t rafik ens grund regler

7/28/2019 t Rafik Ens Grund Regler

1/5

lnnRoouxroru / At ta KoRKoRTUiglen till kiirkortetViigen till det efterliingtade korkortet kan se lite olika ut bero-ende pfi de val du sjiilv gcir.Rir minga iir det naturligt att lflta en trafikskola formedlahela utbildningen. Andra viiljer en kombinerad utbildningMr trafikskolan dr en del, och en annan del bestir av mringd-tiining hemma. Ett mindre antal ktirkortstagare kiinner sigmer ndjda med att genomfdra hela utbildningen privat medhj?ilp av en handledare.Oavsett vilken viig du vtiljer, sfl iir det en hel del teorikunskapah praktiska fzirdigheter som ska liiras in. Dessa ska du sedankomma ihig och ha nytta av hela livet. Dina kunskaper ochfirdigheter ska dessutom kontrolleras med ett forarprov vidIiafikverket. For att inliirningen ska bli sfl effektiv som moj-ligt finns det nigra begrepp som du miste krinna till.Er att dina teorikunskaper inte ska glommas bort efter enkrt tid [r det viktigt att du strdvar efter en diupinldrning. Detirnebiir att du liir dig frirsti sammanhang och orsaker till enryel. Fiirstir man helheten och sammanhanget si stannarknnskaperna kvar pi ett helt annat sdtt, dn om man bara str6-var efter ytliga kunskaper.Itinliirning, det vill sziga att man bara liir sig fcir provet, inne-Er att man inte soker fdrstielse. Om du snabbt liir in regler iminne[, glommer du ocksi snabbt det du liirt dig.fm niir det giiller kortriining iir det viktigt med en iiver-ffirning. Din rent tekniska korning ska automatiseras. Dettet5rder att du miste trdna mantivrering sA mycket att du klarar{ hantera bilen utan att ffinka p6 det. Din tankefcirmiga ska,l isciillet agna 2t dvrig trafik och planering av din korning.

Kombinerautbildnin4en

Djupinldrnin$

Ytinldrnin$,

bverintdrning


2/5

L.:j.11o,.,- 'r,r:,!0=s'Otfi',L:g:::ir -*.:.I i?.:r-;i;r -.8J.;*

trol(IIF(rLl-

Riskmedveten

AvstAr frdnchansnin$ar

Defensivt ktirsdtt innebiir att du:- har gott om tid for kornrr,ger,- dr beredd pd att nagaL t.a' =- '.- avstdr frdn att ta risker- tanker forst - handlar seCa'-'- ligger ett ste$ fore i P a.e' 'e:- har stora sdkerhetsmarg!T,aie r- bromsar itid- KOr mluKL dven bakdt


3/5

lrrRoouNrrolr / TnnnNrns cRUNDREGLERIHikens ElrundreglerTrafikreglerna 6r skrivna si att man uppfattar att man somtrafikant har en miingd skyldigheter men inga rzittigheter.Man hittar uttryck som skall lcimna fdretriide, fdr inte, skallge. skall fdlja. Daremot hittar man inget om rdtten att gciranafpt, diir nigon annan har en skyldighet. Orsaken till dettair enkel. Med ett sidant system tvingar man trafikanterna attr-ara forsiktiga. Fdrsiktighet iir av storsta betydelse frir trafik-siikerheten!Trafikreglerna giiller inte barapi viigarnautan dven i terrdngen.Eftersom allt som inte iir vdg, dr terrdng, innebtir det att ndstanalla trafikregler giiller civerallt.Trafiken bygger pfl samspel. Det giiller att du krir si att du intedverraskar andra eller sjiilv overraskas. Det handlar om atttrira pi ett tydligt siitt och attvaramedveten om de risker somfinns. Ett sidant korsritt, di du iir medveten om risker, kallasmksi ett defensivt korsiitt.Nir du kiir defensivt ktir du ocksi efter trafikens grundregler.- Du ska iaktta omsorg och varsamhet- Du ska visa scirskild hcinsyn mot barn, rildre, skolpatrulleroch funktionshindrade- Du ska inte i onc)dan hindra eller stdra- Du ska visa htinsyn mot dem som bor eller uppehdller sigfidvcigenOm du ar tendngtrafikant. till exempel kcir snriskoter, si firfr dessutom inte- giira miinniskor och djur i onddan- skada mark eller vrixtlighet.

Defensiv kiirning,

Grundrcgleln

TerrdnStrafikant


4/5

LoIEOoLt,-JLt0o-Lot(r-TEF

*wj

Exempel pi frirhdllanden och platsersom krdver tillrdckligt ldg fart eftersoolycksrisken dr storTiittbebyggt omrj

Nedsatt s

HaII

Mrirkr

Ndrhet till oskyddade trafikante


5/5

Ininna hastighetsreglertt@gsbrl 1rn.aqde vt&teqElcfakJoreglg rgl utt urdri&{EOyqtor. Med liigre fart har du stcirre m

t rafik ens grund regler

Documents