sveriges nya geografi - skl.se · pdf filenya geografi • i januari 2017 ... 16...
TRANSCRIPT
Sveriges Nya Geografi
Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt
Arena för Tillväxt
• En oberoende plattform för lokal och regional
tillväxt och utveckling i Sverige
• Primär målgrupp: lokala och regionala
beslutsfattare inom privat och offentlig sektor
• Vad gör vi?
Omvärldsbevakning & kunskapsstöd
Skapa nätverk, dialog och samverkan
Processledning
Sveriges Nya
Geografi 2017
Fokus Hållbarhet
3
4
Befolkningstillväxtens
nya geografi
• I januari 2017 uppnådde folkmängden i
Sverige tio miljoner invånare
• Mellan 2013-2016 ökade befolkningen i
Sverige med 3,6 procent
• Flera av de mest snabbväxande
kommunerna återfinns i
storstadsregionerna. I Sundbyberg och
Knivsta ökade folkmängden med över tio
procent
• Befolkningstillväxten i storstadsregionerna
beror framförallt på födelsenetto och
utrikes flyttnetto
• Tillväxten i lågpendlingskommuner och
landsbygdskommuner beror framförallt på
utrikes flyttnetto
• Osäkerheten kring varaktigheten i
befolkningstillväxten försvårar
kommunernas investeringsbeslut
5
Snabbt bredband för ökad
digitalisering
• År 2020 ska 95 procent av
hushållen ha tillgång till snabbt
bredband.
• Stora skillnader i tillgång till
snabbt bredband i landet.
• Befolkningstäthet förklarar inte
hela variationen i tillgången till
snabbt bredband.
• Kommuner och regioner är
centrala aktörer i
digitaliseringen av samhället.
7
Ökat investeringsbehov i
kommunerna
• Befolkningstillväxt kräver
investeringar men detsamma gäller
också för en åldrande befolkning.
• Höga investeringsnivåer i storstäder
och större städer, lägre
investeringsnivåer i mindre tätorter
och landsbygdskommuner.
• Ökade investeringsbehov leder till
ökad skuldsättning.
• Osäkerheten kring varaktigheten i
befolkningstillväxten försvårar
kommunernas investeringsbeslut.
8
Gymnasieexamen -
nyckeln till arbete
• Många klarar inte gymnasiet
inom avsedd tid.
• Stor skillnad mellan
kommunerna, men liten
skillnad mellan
kommungrupperna.
• En gymnasieexamen är
nyckeln till arbete.
• Vikten av
arbetsmarknadskunskap och
samverkan skola - arbetsliv
9
Utmaning att bryta
långtidsarbetslöshet
• Sjunkande arbetslöshet men
oförändrad
långtidsarbetslöshet.
• En tydlig rumslig uppdelning,
större LA-områden har lägre
långtidsarbetslösning.
• Också låg långtidsarbetslöshet
i besöksnäringskommuner.
• Den strukturella arbetslösheten
påverkar också många andra
faktorer, ex hälsa och tillit till
samhället.
10
Det ojämlika
valdeltagandet
• Med internationella mått har
Sverige ett högt valdeltagande.
I kommunvalet år 2014 röstade
82,8 procent av samtliga
röstberättigande.
• Högt valdeltagande i
socioekonomiskt starka
kommuner.
• Stora skillnader både mellan
och inom kommunerna.
• Social integration och
valdeltagande hänger ihop.
11
Kommunernas utsläpp
• Att minska utsläppen av
växthusgaser är en
förutsättning för att säkra en
miljömässigt hållbar utveckling.
• Skilda förutsättningar ger stora
skillnader mellan kommunerna.
• Kommunerna har rådighet över
minskade utsläpp.
12
En (o)hållbar
avfallsutveckling
• Hushållens avfall ökar, trots
målsättning om minskade
mängder. Bara de senaste fem
åren har avfallsmängden i riket
ökat med 19 kilo per person.
• Återvinning av insamlat
hushållsavfall - många
kommuner i framkant men vi
ser stora kommunala
skillnader.
• Insatser för en hållbar
avfallshantering krävs.
13
14 Presentation 1
15 Presentation 1
Kunskapsdag:
Hur utvecklar och genomför vi
näringslivs- och tillväxtprogram som gör
skillnad?
Tid: 8 december, kl. 10.00 - 15.00
Plats: Saturnus konferens, Stockholm
http://www.arenafortillvaxt.se/start/kunskapsdag-8-dec-
2017/
16 Presentation 1