M Itella Posten AbItella Green

text Kerstin Holmström bild Mikko Käkelä

Hur är det, ger agrologutbildningen de stude-rande färdigheter att verka som företagare? En nationell studie visar att över hälften av de ny- utbildade agrologerna fått arbete genast efter examen, men för en stor del är det förr eller se- nare livet som lantbruksföretagare som gäller. Att ha ett fast grepp om ekonomin är nyckeln till framgång, framhåller Teemu Laitakoski, ekonomilärare för blivande agrologer vid yr-keshögskolan Novia i Raseborg. Han ser också att samhällsutvecklingen hela tiden öppnar nya möjligheter för gårdsbruksföretagen.

Under de senaste tio åren har antalet lant- bruksstuderande vid Novia minskat, från om- kring 100 då till 70 i år. Intresset för utbild-ningen varierar från år till år, vilket syns i års- kullarnas storlek. Ändå är Novia idag den tredje största utbildaren inom naturbruk och miljöområdet i landet. Novia är den enda yrkeshögskolan där fem olika branschutbild-ningar inom naturbruk och teknikutbildning samlas under samma tak. Att agrologstude-rande vid Novia kan ta kurser från exempelvis skogsutbildningen ger dem en stor fördel, påpekar Laitakoski, som framhåller att skogs-bruket blivit allt viktigare för gårdsbrukets ekonomi efter vårt inträde i EU.

Innan Teemu Laitakoski blev lärare arbe- tade han bl.a. som ekonomirådgivare på Pro- Agria Farma och fick värdefulla insikter i jord- brukets ekonomi som han kan tillämpa i under- visningen.

Tolka och använd nyckeltal– De ekonomiska nyckeltalen visar saker om gårdens ekonomiska förutsättningar som du inte kan se på fasaden. Bland det viktigaste är att kunna avläsa gårdens ekonomiska resultat och nyckeltal, och, framför allt, att ändra kurs i produktionen om nyckeltalen visar att du mås- te göra det. Vi är glada att vi kan anlita de svenska lantbrukssällskapens experter för undervisningen, och gör det så mycket vi kan. Eftersom rådgivarna hela tiden arbetar med lantbruksekonomi i praktiken har de grepp om den aktuella ekonomiska situationen, säger Teemu Laitakoski.

– Tittar vi på täckningsbidragskalkylerna för det traditionella jordbruket kommer vi inte ifrån att entreprenörskap och företagarskap blivit allt viktigare för en lantbruksföretagare. Nog blev våra studerande lite fundersamma när vi studerade täckningsbidragen för växtod- ling och husdjursproduktion, som visar minus efter fasta kostnader för vissa produktionsin-riktningar och där den kalkylerade timlönen kan vara endast några euro. Samtidigt öppnar samhällsutvecklingen nya möjligheter för jord- brukare som vill arbeta med entreprenad- arbeten vid sidan av de traditionella näringarna. Till exempel kommer den pågående kommun-sammanslagningen sannolikt att påverka kom-munernas behov av köpta entreprenadtjänster. Det nya kravet på småskaliga reningsverk på landsbygden är en möjlighet för företagare som

kombinerat sin jordbruksutbildning med miljö- planering. Hästnäringen och landsbygdsturis- men är andra möjligheter, påpekar Teemu Lai- takoski.

Nätverk för livet– Skolan har en viktig roll för nätverksbyg-gandet mellan de studerande. Att ha goda nätverk är viktigt för alla, men kanske särskilt för dem som planerar att ta över familjens gård, och sedan får ett arbetsliv som kan vara ganska ensamt. Då är goda nätverk guld värda. Utbildningen på lantbrukslinjen innehåller två praktikperioder, och i synnerhet för de stude-rande som planerar att bli jordbrukare vill jag rekommendera: åk utomlands. Det är kanske enda chansen du har att tillbringa en längre period utomlands, säger Teemu Laitakoski.

Tidigare var Australien och Nya Zeeland po- pulära mål för lantbrukspraktikanterna, idag är det främst USA, Kanada och Sverige som lockar.

– För den som planerar en framtid inom t.ex. näringslivet eller administrationen lönar det sig i stället att söka sig praktikplats i hem-landet. En lyckad praktikperiod kan bli en språngbräda för yrkeslivet och bädda för en anställning i ett senare skede, påpekar Teemu Laitakoski.

De två första åren av agrologstudierna är gemensamma för alla, oavsett om man har student- eller grundskolexamen som grund.

Under andra halvan av studierna följer en yr-kesprofilering. Varje år finns det studerande inom lantbruksnäringarna som väljer kurser från andra inriktningsalternativ, t.ex. skog, trädgård eller miljöplanering. Det går också ett utbyte i andra riktningen, ingenjörsstuderande som läser kurser inom lantbruksnäringarna. En möjlighet är att naturbruksstuderande kan ta kurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, t.ex. i Alnarp.

Vid sidan av undervisningen i ekonomi och växtodling driver Teemu Laitakoski familjens släktgård i Kisko, och har utsädesproduktion och skogsbruk som produktionsinriktningar. Han berättar att flera studerande valt att göra sitt examensarbete i form av egna odlingsför-sök i stället för traditionella litteraturstudier. Genom försöksverksamhet lär de sig att förstå växtodlingens resultat och att, på motsvarande sätt som i ekonomiutbildningen, analysera siff-rorna för att veta vad som ska styras upp där det gått fel.

För en studerande är tanken på pension mycket avlägsen, och Teemu Laitakoski tillstår att pensionsfrågorna främst tas upp i samband med behandlingen av generationsväxlingsfrågor. Mer kunde göras, menar han. Däremot brukar han inför praktikperioden visa de studerande LPA:s video om arbetarskydd.

Sysselsättningsläget är gott

En undersökning som gjorts av Agrologförbundet i år visar att60 procent av agrologerna nästan genast fått anställning utanförgården, medan 19 procent sysselsatt sig själva som företagare.Andelen arbetslösa hade gått ner från 11 procent i fjol till 8procent i år. För Novias naturbruksstuderande är situationenbättre än för landet i medeltal. Språkkunskaperna och detregionala rekryteringsområdet är en stor trumf i arbetslivet.

2 LPA idag 2 • 2012

År 2011 betalade LPA pensioner och andra ersättningar till sina kunder för 930 miljoner euro. Då kostnaderna för avbytarverksamheten inom lantbruket medräknas gick mer än en miljard euro till landsbygden via LPA.

Av de pensioner och förmåner som betalades från LPA bekostade staten 71 procent, de försäkrade kunderna 20 procent och de andra pensionsan-stalterna 9 procent. Staten ersatte helt kostnaderna för avbytarverksamheten, 225 miljoner euro.

I slutet av året hade LPA 78 459 LFÖPL-försäkrade och 96 643 OFLA-försäkrade kunder. LPA betalade pen-sion till 141 744 personer.

Under året avgjordes 55 600 ansök-ningar om försäkringar och förmåner. Antalet ansökningar minskade med knappa sju procent från året innan. Orsaken var att kundantalet sjönk och att färre ansökningar om ålderspension och olycksfallsersättningar kom in.

Arbetsolycksfallen bland lantbruks-företagare minskade med drygt fyra procent. Per hundra försäkrade inträf-fade 4,4 arbetsolycksfall.

Trafikförsäkringsskyldigheten omfat-tar betydligt fler motorfordon än re- gistreringsskyldigheten. Utöver bilar, motorcyklar och mopeder kan till ex-empel traktorer, snöskotrar, terräng-hjulingar, åkgräsklippare, släpvagnar, påhängsvagnar och olika motorredskap vara fordon som behöver en trafikför- säkring.

Bara de traktorer och motorred-skap (arbetsmaskiner) som har en största hastighet på högst 15 kilometer i timmen och är befriade från regist-rering faller utanför trafikförsäkrings-skyldigheten. Som motorfordon be- traktas i trafikförsäkringen inte heller en släpvagn, en skördetröska eller

något annat fordon som används för bärgning av skörd och enligt lagen inte behöver registreras.

Begreppet trafikhar bred betydelse i lagenLPA ersätter inte olycksfall som täcks av någon annan lag än lagen om olycks- fallsförsäkring för lantbruksföreta-gare. I trafikförsäkringslagen bestäms att en personskada som orsakats av att ett motorfordon använts i trafik ersätts från fordonets trafikförsäk-ring eller vid en kollisionsskada från det skyldiga fordonets trafikförsäk-ring. Trafikbegreppet i lagen avser inte bara att man färdas på allmän väg

utan det är ett mycket vidare begrepp. Det inbegriper till exempel gårdspla-ner, parkeringsområden, torg, snösko- terleder, isvägar, skogsvägar och över-lag alla områden där man kan röra sig med motorfordon.

Enligt trafikförsäkringslagen är ett motorfordon dock inte i trafik då det används för arbete på gårdsbruk på en plats utanför trafiklederna, till exempel på en lantbruksföretagares sädesfält.

Olika regler förarbete och fritidOFLA-arbetsskadeförsäkringen och OFLA-fritidsförsäkringen skiljer sig

Vilkendera ersätter – OFLA ellertrafikförsäkringen?

från varandra vad avser ersättningar för trafikskador. I lantbruksföretagar-arbete är det i första hand OFLA-ar-betsskadeförsäkringen som ersätter. Dessutom kan kunden vid personska-defall få kompletterande ersättningar från sitt trafikförsäkringsbolag. Dessa ersättningar samordnas med arbets-skadeersättningarna och kan till ex-empel bestå av ersättningar för sveda och värk eller för kosmetiskt men som olycksfallssystemet inte ersätter. Trafikförsäkringarna täcker mer och beloppen är ofta högre.

Från OFLA-fritidsförsäkringen be-talas däremot inte ersättningar för trafikskador. Till exempel olycksfall

som inträffar då motorsport utövas som hobby hör i regel till trafikför-säkringen. Det är alltså ytterst viktigt att ha trafikförsäkring.

Om trafikförsäkringen har försum- mats för något fordon är det möjligt att söka ersättning hos Trafikförsäk-ringscentralen. Trafikförsäkringscent-ralen ansvarar dock inte för en trafik- skada som drabbat ägaren eller förar- en av ett motorfordon vars försäk-ringsskyldighet försummats. I detta fall kan ersättning sökas bara hos FPA.

OFLA-fritidsolycksfalls- försäkringen ersätter aldrig trafikskador.

OFLA-arbetsskadeförsäkringen ersätter olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, medan OFLA-fritids- försäkringen ersätter olycksfall som inträffar på fritiden. Men vad gäller om du råkar ut för ett olycksfall när du åker motorfordon, till exempel terränghjuling eller snöskoter?

Bra att minnas!

Över en miljard euro till LPA:s försäkrade

Läs mer på www.lpa.fi > Om LPA > Årsredovisning 2011

Har du redan anmält dig till den svenskspråkiga konditionskursen?

Hitta egna kraftkällorKursen Kraftkällor i vardagen ger lantbruksföretagare tips och verktyg att påverka den egna hälsan på sikt och att må bra både i arbetet och på fritiden. Kursen börjar i höst på Sjundeå bad (Siun- tion Hyvinvointikeskus) i samarbete med SLC och LPA.

Programmet består av mångsidiga fysiska aktiviteter, konditionstest och avslappningsövningar. Samtal med en arbetslivsexpert om egna kraftkällor och information om socialskyddsfrågor ingår också.

Priset är 790 euro för de två kursperioderna 29.10 –1.11.2012 och 4– 6.2.2013 samt 315 euro för uppföljningen 1– 3.8.2013. Helpen-sion ingår.

Anmälan kan göras antingen via företagshälsovården eller direkt till Maritta Karppinen på Sjundeå bad, tfn 09 260 60 582 eller maritta.karppinen@siuntionhyvinvointikeskus.fi. Anmäl dig helst redan nu och allra senast en månad innan kursen börjar.

Kursprogrammet och information om möjligheten till rehabiliterings-penning, skatteavdrag och vikariehjälp finns på www.lpa.fi > Arbete och hälsa. Mer information ger företagshälsovården, LPA-ombuds-männen och Märta Strömberg-Nygård på LPA, tfn 020 630 0242.

Intäkter1 204 miljoner euro

Av staten för skötsel av förmåner 662 mn e, 55 %

Av staten för avbytarverksamheten 225 mn e, 19 %

Av kunderna 184 mn e, 15 %

Av andra pensionsanstalter 106 mn e, 9 %

Av FPA 12 mn e, 1 %

Av placeringarna 15 mn e, 1 %

Pensioner, ersättningaroch övriga utbetalningar

930 miljoner euro

Ålderspensioner 615 mn e, 66 %

Avträdelsesystem 115 mn e, 12 %

Familjepensioner + grupplivförsäkring 89 mn e, 10 %

Invalidpensioner 65 mn e, 7 %

Olycksfallsersättn. + sjukdagpenningar 40 mn e, 4 %

Arbetslösh.pensioner + övr. ersättningar 6 mn e, 1 %

Har du köptett nytt motorfordon?Kontrollera hos ditt

trafikförsäkringsbolag om trafikförsäkring

behövs!

LPA idag 2 • 2012 3

LPA postar pensionsutdragen till sina kunder i början av oktober. I år ingår för första gången också uppgifter om den pension som tillvuxit av arbete hos staten eller kommunen.

Utdraget visar hur mycket arbetspension den LFÖPL-försäkrade har tjänat in genom anställ-ningar och företagarverksamhet till utgången av 2011. Oavlönade förmåner och examina för vilka pension intjänats finns också med.

FäST vikT vid LFÖPL-ArbETSiNkOmSTENS STOrLEkPensionsutdraget är bland annat till hjälp för att bedöma om LFÖPL-arbetsinkomsten behöver justeras. Utdraget visar hur mycket pension som tillväxer med den nuvarande arbetsinkomsten.

De utdrag som postas hem till dem som fyllt 50 år innehåller också en uppskattning av hur stor pensionen blir om personen fortsätter att arbeta till 63, 65 eller 68 års ålder. I det elektroniska pensionsutdraget får också personer under 50 år en uppskattning av ålders-pensionen och av en eventuell invalidpension.

UTdrAgET FiNNS ALLTid PÅ NäTETUnder de kommande åren postas pensionsutdragen hem till kunderna vart tredje år. De LFÖPL-försäkrade kan kontrollera sina pensionsutdrag när som helst via LPA:s e-tjänster. I e-tjänsterna går det också att välja bara det elektroniska alternativet, och då skickas inget pensionsutdrag i pappersform hem per post efter år 2012.

För att se ditt elektroniska pensionsutdrag loggar du in med dina personliga nätbankskoder på adressen www.lpa.fi/etjanster.

Pensionsutdraget täcker mer än förut!

Den som fortsätter längre i arbetslivet får en klart bättre pension.

Så tillväxer pensionen räknat på LFÖPL-arbetsinkomsten för varje år i arbete.

Sätt räknarna i arbete!

Logga in till LPA:s e-tjänster och prova utifrån dina gällande uppgifter hur en ändring av arbetsinkomsten påverkar dina förmåner. Du hittar räknarna under rubriken Provräkna.

Nedan ser du ett exempel på den räknare med vilken du kan testa hur en ändring av LFÖPL-arbetsinkomsten påverkar din kommande ålderspension. Ange de arbetsinkomster du vill och tryck på knappen, så ser du ändringen i siffror.

Utöver pensionsräknaren finns det också räknare för dagpenningar och olycksfallspension, för avträdelsestöd samt för försäkringspremier och vikarie-hjälpsavgifter.

LPA:s webbsidor har också allmänna räknare som man kan använda utan in-loggning. De bygger inte på dina faktiska försäkringsuppgifter men ger ändå en god uppskattning av storleksordningen på dina förmåner utifrån de uppgifter som du matar in.

Har du redan anmält dig till den svenskspråkiga konditionskursen?

Hitta egna kraftkällor

Nu är också pensionsförsäkring möjligI början av sommaren skickar LPA ett brev till alla de kunder som fyllt 18 år för högst ett år sedan och har en OFLA-arbetsskadeförsäkring.

Syftet med brevet är att påminna om att en pensionsförsäkring kan vara aktuell. För att tjäna in pension inom lantbruket behöver man en pensionsförsäkring som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare. Bara de som fyllt 18 år kan teckna denna LFÖPL-försäkring.

LFÖPL-försäkringen kan tecknas frivilligt jämsides med OFLA-arbetsskadeförsäkringen. För en familjemedlem som får lön för sitt arbete är LFÖPL-försäkringen obligatorisk.

Blev du intresserad? Hör dig för hos ombudsmannen eller LPA:s kundtjänst!

INFORMATIONSKAMPANj TILL 18-åRINGAR

Sjukförsäkringslagen ändras så att ansökan om sjukdagpenning från FPA ska göras inom två månader från att arbetsoförmågan började. Denna an-sökningstid har varit fyra månader. Den nya regeln gäller de fall där arbetsoför-mågan börjar 1.6.2012 eller senare.

Ändringen påverkar också ansöknings-tiden för LPA-sjukdagpenning vid längre sjukskrivningar. Om sjukskrivningen

varar längre än insjuknandedagen och 9 vardagar ska man ansöka bara hos FPA om sjukdagpenning från både FPA och LPA. I detta fall är ansökningstiden två månader.

Om sjukskrivningen varar högst 9 var- dagar utöver insjuknandedagen ska an- sökan om LPA-sjukdagpenning göras hos LPA. Ansökningstiden är då sex månader.

www.lpa.fi/etjanster

I den ”rambudget” som statsrådetgjort upp för de kommande åren konsta- teras det att villkoren för avträdelsestöd skajusteras i fråga om avträdelsesätten. Från ochmed 2014 ska också åldersgränserna för genera- tionsväxlingsavträdelser höjas.

Detaljerna preciseras längre fram.

Enligt de nuvarande bestämmelserna kan man fåavträdelsestöd genom att genomföra en generations- växling eller överlåta åkermarken som tillskottsmark eller renarna som tillskottsrenar. Den nedre ålders- gränsen för generationsväxling är nu 56 år om förvärvaren är en nära släkting och annars 60 år. Det är nu möjligt att få vilande avträdelsestöd tidigast fem år föreden egentliga avträdelseåldern.

Villkoren för avträdelsestödkommer att ändras

Från18 år

Det färskaste utdraget

redan nu i e-tjänsterna!

Ansökningstiden för sjukdagpenning ändras

ExEmPEL:

LPA idag är LPA:s kundtidning • utgivare Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Norrskensvägen 6, 02100 Esbo, växel 020 630 0500 • www.lpa.fichefredaktör Elina Nihtilä, elina.nihtila@mela.fi • översättning Ghita Eklund layout Virve Laine • tryckeri PunaMusta Oy 4/2012 • ISBN 952-5275-01-9

På SPA med LPA

Trivs och må bra på Spahotell Ruissalo i åbo den 8–9 november 2012.

Kom med på en spavistelse på ön Runsala och ta del av intressantatankar om arbetshälsa. Njut av utmärkt sällskap, avkoppling i badetoch kanske en svängom på dansgolvet. Evenemanget pågår fråntorsdag morgon till fredag förmiddag.

På hälsoseminariet talas det om mänskliga relationer,kostfrågor och en livskraftig företagsamhet på landsbygden.Olika aspekter av att må bra behandlas av psykolog Tonydunderfelt, Marthaförbundets rådgivare elisabeth eriksson och filmregissören Klaus Härö.

Vår mångsidiga mässavdelning är också värd ett besök.Här kan du låta mäta olika faktorer av vikt för din hälsa.

Allt detta på svenska!

mEr iNFOrmATiON Och PrOgrAm www.lpa.fi > Spaevenemang 2012 ELLEr Märta Strömberg-Nygård, LPA, tfn 020 630 0242

bOkNiNg via www.lpa.fi eller CWT Kaleva Travel tfn 020 561 5389

Lantbruksföretagare träffas – nu på svenska

Må bubblande bra!PrisEnkelrum 285 euro per person

Dubbelrum 230 euro per person

Priset inkluderarHotellinkvartering

Välkomst- och eftermiddagskaffeBuffélunch

Tre rätters middag Frukost

Seminarium och mässavdelningSpaavdelning och gym

Dans på kvällen Vattengymnastik på fredagen

Spahotell RuissaloRunsala parkväg 640,

åbo

De här broschyrerna

kom ut på finska i fjol och

har presenterats i tidigare

nummer av tidningen. Nu

finns de också på svenska.

Broschyrerna är gratis och kan

beställas via www.lpa.fi eller

per telefon 020 630 0500.

Trygg hästskötselUnder de senaste åren har det uppstått myck-et nya arbetsmöjligheter inom den populära hästbranschen. I praktiken har de som arbetar inom branschen mycket varierande arbetser-farenhet och yrkeskunskap. Broschyren har getts ut som stöd för handledningen i arbetet. Den ger råd om goda arbetssätt i stallmiljön och riktar sig till både erfarna hästskötare och nybörjare.

Gör lantgården barnsäkerEn lantgård är en rik och stimulerande upp-växtmiljö. På samma gång är den de vuxnas arbetsplats som kan vara farlig för barn. Olyckor kan ändå förebyggas. I första hand gäller det att eliminera risker och lära barnen veta vad som är farligt. Små barn måste övervakas noga. De vuxnas exempel och positiva attityd främjar barnens säkerhet. En checklista över farorna på en gård ingår.

Modell för tidigt ingripande i lantbruksföretagBroschyren är en handlingsmodell för tidigt ingripande i situationer där man märker att en lantbruksföretagare behöver men inte själv orkar söka hjälp och gårdens verksamhet är hotad. En medmänniska kan visa sig oersättligt viktig genom att lyssna och ge råd om var hjälp kan fås redan i ett tidigt skede.

Om himlen faller ner – vad göra i en krissituationVad ska jag göra om min make plötsligt blir invalidiserad? Eller hur ska jag hjälpa en granne vars ladugård har brunnit ner? Broschyren innehåller exempelfall som hjälp för företagare att upptäcka tecken på en kris och ger råd om handlingssätt. Alla problem kan inte förutses men råden lämpar sig för situationer av olika slag.

Nya broschyrer med praktiska råd