VapenexportFAKT

A

Världens vapenhandel Den internationella vapenhandeln har hittills ökat

under 2000-talet. Perioden 2009-2013 var vapenhan-

deln 14 procent större än under perioden 2004-2008,

enligt fredsinstitutet SIPRI. De fem största exportö-

rerna under perioden 2009-2013 var USA, Ryssland,

Tyskland, Kina och Frankrike, som stod för 74 procent

av exporten. USA och Ryssland stod ensamma för 56

procent av exporten. Värt att notera är att bland de

fem största exportörerna finns fyra av de fem per-

manenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Under

perioden 2003-2013 placerade sig Sverige på 12e

plats på listan över mest vapenexporterande stater.

Det finansiella värdet av den globala vapenhandeln

uppskattas av SIPRI till 2,4 procent av den globala

bruttonationalprodukten eller 248 dollar för varje

person som lever idag.

Ett stort problemDen internationella vapenhandeln utgör ett stort

problem. Vapenhandeln förvärrar och militariserar

konflikter, den bidrar till kapprustning och förlänger

krig runt om i världen. Krig leder bland annat till att

människor tvingas fly. I slutet av 2012 hade omkring

45 miljoner människor tvångsförflyttats på grund

av konflikt eller förföljelse (UNDP Report 2014). Det

är den högsta siffran på 18 år. Stora vapenaffärer till

fattiga länder kan också motverka eller försvåra en

hållbar utveckling.

Svensk vapenexportRäknat per person är Sverige ett av de länder som

säljer mest vapen i världen. 2011 toppade vi listan

och 2012 och 2013 låg Sverige på tredje plats, efter

Ryssland och Israel. De fem största mottagarna av

krigsmateriel från Sverige under 2013 var i ordning

Thailand, USA, Norge, Saudiarabien och Indien. Dessa

fem länder stod ensamma för 58 procent av exporten.

Mer än en tredjedel av den svenska krigsmateriel-

exporten under 2013 (40 procent) gick till 22 länder

som den amerikanska organisationen Freedom House

samma år klassade som Partly Free eller Not Free. De

är icke-demokratier med stora demokratiska brister.

En del av dem är rena diktaturer.

Svenska vapenproducenterSaab som helhet är Sveriges ojämförligt största pro-

ducent och exportör av krigsmateriel. Andra stora

företag som exporterar krigsmateriel är BAE Systems

Bofors, BAE Systems Hägglunds och Nammo. Sverige

har i förhållande till sin storlek en omfattande vape-

nindustri som producerar avancerad krigsmateriel,

så som stridsflygplan, krigsfartyg, stridsfordon, tungt

artilleri och radarsystem. Bofors, Hägglunds och

1. Indien 11,2% 2. Kina 8,2% 3. Förenade Arab. 5% 4. Sydkorea 4,5% 5. Pakistan 3,7% 6. USA 3,4% 7. Grekland 3,4% 8. Australien 3,2% 9. Turkiet 2,8%10. Saudiarabien 2,8%

Exportörerna ImportörernaDe tjugo största importörerna av större konventionella vapen i procent, 2003-2013.

11. Algeriet 2,6%12. Singapore 2,6%13. Egypten 2,2%14. Israel 2,2%15. Storbritannien 1,8%16. Japan 1,6% 17. Venezuela 1,6%18. Chile 1,5%19. Malaysia 1,4%20. Polen 1,3% Summa 67%

Källa: SIPRI Arms Transfer Database

De tjugo största exportörerna av större konventionella vapen i procent, 2003-2013.

1. USA 29,5% 2. Ryssland 25,8% 3. Tyskland 8,2% 4. Frankrike 7% 5. Storbritannien 4,2% 6. Kina 3,9% 7. Italien 2,4% 8. Nederländerna 2,4% 9. Spanien 2,3%10. Ukraina 2,1%

Källa: SIPRI Arms Transfer Database

11. Israel 2,1%12. Sverige 2%13. Schweiz 1,1%14. Kanada 1,0%15. Sydkorea 0,8%16. Sydafrika 0,5%17. Vitryssland 0,4%18. Norge 0,4%19. Uzbekistan 0,4%20. Belgien 0,3% Summa 97%

Nammo är alla utlandsägda men eftersom Saab är så

dominerande är huvuddelen av svensk vapenindustri

alltjämt svenskägd. Oavsett vem som är ägare så är

det svenska regler som gäller för export från Sverige.

Lagar och riktlinjer Vapenexport är i princip förbjuden. Men undantag

kan medges enligt Lag om krigsmateriel om det

finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det

och om det inte strider mot Sveriges utrikespolitik.

Regeringens riktlinjer säger i korthet att vapenex-

port inte bör beviljas om ett land är involverat i, eller

riskerar att dras in i, en väpnad konflikt eller om det

förekommer grova och omfattande kränkningar av

mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Sverige ska

också förhålla sig till EU:s gemensamma ståndpunkt

om vapenexport. Den innehåller åtta kriterier som

alla ansökningar om vapenexport ska prövas mot.

Bland annat ska man ta hänsyn till mottagarlandets

respekt för de mänskliga rättigheterna och interna-

tionell humanitär rätt. Men kriterierna tolkas olika

och möjliggör ändå omfattande problematisk export.

Sedan 2003 finns också PGU, Politiken för global ut-

veckling, att ta hänsyn till. PGU ska bidra till en rättvis

och hållbar global utveckling genom att politiken ska

genomsyras av ett rättighetsperspektiv och av fattiga

människors perspektiv på utveckling. Detta ska även

gälla vapenexporten. Varje år görs en utvärdering,

den så kallade PGU-barometern, som mäter hur väl

regeringen lyckats med att inkorporera PGU i de olika

politikområdena. Vapenexporten brukar tas upp som

ett område där PGU inte har implementerats.

Arms Trade TreatyArms Trade Treaty (ATT) är ett multilateralt och inter-

nationellt föredrag som reglerar den internationella

handeln med konventionella vapen. Den 2 april 2013

antog FN:s generalförsamling genom omröstning ATT.

Sverige och övriga EU-länder undertecknade avtalet

den 3 juni 2013 då fördraget öppnades för underteck-

nande. Avtalet träder ikraft den 24 december 2014.

1. Sydafrika 11311 2. Nederländerna 10131 3. USA 9210 4. Thailand 7836 5. Pakistan 7024 6. Indien 6896 7. Finland 6630 8. Storbritannien 6290 9. Frankrike 5764 10. Tyskland 5161 11. Schweiz 4994 12. Saudiarabien 4878 13. Danmark 4529 14. Singapore 4185 15. Norge 3531 16. Australien 2965 17. Grekland 2458

18. Kanada 244719. Förenade Arab. 224320. Italien 159621. Sydkorea 123922. Tjeckien 65423. Japan 64424. Mexiko 61025. Spanien 55226. Algeriet 55027. Österike 49028. Polen 34829. Estland 34430 Lettland 312 Summa 30 ovan 115822 Summa övr. 36 2394Summa total 118216

Källa: Regeringens skrivelser om krigsmaterielexport

Mottagare av Svensk krigsmaterielexport 2003-2013 (mnkr)

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Tel. 08-55 80 31 80, www.svenskafreds.se

November 2014

Tolkas riktlinjerna rätt? Eftersom det svenska regelverket lämnar stort ut-

rymme för tolkningar är det inte ovanligt att export

godkänns trots att köparstaterna allvarligt kränker de

mänskliga rättigheterna eller är indragna i väpnade

konflikter. Trots riktlinjer som borde förhindra detta

säljer Sverige t.ex. krigsmateriel till både krigsförande

länder (t.ex. USA och Indien) och diktaturer (t.ex. För-

enade Arabemiraten och Saudiarabien)

Detta gör Svenska FredsSvenska Freds vill avveckla den svenska och den

internationella vapenhandeln. Vi kräver ett omedel-

bart stopp för all vapenförsäljning till krigsförande

stater, konfliktområden, icke-demokratier och stater

som grovt kränker mänskliga rättigheter. Föreningen

verkar också för en skärpt lagstiftning och hårdare

kontroll av vapenhandeln både nationellt och interna-

tionellt. Sverige måste även verka för gemensamma

och restriktiva regler inom EU och globalt.