sweden eb63.4 validated national...

Stan

dard

Eur

obar

omet

e

Standard Eurobarometer

EUROBAROMETER 63.4 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN

VÅREN 2005

NATIONELL RAPPORT

SVERIGE

Sta

ndar

d E

urob

arom

eter

63.

4 / S

prin

g 20

05 –

TN

S O

pini

on &

Soc

ial

Denna undersökning har beställts och koordinerats av Generaldirektoratet för press och kommunikation. Denna rapport har producerats för Europeiska kommissionens representation I Sverige. Detta document representerar inte Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarnas.

EuropeanCommission

EUROBAROMETER 63 Nationell rapport Sverige

1

Innehåll Sammanfattning ...................................................................................... 2 Inledning ................................................................................................ 4 1 Nationell politik och nationell identitet ................................................... 6 1.1 De viktigaste frågorna för svenskarna ................................................ 6 1.2 Förtroende för institutionerna ........................................................... 7 1.3 Syn på olika företeelser ................................................................... 8 1.4 Demokratin får betyg....................................................................... 9 1.5 Nationell och europeisk identitet...................................................... 10 2 Kunskaper om Europeiska unionen ..................................................... 11 2.1 Källor för EU-information................................................................ 11 2.2 Kunskapen om, och tilltron till, de europeiska institutionerna............... 15 3 Svenska åsikter om Europeiska unionen .............................................. 17 3.1 Bilden av det svenska medlemskapet ............................................... 17 3.2 Bilden av den europeiska unionen.................................................... 20 3.3 Kunskap och åsikter om EU:s budget ............................................... 25 4 Tillväxt, arbete och EU:s förmåga att leverera ...................................... 26 4.1 Bilden av Sverige jämfört med EU ................................................... 26 4.2 Bilden av EU jämfört med USA, Japan, Kina och Indien....................... 28 4.3 Bilden av Europas ekonomiska roll i ett globalt perspektiv................... 29 4.4 Bilden av EU:s politiska roll i ett globalt perspektiv ............................ 31 5 Europeiska unionens framtid.............................................................. 32 5.1 EU:s konstitution .......................................................................... 32 5.2 EU:s utvidgning ............................................................................ 38 5.3 EU:s prioriteringar......................................................................... 41 5.4 EU:s utrikespolitik ......................................................................... 43 Slutsatser ............................................................................................. 44 Bilaga Technical Specifications


2

Sammanfattning

1 Nationell politik och nationell identitet

Arbetslösheten, sjukvården och ekonomin är de viktigaste frågorna för Sverige för tillfället, enligt svenskarna. Fler än varannan svensk sätter arbetslösheten högst, och det här är en fråga som ökat i betydelse det senaste året. Svenskarna prioriterar hälso- och sjukvård betydligt högre än övriga européer, medan de värderar frågan om ekonomi lika högt som övriga EU. Svenskarnas tilltro till EU är lägre än i övriga EU, medan förtroendet för FN, det nationella rätts-väsendet och riksdagen är högre. Färre svenskar än tidigare litar på riksdag och regering. Det svenska demokratiska systemet får godkänt av en majoritet av svenskarna, ett högre betyg än EU-snittet. Svenskarna är däremot jämförelsevis mindre nöjda med demokratin i EU. Nio av tio svenskar är fästa vid sitt land, och därefter vid sin del av landet och sin hemort. Åtta av tio är fästa vid Europa, en högre andel än i övriga EU.

2 Kunskaper om Europeiska unionen

De traditionella nyhetsmedierna TV, dagstidningar och radio är viktigast när svenskarna söker information om EU. Gruppen som använder Internet för EU-information växer. Jämfört med EU-snittet använder svenskarna sig mera av dagstidningar, Internet och diskussioner med släkt och vänner. Över huvud taget tycks svenskarna följa med i nyheterna, och framför allt läser svensk-arna mer dagstidningar än genomsnittseuropéen. Media rapporterar lagom mycket om EU, tycker runt hälften av svenskarna. De missnöjda vill ha mer EU-nyheter snarare än mindre. Runt hälften av svenskarna tycker att medias EU-rapport-ering är objektiv. Av de missnöjda är det en liten övervikt för de som tycker att rapporteringen är allt för positiv. Nästan alla svenskar har hört talas om Europarlamentet, och därefter Europeiska gemen-skapernas domstol, Europeiska kommissionen och centralbanken. Minst känt är rådet, som strax över hälften känner till. Svenskarna bedömer själva sitt EU-kunnande som 4,9 på en 10-gradig skala. Det är över EU-snittet på 4,4. I ett kunskapstest har den svenska gruppen lika många rätta svar som snittet inom EU.

3 Svenska åsikter om Europeiska unionen

Svenskarnas syn på landets EU-medlemskap var under fjolåret på väg i positiv riktning, men den trenden har brutits. Färre än i fjol tycker att det svenska medlemskapet är bra, och Sverige har fortfarande den största gruppen i EU som tycker att medlemskapet är dåligt. Sverige har också den lägsta andelen som tycker att landet tjänat på sitt EU-medlemskap. Varannan svensk anser att landet förlorat på att gå med i EU. En tredjedel av svenskarna har en positiv bild av EU, och lika stora delar ser negativt eller neutralt på unionen. Bland alla medlemsländerna ser närmare hälften positivt på EU. Svenskarna är något mindre nöjda med EU:s roll i de flesta nationella frågor jämfört med EU-snittet i de flesta frågor. När det gäller arbetslösheten, den fråga som svenskarna ser som viktigast för Sverige just nu, anser en fjärdedel att EU spelar en viktig roll. Var tredje svensk skulle vilja att EU:s roll i deras dagliga liv blir större, och ungefär lika många vill att EU:s roll ska förbli oförändrad. Även här är svenskarna något mindre intresserade än EU-snittet av att EU:s roll ökar. Utvecklingen mot en europeisk politisk union får stöd av fyra av tio svenskar, färre än i övriga EU. Många européer känner oro för att uppbyggnaden av Europa ska leda till att jobb försvinner till låglöneländer. Det här oroar svenskarna mer än EU-snittet. De är också jämförelsevis mer oroade över att EU-bygget ska leda till ökad droghandel och internationell brottslighet. Svenskarna ser EU:s inverkan i deras personliga liv som både positiv och negativ. Många för-knippar EU med friheten att resa, arbeta och studera i ett annat land. Hälften av svenskarna kopplar EU till fred, men många tänker också på byråkrati och slöseri. En tredjedel av svenskarna tror att EU:s största utgift är för administration och personal, och lika många uppskattar att jordbruket är den tyngsta kostnaden. Fler svenskar än övriga EU-med-borgare placerar jordbruksbudgeten högst. Svenskarna är mindre benägna än EU-snittet att stödja en budgetökning för unionen.


3

4 Tillväxt, arbete och EU:s förmåga att leverera

De flesta svenskar är nöjda med sin livskvalitet och ekonomi, och tycker att situationen i landet är bättre när det gäller miljön, välfärden och ekonomin jämfört med övriga européer. Även när EU-medborgarna ombeds jämföra situationen i de egna landet med genomsnittet i EU-länderna, visar svenskarna att de ser positivt på situationen i landet på de flesta områden. De ser också något ljusare på framtiden för både den egna livskvaliteten och läget i landet jämfört med de europeiska grannarna. Svenskarna är nöjda med Europas livskvalitet jämfört med bland annat USA och Japan. De anser också i högre grad att Europa ligger före USA på flera områden, jämfört med uppfattningen i övriga EU. Få svenskar tror dock på att EU kan bli världens starkaste ekonomi inom de närmaste fem åren. Här är svenskarna mer pessimistiska än EU-snittet. När det gäller EU:s politiska roll i världen är svenskarna något mindre uppskattande än övriga EU-medborgare. Men svenskarna ger EU högre betyg än USA på de flesta områden på den globala arenan.

5 Europeiska unionens framtid

Tre av fyra svenskar har hört talas om konstitutionen för EU, även om de känner till mycket lite om innehållet. Ytterligare 11 procent känner i stora drag till innehållet, och andelen som inte hört talas om konstitutionen har minskat till 14 procent. I ett kunskapstest om konstitutionen hade svenskarna något bättre resultat än EU-medlet. Stödet för konstitutionen i Sverige är jämförelsevis lågt. Andelen av de som är positiva har ökat sedan hösten 2004, i synnerhet gruppen ”ganska positiv”. Men samtidigt ökade gruppen ”ganska negativ”. De som stödjer konstitutionen gör det framför allt för att den är nödvändig för att fullfölja upp-byggnaden av Europa och för att den stärker demokratin i Europa. Skälen för dem som inte stödjer konstitutionen är framför allt förlusten av nationell suveränitet, att konstitutionen inte är tillräckligt demokratisk samt bristen på information. Tre av fyra svenskar tror att EU-konstitutionen skulle göra EU mer ekonomiskt konkurrenskraftigt, och drygt hälften att EU:s ledning skulle bli mer demokratisk. En annan framtidsfråga för EU är i vilken takt unionen ska växa. Var tredje svensk, fler än i övriga EU, vill inkludera alla länder som vill gå med, och lika många vill släppa in en del. Nästan lika många säger nej till ytterligare utvidning. Svenskarna är mer positiva än övriga EU till samtliga de tänkbara medlemsländer de fått ta ställning till. De länder som svenskarna helst skulle vilja se som EU-medlemmar är Norge, Island och Schweiz, medan Turkiet har minst stöd. Kravet på respekt för mänskliga rättigheter i Turkiet är en viktig fråga för svenskarna när de ska ta ställning till Turkiet som kandidatland. Men svenskarna är mer benägna än övriga EU-med-lemmar att se Turkiet som en del av Europa på grund av sin geografi och historia, och att anse att Turkiets EU-medlemskap skulle stärka säkerheten i regionen. De åtgärder som svenskarna vill att EU ska prioritera är framför allt kampen mot fattigdom och social utslagning, mot arbetslöshet och mot brott. Bland de minst viktiga frågorna är att framhäva EU:s politiska och diplomatiska betydelse runt om i världen. Svenskarna är mindre intresserade än EU-snittet av att EU har en utrikesminister som talar för EU, eller att EU ska ha en egen plats i FN:s säkerhetsråd. Däremot stöder de i högre grad att EU:s utrikespolitik ska vara oberoende från USA.


4

Inledning Bakgrund Eurobarometern är en återkommande opinionsundersökning inom Europeiska unionen. Eurobaro-metern producerar flera typer av rapporter, däribland standard-Eurobarometern, som funnits sedan 1973. Sverige deltar sedan våren 1995. Standardrapporten publiceras en till två gånger per år. Undersökningen visar på opinionsläget i Europa när det gäller den gemensamma europeiska politiken, och även synen på nationella frågor. Vissa frågor återkommer vid varje intervjutillfälle, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, medan andra teman är nya. Så genomförs Eurobarometern Eurobarometern utförs på uppdrag och under ledning av Europeiska kommissionens general-direktorat för press och kommunikation (GD Press). Den här svenska rapporten bygger på uppgifter från vårundersökningen 2005, Eurobarometer 63.4. Intervjuerna genomfördes av TNS Opinion & Social. De svenska intervjuerna genomfördes av TNS Gallup. Rapporten fokuserar på den svenska delen av materialet och de frågor som är intressanta för Sverige. Undersökningsmetod Underlaget till Eurobarometern samlas in genom personliga intervjuer med EU-medborgare över 15 år som valts ut för att representera alla regioner, och kommer från både landsbygd, mellanstora städer och storstäder. Utöver frågor som visar opinionen kring nationella och europeiska teman, får de tillfrågade uppge bland annat yrke, inkomst, civilstånd och politisk hemhörighet på en höger-vänsterskala. Därmed kan materialet brytas ner enligt ett antal sociodemografiska variabler. Närmare förklaring till undersökningens metod återfinns i bilagan Technical Specifications. Intervjuperiod I Sverige gjordes intervjuerna för Eurobarometer 63 mellan den 12 maj och den 2 juni 2005. I hela EU pågick intervjuperioden från den 9 maj till den 14 juni. Under denna period hölls två folkom-röstningar om EU:s nya konstitution: i Frankrike 29 maj och i Nederländerna 1 juni. Strax efter att intervjuperioden avslutats, 16-17 juni, genomfördes EU:s toppmöte där regeringscheferna beslutade att förlänga ratificeringsprocessen. Undersökningsunderlag Intervjuerna genomfördes i de 25 medlemsländerna Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Storbritannien, Österrike, Sverige, Finland, Cypern (Södra), Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien. Intervjuer genomfördes även i de två blivande medlemsländerna Bulgarien och Rumänien, de två ansökarländerna Kroatien och Turkiet, samt i den norra delen av Cypern. Totalt intervjuades 29 328 personer. I Sverige intervjuades 1 024 personer ur en befolkningsgrupp på 7 376 680 personer över 15 år. Av de svenska intervjupersonerna var 49 procent män och 51 procent kvinnor. I hela EU-gruppen var 48 procent män och 52 procent kvinnor. Den geografiska fördelningen inom Sverige var 21 procent från Stockholm, 17 procent från östra Mellansverige, 9 procent från Småland med öarna, 15 procent från Sydsverige, 20 procent från Västsverige, 10 procent från norra Mellansverige, 4 procent från mellersta Norrland och sex procent från övre Norrland.


5

Terminologi och siffror Genomgående i rapporten jämförs den svenska intervjugruppen (SE) med medeltalet för de 25 EU-länderna inklusive Sverige (EU25). Om inget annat anges står alla tal i procent av dem som besvarat en fråga. Decimaler har avrundats till närmaste heltal. Decimalen ,5 har avrundats uppåt. Avrundningen gör att summan av procenttalen inte alltid uppgår till 100. För vissa frågor redovisas svaren omräknade till ett medeltal som avrundats till en decimal. Rapportens struktur Det första kapitlet utgår från situationen i Sverige: de nationella frågor som svenskarna prioriterar högst, deras tilltro till svenska och internationella institutioner, och deras syn på nationell respektive europeisk identitet. Det andra kapitlet beskriver kunskapsnivån när det gäller EU-frågor och europeiska institutioner, och vilka källor svenskarna går till för att veta mer om EU. Kapitel tre analyserar inställningen till EU, till det svenska medlemskapet och EU i allmänhet. Det fjärde kapitlet ger en lägesrapport av hur svenskarna ser på tillståndet i landet jämfört med EU, och på EU jämfört med övriga världen, samt vilka förväntningar medborgarna har på tillväxten inom EU. Det femte kapitlet behandlar några framtidsfrågor för EU: framför allt konstitutionen och framtida utvidgning, samt vilka frågor medborgarna förväntar sig att EU ska prioritera. Efter rapporten följer de tekniska specifikationerna för undersökningen.


6

1 Nationell politik och nationell identitet

1.1 De viktigaste frågorna för svenskarna

- Arbetslösheten den viktigaste frågan för varannan svensk -

Svenskarnas oro för arbetslösheten fortsätter att öka. Närmare sex av tio svenskar ser arbets-lösheten som en av de viktigaste frågorna för landet1. Det är en ökning med 13 procentenheter sedan höstmätningen 2004 (EB62), och en fördubbling sedan hösten 2003 (EB60). Inom EU25 pekar 50 procent ut arbetslösheten som den viktigaste frågan, en ökning med 4 procentenheter sedan EB62. Svenskarna sätter fortfarande hälso- och sjukvården högt; fyra av tio nämner sjukvården, lika många som hösten 2004. Den här frågan är viktigare i Sverige än i de flesta andra EU-länder. Endast irländarna placerar frågan högre. Den ekonomiska situationen bekymrar närmare tre av tio svenskar, ungefär samma nivå som inom EU. Brottsligheten är en lägre prioriterad fråga än tidigare. Sedan hösten 2004 har intresset minskat med 11 procentenheter till 24 procent, samma nivå som EU-snittet. Inom EU-länderna anser 16 procent att inflationen är en viktig fråga för landet. Den åsikten delas endast av en av hundra svenskar.

Vilka tycker du är de viktigaste frågorna för (vårt land) för tillfället?

50%

17%

27%

23%

7%

4%

14%

7%

11%

2%

10%

5%

2%

16%

57%

40%

25%

24%

16%

9%

8%

8%

3%

2%

2%

1%

1%

1%

Arbetslöshet

Hälso- och sjukvårdssystemet

Den ekonomiska situationen

Brottslighet

Skolväsendet

Skydda miljön

Invandring

Skatter

Pensioner

Försvars- och utrikespolitik

Terrorism

Boende

Kollektivtrafik

Ökande priser/inf lation

EU25 SE

1 A26. Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för Sverige för tillfället?


7

1.2 Förtroende för institutionerna

- Svenskarnas förtroende för riksdag och regering på väg att minska -

Tre av tio svenskar (32 procent) säger sig vara benägna att lita på EU2. Det är en lägre andel än inom EU25 (44 procent). Sedan höstbarometern har antalet EU-medborgare som litar på EU minskat med 6 procent, medan minskningen i Sverige är 1 procent. Sverige är det land där störst andel litar på FN, 74 procent jämfört med 52 procent av EU-med-borgarna. Även Sveriges rättsväsende och riksdag inger betydligt större förtroende hos medborgarna än genomsnittet inom EU. En tredjedel av svenskarna litar på regeringen, ungefär samma andel som EU-snittet. Antalet svenskar som litar på regeringen har minskat med 8 procent sedan hösten 2004. Under samma tid minskade de som litar på riksdagen med 10 procent. Minst förtroende inger de politiska partierna, som 22 procent av svenskarna är benägna att lita på, strax över EU-snittet på 19 procent.

2 A7. Jag skulle vilja ställa en fråga om hur mycket du litar på vissa institutioner. Vill du för var och en av följande institutioner säga om du är benägen att lita på den eller inte.

Litar du på institutionerna? (svar = benägen att lita på)

52%

50%

35%

31%

44%

19%

74%

64%

46%

33%

32%

22%

Förenta nationerna, FN

Det svenska rättsväsendet

Riksdagen

Den svenska regeringen

Europeiska unionen, EU

Politiska partier

EU25 SE


8

1.3 Syn på olika företeelser

- Svenskarna mer positiva til globalisering än medeleuropén -

Runt nio av tio svenskar har en positiv inställning till social trygghet, företag och konkurrens-kraft3. Nästan lika många är positiva till samhällsservice och frihandel. I samtliga fall är svenskarna mer benägna att tänka på något positivt än EU-genomsnittet. Skillnaden är särskilt stor när det gäller globaliseringen, som sex av tio svenskar, och under fyra av tio EU-medborgare ser som positiv. Undantagen är företeelserna protektionism (25 procent positiva svenskar) och monopol (16 procent), där EU25 visar en något mer positiv syn.

3 A36. Kan du för var och en av följande företeelser säga om du kommer att tänka på något mycket positivt, ganska positivt, ganska negativt eller mycket negativt.

Inställning till olika företeelser(Svar="mycket/ganska positivt")

72%

71%

69%

62%

70%

59%

57%

37%

33%

18%

92%

89%

89%

85%

81%

69%

65%

62%

25%

16%

Social trygghet

Företag

Konkurrenskraft

Samhällsservice

Frihandel

Reformer

Fackförening

Globalisering

Protektionism

Monopol

EU25 SE


9

1.4 Demokratin får betyg

- Sveriges demokrati får godkänt av sju av tio svenskar -

En majoritet av svenskarna (71 procent) är i stort nöjda med det demokratiska systemet i Sverige4. Fyra av tio är (42 procent) nöjda med demokratin i EU5. Det betyder att demokratin i Sverige får högre betyg än i de flesta andra länder. Fem av tio EU-medborgare är nöjda med hur demokratin fungerar i hemlandet. Svenskarna är mindre nöjda med EU:s demokratiska system än den genomsnittlige EU-med-borgaren. Närmare fem av tio EU-medborgare är nöjda, jämfört med fyra av tio svenskar. Skillnaderna jämfört med den föregående Eurobarometern är små.

Är du nöjd med demokratin...

53%

44%

3%

49%

35%

17%

71%

28%

1%

42%

43%

14%

Nöjd

Missnöjd

Vet ej

Nöjd

Missnöjd

Vet ej

...i v

årt l

and?

...i E

U?

EU25 SE

4 A34a. Är du i stort, mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med hur demokratin fungerar i Sverige? 5 A34b. Och när det gäller demokratin i Europeiska unionen?


10

1.5 Nationell och europeisk identitet

- Svenskarna är fästa vid Europa, men känner starkast för sitt land -

Svenskarna placerar sig ofta bland de mer kritiska EU-medborgarna. Samtidigt är svenskarna mer fästa vid Europa än det europeiska genomsnittet. Närmare åtta av tio (79 procent) säger sig vara fästa vid Europa, jämfört med färre än sju av tio inom EU256. Endast invånarna i Ungern, Rumänien, Polen, och Luxemburg är mer fästa vid Europa än svenskarna. Mest fästa är svenskarna vid hemlandet (93 procent), därefter vid regionen (88 procent) och sist vid hemstaden eller hembyn (85 procent). Här ligger de svenska siffrorna nära EU-snittet.

6 A35. Människor kan vara olika fästa vid sin hemstad/by, sin del av landet, sitt land eller Europa. Hur fäst är du vid …? Tabellen visar svaren ”ganska fäst vid” och ”mycket fäst vid”.

Är du fäst vid…?

87% 87% 91%

66%85% 88% 93%

79%

Din hemstad/by Din del av landet Ditt land Europa

EU25 SE


11

2 Kunskaper om Europeiska unionen

2.1 Källor för EU-information

- Allt fler svenskar söker EU-information på nätet, men tv är fortfarande främsta nyhetskällan -

De senaste åren har Internet ökat i betydelse som en källa för information om EU för svenskarna7. Fyra av tio svenskar (41 procent) söker numera EU-information på Internet, lika många som radiolyssnarna. Hösten 2003, EB60, svarade tre av tio svenskar att de fick EU-information från Internet. Under samma period har användandet av tv, radio och tidningar minskat något. TV och dagstidningar är de viktigaste källorna för EU-information i både Sverige och andra länder. Tre fjärdedelar av svenskarna (76 procent) använder tv, något högre än i EU-snittet. De svenska dagstidningarnas EU-nyheter är de mest lästa i Europa – Sverige har den högsta siffran inom EU25 (68 procent). Svenskarna säger sig använda samtliga informationskällor i högre grad än EU-snittet. Samtidigt har svenskarna en lägre andel (6 procent) som aldrig söker information om EU, eller inte är intresserade. Det kan jämföras med EU-snittet på 10 procent, eller Storbritanniens siffra på 27 procent.

7 A19. Vilka av följande källor använder du dig av när du söker efter information om Europeiska unionen, dess handlingsprogram, dess institutioner etc. Använder du någon annan källa?

Vilka källor använder du när du söker information om EU?

70%

43%

32%

22%

23%

13%

17%

4%

1%

1%

10%

1%

76%

68%

41%

41%

38%

27%

22%

7%

1%

2%

6%

1%

TV

Dagstidningar

Radio

Internet

Diskutera med släktingar, vänner och kolleger

Böcker, broschyrer, informationshäften

Andra tidningar och tidskrifter

Möten

Telefon

Annat

Letar aldrig efter sådan information, inte intresserad

Vet ej

EU25 SE


12

- Majoritet av svenskarna följer nyheterna varje dag -

Sverige och Finland är Europas mest tidningsläsande länder. Sju av tio svenskar (70 procent) läser dagstidningar varje dag8. EU-snittet är tre av tio personer. Ytterligare 15 procent av svenskarna läser flera gånger i veckan. I Sverige är tidningarna en lika vanlig daglig nyhetskälla som tv. Inom EU25 kommer dagstidningarna först på tredje plats efter tv och radio. Inom EU25 svarar 15 procent att de aldrig läser nyheter i dagstidningar, och 17 procent att de aldrig lyssnar på radionyheter. I Sverige är det 3 procent som aldrig läser tidningar och 9 procent som aldrig lyssnar på radio. Det är däremot mycket få som aldrig ser TV-nyheter i både EU25 (2 procent) och Sverige (1 procent).

Hur ofta ser, läser eller hör du nyheterna?

67%

19%

7%

4%

2%

0%

36%

17%

16%

15%

15%

0%

43%

16%

9%

15%

17%

0%

69%

20%

8%

2%

1%

0%

70%

15%

6%

7%

3%

0%

53%

14%

7%

16%

9%

0%

Varje dag

Flera gånger i veckan

En till två gånger i veckan

Mer sällan

Aldrig

Vet ej (SPONTANT)

Varje dag



Mer sällan

Aldrig

Vet ej (SPONTANT)

Varje dag



Mer sällan

Aldrig

Vet ej (SPONTANT)

TVD

agst

idni

ngen

Rad

io

EU25 SE

8 A17. Hur ofta… ser du nyheterna på tv? …läser du nyheterna i tidningen? …lyssnar du på nyheterna på radio?


13

- Tre av tio svenskar vill ha mer EU-information i media -

Över hälften av svenskarna tycker att svensk tv och press talar lagom mycket om EU9. När det gäller radion är något under hälften (42 procent) nöjda, och tre av tio (28 procent) har ingen åsikt. De missnöjda tycker snarare att de får för lite än för mycket EU-information. Mest nöjda är svenskarna med mängden EU-nyheter i pressen, och minst med radion. För alla tre nyhetsmedia, tv, radio och tidningar, är svenskarna något mer nöjda än övriga EU-medborgare.

Talar media lagom mycket om EU?

10%

48%

35%

7%

5%

41%

30%

24%

9%

50%

24%

18%

3%

55%

36%

7%

2%

42%

28%

28%

4%

59%

27%

10%

För mycket

Lagom mycket

För lite

Vet ej

För mycket

Lagom mycket

För lite

Vet ej

För mycket

Lagom mycket

För lite

Vet ej

TVR

adio

Pres

s

EU25 SE

9 A20a. Tycker du generellt sett att svensk …radio, …tv, …press, talar för mycket, lagom mycket eller för lite om Europeiska unionen?


14

- Hälften av svenskarna tycker att EU-rapporteringen är objektiv -

Runt hälften av svenskarna tycker att medias bild av EU är objektiv10. Mest objektiv anses tv vara (54 procent). En femtedel tycker att tv är för positiv (19 procent), något fler än de som tycker att tv:s EU-bild är för negativ (13 procent). För radio och tidningar är fördelningen mellan svaren ”för positiv” och ”för negativ” jämnare, med en svag övervikt för dem som tycker att bilden är för positiv. Att radion är det minst använda av nyhetsmedierna återspeglas av att så mycket som en tredjedel av de tillfrågade inte har någon åsikt om hur radion framställer EU.

Framställer media EU för positivt eller för negativt?

26%

48%

11%

15%

16%

45%

8%

31%

17%

47%

11%

25%

19%

54%

13%

14%

10%

48%

7%

34%

18%

47%

16%

19%

För positivt

Objektivt

För negativt

Vet ej

För positivt

Objektivt

För negativt

Vet ej

För positivt

Objektivt

För negativt

Vet ej

TVR

adio

Pres

s

EU25 SE

10 A20b. Och tycker du att svensk …tv, …radio, …press, framställer Europeiska unionen på ett sätt som är för positivt, objektivt eller för negativt?


15

2.2 Kunskapen om, och tilltron till, de europeiska institutionerna

- Svenskarna har störst förtroende för EG-domstolen av EU:s instutioner, men EU-parlamentet är mest välkänt -

De flesta tillfrågade svenskar (97 procent) har hört talas om Europaparlamentet11. Nästan lika välkända är Europeiska gemenskapernas domstol, Europeiska kommissionen och Euro-peiska centralbanken, som runt nio av tio svenskar känner till. Alla dessa är mer välkända i Sverige än inom EU25. Domstolen är betydligt mer känd i Sverige än i EU25. Kommissionen hamnar först på tredje plats i Sverige, efter domstolen, medan den är nummer två inom EU25. Europeiska unionens råd är däremot mindre känt i Sverige än inom EU. Bara drygt hälften har hört talas om rådet. Nio av tio svenskar anser att Europaparlamentet spelar en viktig roll inom EU12. Tre fjärdedelar anser att kommissionen spelar en viktig roll. Kommissionen hamnar därmed på fjärde plats i listan, efter domstolen och centralbanken. Färre än hälften av svenskarna anser att Europeiska unionens råd spelar en viktig roll. EG-domstolen är det EU-organ som flest svenskar litar på, följt av centralbanken13. Även om de flesta anser att EU-parlamentet spelar en viktig roll, kommer det först på tredje plats i förtroen-detoppen, och kommissionen på fjärde. Fyra av tio svenskar litar på Europeiska kommissionen, jämfört med sju av tio svenskar som litar på domstolen.

Kunskap om de europeiska institutionerna(Svar="ja")

90%

67%

81%

71%

65%

77%

67%

71%

72%

61%

52%

47%

52%

46%

42%

97%

93%

89%

88%

54%

87%

84%

82%

74%

45%

71%

59%

51%

43%

27%

Europaparlamentet

Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen)

Europeiska kommissionen

Europeiska centralbanken

Europeiska unionens råd

Europaparlamentet







Europaparlamentet



Har

hör

t tal

as o

m?

Spel

ar e

n vi

ktig

roll?

Lita

r på?

EU25 SE

11 A21. Har du hört talas om…? 12 A22. Och för vart och ett av följande europeiska organ, tror du att de spelar en viktig roll inom EU eller inte? 13 A23. Och för vart och ett av dessa organ vill jag att du säger om du är benägen att lita på det eller inte?


16

- Svenskarna ser sitt EU-kunnande som över genomsnittet, men ligger på medel i kunskapsfrågor om EU -

Svenskarna bedömer sina kunskaper om EU som något över EU-genomsnittet14. På en tiogradig skala ligger svenskarnas medelvärde på 4,9, jämfört med 4,4 inom EU25. I Eurobarometer 63 ingick ett kunskapstest, där de tillfrågade fick ta ställning till fyra påståenden om EU15. I liknande utfrågningar tidigare har svenskarna legat över genomsnittet. Den här gången hade svenskarna samma andel korrekta svar som EU-snittet (41 procent), och något högre andel felaktiga svar (36 procent). De som svarade ”vet ej” var något färre än inom EU25.

Kunskapsfrågor om EU

41%

33%

26%

41%

36%

23%

Medeltal avkorrekta svar

Medeltal avfelaktiga svar

Vet ej

EU25 SE

14 A18. Om vi använder den här skalan, hur mycket tycker du att du vet om Europeiska unionen, dess politik och dess institutioner? 1= Vet ingenting alls. 10=Vet en hel del. 15 A24. För vart och ett av följande påståenden om Europeiska unionen vill jag att du talar om för mig om du tror att det är sant eller falskt: ”Europeiska unionen består för närvarande av 15 medlemsstater.” ”Medlemmarna i Europaparlamentet väljs direkt av EU:s medborgare.” ”Europeiska unionen har en egen hymn.” ”Det senaste Europaparlamentsvalet ägde rum i juni 2002.”


17

3 Svenska åsikter om Europeiska unionen

3.1 Bilden av det svenska medlemskapet

- Avbrott i trenden mot mer positiv EU-bild i Sverige -

Strax under hälften av svenskarna (44 procent) tycker att det är bra att Sverige är medlem i EU16. Samtidigt tycker 28 procent att medlemskapet är dåligt. Sverige är det land som har störst andel som anser att medlemskapet är dåligt, följt av Storbritannien (27 procent). Detta innebär ett avbrott i den uppåtgående trenden sedan hösten 2004 (EB62), då andelen som var nöjda med medlemskapet var större än någonsin sedan det svenska EU-inträdet (48 procent). De som anser att medlemskapet varken är bra eller dåligt är oförändrat 27 procent.

Vad tycker du om att ditt land är medlem i EU?

54%

15%

27%

4%

44%

28%

27%

1%

Bra

Dåligt

Varken bra ellerdåligt

Vet ej

EU25 SE

Åsikter om Sveriges medlemskap 1995-2005

3732

29 27 2730 32

35 3437

33 33 33

4338 37

4844

18 1720 20

27

21

2926 25 27

31 29 27

36 36

EB43.0

EB44.2b

is

EB45.1

EB46.0

EB47.1

EB48.0

EB49

EB50.0

EB51.0

EB52.0

EB53

EB54.1

EB55.1

EB56.2

EB57.1

EB61EB62

EB63

Bra att Sverige är medlem Tjänat på medlemskapet

16 A8. Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? Är det …? Bra. Dåligt. Varken bra eller dåligt. Vet ej (spontant).


18

En tredjedel av svenskarna (36 procent) anser att Sverige tjänat på att gå med i EU17. Det är den lägsta siffran bland de 25 EU-länderna, där snittet är 55 procent. Förhållandet är det omvända för åsikten att landet förlorat på medlemskapet. Detta anser varannan svensk, och var tredje EU-medborgare. Andelen som anser att Sverige tjänat på medlemskapet är oförändrad sedan höstmätningen 2004, medan de som anser att Sverige förlorat ökat med tre procentenheter från 47 procent. Detta tyder på ett avbrott i den trend mot en mer positiv syn på det svenska EU-medlemskapet som märktes under år 2004.

Har ditt land tjänat på EU-medlemskapet?

55%

33%

12%

36%

50%

14%

Tjänat

Förlorat

Vet ej

EU25 SE

EU:s unga mellan 15 och 25 tycker i högre grad att deras länder tjänat på EU-medlemskapet. Här är de svenska ungdomarna mer avvaktande. Medan 36 procent av hela den svenska intervju-gruppen tycker att Sverige tjänat på medlemskapet, tycker 39 procent det samma, en skillnad på 3 procentenheter. Inom EU25 är skillnaden 12 procentenheter.

Har ditt land tjänat på EU-medlemskapet?Ålder 15-25

67%

20%

13%

39%

42%

19%

Tjänat

Förlorat

Vet ej

EU25 (unga) SE (unga)

17 A9. Med hänsyn till allt du känner till, skulle du säga att Sverige har tjänat på eller förlorat på att gå med i EU?.


19

- Sex av tio svenskar ser positivt på EU:s roll i kampen mot terrorism -

Var fjärde svensk (24 procent) tycker att EU spelar en positiv roll i kampen mot arbetslösheten, den fråga svenskarna rankat som viktigast för landet18. Det är lika stor andel som i övriga EU. Svenskarna ser mer positivt än EU-snittet på EU:s roll för bland annat kampen mot terrorismen och inflationen och skatterna. Sverige har lägre andel än övriga EU-länder som ser positivt på EU:s roll för bland annat sjukvården, skolväsendet, pensionerna och kollektivtrafiken.

18 A27. Tycker du för var och en av följande frågor i Sverige att Europeiska unionen spelar en positiv roll, negativ roll eller varken positiv eller negativ roll? Grafiken är ordnad enligt den rangordning svenskarna gav frågorna i svaren på fråga A26.

Hur ser du på EU:s roll för följande frågor?Svar "positiv"

24%

22%

38%

42%

31%

52%

16%

28%

14%

55%

51%

20%

28%

16%

23%

15%

37%

40%

23%

50%

22%

30%

8%

65%

43%

31%

10%

11%

Arbetslöshet

Hälso- och sjukvårdssystemet

Den ekonomiska situationen

Kampen mot brottslighet

Skolväsendet

Skydda miljön

Skatter

Invandring

Pensioner

Kampen mot terrorism

Försvars- och utrikespolitik

Ökande priser/inflation

Kollektivtrafik

Boende

EU25 SE


20

3.2 Bilden av den europeiska unionen

- EU:s roll i vardagslivet ökad eller oförändrad om fem år, tror majoritet av svenskarna -

Närmare hälften av svenskarna (48 procent) tror att EU:s roll i deras liv kommer att vara oföränd-rad om fem år19. Det är en högre andel än inom EU25. Något färre än inom EU tror att EU:s roll kommer att bli viktigare (41 procent i Sverige). Färre än en tiondel (8 procent) räknar med att EU:s roll blir mindre viktig. Medan närmare hälften av EU-medborgarna skulle vilja att EU:s roll i deras liv blir större20, är det något en tredjedel (36 procent) av svenskarna önskar sig. Ungefär lika många (33 procent) skulle vilja att EU:s roll blir oförändrad. En fjärdedel av svenskarna (26 procent) skulle vilja att EU:s roll minskar. Inom EU25 hoppas 14 procent på att EU ska spela en minskad roll.

19 A15a. Tror du att Europeiska unionen om fem år kommer att spela en viktigare roll, en mindre viktig roll eller samma roll som nu i ditt dagliga liv? 20 A15b. Och skulle du vilja att Europeiska unionen om fem år spelade en viktigare roll, en mindre viktig roll eller samma roll som nu i ditt dagliga liv?

Vilken roll tror du att EU spelar i ditt liv om fem år?

44%

9%

40%

7%

41%

8%

48%

3%

Viktigare

Mindre viktigt

Samma som nu

Vet ej

EU25 SE

Vilken roll vill du att EU spelar i ditt liv om fem år?

49%

14%

29%

7%

36%

26%

33%

6%

Viktigare

Mindre viktigt

Samma som nu

Vet ej

EU25 SE


21

- Svenskar mer oroade än andra européer för förlust av arbetstillfällen och ökad droghandel -

Åtta av tio svenskar känner oro för att uppbyggnaden av Europa ska leda till att jobb flyttar till länder med lägre produktionskostnader21. Den här tanken oroar svenskar i högre grad än genomsnittseuropéen. Svenskarna är också mer oroade över risken att handeln med droger och internationell brottslighet ska öka. Detta oroar drygt sju av tio svenskar. Drygt sex av tio svenskar är oroade för att det ska bli svårare för landets lantbrukare, och för att landet ska komma att betala mer till EU. Här ligger svenskarna på samma nivå som EU25. Svenskarna är mindre oroade än EU25 för förlust av sociala förmåner eller en för ekonomisk kris på grund av EU-bygget. De känner också jämförelsevis mindre oro för att språket ska användas mindre, eller för att den nationella identiteten ska gå förlorad, vilket oroar en fjärde-del av svenskarna. Bland de EU-länder som inte infört euron som valuta känner drygt hälften oro för att Europabygget ska leda till en förlust av den nationella valutan. Det här oroar svenskar i lägre grad – fyra av tio säger att det oroar dem.

- Svenskar mer negativa än övriga EU till en europeisk politisk union -

Fler svenskar är emot (47 procent) än för (42 procent) utvecklingen mot en europeisk politisk union22. Inom hela EU är förhållandet det omvända, 58 procent för och 47 procent emot. I Sverige svarar 11 procent ”vet ej”, ungefär lika många som i EU-snittet (11 procent).

21 A16. En del personer kan känna oro inför uppbyggnaden av Europa, Europeiska unionen. Här är en lista på saker som en del personer säger att de känner oro inför. För vart och ett av följande vill jag att du talar om för mig om det oroar dig eller inte för närvarande. 22 A11. Är du själv för eller emot utvecklingen mot en europeisk politisk union?

Känner du oro inför uppbyggnaden av Europa? Svar="oroar mig för närvarande"

73%

60%

62%

62%

43%

53%

50%

48%

36%

37%

81%

73%

63%

62%

50%

43%

41%

34%

31%

26%

Att jobb f lyttas över till andra medlemsländer somhar lägre produktionskostnader

Handeln med droger och den internationellaorganiserade brottsligheten kommer att öka

Större svårigheter för svenska lantbrukare

Vårt land kommer att betala allt mer till Europeiskaunionen

Mindre medlemsstater kommer att förlora sin makt

Det kommer innebära slutet för den svenskakronan

Vi kommer att förlora våra sociala förmåner

En ekonomisk kris

Vårt språk kommer att användas allt mindre

Vi kommer att förlora vår nationella identitet ochkultur

EU25 SE


22

- Svenskarna förknippar EU med resor, arbete och studier utomlands -

Den aspekt på EU som betyder mest personligen för svenskarna är friheten att resa och arbeta inom EU23. Detta nämner sju av tio svenskar (67 procent), jämfört med varannan EU-medborgare. Svenskar är mer benägna än den genomsnittlige EU-medborgaren att förknippa EU med byrå-krati, slöseri med pengar, otillräcklig gränskontroll och kriminalitet, men också med fred och kulturell mångfald. Var fjärde EU-medborgare svarar att EU betyder demokrati, och här är svenskarna på samma nivå som EU25. Sverige förknippar i mindre utsträckning än EU-snittet EU med ekonomiskt välstånd, arbetslöshet och socialt skydd.

23 A12. Vad betyder Europeiska unionen för dig personligen?

Vad betyder EU för dig personligen?

52%

37%

21%

22%

29%

29%

37%

19%

17%

24%

21%

19%

13%

12%

2%

3%

67%

52%

46%

41%

37%

36%

33%

33%

30%

24%

17%

17%

15%

7%

1%

1%

Frihet att resa, studera och arbeta var som helst inom EU

Fred

Byråkrati

Slöseri med pengar

Starkare röst i världen

Kulturell mångfald

Euron

Inte tillräcklig kontroll vid de yttre gränserna

Ökad kriminalitet

Demokrati

Ekonomiskt välstånd

Arbetslöshet

Förlust av vår kulturella identitet

Socialt skydd

Annat (SPONTANT)

Vet ej (SPONTANT)

EU25 SE


23

- Lika stor andel ser positivt, negativt eller neutralt på EU -

Svenskarna är ganska jämnt fördelade i tre grupper: de som har en mycket eller ganska positiv bild av EU, de som har en neutral bild, och de som ser ganska eller mycket negativt på EU24. I Sverige har 4 procent en mycket positiv bild av EU, jämfört med 8 procent inom EU25. Inom EU25 ser närmare hälften (47 procent) mycket eller ganska positivt på EU, en tredjedel (32 procent) har en neutral bild, och två av tio (19 procent) har en negativ bild av unionen. Sedan höstmätningen 2004 har andelen svenskar som har en positiv bild av EU minskat med 4 procent, och de negativa ökat med en procent. Inom EU25 minskade de positiva med 3 procent, medan de negativa ökade med 4 procent.

Är din bild av EU positiv eller negativ?

47%

19%

32%

34%

32%

33%

Mycket/ganskapositiv

Mycket/ganskanegativ

Neutral

EU25 SE

- EU får fyra av tio svenskar att känna hopp -

Ungefär lika stor andel svenskar som andra EU-medborgare känner hopp när de tänker på EU, 41 procent i Sverige25. Var tionde svensk (11 procent) känner entusiasm inför EU, några procent-enheter fler än i EU25. Svenskarna känner likgiltighet inför EU i lika hög grad som övriga EU-medborgare. Men medan två av tio EU-medborgare känner oro och misstro, säger tre av tio svenskar det samma. En av tio svenskar vill avvisa EU, några procentenheter fler än i övriga EU.

Inger EU dig en en känsla av...?

7%

44%

22%

18%

20%

19%

6%

3%

11%

41%

14%

18%

31%

30%

10%

3%

Entusiasm

Hopp

Tillit

Likgiltighet

Oro

Misstro

Att vilja avvisa den

Vet ej

EU25 SE

24 A10. Framkallar Europeiska unionen generellt sett en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild för dig? 25 A13. Inger Europeiska unionen dig en känsla av …?


24

- Färre svenskar än andra EU-medborgare anser att landets intressen tas tillvara inom EU -

Jämfört med övriga EU-länder är svenskarna mindre benägna att känna sig säkrare, eller att landet är ekonomiskt och politiskt mer stabilt på grund av EU-medlemskapet26. Runt tre av tio instämmer i dessa påståenden, jämfört med fyra till fem av tio inom EU25. Svenskarna är också mindre benägna att anse att landets intressen tas väl till vara inom EU, och att landets inflytande kommer att öka i framtiden. Däremot anser hälften (49 procent) att de anser att de förstår hur EU fungerar, en något högre siffra än inom EU25 (43 procent). Närmare nio av tio (89 procent) svenskar anser att de största länderna har mest makt inom EU. Denna åsikt delas av 73 procent av EU-medborgarna.

26 A14. Är du benägen att instämma eller inte instämma i följande påståenden?

Instämmer du i följande påståenden?

51%

44%

42%

38%

43%

37%

43%

73%

35%

32%

29%

38%

49%

30%

31%

89%

Jag känner mig säkrare eftersom (vårt land) ärmedlem i Europeiska unionen

Det känns som om vi är ekonomiskt mer stabilaeftersom (vårt land) är medlem i Europeiska unionen

Det känns som om vi är politiskt mer stabila eftersom(vårt land) är medlem i Europeiska unionen

Min röst räknas i Europeiska unionen

Jag förstår hur Europeiska unionen fungerar

(Vårt lands) intressen tas väl tillvara i EU

(Vårt land) kommer att ha mer inflytande i Europeiskaunionen i framtiden

De största länderna har störst makt i Europeiskaunionen

EU25 SE


25

3.3 Kunskap och åsikter om EU:s budget

- Svenskarna tror att administration och jordbruk är EU:s största utgiftsposter -

Tre av tio EU-medborgare tror att administration, personal och byggnader är EU:s tyngsta budgetpost27. Den här åsikten delas av något fler svenskar (35 procent). Men i Sverige anser lika stor andel (35 procent) att jordbruket står för den största utgiften, vilket endast 17 procent av EU-medborgarna anser. Svenskarna uppfattar också EU:s regionala stöd som högre än övriga EU-medborgare. Medan 16 procent av EU-medborgarna inte har någon åsikt om EU:s budget svarar bara 4 procent av svenskarna ”vet ej” på frågan.

- Svenskar mindre positiva till ökad budget för EU -

Två av tio svenskar (21 procent) anser att EU borde ha större ekonomiska medel med tanke på dess politiska mål28. Det är färre än inom EU25 (32 procent). Närmare sju av tio svenskar (67 procent) tycker att EU:s politiska mål inte försvarar en ökning av unionens budget. Det är fler än inom EU25 (50 procent). I Sverige svarar 12 procent, och inom hela EU 18 procent ”vet ej”.

27 A31. Vilket av följande tror du EU:s budget används mest till? 28 A30. Vilket av följande två påståenden håller du med om mest?

Vilket av följande tror du EU:s budget används mest till?

31%

17%

8%

13%

9%

5%

1%

16%

35%

35%

14%

7%

5%

1%

0%

4%

Administrations- och personalkostnader, byggnader

Jordbruk

Regionalt stöd

Utrikespolitik och bistånd till länder utanför EU

Sysselsättning och sociala angelägenheter

Vetenskaplig forskning

Annat

Vet ej

EU25 SE

EU:s budget. Vilket av följande påståenden håller du med om?

32%

50%

18%

21%

67%

12%

EU borde ha större ekonomiska medel medtanke på dess politiska mål

EUs politiska mål försvarar inte en ökningav unionens budget

Vet ej

EU25 SE


26

4 Tillväxt, arbete och EU:s förmåga att leverera

4.1 Bilden av Sverige jämfört med EU

- Svenskarna är nöjda med sin livskvalitet och ekonomiska situation -

Över nio av tio svenskar anser att deras livskvalitet är ganska eller mycket bra29. Bara invånarna i Luxemburg är mer nöjda. Svenskarna är också nöjda med sin ekonomiska situation, som 85 procent anser vara bra. Jämfört med övriga EU-medborgare är svenskarna mer nöjda med situationen för landets miljö, den sociala välfärden och landets ekonomi. Däremot tycker strax under hälften av svenskarna (46 procent) att situationen för den europeiska ekonomin är bra, och bara två av tio (19 procent) är nöjda med situationen för landets sysselsättning. I båda fallen är svenskarna något mindre positiva än EU25.

29 D1. Hur bedömer du den nuvarande situationen för vart och ett av följande områden?

Hur bedömer du den nuvarande situationen för vart och ett av följande områden? (Svar="mycket/ganska bra")

77%

64%

51%

47%

36%

50%

21%

95%

85%

73%

62%

60%

46%

19%

Din livskvalitet

Din ekonomiska situation

Situationen för miljön i (vårt land)

Situationen för den sociala välfärden i (vårtland)

Situationen för (vårt lands) ekonomi

Situationen för den europeiska ekonomin

Situationen för sysselsättningen i (vårt land)

EU25 SE


27

- Sverige överlägset andra EU-länder, tycker majoritet av svenskarna -

När EU-medborgarna ombeds bedöma om situationen i deras land inom olika områden är bättre eller sämre än i genomsnittet av EU-länderna, ger svenskarna genomgående sitt land höga betyg30. Nio av tio svenskar anser att situationen för miljön är bättre i det egna landet än i övriga EU, vilket bara hälften av EU25 håller med om. Svenskar och danskar har högst siffror. Åtta av tio svenskar (80 procent) anser att den sociala välfärden är bättre i Sverige, och även här stämmer strax under hälften av EU-medborgarna in när det gäller deras länder. Nästan lika många svenskar (75 procent) tycker att den svenska livskvaliteten är bättre än i övriga EU. Svenskarna har minst höga tankar om utbildningssystemet, där 56 procent anser att Sverige ligger bättre till än EU-genomsnittet. Men det är högre andel än inom EU25 (42 procent).

Är situationen i vårt land bättre eller sämre än genomsnittet av EU-medlemsländerna? (Svar="bättre")

49%

47%

49%

39%

28%

42%

91%

80%

75%

73%

65%

56%

Situationen för miljön

Situationen för den sociala välfärden

Livskvaliteten

Situationen för ekonomin

Situationen för sysselsättningen

Utbildningssystemet

EU25 SE

- Svenskarna ser mer ljust på framtiden än övriga européer -

Svenskarna är också jämförelsevis positiva när de bedömer situationen om fem år. Över sex av tio tror att deras livskvalitet kommer att förbättras, liksom situationen för miljön.31 Nästan lika många (59 procent) tror att situationen för den europeiska ekonomin kommer att bli bättre. Även här är svenskarna något mer optimistiska än EU-snittet. Bara på ett område är svenskarna mer pessimistiska än EU25: situationen för landets sociala välfärd. I Sverige tror 38 procent att läget är bättre om fem år, tre procentenheter lägre än åsikten inom EU25.

30 D2. För vart och ett av följande områden, skulle du säga att situationen i Sverige är bättre eller sämre än genomsnittet av EU-medlemsländerna? 31 D3. Enligt din uppfattning, kommer situationen på följande områden vara bättre eller sämre om fem år?

Kommer situationen att vara bättre eller sämre om fem år?(Svar="bättre")

52%

54%

56%

50%

47%

41%

66%

64%

59%

55%

52%

38%

Din livskvalitet

Situationen för miljön i (vårt land)

Situationen för den europeiska ekonomin

Situationen för (vårt lands) ekonomi

Situationen för sysselsättningen i (vårt land)

Situationen för den sociala välfärden i (vårt land)

EU25 SE


28

4.2 Bilden av EU jämfört med USA, Japan, Kina och Indien

- Svenskarna nöjda med Europas livskvalitet och framsteg -

Jämfört med övriga EU har svenskarna också en hög uppfattning om Europas livskvalitet i jäm-förelse med USA, Japan, Kina och Indien32. Strax över hälften av svenskarna (56 procent) anser att européerna åtnjuter en högre livskvalitet än japanerna, medan 75 procent ser Europas livskvalitet som överlägsen USA:s. Över åtta av tio ser livskvaliteten som högre i Europa än i Kina eller Indien. När EU-medborgarna ska bedöma EU:s framsteg i jämförelse med USA:s ger svenskarna jämförelsevis högt betyg på de flesta punkter.33 I synnerhet menar svenskarna att EU ligger före när det gäller miljöskydd, kampen mot sociala olikheter och sjukvårdssystemet. Här svarar sju till åtta av tio att EU ligger före, medan runt hälften av EU-medborgarna håller med. De områden där lägst andel anser att EU ligger före USA är vetenskaplig forskning, innovativ teknologi och skapandet av nya företag, där färre än två svenskar av tio anser att EU ligger före.

32 D4. Generellt sett, tycker du att nivån på livskvaliteten i Europa för närvarande är bättre eller sämre än i …? 33 D5. Kan du för vart och ett av följande påståenden säga om du anser att EU ligger före, efter eller på samma nivå som USA?

Tycker du att livskvaliten i Europa är bättre eller sämre än i…? (Svar="bättre")

46%

44%

70%

76%

75%

56%

85%

87%

USA

Japan

Kina

Indien

EU25 SE

Anser du att EU ligger före, efter på samma nivå som USA?(Svar="före")

55%

50%

50%

44%

30%

38%

14%

14%

15%

12%

81%

75%

72%

54%

53%

36%

19%

17%

16%

11%

Miljöskydd

Bekämpa sociala olikheter

Sjukvårdssystemet

Bekämpa diskriminering

Bekämpa arbetslöshet

Utbildning

Medicinsk forskning

Skapandet av nya företag

Innovativ teknologi

Vetenskaplig forskning

EU25 SE


29

4.3 Bilden av Europas ekonomiska roll i ett globalt perspektiv

- Globalisering innebär förlust av arbetstillfällen, men också nya marknader för inhemska företag -

Hälften av svenskarna (49 procent) förknippar ordet ”globalisering”34 med förflyttning av företag till länder där arbetskraften är billigare. Det är en större andel än EU-snittet. Samtidigt är svenskarna mer benägna att koppla ihop globaliseringen med möjligheter för svenska företag på nya marknader, något som 27 procent tänker på. I fråga A36 visade svenskarna också att de har en mer positiv syn på globalisering som företeelse, jämfört med EU-snittet. Inom övriga EU är det fler än i Sverige som förknippar globaliseringen med ökad konkurrens för landets företag, men även med utländska investeringar i hemlandet.

Vad är det första du tänker på när du hör ordet "globalisering"

38%

16%

18%

12%

3%

14%

49%

27%

12%

4%

3%

5%

Förflyttning av vissa företag till länder därarbetskraften är billigare

Möjligheter för svenska företag på nya marknader

Ökad konkurrens för svenska företag

Utländska investeringar i Sverige

Annat

Vet ej

EU25 SE

Tre av fyra tillfrågade svenskar anser att de företag som omlokaliserar är ute efter att öka sina vinster35. Den här åsikten är något vanligare i Sverige än inom EU25. Två av tio i både Sverige och övriga EU anser att omlokaliseringar beror på att företagen inte har något val för att undvika nedläggning.

34 D6. Global handel har många konsekvenser. Vad är det första du kommer att tänka på när du hör ordet "globalisering"? 35 D7. Vilken av följande två åsikter stämmer bäst med din åsikt? Generellt sett, företag som omlokaliserar …

Vilken åsikt stämmer med din åsikt? Företag som omlokaliserar...

21%

69%

11%

20%

75%

5%

…har inga andra valmöjligheter om devill undvika nedläggning

…gör det för att öka sin vinst

Vet ej

EU25 SE


30

- Utbildning och nyföretagande viktigast för europeisk ekonomi, anser svenskarna -

Vägen till en förbättrad europeisk ekonomi går via bättre utbildning och ökat nyföretagande, menar över sex av tio svenskar36. Svenskarna rankar investeringar i forskning och innovation som den tredje viktigaste åtgärden. Sverige sätter i stort sett de olika förslagen i samma inbördes ordning som övriga EU. Men svenskarna har genomgående högre siffror på denna fråga, där upp till tre svarsalternativ var möjliga. Även om svenskarna på flera vis ser jämförelsevis positivt på Europas livskvalitet och EU:s möjlig-heter, svarar åtta av tio nej på frågan om EU kan bli världens starkaste ekonomi inom de närmaste fem åren37. Det är 26 procentenheter fler än inom EU25, där strax över hälften tvivlar på att EU blir världens ekonomiska ledare. Inom EU25 besvarar 35 procent frågan med ”ja”, medan bara 15 procent av svenskarna håller med.

36 D8. Vilka av följande förslag skulle du prioritera för att få den europeiska ekonomin att fungera bättre? (Max tre svar)

37 D9. Kan, enligt din mening, EU bli världens starkaste ekonomi inom de närmaste fem åren?

Vilka av följande förslag skulle du prioritera för att få den europeiska ekonomin att fungera bättre?

60%

46%

49%

22%

24%

10%

2%

8%

69%

62%

53%

31%

28%

3%

4%

3%

Förbättrad utbildning och yrkesutbildning

Främja nyföretagande

Investeringar i forskning och innovation

Investeringar i infrastruktur för transporter (motorvägar,järnvägar, etc)

Effektivare energianvändning

Utökad arbetstid

Annat

Vet ej

EU25 SE

Kan EU bli världens starkaste ekonomi inom de närmaste fem åren?

35%

54%

11%

15%

80%

5%

Ja

Nej

Vet ej

EU25 SE


31

4.4 Bilden av EU:s politiska roll i ett globalt perspektiv

- USA:s roll i globala frågor får lägre betyg än EU:s -

EU-medborgarna ser mer positivt på EU:s roll i globala frågor än på USA:s38. Svenskarna syn på EU är genomgående mindre positiv än EU25, men följer samma mönster som övriga EU-medborgares. Över eller runt hälften av svenskarna tycker att EU spelar en positiv roll när det gäller världs-freden, miljöskyddet och kampen mot terrorismen. Strax under fyra av tio svenskar anser att EU spelar en positiv roll när det gäller världsekonomins tillväxt eller kampen mot fattigdom i världen. När det gäller synen på USA:s roll i världen är bilden något mera splittrad. Svenskarna ser något mer positivt än EU-snittet på USA:s roll när det gäller kampen mot terrorismen och världs-ekonomins tillväxt. Svenskarnas syn på USA:s insats för världsfreden är marginellt mindre positiv än EU25, 23 procent av svenskarna tycker att USA:s roll är positiv. Runt en tiondel av svenskarna tycker att USA spelar en positiv roll för kampen mot fattigdom eller miljöskyddet.

38 A33a. Skulle du säga att USA övervägande spelar en positiv roll, negativ roll eller varken en positiv eller negativ roll när det gäller …? A33b. Anser du att Europeiska unionen övervägande spelar en positiv roll, negativ roll eller varken en positiv eller negativ roll när det gäller …?

Synen på EU:s roll(svar="positiv"

63%

62%

60%

50%

49%

56%

57%

50%

40%

37%

Fred i världen

Miljöskydd


Världsekonomins tillväxt

Kampen mot fattigdom i världen

EU25 SE

Synen på USA:s roll(svar="positiv roll")

25%

18%

43%

38%

20%

23%

7%

45%

43%

11%

Fred i världen

Miljöskydd


Världsekonomins tillväxt

Kampen mot fattigdom i världen

EU25 SE


32

5 Europeiska unionens framtid

5.1 EU:s konstitution

- Fler svenskar har hört talas om konstitutionen, men få känner till innehållet -

EU:s nya konstitution har varit en central fråga på den europeiska politiska arenan det senaste året. Samtidigt med intervjuperioden för Eurobarometer 63 folkomröstade två länder om kon-stitutionen: Frankrike 29 maj och i Nederländerna 1 juni. Tre fjärdedelar av svenskarna (75 procent) har hört talas om EU:s konstitution, men säger sig känna till mycket lite om innehållet39. Det är något över EU-snittet. Elva procent känner i stora drag till innehållet, något under EU-siffran. I Sverige säger sig 14 procent inte ha hört talas om konstitutionen. Motsvarande siffra för EU25 är 18 procent. Sedan hösten 2004 har de som inte hört talas om konstitutionen minskat med 26 procent. De som känner till mycket lite om innehållet ökade med lika många procent, medan antalet som i stora drag känner till innehållet är oförändrat. Inom EU25 minskade de som inte alls känner till konstitutionen med 15 procent.

Har du hört talas om EU:s konstitution?

13%

68%

18%

11%

75%

14%

Ja, och i stora drag känner du tillinnehållet

Ja, men du känner till mycket lite ominnehållet

Nej

EU25 SE

Intervjupersonerna ombads ta ställning till fem påståenden om EU:s konstitution, som ett mått på kunskapen om konstitutionen40. Svenskarna hade i medeltal 52 procent korrekta svar, bättre än EU-medlet på 44 procent. Andelen felaktiga svar var 22 procent i Sverige, en procentenhet över EU-snittet. Sverige har lägre andel som svarade ”vet ej”, 25 procent, jämfört med EU:s 34 procent.

39 C1. Har du personligen hört talas om EU:s konstitution? 40 C5. Kan du för vart och ett av följande påståenden säga om påståendet, enligt din mening, är sant eller falskt? I EU:s konstitution planeras……att införa en utrikesminister för EU. …att minst en miljon EU-medborgare ska kunna uppmana till antagande av en Europeisk lag. …att presidenten för Europeiska rådet väljs direkt av europeiska medborgare. …att en direkt Europeisk skatt ska införas.…att nationellt medborgarskap ska försvinna. …att ett medlemsland kan lämna EU om det vill.

Kunskap om EU:s konstitution

44%

21%

34%

52%

22%

25%

Medel korrektasvar

Medel felaktigasvar

Vet ej

EU25 SE


33

- Färre svenskar än övriga EU-medborgare är för konstitutionen, men de positiva ökar -

Medan närmare hälften (48 procent) av de tillfrågade inom EU är helt eller ganska positiva till EU:s konstitution, förhåller sig svenskarna mer avvaktande41. Sammanlagt 38 procent är positiva. Andelen svenskar som svarar ”vet ej” är 31 procent, fler än inom EU25. De som är helt eller ganska negativa är 30 procent, endast två procentenheter högre siffra än EU25.

Är du positiv eller negativ till EU:s konstitution?

48%

28%

24%

38%

30%

31%

Helt/ganskapositiv

Helt/ganskanegativ

Vet ej

EU25 SE

Jämfört med höstbarometern 2004 (EB62) har svenskarna blivit mer positiva till konstitutionen. Det är andelen ”ganska positiv” som ökat med 12 procentenheter, medan samma grupp minskat med 1 procentenhet inom EU25. Gruppen ”helt positiv” har inte förändrats. Gruppen ”ganska negativ” ökade i både Sverige och EU25 med 7 procentenheter, medan de helt negativa minskade med två procentenheter i Sverige, och ökade med fem procentenheter i EU25. Totalt ökade de positiva med 11 procentenheter i Sverige och minskade med 1 procentenhet inom EU25. Även den negativa gruppen ökade i Sverige, med 5 procentenheter, och med 12 procent inom EU25. Den osäkra gruppen ökade med 17 procentenheter i Sverige, mer än inom EU25 (11 procentenheter). Eftersom de franska och nederländska folkomröstningarna om konstitutionen hölls under under-sökningsperioden går det inte att dra några slutsatser om i vilken grad de har påverkat övriga EU-medborgares inställning till konstitutionen.

Inställning till konstitutionenÄndring i procentenheter EB62-EB63

0

-1

+7

+5

-11

0

+12

+7

-2

-17

Helt positiv

Ganska positiv

Ganska negativ

Helt negativ

Vet ej

EU25 SE

41 C2. Utifrån vad du känner till, skulle du säga att du är positiv eller negativ till EU:s konstitution?


34

- Viktigaste skälet för konstitutionen är att den är nödvändig för Europabygget -

De intervjupersoner som sade sig vara positiva till konstitutionen ombads ange skälen till sitt ställningstagande42. Det vanligaste skälet är att konstitutionen är nödvändig för att fullfölja uppbyggnaden av Europa, något som 20 procent av svenskarna svarade. Därefter kom svaren att konstitutionen stärker demokratin i Europa, (17 procent) och att den tillfrågade alltid varit positiv till uppbyggnaden av Europa (15 procent). Det skäl som EU-medborgarna angav som nummer två (30 procent), att konstitutionen är nödvändig för att EU:s konstitutioner ska fungera smidigt, har svenskarna inte tagit till sig i lika stor utsträckning (14 procent). Svenskarna gav i högre grad än andra EU-medborgare svaret ”vet ej” (17 procent) eller gav skäl som noterats som ”annat” (28 procent).

Vilka är skälen till att du är positiv till EU:s konstitution?

36%

20%

14%

30%

23%

22%

20%

18%

14%

10%

16%

4%

11%

8%

20%

17%

15%

14%

13%

12%

9%

7%

5%

5%

4%

2%

28%

17%

Nödvändig för att fullfölja uppbyggnaden av Europa

Stärker demokratin i Europa/rådfrågar medborgarna

Jag har alltid varit positiv till uppbyggnaden av Europa

Nödvändig för att EU:s institutioner ska fungera smidigt

Stärker känslan av europeisk identitet

Stärker EU gentemot USA

Första steget mot/Symbol för ett politiskt enat Europa

Nödvändig för att klara av integrationen av nyamedlemsstater i EU

Skapar ett verkligt europeiskt medborgarskap

Jag förstår inte vad som är negativt i fördraget / seringet fel med fördraget

Första steget mot/Symbol för ett socialt Europa

Stödjer den nationella staten/vissa politiska partier

Annat

Vet ej

EU25 SE

42 C3. Vilka är skälen till att du är positiv till EU:s konstitution? Du får gärna ange flera skäl.


35

- Förlust av nationell suveränitet vanligaste skälet mot konstitutionen -

Även de som inte stödjer konstitutionen ombads ange sina skäl43. Den vanligaste motiveringen i både Sverige och EU är oron för att förlora nationell suveränitet. Det anger 25 procent av svenskarna. Därefter följer att konstitutionen inte ses som tillräckligt demokratisk, samt bristen på information. Demokratiaspekten oroar svenskarna mer än övriga EU-medborgare (24 procent i Sverige, 11 procent i EU25). Jämfört med EU25 är svenskarna också något mer benägna att se konstitutionen som för teknokratisk och juridisk, för liberal, för komplex, eller att den motarbetar den nationella staten eller vissa politiska partier. Svenskarna anger i lägre grad att konstitutionen går för långt, inte bygger ett tillräckligt socialt Europa, eller för att den tillfrågade är emot EU-medlemskap för Turkiet eller andra nya länder. Även de negativa svenskarna anger i högre grad än övriga EU-medborgare svaren ”annat” eller ”vet ej”.

Vilka är skälen till att du är negativ till EU:s konstitution?

32%

11%

28%

20%

14%

18%

12%

6%

14%

15%

15%

9%

6%

3%

17%

5%

25%

24%

22%

19%

15%

13%

12%

9%

6%

4%

4%

3%

1%

0%

27%

9%

Förlorad nationell suveränitet

Inte tillräckligt demokratiskt

Brist på information

Jag förstår inte vad som är positivt med dennakonstitution

Alltför teknokratiskt/ juridiskt/ för mycket reglering

Alltför komplext

Jag är emot Europa/ uppbyggnad av Europa/Europeisk integration

Motarbetar den nationella staten/ vissa politiskapartier

Konstitutionen går för långt/framskrider för fort

Inte tillräckligt socialt Europa

Vill inte ha in Turkiet i EU/ Emot ytterligare utvidgning

Konstitutionen är för liberal, ekonomiskt sett

Ingen hänvisning till Europas kristna rötter

Konstitutionen går inte tillräckligt långt

Annat

Vet ej

EU25 SE

43 C4. Vilka är skälen till att du är negativ till EU:s konstitution? Du får gärna ange flera skäl.


36

- Svenskarna har lika stort förtroende för journalister som för regeringen när det gäller konstitutionen -

När det gäller att få information om konstitutionen litar svenskarna lika mycket på journalisterna som på den svenska regeringen44. Dessa grupper ses som de mest pålitliga av vardera 22 procent av svenskarna. Det innebär att svenskarna har samma grad av förtroende för journalisterna som övriga EU-medborgare, men större förtroende för landets regering jämfört med invånarna i andra länder. Jämfört med övriga EU-invånare är det även många svenskar som litar till information om konstitutionen från de politiska partierna (14 procent). Däremot är det färre svenskar än övriga EU-medborgare som lyssnar på släkt och vänner (7 procent). Europaparlamentet kommer på fjärde plats och EU-kommissionen på femte plats i Sverige, med 12 respektive 8 procent av de tillfrågade svenskarna som pekar ut institutionen som mest pålitlig.

Vem litar du mest på när det gäller att få information om EU:s konstitution?

16%

22%

4%

11%

8%

12%

5%

2%

2%

1%

4%

12%

22%

22%

14%

12%

8%

7%

3%

2%

2%

1%

2%

5%

Landets regering

Journalister

Landets politiska partier

Europaparlamentet


Din släkt, dina vänner

Konsumentorganisationer

Lokala politiker

Fackföreningar

Landets religiösa samfund/kyrkosamfund

Annat

Vet ej

EU25 SE

44 C6. Vem litar du mest på när det gäller att få information om EU:s konstitution? (Endast ett svar).


37

- Sex av tio svenskar tror att konstitutionen gör EU:s ledning mer effektiv -

Över sex av tio EU-medborgare anser att konstitutionen skulle göra EU:s ledning mer demo-kratisk och effektiv, och nästan lika många anser att ledningen skulle bli mer transparent45. Svenskarna är något mer avvaktande. Nästan lika många som inom EU25 anser att ledningen skulle bli mer effektiv (62 procent av svenskarna). Strax över hälften (56 procent i Sverige, 64 procent i EU25) anser att demokratin skulle öka, medan fyra av tio (39 procent i Sverige) anser att ledningen skulle bli mer transparent. Tre fjärdedelar av svenskarna (75 procent) anser att konstitutionen skulle göra EU starkare i världen, en något högre andel än inom EU2546. Strax över hälften (54 procent) tror att EU skulle bli mer ekonomiskt konkurrenskraftigt, en lägre andel än inom EU. Något färre, 43 procent, håller med om att konstitutionen skulle göra EU mer samhällstillvänt. Även här håller EU-snittet med i högre grad än i Sverige.

EU-konstitutionen skulle göra EU...(svar="instämmer helt/delvis")

71%

63%

53%

75%

54%

43%

...mer ekonomisktkonkurrenskraftigt

...starkare i världen

...mersamhällstillvänt

EU25 SE

45 C8. Kan du för vart och ett av följande påståenden säga om du instämmer helt och hållet, instämmer delvis, tar delvis avstånd eller tar helt och hållet avstånd. Om alla medlemsstaterna antar fördraget som ger Europa en konstitution skulle det göra ledningen av EU... 46 C9. Kan du för vart och ett av följande påstånden säga om du instämmer helt och hållet, instämmer delvis, tar delvis avstånd eller tar helt och hållet avstånd. Om alla medlemsstaterna antar fördraget som ger Europa en konstitution skulle det göra EU...

EU-konstitutionen skulle göra EU:s ledning mer…(svar="instämmer helt/delvis")

64%

63%

56%

56%

62%

39%

...demokratisk

...effektiv

...transparent

EU25 SE


38

5.2 EU:s utvidgning

- Fler svenskar än andra EU-medborgare vill öppna EU:s dörr för alla länder som vill gå med -

Den senaste utvidningen ligger drygt ett år tillbaka i tiden. EU växte från 15 till 25 medlemmar 1 maj 2004. Under undersökningsperioden för Eurobarometer 63 pågick diskussionerna inför kommande utvidning. Planerade nya kandidatländer är Bulgarien och Rumänien, som väntas gå med 2007. Även Kroatien är ett kandidatland, men förhandlingarna inför landets medlemskap avbröts dock under våren 2004. Turkiet väntas inleda förhandlingar hösten 2005. En tredjedel av svenskarna (35 procent) är öppna för att EU utvidgas till att inkludera alla länder som vill gå med47. Det är en högre andel än EU-snittet (23 procent). Ungefär lika många svenskar (34 procent) tycker att EU ska inkludera endast en del av de länder som vill gå med. Det här är det svarsalternativ som flest EU-medborgare väljer (42 procent). Ungefär var fjärde tycker att EU inte bör utvidgas mer, och här ligger de svenska svaren nära EU25. Ungdomarna upp till 25 är mer positiva till att EU ska inkludera alla länder som vill gå med. 41 procent av svenskarna och 26 procent i EU25 håller med om detta. Jämfört med hela intervju-gruppen anser färre ungdomar att EU inte bör utvidgas med fler länder. I Sverige är det 20 procent och i hela EU 18 procent av de unga som är emot vidare utvidgning.

Ska EU utvidgas med fler länder?

23%

42%

25%

4%

5%

35%

34%

27%

2%

3%

EU bör utvidgas för att inkludera allaländer som vill gå med

EU bör utvidgas för att inkludera endasten del av de länder som vill gå med

EU bör inte utvidgas med fler länder

Ingen av dessa

Vet ej

EU25 SE

47 B1. Vilket av följande tre alternativ föredrar du för EU:s omedelbara framtid?


39

- Norge och Island mest välkomna i EU, Turkiet och Albanien minst -

Svenskarna är i samtliga fall mer positiva än EU-snittet till framtida nya medlemsstater i EU48. Svenskarna rankar de tänkbara medlemmarna i stort sätt i samma ordning som EU25, från Norge, Island och Schweiz, som närmare nio av tio svenskar kan tänka sig som EU-medlemmar, till Turkiet, Albanien, och Ukraina, de tre stater som har minst stöd bland de nuvarande EU-medlemmarna. Inom EU ser 35 procent Turkiet som en framtida EU-medlem, och 36 procent skulle välkomna Albanien. I Sverige är 50 procent för Turkiets EU-inträde, och 58 procent för Albanien.

Är du för att dessa länder i framtiden är en del av EU? (Svar="för")

78%

70%

78%

50%

52%

45%

42%

43%

40%

45%

36%

35%

90%

89%

88%

70%

68%

68%

65%

63%

62%

61%

58%

50%

Norge

Island

Schw eiz

Bulgarien

Kroatien

Rumänien

Bosnien och Hercegovina

Den tidigare Jugoslaviska republiken avMakedonien

Serbien och Montenegro

Ukraina

Albanien

Turkiet

EU25 SE

48 B2. För vart och ett av följande länder, skulle du vara för eller emot att det i framtiden är en del av EU?


40

- Respekt för mänskliga rättigheter i Turkiet en central fråga för svenskarna -

Det mest omdiskuterade kandidatlandet är Turkiet. Debatten på det europeiska planet har bland annat handlat om religion, geografi och mänskliga rättigheter. Hälften av svenskarna ser Turkiet som en framtida EU-medlem. Men över nio av tio (96 procent) anser att om detta ska bli verklighet måste landet respektera de mänskliga rättigheterna49. Den här åsikten är vanligare i Sverige än inom EU25. Tre fjärdedelar inom både Sverige och EU25 kräver att Turkiet ska förbättra sin ekonomi drastiskt för ett EU-medlemskap inom 10 år. Åtta av tio svenskar anser att Turkiet delvis hör till Europa på grund av sin geografi, och sex av tio att landet hör till Europa på grund av sin historia. Denna åsikt är vanligare i Sverige än i andra EU-länder. Samtidigt menar 44 procent av svenskarna och 54 procent inom EU, att Turkiet inte kan ansluta sig till EU eftersom den kulturella skillnaden är för stor. Sex av tio svenskar, och fyra av tio EU-medborgare, anser dock att ett EU-inträde för Turkiet skulle gynna förståelsen mellan europeiska och muslimska värderingar. Runt sex av tio tillfrågade ser en risk att Turkiets EU-inträde ökar invandringen till mer utvecklade EU-länder. Färre än tre av tio ser Turkiets inträde som en möjlighet att föryngra den åldrande europeiska befolkningen.

Framtida EU-medlemskap för Turkiet?Svar="Instämmer helt och hållet" samt "Instämmer delvis")

84%

55%

76%

42%

38%

41%

63%

54%

29%

96%

82%

76%

63%

63%

60%

57%

44%

28%

För att bli medlem i EU inom ca tio år, måste Turkietsystematiskt respektera de mänskliga rättigheterna

På grund av sin geografi tillhör Turkiet delvisEuropa

För att bli medlem i EU inom ca tio år, måste Turkietdrastiskt förbättra tillståndet i sin ekonomi

På grund av sin historia tillhör Turkiet delvis Europa

Turkiets inträde i EU skulle stärka säkerheten i denregionen

Turkiets inträde i EU skulle gynna den ömsesidigaförståelsen mellan europeiska och muslimska

värderingar

Risken f inns att Turkiets inträde gynnar invandringtill mer utvecklade länder i EU

Den kulturella skillnaden mellan Turkiet ochmedlemsstaterna i EU är för stor för att Turkiet ska

kunna ansluta sig till EU

Turkiets inträde skulle gynna föryngringen av denåldrande europeiska befolkningen

EU25 SE

49 B3. Kan du för vart och ett av följande påståenden säga om du instämmer helt och hållet, instämmer delvis, tar delvis avstånd eller tar helt och hållet avstånd.


41

5.3 EU:s prioriteringar

- Få svenskar vill ha olika takt i Europabygget -

Svenskarna är mer avvaktande än EU-snittet när det gäller flera framtidsfrågor för EU, som en gemensam försvars- och säkerhetspolitik (58 procent), en gemensam utrikespolitik (46 procent), euron (48 procent), konstitutionen (38 procent), och att Europas uppbyggnad sker i olika takt (31 procent)50. Däremot är över nio av tio svenskar (94 procent) för att skolbarn får lära sig hur EU fungerar, vilket är en större andel än inom EU25. Hälften av svenskarna (51 procent) är för en ytterligare utvidgning, lika många som i övriga EU.

Är du för eller emot följande påståenden?(Svar="för")

85%

77%

50%

59%

67%

61%

38%

94%

58%

51%

48%

46%

38%

31%

Att man undervisar skolbarn om hur EU:s institutionerfungerar

En gemensam försvars- och säkerhetspolitik för EU:smedlemsländer

Ytterligare utvidgning av EU under de kommandeåren till att omfatta andra länder

En Europeisk monitär union med en enda valuta,Euron

En gemensam utrikespolitik för EU:s medlemsländergentemot länder utanför EU

En konstitution för EU

Att Europas uppbyggnad sker snabbare i en gruppländer än i de andra länderna

EU25 SE

50 A28. ”Vilken är din uppfattning om följande påståenden? Vill du för vart och ett av dem säga om du är för eller emot?”


42

- Fattigdom viktigaste frågan för EU tycker varannan svensk -

EU bör prioritera kampen mot fattigdom och social utslagning, anser hälften av svenskarna51. Därefter kommer kampen mot arbetslösheten och mot organiserad brottslighet och narkotikahandel. Jämfört med den genomsnittlige EU-medborgaren är svensken mer intresserad av att EU prioriterar fattigdom, brottslighet, freden, miljön och demokratiska principer, och mindre intresserad av arbetslöshet, terrorism och den illegala invandring.

Vilka åtgärder bör EU prioritera?

44%

47%

25%

31%

19%

14%

19%

8%

19%

10%

5%

4%

8%

15%

5%

1%

1%

2%

50%

41%

39%

36%

33%

21%

17%

12%

12%

8%

8%

5%

5%

5%

2%

1%

0%

1%

Bekämpa fattigdom och social utslagning

Bekämpa arbetslöshet

Bekämpa organiserad brottslighet ochnarkotikahandel

Upprätthålla fred och säkerhet i Europa

Skydda miljön

Garantera individens rättigheter och respekt för dedemokratiska principerna i Europa

Närma sig medborgarna i Europa, t.ex. genom att gedem mer information om EU, dess politik och

Garantera kvaliteten på livsmedel

Bekämpa terrorism

Framgångsrikt införa den gemensamma europeiskavalutan, euron

Reformera EU:s institutioner och sättet de fungerarpå

Välkomna nya medlemsstater

Skydda konsumenterna och garantera kvaliteten påövriga varor

Bekämpa illegal invandring

Framhäva EU:s politiska och diplomatiska betydelseruntom i världen

Annat

Ingen av dessa

Vet ej

EU25 SE

51 A29. Från den här listan över åtgärder, vilka tre åtgärder tycker du att Europeiska unionen bör prioritera?


43

5.4 EU:s utrikespolitik

- Sju av tio svenskar stöder en militär EU-styrka -

Sverige är efter Danmark det land där stödet är lägst för en utrikesminister som representerar en gemensam EU-ståndpunkt52. Här instämmer 44 procent av svenskarna, jämfört med 67 procent inom EU25. Svenskarna är också mindre positiva än EU-snittet till att EU ska ha en egen plats i FN:s säker-hetsråd, och till en gemensam asyl- och invandringspolitik. I Sverige stöder 68 procent tanken att EU ska ha en militär insatsstyrka som sätts in vid inter-nationella kriser. Det är lika stor andel som inom EU25. I två utrikespolitiska frågor instämmer svenskarna i högre grad än EU-snittet: att EU:s utrikes-politik ska vara oberoende från USA, något som får stöd av nio av tio svenskar, och att EU ska arbeta för mänskliga rättigheter i hela världen.

52 A32. Europeiska unionen har redan en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och en europeisk säkerhets- och försvarspolitik. Just nu pågår det en debatt om hur mycket mer dessa ska utvecklas. Är du benägen att instämma eller inte med följande påståenden?

Stöd för en gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik(svar = "instämmer")

82%

81%

83%

75%

68%

76%

69%

67%

90%

84%

80%

70%

68%

68%

50%

44%

Europeiska unionens utrikespolitik borde varaoberoende av USA:s utrikespolitik

Europeiska unionen borde arbeta för mänskligarättigheter i hela världen, även om det strider mot

vissa länders vilja

När det uppstår en internationell kris bör EU:smedlemsstater komma överens om en gemensam

ståndpunkt

Europeiska unionen borde föra en gemensamasylpolitik gentemot asylsökande

Europeiska unionen borde ha en snabb militärinsatsstyrka som snabbt kan skickas ut till

problemområden när det uppstår en internationell kris

Europeiska unionen borde föra en gemensaminvandringspolitik gentemot människor som kommer

från länder utanför Europeiska unionen

Europeiska unionen borde ha en egen plats i FN:ssäkerhetsråd

Europeiska unionen borde ha sin egen utrikesministersom kan representera en gemensam EU-ståndpunkt

EU25 SE


44

Slutsatser

Europas framtid – konstitution och utvidgning

• Allt fler svenskar känner till konstitutionen • Stödet för konstitutionen lågt i Sverige • Nationell suveränitet och demokratifrågor viktigast för dem som inte stöder konstitutionen • Norge och Island mest välkomna i EU, Turkiet minst

Samtidigt som Frankrike och Nederländerna gick till valurnorna om konstitutionen, genomfördes årets Eurobarometer. Färre svenskar än tidigare säger sig inte ha hört talas om konstitutionen, men det är ännu en minoritet som känner till innehållet väl. Jämfört med EU25 är svenskarna mindre positiva till konstitutionen. Demokratifrågan är viktig både för de som stöder konstitutionen och anser att den stärker demokratin, och de som anser att konstitutionen inte är tillräckligt demokratisk. Inom EU25 är det fler än i Sverige som ser konstitutionen som nödvändig för att fullfölja uppbyggnaden av Europa, eller för att EU:s institutioner ska fungera smidigt. För de som inte stöder konstitutionen är det viktigaste skälet oron för att förlora nationell suveränitet. Svenskarna är mer positiva än övriga EU till att öppna medlemskapet till alla länder som vill gå med. Ett av de länder som påbörjat processen mot medlemskap är Turkiet. I en lista på tänkbara med-lemsländer där alternativen är ”för” och ”emot” hamnar Turkiet som det minst välkomna, bland både svenskar och övriga EU-medlemmar. En majoritet av svenskarna anser att respekt för mänskliga rättigheter är ett krav för medlemskap, och många anser också att landet måste förbättra sin ekonomi för att bli medlem. Men svenskarna tycks mer benägna än övriga européer att se Turkiet som en del av Europa, och att se positiva följder med ett EU-medlemskap för Turkiet. Utvecklingen mot en europeisk politisk union har lägre stöd i Sverige än inom EU25. Närmare hälften är emot den utvecklingen. Den fråga som oroar åtta av tio svenskar när det gäller uppbyggnaden av Europa är risken att jobben försvinner till andra medlemsländer. Många är också oroade för ökad droghandel och brottslighet.

Livskvalitet, tillväxt och förväntningar

• Nio av tio svenskar tycker att deras livskvalitet är bra • Sverige leder framför övriga EU på många områden, anser svenskarna • Få svenskar tror att EU blir världsledande ekonomiskt inom fem år • Arbetslöshet och sjukvård viktigaste frågorna för Sverige • Fattigdom, social utslagning och arbetslöshet EU:s viktigaste frågor, tycker svenskarna

Svenskarna är i stort sett nöjda både med sin personliga livskvalitet, och situationen i landet jämfört med övriga EU. De ser också mer ljust på framtiden på de flesta områden jämfört med övriga européer. Ett undantag är den sociala välfärden i landet, där EU-snittet i högre grad tror på en förbättring. Svenskarna har en högre uppfattning än EU-snittet om Europas livskvalitet jämfört med USA, Japan, Kina och Indien. De anser också i högre grad än övriga EU-medborgare att EU ligger före USA på olika områden. Det gäller framför allt miljön, kampen mot sociala olikheter och sjukvården. Några områden där få svenskar tycker att EU har ett försprång är vetenskaplig forskning, innovativ teknologi och skapandet av nya företag. Endast 15 procent av svenskarna tror att EU blir världens starkaste ekonomi inom fem år. Det är avsevärt lägre än EU25. Svenskarna har en mer positiv syn på globaliseringen jämfört med övriga EU. Men de förknippar i högre grad än jämförelsegruppen globaliseringen med både flytt av företag till låglöneländer och med möjligheter för inhemska företag på nya marknader. Över huvudtaget är arbetstillfällen och arbetslöshet en viktig fråga för svenskarna just nu, enligt Eurobarometern. Svenskarna rankar arbetslösheten som den viktigaste frågan för Sverige, och frågan har ökat i betydelse de senaste åren. Därefter följer sjukvården. Svenskarna tycker också att EU bör prioritera i första hand kampen mot fattigdom och social utslagning, och därefter kampen mot arbetslöshet. Även kampen mot organiserad brottslighet och arbetet för fred och säkerhet är åtgärder som svenskarna priorterar högt.


45

Åsikter och kunskaper om EU

• Svenskarna mindre nöjda med EU-medlemskapet och har mindre positiv bild av EU • Internet allt viktigare källa för EU-information • Media rapporterar objektivt och lagom mycket om EU, tycker fler svenskar än EU-snittet

Liksom tidigare har svenskarna på många punkter en mer negativ syn på EU än medeleuropén. Hösten 2004 märktes en trend mot att fler tycker att det svenska medlemskapet är bra, och att fler anser att landet tjänat på medlemskapet, men den utvecklingen har avstannat under första halvåret 2005. Ändå identifierar sig svenskarna med Europa i något högre grad än i allmänhet inom EU-länderna, även om de känner starkast för landet. TV är fortfarande den vanligaste källan när svenskarna söker information om EU, men Internet ökar. Svenskarna läser dagstidningar i högre grad än övriga européer. Tre av tio svenskar tycker att media talar för lite om EU, medan ungefär hälften tycker att det är lagom mycket. Svenskarna bedömer sina egna EU-kunskaper något över det europeiska genomsnittet.


46

ABREVIATIONS COUNTRIES INSTITUTESN°

INTERVIEWSPOPULATION

15+

BE Belgium TNS Dimarso 1.000 10/05/2005 13/06/2005 8.598.982CZ Czech Rep. TNS Aisa 1.083 18/05/2005 07/06/2005 8.571.710DK Denmark TNS Gallup DK 1.051 20/05/2005 14/06/2005 4.380.063DE Germany TNS Infratest 1.520 14/05/2005 06/06/2005 64.174.295EE Estonia Emor 1.001 12/05/2005 07/06/2005 887.094EL Greece TNS ICAP 1.000 16/05/2005 06/06/2005 8.674.230ES Spain TNS Demoscopia 1.024 12/05/2005 07/06/2005 35.882.820FR France TNS Sofres 1.012 14/05/2005 08/06/2005 44.010.619IE Ireland TNS MRBI 1.006 09/05/2005 10/06/2005 3.089.775IT Italy TNS Abacus 1.004 13/05/2005 11/06/2005 49.208.000CY Rep. of Cyprus Synovate 505 10/05/2005 07/06/2005 552.213LV Latvia TNS Latvia 1.015 13/05/2005 08/06/2005 1.394.351LT Lithuania TNS Gallup Lithuania 1.003 12/05/2005 06/06/2005 2.803.661LU Luxembourg TNS ILReS 504 10/05/2005 04/06/2005 367.199HU Hungary TNS Hungary 1.014 16/05/2005 02/06/2005 8.503.379MT Malta MISCO 500 12/05/2005 06/06/2005 322.917NL Netherlands TNS NIPO 1.006 12/05/2005 07/06/2005 13.242.328AT Austria Österreichisches Gallup-Institute 1.000 12/05/2005 07/06/2005 6.679.444PL Poland TNS OBOP 1.000 14/05/2005 07/06/2005 31.610.437PT Portugal TNS EUROTESTE 1.005 12/05/2005 05/06/2005 8.080.915SI Slovenia RM PLUS 1.045 13/05/2005 10/06/2005 1.663.869SK Slovakia TNS AISA SK 1.108 18/05/2005 05/06/2005 4.316.438FI Finland TNS Gallup Oy 1.024 12/05/2005 12/06/2005 4.279.286SE Sweden TNS GALLUP 1.024 12/05/2005 02/06/2005 7.376.680UK United Kingdom TNS UK 1.347 11/05/2005 12/06/2005 47.685.578BG Bulgaria TNS BBSS 1.018 17/05/2005 31/05/2005 6.695.512HR Croatia Puls 1.000 10/05/2005 03/06/2005 3.682.826RO Romania TNS CSOP 1.004 23/05/2005 03/06/2005 18.145.036TR Turkey TNS PIAR 1.005 12/05/2005 05/06/2005 47.583.830NC North part of Cyprus KADEM 500 13/05/2005 31/05/2005 157.101

TOTAL 29.328 09/05/2005 14/06/2005 442.620.588

FIELDWORKDATES

EB63.4 - TECHNICAL SPECIFICATIONS Between the 9th of May and the 14th of June 2005, TNS Opinion & Social, a consortium created between Taylor Nelson Sofres and EOS Gallup Europe, carried out wave 63.4 of the EUROBAROMETER, on request of the EUROPEAN COMMISSION, Directorate-General Press and Communication, Opinion Polls. The EUROBAROMETER SPECIAL « STANDARD » + N°233 + N°234 + N°235 are part of wave 63.4 and cover the population of the respective nationalities of the European Union Member States, resident in each of the Member States and aged 15 years and over. The EUROBAROMETER 63.4 has also been conducted in the two acceding countries (Bulgaria and Romania), the two candidate countries (Croatia and Turkey) and in the north part of Cyprus. In these countries, the survey covers the national population of citizens of the respective nationalities and the population of citizens of all the European Union Member States that are residents in those countries and have a sufficient command of one of the respective national language(s) to answer the questionnaire. The basic sample design applied in all states is a multi-stage, random (probability) one. In each country, a number of sampling points was drawn with probability proportional to population size (for a total coverage of the country) and to population density. In order to do so, the sampling points were drawn systematically from each of the "administrative regional units", after stratification by individual unit and type of area. They thus represent the whole territory of the countries surveyed according to the EUROSTAT NUTS II (or equivalent) and according to the distribution of the resident population of the respective nationalities in terms of metropolitan, urban and rural areas. In each of the selected sampling points, a starting address was drawn, at random. Further addresses (every Nth address) were selected by standard "random route" procedures, from the initial address. In each household, the respondent was drawn, at random (following the "closest birthday rule"). All interviews were conducted face-to-face in people's homes and in the appropriate national language. As far as the data capture is concerned, CAPI (Computer Assisted Personal Interview) was used in those countries where this technique was available.


47

For each country a comparison between the sample and the universe was carried out. The Universe description was derived from Eurostat population data or from national statistics offices. For all countries surveyed, a national weighting procedure, using marginal and intercellular weighting, was carried out based on this Universe description. In all countries, gender, age, region and size of locality were introduced in the iteration procedure. For international weighting (i.e. EU averages), TNS Opinion & Social applies the official population figures as provided by EUROSTAT or national statistic offices. The total population figures for input in this post-weighting procedure are listed above. Readers are reminded that survey results are estimations, the accuracy of which, everything being equal, rests upon the sample size and upon the observed percentage. With samples of about 1,000 interviews, the real percentages vary within the following confidence limits:

Observed percentages 10% or 90% 20% or 80% 30% or 70% 40% or 60% 50%

Confidence limits ± 1.9 points ± 2.5 points ± 2.7 points ± 3.0 points ± 3.1 points

sweden eb63.4 validated national...

Documents