svenska pensionärsförbundet, it-seminarium 19.11 2013 och laerande... · • att äldre inte kan...

Ålder och lärande – psykologiska aspekter

Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog

Svenska pensionärsförbundet,

IT-seminarium 19.11 2013

”Alla vill leva länge,

men ingen vill bli gammal”

Claes Andersson

Pian Åkerlund/19.11 2013

Attityder:

• Att äldre inte kan lära sig nytt är en villfarelse. Om man alltid har velat utveckla sig själv, varit intresserad och tränat nya färdigheter, gör man det troligtvis livet igenom.

• Men om man redan tidigt skapat en bild av sig själv som en som har svårt för att lära sig, kan det vara svårt att ändra på den uppfattningen senare i livet.


Attityder

• Ålder är en tänkbar etikett att gömma sig bakom, ”med ålderns rätt”

• ”Myter om åldrande och dåligt minne kan göra dig glömsk”


Åldrande

Kronologiskt åldrande

Fysiologiska och medicinska parametrar

Psykologiskt åldrande

Utveckling av självbilden och sociala relationer

Socialt åldrande

Ålder placerat i ett socialt sammanhang


Pedagogik

Andragogik

”Ålderspedagogik”?

”Edutainment”


Psykologiska aspekter

• Kognitiva funktioner

• Motivation

• Kommunikation


Utgångspunkter:

• Hur lär man sig som äldre? Svar: Man lär sig som man hittills lärt sig!

• Lärandet är inte beroende av ålder

• För äldre gäller samma lagbundenheter oberoende ålder

• Specialdrag som man bör beakta: Åldrandeförändringar: sinnesfunktioner, informationsprocessandet, exekutiva funktioner, tempot och minnesfunktioner


Utgångspunkter

• Åldrande förändrar vårt informations-

processande

• Det finns stora individuella olikheter i

kvaliteten och när de börjar

• Normalt åldrande hindrar oss inte från att

lära nytt

• Minnet och inlärningsförmåga kan övas

genom hela livet


Utgångspunkter

Hjärnans funktionella åldrandeprocess blir

hos friska människor märkbar i tester efter

70-75 år


Förmågan att lära sig:

• Förmågan att lära sig utantill försvagas

• Förmågan att komma ihåg detaljer försämras,

förmåga att behärska helheter utvecklas

• Individuella skillnader i när förändringarna börjar

och i hur snabb takt

• Att lära sig tar mera tid

• Motivationens betydelse ökar

• Innebär att betydelsen av ramarna för

lärandet ökar


Kognitiva funktioner

• Forskning om minne och

problemlösningsförmåga

• Intervjuer, frågeformulär, självvärderingar,

test, intervju av anhöriga, iakttagelser

• Utvecklingen av neuropsykologi, metoder

för att fotografera hjärnan.

• fMRI (funktionell magnetavbildning)

• PET (position emission tomografi)


Förändringar i sinnesfunktioner

• Hörsel, innerörat, hörselnerv (inverkar

på varseblivningen), svårare att

uppfatta högfrekventa ljud

• Syn, förändringar i näthinnan och lins

(behov av ljus, återhämtning,

anpassningsförmåga till mörker-

seende, djupseende, bländning)


Psykomotoriken

• Allmän försämring efter 55-60 år

• Förklaringar: förändringar i centrala

nervssystemet och uppmärksamhet

(allmän försämring, sjukdomar)

• Försämringen syns i komplexa situationer

• God kondition fördröjer förändringarna


Kognitiva funktioner

• Allmänt långsammare

• Perception, varseblivningen blir

långsammare

• Uppmärksamhet, minnet, processerings-

hastigheten blir långsammare

• För att underlätta: koncentration på det

väsentliga!


Minnet

Man måste börja förlora sitt minne, om så

bara styckevis, för att inse att minnet är det

som skapar våra liv. Ett liv utan minne är

inget liv alls…Vårt minne är vårt samman-

hang, vårt förnuft, vår känsla, rent av hand-

lande. Utan det är vi ingenting…

Luis Bunuel


Minnet

-Tidigare betraktades det som nästan oundvikligt

att man blir alltmer glömsk när man blir äldre

-Den uppfattningen är förenklad, olika typer av

minne, flera av dem är välbevarade långt upp i

åldrarna

-Svårare för äldre att klara av komplicerade

minnesuppgifter, göra fler saker samtidigt och

göra saker snabbt


Minnet

Hjärnans bildande av minne och olika

associationsmöster är en komplex och

dynamisk process.

koordineras till stor del av hippocampus (i

mediala temporalloben)


Minnet

Minne = den process som gör det möjligt för

oss att ta emot, lagra och sedan plocka fram

det som erfarenhet och information

-inkodning

-lagring

-framplockning


Minnet

Sensoriska

minnet

En ”efterbild”

•Mycket kort

•Modalitetsbunden

Arbetsminnet

•Begränsad kapacitet

( 7 enheter +-2)

•Kräver repetition

•Känslig för störning

Lagringsminnet

•Stor kapacitet

•Lång utsträckning i tid

•Beständigt

Grundmodell


Minnet

Det sensoriska minnet indelas i

-ikonminnet (tar emot retningar från synsinnet)

-ekominnet (tar emot retningar från hörselsinnet)

Det sensoriska minnet fungerar som ett filter, väljer de retningar som bearbetas i arbetsminnet och därmed också når vårt medvetande

Eftersom vår uppmärksamhet är begränsad så försvinner den mesta informationen i det sensoriska minnet. Genom selektiv uppmärksamhet går en liten del vidare till arbetsminnet


Minnet

Luktsinnet

Autobiografiska luktminnen

”Proustminnen”


Minnet

Utan repetition stannar informationen

ca 20 sekunder i arbetsminnet, hindras

man repetera minskar chansen

att komma ihåg


Minnet

-Arbetsminnets begränsade kapacitet kan

kompenseras genom att istället för detaljer

skapa helheter och sammanhang i det man skall

komma ihåg ex.19542004

-Arbetsminnet gör det möjligt att ta in ny

information och bearbeta det på ett effektivt sätt

(huvudräkning, memorera telefonnummer,

adresser). Med åldern förändras denna

färdighet, men inte så mycket i kvalitet utan i

hur lång tid man behöver för att lösa en uppgift


Minnet

Hur kan vi skilja arbetsminnet från lagringsminnet?

Två effekter:

Primary effekt

Recency effekt


Minnet

Lagringsminnet :

-Deklarativa minnet, olika former av

kunskap och minnen av olika händelser,

VET ATT, det delas därför in i

kunskapsminnet och episodminnet

-Procedurala minnet, minnet för handlingar

och hur de utförs, VET HUR

-Perceptuellt minne


Minnet

Olika ledtrådar och tips kan underlätta

återkallandet i minnet

Kontexten eller sammanhanget underlättar

återkallandet

Människans fysiologiska tillstånd och

sinnesstämning är också viktiga för

återkallandet


Minnet

Minnet fungerar inte som en videokamera,

allt finns inte ”lagrat” någonstans

Vi tappar bort en hel del på vägen och det

vi lagrat förändras och förvanskas även

pga våra förväntningar, erfarenheter,

fördomar, pga vad andra berättar och vi

blandar ihop material från olika händelser

och upplevelser


Minnet

Vi har c:a 100.000.000.000 (100 miljarder)

hjärnceller när vi föds och vid 75 års ålder

är det fortfarande 90% kvar, dvs 90

miljarder.

Det är inte antalet hjärnceller som är

avgörande för minnet. Kvaliteten på

förbindelserna mellan cellerna och

kvaliteten på vissa områden i hjärnan, t.ex.

hippocampus, verkar vara mer avgörande. Pian Åkerlund/19.11 2013

Minnet

-Hjärnans ”plasticitet”

-Sist och slutligen förklarar åldern bara 10

procent av skillnaderna i kognitiva

prestationer


Minnet

• Förändringar i uppmärksamhet och

perception påverka det sensoriska minnet,

känsligheten för störningar ökar

• Arbetsminnet; att lagra och plocka fram

blir mer ansträngande (minnestekniker),

ny kunskap integreras med gammal


Förändringar i lagringsminnet

• Semantiska minnet: Minne av fakta av allmänkaraktär, såsom att minnas ord som börjar på C, minnas vad Frankrikes huvudstad heter och att det är tisdag idag.

• Det semantiska minnet påverkas inte anmärkningsvärt av åldern. Generellt sett kan sägas att det semantiska minnet är välbevarat i åldrandet. I vissa uppgifter som t ex mäter ordförråd och faktakunskap kan man se en viss förbättring med ökad ålder (Det är framför allt denna sorts minne som minnes- och studieteknik inriktar sig på).


Förändringar i lagringsminnet

• Episodminnet: det episodiska minnet är sjävbiografiskt: vad vi åt till frukost, vad vi tänker göra i morgon. Informationen är daterad i tid och rum vilket den semantiska informationen inte är.

• Episodminnet: utvecklas sist, mest utvecklat, mest komplicerat, beroende av större områden i hjärnan, därför mest känsligt, “sist in-först ut”

• Det är framför allt det episodiska minnet som försämras när vi blir äldre vilket gör att vi får svårare att komma ihåg händelser.

• När man säger att man fått sämre minne syftar man vanligtvis på det episodiska minnet.


Minnet

• Procedurminnet: bevaras om man övar, använder, ”det växer inte mossa på en rullande sten!”

• Välinlärda färdigheter påverkas inte


Vad är normal glömska

Det människor oftast rapporterar sig

glömma:

Namn på saker, platser och personer

Var man lagt saker

Ord och begrepp


Faktorer som befrämjar minnet

• Psyket påverkar minnet

• Nya erfarenheter

• Övning

• God motivation

• En positiv inställning

• Hälsa, god kondition

• Motion, sömn, föda (sömnlöshet påverkar minnet)

• Använd minnet till det du gillar!


The seven sins of memory (Schacter, 1999)

Förgänglighet- en tendens att tappa information över tid

Ouppmärksamhet – oförmåga att komma ihåg saker pga att man varit ouppmärksam vid inkodningstillfället

Blockering – tillfällig blockering (tip–of–the- tounge)

Felattribution – innehållet är korrekt men ursprunget är fel

Påverkbarhet – en tendens att inkorporera “ny” information som genuina minnen

Bias – Minnen påverkas av den sedan tidigare förvärvade kunskapen

Resistens – en tendens att komma ihåg saker som man helst skulle vilja glömma


Sammanfattning

• Förändringar som berör åldrandeprocessen,

varseblivningsförändringar, förändringar i

kognitiva funktioner, minnesfunktioner

• Kohort – och generationstypiska faktorer:

utbildnings-lärande-historiken, kanske viktigare

än den förra, ”hurudan är jag som ”inlärare”

• Handledarens egen kompetens, lyhördhet,

kunskap, skicklighet, motivation


Lärande är en social process, den som lär

är ansvarig för lärandet, med handledning

möjliggör vi lärande och skapar

förutsättningar för det


Miljön

• Fysiska miljön: syn, hörsel, motorik,

mycket viktigt. Praktiska lösningar

• När man lär nytt är informationsprocessen

och uppmärksamheten mycket centrala

• Tillåtande, nyfikenhet, förtroende


Tidsanvändning

• Lugnt tempo, pauser, fördela, en sak i gången, inte parallellt, bit för bit, upprepning, framskrida i egen takt

• Hur det styrs, frågor, diskussioner, repetition, tydlighet, åskådligt, relatera till det som är bekant från tidigare

• Väl planerat, tydligt och indelad i avsnitt

• Ju strängare tidsramar desto svårare att lära


Materialet

• Materialet bekant, tydligt, lättanvänt

• Visuellt och intressant, som stöder minnet och förståelsen, bilder, metaforer, helheter, minnestips

• Språket (inte editera, trigga)

• Självproducerat material, när man själv producerar stöder det minner, man kan återvända, det hålls i minnet,

• Om vi behöver kunskap har vi lättare att lära

• ”Minns inte nya saker?” -Vi minns det som är intressant och viktigt

• OBS, det här viktigt för vem som helst!


Atmosfären

• Atmosfären är öppen, uppmuntrande och

tillåtande, kan inte betonas för mycket!

• Positiv feedback, stimulering

• Öppenhet, jämlikhet, interaktion

• Målet att förstora bilden av mig som ”elev”


Läraren/Handledaren

Faktorer som predicerar studerandens feedback på undervisningen: 65 % av variationen beror på lärarens egenskaper (Sari Lindblom-Ylänne, professor i universitetspedagogik, HU)

Egenskaper hos läraren som predicerar positiv bedömning: kompetens och kunskap, entusiasm, förmåga att strukturera, klarhet, presentationsförmåga, social förmåga: att kommunicera och beakta studerande


Läraren/Handledaren

• Var dig själv, ”vad är din uppgift?”

• Lugn, långsam, tydlig, behärska och planera, uppgiftens struktur och det logiska, gör innehållet i uppgiften intressant, kan sin sak och fungerar planenligt och tydligt

• Egen motivation, förväntan och känslor inför uppgiften

• Uppmuntrar till interaktion

• Beaktar olikhet i sättet att lära, deltagarnas lärandehistoria och lärandeerfarenheter (fina pedagogiska metoder fungerar inte om jag inte förstår deltagarens lärendehistoria –annars är vi hinder!)

• ”Simultan kapacitet”

• Läsa av situationen, ”pelisilmä”, känslighet, öppenhet, utvecklande

• Motiverar, uppmuntrar och ger snabb feedback, stöder glädjen i att lära

• Lär och utvecklar sig själv


Situationen/Kommunikationen

”Shared social reality” (situationell aspekt);

den mest grundläggande förutsättning för

god kommunikation är en gemensam bild

av den situation man befinner sig samt ett

gemensamt språk


Kommunikation

• Om man skall lära en människa måste

huvudintresset vara människan?

• Äkthet

• Svara på det som efterfrågas, “inte mata innan

någon gapar”

• Hur ta hänsyn till alla, individualiserad

handledning, den som skriker högst får mest?

• Selektiv uppmärksamhet

• Lyhörd för språket


svenska pensionärsförbundet, it-seminarium 19.11 2013 och laerande... · • att äldre inte kan...

Documents