sverige det nya matlandet · 2014. 10. 30. · att restaurangen serverar svensk mat/svenska...
TRANSCRIPT
Sverige – det nya matlandet
En undersökning om svenskarnas matvanor och
attityder till mat
En undersökning genomförd av GfK Sverige på uppdrag av
Jordbruksverket och VisitSweden.
2014
Innehållsförteckning
1 Kapitel 1 – Syfte och genomförande
2 Kapitel 2 – Resultatredovisning, Index
3 Kapitel 3 – Resultatredovisning, Nyckeltal
2
4 Kapitel 4 – Resultatredovisning, Fördjupning
5 Kapitel 5 – Resultatredovisning, Segment
6 Kapitel 6 – Bilagor
Syfte och genomförande
• Syftet med undersökningen är att inhämta kunskap om beteende, uppfattningar/attityder samt kännedom kring
mat, dryck och måltidsupplevelser i Sverige idag. Undersökningen syftade vidare till att ge värdefull input inför
strategiska beslut för Jordbruksverket och VisitSweden, bl.a. kring hur PR skall bedrivas beträffande visionen
Sverige – det nya matlandet.
• Undersökningen består av flera delar;
1) Inledande kvalitativ förstudie i form av två online-fokusgrupper: för att ge underlag till frågeställningar
och svarsalternativ och säkerställer att rätt variabler kvantifieras.
2) Skrivbordsundersökning: i syfte att kartlägga redan befintlig primärundersökningar för kompletterande input
och användbara nyckeltal.
3) Kvantitativ online-mätning: (nollmätning i maj 2011) i syfte att mäta svenskarnas relation till mat & dryck,
matupplevelser och matkultur i Sverige. Genomfördes med hjälp av en webbenkät som skickades ut till personer
i GfK Sveriges webbpanel. Totalt samlades 2060 svar in.
4) Uppföljning 2012, 2013: i maj 2012 och 2013 genomförs undersökningen med ett komprimerat
frågeformulär som syftar till att endast redovisa/mäta de indextal och nyckelfrågor som identifierats. Antalet
intervjuer var cirka 1000 per år.
5) Avslutande undersökning 2014: i juni 2014 genomförs undersökningen, liksom 2011, med det fullskaliga
frågeformuläret. Totalt samlades 2024 svar in.
• I denna rapport redovisas resultaten från samtliga år, d v s från både 2011, 2012, 2013 och 2014. På så vis kan vi
följa utvecklingen över tid vad gäller svenskarnas beteende, uppfattningar/attityder samt kännedom kring mat,
dryck och måltidsupplevelser i Sverige.
• Signifikanstestning har gjorts med T-test, 95% nivå. Samtliga skillnader som kommenteras i undersökningen är
signifikanta
Innehållsförteckning
1 Kapitel 1 – Syfte och genomförande
2 Kapitel 2 – Resultatredovisning, Index
3 Kapitel 3 – Resultatredovisning, Nyckeltal
4
4 Kapitel 4 – Resultatredovisning, Fördjupning
5 Kapitel 5 – Resultatredovisning, Segment
6 Kapitel 6 – Bilagor
• Syftet med undersökningen är att inhämta kunskap om beteende, uppfattningar/attityder
samt kännedom kring mat, dryck och måltidsupplevelser i Sverige idag. Undersökningen
syftade vidare till att ge värdefull input inför strategiska beslut för Jordbruksverket och
VisitSweden, bl.a. kring hur PR skall bedrivas beträffande visionen Sverige – det nya
matlandet.
• I samband med detta arbete har man identifierat 8 centrala frågeområden som är av extra
stor vikt att kartlägga och följa över tid.
• Frågeområdena redovisas i form av index vilket är sammanfattande mått för flera frågor.
• De 8 centrala frågeområdena är – Primärproduktion
– Förädlad mat
– Matturism
– Restaurang
– Offentlig mat
– Beteende
– Kunskap
– Matland/matkultur
• Resultatet för dessa 8 frågeområden, samt deras utveckling över tid, redovisas i detta
kapitel.
Resultatredovisning – 8 centrala områden
• Primärproduktion
– Generellt: Det finns ett högt förtroende för Sveriges primärproduktion och bönder och att råvaror produceras
med omtanke om djur och miljö. Lantbrukare/bönder, Småskalig livsmedelsproduktion och Goda råvaror av
hög kvalitet ingår i stor utsträckning i vad man förknippar med Sverige som matland.
– Förändring över tid: Indexet för Primärproduktion har ökat från 49,6 år 2011 till 53,5 år 2014. Det som i första
hand har bidragit till indexökningen är:
• Svenskarna anser markant oftare att man lita på djurhållning och odling när man köper svenska råvaror
• Fler har förtroende för bönder i Sverige producerar råvaror av hög kvalitet
• Något fler förknippar småskalig livsmedelsproduktion med ”Sverige som matland”
• Något fler har förtroende för svenskproducerad mat
• Förädlad mat
– Generellt: Förtroendet för livsmedelsföretagen och livsmedelsbutiker samt för innehåll och märkning och
instanser som kontrollerar och märker svensk mat i Sverige är relativt högt. Livsmedelsproduktionen ingår inte
lika starkt i vad man förknippar med Sverige som matland (bara 9% anger detta).
– Förändring över tid: Indexet för Förädlad mat ökade med 4,8 enheter mellan år 2011 och 2012 men har sedan
dess fallit tillbaks till ungefär samma nivå som år 2011. En delfråga skiljer sig signifikant och det är att man
2014, jämfört med 2011, har ett något större förtroende för innehåll och märkning av svensk mat, t ex vad
gäller KRAV, ekologiskt, rättvisemärkt, svenskt sigill, klimatmärkt och fri från tillsatser.
Sammanfattning 1 - Index
• Matturism
– Generellt: Så många som 19% uppger att de inte känner till huruvida det finns ett stort utbud av svenska
matupplevelser på landsbygden, 32% uppger att det finns det. En fjärdedel förknippar matturism med andra länder
som matland, medan endast 5% förknippar Sverige med detta.
– Förändring över tid: Indexet för Matturism har inte förändrats mellan 2011 och 2014.
• Restaurang
– Generellt: Förtroendet för att restauranger i Sverige erbjuder svensk mat av hög kvalitet är lågt (endast 21% har
förtroende för detta). 22% uppger att de förknippar Sverige som matland med restauranger.
– Förändring över tid: Indexet för Restaurang har inte förändrats mellan 2011 och 2014 utan ligger kvar på samma låga
nivå.
• Offentlig mat
– Generellt: Uppfattningen är att kvaliteten på maten i skola, vård och äldrevård är mycket låg. 6% uppger att de
förknippar Sverige som matland med detta.
– Förändring över tid: Indexet för Offentlig mat var som högst år 2013 (index 13,3) men har sedan sjunkit till samma
nivå som år 2011. Indexet ligger år 2014 således kvar på samma låga nivå som år 2011 (index 10,0).
Sammanfattning 2 - Index
Kunskap
• Generellt:
– Kännedomen om målsättningen Sverige – det nya matlandet är låg, endast 8% anger 4 eller 5 Känner mycket väl till på
en 5-gradig skala.
– Åldersgruppen +66 år (och pensionärer) känner till målsättningen i något större utsträckning än övriga. Personer som
bor i Svealand känner till målsättningen i mindre utsträckning.
– Yngre personer har oftare fått information via skolan. Äldre har oftare fått information via riksmedia. Personer som
bor i Norrland har oftare fått information via lokal media.
• Förändring över tid: Indexet för Kunskap har ökat, från index 27,0 år 2011 till index 32,5 år 2014. Det som har störts
påverkan på indexökningen är att markant fler instämmer in påståendet att man vet var man kan köpa närproducerade varor.
Kännedomen om målsättningen om Sverige – det nya matlandet har ökat från 5% år 2011 till 8% år 2014.
Beteende • Generellt:
– Stort intresse för svenska råvaror, närproducerade varor och ekologiska råvaror
• 7 av 10 svarar att man köper svenska råvaror i så stor utsträckning som möjligt
• 6 av 10 svarar att man köper svenska närproducerade varor i så stor utsträckning som möjligt
• 4 av 10 svarar att man köper ekologiska råvaror i så stor utsträckning som möjligt
– Lägre intresse för att välja svenska rätter när man går på restaurang
• Personer i åldern 56 år och äldre väljer oftare svenska rätter på restaurang
• Förändring över tid: Indexet för Beteende har ökat drastiskt, från index 35,4 år 2011 till index 43,8 år 2014. Det som gör att
indexet ökar så mycket är att fler och fler köper svenska råvaror, närproducerade varor och ekologiska råvaror. Dessa
områden har ökat med mellan 10 och 16 procentenheter. Intresset för svenska rätter på restauranger har inte förändrats
under perioden.
Sammanfattning 3 - Index
Sammanfattning 4 - Index
Matland/matkultur
• Generellt: Många anser att Sverige har en rik matkultur (72%) och många svarar att de skulle vara stolta över
det de har att föreslå kring svensk mat och svensk matkultur (60%). Äldre svara, markant oftare än yngre, att
de anser att Sverige har en rik matkultur.
• Förändring över tid: Indexet för Matland/matkultur har inte förändrats mellan 2011 och 2014.
Sammanställning - Index
(Q10 a, b, 7a,c,
24:1, 6, 9 o 16)
•Förtroendet för
produktion, miljö
och djurhållning
•Förknippas med
Sverige som
matland
(inkl
kontroll/märkning:
Q10 c-f, 24:5)
•Förtroendet för
förädling, kontroll
och märkning.
•Förknippas med
Sverige som
matland
(Q18a, 24:7)
•Finns stort utbud
av svenska
matupplevelser på
landsbygden.
•Förknippas med
Sverige som
matland
(Q10g, 15-17, 24:2)
•Förtroendet för att
restauranger i
Sverige erbjuder
svensk mat av hög
kvalitet
•Förknippas med
Sverige som
matland
(Q11, 24:4)
•Kvalitet på
offentlig mat
•Förknippas med
Sverige som
matland
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
49,6
42,2
16,5 12
10
35,4
27
65
54,3
47
18,5
11,8 10,3
41
31,5
66,5
53,1
41,8
19
12,4 13,3
40,4
30
64,8
53,5
43,4
18,5
11,4 10
43,8
32,5
67,3
Primär-produktion
Förädlad mat Matturism Restaurang Offentlig mat Beteende-index
Kunskaps-index
Matland/Matkultur
2011 2012 2013 2014
(7 b, 7g, 7i, 13a,
13b )
•Andelen som
handlar svenskt,
närodlat och
ekologiskt
•Andelen som väljer
svenska rätter på
restaurang
(7h, 25)
•Andelen som vet
var de kan handla
närodlat
•Andelen som
känner till
målsättningen
Sverige – det nya
matlandet
(21, 28, 29,31,
32:1, 32:2)
•Andelen som anser
att Sverige har en
rik matkultur idag
•Anger att
utvecklingen av
svensk matkultur är
positiv
•Anser att
matkulturen är rik
och kvaliteten på
svensk mat är hög
*
*
*
**Sign. skillnad mellan 2013 och 2014 (T-test 95% nivå)
**
Sammanfattning - Index Primärproduktion
• 10a Mitt övergripande förtroende för svenskproducerad mat är ...
• 10b Mitt förtroende för bönder i Sverige vad gäller att producera råvaror av hög kvalitet är ...
• 7a Jag anser att svensk mat håller hög kvalitet
• 7c När jag köper svenska råvaror känner jag att jag kan lita på djurhållning och odling
• 24 Vilka områden förknippar du med Sverige som matland idag? 1 Lantbrukare/bönder,6
Småskalig livsmedelsproduktion, 9 Goda råvaror av hög kvalitet,16 Närproducerade råvaror
49,6
0
54,3
0
2011 2012
Förändringen mellan 2011 och 2014 är signifikant (T-test 95% nivå)
2013
53,1
0
2014
Ökning med 3,9
enheter sedan
2011
Sammanfattning - Index Förädlad mat
• 10c Mitt förtroende för livsmedelsföretagen i Sverige när det gäller att erbjuda svensk mat med
hög kvalitet är ...
• 10d Mitt förtroende för att livsmedelsbutiker i Sverige erbjuder svensk mat med hög kvalitet är ...
• 10e Mitt förtroende för innehåll och märkning av svensk mat, t ex vad gäller KRAV, ekologisk,
rättvisemärkt, svenskt sigill, klimatmärkt, fri från tillsatser är ..
• 10f Mitt förtroende för instanser som kontrollerar svensk mat och produktion (t ex
Livsmedelsverket) är ...
• 24 Vilka områden förknippar du med Sverige som matland idag? 5 Livsmedelsindustrin
47
0
42,2
0
41,8
0
Förändringen mellan 2011 och 2014 är inte signifikant (T-test1 95% nivå)
2011 2012 2013 2014
Sammanfattning - Index Matturism
• 18a Det finns ett stort utbud av svenska matupplevelser på landsbygden
• 24 Vilka områden förknippar du med Sverige som matland idag? 7 Matturism
16,5
0
18,5
0
19
0
Förändringen mellan 2011 och 2014 är inte signifikant (T-test 95% nivå)
2011 2012 2013 2014
Sammanfattning - Index Restaurang
• 10g Mitt förtroende för att restauranger i Sverige erbjuder svensk mat av hög kvalitet är ...
• 15 Vilka av följande faktorer har störst betydelse för dig vid val av restaurang då du går ut och
äter en lunch en vanlig vardag? Att restaurangen serverar svensk mat/svenska rätter.
• 16 Vilka av följande faktorer har störst betydelse för dig vid val av restaurang då du går ut och
äter en kväll eller helg i Sverige? Att restaurangen serverar svensk mat/svenska rätter.
• 17 Vilka av följande faktorer har störst betydelse för dig vid val av restaurang då du går ut och
äter på din semester i Sverige? Att restaurangen serverar svensk mat/svenska rätter.
• 24 Vilka områden förknippar du med Sverige som matland idag? 2 Restauranger
12
0
11,8
0
12,4
0
Förändringen mellan 2011 och 2014 är inte signifikant (T-test 95% nivå)
2011 2012 2013 2014
Sammanfattning - Index Offentlig mat
• 11 Vad är din uppfattning om kvaliteten på mat i Skola, Sjukhus/vård, Äldreomsorg? (Andelen
4+5 Mycket hög)
• 24 Vilka områden förknippar du med Sverige som matland idag? 2 Offentlig mat
10
0
10,3
0
13,3
0
Förändringen mellan 2013 och 2014 är signifikant (T-test 95% nivå)
2011 2012 2013 2014
Sammanfattning - Index Beteende
Beteende index:
• 7 b Jag köper svenska råvaror i så stor utsträckning som möjligt
• 7g Jag köper svenska närproducerade varor i så stor utsträckning som möjligt
• 7i Jag köper svenska ekologiska råvaror i så stor utsträckning som möjligt
• 13a När jag äter lunch på restaurang en vardag väljer jag ofta svenska rätter.
• 13b När jag äter mat på restaurang på kvällar och helger väljer jag ofta svenska rätter.
35,4
0
41
0
40,4
0
2011 2012 2013 2014
Förändringen mellan 2011 och 2014 är signifikant (T-test 95% nivå)
Ökning med 8,4
enheter jämfört
med 2011
Sammanfattning - Index Kunskap
Kunskapsindex:
• 7h Jag vet var jag kan handla svenska närproducerade varor
• 25 Hur väl känner du till regeringens målsättning om Sverige - det nya matlandet?
27
0
31,5
0
30
0
Förändringen mellan 2011 och 2014 är signifikant (T-test 95% nivå)
2011 2012 2013 2014
Ökning med 5,2
enheter sedan
2011
Sammanfattning - Index Matland/kultur
Matland/kultur:
• 21 Jag anser att Sverige har en rik matkultur idag
• 28 Den svenska matkulturen har blivit bättre de senaste 10 åren
• 29 Den svenska matkulturen kommer att bli bättre de kommande 10 åren
• 31 Jag skulle vara stolt över det jag har att föreslå kring svensk mat och svensk matkultur
• 32:1 Jag anser att svensk mat idag håller tillräckligt hög kvalitet för att Sverige ska kunna vara
ett matland
• 32:2 Jag anser att Sverige idag har en tillräckligt rik matkultur för att Sverige ska kunna vara
ett matland
65
0
66,5
0
64,8
0
Förändringen mellan 2011 och 2013 är inte signifikant (T-test 95% nivå)
2011 2012 2013 2014
Innehållsförteckning
1 Kapitel 1 – Syfte och genomförande
2 Kapitel 2 – Resultatredovisning, Index
3 Kapitel 3 – Resultatredovisning, Nyckeltal
19
4 Kapitel 4 – Resultatredovisning, Fördjupning
5 Kapitel 5 – Resultatredovisning, Segment
6 Kapitel 6 – Bilagor
Resultatredovisning - Nyckeltal
Information om kapitlets innehåll:
• Utöver de 8 centrala frågeområdena, som redovisades i kapitel 2, har man också
identifierat 17 olika nyckeltal som är av extra stor vikt att kartlägga och följa över
tid.
• Nyckeltalen är, liksom indexfrågorna, inkluderade i samtliga 4 undersökningar (d v s
både år 2011, 2012, 2013 och 2014).
• Resultatet för nyckelnyckeltalen redovisas i detta kapitel.
Sammanfattning - Nyckeltal
Nyckeltal där vi ser en både signifikant och påtaglig förändring mellan år 2011 och 2014:
Mitt förtroende för bönder i Sverige vad gäller att producera råvaror av hög kvalitet är stort
(andelen som instämmer ökar från 70% till 76%)
Den svenska matkulturen har de senaste 10 åren blivit mycket bättre (andelen som instämmer ökar
från 67% till 72%)
Nyckeltal där vi ser mindre, men trots det signifikanta, förändringar mellan år 2011 och 2014:
Mitt övergripande förtroende för svenskproducerad mat är stort (andelen som instämmer ökar från
64% till 68%)
Mitt förtroende för innehåll och märkning av svensk mat är stort (andelen som instämmer ökar från
61% till 65%)
Mitt förtroende för att restauranger i Sverige erbjuder svensk mat av hög kvalitet är stort (andelen
som instämmer minskar från 24% till 21%)
Det finns ett stort utbud av svenska matupplevelser på landsbygden (andelen som instämmer ökar
från 29% till 32%)
Grön markering = nyckeltal som ökar mellan 2011 och 2014
Röd markering = nyckeltal som minskar mellan 2011 och 2014
Sammanfattning - Nyckeltal
2011 2012 2013 2014
10a. Mitt övergripande förtroende för svenskproducerad
mat är stort 64% 70% 66% 68%*
10b. Mitt förtroende för bönder i Sverige vad gäller att
producera råvaror av hög kvalitet är stort 70% 78% 78% 76%*
10c. Mitt förtroende för livsmedelsföretagen i Sverige när
det gäller att erbjuda svensk mat med hög kvalitet är stort 44% 48% 43% 44%
10d. Mitt förtroende för att livsmedelsbutiker i Sverige
erbjuder svensk mat med hög kvalitet är stort 44% 50% 44% 45%
10e. Mitt förtroende för innehåll och märkning av svensk
mat är stort 61% 66% 62% 65%*
10f. Mitt förtroende för instanser som kontrollerar svensk
mat och produktion är stort 53% 59% 52% 56%
10g. Mitt förtroende för att restauranger i Sverige erbjuder
svensk mat av hög kvalitet är stort 24% 22% 24% 21%*
11. Jag anser att kvaliteten på maten i skolan är hög 14% 14% 20% 15%
11. Jag anser att kvaliteten på maten i sjukhus/vård är hög 12% 12% 15% 11%
11. Jag anser att kvaliteten på maten i äldreomsorg är hög. 7% 7% 8% 8%
(% = Andel 4 + 5 Mycket stort förtroende/Mycket hög)
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
Sammanfattning - Nyckeltal
2011 2012 2013 2014
18a. Det finns ett stort utbud av svenska matupplevelser
på landsbygden 29% 32% 33% 32%*
25. Jag känner väl till Sverige – det nya matlandet 5% 7% 6% 8%*
28. Den svenska matkulturen har de senaste 10 åren
blivit mycket bättre 67% 67% 64% 72%*
29. Den svenska matkulturen kommer de närmaste 10
åren att bli mycket bättre 72% 71% 71% 75%
31. Jag skulle vara mycket stolt över det jag har att
föreslå kring svensk mat och svensk matkultur 57% 63% 60% 60%
31. Jag anser att svensk mat håller tillräckligt hög
kvalitet för att vara ett matland 65% 67% 66% 66%
32. Jag anser att Sverige idag har en tillräckligt rik
matkultur för att Sverige ska kunna vara ett matland 57% 60% 57% 59%
(% = Andel 4 + 5 Mycket stort förtroende/Mycket hög)
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
Innehållsförteckning
1 Kapitel 1 – Syfte och genomförande
2 Kapitel 2 – Resultatredovisning, Index
3 Kapitel 3 – Resultatredovisning, Nyckeltal
24
4 Kapitel 4 – Resultatredovisning, Fördjupning
5 Kapitel 5 – Resultatredovisning, Segment
6 Kapitel 6 – Bilagor
Resultatredovisning - Fördjupning
Information om kapitlets innehåll:
• Utöver indexfrågor och nyckelfrågor ingår en stor mängd ”övriga frågor” som syftar till
att ge oss en ännu bättre förståelse kring beteende, uppfattningar/attityder samt
kännedom kring mat, dryck och måltidsupplevelser i Sverige idag.
• I detta kapitel redovisas samtliga frågor som ingår i hela undersökningen, d v s både
indexfrågor, nyckelfrågor och övriga frågor.
Sammanfattning – Utveckling 2011-2014
Markant fler väljer mat med så få
tillsatser som möjligt.
Markant fler betalar
mer för svenska
råvaror.
Markant fler anser att
närproducerade varor har
en bättre djurhållning.
Fler lagar mat från grunden och
färre köper halv- och helfabrikat.
Fler väljer råvaror utifrån
säsong och fler väljer
produkt utifrån varumärke.
Fler som ofta köper svenska
råvaror och som vet var man
handlar svenska närproducerade
varor.
Fler har följande anledningar
för att köpa ekologiskt:
”obesprutat”, ”bättre
djurhållning” och ”nyttigt”.
Fler som anser att svensk
mat utmärks av ett
produktionssätt med
omtanke om djur och natur.
Något färre tycker om och
lagar ofta Svenska rätter.
Något färre har följande anledning
för att köpa ekologiskt: ”godare”
Något fler har förtroende för att bönder i
Sverige producerar råvaror av hög kvalitet.
Något fler har förtroende för innehåll och
märkning av svensk mat.
Tendenser
Tydliga förändringar Mycket tydliga förändringar
Markant fler väljer produkter som
man vet är producerade med
omtanke om djuren respektive
miljön.
Markant fler väljer svenska
närproducerade varor och
svenska ekologiska råvaror.
4%
4%
6%
8%
6%
14%
20%
23%
37%
60%
8%
12%
17%
16%
17%
23%
30%
24%
30%
17%
20%
33%
31%
33%
35%
28%
25%
29%
19%
11%
40%
31%
30%
29%
28%
23%
15%
16%
10%
7%
28%
19%
15%
14%
14%
12%
10%
6%
3%
4%
1%
1%
1%
1%
1%
1%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Mat och matupplevelser är mycketviktigt för mig en vanlig helg
Jag tycker om och lagar ofta svenska rätter
Jag är mycket intresserad av/engagerad imat och vad jag äter ur ett hälsoperspektiv
Jag är myckt intresserad av/engagerad i måltiden
Mat och matupplevelser är mycketviktigt för mig på vardagar
Jag är passionerat matintresseradoch söker ständigt inspiration
Jag gör ingen skillnad på vilken mat jag äterberoende på om det är vardag eller fest
Mina vänner vänder sig ofta till mig när detgäller tips och råd vad gäller mat & dryck
Jag äter bara för att bli mätt
Jag lagar nästan aldrig mat
Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Instämmer helt (5) Vet ej
Q1. Hur väl instämmer du i följande påståenden? Bas Total: 2 024
Mat och matupplevelser är
viktigare på helgen än på
vardagar:
• 28% instämmer helt i att
mat och matupplevelser är
mycket viktigt en vanlig
helg.
• 14% instämmer helt i att
mat och matupplevelser är
mycket viktigt på vardagar.
12% instämmer helt i att de är
passionerat matintresserade
och ständigt söker inspiration.
Andelen som är passionerat
matintresserade är ungefär
lika stor bland män (11%) som
bland kvinnor (13%) och
dessutom ungefär lika stor i
olika åldersgrupper.
Bara 4% instämmer helt i att
de nästan aldrig lagar mat.
Bland männen är detta 6% och
bland kvinnorna 3%.
69%
54%
44%
42%
39%
32%
23%
20%
15%
12%
67%
50%
45%
43%
42%
35%
25%
22%
13%
12%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Mat och matupplevelser är mycketviktigt för mig en vanlig helg
Jag tycker om och lagar ofta svenska rätter
Jag är mycket intresserad av/engagerad imat och vad jag äter ur ett hälsoperspektiv
Jag är myckt intresserad av/engagerad i måltiden
Mat och matupplevelser är mycketviktigt för mig på vardagar
Jag är passionerat matintresseradoch söker ständigt inspiration
Jag gör ingen skillnad på vilken mat jag äterberoende på om det är vardag eller fest
Mina vänner vänder sig ofta till mig när detgäller tips och råd vad gäller mat & dryck
Jag äter bara för att bli mätt
Jag lagar nästan aldrig mat
Våg 1 (2 060)
Våg 4 (2 024)
Q1. Hur väl instämmer du i följande påståenden? Top 2 box, Bas Total ( ), Svarat alt. 4-5 på en 5-gradig instämmandeskala
Inom dessa områden ser vi
endast marginella skillnader
över tid.
Den största skillnaden är att
andelen som instämmer i
påståendet ”Jag tycker om och
lagar ofta svenska rätter” har
minskat från 54% till 50%.
Att just detta minskar skulle
kunna bero på de stora
generationsskillnaderna, d v s
att äldre, markant oftare än
yngre, instämmer i detta
påstående.
Med tiden så ersätts med andra
ord en äldre generation, med
stort intresse för svensk mat,
med en yngre generation som
är mindre intresserade av
detta.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
Q2. Vilket av följande påståenden stämmer bäst in på hur
du/ni lagar mat en vardag? Bas Total: ( )
67%
17% 13%
2% 2%
72%
13% 12%
2% 1%
70%
14% 13%
2% 2%
73%
13% 10%
2% 3%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Jag lagar en storandel av maten medråvaror från grunden
Jag använder storandel halvfabrikat
Jag använder storandel helfabrikat
Äter ofta hämtmat Vet ej/ingen åsikt
Våg 1 (2 060) Våg 2 (1 105) Våg 3 (1 005) Våg 4 (2 024)Resultatet för hur
man lagar mat på
vardagar är tydligt:
• Fler och fler
lagar en stor
andel av maten
med råvaror från
grunden.
• Färre och färre
använder stor
andel
halvfabrikat och
helfabrikat.
• Andelen som ofta
äter hämtmat är
oförändrad.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
* *
Q3. Vilket av följande påståenden stämmer bäst in på hur
du/ni lagar mat vid helg och festliga tillfällen? Bas Total: ( )
84%
9%
2% 3% 2%
84%
9%
2% 4% 1%
82%
8% 3% 5%
2%
83%
9%
2% 4% 2%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Jag lagar stor andelav maten med
råvaror från grunden
Jag använder storandel halvfabrikat
Jag använder storandel helfabrikat
Äter ofta hämtmat Vet ej/ingen åsikt
Våg 1 (1 594) Våg 2 (1 105) Våg 3 (1 005) Våg 4 (1 510)När det är helg och
vid festliga tillfällen
lagar man oftare en
stor andel av maten
med råvaror från
grunden (jämför
73% på föregående
bild med 83% här).
Vi ser ingen
förändring över tid
kring hur man lagar
maten vid helg och
festliga tillfällen.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
Fest är väl oftast
snabbmat? På helgen är det mer läsk och
vin och på vardagar mjölk och
vatten
På helgen tar maten längre
tid att göra och man använder
finare kött
På vardagar är det mer
mekaniskt ätande
Skillnad vardag och fest Svar från fokusgrupper år 2011
Jag lägger ner mer tid och
pengar på helgmaten. Jag
brukar inte tänka så mycket
på nyttigheten på helgen.
Q4. Hur har du framför allt lärt dig laga mat? Bas Total: ( )
69% 67%
39%
28% 23%
18%
12%
5% 9%
1%
67% 64%
38%
26% 21%
18% 14%
4% 8%
2%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Genom attpröva mig
fram
Genomkok-
böckeroch recept
Genomatt laga
medmamma
På hem-kunskapen
i skolan
Genomatt lagamed övr.familjen
TV-program
Genom attlaga med
pappa
Matlag-nings-
kurser ivuxenålder
Annat Vet ej/ingen åsikt
Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)
Man lär sig att laga
mat genom att
pröva sig fram och
genom kokböcker
och recept.
Vi ser inga
förändringar mellan
år 2011 och 2014
vad gäller hur man
lär sig att laga mat.
Man lär sig oftare
att laga mat med
sin mamma än med
sin pappa.
Andel av åldersgruppen 15-25 år som…
• …lär sig laga mat med sin mamma = 60%
• …som lär sig laga mat med sin pappa = 35%
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
Q5_5. När man lagar mat använder man ofta råvaror. Dessa råvaror kan
vara av både bättre och sämre kvalitet. Vad tycker du det är som gör att
en råvara har en hög kvalité (d.v.s. på vilket sätt skiljer den sig från en
råvara med låg kvalité? Bas Total: 2 020
37%
30%
29%
21%
19%
17%
13%
13%
12%
8%
7%
5%
5%
4%
4%
4%
4%
4%
3%
3%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
-ekologiskt/ miljömärkt/ ej besprutat/ bra djurhållning
-färskt/ nyproducerat/ ej djupfryst/ ej konserverat
-närproducerat/ korta transportsträckor
-smaken/ bra smak/ god smak
-svenskt
-utseendet/ färgen/ ser aptitligt ut
-konsistensen
-naturligt/ rena produkter/ inga tillsatser
-fräscht
-lukten
-ursprung/ ursprungsmärkning (ospec.)
-hur varan producerats/ odlats (ej drivits för hårt, ej…
-smakrik/ mycket smak
-hållbarheten
-bra varumärke/ välkänt företag
-hur varan hanterats före köp (förvaringstemperatur,…
-hög procenthalt av råvaran i produkten/ inget insprutat…
-priset (ospec.)
-högt pris/ ej för billigt
-nyttigt/ näringsrikt
Våg 4 (2 024)
Det är framför allt fyra
saker som förknippas med
hög kvalité:
1. Ekologiskt,
miljömärkt, ej
besprutat, bra
djurhållning
2. Färskt, nyproducerat,
ej djupfryst, ej
konserverat
3. Närproducerat, korta
transportsträckor
4. Smaken, bra smak,
god smak
Information om frågan: Respondenterna har här skrivit in sina egna svar
i löptext. Dessa svar har sedan kodats i efterhand.
4%
3%
4%
4%
4%
11%
14%
4%
4%
9%
9%
9%
10%
11%
24%
23%
20%
21%
25%
23%
24%
26%
30%
30%
28%
34%
35%
47%
50%
47%
43%
32%
34%
42%
35%
41%
25%
23%
28%
24%
21%
21%
30%
25%
16%
20%
14%
6%
4%
4%
2%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
… är kvaliteten det avgörande för vilken produkt jag väljer
… får smaken avgöra vilken produkt jag väljer
… väljer jag det som ser gott ut
… väljer jag det som hela familjen tycker om
… väljer jag mat med så få tillsatser som möjligt
… väljer jag produkter jag vet är producerade med omtanke om djuren
… väljer jag utifrån vad som är nyttigt
… väljer jag produkter jag vet är producerade med omtanke om miljön
… väljer jag råvaror uifrån säsong
… är det priset som avgör vilken produkt jag väljer
… väljer jag produkt främst utifrån vilket varumärke det är
Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Instämmer helt (5) Vet ej
Q6. Hur väl instämmer du i följande påståenden? Bas Total: 2 024
När jag handlar … Kvalitet och smak är
viktigast när man väljer
produkter.
Endast 31% instämmer i
att det är priset som
avgör. Notera att detta är
vad man svarar. Detta
behöver inte stämma med
hur man faktiskt väljer i
butiken.
Vidare så bör det skilja
mycket mellan olika
produktgrupper i hur man
väljer.
Notera att hela 30% svarar
att de instämmer helt och
hållet i att man väljer
mat med så få tillsatser
som möjligt. Här har vi
såldes flest ”hängivna”.
De mest ”polariserade”
områdena (d v s att en
stor grupp tänker mycket
på detta samtidigt som en
stor grupp sällan tänker
på detta) är pris och
varumärke.
72%
74%
66%
65%
51%
41%
54%
39%
45%
34%
22%
76%
74%
68%
64%
62%
60%
58%
55%
55%
31%
27%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
… är kvaliteten det avgörande för vilken produkt jag väljer
… får smaken avgöra vilken produkt jag väljer
… väljer jag det som ser gott ut
… väljer jag det som hela familjen tycker om
… väljer jag mat med så få tillsatser som möjligt
… väljer jag produkter jag vet är producerade med omtanke om djuren
… väljer jag utifrån vad som är nyttigt
… väljer jag produkter jag vet är producerade med omtanke om miljön
… väljer jag råvaror uifrån säsong
… är det priset som avgör vilken produkt jag väljer
… väljer jag produkt främst utifrån vilket varumärke det är
Våg 1 (2 060)
Våg 4 (2 024)
Q6. Hur väl instämmer du i följande påståenden? Top 2 box, Bas Total ( ), Svarat alt. 4-5 på en 5-gradig instämmandeskala
Jämfört med år 2011 är
det nu fler som väljer:
• …mat med så få
tillsatser som möjligt
• …produkter som man
vet är producerade
med omtanke om
djuren
• …produkter man vet
är producerade med
omtanke om miljön
• …råvaror utifrån
säsong
• …produkt utifrån
vilket varumärke det
är
När jag handlar …
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
*
*
*
*
*
1%
3%
5%
4%
4%
5%
11%
41%
32%
2%
7%
8%
9%
10%
11%
18%
26%
31%
18%
21%
20%
24%
24%
25%
29%
18%
22%
47%
37%
38%
41%
33%
33%
24%
10%
10%
31%
32%
28%
20%
27%
25%
18%
4%
3%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Jag anser att svenskmat håller hög kvalitet
Jag köper svenska råvarori så stor utsträckning som möjligt
Jag betalar gärna litemer för svenska råvaror
När jag köper svenska råvaror känner jagatt jag kan lita på djurhållning och odling
Jag köper svenska närproduceradevaror i så står utsträckning som möjligt
Jag vet var jag kan handlasvenska närproducerade varor
Jag köper svenska ekologiska råvarori så stor utsträckning som möljigt
Jag gör ingen skillnad på ursprungslandvid val av råvaror
Jag litar lika mycket på utländskasom på svenska livsmedel
Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Instämmer helt (5) Vet ej
Q7. Hur väl instämmer du i följande påståenden? Bas Total: 2 024
Svenskarna vill köpa
svenska råvaror!
• Nästan 8 av 10 anser
att svensk mat håller
hög kvalitet.
• 7 av 10 köper svenska
råvaror i så stor
utsträckning som
möjligt.
• 2 av 3 betalar gärna
mer för svenska
råvaror.
1 av 7 gör ingen skillnad
på svenska och utländska
råvaror.
• Det är bara 14% som
instämmer i att man
inte gör någon skillnad
på ursprungsland vid val
av råvaror.
• Det är bara 13% som
instämmer i att man
litar lika mycket på
utländska som på
svenska livsmedel.
76%
60%
53%
45%
49%
48%
28%
18%
18%
79%
68%
60%
56%
57%
56%
36%
17%
18%
79%
66%
63%
55%
54%
54%
35%
16%
16%
78%
69%
67%
61%
61%
57%
42%
14%
13%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Jag anser att svenskmat håller hög kvalitet
Jag köper svenska råvarori så stor utsträckning som möjligt
Jag betalar gärna litemer för svenska råvaror
Jag köper svenska närproduceradevaror i så står utsträckning som möjligt
När jag köper svenska råvaror känner jagatt jag kan lita på djurhållning och odling
Jag vet var jag kan handlasvenska närproducerade varor
Jag köper svenska ekologiska råvarori så stor utsträckning som möljigt
Jag gör ingen skillnad på ursprungslandvid val av råvaror
Jag litar lika mycket på utländskasom på svenska livsmedel
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Q7. Hur väl instämmer du i följande påståenden? Top 2 box, Bas Total ( ), Svarat alt. 4-5 på en 5-gradig instämmandeskala
Drastiska skillnader mellan år 2011
och 2014. Svenskarnas intresse för
svenska råvaror blir bara större och
större.
T ex så är det markant fler som…
• …gärna betalar lite mer för
svenska råvaror (+14%)
• …köper svenska närproducerade
varor i så stor utsträckning som
möjligt (+11%)
• …köper svenska ekologiska råvaror
i så stor utsträckning som möjligt
(+14%)
Samtidig blir det färre och färre
som…
• …inte gör skillnad på ursprungs-
land vid val av råvaror (-4%)
• …litar lika mycket på utländska
som på svenska livsmedel (-5%)
Intressant är att allt detta händer
trots att faktorn ”Jag anser att
svensk mat håller hög kvalitet” ligger
kvar på samma nivå som tidigare.
Detta gäller även om man tittar på
andelen som svarar ”Stämmer helt
och hållet” på denna fråga.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
*
*
*
*
*
*
*
70%
82%
17%
54%
21%
50%
37%
15%
10%
8%
8%
73%
66%
63%
49%
46%
41%
34%
26%
9%
9%
2%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Det är bättre för miljön
Vill stödja den lokala/ekologiska produktionen
Det är obesprutat
Det är bättre djurhållning
Det är nyttigare
Det är högre kvalitet
Det är godare
Det är högre näringsinnehåll
Det är mer inspirerande
Det är en del av min egen image
Det är tradition
Svenska närproducerade, Bas: 1 694 Ekologiska, Bas: 1 426
Q8. I vilken utsträckning köper du svenska närproducerade
respektive ekologiska varor? Bas: Köper närproducerat/ekologiska varor
En jämförelse mellan svenska
närproducerade varor
respektive ekologiska varor:
• Svenska närproducerade
varor köper man oftare för
att:
o Stödja den lokala
ekologiska
produktionen
o Det är högre kvalitet
• Ekologiska varor köper man
markant oftare för att:
o Det är obesprutat
o Det är nyttigare
o Det är högre
näringsinnehåll
80%
69%
38%
44%
33%
20%
18%
14%
12%
12%
11%
12%
82%
70%
54%
50%
37%
21%
21%
17%
15%
10%
8%
8%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Vill stödja den lokala/ekologiska produktionen
Det är bättre för miljön
Det är bättre djurhållning
Det är högre kvalitet
Det är godare
Det är nyttigare för mig
Det är nyttigare
Det är obesprutat
Det är högre näringsinnehåll
Det är mer inspirerande
Det är en del av min egen image
Det är tradition
Våg 1 (1573) Våg 4 (1 694)
Q8. I vilken utsträckning köper du svenska
närproducerade varor? Bas: Köper närproducerat ( )
De två vanligaste
anledningarna till att
man köper svenska
närproducerade varor
är:
• Vill stödja den
lokala/ekologiska
produktionen
• Det är bättre för
miljön.
Jämfört med år 2011
så köper man år 2014
oftare svenska
närproducerade varor
av följande
anledningar :
• Det är bättre
djurhållning
• Det är högre
kvalitet
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
*
*
*
73%
66%
55%
44%
40%
38%
30%
23%
11%
9%
3%
73%
66%
63%
49%
46%
41%
34%
26%
9%
9%
2%
0% 20% 40% 60% 80%
Det är bättre för miljön
Vill stödja den lokala/ekologiska produktionen
Det är obesprutat
Det är bättre djurhållning
Det är nyttigare
Det är högre kvalitet
Det är godare
Det är högre näringsinnehåll
Det är mer inspirerande
Det är en del av min egen image
Det är tradition
Våg 1 (1161) Våg 4 (1 426)
Q8. I vilken utsträckning köper du ekologiska varor? Bas: Köper ekologiskt ( )
Kvinnor svara nästan alla
dessa anledningar markant
oftare än män. Det innebär
att kvinnor, i genomsnitt,
har många fler anledningar
till att köpa ekologiska
varor.
De två vanligaste
anledningarna till att man
köper ekologiska varor är:
• Det är bättre för miljön
• Vill stödja den
lokala/ekologiska
produktionen
Jämfört med år 2011 så
köper man år 2014 oftare
ekologiska varor av följande
anledningar:
• Det är obesprutat
• Det är bättre
djurhållning
• Det är nyttigare
• Det är godare
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
*
*
*
Q9. Vad av följande anser du är utmärkande för svensk mat? Bas Total: ( )
64%
49% 52%
29% 28%
20% 19%
10%
5% 3% 3%
5%
64%
59%
42%
26%
21% 20% 19%
12%
6% 3% 3% 4%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Högkvalitet
Produk-tionssättmed om-tanke om
djur onatur
Tradi-tioner
Bra förhälsan
Högtnärings-innehåll
Speciellasmaker
Unikaråvaror
Inspira-tion
från helavärlden
Kreati-vitet
och ny-skapande
Annat Inget Vet ej
Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)
Det som utmärker svensk mat
mest är:
• Hög kvalitet
• Produktionssätt med
omtanke om djur och
natur
• Traditioner
Jämfört med år 2011 så anser
man nu…
• …oftare att svensk mat
utmärks av ett
produktionssätt med
omtanke om djur och
natur
• …mera sällan att svensk
mat utmärks av högt
näringsinnehåll
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
*
*
Mat är en blandning av vad
alla tar med sig hit till Sverige Smörgåsbordet känns svenskt
för att det är svensk tradition
och något vi äter vid högtider
Det är mat som man har växt
upp med, därför känns det
svenskt
Pytt i panna känns svenskt
bara för att man vet att det
kommer från Sverige och att
vi som svenska äter det en
hel del
När en maträtt äts mycket i
landet och kanske görs om för
att passa oss bättre, som
tacos till exempel
Vad är svensk mat? Svar från fokusgrupper år 2011
Jag tycker att det svenska
har utvecklats mycket under
de senaste åren men det
första jag kommer att tänka
på är fortfarande klassisk
husmanskost
Svensk mat så tänker jag
husmanskost och mjölk, det är
väl typiskt svenskt!
Svensk mat är ofta mild, inte
så kryddstark
Svensk mat är svensk för att
den förknippas med Sverige.
Att koldolmarna egentligen är
från Turkiet är inte så viktigt.
I min stad finns 14 pizzerior på
40 000 invånare…
1%
1%
3%
4%
2%
3%
10%
2%
4%
6%
10%
10%
11%
27%
20%
26%
24%
28%
42%
41%
40%
53%
54%
44%
41%
39%
37%
18%
22%
14%
21%
15%
6%
7%
3%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Mitt förtroende för bönder i Sverige vad gäller att producera
råvaror av hög kvalitet är …
Mitt övergripande förtroende för svenskproducerad mat är …
Mitt förtroende för innehåll och märkning av svensk mat är …
Mitt förtroende för instanser som kontrollerar svenska mat
och produktion är …
Mitt förtroende för att livsmedelsbutiker i Sverige erbjuder svensk mat med hög kvalitet är …
Mitt förtroende för livsmedelsföretagen i Sverige när det gäller att erbjuda svensk mat med hög kvalitet är …
Mitt förtroende för att restauranger i Sverige erbjuder svensk mat av hög kvalitet är …
Mycket litet (1) (2) (3) (4) Mycket stort (5) Vet ej
Q10. Hur är ditt förtroende för följande? Bas Total: 2 024
Högst förtroende har
man för:
• Bönder i Sverige vad
gäller att producera
råvaror av hög
kvalitet
• Svenskproducerad
mat
• Innehåll och
märkning av svensk
mat
Lägst förtroende har
man för att följande
aktörer erbjuder svensk
mat med hög kvalitet:
• Livsmedelsbutiker
• Livsmedelsföretagen
• Restauranger
(extremt lågt
förtroende)
70%
64%
60%
54%
44%
44%
24%
78%
70%
66%
59%
50%
48%
22%
77%
65%
63%
53%
44%
44%
24%
76%
68%
65%
56%
45%
44%
21%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Mitt förtroende för bönder i Sverige vad gäller att producera
råvaror av hög kvalitet är …
Mitt övergripande förtroende för svenskproducerad mat är …
Mitt förtroende för innehåll och märkning av svensk mat är …
Mitt förtroende för instanser som kontrollerar svenska mat
och produktion är …
Mitt förtroende för att livsmedelsbutiker i Sverige erbjuder svensk mat med hög kvalitet är …
Mitt förtroende för livsmedelsföretagen i Sverige när det gäller att erbjuda svensk mat med hög kvalitet är …
Mitt förtroende för att restauranger i Sverige erbjuder svensk mat av hög kvalitet är …
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Q10. Hur är ditt förtroende för följande? Top 2 box, Bas Total ( ), Svarat alt. 4-5 på en 5-gradig förtroendeskala
Mellan år 2011 och
2014 har förtroendet
ökat för att bönder i
Sverige producerar
råvaror av hög
kvalitet.
Även det
övergripande
förtroendet för
svenskproducerad
mat och förtroendet
för innehåll och
märkning av svensk
mat har ökat något.
I övrigt ser vi inga
förändringar mellan
år 2011 och 2014.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
*
*
Råvaror Svar från fokusgrupper år 2011
Jag vill ha så rena råvaror
som möjligt, gärna ekologiskt
och rättvisemärkt i den
utsträckning man har råd.
Köper gärna frukt och
grönsaker efter säsong Frukt och grönsaker vill man
ha närodlat och fräscht. Helst
bara svenskt kött.
Jag försöker se till att
det inte är massa
tillsatser och socker i
det jag köper
Köper gärna kött i saluhall där
de styckar själva.
Tyvärr innehåller
maten ofta alldeles
för mycket kemikalier.
Tror att man håller sig
friskare av mat utan
tillsatser. Finns vissa varor som jag
gärna betalar mer för. Köper
alltid svenskt kött och ett
visst märke när det gäller
fisk. Ekologiskt försöker jag
också köpa när det finns,
närodlat är trevligt att
stödja.
Jag lagar ofta mat från
grunden t ex grytor,
fiskgratäng, kött med potatis,
lasagne, köttfärsröror etc.
Jag försöker också laga
vegetariskt minst en gång i
veckan för miljöns skull.
15%
17%
23%
28%
31%
33%
32%
30%
24%
13%
10%
7%
2%
1%
1%
10%
10%
13%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Skola
Sjukhus/vård
Äldreomsorg
Mycket låg kvalitet (1) (2) (3) (4) Mycket hög kvalitet (5) Vet ej
Q11. Vad är din uppfattning om kvaliteten på mat i …? Bas Total: 2 024
Kvaliteten på maten
inom skola, sjukhus/
vård och äldreomsorg
anses vara extremt
låg.
Q11. Vad är din uppfattning om kvaliteten på mat i …? Top 2 box, Bas Total: ( ), Svarat alt. 4-5 på en 5-gradig kvalitetsskala
14% 12%
7%
14% 12%
7%
19%
14%
8%
15% 11%
8%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Skola Sjukhus/vård Äldreomsorg
Våg 1 (2 060) Våg 2 (1 105) Våg 3 (1 005) Våg 4 (2 024) Uppfattningen om
kvaliteten på maten
inom skola, sjukhus/
vård och äldreomsorg
har inte förändrats
jämfört med år 2011.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
Ont om tid och pengar vilket
resulterar i tråkig och smaklös
mat
Den äts endast för överlevnad Micrad och icke miljövänlig
mat
Äckliga hopkok av rester
Offentlig mat Svar från fokusgrupper år 2011
Smaklös mat, finns inget
positivt med den.
5%
5%
5%
4%
8%
7%
8%
11%
13%
12%
14%
13%
34%
34%
35%
35%
31%
33%
29%
27%
5%
4%
4%
4%
5%
5%
5%
5%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Flera gångeri veckan
1 gång iveckan
1 gångvarannan vecka
1 gång imånaden
1 gång ihalvåret
1 gångper år
Mersällan
Q12. Hur ofta äter du på restaurang, sitter ner vid ett
bord och beställer mat i Sverige? Bas Total: ( )
28% äter på
restaurang 1 gång
varannan vecka
eller oftare.
Män och personer i
åldern 26-35 år äter
markant oftare på
restaurang.
Hur ofta man äter
på restaurang har
inte förändrats
mellan år 2011 och
2014.
18%
16%
15%
15%
16%
14%
14%
14%
26%
26%
26%
24%
20%
20%
20%
20%
35%
34%
37%
37%
33%
32%
34%
31%
13%
15%
13%
14%
19%
18%
18%
19%
5%
4%
4%
5%
8%
8%
7%
9%
3%
5%
5%
5%
5%
8%
7%
7%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Instämmer helt (5) Vet ej
Q13. Hur väl instämmer du i följande påstående? Bas Total: ( )
Man väljer oftare
svenska rätter när
man äter lunch på
restaurang på
vardagar än när man
gör det på kvällar/
helger.
Vi kan inte se någon
tydlig trend vad gäller
hur ofta man väljer
svenska rätter när
man äter på
restaurang.
Slutsatsen blir därför
att man år 2014 inte
gör detta oftare eller
mera sällan än år
2011.
När jag äter lunch på
restaurang en vardag
väljer jag ofta svenska rätter
När jag äter mat på restaurang
på kvällar och helger väljer
jag ofta svenska rätter
Q14. När du väljer svenska rätter på restaurang, vilken
rätt väljer du oftast? Bas, Väljer svenska rätter: ( )
31%
19%
10%
5% 9%
6% 4% 4%
7% 4%
29%
23%
8% 7% 6% 6% 5% 5% 3% 3%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Fisk Kött Biff/biffmed lök/biff ochpotatis
Köttbullar/med mos,potatis el.gräddsås
Potatis iolika
former
Husmans-kost
Någontyp avköttfilé
Raggmunk(med fläsk)
Fläsk/fläskmed lök och
potatis
Någon sås
Våg 1 (1 343) Våg 4 (1 301)
Vanligtvis väljer man
fisk eller kött.
Andelen som oftast
väljer kött har ökat
något (från 19% år
2011 till 23 år 2014).
Andelen som oftast
väljer potatis i olika
former respektive
fläsk/fläsk med lök
och potatis har
minskat sedan år
2011.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
* *
Känns inte jättefestligt med väldigt
svensk och vanlig mat
Svensk mat får man så ofta i skolan
ändå så på restaurang vill man ha
något annat
Man vill ha något mer festligt och
annorlunda på restaurang
Mat på restaurang Svar från fokusgrupper år 2011
Jag äter ofta husmanskost när jag
äter lunch ute, men väljer t ex
italienskt om det är på kvällen.
Svensk mat?! Ja just det, vad är
det?
När jag går ut på lunchen och de
har det som jag kallar svenskt mat,
typ raggmunk, så kan jag välja det.
När man äter på restaurang
utomlands bryr man sig inte om var
köttet kommer från. Den lokala maten är oerhört viktig!
Jag vill prova och smaka vad som
är typiskt för det ställe man är på.
Hur kul är det att åka utomlands
och äta samma mat som hemma?
När jag reser i Sverige bryr jag mig
inte om matupplevelser på samma
sätt. Man kan och känner till maten
i detta land redan känns det som.
I Sverige kan man testa någon rätt
som är typisk för landskapet. Det
finns stora variationer även inom
Sverige
Det är roligt att testa svenska
rätter. Det kan också vara pizza, t
ex i Värnamo så hade de precis
blivit svenska mästare i pizza så då
testade vi ju det istället för ett
svenskt alternativ.
Hela Sverige bör upplevas eftersom
matkulturen skiljer sig ganska
mycket åt.
Det kostar för mycket att äta på
restaurang i Sverige.
Q15/16/17. Vilka av följande faktorer har störst betydelse för dig
vid val av restaurang då du går ut och äter en lunch en vanlig
vardag/en kväll eller helg i Sverige/på din semester i Sverige? Bas Total: 2 024
51%
64%
34%
25%
33%
12%
6%
33% 30%
22%
65%
2% 2% 1% 4%
41%
75%
57%
5%
13% 12%
5%
24%
62%
20%
68%
10%
3% 1% 2%
46%
59%
41%
7%
17%
9%
4%
36%
49%
21%
62%
9% 8%
1%
6%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Priset Kvali-teten
påmaten
Servicen Hur långtid ettbesök
på mat-stället
tar
Enkeltatt tasig till
och frånmat-
stället
Att rest.erbj.
svenskmat/
svenskaråvaror
Att rest.serverarsvenskarätter
Mat-ställets
läge
Mat-ställetsatmos-
fär
Lagommycket
folk
Vilkentyp av
mat somfinns påmenyn
Vilkentyp avdrycksom
finns påmenyn
Harbarn-meny
Annat Vet ej
Lunch vanlig vardag En kväll/helg i Sverige Semester i Sverige
På lunchen är det viktigare
att det är enkelt att ta sig
till och från matstället och
hur lång tid ett besök på
matstället tar.
På kväll/helg är kvaliteten
på maten, ställets atmosfär
och kvaliteten på maten
viktigare.
På semestern är det viktigare
med barnmeny (men bara 8%
har svarat detta).
Gemensamt för alla tre är
att kvaliteten på maten och
vilken typ av mat det finns
på menyn är viktigast.
Det är markant viktigare för äldre
(personer i åldern 56 år och äldre) att
restaurangen erbjuder svensk
mat/svenska råvaror.
Q15. Vilka av följande faktorer har störst betydelse för
dig vid val av restaurang då du går ut och äter en lunch
en vanlig vardag? Bas Total: ( )
66% 68%
58%
35% 36% 33% 32%
29% 26%
10% 8%
2% 2% 2% 3%
65% 64%
51%
34% 33% 33% 30%
25% 22%
12%
6% 2% 2% 1%
4%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Vilkentyp av
mat somfinns påmenyn
Kvali-teten
påmaten
Priset Servicen Enkeltatt tasig till
och frånmat-
stället
Mat-ställets
läge
Mat-ställetsatmos-
fär
Hur långtid ettbesök
på mat-stället
tar
Lagommycket
folk
Att rest.erbj.
svenskmat/
svenskaråvaror
Att rest.serverarsvenskarätter
Vilkentyp avdrycksom
finns påmenyn
Harbarn-meny
Annat Vet ej
Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)
Något färre svarar att
priset har störst
betydelser vid val av
lunchrestaurang en
vanlig vardag.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
* *
*
Q16. Vilka av följande faktorer har störst betydelse för dig
vid val av restaurang då du går ut och äter en kväll eller
helg i Sverige? Bas Total: ( )
77%
70% 68%
63%
47%
23% 24%
12% 10% 10%
5% 5% 3%
1% 2%
75%
68%
62%
57%
41%
24% 20%
13% 12% 10%
5% 5% 3%
1% 2%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Kvali-teten
påmaten
Vilkentyp av
mat somfinns påmenyn
Mat-ställetsatmos-
fär
Servicen Priset Mat-ställets
läge
Lagommycket
folk
Enkeltatt tasig till
och frånmat-
stället
Att rest.erbj.
svenskmat/
svenskaråvaror
Vilkentyp avdrycksom
finns påmenyn
Hur långtid ettbesök
på mat-stället
tar
Att rest.serverarsvenskarätter
Harbarn-meny
Annat Vet ej
Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)
Något färre svarar att
följande har störst
betydelse vid val av
restaurang en kväll
eller helg:
• Matställets
atmosfär
• Servicen
• Priset
• Lagom mycket folk
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
* *
*
*
Q17. Vilka av följande faktorer har störst betydelse för
dig vid val av restaurang då du går ut och äter på din
semester i Sverige? Bas Total: ( )
61% 62%
52% 51%
45%
38%
22% 20%
7% 8% 7% 8% 5%
1% 5%
62% 59%
49% 46%
41%
36%
21% 17%
9% 9% 8% 7% 4%
1%
6%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Vilkentyp av
mat somfinns påmenyn
Kvali-teten
påmaten
Mat-ställetsatmos-
fär
Priset Servicen Mat-ställets
läge
Lagommycket
folk
Enkeltatt tasig till
och frånmat-
stället
Att rest.erbj.
svenskmat/
svenskaråvaror
Vilkentyp avdrycksom
finns påmenyn
Harbarn-meny
Hur långtid ettbesök
på mat-stället
tar
Att rest.serverarsvenskarätter
Annat Vet ej
Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)Något färre svarar att
priset respektive
servicen har störst
betydelser vid val av
lunchrestaurang när
man äter på sin
semester i Sverige.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
* *
3%
11%
13%
5%
6%
17%
17%
13%
20%
31%
31%
31%
39%
25%
24%
24%
27%
10%
10%
8%
4%
7%
4%
19%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
För mig är det mycket viktigt attkunna njuta av god mat och dryck
när jag är på semesterresa i Sverige
En svensk matupplevelse pålandsbygden är viktigt för migpå min semesterresa i Sverige
En svensk matupplevelse istorstaden är viktigt för mig
på min semesterresa i Sverige
Det finns ett stort utbud av svenskamatupplevelser på landsbygden
Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Instämmer helt (5) Vet ej
Q18. Hur väl instämmer du i följande påstående? Bas Total: 2 024
Svenskarna vill njuta av
god mat och dryck när de
är på semesterresa i
Sverige. Kvinnor svarar
oftare Instämmer helt på
detta påstående (kvinnor
= 31% och män 23%)
Endast cirka 15% svarar
att en svensk
matupplevelse är viktigt
för dem på deras
semesterresa i Sverige.
Man tycker inte heller att
det finns ett stort utbud
av svenska
matupplevelser på
landsbygden.
66%
34%
33%
29%
69%
33%
34%
32%
68%
36%
36%
33%
67%
35%
35%
32%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
För mig är det mycket viktigt attkunna njuta av god mat och dryck
när jag är på semesterresa i Sverige
En svensk matupplevelse pålandsbygden är viktigt för migpå min semesterresa i Sverige
En svensk matupplevelse istorstaden är viktigt för mig
på min semesterresa i Sverige
Det finns ett stort utbud av svenskamatupplevelser på landsbygden
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Q18. Hur väl instämmer du i följande påstående? Top 2 box, Bas Total ( )
Det finns en tendens till
att fler svarar att det
finns ett stort utbud av
svenska matupplevelser
på landsbygden.
Skillnaden är dock
marginell.
I övrigt inga förändringar
på någon av frågorna.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
Q19. Vad vill du huvudsakligen få ut av dina
semesterresor i Sverige? Bas Total: ( )
65% 65%
48%
43% 44%
34%
29%
22%
13% 10% 10%
63% 60%
45% 42%
38%
30%
25% 23%
14%
9% 8%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Koppla av,slipparutiner
Ha roligtoch upp-leva nyasaker till-sammans
Upplevanya
städer ochplatser
Njuta avgod mat &
dryck
Sol, värme,vackertväder
Upplevanaturen
Frihet,kännamig fri
Unna miglite lyx/bopå ett bra
ställe
Vara aktiv,röra på
mig,sport
Lära mignågot nytt
Festa ochha roligt
Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)
Det man oftast vill få ut av
sina semesterresor är:
• Koppla av, slippa rutiner
• Ha roligt och uppleva nya
saker tillsammans
År 2014 svarar något färre att
man huvudsakligen vill få ut
följande av sina semesterresor
i Sverige:
• Ha roligt och uppleva nya
saker tillsammans
• Sol, värme, vackert väder
• Uppleva naturen
• Frihet, känna mig fri
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
*
* *
Q20. Vilken tycker du är den mest svenska maträtten? Bas Total: ( )
34%
10%
5% 5% 3% 3% 4% 3%
35%
13%
6% 4% 4% 3% 2% 2%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Köttbullar(med mos,
potatis,gräddsås)
Sill(gräddfil,potatis)
Övrigt kött Falukorv(med
potatismos)
Potatis iolika former
Ärtsoppa Fläsk(med lök,potatis)
Rotmos(med
fläsklägg)
Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)Köttbullar anses
fortfarande vara
den mest svenska
maträtten.
Den totala listan
består av väldigt
många olika
maträtter. Detta är
sannolikt både en
begränsning och en
möjlighet.
En möjlighet på så
vis att vi har mycket
att välja på om man
vill marknadsföra
svenska rätter.
En begränsning på
så vis att det ger en
splittrad bild av vad
som är svenska
maträtter då alla
skriver så olika
saker.
Information om frågan: Respondenterna har här själva skrivit in sina
egna svar i löptext. Dessa svar har sedan kodats i efterhand.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
1%
2%
1%
2%
7%
6%
6%
7%
5%
6%
5%
5%
8%
10%
7%
9%
21%
19%
22%
19%
17%
17%
18%
18%
42%
42%
42%
42%
31%
30%
33%
31%
29%
29%
27%
30%
37%
36%
35%
34%
2%
3%
1%
2%
1%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Instämmer helt (5) Vet ej
Q21. Hur väl instämmer du i följande påstående? Bas Total: ( )
Många anser både
att det är viktigt att
följa svenska
mattraditioner och
att Sverige har en
rik matkultur.
Denna inställning
har inte förändrats
åt något håll sedan
år 2011.
För mig är det mycket
viktigt att följa de svenska
mattraditioner vi har
Jag anser att Sverige har
en rik matkultur idag
Q22. Vilka av dessa länder i Europa anser du vara ett
matland? Bas Total: ( )
84%
78%
49%
45%
23%
19%
7% 4% 3% 2% 2% 2% 1%
7% 5%
82%
76%
48% 47%
23%
19%
8% 5%
2% 2% 2% 2% 1%
6% 5%
0%
20%
40%
60%
80%
100%Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)
Italien och Frankrike är
de två länder som oftast
associeras med att de är
matländer.
Nästan 50% svarar att
Sverige är ett matland.
Om man kommunicerar
att Sverige är ett
matland så är det med
andra ord bara hälften av
svenskarna som känner
igen sig i detta.
Endast marginella
förändringar mellan år
2011 och 2014.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
Q23. Tänk på de länder i Europa som du skulle kunna se som
”matland”, vad är det som gör att just de länderna är
”matland?
Q24. Vilka områden förknippar du med Sverige som matland? Bas Total: 2 024
51% 50%
44% 42%
30% 28% 24% 23%
17% 16% 15% 12%
8% 7% 7% 5% 2% 1% 1% 0%
6%
18%
43%
56%
9%
22%
14%
5%
11% 6%
39%
20%
26%
5%
30%
24%
3% 6% 7%
1% 2% 6%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Sto
lthet
över
mate
n
Vällagad m
at
Goda r
åvaro
rav h
ög k
valite
t
Egna r
ätt
er
som
andra
…
Rest
aura
nger
Om
tanke/lä
gger
tid
på a
tt laga m
ate
n
Matt
uri
sm
Många o
lika
slags
rätt
er
Målt
ider
som
får
ta lång t
id
Närp
roducera
de
råvaro
r
Sm
åsk
alig
livsm
edels
pro
d.
Stj
ärn
kockar
Målt
ider
med
många s
om
äte
r
Lantb
rukare
/bönder
Enkla
rätt
er
Export
av
livsm
edel
Liv
smedels
-in
dust
rin
Off
entl
ig m
at
Annat
Inga
Vet
ej
Matland Sverige
Sverige stämmer inte in på
definitionen ”matland”.
• Gröna pilar markerar Sveriges
styrka, d v s där Sverige har ett
jämförelsevis högt värde på ett
område som många förknippar
med ett matland.
• Röda pilar markerar Sveriges
svagheter, d v s där vi har
jämförelsevis låga värden på
områden som många förknippar
med ett matland.
Faktorer som många förknippar
med ett matland
*
*…länder tagit efter
De har något att vara stolta
över, maten är en viktig del i
deras kultur
De tar hand om råvarorna på
ett helt annat sätt än Sverige.
Det finns så mycket hjärta
och själ bakom det de tillagar
Många av de här matländerna
gör ju reklam för sig själva
genom maten
ALLA länder är matländer –
det beror bara på vad du är
ute efter
Matländer
Mat är lite som dialekter –
lokal mat har sin variant
Et är svårt att säga bara
något land som är matland,
det finns så många ställen
som är kända för olika
specialiteter
Känns som att de här länderna
njuter av sin mat på ett helt
annat sätt
Italienarna lever för maten
och äter länge. De kan
konsten att njuta! Man ser
nästan aldrig någon
springande med mat i handen
i det landet – det ser man i
Sverige varje dag!
Det är ett sätt att sitta ned
tillsammans och umgås
I ett matland är man stolt
över maten och lägger ned tid
på maten. Vällagad mat med
omtanke.
I Italien och Spanien samlas
man kringmåltiden på ett
annat sätta än i Sverige. Att
samlas och äta tillsammans är
viktigt.
Q24. Vilka områden förknippar du med Sverige som matland? Bas Total: ( )
56%
47%
37%
29%
20%
27%
20%
16% 19%
14% 12%
8% 9% 8% 7% 4%
7% 4%
1% 2%
7%
61%
48%
38%
31%
21%
26%
20% 20% 20%
14% 11%
8% 8%
12%
6% 5% 8%
4% 1% 1%
5%
57%
44%
39%
34%
21%
26%
21%
16% 18%
15% 12%
8% 9% 10%
6% 5% 8%
4% 1% 2%
6%
56%
43%
39%
30%
26% 24%
22% 20%
18%
14% 11%
9% 7% 6% 6% 5% 5%
3% 1% 2%
6%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Goda r
åvaro
rav h
ög k
valite
t
Vällagad m
at
Närp
roducera
de
råvaro
r
Lantb
rukare
/bönder
Stj
ärn
kockar
Enkla
rätt
er
Rest
aura
nger
Sm
åsk
alig
livsm
edels
pro
d.
Sto
lthet
över
mate
n
Om
tanke/lä
gger
tid
på a
tt laga m
ate
n
Många o
lika
slags
rätt
er
Egna r
ätt
er
som
andra
…
Off
entl
ig m
at
Liv
smedels
-in
dust
rin
Målt
ider
som
får
ta lång t
id
Matt
uri
sm
Målt
ider
med
många s
om
äte
r
Export
av
livsm
edel
Annat
Inga
Vet
ej
Våg 1 (2 060) Våg 2 (1 105) Våg 3 (1 005) Våg 4 (2 024) Jämfört med år 2011 så
förknippar man nu något
oftare Sverige som
matland med Stjärnkockar
respektive Småskalig
livsmedels-produktion.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
* *
70%
60%
64%
59%
14%
19%
15%
17%
8%
12%
11%
12%
4%
5%
5%
7%
1%
2%
2%
1%
2%
3%
3%
4%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Känner inte alls till (1) (2) (3) (4) Känner till mycket väl (5) Vet ej
Q25. Regeringen vill att Sverige ska utvecklas till att bli det nya
matlandet i Europa. Det handlar bl.a. om att locka fler personer
till att köpa svenska livsmedel och om att locka turister till
Sverige. Hur väl känner du till regeringens målsättning om
Sverige – det nya matlandet? Bas Total: ( )
Andelen som känner till
Sverige – det nya
matlandet* har ökat från
5% år 2011 till 8% år
2012.
Sverige – det nya
matlandet är med andra
ord fortfarande relativt
okänt.
*har svarat alt. 4 eller 5
Q26. Hur har du främst fått information om
Sverige – det nya matlandet? Bas, Känner till Sverige – det nya matlandet: ( )
55%
30%
14% 15% 10% 11%
7% 6% 6% 2%
12%
1%
51%
31%
16% 13% 11%
7% 6% 6% 3% 2%
12%
4%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Via riks-täckande
media
Via lokalmedia
Viabransch-organisa-
tion
Via rege-ringen,Lands-
bygdsmin.,Lands-
bygdsdep.
Viavänner/bekanta
Viareklam
Via mittarbete
Viabloggar/twitter/
Face-book
Viaföretag/
före-tagare
Viaskolan
Osäker/vet ej
Andra/annat
Våg 1 (283) Våg 4 (417)
Vanligtvis har man hört
talas om Sverige – det nya
matlandet via rikstäckande
media eller via lokal media.
Yngre (d v s 15-35 år) har
mindre ofta fått
information via
rikstäckande media.
Personer som bor i Norrland
har oftare fått information
via lokal media.
Via reklam och Via
företag/företagare har
minskat något mellan 2011
och 2014.
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
* * *
Q27. Vilka svenska matpersonligheter känner du till
och har förtroende för? Bas Total: ( )
17% 18% 18%
12%
6% 8%
4%
15%
23% 20%
13% 9% 9%
7% 3% 2%
9%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
LeifMannerström
"Mat Tina"/Tina
Nordström
Per Morberg ErikLallerstedt
MelkerAndersson
TommyMyllymäki
Carl JanGranqvist
LeilaLindholm
Ingen
Våg 1 (2 060) Våg 4 (2 024)
Nu, liksom tidigare, har
man störst
”förtroende” för Leif
Mannerström, Tina
Nordström och Per
Moberg.
”Förtroendet” för Leif
Mannerström och
Tommy Myllymäki har
ökat sedan 2011.
”Förtroendet” för Per
Moberg har istället
minskat något.
Det är dock lite
”drastiskt” att säga att
detta uteslutande
handlar om förtroende.
Nivå samt ökning och
minskning kan variera
med hur mycket de
olika personerna
exponeras i media. På
så vis kan detta även
handla om kännedom
(och inte bara
förtroende).
*Sign. skillnad mellan 2011 och 2014 (T-test 95% nivå)
*
* * *
* * *
1%
2%
1%
1%
2%
3%
2%
2%
4%
5%
4%
4%
6%
9%
8%
4%
12%
12%
14%
11%
13%
14%
16%
12%
49%
49%
53%
48%
36%
38%
39%
32%
23%
21%
17%
27%
31%
29%
25%
40%
10%
10%
9%
9%
11%
7%
11%
9%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Mycketsämre
Någotsämre
Ingenskillnad
Någotbättre
Mycketbättre
Vetej
Q28/29. Hur tycker du att den svenska matkulturen har
utvecklats de senaste 10 åren/kommer att utvecklas de
kommande 10 åren? Bas Total: ( )
År 2014 är det fler
som anser att den
svenska matkulturen
har blivit mycket
bättre.
År 2014 är det också
fler som anser att
den svenska
matkulturen har
blivit mycket
bättre.
Den svenska matkulturen
har blivit …
Den svenska matkulturen
kommer att bli …
Q30 Vad skulle du föreslå utländska turister, som aldrig
varit i Sverige tidigare, att de bör uppleva vad gäller
svensk mat och svensk matkultur?
Köttbullar
Småskalig
livsmedelsproduktion på
glesbygden såsom kor på
skogsbete, frigående
grisar etc
En veckas vistelse på ett skånskt
slott/herrgård/gård, där de får info om
svensk mat och äta svenskt, där de får resa
runt hos några av de otaliga små lokala
livsmedelsproducenterna som finns i
Skåne, där de också får laga till svenska
rätter under ledning av Fredrik Eriksson
och som avslutning uppleva en svensk
midsommar - i verkligheten eller bara som
"sinnenas upplevelse" om de gör denna
resa vid annan tidpunkt.
Husmanskost
Om det är årstid för det. Stekt kött
på älg eller hjort med potatis,
morötter, palsternacka och
rödbeta som tillagats i ugn. Till det
en pepparsås som tillagats med
grädde och en del äppelmos.
Svenska långkok (dillkött, kalops
mm.) Västkustens fisk och skaldjur.
Viltkött från Norrland, Kantareller,
Kalix löjrom, Svensk färskpotatis,
Svenska jordgubbar,
Saffranspannkakan.
Inlagd sill Kräftor
Julbord
Midsommar
Renkött
Pytt i
panna
Raggmunk
Närodlat
Smörgårds
bord
Surströmming
Vilt
Västkusten med fisk
och skaldjur, den
norrländska
matkulturen med
vilt och ren,
småländsk ostkaka
Kropp-
kakor
Falukorv
Rotmos
Vad ska vi lyfta kring den svenska maten om vi ska
marknadsföra Sverige som ett matland? Svar från fokusgrupper år 2011
Kvalitet
Bra råvaror
Världens bästa och
kreativa kockar
Kontrollerade råvaror,
fritt från gift
Rent och friskt, luktar gott,
stilla och vackert
skogsdoft
Ingen antibiotika i
maten, hoppas jag
Slaktdjuren har haft ett
bra liv
Inga stressmoment för
djuren
Vi vågar ta intryck av
andra kulturer
Surströmming
Svensk sommar och sitta
ute och äta mat
Kombinationen av en svensk förrätt,
orientalisk huvudrätt och en fransk efterrätt
Såser
Smörgåsbord är en
trevlig upplevelse och
väldigt svenskt
Jag älskar Sverige kom
jag på nu!
Husmanskosten
Varje landskap har sin
egen rätt
Fina råvaror
Ostkakan!
Det finns
mycket att
välja på.
Älgstek, renstek,
köttbullar
Rena smaker
3%
2%
2%
3%
7%
5%
6%
5%
25%
21%
24%
24%
32%
36%
36%
36%
25%
28%
23%
24%
8%
8%
9%
8%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Inte alls stolt (1) (2) (3) (4) Mycket stolt (5) Vet ej
Q31. Hur stolt skulle du vara över det du har att
föreslå kring svensk mat och svensk matkultur? Bas Total: ( )
6 av 10 skulle vara
stolta över det de har
att föreslå kring
svensk mat och
svensk matkultur.
2012 (våg 2) var något
fler stolta men i
övrigt ser vi inga
skillnader över tid.
3%
4%
2%
3%
2%
3%
1%
2%
10%
7%
9%
9%
7%
5%
6%
6%
26%
25%
30%
24%
21%
21%
24%
20%
37%
39%
37%
38%
42%
44%
44%
40%
20%
20%
18%
22%
23%
23%
20%
26%
4%
4%
4%
5%
4%
4%
4%
5%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Våg 1 (2 060)
Våg 2 (1 105)
Våg 3 (1 005)
Våg 4 (2 024)
Instämmer inte alls (1) (2) (3) (4) Instämmer helt (5) Vet ej
Q32. Hur väl instämmer du i följande påstående? Bas Total: ( )
66% instämmer i att
svensk mat idag
håller tillräckligt hög
kvalitet för att
Sverige skulle kunna
vara ett matland.
60% instämmer i att
Sverige har en
tillräckligt rik
matkultur för att
Sverige skulle kunna
vara ett matland.
Andelen som
instämmer i detta
har knappt
förändrats sedan
2011.
Jag anser att svensk mat idag håller
tillräckligt hög kvalitet för att
Sverige ska kunna vara ett matland
Jag anser att Sverige idag har en
tillräckligt rik matkultur för att
Sverige ska kunna vara ett matland
Vad tror ni att vi exporterar för mat? Svar från fokusgrupper år 2011
Skickar vi iväg fisk?
Sill
Viltkött som inte
svenskarna har råd
att köpa
Surströmming
Spannmål, kött,
potatis
Vilt, en del fisk och
smaksättare
Sill, ost och
spannmål
Potatis, rotfrukter
Mjölk och
knäckebröd
Dafgård
Innehållsförteckning
1 Kapitel 1 – Syfte och genomförande
2 Kapitel 2 – Resultatredovisning, Index
3 Kapitel 3 – Resultatredovisning, Nyckeltal
75
4 Kapitel 4 – Resultatredovisning, Fördjupning
5 Kapitel 5 – Resultatredovisning, Segment
6 Kapitel 6 – Bilagor
Sammanfattning 1 - Segment
• Segment 1 – Familjefäder som vill ha mätta barn (snabbt)
– Beskrivning: Äter mest för att bli mätta, även om de lagar mat regelbundet. Gör skillnad på vardag och fest och
använder stor andel halvfabrikat i sin matlagning. Får inspiration från familjen. Handlar framförallt på pris och
bryr sig inte mycket om övriga faktorer. Gör inte skillnad på ursprungsland. Väljer sällan svenska rätter på
restaurang, vill koppla av, ha sol och värme samt festa på semestern. Anser framförallt att Spanien o Italien är
matländer. 51% anser att Sverige är ett matland. Låg kännedom om målsättningen Sverige – det nya matlandet.
– Förändring över tid: Segmentets storlek har minskat från 22% år 2011 till 14% år 2014.
• Segment 2 – Matintresserade kvinnor
– Beskrivning: Tänker även på hälsan. De har lärt sig genom att titta på TV och får inspiration från flera olika källor.
Smak, kvalitet och varumärke avgör när de handlar. De väljer mat som producerats med omtanke om djuren och
miljön och utifrån säsong. De äter ute ofta. Anser att det finns ett stort utbud av matlupplevelser på den svenska
landsbygden och det är viktigt för dem på semestern. Anser att Sverige har en rik matkultur och känner i större
utsträckning till målsättningen – Sverige det nya matlandet.
– Förändring över tid: Segmentets storlek har ökat från 20% år 2011 till 24% år 2014.
• Segment 3 – Stadssinglar med djur- och naturfokus
– Beskrivning: Större andel utan barn. Äter för att bli mätta och lagar inte mycket mat (lärt sig på Hemkunskapen).
Väljer produkter producerade med omtanke om djur och miljö, som är nyttiga med få tillsatser. Betalar gärna mer
för svenska råvaror. Har lägre förtroende för livsmedelsproduktionen, men högre för märkning så som KRAV, etc.
Äter sällan ute. På semestern är de intresserade av att lära sig något nytt och uppleva naturen. Större andel
förknippar offentlig mat med Sverige som matland. Låg andel har hört talas om målsättningen Sverige – det nya
matlandet. Anser i mindre utsträckning att Sverige är ett matland. Låg andel stolta över vad de kan erbjuda för
svensk mat och matkultur.
– Förändring över tid: Segmentets storlek har ökat från 25% år 2011 till 31% år 2014.
Sammanfattning 2 - Segment
• Segment 4 – Landsortsynglingar utan intresse för mat
– Beskrivning: Större andel bor i hyresrätt. Äter i stor utsträckning bara för att bli mätta. Lagar nästan aldrig mat och
använder framförallt helfabrikat och äter hämtmat, gör ingen skillnad på vardag o fest. Väljer enbart på pris och
gör ingen skillnad på ursprungsland. Har inget högt förtroende för svensk livsmedelsproduktion. Äter nästan aldrig
på restaurang och vet inte vad de väljer för typ av rätter då. Reser sällan, när det gör det vill de framförallt festa
och ha kul. Större andel anser falukorv med mos vara den mest svenska maträtten. Anser inte Sverige ha en rik
matkultur och vet inte vilket land de tycker är matland, men tycker att måltider som många äter tillsammans
förknippas med ett matland.
– Förändring över tid: Segmentets storlek har minskat från 13% år 2011 till 10% år 2014.
• Segment 5 – Matpassionerade kvinnor i övre medelklass
– Beskrivning: Mycket engagerade både till vardag och fest (gör ingen skillnad). Lagar mat med råvaror från grunden
och har lärt sig från många ställen. Hämtar inspiration överallt. Smak o kvalitet, samt att maten är producerade
med omtanke om djur o natur och nyttig avgörande när de handlar. Högt förtroende för livsmedelsproduktionen.
Äter regelbundet på restaurang, väljer svenska rätter. Vill få ut mycket av semestern och en större andel anser att
matupplevelser är viktigt. Anser Sverige, Danmark, Frankrike o Italien vara matland. Förknippat med bönder o
småskalig livsmedelsproduktion. Känner till stjärnkockar och målsättningen Sverige – det nya matlandet. Anser att
svensk matkultur har en positiv utveckling, samt att matkvaliteten och matkulturen är av tillräckligt hög kvalitet
för att vara ett matland.
– Förändring över tid: Segmentets storlek har ökat från 19% år 2011 till 22% år 2014.
Segmentering
14%
24%
31%
10%
22%
Fördelning Våg 4
Familjefäder
Matintresserade
Stadssinglar
Landsortsynglingar
Matpassionerade
Källa: VisitSweden/GfK 2014.
22%
20%
25%
13%
19%
Fördelning Våg 1
Innehållsförteckning
1 Kapitel 1 – Syfte och genomförande
2 Kapitel 2 – Resultatredovisning, Index
3 Kapitel 3 – Resultatredovisning, Nyckeltal
79
4 Kapitel 4 – Resultatredovisning, Fördjupning
5 Kapitel 5 – Resultatredovisning, Segment
6 Kapitel 6 – Bilagor
BAKGRUNDSDATA Bas Total: 2 024
Källa: VisitSweden/GfK 2014.
51%
49%
19%
17%
18%
17%
17%
12%
22%
21%
16%
11%
13%
16%
32%
19%
12%
21%
9%
6%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Man
Kvinna
15-25 år
26-35 år
36-45 år
46-55 år
56-65 år
66 år eller äldre
Stad med minst 500 000 inv
Stad/ort med 100 000-499 999 inv
Stad/ort med 50 000-99 999 inv
Stad/ort med 25 000-49 999 inv
Ort med 10 000-24 999 inv
Ort med färre än 10 000 inv
Götaland
Svealand
Norrland
Stockholm
Göteborg
Malmö
Kön
Ålder
Invånare
Region