspänning (ELV) och lågspänning (LV) Jordning och kortslutning erfordras inte alltid i anläggningar för klenspänning och lågspänning förutom när det finns risk att anläggningen kan bli spänningssatt, t ex – vid luftledningar som korsas av andra ledningar eller påverkas elektriskt – av en reservkraftgenerator.

Vid arbete på luftledningar för lågspänning bör alla ledare, utom isolerade luftledningar, jordas så nära arbetsplatsen som möjligt. Detta gäller också neutralledaren och alla styr- och manöverkablar, t ex för gatubelysning. Alla i detta stycke nämnda ledare ska kortslutas.

6.2.5.3 Fordringar gällande anläggningar för högspänning (HV) På oisolerade luftledningar och oisolerade ledare ska jordning och kortslutning anbringas på alla sidor om arbetsplatsen och på alla ledare som går till denna plats. Minst en av utrustningarna eller anordningarna för jordning och kortslutning ska vara synlig från arbetsplatsen. Dessa regler har följande undantag: – om ingen ledare kapas under arbetet, godtas en enda anordning för jordning och kortslutning vid

arbetsplatsen – om det inte är möjligt att se utrustningarna eller anordningarna för jordning och kortslutning från

arbetsplatsens yttre gräns ska identifiering av arbetsplatsen vara möjlig genom en lokalt anbringad jordning och kortslutning, skyltning eller på annat likvärdigt sätt.

När arbete utförs på endast en ledare i en luftledning erfordras inte kortslutning vid arbetsplatsen förutsatt att följande villkor är uppfyllda: – alla frånskiljningspunkter är jordade och kortslutna enligt avsnitt 6.2.5.1 – ledaren på vilken arbete utförs och alla ledande delar på arbetsplatsen är förbundna med varandra och

jordade med lämpliga utrustningar eller anordningar – avståndet från den jordade ledaren, arbetsplatsen och arbetaren till övriga ledare i samma elektriska

krets är större än DL (se figur 1 och 2).

Isolerade luftledningar, kablar eller andra isolerade ledare ska jordas och kortslutas vid frånskiljningspunkterna där ledarna är oisolerade eller så nära dessa punkter som möjligt på alla sidor om arbetsplatsen.

6.2.6 Skydd mot närbelägna spänningssatta delar Om det finns delar i den elektriska anläggningen nära arbetsplatsen som inte kan göras spänningslösa är kompletterande säkerhetsåtgärder nödvändiga och ska vidtas innan arbetet påbörjas enligt reglerna för arbete nära spänning (se avsnitt 6.4).

6.2.7 Tillstånd att påbörja arbetet Det är nödvändigt att ha ett medgivande från eldriftledaren.

Tillstånd att påbörja arbetet ska lämnas till arbetarna endast av elsäkerhetsledaren och först efter det att åtgärderna enligt avsnitt 6.2.2 till 6.2.6 har utförts.

För att undvika missförstånd bör uppgifter om frånskiljning och jordning lämnas skriftligt vid arbeten i anläggningar för högspänning.

6.2.8 Tillkoppling efter arbete Efter att arbetet avslutats och besiktigats ska de personer som inte längre behövs informeras om att arbetet är slutfört, att inget ytterligare arbete är tillåtet och de ska avlägsna sig. Alla verktyg, utrustningar och anordningar som har använts under arbetet ska tas bort. Först då får åtgärder för tillkoppling påbörjas.

Alla utrustningar och anordningar för jordning som använts under arbetet på arbetsplatsen ska avlägsnas med början närmast arbetsplatsen. Alla lås och andra anordningar som använts för att förhindra tillkoppling ska också avlägsnas liksom skyltning som har haft samband med arbetet.

SEK Svensk Elstandard

Sida 19 EN 50110-1:2013

Så snart någon av åtgärderna som vidtagits för att göra den elektriska anläggningen säker under arbetet har upphävts, ska anläggningen betraktas som spänningssatt.

När elsäkerhetsledaren har förvissat sig om att den elektriska anläggningen är klar för tillkoppling, ska denne lämna anmälan till eldriftledaren om att arbetet är avslutat och att anläggningen kan tillkopplas.

6.3 Arbete med spänning 6.3.1 Allmänt 6.3.1.1 Arbete med spänning ska endast utföras enligt nationella fordringar och metoder. Fordringarna enligt avsnitt 6.3 behöver inte tillämpas vid spänningslöshetskontroll samt då anordningar för jordning och kortslutning anbringas etc.

6.3.1.2 Vid arbete med spänning kommer arbetaren i beröring med oisolerade spänningssatta delar eller når inom riskområdet antingen med kroppsdel eller med de verktyg, utrustningar eller anordningar som denna hanterar.

Rekommenderade värden på det minsta godtagbara luftavstånd DL som anger den yttre gränsen för riskområdet finns i tabell A.1.

6.3.1.3 Metoden för arbete med spänning får tillämpas först sedan brand- och explosionsrisker eliminerats (se avsnitt B.4 och B.5).

6.3.1.4 Det ska säkerställas att arbetaren har en så stabil arbetsställning att denne kan ha båda händerna fria.

6.3.1.5 Personalen ska ha ändamålsenlig personlig skyddsutrustning. De bör inte bära föremål av metall, t ex smycken, om det kan vara en riskkälla.

6.3.1.6 Vid arbete med spänning ska skyddsåtgärder vidtas för att förhindra elchock och kortslutning. Hänsyn ska tas till de olika potentialer (spänningar) som kan förekomma i arbetsplatsens omgivning.

Beroende på arbetets art ska den personal som arbetar under sådana förhållanden vara instruerad eller fackkunnig, och särskilt utbildad för uppgiften.

Arbete med spänning erfordrar särskilda arbetsmetoder, vilka beskrivs i avsnitt 6.3.4. Instruktioner ska ges om hur verktyg, utrustningar och anordningar ska hållas i gott skick och hur de ska kontrolleras före arbete (se avsnitt 6.3.6).

Miljöförhållanden (se avsnitt 6.3.7), som luftfuktighet och lufttryck, kan påverka genomförandet av arbetet. Motsvarande begränsningar ska specificeras.

6.3.2 Utbildning och kvalifikation Ett särskilt utbildningsprogram ska tas fram för att fackkunniga eller instruerade personer ska få och bibehålla kompetens att utföra arbete med spänning. Detta program ska vara anpassat till de särskilda fordringar som gäller vid arbete med spänning och ska baseras på teoretiska och praktiska övningar.

Övningarna ska utgöra typiska exempel på de arbeten som sedan ska utföras. Om de skiljer sig från dessa, ska de baseras på samma principer för säkerheten.

När utbildningen har avslutats med ett godkänt resultat ska ett intyg lämnas till deltagarna av vilket det framgår vilka arbeten med spänning som de har utbildats för.

Färdigheten bör styrkas med ett bevis på kompetensen att utföra arbete med spänning.

SEK Svensk Elstandard

Sida 20 EN 50110-1:2013

6.3.3 Upprätthållande av kompetens Färdigheten att utföra arbete med spänning på ett säkert sätt ska vidmakthållas, antingen genom tillämpning, ny utbildning eller repetitionsutbildning.

Kompetensbevisets giltighet bör vid behov omprövas beroende på kompetensnivån för personen i fråga (se avsnitt B.2.1).

6.3.4 Arbetsmetoder 6.3.4.1 Allmänt För närvarande finns det tre erkända metoder för arbete med spänning beroende på hur arbetaren befinner sig i förhållande till spänningssatta delar och på de metoder som används för att förhindra elchock och kortslutning.

6.3.4.2 Isolerstångsmetoden Vid denna metod befinner sig arbetaren på ett bestämt avstånd från spänningssatta delar och arbetet utförs med hjälp av isolerande stänger.

6.3.4.3 Isolerhandskmetoden Vid denna metod är arbetaren i direkt mekanisk kontakt med spänningssatta delar och är elektriskt skyddad av isolerande handskar och om möjligt isolerande armskydd.

Användning av isolerande handskar vid arbete i lågspänningsanläggningar utesluter inte användning av isolerande och isolerade handverktyg och lämplig isolering mot jord.

6.3.4.4 Barhandsmetoden Vid denna metod befinner sig arbetaren på samma potential som de spänningssatta delarna och i direkt beröring med dessa samt är på lämpligt sätt isolerad från omgivningen.

6.3.5 Instruktioner för arbetet Beroende på arbetets art och omfattning ska instruktionerna för arbetet innehålla förhållningsregler för hur arbete enligt avsnitt 6.3.4 ska utföras. De ska ange tillvägagångssättet för arbetet med hänsyn såväl till förberedelser som till de särskilda verktyg och utrustningar som ska användas.

Instruktionerna kan innefatta en eller flera av följande punkter: – beskrivning av förhållandet mellan dem som är delaktiga i arbetet med spänning, t ex eldriftledaren,

elsäkerhetsledaren och arbetarna – åtgärder som måste vidtas för att begränsa kopplingsöverspänningar på arbetsplatsen, t ex förbud mot

automatisk återinkoppling av effektbrytare – fastlagda avstånd i luft vid arbetet för personal och för de anordningar av ledande material som används

under arbetet. Dessa avstånd bestäms med hänsyn till spänning fas-jord, men ska också anges med hänsyn till spänning fas-fas. Hänsyn ska också tas till den erforderliga isolationsnivån (se avsnitt B.2.2).

6.3.6 Verktyg, utrustningar och anordningar Utöver fordringarna i avsnitt 4.6 ska för verktyg, utrustningar och anordningar finnas uppgifter om deras karakteristiska egenskaper samt hur de ska användas, förvaras, underhållas, transporteras och besiktigas.

Verktyg, utrustningar och anordningar ska ha entydig märkning. En bruksanvisning från tillverkaren ska krävas.

I vissa fall kräver nationella föreskrifter att uppgifter om verktyg, utrustningar och anordningar ska anges skriftligt i en ”teknisk specifikation”. Uppgifterna används för att kunna säkerställa en bestämd kvalitetsnivå.

Även i det fall nationella föreskrifter inte kräver en teknisk specifikation bör en sådan upprättas för alla verktyg, utrustningar och anordningar för högspänning.

SEK Svensk Elstandard

Sida 21 EN 50110-1:2013

6.3.7 Miljöförhållanden Arbete med spänning ska begränsas i händelse av ogynnsamma miljöförhållanden, varvid hänsyn ska tas till försämrade isolationsegenskaper, försämrad sikt och arbetarens försämrade rörlighet.

Vid arbete utomhus ska, om det är nödvändigt för att förebygga fara, hänsyn tas till väderförhållanden såsom nederbörd, tät dimma, åska, hård vind, saltstorm, extremt låg temperatur (se avsnitt B.3). Arbete med spänning ska förbjudas eller avbrytas vid häftigt regn eller vid dålig sikt eller när de arbetande inte utan svårighet kan hantera sina verktyg. Vid åska ska arbete med spänning inte påbörjas och pågående arbete ska avbrytas.

Vid arbete inomhus behöver ingen hänsyn tas till väderförhållandena förutsatt att överspänningar som härrör från anslutna utomhusanläggningar inte kan uppstå och att sikten är tillräcklig vid arbetsplatsen.

Särskilt vid arbete på eller nära högspänningsanläggningar ska hänsyn tas till andra parametrar såsom höjd över havet, ogynnsamma miljöförhållanden och nedsmutsning om de medför att verktygens, utrustningarnas och anordningarnas isolationsegenskaper reduceras.

Om det blir nödvändigt att avbryta arbetet på grund av ogynnsamma miljöförhållanden ska personalen lämna anläggningen samt alla installerade isolerande och isolerade anordningar i ett säkert skick. Personalen ska också avlägsna sig från arbetsplatsen på ett säkert sätt. Innan det avbrutna arbetet återupptas ska personalen kontrollera att de isolerande delarna är rena och intakta. Om isolerande delar fordrar rengöring ska rutiner för rengöring läggas fast och följas.

6.3.8 Arbetets organisation 6.3.8.1 Förberedelser för arbetet Om det uppstår något tvivel beträffande de arbetsmetoder som ska användas, ska dessa prövas på förhand innan arbetet påbörjas. Alla aspekter på säkerhet, både i elektriska och också i andra avseenden, ska beaktas så att arbetet kan förberedas på ett lämpligt sätt.

När arbetet är komplicerat ska förberedelserna göras skriftligt och i förväg.

6.3.8.2 Åtgärder som ska utföras av eldriftledaren Den anläggning eller anläggningsdel på vilken arbete ska utföras, ska som förberedelse försättas i och bibehållas i ett fastställt tillstånd. Detta kan innefatta avställning av automatisk återinkoppling och ändring av inställningar av skydd.

Den punkt där automatisk återinkoppling är förbjuden bör markeras genom en skylt som varnar om att arbete med spänning pågår.

Om arbetet är komplicerat ska direkt kommunikationsförbindelse anordnas mellan arbetsplatsen och kontrollrummet.

6.3.8.3 Åtgärder som ska utföras av elsäkerhetsledaren Elsäkerhetsledaren ska informera eldriftledaren om vad det är för slag av arbete som ska utföras och var i anläggningen det ska äga rum.

Innan arbetet påbörjas ska arbetarna instrueras om vad arbetet består i, om säkerhetsåtgärdernas omfattning, om vilken uppgift var och en av dem har och om vilka verktyg och utrustningar som ska användas.

Graden av övervakning ska anpassas till hur komplicerat arbetet är och till spänningsnivån.

Elsäkerhetsledaren ska beakta och ta hänsyn till miljöförhållandena under arbetet på arbetsplatsen.

Endast elsäkerhetsledaren får ge arbetarna tillstånd att påbörja arbetet.

Vid arbetets slut ska elsäkerhetsledaren informera eldriftledaren på erforderligt sätt.

Om arbetet har avbrutits ska lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas och anmälan ska ske till eldriftledaren.

SEK Svensk Elstandard

Sida 22 EN 50110-1:2013

6.3.9 Särskilda fordringar gällande klenspänningsanläggningar I anläggningar som matas med SELV är arbete med spänning tillåtet utan att skyddsåtgärder vidtas mot direkt beröring. Skyddsåtgärder mot kortslutning ska dock vidtas. I anläggningar som matas med PELV och FELV ska arbete med spänning utföras enligt nationella regler eller, i avsaknad av sådana regler, enligt avsnitt 6.3.10.

6.3.10 Särskilda fordringar gällande lågspänningsanläggningar I anläggningar för lågspänning (vars spänning normalt inte överstiger 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning), som är skyddade mot överlast och kortslutning, erfordras endast användning av isolerande skyddsanordningar mot närbelägna spänningssatta delar, isolerade eller isolerande verktyg samt ändamålsenlig personlig skyddsutrustning för arbetaren.

Övervakning är inte obligatorisk, men vid ensamarbete ska arbetaren kunna ta hänsyn till och bemästra de risker denne kan bli utsatt för.

När kortslutningsströmmen kan nå ett farligt värde gäller de allmänna fordringarna (avsnitt 6.3.1 till 6.3.8).

6.3.11 Särskilda fordringar gällande högspänningsanläggningar Det ska säkerställas att de metoder och verktyg som väljs är ändamålsenliga med hänsyn till den anläggning på vilken arbete ska utföras.

Förhållandena på arbetsplatsen ska bestämma verktygens dielektriska och mekaniska egenskaper enligt tillämpliga standarder.

Elsäkerhetsledaren ska ge en person i uppdrag att bistå med övervakningen om han p g a arbetsplatsens storlek inte klarar uppgiften ensam. Beroende på resultatet av riskanalysen, ska denna person vara fackkunnig eller instruerad att ge detta bistånd.

6.3.12 Särskilda arbeten med spänning För vissa arbeten såsom rengöring, spolning och borttagning av rimfrost på isolatorer ska särskilda instruktioner utarbetas. Personalen som utför arbetet ska vara fackkunnig eller instruerad.

6.4 Arbete nära spänning 6.4.1 Allmänt 6.4.1.1 Arbete nära spänning ska utföras enligt nationell lagstiftning (se även bilaga A).

6.4.1.2 Arbete nära spänning vid nominell spänning över 50 V växelspänning eller 120 V likspänning får endast utföras när det genom vidtagna säkerhetsåtgärder säkerställts att spänningssatta delar inte kan beröras eller att riskområdet inte kan nås.

6.4.1.3 För att undvika elektriska riskkällor invid spänningssatta delar kan skydd anordnas genom endera avskärmningar, skärmar, kapslingar eller isolerande höljen (se avsnitt 6.4.2).

Om dessa åtgärder inte kan vidtas ska skydd anordnas genom att ett säkert avstånd, större än DL (se tabell A.1), upprätthålls till oisolerade spänningssatta delar och vid behov kompletteras med lämplig övervakning.

6.4.1.4 Det ska säkerställas att arbetaren har en så stabil arbetsställning att denne kan ha båda händerna fria.

6.4.1.5 Innan arbete påbörjas ska elsäkerhetsledaren instruera personalen, särskilt de som inte är förtrogna med arbete nära spänning, om att säkerhetsavstånden ska upprätthållas, om de säkerhetsåtgärder som ska tillämpas och om nödvändigheten av hela tiden ha ett säkerhetsmedvetet uppträdande.

Arbetsområdets avgränsningar ska vara noggrant och tydligt definierade (se avsnitt 6.4.1.6) och uppmärksamhet ska ägnas åt onormala omständigheter och förhållanden.

SEK Svensk Elstandard

Sida 23 EN 50110-1:2013

Instruktionerna ska upprepas med lämpliga mellanrum samt då villkoren för arbetet ändras.

6.4.1.6 Arbetsplatsen ska markeras med lämpliga skärmar, rep, flaggor, lampor, skyltar etc. Närbelägna spänningssatta kopplingsutrustningar ska dessutom markeras på ett tydligt sätt, t ex genom att tydliga varningsskyltar anbringas på ett säkert sätt på dörrarna.

6.4.1.7 Arbetaren ska själv också säkerställa att denne, oavsett vilka rörelser denne kan komma att utföra, inte når riskområdet vare sig med kroppsdel eller med verktyg eller föremål som denne hanterar. Särskild noggrannhet ska iakttas vid hantering av långa föremål, t ex verktyg, kabeländar, rör, stegar etc.

6.4.2 Skydd genom avskärmning, skärm, kapsling eller isolerande hölje 6.4.2.1 Dessa skyddsanordningar ska väljas och anbringas så att de ger ett tillräckligt skydd mot förväntade elektriska och mekaniska påkänningar.

6.4.2.2 När skyddsanordningarna anbringas inom riskområdet ska detta ske antingen enligt reglerna för arbete utan spänning eller enligt reglerna för arbete med spänning.

6.4.2.3 När skyddsanordningarna anbringas utanför riskområdet ska detta ske enligt reglerna för arbete utan spänning eller ska sådana anordningar användas som hindrar den personal som anbringar anordningarna att nå riskområdet. Vid behov ska reglerna för arbete med spänning tillämpas.

6.4.2.4 Då villkoren enligt ovan är uppfyllda får arbete med normala arbetsmetoder utföras i den zon där skyddsanordningar installerats (det tidigare närområdet) av fackutbildade eller instruerade personer eller av lekmän utan att ytterligare tilläggsåtgärder vidtas. Avskärmningar, skärmar, kapslingar eller isolerande höljen ska hållas i gott skick och vara säkert anbringade under arbetet. Om dessa anordningar inte säkerställer ett fullständigt skydd mot oisolerade spänningssatta delar ska lekmän som arbetar nära sådana delar övervakas (för lågspänningsinstallationer ska kapslingsklassen vara minst IP2X eller IPXXB; motsvarande skyddsnivå för högspänning är IP3X eller IPXXC).

6.4.3 Skydd genom säkerhetsavstånd och övervakning Då skydd åstadkoms genom säkert avstånd och övervakning ska arbetsmetoden åtminstone innefatta: – att ett säkert avstånd av minst DL upprätthålls med hänsyn till arbetets art och den elektriska

anläggningens nominella spänning – regler för att utse den personal som fordras för att utföra arbetet – förfaringssätt som ska tillämpas under arbetet för att personalen inte ska nå riskområdet.

6.4.4 Byggnadsarbete och annat icke-elektriskt arbete För byggnadsarbete och annat icke-elektriskt arbete såsom: – ställningsarbete – arbete med lyftutrustningar, byggmaskiner och transportband – montagearbete – transportarbete – målning och renovering – utplacering av annan utrustning och byggutrustning ska ett fastställt avstånd alltid upprätthållas, särskilt när laster kan pendla ut och när utrustning flyttas eller lyfts. Avståndet ska mätas från närmaste ledare eller från oisolerade spänningssatta delar.

Avståndet ska fastställas utifrån DV (tabell A.1) samt med tillägg med hänsyn till:

SEK Svensk Elstandard

Sida 24 EN 50110-1:2013

– systemspänningen – arbetets art – den utrustning som används – att berörda personer är lekmän.

Det rekommenderas starkt att avståndet inte är mindre än DV; det bör helst vara större.

Invid luftledningar ska beaktas alla de möjliga rörelser som linorna kan utföra liksom rörelser, förflyttningar från grundläget, utsvängning, snärtande rörelser eller fall av den utrustning som används då arbetet utförs.

På grund av att dessa arbeten kan variera kraftigt till sin karaktär lämnas inga rekommendationer beträffande dessa avstånd i denna standard (se lokala föreskrifter).

7 Underhåll 7.1 Allmänt 7.1.1 Underhåll syftar till att hålla den elektriska anläggningen i erforderligt gott skick. Underhåll kan bestå av förebyggande underhåll, vilket genomförs rutinmässigt med avsikt att förhindra avbrott och att bibehålla utrustningen i gott skick, eller bestå av avhjälpande underhåll, vilket genomförs för att reparera eller ersätta en felbehäftad del.

7.1.2 Det finns två slag av underhållsarbete: – arbete där det finns risk för elchock, kortslutning eller ljusbåge och där tillämpliga arbetsmetoder (se

avsnitt 6) därför måste tillämpas – arbete där utrustningens konstruktion gör det möjligt att utföra visst underhåll på ett säkert sätt (t ex

utbyte av säkringar och lampor) utan att arbetsmetoderna enligt avsnitt 7.4 måste tillämpas i sin helhet.

7.1.3 Vid behov ska reglerna för arbete utan spänning (avsnitt 6.2), för arbete med spänning (avsnitt 6.3) eller för arbete nära spänning (avsnitt 6.4) tillämpas.

7.2 Personal 7.2.1 Allt underhållsarbete som ska utföras ska godkännas av eldriftledaren.

7.2.2 När underhållsarbete ska utföras på en elektrisk anläggning ska: – den berörda anläggningsdelen vara klart definierad – den person som ansvarar för underhållsarbetet, elsäkerhetsledaren, vara utsedd.

7.2.3 Personal som ska utföra arbetet ska i tillräcklig omfattning vara instruerad eller fackkunnig, dvs ska ha tillräcklig kunskap för de arbetsuppgifter den ska utföra. Personalen ska vara utrustad med och använda lämpliga verktyg, mätnings- och provningsanordningar och personlig skyddsutrustning. Allt ska hållas i gott skick.

7.2.4 Alla nödvändiga säkerhetsåtgärder ska vidtas, vilket vid behov innefattar skyddsåtgärder för att förhindra fara för andra personer, husdjur och egendom.

7.3 Reparationsarbete 7.3.1 Reparationsarbete kan utföras i följande steg:

SEK Svensk Elstandard

Sida 25 EN 50110-1:2013

– fellokalisering – felavhjälpning och/eller utbyte av komponenter – drifttagning av den reparerade anläggningsdelen.

Olika arbetsmetoder kan behöva tillämpas vid olika steg av arbetet.

7.3.2 Vid sökning och lokalisering av fel i spänningssatt anläggning eller med provspänning anbringad ska särskilda villkor för arbetet fastställas enligt avsnitt 5 eller baserade på avsnitt 6.

7.3.3 Felavhjälpning ska utföras enligt reglerna för de olika arbetsmetoderna (se avsnitt 6).

7.3.4 Lämpliga funktionsprovningar, kontroller och nödvändiga inställningar ska genomföras för att säkerställa att de anläggningsdelar som reparerats åter kan tas i drift.

7.4 Utbyten 7.4.1 Byte av säkringar Normalt bör säkringar bytas i spänningslöst tillstånd om inte utbyte med spänning kan ske på ett säkert sätt.

Sv ANM – I Sverige anses diazedsäkringar genom sin konstruktion ge tillräcklig säkerhet för att bytas ut med spänning. Vidare kan även knivsäkringspatron bytas med spänning, om det är säkerställt att kretsen är strömlös vid bytet samt att ett lämpligt verktyg används.

Vid lågspänning får byte av säkringar utföras utan kontroll av att driftspänningen är frånkopplad och av en lekman om säkringen är anbringad i en anordning som skyddar personen mot direkt beröring och en eventuell kortslutning.

Vid högspänning ska utbyte ske enligt lämplig metod (se avsnitt 6) av en instruerad eller fackkunnig person.

7.4.2 Byte av lampor och tillbehör Byte av lampor och utdragbara tillbehör, såsom glimtändare, bör utföras utan spänning men kan, grundat på en riskhantering, utföras med spänning.

Vid lågspänning får sådana utbyten ske under spänning och av en lekman om utrustningen ger fullständigt skydd mot direkt beröring (minst IP2X eller IPXXB).

I alla andra fall och särskilt vid högspänning ska utbytet utföras enligt metoderna för reparationsarbete (se avsnitt 7.3).

Utbyte av icke utdragbara tillbehör ska utföras enligt någon av metoderna för arbete som anges i avsnitt 6.

Noggrann kontroll av att alla utbytesdelar är lämpade för den berörda utrustningen måste genomföras.

7.5 Tillfälligt avbrott i underhållsarbetet Vid tillfälligt avbrott i underhållsarbetet ska elsäkerhetsledaren vidta alla åtgärder som behövs för att förhindra att oisolerade spänningssatta delar kan beröras och att obehörig manöver görs i den elektriska anläggningen.

Vid behov ska eldriftledaren informeras om sådana avbrott.

7.6 Avslutning av underhållsarbetet Då underhållsarbete avslutas ska elsäkerhetsledaren lämna över anläggningen till eldriftledaren och ange anläggningens tillstånd i en anmälan.

SEK Svensk Elstandard

Sida 26 EN 50110-1:2013

Figur 1 – Avstånd i luft vid arbete

Figur 2 – Begränsning av riskområdet genom användning av isolerande skyddsanordning

DL: distance defining the outer limit of the live working zoneDV: distance defining the outer limit of the vicinity zone

DL

DV

Bare live part

Live working zone

Vicinity zone

Outer surface ofinsulating protective device

DL: distance defining the outer limit of the live working zoneDV: distance defining the outer limit of the vicinity zone

DL

DV

Bare live part

Live working zone

Vicinity zone

Outer surface ofinsulating protective device

DL: DV :

DL

DV

DL: DV :

DL

DV Oisolerad spänningssatt del

Närområde

Avstånd som anger riskområdets yttre gräns Avstånd som anger närområdets yttre gräns

Riskområde

Oisolerad spänningssatt del

Riskområde

Närområde

Den oisolerade skyddsanordningens yttre begränsningsyta

Avstånd som anger riskområdets yttre gräns Avstånd som anger närområdets yttre gräns

SEK Svensk Elstandard

Sida 27 EN 50110-1:2013

Bilaga A (informativ)

Riktvärden för avstånd i luft vid arbete

A.1 Allmänt Syftet med denna bilaga är att lämna rekommenderade minimivärden på avstånd, både vid arbete med spänning och vid arbete nära spänning, till användare i de fall nationella regler saknas, samt att ge vägledning för hur de värden som är angivna i tabell A.1 bör användas.

A.2 Arbete med spänning Riskområdet är ett område som omger spänningssatta delar. Den yttre gränsen för riskområdet mäts från den spänningssatta delen. Avståndet DL gäller till områdets yttre gräns. Arbete med spänning är allt arbete vid vilket arbetaren antingen berör spänningssatta delar eller är inom eller når riskområdet med kroppsdel eller med verktyg (se avsnitt B.2.2), utrustning eller anordning.

A.3 Arbete nära spänning Närområdet är ett område som omger riskområdet. Den yttre gränsen för närområdet mäts från den spänningssatta delen. Avståndet DV gäller till områdets yttre gräns. Avståndet från riskområdets gräns till den yttre gränsen av närområdet beror på spänningen. Arbete nära spänning är allt arbete där en arbetare befinner sig inom närområdet eller når detta med kroppsdel eller med verktyg, utrustning eller anordning, dock utan att nå riskområdet.

SEK Svensk Elstandard

Sida 28 EN 50110-1:2013

Tabell A.1 – Riktvärden för avstånden DL och DV

Nominell systemspänning Minsta godtagbara avstånd i luft till riskområdets yttre gräns

Minsta godtagbara avstånd i luft till närområdets yttre gräns

UN kV (effektivvärde)

DL mm DV mm

1 ingen kontakt 300

3 60 1 120

6 90 1 120

10 120 1 150

15 160 1 160

20 220 1 220

30 320 1 320

36 380 1 380

45 480 1 480

60 630 1 630

70 750 1 750

110 1 000 2 000

132 1 100 3 000

150 1 200 3 000

220 1 600 3 000

275 1 900 4 000

380 2 500 4 000

480 3 200 6 100

700 5 300 8 400

Värdena för DL och DV är minimiavstånd med hänsyn taget till vad som gäller i Europa. Upp till 70 kV: Ett stort antal olika värden på DL finns, eftersom den ergonomiska faktorn överväger gentemot den elektriska vid beräkning av DL. Följaktligen anges de lägsta värden som används i Europa. Över 70 kV: Den elektriska faktorn överväger vid beräkning av avståndet. Följaktligen har minimivärdena för DL i denna tabell beräknats enligt med metoden i EN 61472. I avsaknad av beräkningsmetoder för likspänningssystem, kan värdena för avstånden DL och DV för växelspänningssystem också användas för likspänningssystem upp till 70 kV.

ANM 1 – Mellanliggande värden på DL och DV kan bestämmas med linjär interpolation.

ANM 2 – Värdena enligt tabell A.1 avser att ge vägledning för framtida harmonisering mellan länderna. Trots detta kan mindre värden tillfälligtvis accepteras.

SEK Svensk Elstandard

Sida 29 EN 50110-1:2013

Bilaga B (informativ)

Kompletterande säkerhetsinformation

B.1 Exempel på ansvarsnivåer B.1.1 Allmänt

Förklaring a) elanläggningsansvarig

b) eldriftledare

c) elsäkerhetsledare

d) medlem i arbetslaget

Figur B.1 – Ansvarsnivåer

b)

b)

c)

d)

d)

a)

Del av installationen, t ex nätstation eller produktionslinje Arbetsplats

Arbetslag

Övergripande ansvar för den elektriska anläggningen(dygnet runt)

Dokumenterat ansvar för arbetet

Dokumenterat ansvar för installationen på arbetsplatsen (enligt avgränsning med den streckande linjen)

SEK Svensk Elstandard

Sida 30 EN 50110-1:2013

B.1.2 Hushåll Klass a): ägare

Klass b), c) och d) elektriker

B.1.3 Litet företag, hantverkare Klass a): ägare (t ex bagare som ägare av ett bageri)

Klass b), c) och d) elektriker

B.1.4 Stort företag, industri Klass a): arbetsgivare eller styrelse eller utsedd elanläggningsansvarig

Klass b): person som fått i uppdrag att vara eldriftledare

Klass c): arbetsledare för ett lag i det egna företaget eller i ett tredjepartsföretag

Klass d): medlem i arbetslaget

B.2 Exempel på tillämpning av arbete med spänning B.2.1 Omprövning av behörigheten att arbeta med spänning Om behörighet att arbeta med spänning fordras p g a föreskrift eller praxis bör denna omprövas i följande fall: – vid förflyttning av personal eller byte av arbetsledning – vid byte av arbetsuppgift – vid en längre tids uppehåll med arbete med spänning – av medicinska skäl – vid rapport om att reglerna för arbetet inte följts eller annat tecken på olämplighet – vid väsentliga förändringar av anläggningen (ändring av utrustning eller konstruktion) – då metoder för arbete eller underhåll ändras.

Det rekommenderas som en god regel att åtminstone årligen ompröva behörigheterna.

B.2.2 Beräkning av de specificerade säkerhetsavstånden En utgångspunkt för beräkning finns i EN 61472.

B.3 Atmosfärsförhållanden som utgör del av de miljöförhållanden som måste bedömas

B.3.1 Nederbörd Nederbörd kan bestå av regn, snö, hagel, duggregn eller rimfrost.

Nederbörden anses vara obetydlig om den inte påverkar sikten för arbetarna. Skulle sikten försämras anses nederbörden vara kraftig. Beroende på spänningsnivå, typ av anläggning och arbetsmetod bör arbetet avbrytas vid kraftig nederbörd.

B.3.2 Tät dimma Dimma anses vara tät när sikten är reducerad till en sådan grad att det äventyrar säkerheten, särskilt om elsäkerhetsledaren inte kan se medlemmarna i arbetslaget och de spänningssatta delar på vilka, eller nära vilka, de skulle arbeta. Arbetet bör avbrytas i sådana fall.

B.3.3 Åskväder Åskväder består av blixt och muller. Då någon av personalen på arbetsplatsen ser blixtar och hör muller bör arbetet avbrytas i de fall arbete pågår på oisolerade ledare, på luftledningar och i ställverksutrustningar som är anslutna till sådana ledningar.

SEK Svensk Elstandard

Sida 31 EN 50110-1:2013

B.3.4 Hård vind Vinden anses vara hård när den hindrar arbetaren att använda sina verktyg med tillräcklig precision. Då bör arbetet avbrytas.

B.3.5 Saltstorm Saltstorm utgörs av hård vind som för med sig saltbemängd fukt från havet in över land.

Isolationsnivån blir reducerad eller överbryggad när det därefter förekommer dimma eller duggregn eller när luftfuktigheten ökar kraftigt.

Arbetet bör avbrytas när det förekommer sådana vindar.

B.3.6 Extremt låg temperatur Temperaturen anses vara extremt låg när den medför svårigheter att använda verktygen och då materialhållfastheten minskar. I sådana fall bör arbetet avbrytas.

B.4 Brandskydd – Brandsläckning Vid skötseln av elektriska anläggningar kan det inte uteslutas att brand kan uppstå.

Om brand uppstår bör de delar av den elektriska anläggningen som är farliga eller som kan bli farliga frånkopplas, med undantag av dem som måste vara i drift för brandsläckningen eller där frånkoppling kan orsaka andra faror.

För att släcka bränder i elektriska anläggningar bör det finnas brandsläckare eller släckningsanordningar som är lämpliga för brandklassen. Utrustningens typ och kapacitet bör vara anpassad till anläggningen, redo för användning och lättillgänglig.

Lämpliga personer bör vara instruerade i hur brandsläckare används, särskilt på spänningssatt utrustning. Instruktionerna bör upprepas med lämpliga intervall.

Vid brandsläckning i anläggningar med spänning bör tillämpliga säkerhetsavstånd hållas.

Personalen bör vara medveten om att giftiga ämnen kan avges av heta och brinnande material.

Material och föremål som är mycket lättantändliga bör placeras eller förvaras så att de inte kan antändas.

B.5 Arbetsplats med explosionsrisk När elektriskt arbete ska utföras där det kan föreligga explosionsrisk rekommenderas följande: a) förbjud eller skjut upp arbetet tills lämpliga åtgärder blivit vidtagna för att undanröja explosionsrisken,

t ex genom att förhindra att brandfarliga gaser avges eller genom att gaserna blivit utventilerade b) vidta lämpliga åtgärder beroende på typen av explosionsrisk, för att kontrollera explosionsrisken genom

att t ex: 1) kontinuerligt övervaka atmosfären och förbjuda varje energikälla som skulle kunna tända den

explosiva blandningen 2) kontinuerligt ventilera och övervaka atmosfären, eller 3) begränsa arbetet till att gälla egensäker elektrisk utrustning.

B.6 Risk för ljusbåge B.6.1 Allmänt Personer som arbetar i närheten av elanläggningar utsätts för riskkällor som orsakas av en elektrisk ljusbåge. Elektriska ljusbågar uppträder sällan. Ett pålitligt skydd behövs ändå eftersom det inte kan uteslutas att ljusbågar uppstår, i synnerhet eftersom de kan orsakas av själva arbetet. Elektriska ljusbågar uppstår inte bara till följd av kortslutningar, utan kan också uppträda när strömförande delar separeras utan särskilda åtgärder (linor, kabelanslutningar, kontakter i kopplingsapparater, säkringar osv).

SEK Svensk Elstandard

Sida 32 EN 50110-1:2013

B.6.2 Riskkällor Ljusbågens termiska verkningar hänger samman med den verksamma elektriska energin (kortslutningsförmågan) som bestämmer den energi som omvandlas i ljusbågen (beroende på ljusbågsspänningen, ljusbågsströmmen och på ljusbågens varaktighet). Dessutom beror verkningarna på transmissions- och exponeringsförhållandena och på anläggningens utformning och på avståndet till ljusbågen. Värmeöverföringens uppträdande och våldsamhet är i stort sett oberoende av spänningsnivån (låg- eller högspänning).

Vid sidan av de termiska verkningarna måste ytterligare riskkällor beaktas: – tryckvåg och flygande fragment som lösgörs av ljusbågens explosiva kraft – intensiv elektromagnetisk strålning, särskilt i de ultravioletta (UV) och infraröda områdena, men också i

det synliga området vilket kan leda till bestående skador på hud och ögon. – ljudchock (knall) – giftiga gaser och partiklar som orsakas av smält och förångat material i eller intill ljusbågen.

Lämplig personlig skyddsutrustning minskar de termiska risker som orsakas av ljusbågar och bidrar till personalens skydd. Lägg märke till att det inte finns någon personlig skyddsutrustning som ger hundraprocentigt skydd mot alla ljusbågar. Det är snarare så, att skyddsutrustning minskar, och ofta eliminerar, de risker som orsakas av ljusbågar.

B.6.3 Riskhantering En riskhantering bör göras när arbete måste utföras nära en elanläggning eller på en spänningssatt anläggning.

För att genomföra planerat arbete kan skyddsanordningar, som t ex plåtar eller dörrar, öppnas eller avlägsnas under en begränsad tid.

Eftersom sådana åtgärder är en del av underhålls- och reparationsarbetet, kan risker till följd av ljusbågar inte helt elimineras under den aktuella tiden och lämpliga åtgärder bör därför vidtas.

Andra arbetare, t ex operatörer, kan befinna sig i det område som kan påverkas av ljusbågar. Dessa risker bör ingå i riskhanteringen.

Se bibliografin för vägledning beträffande användningen av personlig skyddsutrustning.

B.7 Nödåtgärder Den elanläggningsansvarige bör överväga en riskhantering för de risker som är förknippade med skötseln av elanläggningar och, om så erfordras, utveckla och införa de åtgärder som är lämpliga att vidta i en nödsituation. Beroende på elanläggningens eller organisationens storlek, kan några eller samtliga av följande nödåtgärder ingå:

– Lägg fast en rutin för rapportering, där eldriftledaren och elsäkerhetsledaren rapporterar alla olyckor och/eller tillbud. I detta ingår också att, om så erfordras, rapportera till den elanläggningsansvarige.

– Tillbud som inträffar i samband med elanläggningens skötsel bör rapporteras. Detta gäller både för arbeten inom och utom normal arbetstid.

– Arbetare utifrån kan också behöva uppfylla den egna organisationens krav beträffande rutiner för rapportering.

– Beroende på installationens omfattning bör den elanläggningsansvarige överväga ett nära samarbete med räddningstjänsten.

– Säkerställ att elschema är tillgängliga och aktuella. – Där en elanläggningsansvarig använder kontrollrum, kan lämpliga åtgärder behöva genomföras

(inklusive sådana för kommunikation) mellan eldriftledaren, elsäkerhetsledaren, räddningstjänsten och kontrollrumspersonalen.

SEK Svensk Elstandard

Sida 33 EN 50110-1:2013

– I händelse av dödsolycka bör den elanläggningsansvarige och räddningstjänsten omedelbart underrättas. Olycksplatsen bör lämnas orörd, försåvitt den inte utgör en kvarstående fara för personal, underentreprenörer eller tredje man.

– I nödåtgärderna kan ingå att sända ut snabba insatsgrupper med uppgift att göra platsen elsäker och upprätta samband med tredje part för att säkerställa att denna inte går in i riskzonen medan evakuering pågår och/eller medan den görs elsäker.

– Efter en olycka ska eldriftledaren vidta lämpliga åtgärder för att hålla platsen säker och att, så långt möjligt, förhindra ytterligare skador på platsen. Syftet är, att möjliggöra en ordentlig undersökning av olycksplatsen. Denna kan utföras av egen personal, eller under särskilda omständigheter, av polis, myndighet eller försäkringsbolag.

– Tillhandahållande av första hjälpen och utrustning för brandbekämpning. – Tillhandahållande av lämplig personlig skyddsutrustning.

___________

SEK Svensk Elstandard

Sida 34 EN 50110-1:2013

Bibliografi

CENELEC TR 50488:2006, Railway applications – Safety measures for the personnel working on or near overhead contact lines ANM – Motsvaras i Sverige av SEK Teknisk Rapport 50488:2007 (sv anm).

EN 50340:2010, Arbete med spänning – Hydrauliska kabelsaxar för nominell spänning högst 30 kV AC

EN 50522:2010, Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kV AC – Jordning

EN 60071-1:2006 + A1:2010, Isolationskoordination – Del 1: Definitioner, principer och koordineringsregler (IEC 60071-1:2006 + A1:2010)

EN 60071-2:1997, Isolationskoordination – Del 2: Tillämpningsanvisningar (IEC 60071-2:1996)

EN 60529:1991, Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning) (IEC 60529:1989)

EN 60743:2001 + A1:2008, Arbete med spänning – Terminologi (IEC 60743:2001 + A1:2008)

EN 60832-1:2010, Arbete med spänning – Isolerande stänger med fästanordningar och utbytbara verktyg – Del 1: Isolerande stänger (IEC 60832-1:2010)

EN 60832-2:2010, Arbete med spänning – Isolerande stänger med fästanordningar och utbytbara verktyg – Del 2: Utbytbara verktyg (IEC 60832-2:2010)

EN 60855:1996, Utrustning för arbete under spänning – Isolerande skumfyllda rör och massiva stänger (IEC 60855:1985, ändrad)

EN 60895:2003, Arbete med spänning – Elektriskt ledande kläder (IEC 60895:2002, ändrad + corrigendum februari 2003)

EN 60900:2004, Arbete med spänning – Handverktyg för lågspänning (IEC 60900:2004)

EN 60903:2003, Utrustning för arbete under spänning – Isolerande handskar (IEC 60903:2002, ändrad + corrigendum Feb. 2003)

EN 60984:1992 + A11:1997 + A1:2002, Utrustning för arbete under spänning – Isolerande armskydd (IEC 60984:1990, ändrad + A1:2002)

EN 61057:1993 + corrigendum oktober 2005, Utrustning för arbete under spänning – Lyftutrustningar med isolerande bom för användning vid arbete under spänning överstigande 1 kV växelspänning (IEC 61057:1991, ändrad)

EN 61111:2009, Arbete med spänning – Isolerande matta (IEC 61111:2009)

EN 61112:2009, Arbete med spänning – Isolerande täckduk (IEC 61112:2009)

EN 61229:1995 + A1:1998 + A2:2002, Utrustning för arbete under spänning – Styva täckande skydd (IEC 61229:1993, ändrad + A1:1998 + A2:2002)

EN 61235:1995, Utrustning för arbete under spänning – Isolerande ihåliga stänger (IEC 61235:1993, ändrad)

EN 61236:1995, Utrustning för arbete under spänning – Sadlar och stångklämmor med tillbehör (IEC 61236:1993, ändrad)

EN 61477:2009 + corrigendum mars 2010, Arbete med spänning – Minimifordringar för användning av verktyg och utrustning (IEC 61477:2009 + corrigendum april 2009)

EN 61482-1-1:2009, Arbete med spänning – Kläder för skydd mot termiska risker orsakade av ljusbågar – Del 1-1: Provning – Metod 1: Bestämning av termiska egenskaper (ATPV eller EBT50) hos tyg och klädesplagg genom ljusbågsprovning (IEC 61482-1-1:2009)

EN 61482-1-2:2007, Arbete med spänning – Kläder för skydd mot termiska risker orsakade av ljusbågar – Del 1-2: Provning – Metod 2: Bestämning av skyddsklass för tyg och klädesplagg genom provning med riktad ljusbåge (IEC 61482-1-2:2007)

SEK Svensk Elstandard

Sida 35 EN 50110-1:2013

EN 61936-1:2011 + AC:2011 + AC:2012, Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kV AC - Del 1: Allmänna fordringar (IEC 61936 1:2010, ändrad)

EN ISO 12100-1:20031, Maskinsäkerhet – Grundläggande begrepp, allmänna konstruktionsprinciper – Del 1: Grundläggande terminologi, metodik (ISO 12100-1:2003)

HD 384/EN 60364 (alla delar), Electrical installations of buildings / Low-voltage electrical installations (IEC 60364, alla delar) ANM – Motsvaras i Sverige av Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 (sv anm).

International Social Security Association (ISSA) Section for Electricity, Gas and Water, Guidelines for the selection of personal protective equipment when exposed to the thermal effects of an electric fault arc, 2nd edition 2011, ISBN: 978-3-937824-08-6 (Mer information finns på internet: www.ISSA.int)

Anvisningar för första hjälpen finns på www.erc.edu, The European Resuscitation council.

___________

1 EN ISO 12100-1:2003 har ersatts av EN ISO 12100:2010, Maskinsäkerhet – Allmänna konstruktionsprinciper –

Riskbedömning och riskreducering (ISO 12100:2010).

SEK Svensk Elstandard