1

Svetsning och skärning– risker och åtgärder

2

Innehållet i denna skrift är baserat på information från flera olika källor,varav en del är inkluderade i referenslistan.

ESAB är inte ansvarig för att denna information är korrekt, ej heller förnågon skada, oförutsedd eller indirekt, driftstopp eller liknande händel-ser som kan ha orsakats av att åtgärderna beskrivna i denna skrift harvidtagits.

3

InnehållSvetsarens arbetsmiljö 4

Elsäkerhet 4

Elektromagnetiska fält 7

UV, IR och synlig ljusstrålning 9

Luftföroreningar i samband med svetsning 11

Brand och svetssprut 15

Buller 17

Ergonomi 18

Maskinsäkerhet och mekaniska skydd 20

Skäroperatörens arbetsmiljö 22

Risker och åtgärder vid gasskärning 22

Risker och åtgärder vid plasmaskärning 23

Plasmaskärning under vatten 24

Risker och åtgärder vid laserskärning 24

Laserskyddsklass 4 24

Laserskyddsklass 1 25

Risker och åtgärder vid vattenskärning 26

Referenslitteratur 27

4

Svetsarens arbetsmiljöSvetsare är medlemmar av en yrkesgrupp som utsätts för ett flertal olikamiljöproblem. I det här häftet behandlas de olika faktorerna i svetsarensarbetsmiljö, och lämpliga åtgärder som kan vidtas för att förbättra dennamiljö och minska hälsoriskerna. Effektiva skydd kan minska hälsoriske-rna. En bra svetsmiljö är dock långt viktigare. Tillgång till skickligasvetsare är avgörande för att uppnå god kvalitet och produktivitet.Arbetsmiljön är en av de faktorer som påverkar yrkesvalet.

ElsäkerhetMänniskan är extremt känslig för ström som passerar genom kroppen.Allvarliga fysiska skador kan vållas av strömmar på bara 20 eller 30 mA.

Dessutom kan fall från byggnadsställningar eller stegar, med åtföljandefysiska skador, vara resultatet av plötsliga och okontrollerade reaktionerpå elchock även vid mycket låga strömmar.

Figur 1. Tid- och strömberoende av växelström i frekvensområdet 15–100 Hz.

Uppfattbar ström (Zon 1). Växelström ärförnimbar redan vid 0,5 mA, medangränsen för likström ligger kring 2 mA. Omströmmen ökar uppstår obehag, mennormalt vållas inga skadliga fysiologiskaeffekter.

”Släppgräns” (Zon 2). Strömmar översläppgränsen orsakar muskelkramper ochoförmåga att släppa den strömförandekomponenten av egen vilja. Det blir ocksåsvårt att andas, särskilt om strömmenvarar längre än två sekunder. Normaltuppstår inga skador på vävnader och inreorgan förrän nästa tröskel passeras.

Nästa tröskelvärde, hjärtflimmer (Zon 3),beror till stor del på den drabbades kropps-byggnad men även på hur länge strömmenvarar, vilken väg den tar genom kroppen ochnär under hjärtcykeln störningen inträffar.

Hjärtflimmer betyder att hjärtats förmåga attpumpa blod upphör. När denna tröskelpasseras uppstår allvarliga livshotandeskador; hjärtat stannar, andningen upphöroch vävnader och inre organ får brännska-dor.

Korrekta och kraftfulla åtgärder behövs föratt rädda en person som drabbats avhjärtflimmer.

5

Figur 2b. Strömpassage från hand till hand

Valet av strömart (växel- eller likström) under bågsvetsning har bety-delse, eftersom de riskerna med växelström (AC) är upp till fyra gångerstörre än med likström (DC).

Risk för elchockerVilka effekter som uppstår när ström passerar genom människokroppenberor på:

• strömmens storlek och varaktighet• strömmens väg genom kroppen• strömmens frekvens

Strömmens storlek och varaktighetOm någon kommer i kontakt med strömförande komponenter berorströmmens storlek på spänningen och motståndet i strömkretsen.Risken för hjärtflimmer beror också till stor del på strömmens varaktig-het.

Motståndet i strömkretsen är summan av motståndet i huden, resten avkroppen och skyddskläderna.

• Hudens motstånd beror bland annat på kontaktyta och fukt.• Motståndet i en människokropp, bortsett från hudens motstånd, är

jämförelsevis lågt (kan grovt uppskattas till ca 500 ohm i varje arm ochvarje ben).

• Tillräcklig skyddsklädsel i form av torra läderhandskar och skor medgummisulor.

Figur 2. Statistiska värden för kroppenstotala motstånd när 50/60 Hz strömpasserar från hand till fot. 50% av allamänniskor har således maximalt 1400ohms motstånd när de utsätts för 230 V(AC).

6

Strömmens väg genom kroppenRisken för hjärtflimmer beror på den väg strömmen tar genom kroppen,dvs. nivån på den ström som passerar genom hjärtat.

Strömmens frekvensSom nämndes ovan är de risker som förknippas med växelström störreän för likström. Vi är mest känsliga i frekvensområdet 15-100 Hz.

SvetsutrustningTomgångsspänningEn strömkällas högsta tillåtna tomgångsspänning beror på om den gerlik- eller växelström. (Standarden SS-EN 60974-1 för svetsströmkällorger mer detaljerad information än den som följer här).

När det gäller växelström (AC) får tomgångsspänningen inte överstiga80 V (rms), men det finns vissa undantag.

• om utrustningen används i trånga utrymmen där riskerna är större(t.ex. fuktiga, varma eller trånga utrymmen med ledande före-mål), begränsas tomgångsspänningen till 48 V (AC). Utrustninglämpad för svetsning där ökad risk för elchock finns får märkasmed S-symbolen på märkplåten.

• vissa mindre MMA-strömkällor, som ofta används hemma, kan varamärkta enligt standarden EN 50 060 med en gräns på 55 V (AC).

• för mekaniserad svetsning, där svetsaren inte hanterar svetspistolenmanuellt, tillåts 100 V (AC).

För likström (DC) tillåts normalt en tomgångsspänning på 113 V (topp-värde), men även här görs undantag för mekaniserad svetsning medmaximalt 141 V, och för plasmaskärning, där de strömförande delarnainte är åtkomliga, med 500 V.

Rutinkontroll av utrustningOm de inre kylytorna i en strömkälla är igentäppta med smuts ochdamm stiger temperaturen. Ur säkerhetssynpunkt är det viktigt attöverhettning undviks. Om isoleringen mellan transformatorns primär-och sekundärledningar bryts ned kan nätspänningen nå svetskretsen.Isoleringsmotståndet kan också försämras av ledande damm somuppstår vid slipning.

Eftersom sekundärkretsen inte nödvändigtvis är kopplad till jord, kandetta vara farligt för svetsaren. Därför rekommenderas regelbundnarutinkontroller och rengöring av svetsströmkällans inre.

7

Skydd mot vatten och beröringStrömkällor skall skyddas från främmande fasta föremål och vatten-inträngning genom inkapsling (IEC 60529). Graden av skydd framgår avden IP-klass (International Protection) som anges på märkplåten. Ström-källor för utomhusbruk skall minst ha kapslingsklass IP23.

Elektromagnetiska fältFrågan om hälsorisker i samband med elektromagnetiska fält är ännuinte fullt utredd. Ändå kan direkta åtgärder vara väl motiverade om de tillen skälig kostnad kan minska exponeringsnivån för personal somarbetar i kraftiga elektromagnetiska fält.

Ett lågfrekvent elektromagnetiskt fält är en kombination av elektriskaoch magnetiska fält, men i en given situation kan något av dessa varadominerande.

Elektriska fält härrör ur spänning. De uppstår mellan spänningssattakablar eller ytor. Lyckligtvis kan dessa fält lätt elimineras med hjälp av enjordad mantel eller skärm.

Magnetiska fält uppstår kring ledare genom vilka ström flyter. Denmagnetiska flödestätheten mäts i tesla (T). I luft eller omagnetiskaföremål är flödestätheten så låg att enheten µT används. Ett lågt värdeför den magnetiska flödestätheten i lågfrekventa fält är 0,2 µT, och detär ovanligt att detta värde överstiger 1 µT i en normal kontorsmiljö.

Figur 3. Ett magnetfält sjunker snabbt när avståndet ökar. Det sjunker snabbastfrån en punktkälla, där det minskar till en åttondel när avståndet fördubblas.

8

Fältets frekvens är viktig för dess förmåga att överföra energi till omgiv-ningen. På detta sätt kan värme eller elektrisk ström alstras i omgivandeföremål.

Svetsarens situationSvetsare hör till de yrkesgrupper som utsätts för de högsta fält-styrkorna. Bågsvetsning kräver höga svetsströmmar. Svetsutrustningenkan stå nära svetsaren, och svetskablarna är ofta i direkt kontakt medkroppen. I området närmast svetskabeln överstiger magnetfältet 200 µT.

En stor del av all svetsning utförs med likström. Detta gäller t.ex. MIG/MAG-svetsning, som för närvarande är den vanligaste svetsmetoden iindustritillämpningar. Ren likström har troligen ingen inverkan påhälsoriskerna, men en normal svetsström har ofta någon typ av pulse-ring.

De kraftigaste magnetfälten finner man i samband med motstånds-svetsning. Personer som har en så kallad pacemaker ska vara särskiltförsiktiga. De bör inte uppehålla sig i närheten av pågående motstånds-svetsning, och i vissa fall inte heller vid annan svetsning med högaströmmar. Rådfråga medicinsk expertis.

Åtgärder för att förbättra svetsarens arbetssituationÅtskilligt kan uppnås enbart genom att förmedla fakta om hälsorisker isamband med svetsning. Eventuella skaderisker i samband med mag-netfält är troligen betydligt lägre än de risker som förknippas medmånga andra situationer under svetsning.

Figur 4. Det är viktigt attsvetskabeln ochåterledarkabeln hålls ihop,och om möjligt bör ocksåströmkällan placeras pånågon meters avstånd.

9

Mekanisering av svetsprocessen, kanske med hjälp av robotar, förbätt-rar svetsarens arbetsmiljö på flera sätt.

Följande enkla åtgärder rekommenderas.

• Låt svets- och återledare följas åt så långt det är praktiskt möjligt.• Undvik att dra kablarna över axlarna eller att linda dem runt kroppen

under svetsning.• Bästa sättet att skydda sig från en strömkällas magnetfält är att ha

strömkällan någon meter bort. Magnetfältet sjunker snabbt när av-ståndet från strömkällan ökar.

• Svetsning med likström är att föredra framför svetsning med växel-ström.

UV, IR och synlig ljusstrålningElektriska ljusbågar – och i viss mån smältbadet – alstrar kraftig strål-ning inom de ultravioletta (UV), synliga och infraröda (IR) våglängderna.Sådan strålning kan också reflekteras av omgivande ytor. Dessutom kanlågan vid gassvetsning eller -skärning avge synlig och infraröd strålning.

Strålningen minskar med kvadraten på avståndet. I ljusbågen varierarstrålningen beroende på bl a aktuell strömstyrka, spänning och skydds-gas. Stora variationer i strålningen kan därför förekomma mellan olikasvetsmetoder men även inom en och samma metod. För en viss strömär strålningen kraftigare vid MIG/MAG-svetsning än vid normal metall-bågsvetsning. Dessutom används högre strömmar under MIG/MAG-

Figur 5. Rekommende-rade filternummer förskyddsglasfilter. Merdetaljerad informationfinns i standarden EN169.

10

svetsning, och därför alstrar gas-skyddad bågsvetsning nästan alltidkraftigare strålning.

Risker

ÖgonskadorUV-strålningen är farligast för ögonen.Den orsakar s.k. svetsblänk (en tempo-rär skada på hornhinnan).

Synligt ljus kan ha en bländande effektoch temporärt påverka synen.

IR-strålning kan orsaka skador pånäthinnan och linsen (katarakt).

HudskadorUV-strålning kan skada oskyddad hud.Skadan liknar stickande solbränna.

Skyddsåtgärder• En svetsskärm eller en svetshjälm

med ett skyddsglas som regleras medflytande kristaller eller ett fast, stan-dardiserat skyddsglas.

• En svetshjälm med ett fönster ochsidoskydd för användning underslaggborttagning.

• Svetsoverall eller annan skydds-klädsel med läderförkläde.

• Läderhandskar, utan nitar eller andrametallkomponenter, på båda hän-derna.

VärmestrålningVärmestrålning är ett stort problem isvetsverkstäderna. Detta gäller särskilt när svetsningen utförs vidförhöjd temperatur, dvs. när förvärmda objekt svetsas.

SkyddsåtgärderFöljande punkter bör beaktas vid svetsning i förhöjdaarbetstemperaturer.

• Arbetsplatsen skall vara väl ventilerad.• Föremålet skall ha effektiv värmeisolering.• Svetsaren skall inte behöva inta obekväma arbetsställningar eller

använda tung utrustning.

Fig. 6. Klädsel med förklädeoch handskar av läder samtsvetshjälm skyddar mot UV,IR och synlig ljusstrålning.

11

• Lämplig skyddsutrustning, t.ex. värmeisolerade handskar, skall alltidanvändas.

Eftersom arbete i höga temperaturer är påfrestande för kroppen, skalllämpliga pauser planeras i svetsningen.

Det är också viktigt att svetsarens rygg inte utsätts för kyla och dragsamtidigt som kroppens framsida utsätts för mycket höga temperaturer.Höga temperaturer kan också ha betydande inverkan på människorsomdöme.

Luftföroreningar i samband med svetsningSvetsning orsakar olika typer av luftföroreningar. Generellt kan sägas attsvetsmetoden och tillsatsmaterialet avgör vilka föroreningar som alstras(partiklar och gaser), och i vilka mängder.

Grundmaterialet kan också bidra till föroreningarna, om det t.ex. ärytbehandlat med något som kan avge skadliga ämnen.

SvetsrökRök uppstår genom den förångning och oxidering av olika ämnen iljusbågen som orsakas av den höga temperaturen. Partiklarna i dennarök är vanligen så små att de kan nå andningsorganens smalasteförgreningar. Dessa partiklar består av oxider av järn, mangan, krom ochnickel. Det finns också olika typer av fluoridföreningar. Under gynn-samma förhållanden kan mängden rök som alstras vid MIG/MAG-svetsning med massiv tråd vara betydligt lägre än vad som alstras underMMA-svetsning. Vid TIG-svetsning är utsläppen avsevärt mindre än förMIG/MAG- och MMA-svetsning.

Fig. 7. Vid svetsning itrånga utrymmen, där detfinns risk för högakoncentrationer av rökoch gaser, skall svetsarenanvända andningsskyddmed tillförsel av ren luftsom gör honom/henneoberoende av omgiv-ningen.

12

RiskerSexvärt krom, som huvudsakligen alstras vid MMA-svetsning av rostfrittstål kan orsaka cancer och astmaliknande problem.

Mangan och aluminium kan påverka det centrala nervsystemet.

Nickel kan orsaka cancer och astma.

Järnoxid kan orsaka irritation i luftvägarna.

Fluorider kan påverka skelettet.

Ett flertal olika ämnen kan frigöras från ytbehandlat material:

Material belagt med blyfärg kan frigöra bly som påverkar det centralanervsystemet.

Zink, som finns i galvaniserade material, kan orsaka s.k. zinkfrossa(metallröksfeber).

Polyuretanfärg eller -isolering kan vid upphettning frigöra isocyanater,som kan orsaka astma.

GaserDe vanligaste gaserna som alstras under svetsning är ozon, nitrösagaser och koloxid. Andra hälsofarliga gaser som kan alstras är t.ex.fosfin och fosgen. Se upp vid svetsning där det kan finnas ångor avrengöringsmedel med klorerade kolväten ( t ex trikloretylen).

Fig. 8. Ventilation ochluftbehandling förbättrarluften på arbetsplatsenoch minskar skaderiskenför dem som arbetar där.

13

RiskerOzon bildas när syret i luften reagerar med ultraviolett strålning frånljusbågen. Ozon är en färglös gas som verkar kraftigt irriterande när denangriper slemhinnor och cellmembran. Nitrösa gaser (kväveoxider)bildas när kvävet och syret i luften reagerar med den heta ljusbågen ochden heta grundmetallen. Dessa gaser påverkar lungorna. Koloxid bildasunder MAG-svetsning när koldioxiden i skyddsgasen atomiseras.Koloxiden påverkar blodets förmåga att ta upp syre.

SkyddsåtgärderOlika åtgärder kan minska risken att utsättas för farliga ämnen.

• Använd punktutsugning vid arbete inomhus. Punktutsugningen skallfölja med längs svetsfogen när långa fogar svetsas.

• Även om man har en effektiv punktutsugning kommer ändå en del rökfrån svetsningen att sprida sig på arbetsplatsen. Rök från arbets-styckets undersida och rök som utvecklas under efterbehandlingen ärsvåra att fånga upp med punktutsugning. Kraven på den allmännaventilationen i lokalen är därför stora.

• Vid svetsning i trånga utrymmen, där det finns risk att koncentrationenav rök och gaser kan bli för hög, skall svetsaren använda en friskluft-mask som gör honom/henne oberoende av omgivningen.

• För att undvika rök och gaser från färg eller annan ytbehandling skallbasmetallen friläggas minst 10 cm från svetsstället.

• För att undvika att isocyanater utvecklas från skumisolering av polyu-retan skall arbetsstycket friläggas minst 25 cm från värmepunkten.

Hantering av volframelektroder som innehåller toriumoxidToriumoxid är en vanlig tillsats i icke smältande volframelektroder somanvänds vid TIG-svetsning. Oxiden förbättrar bågens tändförmåga ochstabilitet, och ökar elektrodens livslängd. Eftersom torium är ett någotradioaktivt ämne måste vissa skyddsåtgärder vidtas.

Fig. 9. Arbetsstycket skallfriläggas minst 10 och iblandupp till 25 cm från svetsställetför att undvika ångor och gaserfrån färg eller annan ytbehand-ling.

14

Under normal förvaring och hantering av elektroderna är risken förstrålning försumbar. Inandning av damm från slipning kan däremot varaskadlig.

Försiktighetsåtgärder• Slipning av toriumbelagda volframelektroder skall utföras med ett

effektivt ventilationssystem, eller med speciella slutna slipverktyg.Operatören skall använda en andningsmask om det finns några tvivelangående utsugningssystemets effektivitet.

• Iaktta renlighet vid insamling och omhändertagande av slipdamm.• Använd om möjligt toriumfria elektroder. Alternativ finns med zirko-

nium, lantan och cerium. 2% toriumhalt (WT20) är bättre än 4%(WT40) i detta avseende.

• Undvik toriumbelagda elektroder eller använd effektiv rökutsugning vidsvetsning med växelström. (Risken för inandning av svetsrökfrån toriumbelagda volframelektroder är normaltförsumbar, men kan nå eller ev. överskridagränsvärdena vid svetsning medväxelström).

Gränsvärden för yrkesmässigexponeringFör de flesta skadliga ämnen finnsgränsvärden för yrkesmässig expone-ring (OEL) som regelbundet revideras.De vanligaste av dessa gränsvärdenspecificerar den genomsnittligakoncentration som normalt inte utgören hälsorisk under åtta timmars arbeteper dygn (nivågränsvärde). För vissaämnen specificeras också en maximalexponeringsgräns eller ett kort-tidsgränsvärde.*)

Eftersom de gaser och partiklar sombildas påverkar kroppen på olika sätt,är det viktigt att de bestämmelser somutfärdas av myndigheterna och deinstruktioner som lämnas av tillver-karna följs för att undvika ohälsa.

Det finns också materialsäkerhetsdata-blad (MSDS). På dessa blad lämnartillverkaren i 16 punkter en detaljeradbeskrivning av olika sätt att skydda sigfrån skador.

*) Gränsvärden för olika ämneni rökgaser (svenska värden).Respirabelt damm : 5 mg/m3

Fe: 3,5Mn : 0,5Cr: 0,02Ni : 0,1F : 2Cu : 0,2O3 0,1 ppmNO2 2 ppm

NO 25 ppm

15

Brand och svetssprutRisker i samband med sprutI vissa fall kan sprut som uppstår under svetsning orsaka obehag ocht.o.m. brännskador. Ett exempel är när stora droppar och sprut faller neri träskor. Risken ökar i samband med underuppsvetsning, eller närsvetsningen utförs i trånga utrymmen där svetsaren t.o.m. måste ligganed för att komma åt föremålet som skall svetsas.

Förebyggande åtgärderGenom att använda lämpliga svetsparametrar, en lämplig skyddsgasmed högt argoninnehåll och rätt arbetsteknik är det möjligt att undvikaalltför stora sprutdroppar. Finfördelat sprut är normalt ganska harmlöst.

För att undvika dessa problem är det viktigt att använda vältäckandeklädsel, tillverkade av lämpliga värmebeständiga material och testadeenligt EN 470-1.

BrandriskerBränder som orsakas av svetsning och skärning beror mestadels påbristande kunskaper, vårdslöshet och otillräckliga skydd. Utbildning ocheffektiva skyddsprogram är avgörande i dessa sammanhang. Erfarenhe-ten visar att riskerna är störst i samband med tillfälliga arbeten i lokalereller områden som inte är lämpade för svetsning.

På tillfälliga arbetsplatser används ofta gassvetsning eller –skärning somger stor värmeutveckling och större risker för nedfallande relativt storasmälta partiklar och gnistor som kan vålla brand.

Svetsning är särskilt farlig på platser där brandrisken är stor, t.ex.:

• Platser där lättantändliga ämnen som t.ex. bensin, olja eller brännbaragaser hanteras.

• Lokaler där det finns emballagematerial eller trävaror.• Byggplatser där gnistor lätt kan sprida sig till svåråtkomliga utrymmen,

t.ex. in i väggar som är tillverkade av trä eller innehåller lättantändligisolering.

Vid arbete i farliga miljöer av detta slag skall svetsinspektioner alltidutföras. I vissa fall måste medgivande av kommunens säkerhets-ansvariga och försäkringsbolag inhämtas.

GlödbrandPå andra platser, där materialet kanske är mindre lättantändligt, kanantändningen börja med glödbrand för att senare utvecklas till brand

16

med öppen låga. Relativt lång tid kan gå innan branden upptäcks, ochom brandhärden också är svår att komma åt blir släckningen svårareäven om släckmateriel finns tillgänglig.

Bränders utveckling i olika miljöerVid bränder i PVC-plast, som ofta finns i elkablar eller inrednings-material, alstras klorväteångor som tillsammans med fukten i luftenbildar saltsyra. Denna är kraftigt irriterande och även starkt korroder-ande på metaller. Den kan dessutom skada känslig elektronisk utrust-ning.

Det kan finnas risk för explosioner när brännbara ämnen som bensin,olja och fotogen värms upp. Om de inte antänds direkt finns ändå enstor risk för explosion när de förångas.

Tänk på att värme som alstras vid svetsning eller skärning av ett rör kanledas till en näraliggande vägg och vålla en brand, även om temperatu-ren är relativt måttlig. En tillräckligt stor gnista från svetsning, skärningeller slipning kan vålla en brand även om den inte är glödhet.

Fig. 10. Det ärviktigt att skyddabrandkänsligaföremål när detfinns risk för brandvid svetsning.

17

Bränder i slutna utrymmen som väggar och isolering kan utvecklasrelativt långsamt. Tillkalla alltid brandkåren om denna typ av brandinträffar. Tillkalla brandkåren även om det verkar som om brandenslocknat, eftersom det är viktigt att kontrollera att ingen källa till glöd-brand finns kvar.

Förebyggande åtgärderOm svetsning eller skärning skall utföras på platser där det finns risk förbrand bör den säkerhetsansvarige bedöma vilka förebyggande åtgärdersom behövs.

• Städning och avlägsnande av brännbart material i riskzonen.• Eventuella hål eller springor i brännbara byggnadselement skall täckas

eller avskärmas så att svetssprut eller glödheta partiklar från skärninginte kan nå dem.

• Använd vatten för att fukta området före och kanske efter arbetet.• Skärma av området.• Kontrollera att tillräcklig brandbekämpningsutrustning finns tillhands.• Övervakning och efterkontroll (en timme) av en brandvakt.• Kontrollera att personalen har tillräcklig kännedom om vilka bestäm-

melser som gäller, och om hur risker kan undvikas.

BullerMIG/MAG-svetsning alstrar relativt mycket buller, upp till 80 dB. Ävenslipning, slaggborttagning och riktningsarbeten i samband med svets-ning kan orsaka buller. Det anses föreligga risk för bestående hörsel-skador om man utsätts för 85 dB(A) under mer än åtta timmar perarbetsdag. Som en tumregel kan man säga att ljudnivån är oacceptabelnär det är svårt att föra ett samtal.

Åtgärder för att minska bullerTill att börja med bör man undersöka om processen eller produktionenkan ändras för att eliminera bullerkällor.

• Använd lämplig svetsprocess, svetsdata, skyddsgaser och svetstekniksom minimerar slipning och slaggborttagning eller helst eliminerardem helt.

• Använd tystare verktyg för slipning och slaggborttagning.• Plasmaskärning kan alstra mycket höga bullernivåer. Betydande

miljöförbättringar (bullernivån sänks med så mycket som 30-40 dB)

18

kan uppnås om man använder skärbord som möjliggör skärning undervatten.

• Skärma av bullrande arbete och vidta åtgärder för att minska ljudetsspridning från arbetsområdet genom att sätta upp ljudabsorberare.

• Använd hörselskydd om ljudet är störande eller om det finns risk förhörselskador.

Hörselundersökningar bör också utföras regelbundet.

ErgonomiRiskerVid manuell svetsning av grovt material och under montagesvetsningförekommer mycket statiska belastningar. Svetstiderna är längre ochutrustningen tyngre. Dessutom är arbetsläget i detta fall beroende avsvetsfogens position. Underuppsvetsning är olämplig ur ergonomisksynpunkt.

Vid MIG-svetsning av mindre föremål i fixturer finns en risk förarbetsskador till följd av monotona, upprepade rörelser. Svetspistolenstöds ofta genom att en hand hålls mot arbetsstycket.

Åtgärder – tekniska hjälpmedel och utrustningNär en arbetsplats planeras spelar arbetshöjden en viktig roll för attskapa den rätta arbetsställningen. I detta sammanhang kan lägesställareoch lyftbord vara mycket användbara. Arbetsställningen bestäms delvisav svetsarens behov att ha ögonen nära arbetsstycket för att tydligtkunna se smältbadet under svetsningen. Om arbetshöjden är för låg

Figur 11. Några bullerkällor som referens till dB-skalan.

19

måste svetsaren böja sig för att se ordentligt. En stol eller pall kan dåvara mycket användbar. Att arbeta med händerna i ett högt läge, i nivåmed eller ovanför axlarna, bör om möjligt undvikas.

Vid grövre svetsning är även svetspistolen och slangarna tyngre, ochbelastningen på kroppen mer statisk. En balanserad avlastningsarm ärmycket användbar i denna situation. När slangarna lyfts från golvetskyddas de också från slitage och trådmatningen underlättas.

Det är också bra om arbetsstycket kan placeras i en lägesställare ochmanövreras för bästa möjliga åtkomlighet och höjd (Figur 12). En bekvä-mare arbetsställning kan då skapas, samtidigt som svetsningen under-lättas eftersom fogen kommer i det bästa svetsläget.

Rullbockar kan användas för svetsning av rör eller andra cylindriskaföremål.

En krok eller någon annan anordning i vilken svetspistolen kan placerasnär den inte används är ett annat värdefullt hjälpmedel.

Figur 12. Läges-ställare förpositionering avarbetsstycken.

Figur 13. Enavlastningsarmminskar tyngden frånslangpaketet inomhela arbetsområdet.

20

Maskinsäkerhet och mekaniska skyddSå snart vi börjar arbeta med maskiner som har rörliga delar, t.ex.svetsrobotar eller skärmaskiner, måste vi vara medvetna om risken förpersonskador. Till att börja med bör konstruktionen vara sådan att riskerundviks så långt detta är möjligt. Om det av praktiska skäl inte går atteliminera alla risker måste tillräckliga skyddsåtgärder vidtas för attgarantera personsäkerheten.

Åtgärder kan vidtas på flera nivåer.

• Mekaniska skydd eller huvar som ger direkt skydd. Skydden skall varatillräckligt robusta utan att hindra eller begränsa sikten eller arbetet.

• Om direkta mekaniska skydd inte är möjliga av funktionsskäl skalloperatören vara placerad utanför riskzonen, och någon form avinhägnad skapas runt utrustningen för att minska skaderisken. Öpp-ningen mot riskområdet, t.ex. en lucka, en grind eller en service-ingång, skall vara utförd med en förreglad säkerhetsanordning somstoppar maskinen i händelse av obehörigt tillträde. Området kanövervakas med säkerhetsbrytare på luckor eller grindar, ljusbommarför serviceingångar eller en trampmatta som känner om någon finns iområdet. Inhägnaden eller säkerhetsanordningarna får inte varautförda så att de är lätta att kringgå eller stänga av.

• Skydd kan också krävas för att skydda operatören från risker närarbetet av något skäl måste utföras inom riskområdet.

• Personlig säkerhetsutrustning, utbildning, information och varnings-skyltar som varskor om de risker som fortfarande kan finnas närovanstående åtgärder vidtagits.

Fig. 14. Det är viktigt attsäkerhetskraven förmaskiner uppfylls.

21

EG:s maskindirektivMaskindirektivet är ett tvingande direktiv inom EU som varje ny maskinmåste uppfylla sedan den 1 januari 1995. Enligt definitionen har enmaskin minst en rörlig del och kan arbeta självständigt.

Maskindirektivet specificerar grundläggande säkerhetskrav för maskiner.Mer detaljerad information finns i de s.k. harmoniserade Europa-standarderna (EN). Tillämpningen av dessa är i grunden frivillig, men omen maskin konstruerats i enlighet med dessa standarder anses denockså uppfylla maskindirektivet. CE-märkningen indikerar att maskinenuppfyller maskindirektivet.

22

Skäroperatörens arbetsmiljöPrecis som vid svetsning är säkerhetsåtgärderna för termisk skärningoch vattenstråleskärning utformade för att ge skydd mot en kombinationav riskfaktorer.

• Mekaniska risker• Elektriska risker• Ljus- och värmestrålning• Rök och gaser• BullerNär det gäller de mekaniska och elektriska riskerna hänvisas till deallmänna regler som behandlas separat i denna publikation. Besvärenfrån ljus, rök eller buller är beroende av om gas-, plasma-, laser- ellervattenskärning utförs.

Risker och åtgärder vid gasskärningRök och sprut från metall och smält slagg uppstår huvudsakligen påplåtens undersida. Vid manuell skärning ställs krav på den personligaskyddsutrustningen. Vid tillfälliga arbeten i brandfarlig omgivning skalllämpliga skyddsåtgärder vidtas.

Rök och hälsovådliga gaser utvecklas, bl.a. kväveoxider (NOx). Utnyttjagärna ett skärbord med integrerat rökutsug.

Bullernivån ligger i medeltal kring 85-90 dB(A).

Hantering och installation av gaserEn farlig situation kan uppstå om en gastub eller ett centralt installeratsystem inte ansluts eller underhålls på rätt sätt. Uttagsposter för skär-gaser och oxygen skall anslutas med tillförlitlig utrustning som är god-känd för den aktuella gasen och skyddar mot eventuell bakslag.

Fig. 15. Skärbord medutsugning för rök ochgaser.

23

Hanteringen av högtrycksgasflaskor förutsätter att man följer gällanderegler. De bör bl.a.

• vara lätt åtkomliga i händelse av brand• vara förankrade så att de inte kan falla omkull• ha varningsskyltar som är klart synliga

Risker och åtgärder vid plasmaskärningUV-strålningen från bågen kan skada hud och ögon, och kan ocksåalstra ozon. När det gäller dess verkan och lämpliga skyddsåtgärder, seavsnitten om strålning, sid. 9, och riskerna i samband med ozon, sid.13.

Rök bildas efter förångning av det skurna materialet. Vid skärning avytbelagt material kan dessutom olika ev. hälsovådliga ämnen uppträda iröken beroende på ytbeläggningens art. Vad beträffar hälsorisker, semotsvarande avsnitt för svetsning, sid. 11.

Mängden av gaser som utvecklas beror på många faktorer, men ärvanligen större vid höga inställningar. Exempel på faktorer som harbetydelse är plåttjockleken, strömstyrka, processen (undervattens-skärning, skärning med vattenridå eller skärning utan särskilda skydds-åtgärder) och antalet brännare. För strålningen har också omgivningen(t.ex. reflekterande väggar) betydelse.

Under ”torr” plasmaskärning rekommenderas utsugning underifrån(under det material som skärs), medan utsugning kan arrangeras ovan-för plasmabrännaren i samband med skärning under vatten.

Bullernivåerna på arbetsplatser där plasmaskärning utförs är högre ände som förekommer vid normal gasskärning, och kan vara så höga som115 dB(A).

Fig. 17.Genomsnittligabullernivåer vidplasmaskärningi fria luften,ovanför vatten(60 mm) ochunder vatten(75 mm).

24

Rökutveckling vid plasmaskärning av kolstål och rostfritt stål

Materialtjocklek Torr skärning (g/min) Undervattensskärning (g/min)Kolstål, 8 mm 20-26 0.1-0.4Rostfritt stål, 8 mm 30-40 0.2-0.5Rostfritt stål, 35 mm 1.8-3.4 0.02

Det är viktigt att operatören använder lämpligpersonlig skyddsutrustning som t.ex. hörsel-skydd, en svetsskärm och lämplig klädsel.

Plasmaskärning under vattenEtt effektivt sätt att förbättra arbetsmiljön vidplasmaskärning är att använda våtskärningmed plasmamunstycket nedsänkt i vatten.Utsläppen av metallrök, kväveoxider ochozon reduceras då kraftigt liksom bullernivåe-rna.

Rökgaserna kan reduceras i viss mån bero-ende på vattendjupet. Kväveoxiderna kanreduceras med tre fjärdedelar ochbullernivåerna med så mycket som 30 dB(A).

Risker och åtgärder vid laserskärningSprut från metall och smält slagg förekommerhuvudsakligen från plåtens undersida. Dammoch gaser (He, N2, CO2, O2), buller, synligt ljus och skadlig laserstrålningkan också uppstå. Använd lämplig ventilation och personlig skyddsut-rustning.

Ljuset från en Nd-YAG-laser är osynligt i det infraröda området, men harkortare våglängd än en CO2-laser. Detta ljus kan därför tränga in tillnäthinnan och orsaka skador även i ganska små doser.

Laserutrustning i laserklass 4Den direkta laserstrålen och indirekt reflekterad strålning utgör ensärskild risk.

Särskilda krav skall uppfyllas och särskilda åtgärder vidtas för attskydda operatörerna. Maskiner i klass 4 får endast installeras omlaserstrålen riktas vertikalt nedåt. Operatören och serviceteknikern skallskyddas från direkt eller indirekt strålning med lämplig utrustning som

Tabell 1. Utsläpp av rök – jämförelse mellan torr skärning och undervattens-skärning

Fig. 18. Skärningunder vatten är etteffektivt sätt attförbättra arbetsmiljön.

25

t.ex. skyddsskärmar, skyddskläder och laserglasögon. Detta är särskiltnödvändigt vid arbete med justering av lasern och spegelsystemet.

Personal som är involverad i underhåll och inställningar skall ges sär-skild utbildning.

Skyddsåtgärderna skall kompletteras med detaljeradeanvändarinstruktioner och varningsskyltar.

Laserutrustning i laserklass 1Kraven på säkerhetsutrustning och skyddsåtgärder är långt mer omfat-tande än de som gäller för lasermaskiner i laserklass 4.

En dubbelväggig skyddsskärm som ger heltäckande skydd skall använ-das. Särskilda skydd mot reflekterande strålning skall också finnas.

Risker och åtgärder vid vattenstråleskärningSkärstrålen, som innehåller sand och rester från de skurna materialen,kan utgöra en risk i samband med vattenskärning.

VattenstrålenDen abrasiva (sandblandade) vattenstrålen har mycket hög rörelseenergioch kan, vid felaktig användning, vålla allvarliga skador.

Fig. 19. ESAB PRO-LAS 1 – ett laserskyddssystem som erbjuder en intelligentkombination av effektivitet och säkerhet för laserskyddsklass 1.

26

Även tillsynes små sår kan dölja en mer allvarlig skada och bör behand-las så snabbt som möjligt. Det finns en risk att främmande partiklar kanha trängt in. Ett säkerhetsavstånd på minst en meter bör upprätthållasunder skärningen.

Stänkskydd kan sättas upp runt munstycket. Operatören skall bäraskyddskläder, skyddsglasögon och eventuellt även hörselskydd.

HögtrycksenhetService på högtrycksenheten skall skötas av utbildad personal.

BullerHögtrycksenheten skall vara försedd med en bullerdämpande huv p.g.a.de höga bullernivåerna.

Bullernivån vid vattenskärning kan vara omkring 85 dB(A).

Fig. 20. Vattenstråleskärning. Operatören skall hålla ett säkerhetsavstånd påminst en meter och bära skyddsklädsel, glasögon och hörselskydd.

27

Referenslitteratur:Hälsa och säkerhet vid svetsning och besläktade förfaranden, utgåva 2,Svetskommissionen.

Arbetsmiljö vid svetsning, Arbetarskyddsnämnden.

El- och brandsäkerhet vid svetsning. Svetskommissionen 1990.

Kjell Isacsson, Elmiljön i verkstadsindustrin, artsgemensamt material,Industrilitteratur, V060014.

Hazardous substances in welding and allied processes, Metal-Gerufsgenossenschaften.

Welding adds hazards to work in confined spaces, IIW 1998.

Reduktion av ozon med MISON Skyddsgaser, AGA Gas AB.

AG32 Arbetshygien, Faror och skydd vid svetsning 5. Elektromagnetiskafält vid svetsarbete, Svetskommissionen.

Handling of non-consumable tungsten electrode containing thoriumoxide, Schweissen und Schneiden, no. 11 1999.

StandarderIEC 62081:1999 Arc welding equipment- Installation and use

SS-EN 60974-1 Elektriska svetsanläggningar - Säkerhet hos svets-strömkällor för industriellt och liknande bruk.

EN 169:1992 Filters for personal eye protection equipment used inwelding and other similar operations.

EN 166 Personal eye protection-specifications.

EN 470-1 Welders clothing

IEC 479-1 Effects of current on human beings and livestock. Part 1:General aspects

IEC 479-2 Effects of current passing through the human body. Part 2:Special aspects

Maskindirektiv 89/392/EEG (plus ändringar).

Personlig skyddsutrustning 89/686/EEG (plus ändringar).

28

ESAB Sverige ABBox 8004402 77 GöteborgTel. 031-50 95 00, Fax. 031 50 92 22E-mail: esab.sverige@esab.se, Internet: www.esab.se R

eg.N

o. X

A00

0961

10