svenska polisfÖreningens tidskrift

Nr 2/2009

SVENSKA

POL ISFÖREN INGENS T IDSKRIFT

TEMA: Droger och missbruk på fängelse

SNPF: utbildningskonferens i Göteborg Polisrazzior mot kroppsbyggare i GöteborgIllegal hantering av narkotikakemikalierProvokativ och offensiv narkotikabekämpning i Tampa

1SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

INNEHÅLLOrdföranden har ordet ........................................................................ 2Medlemsinfo och redaktörens spalt..................................................... 3Fullbokad utbildningskonferens i Göteborg ......................................... 6Tema: Droger och missbruk på fängelse Svårare smuggla in droger på fängelse sedan hösten 2004 .. 10 Narkotika på Kronobergshäktet .............................................. 12 Narkotikasituationen inom kriminalvården .............................. 14

.............. 15 En fängelsetandläkares erfarenheter...................................... 18Polisrazzior mot kroppsbyggare i Göteborg ....................................... 22

........................ 26Aktualiserade farlighetsbedömningar ................................................. 27El Choco – svensken i Bolivias mest ökända fängelse ...................... 30Konferensbilder .................................................................................. 34Årets stipendiater............................................................................... 35Angår den illegala hanteringen av narkotikakemikaliersvensk tull och polis?.......................................................................... 38Narkotikabekämpning i Afghanistan en global angelägenhet............. 42Största odlingen av narkotikasvamp................................................... 46Narkotikamässan Sverige Mot Narkotika ........................................... 50SNPF på polismuseet......................................................................... 51SNPF på världens största polisbåt ..................................................... 51Notiser: Världen runt ......................................................................... 54 Landet runt........................................................................... 55Narkotikamissbruk på arbetsplatser ................................................... 58Insändare: Om svensk narkotikabekämpning .................................... 59Rättsrutan........................................................................................... 61Provokativ och offensiv narkotikabekämpning i Tampa...................... 64

............ 69....................................................... 72

.............................................. 73Boktips................................................................................................ 76Lösning och vinnare till Kryss 1-09..................................................... 78Stipendierutan .................................................................................... 78Kryss 2-09 .......................................................................................... 80

SvenskaNARKOTIKAPOLISFÖRENINGENsTidskrift

ANSVARIG UTGIVARE:Thomas H Ekman

CHEFREDAKTÖR:Gunnar Hermansson

REDAKTIONSKOMMITTÉ:Gunnar Hermansson (GH)Jonas Hartelius (JH)Heidi Joensuu (HJ)Lennart Karlsson (LK)Jessica Vikberg (JV)

ADRESS:SNPF:s TidningPolismyndigheten i Västra GötalandLKP – NarkRBox 429401 26 GöteborgTelefon: 070-751 53 71

SNPF:s hemsida: www.snpf.org

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS-FÖRENINGENSANNONSAVDELNING:c/o Mediahuset i Göteborg ABMarieholmsgatan 10415 02 GöteborgTelefon: 031-707 59 55Fax: 031-84 86 82

MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅRAnsökan om medlemskap inges tillstyrelsen Svenska Narkotikapolis-föreningen;Box 429, 401 26 GöteborgTel: 0703-74 13 93. .Ansökan via hemsidan www.snpf.orgPostgiro SNPF 63 73 06-2

ADRESSÄNDRING:Använd gärna mailadressen [email protected] eller eller tel 0703-74 13 93.

MANUSSTOPP:1 augusti 2009. Utgivning v. 38. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp [email protected]

OMSLAGET:Gino är narkotikasökhund inom Kriminal-vården och arbetar här med hundföraren Pernilla Rask. Foto: Per Wichmann

PRODUKTION OCH TRYCK:Åkessons TryckeriaktiebolagBox 148, 361 22 EmmabodaTelefon. 0471-482 50

ISSN 1101-6817

2/09 Årgång 22

Sidan 10

Sidan 46

Svårare smuggla in drogerpå fängelse sedan hösten 2004TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON

Av antalet personer som är dömda att avtjäna straff inom kriminalvården är ca 60 procent missbru-

kare eller dömda för illegal droghantering. Detta görnaturligtvis att efterfrågan på narkotika och andradroger i hög grad finns innanför murarna och langareutanför vill gärna tillgodose denna efterfrågan. Prisetpå narkotika är också högre inne på anstalt.

Allvarliga händelser ledde till ökad säker-hetChrister Isaksson har under många år varit säkerhets-chef inom Kriminalvården. Han ser en klar förbättringav säkerheten och en minskad tillgång på droger innepå anstalt.

– Vändningen kom hösten 2004 efter några upp-märksammade våldshändelser och fritagningar det året,säger Christer Isaksson. Han berättar att i januari 2004fritogs tre grova brottslingar från Kumlaanstalten.

I juli ägde en väpnad fritagning rum på Hall. En avde intagna hade smugglat in en pistol till den kändebrottslingen Tony Olsson, som kunde ta två kvinnorsom gisslan inne på Hall. Med hjälp utifrån lyckadeshan och tre andra interner fly.

I augusti genomfördes en väpnad fritagning påNorrtäljeanstalten sedan en bil i hög fart backat ingenom porten.

På fängelset i Mariefred tog två fångar en kvinnligvårdare som gisslan och rymde. Detta hände i septem-ber 2004 och det blev kulmen på en serie allvarligahändelser.

Generaldirektören avgick och Lars Nylén blev nychef för Kriminalvården. Kraven på en starkt förbätt-rad säkerhet ledde till att Kriminalvårdens 55 fängelser säkerhetsklassades i sex olika nivåer, A-F.

Nio anstalter prioriteradeSärskilda säkerhetsrutiner infördes på de nio ABC-anstalterna Kumla, Hall, Norrtälje, Tidaholm, Hällby,Kirseberg, Mariefred, Salberga och Österåker.

Runt dessa anläggningar löper idag ett högt elstäng-sel 100 meter utanför murarna. Detta försvårar fri-

tagning och rymning men gör det också svårare attkasta in narkotika eller andra föremål, vilket var detvanligaste införselsättet förut.

– De nio anstalterna har också ett förhöjt skalskyddsom gör att besökare och permittenter blir kontrol-lerade vid inpassering som vid säkerhetskontrollen påen flygplats, fastän ännu noggrannare, säger ChristerIsaksson. Förutom extra noggranna visitationer ochundersökningar av kläder och väskor, sitter en narko-tikahund vid ingången under besökstimmarna. EnligtChrister Isaksson har det hänt att fästmör på besök till de intagna vänt i dörren när de sett hunden. De harskyllt på att de har glömt något i bilen och sedan intekommit tillbaka. Besöksfrekvensen har också minskatpå de hårdast bevakade anstalterna.

– Besökare räds numera att smuggla in narkotika,säger Christer Isaksson.

Kriminalvården har idag 21 narkotikahundar mottre för knappt fem år sedan. Hundarna används pri-märt för att söka inne på anstalterna. Den hårdarekontrollen gör också att de som vill gömma något ilokalerna gör detta effektivare idag.

– Traditionella åtgärder för att förhindra insmuggling av narkotika och andradroger har under senare år blivit bättre och effektivare, säger Kriminalvårdenssäkerhetschef Christer Isaksson.

Övriga slutna anstalter i klass D och E har intesamma höga säkerhets- och kontrollsystem som ABC-anstalterna. Här får istället personalen vara än merfokuserad och observant, till exempel när de intagnaåterkommer efter permission.

Man har numera också bättre teknik för att upptäckainsmugglade mobiltelefoner, och ett större utstörnings-system för mobiltelefontrafik är under upphandling.Personalen behöver inte använda mobiltelefoner inomanstaltsområdena eftersom man numera har ett kom-

munikationssystem av samma slag som det polisenanvänder.

Rökförbud minskar drogmissbrukSedan drygt ett år råder rökförbud inne på alla anstal-ter. De intagna får inte ha cigaretter och tändare, menfår tillfälle att röka på promenadtid en till två gångerper dag. Personalen får gå ut utanför området för attröka.

Christer Isaksson, som vid intervjutillfället just kommit tillbaka från New York efter hämtningen avAnnika Östberg, berättar att i det federala fängelsesys-temet i USA råder det totalt rökförbud för alla.

Övergången till det rökförbud vi har på fängelsernai Sverige har gått bra och rökning har en direkt kopp-ling till narkotikamissbruk. Många intagna har sagttill personalen att rökförbudet är det bästa man gjortinom Kriminalvården, och det näst bästa är den ökadekontrollen av narkotika. Den minskade förekomstenav droger innebär mindre våld, mindre abstinens ochdessutom mindre tvång för de intagna att medverka iden illegala hanteringen.

Hundförares erfarenheterPernilla Rask är chef för Kriminalvårdens hund-förare och hon arbetar på Hall med sina två hun-dar. Lars Engelin är hundinstruktör och verksam påSkogomeanstalten. Båda är överens om att mindremängder droger kommer in på anstalterna numerajämfört med tidigare. Särskilda insatser som ledertill beslag av droger bygger ofta på information frånKriminalvårdens underrättelsetjänst.

Hasch och Marijuana är de droger som oftast hittaspå anstalterna. Under en av Lars Engelins hundutbild-ningar på Skogomeanstalten i början av maj i år hit-tade en hund 22 gram insmugglat hasch som en av deintagna försökt gömma. På Hall har man också hittatSubutex samt bensodiazepiner och tramadoltabletter.

Numera är gymmen på fängelserna inriktade påmotion och saknar fria vikter. Där finns träningsma-skiner med en maxbelastning av 50 kilo samt roddma-skiner och löpband. Detta hindrar inte att vissa intagnavill ha anabola steroider. Nyligen hittade en hund600 tabletter anabola steroider i ett skåp i ett allmäntutrymme på Tidaholmsanstalten.

Christer Isaksson är Kriminalvårdens säkerhetschef.

Pernilla Rask med sina hundar Gino (nästan pensio-när) och Simba, samt Lars Engelin med sin Etza. Foto:Kriminalvården.

I ett urgröpt hål på baksidan av en bräda med krokar kanman gömma några gram marijuana till exempel. Foto:Kriminalvården

En intern köpte under enbevakad permission en flas-ka med duschtvål innehål-lande narkotika. En med-hjälpare hade i förväg pre-parerat flaskan och ställtden i ICA-butiken på enviss överenskommen platsi hyllan.

I slutet av december 2008 tog forensikeraspirantenIngrid Areskoug på SKL emot ett samtal från polisen iMalmö. Man befann sig i en lägenhet där en storskalig odling av psykedeliska svampar pågick. 59 odlingslå-dor med svampar i olika odlingsstadier fanns på olikaställen i lägenheten.

– Det var otroligt mycket. För det mesta får vi in ettpar odlingslådor i taget, säger Ingrid Areskoug.

Lägenhetsbråk resulterade i narkotikaä-rendeSvampodlingen avslöjades av en tillfällighet sedanpolisen fått larm om ett lägenhetsbråk i en lägenhetpå Professorsgatan i Malmö. Patrullen som kom tillplatsen upptäckte någon form av svampodling i köket.Narkotikaspanare som kallades dit kunde konstateraatt den 25-årige lägenhetsinnehavaren hade narkotika-klassad svamp i 59 olika odlingslådor. Lådorna stodinneslutna i plastpåsar och svamparna befann sig iolika växtstadier.

Att avslöja illegala svampodlingar av större format hör inte till vanligheterna iSverige. Polisen i Malmö gjorde troligen det största beslaget hittills när man hit-tade 59 odlingslådor och en större mängd torkad narkotikaklassad svamp i enlägenhet.

På flera platser i lägenheten hittades dessutomskördad svamp som låg på torkning. I ett köksskåpanträffades 1259 gram cannabis i form av haschkakor. Pengar, vågar, försäljningsanteckningar m.m. fanns ilägenheten, vilket bekräftade att narkotikan inte varför eget bruk.

25-åringen visade tecken på drogpåverkan och resul-tatet av provtagningen visade att han var påverkad avkokain och bensodiazepiner.

Tillsammans med 25-åringen bodde också hans tvåsmå flickor, 3 och 4 år gamla. Han hade fått vårdna-den om dem efter separationen med flickornas mammasom är narkotikamissbrukare!

Kontaktade SKLNär polisen anträffar illegala odlingar av svamp ellerandra växter, vill man på SKL bli kontaktade innanodlingen tas om hand.

– Vi kan då ge instruktioner om hur man ska hantera

materialet, säger Ingrid Areskoug och hennes kollegaforensikeraspiranten Maria Wallberg. – Svampar ärkänsligt material och det kan t.ex. vara fel att torka be-slagtagna svampodlingslådor eftersom mycket då kanförstöras.

Polisen i Malmö fick direktiv om att skörda de upp-växta svampar som anträffats i lägenheten innan helaodlingen skickades till SKL för analys. På så sätt kanman veta hur mycket svamp som fanns vid beslagstill-fället.

På SKL fortsätter man odla upp de lådor där svam-par ännu inte vuxit upp och även de odlingslådor därsvampar redan skördats. Det kan vara möjligt attskörda minst fyra skördar ur samma odlingslåda.

Vid analys konstaterades att de beslagtagna svam-parna innehöll psilocin och psilocybin och att densammanlagda mängden var 850 gram. SKL gör intehaltbestämning av denna typ av material eftersom man i dagsläget saknar metod för detta.

FängelsedomDen 25-årige tvåbarnspappan dömdes av tingsrättentill fängelse i 3 år för grovt narkotikabrott avseendeinnehav och försäljning av narkotikaklassade svamparoch hasch. Han dömdes också för ett fall av misshandelsamt stöld och skadegörelse. Vid husrannsakan anträf-fades också gult pulver i en påse. Detta visade sig varasvavel som mannen skulle använda tillsammans mednågra andra kemikalier för att tillverka smällare.

Största odlingen av narkotikasvamp- bland småbarn i en lägenhetTEXT: GUNNAR HERMANSSON FOTO: POLISEN I MALMÖ

Fakta om svampar som innehållerpsilocin/psilocybinPsilocin och psilocybin samt svampar som inne-håller dessa ämnen är narkotika, om svamparnaär framodlade eller om de har torkats eller påannat sätt beretts.

Som moderna rusmedel har de i stort sett sammaeffekter och risker som LSD.

En missbruksdos anses vara 1-2,5 gram torkadsvamp som tillförs genom nedsväljning.Praxisgranser: Narkotikabrott av normalgradenvid innehav av 5 – 500 gram torkad svamp.

Källor:Läkemedelsverkets författningssamling LVFS2000:7.RättsPM 2009:1, Utvecklingscentrum Stockholm:NARKOTIKA – farlighetsbedömning av narkoti-kapreparat.

Odlingslådor med växande svampar inneslutna i plast anträf-fades på flera ställen i bostaden.

Svampar låg helt öppet på tork på flera ställen i köket.

MIL

JÖM

ÄR

KT ÅKESSONS TRYCKERI

LICENSNUMMER 341093

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

Tack för sist!!

Sitter på jobbet helgen efter konferensen, har inte hun-nit sortera allt ifrån förra helgen.

Klart är att vi ånyo blev strax över 800 deltagare i Göteborg. Det är imponerande tycker jag!!

Vem är då jag?Av rubriken kan man få fram att jag är föreningens nye ordförande sedan årsmötet i Göteborg. Många med-lemmar har sett mig i föreningen sedan tidigare, jag var verksam med konferensbokningar mellan 2000 och 2007. Blev avtackad i Örebro och hade ingen tanke på att återkomma i styrelsesammanhang…

Tillbaka till frågan, jag började polisskolan i augusti 1990 och kom till Göteborg sommaren 1993. Efter ett par år på radiobil sökte jag till en gatulangningsgrupp vid narkotikaroteln 1995 och blev antagen i det som kom bli någon slags ”plantskola” för SNPF. Bland mina närmaste chefer fanns nämligen bl a Anders Stolpe, Thomas Ekman, Helmer Larsson och Björn Landsten, alla kända namn i föreningen.

Vad jag än gjort efter detta inom polisen så har alltid narkotikan funnits som minsta gemensamma nämnare, det går inte att arbeta med brottsprevention eller brottsbekämpning UTAN att passera narkotika-brott –ringa -normalt eller grovt. Detta har funnits som ett inslag i arbetet mot s.k. fotbollshuliganer, grova våldsbrott i övrigt och gängmiljön i synnerhet, oavsett brott.

Idag arbetar jag inom ramen för den nationella Alcatrazsatsningen i Västra Götaland som ligger i skar-ven mot dom nya satsningarna mot grov organiserad brottslighet. Mycket av detta kommer säkerligen att landa till sensommaren.

Vi hade lite speciella förutsättningar under helgen i Göteborg, jag vill inte skriva om de ”andra” festerna i detta forum, men vi kan konstatera att allt förlöpte friktionsfritt, hade förvisso inte räknat något annat ifrån vårt håll. Vi kan lägga till att några kollegor lyckades att gripa en person för grovt narkotikabrott i anslutning till en de andra av festerna som anordnades i Göteborg av HA och Bandidos.

Inom kort kommer vi per e-mail att skicka ut en enkät angående årets konferens. Detta för att fånga upp bra saker men även sådant som vi kanske måste förbättra. Hjälper Ni oss med detta har vi alla möjlig-heter att börja planera inför en bra konferens i Västerås 2010. Vi i styrelsen påbörjar som vanligt detta arbete redan den första helgen i september.

Självklart tar vi gärna emot tips på nya föreläsare och ämnesområden.

Nu kommer vi snart att sjösätta vår båt och jag ser fram emot att få åka ut med familjen utmed västkus-ten. Lite krabb- och kräftfiske, soliga och framförallt lata dagar till sjöss.

Här hade jag tänkt att sluta, men plikttrogen som jag är ringer jag till redaktören Gunnar Hermansson och kan lite ledsamt bara räkna ihop 3 369 bokstäver inklusive blanksteg. Det är ungefär lika många bokstä-ver jag skriver på jobbet när jag ”loggar” utsättningar med mera under 7 veckor! Undra om man kan delegera något av skrivandet till vice ordförande?

Sedan kan Ni säkert undra vad jag gör eftersom jag inte skriver så mycket på jobbet, svaret är att prata i radio högt och lågt, tidvis nästan över hela riket, mycket tack vare det nya radiosystemet Rakel. Men tänk att vi skall behöva samarbeta över hela riket, alla myndigheter kors och tvärs bara för att de kriminella inte kan respektera befintliga läns- och verksamhets-gränser.

Oavsett, att det saknas 631 bokstäver, avslutas mina ord med detta för denna gång.

Lite tidigt men,Jag önskar er alla en skön sommar!

[email protected]

Ordförandenhar ordet

MedlemsinfoDet lönar sig att betala medlemsavgiften i SNPFLäs i spalten här till höger varför det lönar sig rent ekonomiskt att vara medlem i Svenska Narkotikapolisföreningen. Vi behöver medlemmars stöd, men vi ger också tillbaka.

I år har vi satt den 31 mars som sista betalningsdag för medlems-avgiften. Till den som ännu inte betalat och således heller inte önskar vara medlem, kommer vi inte att göra några utskick av tidningen eller inbjudan till konferenser efter den 1 juli. Övriga medlemsförmåner upp-hör också, som t.ex. möjlighet till resebidrag.

Du som vill vara fullvärdig medlem i SNPF och nu upptäcker att du inte betalat in medlemsavgiften i år, gör det snarast genom att föra över 150 kr till SNPF:s plusgirokonto 63 73 06 – 2. Det lönar sig.

Nya i styrelsen

Vi hälsar Mika Jörnelius välkommen tillbaka i SNPF:s styrelse och denna gång som ordförande. Mika har presenterat sig själv på föregående sida.Även Jane Palmborg hälsas välkommen som ny suppleant i styrelsen. Många känner Jane eftersom hon under ett flertal år arbetat på Droganalysenheten på SKL med bland annat amfetamin som specialinriktning. Idag tituleras Jane som forensisk generalist på SKL med ett mer övergripande ansvarsområde.

SNPF-utbildningar under höstenStyrelsen har beslutat att den traditionella höstkonferensen, som under alla år arrangerats en fredag eftermiddag/kväll i november någonstans i Sverige, ska utgå i år. Istället kommer föreningen att anordna tvåhalvdagsutbildningar med lite annat upplägg under hösten. Närmare detaljer om tid och plats samt innehåll kommer att meddelas efter som-maren.

Dessutom anordnar SNPF för sjätte året ett Norrlandsseminariumi höst. Det hålls denna gång på Nolia Konferens i Umeå den 1 oktober. Förra gången vi gästade Umeå var 2004.

Deltagande är kostnadsfritt och inbjudan riktar sig i första hand till personal inom rättsväsendet i Norrlandslänen. Den som vill ha mer information om detta vänder sig till [email protected] eller [email protected] eller till [email protected]


RedaktörensspaltVi har glädjande nog en ständig tillväxt av nya medlemmar till för-eningen. Det kan bero dels på att ett medlemskap i SNPF ger en känsla av samhörighet med andra drogbe-kämpare och dels att SNPF erbjuder goda möjligheter till utbildning och förkovran. Alla ni som deltog på konferensen i Göteborg vet detta.

Det är ju dessutom så att det lönar sig rent ekonomiskt att vara medlem i SNPF. För den blygsamma med-lemsavgiften 150 kronor får man bland annat möjlighet att delta i den årliga utbildningskonferensen, vilket inkluderar två övernattningar, två middagar, en lunch och deltagande i valfritt antal föreläsningar under två dagar. En medlem betalade för detta paket i Göteborg 1295 kro-nor med boende i dubbelrum, res-pektive 2145 kronor för enkelrum. Den egentliga kostnaden är mer än det dubbla och för mellanskillna-den stod SNPF. Jämför vårt pris med deltagande i Mässan Sverige Mot Narkotika i Örebro i maj, där kostnaden per person var över 5000 kronor och antalet måltider färre.

Varje medlem i SNPF får dess-utom denna innehållsrika medlems-tidning i brevlådan fyra gånger per år. Efter ett års medlemskap ges du möjlighet att söka resebidrag för studiebesök hos utländska kollegor. Du som utnyttjar dessa och andra förmåner gör alltså ett bra val på flera sätt.

Och nu är sommaren på gång med lata soldagar och regniga innedagar. Att då ha senaste SNPF-tidningen inom räckhåll är ingen dum idé. Den är som vanligt späckad med läsning.

Jag önskar er alla en trevlig och skön sommar.

GUNNAR HERMANSSON

070-751 53 71

6 svenska narkotikapolisföreningen 2-09

När SNPF:s 23:e årliga utbildnings-konferens i inleddes den sista helgen i april i Göteborg, var kongresshallen i Svenska Mässan välfylld. Närmare 800 deltagare var i år anmälda till konferensen och trenden håller i sig. Narkotikabekämpare är engagerade och offrar både sin fritid och i många fall pengar ur egen ficka för att träffas och få möjlighet att lära sig mer som man har nytta av i arbetet.

Det digra programmet med ett tjugotal olika före-läsningar under helgen lockade många deltagare

och på kvällarna gavs goda möjligheter till trevlig sam-varo. Att underhålla gamla kontakter och skapa nya, både inom myndigheter och över myndighetsgränser, är mycket värdefullt i vårt avlånga land.

InvigningenUnder planeringen av invigningen hade styrelsen vilda planer på att låta en av Göteborgspolisens piketgrupper rappellera ner på scenen iförda full stridsmundering.

Nu blev invigningen istället betydligt lugnare, men hade ändå sina höjdpunkter. Efter inledningsanföran-den av den avgående ordföranden Thomas Hessius Ekman och länspolismästaren i Västra Götaland, Ingemar Johansson, sjöng Göteborgspolisens manskör några vårsånger och en ”tullvisa” innan det var dags för de fyra verkscheferna att berätta om narkotikastra-tegin inom sina respektive myndigheter.

VerkschefernaFörutom satsning på grov organiserad brottslighet påpekade rikspolischefen Bengt Svensson att alla i organisationen måste ha kunskap och alla måste arbeta med narkotikabrottslighet. RPS vill satsa på ungdo-marna och försvåra nyrekryteringen av missbrukare. Spaning mot drogförsäljning på Internet måste också intensifieras.

Konferensen i Göteborg 2009

Fullbokad utbildnings konferens i Göteborg text och foto: gunnar hermansson

Konferenshotellet Gothia Towers.

Göteborgspolisens sångkör sjunger vårsånger på scenen.

Länspolismästare Ingemar Johansson i talarstolen.

7svenska narkotikapolisföreningen 2-09


Fullbokad utbildnings konferens i Göteborg text och foto: gunnar hermansson

Tullen ska minska tillflödet av narkotika, konstate-rade generaltulldirektör Karin Starrin. Men tillgången på droger är för stor idag och ett utvecklat samarbete och fortsatt kompetensutveckling är nödvändigt. Bland andra gör droginformatörerna inom Tullverket ett mycket bra arbete.

Riksåklagaren Anders Perklev betonade också utvecklingen av arbetet i sin myndighet mot den grova organiserade brottsligheten. I detta är arbetet mot nar-kotikabrottslighet prioriterat liksom förverkande av pengar och egendom. Anders Perklev ville dessutom se bättre och snabbare möjligheter att kunna omhänderta och klassa nya droger.

Kriminalvården har mer än 60 procent missbrukare bland sina intagna och man möter ungefär 10 000 tunga missbrukare varje år. Därför är såväl kon-trollverksamhet som motiverande verksamhet viktigt, menade Lars Nylén. Kriminalvården har nollvision när det gäller narkotika på fängelserna och bland annat har förstärkt skalskydd och en kraftig utökning av antalet narkotikahundar på anstalterna varit mycket effektivt och förebyggande.

Leva med en missbrukareFörsta dagen avslutades med en föreläsning om hur det är att vara anhörig till en missbrukare. Robert Bohman, sedan åtta år nykter och drogfri, och hans hustru Katerina Janouch har erfarenheter av ett liv med skam, smuts och smussel. Dagar fyllda av hemligheter och nätter fyllda av vånda.

Robert Bohman är numera bland annat verksam som alkohol- och drogterapeut och föreläser tillsam-mans med hustrun Katerina känd som journalist och författare till boken Anhörig.

– En anhörigs historia är inte trevlig utan en story fylld av vånda och skit, tårar och svek, berättade Katerina Janouch. – En tillvaro av förnekelse och med-beroende och anklagelser mitt i natten, om bråk och hot och flaskor med slattar på botten och knark i små platta påsar. Det är verkligen för jävligt att vara anhö-rig. På varje missbrukare går det fem anhöriga, men detta talar man inte mycket om i debatten.

Idag lever fembarnsfamiljen i ett tillfrisknande.

Mer om konferensen på sid 34-35.

Utsikt från Gothia Towers över ett vårgrönt Liseberg.

Katerina Janouch och Robert Bohman föreläste om livet med en missbrukare i familjen.

Verkscheferna för Polisen, Tullverket, Riksåklagaren och Kriminalvården talade om strategier mot narkotika. Fr v Bengt Svensson, Karin Starrin, Anders Perklev och stående Lars Nylén.


Svårare smuggla in droger på fängelse sedan hösten 2004TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON

Av antalet personer som är dömda att avtjäna straff inom kriminalvården är ca 60 procent missbru-

kare eller dömda för illegal droghantering. Detta gör naturligtvis att efterfrågan på narkotika och andra droger i hög grad finns innanför murarna och langare utanför vill gärna tillgodose denna efterfrågan. Priset på narkotika är också högre inne på anstalt.

Allvarliga händelser ledde till ökad säker-hetChrister Isaksson har under många år varit säkerhets-chef inom Kriminalvården. Han ser en klar förbättring av säkerheten och en minskad tillgång på droger inne på anstalt.

– Vändningen kom hösten 2004 efter några upp-märksammade våldshändelser och fritagningar det året, säger Christer Isaksson. Han berättar att i januari 2004 fritogs tre grova brottslingar från Kumlaanstalten.

I juli ägde en väpnad fritagning rum på Hall. En av de intagna hade smugglat in en pistol till den kände brottslingen Tony Olsson, som kunde ta två kvinnor som gisslan inne på Hall. Med hjälp utifrån lyckades han och tre andra interner fly.

I augusti genomfördes en väpnad fritagning på Norrtäljeanstalten sedan en bil i hög fart backat in genom porten.

På fängelset i Mariefred tog två fångar en kvinnlig vårdare som gisslan och rymde. Detta hände i septem-ber 2004 och det blev kulmen på en serie allvarliga händelser.

Generaldirektören avgick och Lars Nylén blev ny chef för Kriminalvården. Kraven på en starkt förbätt-rad säkerhet ledde till att Kriminalvårdens 55 fängelser säkerhetsklassades i sex olika nivåer, A-F.

Nio anstalter prioriteradeSärskilda säkerhetsrutiner infördes på de nio ABC-anstalterna Kumla, Hall, Norrtälje, Tidaholm, Hällby, Kirseberg, Mariefred, Salberga och Österåker.

Runt dessa anläggningar löper idag ett högt elstäng-sel 100 meter utanför murarna. Detta försvårar fri-

tagning och rymning men gör det också svårare att kasta in narkotika eller andra föremål, vilket var det vanligaste införselsättet förut.

– De nio anstalterna har också ett förhöjt skalskydd som gör att besökare och permittenter blir kontrol-lerade vid inpassering som vid säkerhetskontrollen på en flygplats, fastän ännu noggrannare, säger Christer Isaksson. Förutom extra noggranna visitationer och undersökningar av kläder och väskor, sitter en narko-tikahund vid ingången under besökstimmarna. Enligt Christer Isaksson har det hänt att fästmör på besök till de intagna vänt i dörren när de sett hunden. De har skyllt på att de har glömt något i bilen och sedan inte kommit tillbaka. Besöksfrekvensen har också minskat på de hårdast bevakade anstalterna.

– Besökare räds numera att smuggla in narkotika, säger Christer Isaksson.

Kriminalvården har idag 21 narkotikahundar mot tre för knappt fem år sedan. Hundarna används pri-märt för att söka inne på anstalterna. Den hårdare kontrollen gör också att de som vill gömma något i lokalerna gör detta effektivare idag.

– Traditionella åtgärder för att förhindra insmuggling av narkotika och andra droger har under senare år blivit bättre och effektivare, säger Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson.

Christer Isaksson är Kriminalvårdens säkerhetschef.


Övriga slutna anstalter i klass D och E har inte samma höga säkerhets- och kontrollsystem som ABC-anstalterna. Här får istället personalen vara än mer fokuserad och observant, till exempel när de intagna återkommer efter permission.

Man har numera också bättre teknik för att upptäcka insmugglade mobiltelefoner, och ett större utstörnings-system för mobiltelefontrafik är under upphandling. Personalen behöver inte använda mobiltelefoner inom anstaltsområdena eftersom man numera har ett kom-

munikationssystem av samma slag som det polisen använder.

Rökförbud minskar drogmissbrukSedan drygt ett år råder rökförbud inne på alla anstal-ter. De intagna får inte ha cigaretter och tändare, men får tillfälle att röka på promenadtid en till två gånger per dag. Personalen får gå ut utanför området för att röka.

Christer Isaksson, som vid intervjutillfället just kommit tillbaka från New York efter hämtningen av Annika Östberg, berättar att i det federala fängelsesys-temet i USA råder det totalt rökförbud för alla.

Övergången till det rökförbud vi har på fängelserna i Sverige har gått bra och rökning har en direkt kopp-ling till narkotikamissbruk. Många intagna har sagt till personalen att rökförbudet är det bästa man gjort inom Kriminalvården, och det näst bästa är den ökade kontrollen av narkotika. Den minskade förekomsten av droger innebär mindre våld, mindre abstinens och dessutom mindre tvång för de intagna att medverka i den illegala hanteringen.

Hundförares erfarenheterPernilla Rask är chef för Kriminalvårdens hund-förare och hon arbetar på Hall med sina två hun-dar. Lars Engelin är hundinstruktör och verksam på Skogomeanstalten. Båda är överens om att mindre mängder droger kommer in på anstalterna numera jämfört med tidigare. Särskilda insatser som leder till beslag av droger bygger ofta på information från Kriminalvårdens underrättelsetjänst.

Hasch och marijuana är de droger som oftast hittas på anstalterna. Under en av Lars Engelins hundutbild-ningar på Skogomeanstalten i början av maj i år hit-tade en hund 22 gram insmugglat hasch som en av de intagna försökt gömma. På Hall har man också hittat Subutex samt bensodiazepiner och tramadoltabletter.

Numera är gymmen på fängelserna inriktade på motion och saknar fria vikter. Där finns träningsma-skiner med en maxbelastning av 50 kilo samt roddma-skiner och löpband. Detta hindrar inte att vissa intagna vill ha anabola steroider. Nyligen hittade en hund 600 tabletter anabola steroider i ett skåp i ett allmänt utrymme på Tidaholmsanstalten.

Pernilla Rask med sina hundar Gino (nästan pensionär) och Simba, samt Lars Engelin med sin Etza. Foto: Kriminalvården. Foto: Gunnar Hermansson

I ett urgröpt hål på baksidan av en bräda med krokar kan man gömma några gram marijuana till exempel. Foto: Kriminalvården

En intern köpte under en bevakad permission en flas-ka med duschtvål innehål-lande narkotika. En med-hjälpare hade i förväg pre-parerat flaskan och ställt den i ICA-butiken på en viss överenskommen plats i hyl-lan. Foto: Kriminalvården


Narkotika på KronobergshäktetTEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON

Hur kan det förekomma narkotika på en sådan väl-bevakad plats? Svaret är kanske lite provokativt

och ironiskt. Den största narkotikainförseln sker på grund av polisen!

De allra flesta narkotikabeslag som sker på häktet görs i samband med ankomsten av de frihetsberövade. På grund av bristfälliga skydds/kroppsvisitationer gör kriminalvårdens personal beslag av narkotika, tillbe-hör och vapen flera gånger i månaden.

En arbetsmiljöfrågaSituationen vid häktena skiljer sig från den på anstal-terna. I samband med ankomst till häktet handlar det ofta om att personalen måste kunna hantera en akut uppkommen stress hos den frihetsberövade. Situationer som många gånger är laddade. I dessa lägen kan en bristfällig kroppsvisitation få mycket stora konse-kvenser. Personalen på Kronobergshäktet rapporterar därför samtliga fynd i ett incidentrapporteringssystem. Efter en snabb titt i de senaste månadernas rappor-ter kan jag konstatera att en hel del slinker igenom. Beslagen och fyndplatserna varierar. Lite oroande kan jag konstatera att det väldigt ofta anträffas sprutor och kanyler, såväl nya som begagnade. I en rapport läser jag om hur en frihetsberövad förs upp till häktet av polis och lämnas över. I samband med visitation så står den frihetsberövade plötsligt med en spruta i handen. Den har förmodligen förvarats dolt i strumpan.

Vapen och knarkAmfetamin i handen, hasch i byxfickan, tabletter i skon, kniv som förvaras i jackfickan. Listan kan göras lång. Vid enstaka tillfällen inträffar snudd på ofattbara incidenter. En person grips av polis. Ett överlämnande sker till en annan polispatrull som för in den frihetsbe-rövade. I samband med ankomstvisitationen faller en skarpladdad pistol ned på golvet. Självklart ett extrem-fall men likafullt en mycket obehaglig upplevelse för samtliga inblandade.

Fortfarande påtändHäktet är kanske inte en idyllisk men ändå mycket effektiv plats för avgiftning av narkotikaberoende. I den delen har häktets medicinska personal huvudansvaret. Vid varje ankomst sker ett ankomstsamtal. Här ställs

bland annat frågan om den frihetsberövade har ett nar-kotikaberoende. En del frihetsberövade nekar till detta. Facit kommer något dygn senare när narkotikan börjat gå ur kroppen. Plötsligt ändrar de inställning och vill ha hjälp med medicin för att kunna ”plana ut”. Vissa frihetsberövade håller dock igång sitt rus. Vid dessa tillfällen kan det ofta misstänkas att narkotika förvaras dolt i kroppens håligheter. Här måste personalen bygga upp en skälig misstanke. Uppstår misstanke kan perso-nalen besluta sig för att visitera cellen. Kriminalvården har även, med hjälp av läkare, utbildat vissa i persona-len att kunna genomföra kroppsbesiktningar.

Hur kan incidenter undvikasVad kan vi som poliser göra bättre i samband med överlämnande till häktet? Kriminalvårdens personal bjuder gärna på några tips.

möjligt när ni kroppsvisiterar. Är det stökigt vid ingripandet så utnyttja tiden när ni fört in den fri-hetsberövade i arresten.

som ansvarar för att söka kläder och tillhörigheter.

handrörelser.

Myntfickan i byxorna, strumpor, skor.

prestigelös och säg det.

Under senare år har mycket fokus riktats mot förekomsten av narkotika på lan-dets anstalter och häkten. Kronobergshäktet som ligger placerat på toppen av Stockholms centrala polishus är inget undantag.

Glöm inte bort att kolla skorna!


Strategisk arena för narkotikabekämpningKriminalvården är en strategisk arena för narkotikabe-kämpning. Man kommer i kontakt med ungefär 10 000tyngre missbrukare per år. Häktesverksamheten är särskilt betydelsefull i detta sammanhang och ett stort arbete läggs därför ner på uppsökande verksamhet. De intagna är då ensamma, inlåsta, mottagliga för påver-kan och därmed motiverade till att göra något åt sitt missbruk. Häktet i Göteborg är exempelvis den största avgiftningscentralen i hela landet.

Kriminalvården har genom frivården ca 10 – 12 000personer som är föremål för övervakning eller annan tillsyn. Frivården är därför en viktig koordinator för hela fängelse- och frivårdstiden och frivårdsinspek-törerna är aktiva i en intagens ärende från dag ett i häktet.

40 procent av Kriminalvårdens intagna är dömda för narkotikabrott och 60 procent är narkotikamiss-brukare. Fem-i-topp listan för klienter sett till huvud-brottet ser ut på följande sätt: 31 procent är dömda för narkotikabrott/smuggling, 27 procent för våldsbrott, 9 procent för rånbrottslighet respektive sexualbrott samt 7 procent för tillgreppsbrott.

Andelen kvinnor som är narkotikamissbrukare är högre än andelen män. Kvinnor har dessutom större social problematik, mindre stöd utifrån, mindre antal besökare och missbruket har gått betydligt längre när kvinnorna hamnar hos Kriminalvården. Även de fysiska och psykiska skadorna är större hos kvinnor. Dock är det upplevda hjälpbehovet ungefär lika stort hos män som hos kvinnor.

Kursändring för Kriminalvårdens narkoti-kabekämpning Kriminalvårdens narkotikabekämpning präglas av balans mellan åtgärder för att minska behovet samt åtgärder i kontrollerande syfte. De stora problem som fanns i samband med permissioner och i samband med utslussning för ett antal år sedan ledde till att nuva-rande kriminalvårdschefen Lars Nylén fick i uppdrag att åtgärda problemen. För fyra år sedan inleddes den kursändring för narkotikabekämpningen som nu gett uppenbara resultat.

Identifiering och kartläggningKriminalvården ska identifiera och kartlägga miss-bruksproblem och vårdbehov hos klienterna. Detta

sker i form av uppsökande verksamhet redan på häkte-na där en utredning om vårdbehov startar. Det är också viktigt med s.k. differentiering av anstaltsplatser vilket innebär avskild behandlingsplacering. Kriminalvården har sju behandlingsanstalter varav fem är för män och två för kvinnor. Det finns också 300 behandlingsplat-ser i särskilda avdelningar på andra anstalter.

Motivering och behandling – ”Våga Välja”Kriminalvården bedriver ett ständigt motivationsarbete – vill man göra något åt sitt missbruk ska man kunna göra det. Motivation och behandling sker genom att klienterna tillhandahålls verktyg för att hantera livet som en drogfri och social person. Behandlingen bygger på s.k. kognitiv beteendeterapi och 12-stegs program-met. Det finns även program för att hantera aggressio-ner och program för att behandla s.k. ”kriminellt tän-kande personer”. Särskilda program finns även för rela-tionsproblem och för psykopater. Drygt 7 000 personer är involverade i olika program i Kriminalvårdens regi.

För narkotikamissbrukare köper man in ”Våga Välja”-programmet. 14 procent av dem som genomgått detta program har haft lägre återfallsrisk, vilket inne-bär att programmet betalat sig samhällsekonomiskt sett. Klienterna som genomgår behandlingsprogram hos Kriminalvården har oftast ett problem - tiden. En vettig behandling kräver minst sex månader. Och behandlingen fungerar enligt Alf Andersson under de rätta betingelserna och om den rätta viljan finns.

Säkerhet och kontrollKriminalvården har slutligen markant ökat satsningen på säkerhet och kontroll för en narkotikafri miljö. Visitationer på både besökande och intagna har ökat betydligt, i både cellerna samt i de allmänna utrym-mena. Man satsar på underrättelseverksamhet och narkotikahundar. Antalet narkotikahundar har ökat från 2 stycken år 2002 till 21 stycken år 2008.

ResultatTrots att visitationerna har ökat har inte beslagen ökat. Ungefär 5 procent av 100 000 tagna urinprov är positiva. Antalet positiva heroin- och amfetaminprov har minskat. Anstalter med narkotikaproblematik har minskat. Resultatet är enligt Alf Andersson lyckat, det finns mindre narkotika i fängelserna år 2008 jämfört med år 2003.

Alf Andersson arbetar som nationell samordnare av köpt vård och behandling inom kriminalvården. Kriminalvården köper vård och behandling för 360 miljo-ner kronor om året.

Narkotikasituationen inom kriminalvårdenTEXT: HEIDI JOENSUU

Från säkert inlåst till bättre utUnderrättelsearbetet har sin grund i Björn Erikssons utredning ”Säkert inlåst” som bl a pekade på att det fanns brister i Kriminalvårdens underrättelseverksam-het. Visionen ”Bättre ut” ska uppnås genom ”Bättre in – Bättre inne – Bättre vidare”. Kriminalvården har utarbetat en vision om drogfria anstalter och anstal-ter där inga brott begås. Detta innebär konkret för underrättelsearbetet att bl.a. placeringen av de intagna är viktig. Man vill hålla isär gäng och personer med våldsrelaterad historik.

SäkerhetsregisterKriminalvården arbetar med traditionell underrättelse-verksamhet och rapporteringen sker till Kriminalvårdens säkerhetsregister som är det stora stödet i arbetet. I registret finns både intagna och besökare som ”tar-getmarkeras.” Målet med arbetet är att avstyra eller ta bort dessa markeringar. Registret är nationellt så

information om besökare och intagna delges alla som arbetar med underrättelseverksamhet.

Scenarioarbete för garanterad säkerhetInom Kriminalvården vet man att det är svårt att be-kämpa narkotikan när den väl kommit in på anstalten. Därför görs stora ansträngningar med att ta narkoti-kan vid införseln och där är narkotikasökhundarna ett utmärkt hjälpmedel. I arbetet ser man till att ha en plan för den mest sannolika utvecklingen och den farligaste utvecklingen vid ett möjligt scenario. Problemet inom underrättelseverksamheten brukar traditionellt vara att man saknar information. Men problemet inom Kriminalvården är att det finns för mycket information. Därför krävs ett metodiskt och strukturerat arbete för bearbetning och analys. Målet är att rätt information ges till rätt mottagare på rätt plats. Den osynliga verk-samhet som hotar ordningen och säkerheten på anstal-ten ska synliggöras för att Kriminalvården ska kunna agera för att skydda både intagna och personal.


Alf Andersson, Kriminalvården i Göteborg, t v, och Per-Olov Humla från huvudkontoret i Norrköping, föreläste på SNPF-konferensen i Göteborg om narkotikasituationen och underrättelseverksamhet inom Kriminalvården.

Kvalificerad underrättelsetjänst inom kriminalvården

Per-Olov Humla är chef för Kriminalvårdens underrättelsetjänst (KUT). Underrättelseverksamheten är egentligen ett ”indikatorstyrt säkerhetsarbete”. Verksamheten syftar till att förebygga kritiska incidenter och grov kriminalitet inom Kriminalvården.


För några månader sedan slutade Bo Cederholm att vara verksam som tandläkare på Norrtäljeanstalten.

Han har haft detta uppdrag en dag i veckan i mer än 47 år och behandlat ett 20-tal intagna varje arbetspass, förutom att han också haft jour.

På nästan ett halvt sekel hinner man samla en hel del erfarenhet om missbrukares tandskador.

Tänderna avslöjar missbruketOlika droger ger olika specifika skador och det är oftast inte en vacker syn.

Narkotikamissbrukare har för det mesta inget större intresse att hålla en god munhygien. I kombination med muntorrhet, mycket läsk och ett stort sug efter sötsaker blir det givetvis lätt hål i tänderna.

Detta stämmer bland annat in på haschrökare som ofta får skador på tänderna vid tandköttskanten.

Amfetamin ger också muntorrhet och dessa missbru-kare kännetecknas bland annat av att de biter ihop tänderna och sliter ner tänderna genom att mala fram och tillbaka med käkarna. Vid snedtändning av ruset kan sammanbitningen bli så kraftig att tänderna ibland spricker.

En heroinist får ofta uppkastningar som fräter och lätt ger karies på insidan av tänderna. En accelererande tandlossning blir också resultatet.

Bo Cederblom har noterat att kokain kan ge små hål i undertändernas nederkant. En kokainist brukar också testa kokainet genom att gnugga det mot tandköttet. Blir det bedövat så är det kokain och eftersom man ofta gnuggar på samma ställe, bryts tandköttet och tandbenet ner där. Detta resulterar så småningom i att tanden lossnar.

Typiskt för de som tuggar kat är stora hål i kind-tänderna.

Dags att trappa ner

Bo Cederblom har under många år åkt runt och föreläst om sina erfarenheter av tandskador bland missbrukare. När han nu vid 75 års ålder slutar som tandläkare på fängelset, funderar han på att också trappa ner eller stänga sin privata mottagning i Norrtälje. Praktiken tog han över efter sin far för snart 50 år sedan.

En fängelsetand-läkares erfarenheterTEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON

Bo Cederblom är troligen den tandläkare som sett och behandlat flest dåliga tän-der på fler missbrukare än någon annan.

Typiska tandskador hos en som röker mycket hasch och marijuana.

Bo Cederblom har samlat många bilder av tandskador på missbrukare, bilder som han haft användning av på föreläs-ningar.


Några av oss hade funderat över hur man skulle kunna arbeta med AAS-problematiken, och om

det var möjligt att nå ett godkänt resultat genom att under en kortare period arbeta enbart med inriktning mot AAS-preparat. Bakgrunden till vårt intresse var att vi ansåg att bruk av AAS-preparat var ett förhål-landevis stort problem som vi tidigare ägnat alldeles för lite tid åt.

De flesta dopningsbrott som tidigare uppdagats var sådana man fått på köpet. Främst då AAS-preparat anträffats i samband med husrannsakan hos någon som var misstänkt för annan brottslighet.

Inriktning mot gymInsatsen planerades som om det hade handlat om arbe-te mot gatulangning av narkotika, alltså genom ingri-pande mot säljare och brukare utan alltför lång spa-ningsinsats. Tyvärr uppstod problem vid insamlingen av underrättelseinformation, det fanns helt enkelt inte speciellt mycket tips rörande personer som sålde och använde AAS-preparat. Vi valde därför att förlägga en stor del av arbetet på och utanför olika gym. På grund av det stora antalet träningslokaler i Göteborg var vi tvungna att begränsa oss och välja ut några av dessa. Vi bestämde oss för två av de större gymkedjorna samt några fristående träningsställen.

Eftersom AAS-preparat till skillnad mot narkotika inte framkallar ett rus vid intag kunde vi inte använda oss av den arbetsmetodik vi var vana vid. Istället för att leta efter tecken som till exempel pupillstorlek, pupill-reaktion på ljusinsläpp, muskelspänning och tidsupp-fattning fick vi förlita oss mer på långsiktiga kroppsliga tecken. Men framförallt fick energin läggas på det sam-tal som fördes med den person som kontrollerades. Det gick förhållandevis bra att bilda sig en uppfattning om bruk av AAS-preparat under dessa diskussioner och på så sätt bygga upp en skälig misstanke. I de allra flesta fall medgavs till sist bruk och många berättade även att de hade AAS-preparat i bostaden. Somliga bar till och med preparat i träningsväskan.

Många bodybuilders använder anabola steroider Eftersom våra kontroller riktade sig mot de i vart fall kroppsligen största personerna på gymmen hade vi förväntat oss att problem skulle uppstå. Tacksamt nog uppstod få incidenter. Flera som medtogs berättade att de förr eller senare förväntat sig att åka fast. Några av dom som tävlade i bodybuilding slog fast att den som siktar på en topplacering måste ta hjälp av AAS-preparat i sin träning.

När insatsen avslutats och sammanställdes konstate-rades att ett 60-tal olika AAS-preparat tagits i beslag tillsammans med en större mängd injektionssprutor och en mindre mängd narkotika. De flesta av dom som medtagits för provtagning var tidigare inte dömda för dopningsbrott. Ett antal tillhörde de allra bästa inom svensk bodybuilding, någon tillhörde världseliten. Personalen på de gym som besöktes var till övervä-gande del positiv till våra kontroller och efterlyste en fortsättning. Ryktesvis fick vi höra att en del gym näs-tan avfolkats av rädsla för att polisen skulle komma dit och hämta med sig personer för provtagning.

Tragiskt nog har en av de personer som medtogs i insatsen avlidit. Om det finns ett samband med hans bruk av AAS-preparat är ännu inte klarlagt, men man kan fundera över varför en mycket vältränad 27-årings hjärta plötsligt stannar…

Under två aprilveckor i år genomförde två av spaningsgrupperna på länskriminal-polisens narkotikarotel i Göteborg en insats riktad mot bruk och innehav av AAS-preparat, androgena anabola steroider.

Polisrazzior mot kropps-byggare i GöteborgTEXT: BJÖRN EKSTRÖM, Narkotikaroteln i Göteborg


Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF:s) motto är ”Professionell utveckling och kollegial samverkan för effektiv narkotikabekämpning”.

Narkotikabekämpning omfattar samhällets alla rätts-vårdande insatser för att förebygga, upptäcka och be-ivra narkotikabrottslighet och utgör därmed den ope-rativa grenen av samhällets narkotikakontroll. Narko-tikabekämpning tjänar det högre syftet att värna allmän ordning och säkerhet, folkhälsa och andra vitala sam-hällsintressen mot störningar och skador som vållas av olovlig hantering av narkotika och besläktade ämnen.

Då narkotikabekämpningen bedrivs med vida rätts-liga befogenheter och ofta även under betydande personliga risker är kraven stora på medarbetarnas etik, integritet, kompetens och omdöme. Den som valt narkotikabekämpning som yrkesroll har åtagit sig ett krävande och ansvarsfullt uppdrag. Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF) har därför antagit följande etiska riktlinjer för sina medlemmars insatser.

Svenska Narkotikapolisföreningens medlemmarförväntas:

1. Respektera mänskliga rättigheter och allmän-na rättsreglerNarkotikakontrollen utgör en del av folkrätten och följer dess allmänna principer. Särskilt gäller det skydd för mänskliga rättigheter och allmänna rättsregler, som ej får kränkas eller åsidosättas ens under avsikt eller förevändning att bekämpa allvarlig samhällshotande brottslighet. Verksamheten ska så långt möjligt bygga på respekt för människors integritet och självbestäm-manderätt.

2. Upprätthålla internationella konventioner för kontroll av narkotika och besläktade ämnenDen internationella kontrollen av narkotika och besläk-tade ämnen har till syfte att begränsa användningen av dylika medel till medicinska och vetenskapliga syften. För att upprätthålla konventionerna fordras insatser för att förklara och försvara narkotikakontrollen, insatser för att förebygga, uppdaga och hejda all användning av narkotika och besläktade ämnen i strid med internatio-nella konventioner och svenska lagar samt insatser för att ingripa mot överträdelser på alla nivåer.

3. Utveckla sin egen kompetensNarkotikabekämpning är en professionell verksamhet, som kräver fortlöpande kompetensutveckling för att kunna möta skiftande uppgifter. Detta kräver vaksam-het på ändringar inom drogpanorama, brottsliga förfa-randen (modus operandi), forensiska hjälpvetenskaper m.m. Kraven på att bevara och utveckla sin kompetens fordrar även att medarbetaren i varje läge nyttjar bästa tillgängliga kunskap.

4. Iakttaga saklighetSaklighet, dvs. att hålla fast vid det som går att styrka med hjälp av utredningar, forskningsresultat och pro-fessionella kunskaper, är avgörande för att bevara och fördjupa respekten för medarbetarnas kompetens och integritet. Medarbetare får endast bestyrka sådant som har saklig och professionell grund. De bör avstå från att på olämpligt sätt fästa uppmärksamhet på sin per-son och gärning.

5. Dela med sig av kunskaper till kolleger och andraProfessionell kunskap utvecklas och förvaltas inom en kollegial tradition, som alla medarbetare har möjlighe-ter att bidra till och vidareutveckla, inte minst genom att dela med sig av sina färdigheter och kunskaper, särskilt till yngre kolleger. I detta ingår även att doku-mentera och bevara vunna erfarenheter så att narko-tikabekämpningen kan baseras på bästa tillgängliga kunskap (evidensbasering). Så långt det är lämpligt, kan upplysningar även meddelas andra yrkesgrupper, medier och allmänheten.

6. Stödja och uppmuntra kollegerNarkotikabekämpning leder förr eller senare till kon-frontationer, som kan bli påfrestande för medarbetare, kolleger och anhöriga. Stöd och uppmuntran till kolle-ger är därför en förutsättning för sammanhållning och uthållighet i all narkotikabekämpning.

7. Samarbeta med andra professionella grupperSamverkan med andra professionella grupper bidrar till att förstärka samhällets totala insatser mot miss-bruk och brottlighet med narkotika och besläktade ämnen. Det fordrar hänsyn till regler om bl.a. sekretess samt respekt för andra professionella gruppers kompe-tens och ansvarsområden.

Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF:s) riktlinjer för professionell etik i narkotikabekämpning

På förslag av styrelsen antog Svenska Narkotikapolisföreningens årsmöte den 25 april 2009 i Göteborg enhälligt följande etiska riktlinjer.


Vice överåklagaren Astrid Eklund och fil. kand. Jonas Hartelius har aktualiserat Åklagarmyndighetens ”far-lighetspromemoria”. Den nya upplagan, som utkom i mars 2009, ger rekommendationer om nya narkotika, som bromo-dragonfly och tramadol. Där ges även rekommendationer om straffvärdebedömningar utifrån mängder.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stock-holm presenterade i december 2005 en promemoria med förslag till farlighetsbedömning av en rad narko-tika som antingen var nya eller saknade rättspraxis.

– Vi har kunnat se att domstolarna allt mer accep-terar den grundläggande strukturen i vår promemoria med flera kriterier för farlighet, t.ex. giftighet och beroenderisk. Nu har vi aktualiserat promemorian med de senaste preparaten och underlagen, säger Astrid Eklund, som varit rapportansvarig.

Den nya upplagan behandlar bl.a. de nyligen klas-sade preparaten bromodragonfly, DOC och tramadol.

För bromodragonfly håller redan en sträng praxis på att utvecklas. Hovrätten för Västra Sverige dömde i oktober 2008 en ung man till tre års fängelse för innehav av två flaskor med sammanlagt 88 milliliter. Hovrätten uttalade också att BDF bör jämställas med LSD och MDMA i farlighetshänseende.

I en dom i mars 2009 från Eskilstuna tingsrätt dömdes en man till tio års fängelse för att ha sålt stora mängder tramadol per postorder över hela Sverige.

Promemorian innehåller även en översikt över aktu-ell praxis för preparat som tillkommit under senare år, bl.a. Subutex (buprenorfin).

Den nya upplagan har även den skrivits av Jonas Hartelius, vetenskaplig rådgivare vid Svenska Carnegie Institutet.

UC Stockholm arbetar nu med att utveckla samarbe-tet med andra myndigheter för att bygga upp ett system för fortsatta farlighetsbedömningar av nya narkotika eller preparat som kommer att klassade som narkotika, bl.a. 4-fluor-amfetamin och mefedron.

Peter Sundberg

ReferensNarkotika – Farlighetsbedöming – Rekommendationer för straffvärdebedömning, RättsPM 2009:1 Åklagar-myndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. Rappor-ten finns på Åklagarmyndighetens hemsida.

Nya narkotikaRegeringen har förklarat att mefedron och 4-fluor-amfetamin skall vara narkotika. Bakgrunden är ökan-de missbruk och växande internethandel.

MefedronMefedron (4-metylmetkatinon, 4-MMC, mmcat; ”Roxy”,”krabba”, ”räka”, ”räkmjöl” (p.g.a. doften)) är en syntetisk drog med huvudsakligen centralsti-mulerande effekter av samma slag som metkatinon (efedron). Medlet konsumeras främst genom snusning (snortande) men kan även injiceras (intravenöst), rökas och tillföras rektalt.

Ruseffekterna är primärt eufori med orgasmsliknan-de känsla, men hallucinationer kan uppträda. Ruset kan likna MDMA:s med bl.a. markant empati och uttalad känsla av välvilja mot andra människor.

Mefedronrusets biverkningar kan omfatta bl.a. illa-mående, yrsel, ångest och förvirring intill psykos. Yttre symptom kan vara sluddrigt tal, darrningar (tremor), stora pupiller, pulsstegring och kramper. Medvetslöshet kan förekomma. Ett dödsfall i Sverige anses hittills ha haft direkt samband med mefedronmissbruk.

Mefedron har stor beroendepotential. Flerfaldiga

berättelser finns om personer som snabbt kommit in i ett hastigt upprepad tillförsel med flera intag per dygn, vilket lett konsumtion av en stor kumulativ mängd. Missbruket har ökat kraftigt under det senaste året.

Mefedron är klassat som narkotika från den 25 maj 2009.

4-fluor-amfetamin4-fluor-amfetamin (4-FMP) är ett centralstimulerande medel inom fenetylamingruppen, vari ingår bl.a. met-amfetamin.

Medlet intas vanligtvis genom nedsväljning, efter-som snusning framkallar smärtor i slemhinnorna.

4-FMP har viss serotoninfrisättande effekt, vilket ger empatikogena effekter som liknar MDMA:s. En halv-timme efter nedsväljning inträder eufori och en känsla av lätthet i kroppen. Hallucinationer kan förekomma.

Medlet har en kort historia som missbruksmedel. Det har förekommit i en polisutredning i Sverige, dock utan att leda till åtal eftersom det då ej var narkotika-klassat.

Narkotikaklassningen av 4-fluoramfetamin träder i kraft den 8 juni 2009.

Jonas Hartelius

Aktualiserade farlighetsbedömningar

Astrid Eklund är vice överåklagare vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. Jonas Hartelius är veten-skaplig rådgivare åt Svenska Carnegie Institutet. (SNPF)


”Har man åkt fast för narkotikasmuggling kan man väl sitta där och ruttna” hade Markus resonerat. Ändå var han nyfiken på den svenska fången på San Pedro. När han och hans fru Malin reste i Bolivia besökte de likt många andra turister fängelset. När de blivit insläppta av poliser som själva stannade kvar utanför, var den första de mötte inne på fängelsegården den blonde svensken Jonas, som stod där med en baby i famnen.

Drygt fem år senare, står Jonas och Markus bred-vid varandra på Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens på Hotel Gothia i Göteborg och föreläser. Malin och Jonas fru Deisy sitter bredvid varandra på första bänkraden. Helt i avsaknad av offermentalitet berättar Jonas sin historia. Men när ämnet berör dottern blir Jonas gråtfärdig. Markus och Jonas berättelse framkallar både skratt och tårar hos publiken i den överfyllda salen denna tidiga söndags-morgon. En manlig polis kommer fram och kramar om Jonas efteråt.

San PedroSan Pedro-fängelset mitt i den bolivianska staden La Paz invigdes år 1897 och byggdes för 350 fångar. När Jonas var på San Pedro fanns där 1500 fångar. Hälften av de intagna på San Pedro sitter för kokarelaterad brottslighet. DEA betalar för varje person som fängslas för koka. Därför händer det att hela familjer och delar av släkter döms och fängslas. Ett hundratal anhöriga och barn bor innanför murarna.

Barnen som växer upp på San Pedro går till och från skolan utanför fängelset. Att där finns barn bidrar till en lugnare atmosfär. Men priset för barnen är dyrt. På eftermiddagarna lämnar vakterna San Pedro och med solnedgången ökar våldet. Det är dödssynd att skada ett barn där, vilket inte är någon garanti. Det är inte heller med stolthet ett barn berättar att de har adress San Pedro.

Det sägs att droger är billigare innanför San Pedros murar än utanför. Detta sägs också bidra till att ”drog-turister” lockas till San Pedro. När makthavare våren 2009 beslutade att förbjuda de av fångarna guidade turerna blev det protester bland fångarna. Att guida turister är en viktig inkomstkälla för internerna som även säljer souvenirer till dem.

Inne på San Pedro sköter fångarna sig i stort sett själva. Fängelset är ett miniatyrsamhälle med allt från

egen president, hantverkare och kyrkor till kokain-försäljare.

När Jonas kom till San Pedro insåg han ganska snabbt att han var tvungen att köpa sig en cell om han inte skulle riskera att sova i de om nätterna lika farliga som kalla allmänna utrymmena.

Cellerna ägs av interner. En del äger flera stycken. På San Pedro finns åtta avdelningar, från 1-stjärniga till 5-stjärniga. ”Delegados” kallas de interner som har makten på en avdelning.

Fotbollsturneringar, gudstjänster med fängslade kokainbaroner som präster, barnkalas, hustrumord och rena avrättningar. Det är en del av vardagen på San Pedro.

Deisy”Vad skulle du säga om din dotter ringde en dag och berättade att hon träffat en narkotikasmugglare från Turkiet som sitter på Hall, att hon ska sluta sina juridikstudier för att flytta in till honom i fängelset?”, frågar Markus publiken. Det var ungefär det faktum Deisys föräldrar ställdes inför när deras dotter blev kär i den blonde europén.

Deisy hade träffat Jonas ett par månader tidigare i tron att han var den vanliga turisten han utgav sig för att vara. Ett kort tag senare skulle Deisy bli Jonas räddning på San Pedro.

Deisy hoppade av sina läkarstudier och besökte Jonas nästan dagligen mellan januari 2002 och juli 2005. Nio av dessa månader bodde hon med honom där.

Hennes lugn hade god inverkan på Jonas som var allt annat än stabil under den första tiden på fängel-set; aggressiv, kort stubin och ständigt förberedd på problem.

Paret svetsades samman. Det hade aldrig varit deras dröm att gifta sig på

fängelset. Men när Deisy blev gravid hade de inget val. Deisys mamma beslutade om bröllop. Den katolska fängelseprästen Padre Filippo Clementi vigde paret. En kör bestående av allt annat än skönsjungande boli-vianska fängelsekunder sjöng och skrålade allt medan 500 personer försökte ta sig in i kyrkan för att få sig en skymt av den unika händelsen. Svenska konsulatet skickade en tårta. Bröllopsnatten tillbringades inte i någon bröllopssvit men väl i den lånade fem-stjärniga cellen på avdelningen La posta. Cellen med den smala

”Du kommer aldrig att överleva på San Pedro” kommentar av den intern/vakt som skrev in Jonas i fängelset.

TEXT: JESSICA VIKBERG

Dålig ekonomi på grund av drogmissbruk i kombination med en medfödd oför-måga att säga nej. Det bidrog till att Jonas Andersson från Kungälv hamnade i Bolivias mest ökända fängelse San Pedro.

Många har läst om Jonas öde i Markus Luttemans bok El Choco (Den blonde).


sängen hade en dörr av frostat glas som vette mot fäng-elsemuren.

BarnenNär dottern Steffany föddes ringde Jonas till sjukhuset ungefär hundra gånger. Sjukhuspersonalen var i tron att den blivande fadern var på resa. Två dagar efter att Deisy förlösts med kejsarsnitt hälsade hon och hen-nes föräldrar på Jonas med den nyfödda Steffany. När babyn räcktes över till Jonas såg han inte vad som var upp och ner utan tog emot det inlindade knytet åt fel håll; med fötterna upp och huvudet ner. Jonas hade önskat ett brunögt barn. När han lyckades få Steffany åt rätt håll upptäckte han två bruna ögon som tittade upp på den pappa som hon under sina första två och ett halvt år endast skulle få träffa inne på fängelset.

Samvetskvalen som Jonas kände då dottern och hustrun lämnade honom den dagen är något som sitter kvar i Jonas för alltid. – När ens dotter måste kropps-visiteras varje gång hon skall träffa sin pappa, är det omöjligt att känna sig som en stolt far.

Att vara överbeskyddande hör väl till som pappa, menar Jonas. Men han tror att han, av förklarliga skäl, varit extra överbeskyddande. När han för första gången var ensam med dottern på fängelset kom en narkotikapåverkad man och drog tag i Jonas bakifrån. Jonas kände till att mannen satt inne för att han mör-dat sin treårige son, och reagerade kraftigt.

Det var en lika glad som förvånad tjej som 2,5 år gammal såg sin pappa för första gången utanför fängelsets murar. Jonas straff hade, tack vare gott uppförande, omvandlats till inlåsning endast nattetid. Steffany visade lyckligt men förundrad runt pappa i den lilla lägenheten där hon och mamma Deisy bott ensamma fram till nu.

Två dagar efter att Jonas kommit utanför murarna föddes sonen Sebastian och Jonas fyllde 31 år.

SverigeEn mardrömslik bussresa genom Sydamerika tog den unga familjen mot Europa och flyget till Sverige. Valet att fly till Sverige var för att Steffany drogs med en förlossningsskada och ett misstänkt hjärtfel. Läkarna i Bolivia ville använda henne att testa en ny behandling på. Jonas vägrade.

De varma bussarna de färdades i blev stoppade flera gånger och gränspoliserna ifrågasatte om Jonas var pappan eller om han hade kidnappat barnen.

En kall decemberdag landade familjen Andersson-Aparicio i Kungälv. Där fanns en väntande mamma som blivit farmor och andra familjemedlemmar som närapå hade slutat hoppas.

Jonas kroniskt dåliga samvete omfattar, förutom fru och barn, även hans mamma som stöttade Jonas under fängelsevistelsen med att bedyra sin kärlek och tömma sitt sparkonto.

Steffany, som har övergått från att prata flytande spanska till flytande svenska, bär fortfarande på min-nesbilder från tiden då hon och mamma gick med mat till pappa på fängelset.

Uttalandet från mannen, om att Jonas aldrig skulle komma att överleva på San Pedro, blev en av orsa-kerna till att Jonas faktiskt sitter här med sin Deisy och pratar med mig i dag. Jonas insåg att han för sin överlevnad måste han vara skärpt 24 timmar om dyg-net. Drogfrihet var enda alternativet. I dag är han stolt medlem i IOGT.

Det andra och viktigaste skälet att han klarade sig på San Pedro är Deisy som sitter mitt emot honom i foajén på hotellet i dag, där jag fått låna dem en stund för att höra deras historia.

Deisy och Jonas gifter sig i San Pedro-fängelset.


En hälsning från den gamle f.d. rikspolischefen och tillika hedersordföranden i SNPF, Carl G Persson, lästes upp av Jonas Hartelius under invigningen.

I pauserna fanns goda tillfällen till mingel.

Eva Brännmark var ansvarig för narkotikafrågor på RPS under många år fram till sin pensionering i höstas. Denna viktiga funktion saknas idag på RPS, och enligt rikspolis-chefen Bengt Svensson finns heller inga direkta planer på att besätta den. Arbetsuppgiften är istället fördelad på landets regionala underrättelsecentra (RUC).

Under årsmötet avtackades Kent Legersjö som avgick efter 14 förtjänstfulla år i styrelsen.

Thomas Hessius Ekman har också i många år arbetat för SNPF, suttit i styrelsen sedan 2001 varav de senaste två åren som ordförande. Nu avgick han och lämnade över till Mika Jörnelius från polisen i Göteborg.

Göteborgsgruppen No Tjafs spelade och underhöll under lördagens bankett.




Rikspolisstyrelsens narkotikastipendiumKriminalinspektör Bosse Pettersson, läns-narkotikaroteln i Göteborg, fick för sina insatser RPS-stipendiet av rikspolischef Bengt Svensson.

Sv. Carnegie Institutets polisstipendiumKriminalinspektör Cecilia Fant, Rikskriminalpolisen KUT, premierades för sitt arbete mot droger på Internet av Peder Langenskiöld, SCI.

Tullverkets stipendiumTullinspektör Christer Nilsson, Tullkrim i Stockholm, befann sig på Filippinerna när han tog emot stipendiet via telefon av tullchefen Karin Starrin.

Mediahusets stipendiumSocionom Lennart Johansson, Göteborg, flitig föreläsare på SNPF:s och Media-husets företagarseminarier, belönades för detta av John Sandersson, Mediahuset, (t v)

Rotary-stipendiet Årets nykomlingFör uppmärksammat arbete mot narkoti-ka mottog Pehr Hagenklev detta stipendi-um av Christer Fogelberg, Past President i Göteborg-Frölunda Rotaryklubb.

SNPF:s PTN-stipendiumKriminalinspektör Mats Friman, polisen Uppsala, får under några dagar besöka en PTN-sambandsman i Europa. Utdelare: Lena Larsson, SNPF och RKP.

CNOA-konferensen i San FransiscoTill konferens i San Fransisco i november reser Anette Öjhammar, Tullkriminalen Stockholm, i sällskap med två från SNPF:s styrelse. Thomas Cederqvist delade ut stipendiet.

Stipendiet Årets observationStipendiet tilldelades Magnus Adriansson, polis i Göteborg, som efter ovanligt skärp-ta iakttagelser kunde gripa en knark-langare. Utdelare var länspolismästare Ingemar Johansson.

Årets stipendiaterSom vanligt delades ett antal stipen-dier ut på SNPF:s utbildningskon-ferens och som så ofta var det mest stockholmare och göteborgare som var mottagare av stipendierna.

Naturligtvis var alla årets stipen-diater motiverade narkotikabekäm-pare som verkligen förtjänade denna uppmuntran. Men det finns för-tjänstfulla kandidater till stipendier-na över hela landet, och för att dessa ska få chansen att konkurrera är det viktigt att ni därute hör av er till oss på [email protected] och lämnar namn och motivering på er kandidat.

Se stipendierutan på sidan 78 för mer information.


Varför skulle svensk tull och polis satsa resurser på att bekämpa den illegala hanteringen av narko-

tikakemikalier? Frågan har ställts vid diskussioner om prioriteringar av olika typer av brottsbekämpning. Av nödvändighet har svensk polis prioriterat den brottslig-het som direkt påverkar Sverige och dess medborgare som exempelvis smugglingen och distributionen av narkotika och andra droger.

Grundförutsättning Svaret är att tillgången till sådana kemikalier är en grundförutsättning för en illegal produktion av de fles-ta typer av narkotika som avsätts i världen, inklusive i Sverige. Situationen är något annorlunda när det gäller tullens arbete, eftersom en viktig del omfattar kontroll av varor i handelsflödena, exempelvis kemikalier.

Samtliga syntetiskt tillverkade narkotika, som exem-pelvis amfetamin, metamfetamin och olika ecstasy-preparat, tillverkas utifrån kemikalier i laboratorier. Tillgången till narkotikakemikalier är också en grund-förutsättning för att kunna tillverka preparat som heroin och kokain, även om man i dessa fall utgår från växtbaserade produkter som opium respektive koka-blad. Endast naturbaserade preparat, som ej omvand-las kemiskt, t.ex. cannabispreparat, kat och opium, kan produceras utan hjälp av kemikalier.

Vid en fortsatt diskussion i ämnet brukar följande kommentar fällas ”Men Sverige har väl inget problem med tillverkning av narkotika i laboratorier?”. Svaret blir vanligtvis att vi inte kan utesluta att sådan produk-tion sker men att inga omfattande illegala laboratorier ännu har påträffats i Sverige. Att ingen omfattande produktion ännu inte uppstått i landet kan möjligen förklaras med att vårt väl utbyggda kontrollsystem för import och export eller annan hantering av narkotika-kemikalier.

I lagtext kallas de viktigaste narkotikakemika-lierna för narkotikaprekursorer. Deras hantering reg-leras i svensk lagstiftning genom narkotikastrafflagen (1968:64) och lagen (1992: 860) om kontroll av nar-kotika.

Det nationella svenska kontrollsystemet koordineras av Samverkansgruppen för kontroll av narkotikakemi-

kalier. I gruppen ingår experter från Läkemedelsverket, Tullverket, Rikskriminalpolisen samt representanter från kemikaliebranschen, Plast- och Kemiföretagen samt Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF). Gruppens viktigaste uppgifter är att identifiera miss-tänkt kriminell hantering av narkotikakemikalier, att utbyta information om hur kontrollsystemet fungerar nationellt och internationellt samt att via bransch-organisationerna upprätthålla kontakten med kemika-lieföretagen.

Grund i FN-konventionAv det stora antalet möjliga kemikalier som används för tillverkning av droger är 23 kontrollerade i svensk lag. Kontrollen av de 23 kemikalierna har en direkt koppling till FN:s narkotikabrottskonvention (1988). Andra kemikalier som har används i illegal drogtill-verkning återfinns bl.a. i EU:s ”frivilliglista” över ej

Angår den illegala hanteringen av narkotikaprekursorer svensk tull och polis?TEXT: STEWE ALM

Kontroll av kemikalier som kan användas för framställning av narkotika har blivit en internationell angelägenhet.

Stewe Alm är kemist vid Rikskriminalpolisens narkotika-rotel. Han har bl.a. gått kurs i forensisk kemi vid amerikan-ska Drug Enforcement Administration (DEA) samt varit expert åt FN-organ. Foto: SNPF.


reglerade narkotikakemikalier, vars hantering bör rapporteras frivilligt. Frivilliglistan används som ett arbetsdokument för polis och tull i arbetet med att identifiera laboratorier och tillverkning av nya synte-tiska droger.

Sverige producerar endast ett fåtal av de 23 regle-rade kemikalierna, och handeln omfattar ytterligare ett antal om än i mindre mängder. Sverige är i huvudsak ett mottagarland för droger. Inga eller mycket små mängder av droger som kräver kemikalier produce-ras i landet. Det innebär ett begränsat problem med illegal smuggling av narkotikakemikalier över landets gränser. GBL är den enda kemikalie som är aktuell i drogsammanhang och som Sverige importerar i större mängder. Emellertid är GBL inte kontrollerad under kemikalielagen utan under lagen om hälsofarliga varor. Narkotikautredningen (SOU 2008:120) har emellertid föreslagit att GBL skall klassas som narkotika.

Däremot finns en klart uttalad hotbild för att Sverige är eller blir transitland för narkotikakemika-lier, som smugglas från ursprungsländer till länder med omfattande produktion av narkotika. Flera sådana fall har under tidigare år avslöjats av svensk tull. Vanliga smugglingsmetoder är att falskdeklarera en leverans av en kontrollerad kemikalie eller att gömma varan i styckegodslaster.

Det är därför viktigt att upprätthålla en effektiv kon-trollfunktion för att försvåra möjligheten för att den organiserade brottsligheten använder Sverige för transi-teringar eller att illegala narkotikalaboratorier etableras i landet. Under 2008 uppdagades inga allvarliga illegala transaktioner av narkotikakemikalier i Sverige.

Internationellt samordnas kontrollen av narkotika-kemikalier av International Narcotics Control Board (INCB), som är en del av United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC).

Lagar om narkotikaprekursorer

Narkotikastrafflag (1968:64)

3 b § Den som uppsåtligen

1. överlåter, framställer, förvärvar, anskaffar, bear-betar, förpackar, transporterar eller tar annan liknande befattning med narkotikaprekursorer som är avsedda för olovlig framställning av narkotika, eller2. förvarar, innehar eller tar annan befattning med sådana narkotikaprekursorerdöms för olovlig befattning med narkotikapre-kursorer till fängelse i högst två år.

Om brottet med hänsyn till arten och mäng-den narkotika som avses framställas samt övriga omständigheter är att anse som ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är att anse som grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om brottet har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett framställning av särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. Lag (2006:46).

Lag (1992:860) om kontroll av narkotika

Narkotikaprekursorer

7 a § Med narkotikaprekursor avses i denna lag ett ämne som kan användas för olaglig framställning av narkotika och som finns upptaget i bilaga till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narko-tikaprekursorer eller rådets förordning (EG) nr 111/2005 av den 22 december 2004 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekurso-rer mellan gemenskapen och tredjeländer. Lag (2005:471).

Kontrollerade ämnenI dagsläget är 23 ämnen reglerade i lagstiftningen och dessa är indelade i nedanstående tre katego-rier.

Salter av ämnena (inte saltsyra och svavelsyra) och stereoisomer av kategori 1 (inte katin) omfat-tas också av bestämmelserna. Blandningar eller naturprodukter som innehåller ämnena omfattas såvida de inte är beredda på ett sätt som medför att ämnena inte lätt kan användas eller utvinnas med metoder som är lättillämpliga eller ekonomiskt fördelaktiga.

KN-nummer och CAS-nummer finns i bilaga 1 till förordning 273/2004 eller bilagan till förord-ning 111/2005.

Kategori 1efedrinergometrinergotaminlysergsyra1-fenyl-2-propanonpseudoefedrinnorefedrinN-acetylantranilsyra3,4-meylendioxi-fenylpropan-2-onisosafrolpiperonalsafrol

Kategori 2ättiksyraanhydridantranilsyrafenylättiksyrapiperidinkaliumpermanganat

Kategori 3acetonetyletermetyletylketontoluensvavelsyrasaltsyra

42

Afghanistan har under de senaste 20 åren blivit världens ledande producent av opium och hero-

in. Narkotikaproduktionen har blivit en avgörande inkomstkälla för terrorism och inbördeskrig, förutom att den hindrar ekonomisk utveckling och furnerar ett globalt missbruk.

Afghanistan hade redan före andra världskriget en omfattande opiumproduktion, dock ej lika stor som t.ex. Indien. Efter kriget överskuggades den sydväst-asiatiska opiumproduktionen helt av den sydostasia-tiska. På 1980-talet kom Sydvästasien med Iran, Afgha-nistan och Pakistan (gemensamt kallade ”Gyllene halv-månen”) att bli det viktigaste producentområdet när Sydostasien minskade i betydelse som odlingsområde.

När Sovjetunionen 1979 invaderade Afghanistan kom olika guerillagrupper (mujahedin, talibaner m.fl.) att finansiera sina operationer genom opiumhandel. På några år blev Afghanistan den ledande opium-producenten. Idag anses landet svara för omkring 90 procent av världens heroinproduktion. Totalt beräknas produktionen till omkring 8 800 ton opium, vilket ger omkring 800 ton heroin. En liten nedgång i odlingen noterades 2008. Den afghanska produktionen ska-par enligt FN ett överskott på världsmarknaden för heroin. Huvuddelen av heroinet går via Balkanrouten till Europa. Under senare år har allt mer börjat sändas norrut via Kazakstan och Ryssland.

Afghanistan har under 2000-talet även blivit en vik-tig producent av haschisch.

Intressanta förebilderEfter andra världskriget har några länder undanröjt omfattande egen opiumproduktion och smuggling. Deras erfarenheter skulle kunna tjäna som förebilder för en samlad antinarkotikastrategi i Afghanistan.

Folkrepubliken Kina hade i början av 1950-talet i storleksordningen 10 miljoner opiumrökare, som fick sitt opium från inhemsk produktion. Denna skars ner till vad som behövdes för produktion av morfin till sjukvårdens behov. Miljontals opiumrökare rehabili-terades, många i arbetsläger. En del flydde till Hong Kong. Resultatet av den stora antiopiumkampanjen 1951 – 1953 blev att opiumrökningen upphörde att vara ett samhällsproblem.

Turkiet var under 1960-talet den viktigaste leve-rantören av illegalt opium till USA. Turkiets regering

beslöt 1972 att stoppa att inhemskt odling av opium. Vid samma tid slog amerikanska och franska myndig-heter till mot den berömda smugglingsleden ”French Connection” via båtar till Marseilles, där heroinet framställdes. Turkiet upphörde att vara ursprungsland för illegala opiater.

Gyllene Triangeln (Laos, Burma och Thailand med vissa områden in i södra Kina) reducerade under 1980- och 1990-talen sin opiumproduktion kraftigt. Det skedde bl.a. genom program med grödoersättning och lokal ekonomisk utveckling. FN:s narkotikakontor (UNODC) uppskattar numera att mer än 80 procent av områdets produktion försvunnit och att området snart kommer att mer eller mindre upphöra att vara en global opium- och heroinproducent.

Betydande problemProblemen att genomföra en samlad antinarkotika-strategi i Afghanistan är många. Ett är de ständigt pågående väpnade konflikterna, som försvårar upp-byggnaden av en fungerande ekonomi och ett socialt samhälle. Ett annat problem är den bristande samord-ningen mellan olika länders biståndsmyndigheter. Till detta kommer avsaknaden av en gemensam analys av narkotikaproblemet. En rad experter sitter på kontor och hotellrum i Kabul och skriver rekommendationer utan att komma nära lokalbefolkningarna i odlings-områdena. Det har uppskattats att endast mellan 9 och 20 procent av biståndspengarna i ett projekt når ut till folket i bygderna.

Det grundläggande problemet är de självförstär-kande onda cirklarna: ökad narkotikaproduktion ger ökade möjligheterna att finansiera konflikter och bygga autonoma områden, och mer konflikter och fler områden bortom regeringens kontroll gör det svårare att få bukt med narkotikaproduktionen. Afghanistan utgör ett exempel på vad den amerikanske forskaren Alfred W. McCoy kallat en ”narkostat”. I ett sådant samhälle råder kaos. Landets politiska, ekonomiska och sociala liv domineras av illegal narkotikahandel, med allt från korruption och privat rättskipning till valutaflöden som helt bestäms av narkotikahandeln. För att komma bort från sitt beroende av narkotika-produktionen måste landet bygga upp nya strukturer inom många sektorer.

Inom bistånds- och utvecklingsarbetet talar man

Narkotikabekämpningen i Afghanistan en global angelägenhetTEXT: JONAS HARTELIUS

Narkotikasituationen i Afghanistan har lett till globala diskussioner om vad som kan göras för att hindra heroinproduktionen i världens viktigaste producentland.

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

43

numera om ”nationsbyggande” (eng. ”nation buil-ding”) för att skapa fungerande samhällsstrukturer i länder och områden som härjats av krig och andra väp-nade konflikter. Det handlar om att bygga upp allt från icke-korrumperade polisorganisationer och effektiva betalningssystem till vattenförsörjning och utbildning, i Afghanistans fall inte minst för unga kvinnor.

Många insatserVid World Forum Against Drugs i Stockholm i sep-tember 2008 talade Afghanistans antinarkotikaminis-ter, generalen Khoidadad, om landets insatser för att stoppa den illegala narkotikahanteringen. Han nämnde bl.a. upplysningskampanjer i samarbete med lokala råd och äldste, insatser mot korrupta tjänstemän, stöd till goda lokala projekt m.m. Narkotikahandlarna skall ställas under ökat tryck genom att deras konvojer angrips, deras laboratorier förstörs och deras öppnas opiumbasarer stängs. Odlingarna skall slås ut genom manuella insatser. Odlingen av alternativa grödor, bl.a. granatäpplen och saffran, skall öka. Missbrukare skall erbjudas behandling. För att detta skall fungera krävs stöd från det internationella samfundet.

I den internationella debatten har det dessutom framkastats förslag att legalisera narkotikahandeln i Afghanistan för att hindra de illegala pengarna från att finansiera konflikter. Det är dock ingen lösning, efter-som landet har ratificerat FN:s narkotikakonventioner (1961, 1971 och 1988) och därmed förpliktat sig att begränsa användningen av narkotika till medicinska och vetenskapliga syften. Dessutom skulle ett sådant steg inte hindra de nya pengarna från att ändå hamna i

fickor och kassakistor hos krigsherrar och terroristorga-nisationer. Inte heller skulle det vara en lösning att köpa upp opiumskördarna utan att säkerställa att pengarna stannar i den legala ekonomin, och det synes vara långt ifrån sannolikt. I värsta fall skulle pengarna snabbt bli en statlig finansiering för fortsatt krig mot staten.

Utländsk trupp som är stationerad i Afghanistan har hittills inte varit engagerad i arbetet mot illegal narkotikaproduktion. Med sin stora kapacitet för bl.a. spaning och logistik skulle de kunna bidra till att loka-lisera och utrota illegala odlingar.

Tekniska åtgärder som kontroll av narkotikapre-kursorer diskuteras nu mellan Afghanistans regering och grannländerna. Avsikten är att skapa ett system som liknar det som finns inom EU för gemensam kon-troll av kemikalier som är avgörande för narkotika-tillverkning.

Även den kemiska och kriminaltekniska kapaciteten behöver byggas ut för att analysera beslag och spår från framställning. Det kan få betydelse för att kartlägga nät-verk av laboratorier och distributionskanaler och skapa en mer detaljerad bild av narkotikabrottsligheten.

Först och främst behövs dock samordning av utländ-ska och inhemska parters insatser, i allt från en gemen-sam analys av narkotikaproblemen till gemensam standard för handel och kommunikation.

I sista hand är det endast en kraftfull minskning av efterfrågan på heroin och andra narkotika som kan slå ut den illegala narkotikatrafiken i och kring Afghanistan. Så insatser av svensk polis mot gatu-handel och kvartar i vårt land är en viktig pusselbit i det globala arbetet med att få bukt med Afghanistans narkotikaproblem.

Att få stopp på den illegala narkotikakontrollen i Afghanistan kräver mycket långtgående åtgärder. Det blir en stor utmaning för världssamfundet.

Generalen Khoidadad är Afghanistans minister för narkoti-kabekämpning. Foto: JH.

AfghanistanIslamiska Republiken Afghanistan ligger i Centralasien och har ca 32 miljoner invånare på en yta av 650 000 km2.Landet blev formellt självständigt från Storbritannien 1919. Det invaderades 1979 av Sovjetunionen och 2001 av USA. Sedan 2005 har Afghanistan ett formellt strate-giskt partnerskap med USA.

De senaste 30 åren har landet ständigt haft krig eller andra väpnade konflikter. Antalet afghanska flyktingar i andra länder uppskattas till över fem miljoner.

Landet har ett komplicerat stamsystem med ett dus-sintal stora folkgrupper: pashtuner (ca 42 %), tajiker (ca 27 %), hazarer (ca 9 %), uzbeker (ca 9 %) m.fl. Viktiga språk är främst dari (en dialekt av persiska), pashto, uzbekiska och turkmeniska. Islam är den helt domine-rande religionen (99% av befolkningen).

Landets ekonomi är baserad på jordbruk. Flera år av torka har dock minskat skördarna. Idag är opium och heroin de viktigaste exportprodukterna.

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09


I slutet av december 2008 tog forensikeraspiranten Ingrid Areskoug på SKL emot ett samtal från polisen i Malmö. Man befann sig i en lägenhet där en storskalig odling av psykedeliska svampar pågick. 59 odlingslå-dor med svampar i olika odlingsstadier fanns på olika ställen i lägenheten.

– Det var otroligt mycket. För det mesta får vi in ett par odlingslådor i taget, säger Ingrid Areskoug.

Lägenhetsbråk resulterade i narkotikaä-rendeSvampodlingen avslöjades av en tillfällighet sedan polisen fått larm om ett lägenhetsbråk i en lägenhet på Professorsgatan i Malmö. Patrullen som kom till platsen upptäckte någon form av svampodling i köket. Narkotikaspanare som kallades dit kunde konstatera att den 25-årige lägenhetsinnehavaren hade narkotika-klassad svamp i 59 olika odlingslådor. Lådorna stod inneslutna i plastpåsar och svamparna befann sig i olika växtstadier.

Att avslöja illegala svampodlingar av större format hör inte till vanligheterna i Sverige. Polisen i Malmö gjorde troligen det största beslaget hittills när man hit-tade 59 odlingslådor och en större mängd torkad narkotikaklassad svamp i en lägenhet.

Största odlingen av narkotikasvamp- bland småbarn i en lägenhetTEXT: GUNNAR HERMANSSON FOTO: POLISEN I MALMÖ

Fakta om svampar som innehåller psilocin/psilocybinPsilocin och psilocybin samt svampar som inne-håller dessa ämnen är narkotika, om svamparna är framodlade eller om de har torkats eller på annat sätt beretts.

Som moderna rusmedel har de i stort sett samma effekter och risker som LSD.

En missbruksdos anses vara 1-2,5 gram torkad svamp som tillförs genom nedsväljning.Praxisgranser: Narkotikabrott av normalgraden vid innehav av 5 – 500 gram torkad svamp.

Källor:Läkemedelsverkets författningssamling LVFS 2000:7.RättsPM 2009:1, Utvecklingscentrum Stockholm: NARKOTIKA – farlighetsbedömning av narkoti-kapreparat.


På flera platser i lägenheten hittades dessutom skördad svamp som låg på torkning. I ett köksskåp anträffades 1259 gram cannabis i form av haschkakor. Pengar, vågar, försäljningsanteckningar m.m. fanns i lägenheten, vilket bekräftade att narkotikan inte var för eget bruk.

25-åringen visade tecken på drogpåverkan och resul-tatet av provtagningen visade att han var påverkad av kokain och bensodiazepiner.

Tillsammans med 25-åringen bodde också hans två små flickor, 3 och 4 år gamla. Han hade fått vårdna-den om dem efter separationen med flickornas mamma som är narkotikamissbrukare!

Kontaktade SKLNär polisen anträffar illegala odlingar av svamp eller andra växter, vill man på SKL bli kontaktade innan odlingen tas om hand.

– Vi kan då ge instruktioner om hur man ska hantera

materialet, säger Ingrid Areskoug och hennes kollega forensikeraspiranten Maria Wallberg. – Svampar är känsligt material och det kan t.ex. vara fel att torka be-slagtagna svampodlingslådor eftersom mycket då kan förstöras.

Polisen i Malmö fick direktiv om att skörda de upp-växta svampar som anträffats i lägenheten innan hela odlingen skickades till SKL för analys. På så sätt kan man veta hur mycket svamp som fanns vid beslagstill-fället.

På SKL fortsätter man odla upp de lådor där svam-par ännu inte vuxit upp och även de odlingslådor där svampar redan skördats. Det kan vara möjligt att skörda minst fyra skördar ur samma odlingslåda.

Vid analys konstaterades att de beslagtagna svam-parna innehöll psilocin och psilocybin och att den sammanlagda mängden var 850 gram. SKL gör inte haltbestämning av denna typ av material eftersom man i dagsläget saknar metod för detta.

FängelsedomDen 25-årige tvåbarnspappan dömdes av tingsrätten till fängelse i 3 år för grovt narkotikabrott avseende innehav och försäljning av narkotikaklassade svampar och hasch. Han dömdes också för ett fall av misshandel samt stöld och skadegörelse. Vid husrannsakan anträf-fades också gult pulver i en påse. Detta visade sig vara svavel som mannen skulle använda tillsammans med några andra kemikalier för att tillverka smällare.

Odlingslådor med växande svampar inneslutna i plast anträf-fades på flera ställen i bostaden.

Svampar låg helt öppet på tork på flera ställen i köket.


Robert DuPont menade också att begreppet Sverigemot narkotika signalerar en nationell samordning mot narkotika, något som är värt att ta efter av andra länder.

Narkotikamässan Sverige mot narkotika har trots detta nu gjort sitt, som renodlad narkotikamässa. I fortsättningen ska konferensen omfatta hela ANTD-sektorn, dvs. alkohol, narkotika, tobak och dopning.

Det kan verka som att det finns risk att fokus flyttas från narkotikaproblemet, men det är positivt att även dopning nu uttryckligen kommit på agendan. Redan i år kunde deltagarna lyssna på ett par föreläsningar om missbruk av anabola steroider och dess följder.

I fortsättningen måste ANTD-arrangörerna också i större utsträckning lyfta fram Internets betydelse när det gäller illegal droghandel och missbruk. Detta behöver tas på större allvar och motåtgärder måste diskuteras.

I år hade narkotikamässan på Conventum i Örebro samlat ca 1100 deltagare. Under invigningen talade folkhälsominister Maria Larsson följt av sex verksche-fer eller andra högre chefer i olika myndigheter. De

hade fått fyra minuters taltid vardera och rikspolischef-en Bengt Svensson hann bland annat säga att ett aktivt polisarbete med samverkan med kommunerna alltid gör skillnad. Det ska vara lika svårt att missbruka över hela landet.

Mässan mötesplatsFörutom spridning av kunskap genom olika aktiviteter fungerar mässan som en mötesplats för alla som arbe-tar med narkotika och andra drogproblem.

Bland alla utställare fanns ett stort antal frivilligorgani-sationer, däribland Svenska Narkotikapolisföreningen. I SNPF:s monter informerade Lena Larsson och Jan Westling om föreningens verksamhet och om vårt skriftliga utställningsmaterial.

Narkotikamässan:

Sverige Mot NarkotikaTEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON

”Sverige är ledande i världen. Andra länder har mycket att lära av den svenska modellen att bekämpa droger och drogmissbruk”. De berömmande orden kom från USA:s tidigare drogtsar Robert DuPont som talade på narkotikamässan i Örebro.

Mässan Sverige mot narkotika i Örebro var den sista narkotika-mässan i sitt slag.

Lena Larsson i SNPF:s monter i samspråk med en blivande SNPF-medlem från Kriminalvården.


För fjärde gången anordnades den 29-30 mars en kryssning med världens största polisbåt, M/S Birka Paradise, till Mariehamn för anställda eller tidigare anställda inom rättsväsendet.

Resan arrangerades av en grupp föreningar inom (Stockholms)polisen, bland andra Konstklubben, IPA, Polisveteranerna, Frimärksklubben, Polisens damkör och manskör med flera. Sedan ett halvår ingår också SNPF i föreningsgruppen.

SNPF representerades på kryssningen av Thomas H Ekman, Jan Westling och Gunnar Hermansson, vilka passade på att informera om SNPF. På bilden pratar Thomas H Ekman (t v) med Göran Borgenvik som har fungerat som samordnare för arrangemanget.

Borgenvik är till vardags systemförvaltare inom Stockholmspolisen. På Polisbåten 2009 representerade han Poliskören där han också är ordförande.

Såväl damkören som manskören underhöll med dryckesvisor och andra visor under middagen. Senare på kvällen uppträdde ståupparen Hans Brontén, som tidigare arbetat som polis i Stockholm.

De närmare 600 deltagarna från rättsväsendet kunde på återresan mot Stockholm lyssna på en före-

läsning om DNA eller titta på Konstklubbens och Frimärksklubbens utställningar eller bara mingla runt och träffa gamla bekanta.

Gunnar Hermansson

SNPF på världens största polisbåt

SNPF på polismuseetDen 28 mars hade nya polismuseet på Gärdet i Stockholm bjudit in alla poliser med familjer. Det var en dag med information från SÄPO, SKL med flera. Nationella insatsstyrkan hade en spännande uppvisning med en ”inbrytning” med granater och lösa skott.

Museet hade hoppats på 200-300 besökare, men över 700 personer kom.

Thomas H Ekman och Jan Westling från SNPF hade den nya utställning med sig och informerade om fören-ingens arbete. Det var många som var intresserade och nya medlemmar värvades.

På bilden är det Jan Westling som informerar om SNPF.

Thomas H Ekman

Om PolismuseetPolismuseet öppnade år 2007 och har blivit ett forum där polisens roll och funktion i samhället idag står i centrum.

Polismuseet vill vara tillgängligt för alla, men kom-mer särskilt att rikta sig till barn och ungdomar. Uppdraget för Polismuseet är detsamma som för Polisen i övrigt, att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i samhället.

Källa: www.polismuseet.se


Världen runt

Katt instängd i marijuana-bongEn 20-årig Nebraskabo greps av sheriffen i Lancaster county då han rökte marijuana genom en bit trädgårdsslang som han tejpat i en plexiglas-låda där han stängt in sin katt. Röken gick genom lådan där katten fanns och mannen förklarade sitt handlande med att hans 6 månader gamla katt Shadow var hyperaktiv och att han ville lugna ner katten.

Kattungen var rejält bedövad när den räddades ut röklådan och fördes till veterinär. 20-åringen väntar nu åtal för narkotikabrott och djurplågeri.

– Det finns inga gränser för vad en människas hjärna kan hitta på, sa veterinären som undersökte kattungen.

Källa: Associated Press, AP

Ayahuasca – klassisk indiandrog nu på nätetAyahuasca (”själens vin”; ”caapi”, ”yagé” m.fl.) be-reds främst som dryck av blad, bark och grenar från en lian (Banisteriopsis caapi m.fl. arter), som växer vilt i Amazonas djungler. Medlet har i årtusenden använts av indianer för religiösa och shamanistiska riter.

Verkan omfattar bl.a. synhallucinationer, reli-giösa föreställningar, nära-dödenupplevelser och ibland en känsla av att flyga. Påverkan kan bli mycket stark med yrsel, trans och upphetsning. Kroppsliga reaktioner omfattar ofta uppkastnin-gar och okontrollerad tarmtömning.

I Sydamerika förekommer en form av ”drog-turism”, där deltagare erbjuds att delta i traditio-nella ritualer för ayahuasca-intag. Dessa leds av shamaner (medicinmän). Syftet är ofta att få en religiös upplevelse eller bearbetning av emotionel-la problem. Det har även förekommit att missbru-kare försökt använda ayahuasca för att komma bort från exempelvis läkemedelsberoende.

Som beredning är ayahuasca inte klassat som narkotika, även om det innehåller bl.a. den nar-kotikaklassade hallucinogenen DMT.

Ayahuasca har dykt upp i en del svenska polisutredningar. Dessa har dock ej lett till åtal, eftersom medlet ej står under någon form av drog-kontroll i Sverige. Medlets utbjuds till försäljning på Internet.

Jonas Hartelius

Heroin i päronskalNär tullarna på flygplatsen Domodedovo utanför Moskva kontrollerade två trälådor som innehöll päron, fann man drygt 15 kilo heroin. Narkotikan var förpackad som bollar i plastpåsar som gömts inuti de urgröpta päronen, 61 stycken.Den tadzjikiske kuriren förde med sig lådorna som bagare på ett flyg från Tadzjikistans huvud-stad Dusjanbe. Källa: Tullverket

I de urgröpta päronen smugglades 15 kilo heroin.

Beredning av ayahuasca som dryck från Banisteriopsis capi genom kokning. Resultatet blir en dryck med kraf-tiga hallucinogena effekter. Foto: Shamanism.files.wordpress.com


Landet runt

Vakuumförpackat amfetaminCitypolisen i Stockholm grep i februari en man som förvarade ett hekto amfetamin i sina kal-songer. Förpackningen var svår att upptäcka då den var mycket platt. Anledningen var att amfe-taminet var vakuumförpackat. Vid efterföljande husrannsakan anträffas en vakuummaskin för hemmabruk. Orsaken till förpackningen kan tän-kas vara ett försök att dölja amfetamindoften.

LK

Ökat EU-samarbete mot organise-rad brottslighetUnder Sveriges ordförandeskap i EU kommer ett viktigt tema att vara hur samarbetet mot organise-rad brottslighet skall bli bättre, sade justitieminis-ter Beatrice Ask vid ett seminarium den 13 maj på Justitiedepartementet.

Huvudtalare var den brittiske journalisten Misha Glenny, vars bok MacMaffia (Norstedts) nu kommit på svenska (den brittiska upplagan anmäldes i SNPF 2-08).

På en direkt fråga från publiken vad han skulle rekommendera Sveriges justitieminister att göra, gav Glenny tre förslag:

att lotsa människor ut ur den organiserade brotts-ligheten.

-lerad efter den amerikanska RICO-lagen, som ger vida befogenheter att åtala folk för inblandning i organiserad brottslighet.

för att beröva brottslingarna deras förtjänster.

Jonas Hartelius

Vakuummaskin för hemmabruk

Är tramadol- och kodeintabletter narkotika?I Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, anges i förteck-ning III att substanserna kodein och tramadol är narkotika, men att läkemedelsberedningar, dvs. tabletter som är avsedda för medicinskt bruk, är undantagna från narkotikaklassning.

Formuleringen har hittills inneburit att miss-brukare som utan recept innehaft kodein- eller tramadoltabletter tillverkade av läkemedelsföre-tag, undgått lagföring för narkotikabrott och även fått behålla tabletterna.

Samma tolkning har gjorts när det gäller läkare som inte längre får förskriva narkotikaklassade preparat, ändå har kunnat fortsätta förskriva kodein- och tramadoltabletter.

Dessa förhållanden har länge kritiserats och en ändring är nu på gång. Narkotikautredningen (SOU 2008:120) föreslog att undanta-gen i Läkemedelsverkets föreskrifter tas bort. Läkemedelsverket har gått med på att göra detta och man medger också att man gjort en feltolk-ning av skrivningen i 1961 års FN-konvention när undantaget från narkotikaklassning av dessa tabletter infördes i de svenska föreskrifterna.

Innan ändringen hinner genomföras är det upp till domstolarna att tolka bestämmelserna. Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum (UC) i Stockholm råder därför åklagare att åtala för nar-kotikabrott när det gäller ickemedicinsk befattning med kodein- och tramadoltabletter, på samma sätt som sker med t.ex. bensodiazepiner.

GH

Beslagtagna kodeintabletter är numera att anse som narkotika om innehavaren inte kan uppvisa recept.


Nästan alla har arbete– Hit kommer cannabispatienter från alla delar av samhället och 95 procent av dem har ett arbe-te, säger Gunnar Lindfeldt som är socionom och ansvarig för vårdprogrammet för cannabis på Maria Beroendecentrum på Söder i Stockholm.

– Att ha ett arbete är nästan en förutsättning för att lyckas ta sig ur ett drogmissbruk, säger Gunnar Lindfeldt.

De flesta som kommer till honom är i åldrarna 25-35 år, mestadels män även om andelen kvinnor bör-jat öka. Patienterna har genom sitt cannabismissbruk börjat märka att det blir allt svårare att ta till sig infor-mation och att lära in nya saker. De börjar få svårare att uttrycka sig och känner sig allmänt sega.

Dessa hjälpsökande röker dagligen mellan 1 och 5 gram hasch eller marijuana. Hemmaodlad marijuana blir allt vanligare och kan idag, enligt Gunnar Lindfeldt, vara tre gånger starkare än hasch. Han märker också att patienterna blir allt yngre och det tror han beror på att många yngre själva odlar sina cannabisplantor.

Tillåtande attityd till droger och alkoholFör en tid sedan hade Gunnar Lindfeldt ett tiotal bygg-nadsarbetare som kom regelbundet. De missbrukade inte bara cannabis utan också en hel del bensodiaze-piner och i några fall anabola steroider. Amfetamin tog man för att bli piggare och orka jobba mer och många hade också svartjobb under helgerna. Kokain var partydrogen man tog på krogen. Gunnar Lindfeldts patienter kände i sin tur många arbetskamrater som använde både alkohol och andra droger på jobbet och det verkade finnas en tillåtande attityd till droger bland byggnadsarbetare.

Även andra yrkesgrupper som butiksanställda, män-niskor i IT-branschen, bankanställda med flera, kom-mer för att få hjälp att sluta missbruka. De flesta är tidigare inte straffade för narkotikabrott, men sedan de åkt fast för drograttfylleri eller gripits av polis på krogen för misstänkt drogpåverkan eller i samband med köp av narkotika, har de flesta fått en tankestäl-lare. Polisingripandet blir en hjälp till att försöka bryta ett missbruksmönster.

– Efter ett par veckor i vårdprogrammet brukar folk börja vakna, säger Gunnar Lindfeldt. De tycker då att det funkar att läsa böcker och tidningar och de klarar av att lösa korsord. Man bryr sig mer om sitt utseende igen och köper nya kläder, blir mer hälsomedvetna och börjar träna.

Dessa positiva förändringar hos patienterna är Gunnar Lindfeldts största behållning i sitt arbete.

När vuxna cannabisrökare känner att de får svårigheter att klara av sina arbets-uppgifter kommer de till Maria Beroendecentrum för att få hjälp.

Narkotikamissbruk på arbetsplatser- ett problem av okänd omfattningTEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON

Gunnar Lindfeldt är ansvarig för vårdprogrammet för can-nabis på Maria Beroendecentrum. Många hjälpsökande kom-mer när de fått en tankeställare och vill sluta missbruka.

”Polisingripandet blir en hjälp till attförsöka bryta ett missbruksmönster


Insändare

Detta är skrämmande siffror och detta gäller endast de yngsta. Vi har en grupp till i samhället som

inte är främmande för att ta droger och då narkotika som kokain, amfetamin och bensodiazepiner i en salig blandning. Det är de som idag är 25-40 år och har, som undertecknad har påtalat under de senaste åren, en trygg social miljö med hus, familj och ett högavlönat arbete. För att orka med dagens hårda krav har många av dessa, män som kvinnor, valt att ta hjälp av droger för att orka med alla dagliga krav.

Nu har vi även en global ekonomisk kris och allt blir tyngre och svårare. Ingen vill väl tjäna mindre och i ett normalt samhälle får man ju lönehöjning med någon krona varje år. Dessa som nämndes ovan har ofta inte facket bakom sig och nu när verkligheten håller på att komma ikapp dem är det nog väldigt lätt att man ökar sin dos för att dämpa allt det tunga.

Drogerna har man redan blivit ”kompis” med. Har man tjänat stora pengar kanske 40-50.000 kronor i månaden och nu inte kommer upp i dessa löner eller rent av blir arbetslös, tror jag att det inte dröjer länge innan dessa duktiga skattebetalare, för det har de varit, behöver samhällets hjälp med vård och behandling eller rehabilitering. Detta kostar samhället stora pengar och tar man då bort de skatteintäkter som dessa har bidragit med kommer Sverige att få en ordentlig kris då det gäller ekonomin.

Vad gör då de som bestämmer? Ja inte mycket om man ser det i stort. Sverige saknar sedan några år en nationell narkotikastrategi. Det står i verksamhetspla-nen under Narkotika, nationellt mål för 2008-2010 att senast vid utgången av 2009 ska Polisen ha en gemen-sam inriktning och enhetliga metoder för narkotika-bekämpningen. Metoderna ska bygga på beprövande erfarenheter och forskning i syfte att minska utbudet och efterfrågan på narkotika.

Detta är ett mål som jag inte tror att Polisen kom-mer att uppnå under den tidsperiod som är satt. Andra halvan av 2009 har vi i Sverige ordförandeskapet för EU. Detta kommer att ta den största tiden av all stra-tegi som svensk polis har.

Rikskriminalpolisen anser sig inte behöva spets-kompetent när det gäller narkotikabekämpningen, där

lägger man ansvaret på inriktningarna som även ska jobba med vapen, gäng, människohandel m.m.

Rikspolisstyrelsen har problem och förklarar detta med det ekonomiska läget och att det råder anställ-ningsstopp. Men vad jag förstår så måste narkotika-bekämpningen ingå i linjeverksamheten för att ta hand om delningar, remissvar, få ut information m.m.

I de flesta brott som begås i detta land finns narko-tikan med på ett eller annat sätt.

Jag är väl medveten om att narkotikabekämpningen kostar stora pengar för alla myndigheter, gräver stora hål i den budget man fått tilldelad. Ta bara en sak som tolkkostnader, där man fort och lätt kommer upp i sexsiffriga belopp.

Frågan är om riksdag och regering skulle ”öronmär-ka” pengar för narkotikabekämpningen och det skulle finnas ett centraltkonto hos Rikspolisstyrelsen (RPS).

Detta fanns tidigare då det gällde utredningar (FU-kontot) och vad jag kommer ihåg fungerade detta mycket bra. Problemet var att RPS hade då huvudan-svaret för kontot/ekonomin och det kanske blev för tungt!

Om svensk narkotikabekämpning

Den senaste rapporten från CAN/BRÅ talar sitt tydliga språk. Flera unga kräver hjälp för sitt drogberoende. En femtedel av alla unga och framförallt unga kvinnor 15-25 år har ökat stort i antalet missbrukare som söker hjälp av sjukvård/psykia-trin. Ofta har dessa ”tjejer” en dubbeldiagnos, alltså psykiska problem tillsam-mans med sitt ”knarkande” eller alkoholmissbruk.

Janne WestlingStyrelseledamot SNPF


I mål rörande grova narkotikabrott. där hemlig teleavlyssning är en av del av bevisningen, så upp-kommer titt som tätt frågan vem det är som talar i telefonluren. Hur skall man kunna styrka att det är Kalle Kokains röst som är inspelad? I ett mål som jag just nu handlägger så har frågan ställts på sin spets eftersom den åtalade och numera i tingsrätten dömde personen J helt förnekat att han varit den ena samtalspartnern. I ett tidigt skede av förundersökningen uppkom fråga om en röstjäm-förelse skulle göras och vem som kunde göra en sådan i Sverige. Det visade sig vid en rundfrågning att SKL inte längre utför sådana utan man är i Sverige för närvarande hänvisad till i huvudsak två fristående rättsfonetiker, Sprakab i Stockholm och Jonas Lind, doktorand vid Göteborgs universitet. Jag anlitade företaget Sprakab där rättsfonetikern Pia Fernqvist arbetar. Jag hade tillgång till telefon-röster från fyra olika telefoner, men J medgav bara att han varit samtalspartner vid användandet av en telefon. De andra telefonsamtalen ville han inte kännas vid och det var ju givetvis dessa som var de intressanta. Alla inspelade samtal hade förts på serbo-kroatiska. Som jämförelsematerial överläm-nades till röstanalytikern ett inspelat polisförhör med den misstänkte. Vad vi inte visste då var att den tolk vi använt vid förhöret simultantolkade och därför ständigt pratade i mun på J, vilket kom att förstöra större delen av jämförelsematerialet. Jag kallade den som skrivit utlåtandet som parts-sakkunnig i rättegången och försvararen kallade Jonas Lind som hade en del invändningar att göra mot utlåtandet. Tingsrätten fann att utlåtandet hade ett mycket lågt bevisvärde, men att utlåtan-det ändå talade i den riktningen att J var den som talat vid telefonsamtalen. Som sidobevisning hade jag åberopat innehållet i en del samtal som varit av social karaktär, där bl a J:s hustru och barn nämn-des vid namn och även J:s eget namn. Därutöver presenterades telefonlistor med vissa positionsbe-stämningar och andra intressanta uppkopplingar som skett mellan J och hans hustru. Därutöver spelade jag upp delar av samtalen så att tingsrät-ten själv kunde bilda sig en uppfattning, även om det var på främmande språk. Sammanfattningsvis tyckte tingsrätten att detta räckte som bevisning.

Vilka metoder använder rättsfonetiker sig av? Man kan konstatera att i Sverige anses så kal-lade voiceprints, där man i ett spektogram avläser och bedömer rösterna, inte vara en vetenskapligt godtagbar metod. Däremot använder sig bl.a. FBI i USA av detta, liksom att det i Israel finns sådan utrustning som användes. När det nya avlyss-ningssystemet Buster introducerades hos polisen för några år sedan uppkom fråga om det israeliska voiceprint-systemet skulle upphandlas, men så vitt jag förstått så föll frågan då systemet inte ansågs tillräckligt tillförlitligt. Istället tillämpas en metod som - i vart fall mitt exempel - gått ut på att göra dels en auditiv och dels en akustisk analys. Vid den auditiva analysen lyssnar en expert i forensisk fonetik på talarspecifika företeelser som fonologi, dialekt, brytning, talstil, samt speciella ord och uttryck. Vid den akustiska analysen så görs en digital behandling av vissa vokaler a, i och u som anses vara personspecifika som sedan uppmäts som frekvenser. Sedan görs en frekvensjämförelse mellan de olika referensobjekten. Detta presente-ras sedan i tabellform och om värdena ligger nära varandra kan man påstå röstlikhet.

I andra domar har jag sett att domstolarna också intar en ganska överslätande ton i förhållan-de till röstjämförelser. För mig framstår det som rätt klart att man inte igen vill hamna i fällan där utomstående ”experter” såsom vittnespsykologer kommer att vara avgörande för utgången i målen. Det känns också som att man inom rättsfonetiken inte globalt har kunnat enas om gemensamma metoder, vilket gör att den vetenskapliga höjden på utlåtandena haltar.

Tekniken kommer dock säkert att göra framsteg vad gäller röstigenkänning. Så det är väl bara att ta sats där hemma inför ett Singstar-uppträdande och när betyget Bad kommer för det egna karao-kesångnumret hänvisa till att det inte är vetenskapligt belagt att man är en usel imitatör.

Hans-Jörgen HanströmKammaråklagare

§ Rättsrutan § § Rättsrutan §

§ Rättsrutan § § Rättsrutan §

Voiceprint -Vem pratar i luren


Provokativ och offensiv narkotikabekämpning i TampaTEXT: FREDRIK RING, Citypolisen Stockholm

”Tampa är en helt annan stad idag och medborgarna kan tacka er för detta. Var och en av er har dramatiskt ökat livskvalitén för invå-narna genom att få ner den öppna gatuförsäljningen av narkotika”. Så uttryckte sig Tampas polischef Steve Hogue när QUAD-enheten i Tampa firade sitt 20-års jubileum under 2008.


Med hjälp av ett resebidrag från SNPF kunde tolv poliser från Stockholmspolisens Plattangrupp

besöka Tampa Police Department i Florida för att på plats se hur polisen lyckats få ner brottsligheten med nästan 40 procent under en 5 års-period. Ett av de avgörande besluten man tog i Tampa var att man såg narkotikan som en kärnpunkt när det gällde brottsbe-kämpning och hur man genom att få bort narkotikan även skulle få effekt på alla andra mängdbrott.

TampaStaden som har runt 390 000 invånare ligger på Floridas västkust. Området besöks av tusentals turister varje år. Där finns två stora universitet och en av USA:s största militära flygbaser. Man har professionella lag i både amerikansk fotboll, baseboll och ishockey.

Tampa Police Department består av ca 1000 poliser uppdelade på en central enhet och tre polisdistrikt. Främsta verktyget för narkotikabekämpning är en cen-tral narkotikaenhet och tre QUAD-enheter.

Men bekämpningen av narkotika var inte bara en ensak för civila narkotikagrupper utan genomsyrar hela polisorganisationen.

Vad är QUAD-enheter?I slutet av 80-talet sålde man inte frukt och grönsaker i gatuhörnen i Tampa, utan alla typer av droger. Man stod på toppen av en epidemi av kokain och crack efter att gatupriset gått ner med över 80 procent. Något måste göras och man bildade en enhet inom Tampapolisen som fick namnet QUAD, ”Quick Uniform Attack on Drugs”. Taktiken var att snabbt kunna få ut poliser på de platser där narkotikaförsäljningen hade fått fäste och angripa problemet på alla plan.

Enheten är placerad i varje polisdistrikt i Tampa och består av ungefär 20 poliser.

En stor del av vardagen i QUAD består av att störa gatuhandeln av framförallt crack och består ofta av 3-4 stycken brottsprovokativa ärenden.

ArbetsmetoderMan använder sig av informatörer på alla nivåer i sam-hället, inte bara kriminella utan även personer som på annat sätt kan lämna upplysningar, t.ex. hamnkapte-ner, ex-flickvänner. Med andra ord finns en stor grupp informatörer som polisen samarbetar med. I Florida finns bara ett sätt för en brottsling att få ner sitt straff och det är att samarbeta med polisen.

Olika former av provokativa åtgärder är en vanlig arbetsmetod och då används informatörer eller en undercoverpolis. Vi fick vara med om några olika typer av provokativa åtgärder.

Narkotikaköp med hjälp av en informatörEn kvinna hade tidigare blivit gripen och rapporterad för eget innehav av crack och ville samarbeta med polisen. Hon lämnade information om en adress där man bedrev försäljning av crack i princip dygnet runt. Taktiken bestämdes att utrusta kvinnan/informatören

med en dold kamera och mikrofon och skicka in henne för att göra ett antal köp av crack.

På en ödslig parkeringsplats träffades hela QUAD-enheten tillsammans med kvinnan. Man kroppsvisite-rade henne för att se att hon inte hade någon narkotika på sig och utrustade henne sedan med den dolda kame-ran som inte var större än en knappnål och allt lagra-des på ett USB-minne. Kvinnan utrustades även med märkta sedlar för att kunna genomföra köpet. Man gick sedan igenom vad som skulle hända och vilka för-väntningar polisen hade på hennes agerande. Därefter släppte man av kvinnan i närheten av det aktuella huset.

När kvinnan genomfört köpet blev hon upphämtad en bit ifrån platsen av poliserna. Hon lämnade sedan över den inköpta crackbiten och blev återigen kropps-visiterad för att se att hon inte köpt mer än vad som man kommit överens om. Därefter tittade man på det inspelade materialet och kunde då se om informatören försökt lura polisen eller gjort något annat som man inte kommit överens om. Efter detta fick informatören lämna platsen.

Gruppchefen tyckte det var en lyckad provokation och den vidare planen var att fortsätta med köp hos cracksäljaren för att efter ett antal köp gå till en doma-re och få ett beslut om husrannsakan.

En annorlunda metodEfter att ha arbetat offensivt i ett område mot nar-kotikasäljare uppstod ibland problem genom att det fortfarande strömmade narkotikamissbrukare till plat-sen. Detta skapade problem i närområdet både vad det gäller otrygghet och olika former av mängdbrott. Man placerar ut en ”undercover” polis som agerar langare på platsen där man haft problem med narkotikaför-

Beslag av crack är inte ovanligt i Tampa.


säljning och väntar på att narkotikaköparna ska dyka upp. Man genomför då en försäljning av narkotika och sedan grips narkotikaköparen.

Ur svensk synvinkel kändes detta oerhört offensivt och metoden har ingen plats i vårt nuvarande rätt-system. Men vid en diskussion med de amerikanska polismännen fick man större förståelse för arbetssättet. Narkotikaköparna skulle ändå ha köpt sin narkotika och polismännen gjorde ingen aktiv handling utan age-rade passivt på köparens initiativ. Hela tiden arbetade man med utgångspunkt för människorna som bodde och arbetade i närområdet.

Förverkande Vid varje narkotikaärende togs värdeföremål och kon-tanter i beslag. En narkotikaköpare som kommit i bil och köpt sin narkotika i gathörnet blir av med sin bil. Narkotikasäljaren blir av med bil, kontanter, mobilte-lefon och andra värdeföremål. Alla beslag av föremål genomgår sedan prövning i domstol och ifall man fast-ställer beslaget så går föremålen ut på försäljning.

Pengarna från försäljningen går bl.a. in på en ”Law & Enforcement thrust fund” och från den fonden kan man bekosta utbildningar och utrustning. Man bekos-tar även drogförebyggande undervisning i skolor från fonden.

Teknisk standardEn överraskning var den tekniska nivån på polisernas utrustning. Alla poliser i yttre tjänst hade en egen bärbar dator med 3G-uppkoppling mot polismyndig-hetens dator. Via datorn kunde man få fram alla upp-gifter man var i behov av och kunde även avrapportera utan att åka in till stationen.

En av poliserna höjde lite på ögonbrynen när vi förklarade vår situation med lång tid på station för avrapportering. Han förklarade då att deras syn var att poliser skulle vara ute på gatorna för att ge allmän-heten hjälp och trygghet, då fanns ingen möjlighet att tillbringa administrativ tid inne på polisstationen.

Den ”vanlige” polisenNågra av oss fick också möjlighet att åka med den ”vanlige” uniformerade polisen. Även där fanns det poliser som tidigare hade tjänstgjort i QUAD och kun-

de ta med sig den erfarenheten ut i sin radiobil. Det man slogs av var tempot i arbetet och ivern och nyfi-kenheten hos polismannen.

Med sin personliga bärbara dator slog han hela tiden frågor på bilar och stoppade de bilar som hade brister eller begick trafikbrott.

Huvudsyftet var inte att producera statistik över böter utan att kunna få en ingång för att eftersöka narkotika.

Man hade ett område som man var tilldelad och där hade man personligt ansvar för att åtgärda alla problem som kunde dyka upp. Man arbetade nära de QUAD-enheter som fanns i området och kunde snabbt utbyta information om nya ”crackhouses” eller gat-hörn där narkotikaförsäljningen blommat upp.

Vid de tillfällen ett uppdrag gick ut över polisradion slogs man av hur snabbt man kom på plats och hur många resurser som ändå fanns i området.

ReflektionerAtt på plats kunna få se ett effektivt sätt att bekämpa gatuhanteringen av narkotika var mycket stimuleran-de. Under besöket pratade vi mycket om våra länders lagstiftning och kom fram till att en kombination av båda vore en perfekt lösning.

QUAD:s arbetsmetoder skiljer sig markant från våra svenska. Provokativa åtgärder används vid i princip varje tillfälle och är bidragande orsak till att man lyck-ats få bort narkotikabrottsligheten från gatorna.

Möjligheterna med provokativa åtgärder på gatuni-vå är begränsade i Sverige. Det vore önskvärt att få ner metoderna på gatunivå för att ha ytterligare ett verktyg att arbeta med, och på samma sätt att kunna använda ”vanliga” poliser för att genomföra provokativa åtgär-der på gatunivå.

Med hjälp av den bärbara datorn sparas mycket tid i arbetet ute på fältet.

Narkotikalangare och köpare använder ofta bil. Här har en misstänkt bil stoppats och föraren är gripen.


PTN-samarbetet är ett unikt samarbete där ett 40-tal samarbetsmän är utplacerade på 27 platser i 22 länder. Ytterligare en tjänst planeras i Colombia, Sydamerika. Sambandsmännen tillhör Rikskrimi-nalpolisen och sorterar under Sambandsmannasek-tionen på IPO (Enheten för internationellt polissam-arbete). Behöver man kontakter i ett land utan sam-bandsman rekommenderar Lars att man vänder sig till Interpol som har kanaler i 187 länder. Sambandsmännen utgör ett komplement till Interpol och Europol och Lars uppmanar till att man ska hålla fast vid en och samma kontakt. Att utbyta information via Europol och en sambandsman samtidig skapar stor oreda.

Vad kan och får en sambandsman göra? Sambandsmannen utgör en länk mellan de rättsvår-dande myndigheterna i Norden och i värdlandet. Genom att vara på plats snabbar man upp de nord-iska ärendena och koordinerar information i operativa ärenden, exempelvis när det pågår telefonavlyssning i två länder mot samma gruppering. Utöver det bistår man nordiska medborgare i landet om de råkar ut för olyckor, brott mm.

En sambandsman får inte hålla förhör, det sköts av åklagare eller polis i värdlandet med eventuell när-varo av nordiska myndighetsrepresentanter. Sambands-mannen får inte spana, arbeta under-cover, driva källor eller bedriva agentverksamhet. De får inte gör något som värdlandets myndigheter inte kan informeras om!

Samarbetet med länderna i forna JugoslavienLars Arvidsson är placerad i Belgrad med forna Jugoslavien - och de 25 miljoner invånare som lever där – som arbetsområde. Bosnien är svårt att arbeta i, framförallt då de rättsvårdande myndigheterna har en komplicerad organisation eftersom landet är uppdelat i två delar. Samarbetet fungerar endast om man har per-sonliga kontakter. Det finns ingen fungerande nationell polis och rivaliteten mellan lokal och nationell polis är stor. Situationen i Kosovo är mycket problematisk, bl.a. på grund av att det inte finns någon kontinuitet i den internationella polisverksamheten. Även här gäller det att ha personliga kontakter, liksom i Montenegro som saknar väl fungerande institutioner. Med Kroatien finns ett bra samarbete där landets myndigheter är välstrukturerade. Serbien är politiskt turbulent. Det finns en nationell styrka mot organiserad brottslighet där dock endast samarbetet med dess narkotikarotel fungerar bra. Slovenien är numera EU-medlem och samarbetet fasas ut för att gå via Europol.

Lars poängterar att gränserna inte hindrar samarbe-tet mellan de kriminella gängen som fungerar alldeles utmärkt.

Lite statistik och trenderUnder 2008 behandlades 220 ärenden som omfattade forna Jugoslavien, varav 24 procent utgjorde narkotika-

ärenden.Montenegriner och serber är de största ak-

törerna inom kokainsmuggling. En ny trend är insmugglingen av kokain från Sydamerika till Bar, en stor hamn i Montenegro. Montenegriner är även stora inom heroin-smugglingen och då används ofta albanska kurirer. Glädjande är dock att de stora insat-ser som myndigheterna har gjort i Malmö, Göteborg, Stockholm och Oslo faktiskt har haft viss negativ påverkan på organisatio-nerna.

Heidi Joensuu

En sambandsmans vardag – möjligheter och begränsningar

Lars Arvidsson har arbetat som polis i 36 år med olika arbetsuppgifter, men det nuvarande jobbet som sambandsman i Belgrad är det mest intressanta han haft.

På kartan syns var nordiska sambandsmän är utplacerade i världen. På bilden saknas Bulgarien där det också finns en sambandsman.


Tijuana ligger några kilometer söder om San Diego och däremellan går gränsen till Mexico. Vi blev

varnade flera gånger att inte åka till Tijuana, speciellt om man på något sätt kunde identifiera oss som tjäns-temän inom Law Enforcement, det gillar inte drogkar-tellen i Tijuana. Vi fick reda på att förra månaden var det 168 mord i området runt Tijuana, så valet att låta bli var inte så svårt. Duncan och Herrod presenterade sedan olika typer av karteller som finns i Mexico samt visade upp en del skrämmande bilder på avrättningar som de har gjort inom dessa karteller för att skrämma konkurrenterna m.m. När det gäller vapen i dessa upp-görelser så kommer de mesta från USA och smugglas in i Mexico.

80 procent av allt kokain in i USA går via Mexico, så då förstår man vilka karteller det är som styr runt gränsen. Smugglingssätten är som hemma finurliga, men de har en variant som vi inte har, nämligen att de gräver tunnlar från Mexico till USA som de sedan använder för narkotika- och människosmuggling. Det finns självklart många orsaker till varför mexikanerna vill till USA, men en orsak är att i USA är minimilönen 8 US dollar per timme och i Mexico är den 4-5 US dol-lar per dag.

De redovisade även ett antal olika intressanta smugg-lingsärenden som har hänt under de senaste åren.

Senare på kvällen denna dag var det den obligato-riska banketten, minst 1400 personer fick mat samti-digt utan någon väntan mellan rätterna, de vet hur man servar ett stort sällskap men så hade de också ett stort antal kypare (gissa vilket land de kom ifrån)

Konferensen slutade vid lunchtid dag fyra och på eftermiddagen blev vi erbjudna en liten tur till den mexikanska gränsen, vilket var en upplevelse. Detta är en av världens (och snart världens) största gräns-övergång. Det finns 24 filer med bilar in mot USA och det är minst en timmes kö i alla, dygnet runt. Här

fanns något som jag kan tänka mig tjänstemännen vid Lernacken önskar sig, nämligen automatisk spikmatta. ”Push the button” och 50 meter längre bort åkte en spikmatta upp automatiskt i en fålla.

Det förekommer alla typer av smugglingar, varor och människor. Vi fick se lite bilder på försök till människosmuggling. De hade gömt och skruvat in personerna i olika typer av bilar, i passagerarsätet, i motorrummet, i dolda golvutrymmen m.m. Här fick vi också reda på att polisen i Tijuana gör resor in i USA och stjäl bilar och kör över gränsen till Mexiko. Skall man till Mexiko så föredrar jag nog någon annan ort än denna gränsort för semester.

Tack SNPF och mina reskamrater för en upplevelse gällande resa, konferens och övrig tid denna varma och ljuvliga novembervecka i San Diego.

Våld bland drog-karteller i TijuanaTEXT OCH FOTO: BERTIL WEINGARTEN, Tullverket Göteborg

Vid den årliga SNPF-konferensen förra året fick jag ett stipendium till CNOA:s konferens i november 2008 i San Diego. Bland flera föreläsare lyssnade jag på Steve Duncan, Department of Justice, och Dave Herrod, Drug Enforcement Administration, som presenterade ”Tijuana Cartels & Cross Border Violence”.

Trots 24 filer är det minst en timmas kö vid gränsen för resa från Tijuana i Mexiko till San Diego i USA.


Han berättade att DEA hade förändrat sina utbild-ningar i förhörsteknik och efter denna förändring

hade uppklarningsprocenten av brotten påtagligt ökat. Nu inriktade man sig framför allt på den förhördes beteende, men även förhörsrummets utseende och möblering. Mr Taylor ansåg t.ex. att man inte skulle ha ett skrivbord mellan sig och den man förhörde. Han menade att bordet bildade en barriär mellan den miss-tänkte och förhörsledaren, att den misstänkte kände en trygghet av bordet och att bordet hindrade förhörsle-daren att se den hördes kroppsspråk och beteende.

En förhörsledares egenskaper.Men för att bli en bra förhörsledare krävs inte bara hur ett rum ser ut eller att kunna läsa en persons beteende. Det krävs ärlighet och integritet, att ha tålamod, kunna

uttrycka sig i tal och skrift, vara beslutsam, vara en god lyssnare, ha självkänsla samt kunna sin lagstiftning.

Vissa människor är födda med känsla, intuition och ett ”sjätte sinne”, men detta kan man även träna upp och lära sig.

Mr Taylor hade olika definitioner på ett förhör, beroende på icke misstänkt och misstänkt. När det inte gällde misstänkt var definitionen ett samtal mot ett specifikt mål för att införskaffa information.

Förhör med misstänkt innebar ett systematiskt ifrå-gasättande för att få information om en misstänkts vetskap eller delaktighet i ett brott.

Den hördes beteendeDe flesta människor som begår brott drabbas av ångest över vad de gjort och kommer då i konflikt med sig själv. En misstänkt har en rädsla för att bli fångad i en lögn. Därför är det viktigt att man inte förvärrar ånges-ten genom nedsättande eller dömande beteenden.

Hjärnan har ett naturligt försvarssystem för att skydda sig själv, vilket Mr Taylor kallade för Fight or Flight Syndrom, eller det sympatiska nervsystemet. De reaktioner som uppstår är hög puls, svettningar, torr mun, torra ögon, nervositet, flackande blick, vidgade pupiller.

Typiskt beteende från en sanningsenlig är öppenhet, samarbetsvillig, direkt och spontan, känslig, uppriktig och orubblig. En person som ljuger är tillbakadragen, bevakande, klagande, överdrivet ängslig, överdrivet hövlig eller tyst.

När det gäller personer som sålt narkotika är det ofta som de använder sig av ursäkter, såsom ”säljer inte till ungdomar, är inte ledare, tar inte all förtjänst, minimerad inblandning”.

Efter tre timmars föreläsning förstår ni att detta var bara en mycket liten sammanfattning av vad vi blev delgivna.

Förbättrad förhörsteknik löser fler brottTEXT OCH FOTO: THOMMY OLOFSSON, Narkotikaroteln Borlänge

På min resa som SNPF-stipendiat till CNOA’s konferens 2008 i San Diego, lyssna-de jag på en mycket intressant föreläsning om förhörsteknik. Föreläsare var Special Agent in Charge, Gordon Taylor från DEA, Sacramento Office. Mr Taylor var en mycket skicklig pedagog och föreläsare och han fångade verkligen åhörarnas upp-märksamhet. Mr Taylor hade ansvaret för DEA’s förhörsledarutbildningar.

Svenska gäster på CNOA-konferensen i San Diego. Fr v Bertil Weingarten, Lena Larsson, SNPF:s styrelse, och Thommy Olofsson tillsammans med Michele M. Leonhart, the Administrator of DEA.


I SKUGGAN AV VÄRMENRegi: Beata Gårdeler

”Man får blod på föt-terna av glasbitar” säger en barnröst och detta är inledningen till Beata Gårdelers långsfilmsde-but ”I skuggan av vär-men ”. Handlingen utspelar sig i Stockholm där den hero-

inmissbrukande väktaren Eva arbetar. I sitt arbete möter Eva polisen Erik, som spelas av

Joel Kinnaman.Eva och Erik inleder ett förhållande och Eriks när-

varo kräver mer av Eva än vad hon är van vid och hon börjar mer och mer tappa kontrollen över sitt missbruk och får allt svårare att dölja sin hemlighet.

Erik med sitt yrke borde kanske ha sett signalerna på ett missbruk tidigare än vad han gör och en dag blir han tvungen att konfronteras med Evas mörka demoner.

Tillsammans ger dom sig ut på en känslosam och skakig resa som verkligen visar hur det känns när suget efter heroin är som störst.

Karaktären Eva spelas av Malin Crépin, som är rela-tivt okänd som skådespelerska och som gör en utmärkt tolkning av hur en heroinist känner sig inne på djupet i allt från heroinsuget till ångest, abstinens och vredes-utbrott.

Filmen bygger på författarens Lotta Thells självbio-grafiska roman med samma namn. Historien är själv-upplevd och nu har författarinnan fått stora delar av sitt liv på filmduken.

Det finns många fällor att ramla i när man gör film av en självbiografisk roman men kärlekshistorien hål-ler ändå ett bra grepp historien igenom.

Historien knyts ihop i slutet och det är inte svårt att förstå att det sociala arvet har betydelse. Avsaknaden av trygghet som barn kompenserade Eva istället med heroinet som gjorde att hon fick en egen trygghet i sig själv och på sitt sätt.

Filmen imponerade på många sätt och är helt klart mycket sevärd och den kvinnliga huvudrollsinnehava-ren Malin Créplin lär vi nog få se mycket mer av.

Bok- och filmtips

Handel med döden Handlingen utspelar sig i Lon-don och huvudpersonen är den yrkesmördande kriminalinspek-tören Dennis Milne.

En novemberkväll väntar Dennis Milne på att tre män ska anlända till en parkeringsplats i London. Han är dock inte där i egenskap av polis utan som yrkesmördare för en av Londons

farligaste gangsters. En bisyssla som gör det möjligt för Milne att ta lagen i egna händer och skipa den rättvisa han inte kan som polis.

Denna gång går något fel och han skjuter tre helt oskyldiga människor. Detta föranleder en utredning som betyder bekymmer både för honom själv och för hans samvete.

Några timmar senare är Milne ute på gatan som polis igen och får utreda ett fall där en 18-årig flicka hittats med halsen avskuren.

Frågan är om han undgå att ställas till svars för sina egna brott och samtidigt lösa ett fall som är så vidrigt att det kan vara hans räddning?

Boken skildrar mycket verklighetstroget det brittiska polisarbetet och är välskriven och oerhört spännande, en riktigt bra bok!

Förlag: PocketförlagetFörfattare: Simon Kernick

Jag dödarVi befinner oss i Monte Carlo, jetsetarnas paradis som sägs ha världens bästa polis, med låg kri-minalitet och hög säkerhet. Den stora Formel 1-tävlingen förbe-reds som bäst, och det vimlar av turister och kändisar i staden. Då hittas tävlingsföraren Jochen Walden och den världsberömda schackspelaren Arijane Parker

brutalt mördade på en lyxbåt. Båda har fått sina ansik-ten flådda.

En serie ovanligt råa och iskalla mord tar sin bör-jan, och kommissarie Nicolas Hulot och hans kollegor befinner sig mitt i denna mardröm till utredning, med en ovanligt smart mördare som inte lämnar minsta spår efter sig.

Det är en spännande thriller, berättad i ett högt tempo och med bra flyt i både intrig och språk. Boken är ett måste för den som gillar den här typen av böcker, med svårfångade psykopater och utmattade poliser som pressas både från chefer och mediedrev, och som måste ha nästintill ett sjätte sinne för att kunna klara upp det hela. 639 sidor riktigt bra läsning !

Förlag: BazarFörfattare: Giorgio Faletti

Bok- och filmtips: Åsa Dahlberg Foto: Johan Paulin

AnabolaAndrogenaSteroiderUpplaga 1.1

Missbruk av anabola androgena steroider, AAS, och tillgången på dessa preparat på den illegala marknaden har flerdubblats på tio år. AAS-missbrukare belastar sjukvården eftersom de

kräver behandling för de psykiska och fysiska skador som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belas-tas eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt många.

Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig informa-tion är stor och författarna till boken Mandom, mod och morske män har kommit med en 32-sidig informa-tionsskrift i A4-format, som på ett okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper i ämnet.

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy MobergUtgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF

Mandom, mod och morske mänEn bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson

Behovet av hjälp och behand-ling för fysiska och psy-kiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroi-der ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mör-

kertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingåen-de AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.

Den idiotiska klubbenEn bok av Göran Bohlin

Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mit-ten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rock-

musikens efterhand allt vanligare kopplingar till nar-kotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m.


Narkotika, dop-ningsmedel och hälsofarliga varorUpplaga 10.1

Narkotika, dopningsme-del och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska miss-brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras samman-sättning, missbruksmöns-

ter, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska termer.

Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dop-ningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med miss-bruksproblem. Den har utgivits även på engelska, est-niska och ryska.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotika-polisföreningen.

Boktips

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org


Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intres-seanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipen-diater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.

SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I KalifornienStyrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org

SNPF:s stipendium för Årets ObservationStipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripan-de mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.

SNPF:s PTN-stipendiumStyrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-med-lem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.

Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till Årets NykomlingTilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort in-tresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.

Mediahusets stipendium Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens

Rikspolisstyrelsens narkotikastipendiumStipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten.

Tullverkets stipendium10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.

Svenska Carnegie Institutets polisstipendiumStipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat.

ResebidragMedlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om rese-bidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org

Lösning Kryss 1-09Jag har fått kommentarer från några lösare att kors-ordet är lite väl svårt. Kanske skulle fler delta i täv-lingen om krysset var lättare att lösa. Vad tycker ni? Jag anpassar mig efter majoritetens önskemål. Ni är mycket välkomna att höra av er med synpunkter till [email protected]

Här följer namnen på vinnarna av dubbla trisslotter i denna omgång.

Vi gratulerarAnnika Wetterholm, BORÅSTommy Larsson, RINGARUMTorsten Jonsson, STOCKHOLMEldor Strikholm, NORRKÖPINGThomas Carlsson, STOCKHOLM

STIPENDIERUTAN


Kryss 2-09 Lösningar skall senast den 7 augusti 2009 sändas till:Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPINGFem vinnare får en dubbel trisslott vardera.

Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

svenska polisfÖreningens tidskrift

Documents