TAIGA USER’S GUIDE

TAIGA USER’S GUIDE

TAIGA USER’S GUIDEUSER’S USER’S USER’S USER’S USER’S TAIGA TAIGA

GUIDEGUIDEGUIDEGUIDE

2

För dig som arbetar utomhus är rätt

kläder en förutsättning. Med rätt ut-

rustning kommer du långt. Ändå kan

dina förutsättningar förbättras genom

ökad kunskap. Med den här boken

vill vi sprida lite av just den framgångs-

faktorn, kunskap.

Taiga User’s Guide – framställd i samarbete med Ingvar Holmér, professor

i klimatfysiologi vid Lunds tekniska högskola.

3

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

HISTORIEN OM TAIGA

MÄNNISKANS FÖRUTSÄTTNINGAR

JORDEN OCH KLIMATET

FUKT OCH TEMPERATUR

vARFÖR KyLER vINDEN

vARFÖR FRySER MÄNNISKAN

vARFÖR SvETTAS MÄNNISKAN

MENTAL PÅvERKAN

vÄRMEFÖRLUST OCH ISOLATION

KLÄDERNAS ISOLATION MÄTS I CLO

EGENvÄRME OCH vÄRMEBALANS

vÅRT KLÄDSySTEM

GODA RÅD OCH JUSTERINGAR

CLIMATE LABTM

MATERIAL

CERTIFIERINGAR

4

HISToRIEn oM TAIGAPaul Rydholm påbörjade sin tillverkning av kläder enligt sin mycket

stränga hållbarhets- och funktionsfilosofi redan 1951. Hela tiden

var utgångspunkten vad slutanvändaren behöver. Vare sig det gällde friluftskläder,

yrkeskläder eller andra plagg. Företaget han startade och drev i 31 år innan Taiga

föddes, finns fortfarande och heter Tenson.

1951HIS

To

RIE

n o

M T

AIG

A

1982Paul är nu 54 år gammal. För att fundera på vad som ska hända

härnäst reser han ut till vildmarken i Alaska. Han kommer till-

baka med en ny inriktning och affärsidé. Funktionskläder för yrkeslivets dagliga

och stundtals extrema påfrestningar. I skogen, i hamnar, på snötäckta fjäll men

även för de som oftare måste uthärda hetta än kyla. namnet blir Taiga efter barr-

skogsområdet som sträcker sig runt jorden.

1991I samarbete med representanter från kraftindustrin utvecklar

Taiga de första funktionella kläderna för utomhusbruk med

skydd mot ljusbåge. Ett fenomen som uppstår i arbete med hög spänning och

genererar extrem värmeutveckling.

1983Trots att företaget Taiga är nytt känns filosofin igen. Kläder utveck-

las i nära samarbete med slutanvändare som både hårdtestar,

ger synpunkter och förslag på förbättringar. Som en av de första tillverkarna

i Skandinavien blir Taiga licensierad leverantör av yrkeskläder med GoRE-TEX®.

1994 Genom det gemensamma EU-arbetet kommer nya normer

och krav. Taiga blir först med CE-märkta kläder enligt En 471

(hög synbarhet) enligt den nya EU-normen.

5H

ISTo

RIE

n o

M T

AIG

A

1997Ytterligare en stor nyhet presenteras. nämligen TMB-block;

det första klädsystemet som skyddar bärararen mot vätske-

buren smitta och de vanligaste flytande kemikalierna vid olyckor. Systemet har

Taiga utvecklat tillsammans med W.L GoRE och därefter har det testats och

reviderats med representanter från ambulanssjukvården.

2000 För att alltid ha tillgång till extremt väder byggs Taigas klimat-

anläggning. Mer känt som TAIGA CLIMATE LABTM. nu kan

man själv styra över vädrets makter vilket är precis vad som behövs när olika

klädsystem ska utvärderas och testas.

2009 På eget initiativ startas ett CSR-arbete (Corporate Social

Responsibility). Taiga upprättar även en ”Code of Conduct”

med olika krav på sina leverantörer beträffande miljö, personal, arbetsrätt och

arbetsmiljö i produktionsländerna. Samtidigt erhåller i princip samtliga plagg

certifiering från Öko-Tex detta år. Vidare fortsätter Taiga utvecklingen för att erbjuda

rätt klädsystem då det inte finns plats för kompromisser, chansningar eller fel.

1996 Redan tidigt inser man på Taiga vikten av att erbjuda ett komplett

klädsystem i funktionella material. något som blir verklighet

1996 när boxershorts i funktionsmaterial lanseras. Taiga blir först på marknaden

att kunna erbjuda ett system där varje plagg, inifrån och ut, är konstruerade för

att fungera tillsammans som en helhet.

1995 Taiga blir först i branschen med att kvalitetssäkra enligt

ISo 9001. något som krävs för att kunna erhålla certifieringar

i kategori 3 – den hårdaste klassen i de nya EU-direktiven.

6M

Än

nIS

KA

nS

FÖ

RU

TS

ÄT

Tn

InG

AR

MÄnnISKAn ÄR BYGGD FÖR +28° C oCH SKUGGA.

GÄRnA VInDSTILLA

TUNN hUd

kyLaNdesveTTNiNgunik egenskapför människan.

iNgeN skyddaNde

päLssom håller oss

varma.

som skyddar dåligt mot regn

och vind.

häNder & föTTerär ofta kalla i vårt klimat.

särskilt vid bål och huvud.

värme- & kyLkäNsLig

7

MÄ

nn

ISK

An

S F

ÖR

UT

SÄ

TT

nIn

GA

R

De mest vedertagna teorierna kring människans uppkomst hävdar att

hon utvecklats från Homo Erectus någonstans i södra Afrika. Där råder

ett varmt och skönt klimat. Perfekt för oss människor.

Biologiskt är vi människor nämligen tänkta för att leva i temperaturer

mellan +28° till +32° C. Då fungerar kroppens funktioner optimalt. Inga

kläder behövs för att hålla värmen. Blir vi för varma eller för kalla klarar

kroppen av att kyla eller värma sig själv.

Alla varelser är födda för att leva i ett visst klimat. Men med tiden kom

människan att vandra ut i världen, till nya platser. Med helt andra förut-

sättningar och krav.

Människan har anpassat sitt levnadssätt till olika klimat, men även förändrats biologiskt. Olika pigment, proportioner etc. ger olika fördelar i olika klimat.

8J

oR

DE

n o

CH

KLIM

AT

ET

PÅ JoRDEn PÅGÅR 1500 SToRMAR SAMTIDIGT oCH

11 BLIXTAR SLÅR nER VARJE SEKUnD

På senare tid har mängden rapporterade naturkatastrofer ökat. På 30 år

steg antalet från 100 till 427 katastrofer. Tuffa förutsättningar. Inte heller

hör den ideala medeltemperaturen +28° C till vanligheterna. Dessutom

tillkommer kraftiga vindar, regn och andra faktorer som förvärrar förutsätt-

ningarna ytterligare. Hos oss i norden är detta snarare regel än undantag.

De nordiska huvudstäderna ligger på ungefär samma breddgrader som

Anchorage i Alaska, så att vi har ett tufft väder är ingen tillfällighet.

noRDEnS TEMPERATUR- VÄXLInGAR ÄR BLAnD DE

STÖRSTA I VÄRLDEnDen lägsta uppmätta temperaturen i Sverige är -52,6° C och den högsta

temperaturen är 38,0° C. En skillnad på 90,6° C! och detta i kombination

med riklig nederbörd och kraftiga vindar. De stora variationerna beror

på att vädret i Sverige, liksom i norden, bestäms av kalla luftströmmar

från väst som bryts av med varma luftströmmar söderifrån. Faktum är

att nordens värmeväxlingar räknas bland de största i världen.

Jo

RD

En

oC

H K

LIM

AT

ET

9

kaLLasTAntarktis, ”södra köldpolen”. Årligt dygnsgenomsnitt

på -58°C

Notera att detta bara är dygnsgenomsnitt. Varmast temp- eratur någonsin är +57.8° C (El Azizia i Libyen). Kallast uppmätta temperatur är -89.2° C (Vostok på Antarktis).

mesT Års- NederBörd Lloro i Colombia.

Årlig nederbörd på ca 13 300 mm.

varmasTDallol i Danakil- öknen, Etiopien.

Årligt dygns- genomsnitt på

+ 34,5° C

Adélie Land. Årligt dygnsgenomsnitt

på 48 m/s (174 km/h).

BLÅsigasT

Varm luft kan hålla mer fukt än kall. när varm luft kyls får därför inte läng-re all fukt plats. Den faller ut, precis som regn, och hamnar i kläderna.

10

LUFTFUKTIGHET ...

FU

KT o

CH

TE

MP

ER

AT

UR

Vi människor känner resultatet av hög luftfuktighet först vid temperaturer

runt 0° C och varmare. Kommer du t.ex. ner till Skåne upplevs det fuktiga

klimatet som ”ruggigt”. I jämförelse kan den kallare luften uppåt i landet

kännas behagligare. Trots att det skiljer flera minusgrader! Detta beror

på att luften i Skåne innehåller mer fukt. Anledningen är enkel: ju varmare

luft är, desto mer fukt kan den innehålla. Sambandet ser du i ett så kallat

Mollierdiagram här till höger.

Luftfuktigheten bidrar även till att skapa obehag i varmare klimat.

I temperaturer över +34° C i kombination med fuktig luft får svetten svårt

att avdunsta. Det beror på att när vi svettas så vill kroppen avdunsta fukt.

något som blir svårt när luften redan är mättad.

I kallt klimat påverkar luftfuktigheten vår klädsel. I det så kallade

mikroklimatet (temperaturen, luftfuktigheten etc. inuti ett klädsystem)

råder det runt 30-32° C närmast kroppen. Den luften kan därför hålla

mer fukt än den kallare luften utanför. På väg ut ur klädsystemet kyls

den varma luften av och fukten faller ut. Vätan hamnar i kläderna.

Plagg i funktionsmaterial ser till att

transportera ut fukten ur klädsystemet.

Men har du kläder i t.ex. bomull sugs

istället fukten upp och lagras i kläderna.

Det leder till att isolationsförmågan

försämras kraftigt och värme tas från

kroppen för att plagget ska torka.

Du blir blöt och kall.

Hud

30-32° C4 kPa

-10° C0,2 kPa

Yttre lager

0° C

11

... SÅ HÄR UPPLEVER DU DEn

FU

KT o

CH

TE

MP

ER

AT

UR

Luftfuktigheten påverkar oss på många sätt. Dels hur vi upplever vädret. Men den bidrar även till att väta uppstår i ett klädsystem i kallt klimat.

Relativ luftfuktighet i procent

100%

-10

-201 2 3 4 5 6 7 8

0

10

20

30

40°C

50%10%

1 2 3 4 5 6 7 8

LIN

JEN

VIS

AR

LU

FTENS H

ÖG

STA M

ÄTTNADSNIVÅ.

MÄnGD VATTEnÅnGA (AnGES I kPa)

UTo

MH

US

TE

MP

ER

AT

UR

medeLLUfTfUkTigheT

Upplevs ofta som behagligt och

trivsamt.

hög LUfTfUkTigheT

Upplevs klibbig och kvalmig. Vi får svårt att avdunsta

svett.

LÅgLUfTfUkTigheT

Slemhinnorna blir irriterade

med bl.a. hosta som följd.

När luften är mättad faller

överskottet ut i regn, snö eller

dimma etc.

1,5

3

6

9

12

15

18

21

24

Temperatur (°C)

0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -40

-2 -7 -13 -19 -24 -30 -36 -41 -47

-3 -9 -15 -21 -27 -33 -39 -45 -51

-5 -12 -18 -24 -31 -37 -43 -49 -56

-7 -13 -20 -26 -33 -39 -46 -52 -59

-7 -14 -21 -27 -34 -41 -48 -54 -61

-8 -15 -22 -29 -35 -42 -49 -56 -63

-9 -16 -23 -30 -37 -43 -50 -57 -64

-9 -16 -23 -30 -37 -44 -51 -59 -66

-10 -17 -24 -31 -38 -45 -52 -60 -67

m/s

12

Alla vet vi att vinden kyler. Men varför? Vi människor alstrar hela tiden

värme och runt kroppen finns därför ett lager med uppvärmd luft. när

luftströmningen kring en varm kropp ökar, blåser luftlagret helt enkelt

bort. Därmed kyls kroppen av. Detta kallas konvektion och den står för

40-80 % av kroppens avkylning beroende på vinden. Vid extremt hård

vind kan den varma luften även pressas ut ur klädsystemet.

Vindens förmåga att kyla kallas för vindkyleffekt och den ökar ju hårdare

det blåser. Du kan själv se sambandet i diagrammet här till höger. notera

dock att temperaturen inte förändras bara för att det blåser. Den är hela

tiden densamma – det är avkylningseffekten som varierar.

Ett klimat med en vindstyrka på 6 m/s och -5° C ger alltså samma värme-

förlust som en helt vindstilla väderlek och -12° C. Däremot kan en varm

yta aldrig bli kallare än den faktiska temperaturen. I detta fall -5° C.

Jämför gärna med fallskärmshoppare. Är temperaturen bara över 0° C

klarar de sig utan köldskador i sina hopp. Även om kyltemperaturen

teoretiskt motsvarar kallare än -40° C. Vindkyletabellens huvudsakliga

användning är vid bedömning av lokal avkylning; till exempel i ansiktet.

VI FRYSER MER …

Vinden kyler oss genom att det varma luftlagret som finns runt kroppen helt enkelt blåser bort. Detta kallas konvektion.

VA

RF

ÖR

KY

LE

R V

InD

En

LU

FT

-LA

GE

R

LU

FT

-LA

GE

R

LUFT-LAGERLUFT-LAGER

1,5

3

6

9

12

15

18

21

24

Temperatur (°C)

0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -40

-2 -7 -13 -19 -24 -30 -36 -41 -47

-3 -9 -15 -21 -27 -33 -39 -45 -51

-5 -12 -18 -24 -31 -37 -43 -49 -56

-7 -13 -20 -26 -33 -39 -46 -52 -59

-7 -14 -21 -27 -34 -41 -48 -54 -61

-8 -15 -22 -29 -35 -42 -49 -56 -63

-9 -16 -23 -30 -37 -43 -50 -57 -64

-9 -16 -23 -30 -37 -44 -51 -59 -66

-10 -17 -24 -31 -38 -45 -52 -60 -67

m/s

VInDEnS PÅVERKAn PÅ KYLEFFEKTEn

15

-20

-35

-350EffEKt

... men med en vindstyrka på 15 m/s blir kyleffekten alltså - 35° C.

Det varma luftlagret pressas/blåses bort av vinden ...

... detta leder till en ökad kyleffekt. I det här exemplet är temp- peraturen - 20° C ...

-200tEMp

15 m/s

ViND

13

... nÄR DET BLÅSER

VA

RF

ÖR

KY

LE

R V

InD

En

14V

AR

FÖ

R F

RY

SE

R M

Än

nIS

KA

n

DET HÄR HÄnDER ...Rent generellt fryser vi när kroppen förlorar mer värme än den producerar.

I genomsnitt brukar det ta mellan 5 till 7 minuter innan vi människor upp-

lever att vi fryser. Det beror på att kylan då hunnit börja påverka vår djupa

kroppstemperatur. Att vi fryser är alltså ett tecken på att kroppen är i

obalans. Avkylningen påverkar även nerver och muskler och vår finmotorik

blir lidande. Vi får också svårt att koncentrera oss.

De första kroppsdelarna man börjar frysa om är händer och/eller fötter.

något som nödvändigtvis inte behöver bero på dåliga strumpor eller

handskar. Kroppen sparar nämligen värme genom att minska blodflödet.

Det som först prioriteras bort är händer och fötter till förmån för andra,

vitalare organ. En temperatur i händerna runt 15 - 20° C känns påtagligt

smärtsam. Under 10° C domnar händerna och känseln försvinner. Under

0° C uppstår förfrysningsskador.

Det sista kroppen ger upp är hjärta, lungor och hjärna. De hålls varma in

i det sista. Särskilt i huvudet samlas mycket värme. I extrema situationer

är värmeförlusten vid huvudet 80 % om ingen mössa bärs.

om inga åtgärder vidtas kommer man känna av kroppens nästa försvar

för att upprätthålla värmen. nämligen huttring och den uppstår långt efter

det att man börjat känna obehag.

fiNmoTorikeNAvkylning påverkar våra nerver och muskler. Vår finmotorik blir lidande.

hÅLL hUvUdeT varmTUpp till 80 % av kroppsvärmen för-

svinner från huvudet. Använd mössa!

Vi fryser när kroppen förlorar mer värme än vad den prod- ucerar. Att vi fryser är alltså ett tecken på att vår djupa kropps- temperatur är i obalans.

reakTioNer vid LÅg kroppsTemperaTUr37° normal kroppstemperatur. 36° Kalla händer och fötter, rysningar. obehag. 35° Stark huttring, sämre arbetsförmåga. Starkt obehag. 34° Uttröttning, kraftlöshet. Apati och sämre omdöme. 33-32° Huttrande avtar, sämre muskelfunktion, svårt använda händerna. Förvirring och ned-stämdhet. 32-30° Muskeltrötthet, kan ej gå, huden kall och blåtonad. Tilltagande medvetslöshet. 30-27° Stel muskulatur, puls och andning långsam. Ej kontaktbar. <27° Inga nervreflexer, oregel-bunden hjärtrytm, hjärtat kan

stanna.

15V

AR

FÖ

R F

RY

SE

R M

Än

nIS

KA

n

... nÄR VI FRYSER

försTa TeckNeNDe första man börjar frysa om är händer och/eller fötter. Kroppen sparar värme genom att minska blodcirkulationen.

dJUp kropps- TemperaTUrDet tar mellan 5 till 7 minuter innan köldgraderna påverkar vår djupa kroppstemperatur.

hUTTriNgAtt man huttrar är okontrollerade muskelsammandragningar. Ett sätt för kroppen att själv skapa värme.

16V

AR

FÖ

R S

VE

TTA

S M

Än

nIS

KA

n

DET HÄR HÄnDER ...Precis som när vi fryser, beror svettningar på att den djupa kroppstemp-

eraturen håller på att förändras. I detta fall stiger den och för att kyla av

kroppen svettas vi.

I vila och normalt klimat avdunstar vi cirka 30 gram per timme. Blir

kroppen för varm, exempelvis vid tungt arbete i varmt klimat, aktiveras

hudens svettkörtlar och svett produceras över hela kroppen. Svettning

förekommer även vid psykisk stress. Då svettas vi på händer och huvud.

Svetten i sig kyler ingenting. Det är när den avdunstar som kroppen

kyls. Vid denna förångningsprocess tas stora värmemängder från huden.

Svettas och avdunstar man 1 liter vatten/timme så ger det ca 680 W i av-

kylningseffekt.

Jämför gärna med hur det är att ta ett svalkande bad en solig sommar-

dag. när du stiger upp ur vattnet upplever du att luften är kall. Trots att det

är fint sommarväder och varmt. Det som händer är att värme förs bort

från kroppen i avdunstningsprocessen.

Vid hårt arbete i låga temperaturer kan svettningens avkylnings-

förmåga bli direkt farlig. när arbetet upphör bidrar fukten till att kyla ner

kroppen – när den istället behöver all värme den kan få.

Att vi svettas beror på att vår djupa kroppstemperatur håller på att stiga för högt. för att kyla av kroppen börjar vi svettas. Det är när svetten avdunstar som avkylningen sker.

kyLeffekTSvettas och avdunstar

man t.ex. 1 liter per timme ger det 680 W i

kyleffekt.

heLa kroppeN sveTTasSvettkörtlar finns över hela kroppen och aktiveras i värme och vid tungt arbete.

BegräNsad avdUNsTNiNgI hög luftfuktighet får kroppen svårt att kyla ned sig via svett- ningen. Det beror på att avdunst- ningen begränsas i redan mättad luft.

sveTTeN i sig kyLer iNgeNTiNg

Det är när den avdunstar som kyleffekt uppnås.

1,5 dL om dageNVåra fötter svettas ca 1,5 dl om dagen.

regLeriNg av värmeBaLaNsFör att kroppen inte ska bli för varm måste vi svettas.

reakTioNer vid hög kroppsTemperaTUr37° C normal kroppstemperatur. 38° C Temperatur vid medeltungt arbete. Kärlutvidgning och svettning. 39° C Temperatur under mycket tungt arbete. Utmattning. 40° C Sviktande temperatur- reglering. outhärdligt. >41° C Risk för värmeslag och obotliga värmeskador.

17V

AR

FÖ

R S

VE

TTA

S M

Än

nIS

KA

n

... nÄR VI SVETTAS

18

Det känns roligare att gå upp på morgonen en solig sommardag än en

vintermorgon med mörker, kyla och blåst som väntar utanför fönstret.

Vädret påverkar oss mentalt. Särskilt temperaturen har stor inverkan på

oss. Både prestationsförmåga och beteende förändras.

En nedkyld person får problem att hålla koncentrationen uppe.

Komplexa uppgifter som dessutom ska utföras under tidspress har visat

sig vara extra känsliga för effekterna av nedkylning. Antalet fel ökar och de

fel som begås är ofta ”snabba fel”. Även inlärningsförmågan försämras och

man får svårare att memorera och lära sig nya saker.

Efter en längre tids arbete i kyla kan det hända att man vänjer sig vid

kroppens reaktioner och inte känner samma obehag. Detta är inte odelat

positivt. Risken finns att man lär sig leva med kroppens varningssignaler

och då förbiser dem. något som i sin tur kan leda till förfrysningsskador etc.

Hur man reagerar och hur mycket man påverkas, både fysiskt och

psykiskt, skiljer sig från person till person. Andra faktorer som berör är

individens inställning och motivation.

Motsatsen till köldstress är värmestress. Det inträffar när kroppen inte

kan avge tillräckligt med värme (till exempel på grund av ett tjockt klädlager)

och därmed blir överhettad. Förutom att välbefinnandet och uthålligheten

(arbetsförmågan) sjunker så påverkar värmestressen oss också mentalt.

Minnet försämras och vår förmåga att orientera oss i ett rum sänks.

VÄDRET PÅVERKARVÅRT PSYKEM

En

TA

L P

ÅV

ER

KA

n

19

KRoPPSVÄRMEn STYRS DELVIS MEnTALT

Vårt mentala tillstånd påverkar klimatupplevelsen. Med detta avses

kroppens beteende i utsatta lägen. Vad som händer när man är orolig,

nervös och helt enkelt under press.

Som en reaktion spänner sig kroppen. Graden av stress som krävs för

att detta ska ske skiljer sig från individ till individ. Men symptomen är de

samma. Blodkärlen drar ihop sig och på så vis hindras blodcirkulationen.

Effekten av försämrad cirkulation är, som alltid, att vi börjar frysa. Ett annat

fenomen som är värt att nämna i sammanhanget är kallsvettning. De inre

spänningarna är då så påtagliga att kroppen utsöndrar svett framför allt

på huvudet och på händerna.

köLd/sTress

iNdivid- egeNskaper

presTaTioNs- kapaciTeT

siTUaTioNs- fakTorer

riskerkosTNader

fysioLogiska och psykoLogiska

reakTioNer

presTaTioN

Det är många olika faktorer som påverkar vår prestation och vår upplevelse av vädret. t.ex. stress och individegenskaper.

ME

nTA

L P

ÅV

ER

KA

n

20

Vår kropp förlorar hela tiden värme. I varma omgivningar är det en viktig

förutsättning för att kroppen inte ska bli överhettad. I kalla temperaturer

är det lätt hänt att vi förlorar för mycket värme, börjar frysa och löper ökad

risk för köldskador. Ju kallare temperatur desto mer värme förlorar vi. Den

här avkylningen sker på fem sätt: Konvektion, strålning, ledning, avdunstning

och andning. I ett kallt klimat vid låg aktivitet är fördelningen ungefär denna:

KRoPPEn FÖRLoRAR VÄRME PÅ FLERA SÄTT

50% / koNvekTioN är när luft värms upp av huden och då strömmar bort. Processen förstärks kraftigt av vind och even- tuell ventilation i klädseln.

30% / sTrÅLNiNg är värmeutsöndring i form av ljus, precis som solens strålar.

10% / aNdNiNg kyler också då vi drar in kall luft i lungorna.

5% / avdUNsTNiNg innebär bortföring av värmeenergi genom att vätska (svett exempelvis) förångas från kroppen och då kyler.

5% / LedNiNg är värmeutbyte genom att två ytor möts (t.ex. varma fötter mot ett kallt golv)

På grund av de här faktorerna måste vi ha kläder som matchar värme-

förlusten. Ett lågt ångmotstånd förebygger att fukt stannar kvar i kläd-

systemet. Vindtäthet är ett skydd för värmeförlust via konvektion. Vatten-

täthet skyddar dig mot väta (som leder till nedkylning via avdunstning).

Isolationen håller kvar värmen i klädsystemet.

VÄ

RM

EF

ÖR

LU

ST o

CH

IS

oL

AT

Ion

21

sTrÅLNiNg

< 30 %aNdNiNg

≈ 10 %

koNvekTioN

> 50 %

avdUNsTNiNg

≈ 5 %LedNiNg

< 5 %

kroppeNsvärmeförLUsT

Vi avger hela tiden värme. Det är viktigt för att kroppen inte ska bli

överhettad. Men i kallt väder ställer det till problem.

för att minska värmeförlusten är din klädsel viktig. Den ska se till att isolera och hålla kroppen torr då fukt verkar avkylande.

kLäderNasvärmeegeNskaperFör att motverka värmeförlusten krävs en väl anpassad klädsel som håller dig varm och torr. Detta delas upp i fyra områden;

isoLaTioN

ÅNgmoTsTÅNd

viNdTäTheT

vaTTeNTäTheT

VÄ

RM

EF

ÖR

LU

ST o

CH

ISo

LA

TIo

n

22

KLÄDERnAS ISoLATIon MÄTS MED CLo

För att kunna vistas och arbeta i kallt väder spelar kläderna en avgörande

roll. De isolerar och håller dig varm. Runt kroppen finns även ett yttre

lager med uppvärmd luft som bidrar till att isolera värme. Detta lager är

dock känsligt mot konvektion och blåser lätt bort.

Din klädsel måste se till att du är varm – även när det blåser. Samtidigt

får de inte isolera för mycket så att du svettas. Kläderna ska helt enkelt

vara lagom varma. Men hur vet man att de är det?

För att fastställa hur varmt ett klädsystem behöver vara, måste en rad olika

omständigheter tas med i beräkningarna. Det gäller att hitta rätt CLo-värde.

CLo är ett mätvärde som anger hur bra ett plagg isolerar. Det är baserat

på en internationell standard (En 342) och mäts upp och bestäms med

hjälp av en termisk docka. I CE-märkning av kläder används mätvärdet

m2K/W för att bestämma isolationsförmågan. 1 CLo = 0,152 m2K/W.

Med hjälp av beräkningar för CLo går det att vetenskapligt bestämma vad

som är rätt klädsel. En rad olika faktorer spelar in där temperatur, vind och

arbete har en stor betydelse.

KL

ÄD

ER

nA

S IS

oL

AT

Ion

MÄ

TS

I C

Lo

Kläderna kan isolera upp till 3,5 CLO. Runt oss finns även ett yttre lager med uppvärmd luft som håller dig varm – så länge det inte blåser.

23

kLädseLNs isoLaTioN

0-3,5 cLo

yTTre LUfTLagreTs

isoLaTioN

0,2-0,8 cLo

KL

ÄD

ER

nA

S IS

oL

AT

Ion

MÄ

TS

I CLo

24E

GE

nV

ÄR

ME

oC

H V

ÄR

ME

BA

LA

nS

VÄRMEBALAnS KRÄVER RÄTT CLo-VÄRDE

KRoPPEn SKAPAR VÄRME VID ARBETE

I vila genererar kroppen 100 W värmeeffekt, ungefär som två glödlampor.

Så fort vi börjar röra oss och arbeta ökar den värmeproduktionen. I ”lätt

arbete”, som till exempel att jobba med lättare handverktyg, producerar

vi 240 W. ”Mycket tungt arbete” innebär aktiviteter som klättring eller

att gräva i högt tempo. Då rör det sig om effekt från 600 W och uppåt.

när vi producerar värme förändras kraven på kläderna. Kläder som

håller dig varm vid till exempel ”vila” blir snart för varma om du börjar

arbeta aktivt i dem. Vid beräkning av rätt kläder (se nästa sida) är det

därför viktigt att ta hänsyn till användarens värmeproduktion.

medeL- TUNgT arBeTe

320 W 180 W/m2

myckeT TUNgT arBeTe

600-2000 W 360-1200 W/m2

LäTT arBeTe

240 W 133 W/m2

myckeT LäTT

arBeTe

180 W 100 W/m2

viLa100 W 60 W/m2

sTÅeNde125 W 70 W/m2

400 W 233 W/m2

TUNgT arBeTe

25

Värmebalans innebär att kroppen inombords har en temperatur runt

omkring 37° C. något som är vitalt för att vi ska fungera och må bra.

när vi fryser så är det kroppens reaktion på att den djupa kropps-

temperaturen håller på att sjunka. när vi svettas innebär det raka mot-

satsen, att den djupa kroppstemperaturen börjat stiga. I båda fallen är det

kroppens sätt att upprätthålla värmebalans. Lägg sedan till skiftande väder,

temperaturer och arbetsinsatser (egen värmeproduktion) så börjar man

förstå att värmebalans inte är en lätt ekvation. Det gäller att klä sig rätt. och

vad ”rätt” är räknas ut via enheten CLo, skalan ser ni nedanför.

EG

En

VÄ

RM

E o

CH

VÄ

RM

EB

AL

An

S

VÄRMEBALAnS KRÄVER RÄTT CLo-VÄRDE

Räkna själv ut vilket CLO-värde du behöver! Gå in på www.taiga.se

8

7

6

5

4

3

2

1

0

-40 -30 -20 -10 0 10°C

kLäd-gräNseN

Varmare går inte att klä sig med

bibehållen rörlighet.

125 W [StÅENDE]

240 W [Lätt ARbEtE]400 W [tUNGt ARbEtE]

DRY

WARM

SECURE

Första lagret begränsar konvektionen närmast huden, transporterar bort fukt och håller dig torr.

Lager två isolerar och skapar därmed värme i klädsystemet.

Lagret längst ut skyddar dig från vädrets makter och andra faror.

26V

ÅR

T K

LÄ

DS

YS

TE

M

DRY, WARM, SECURE – VÅR LÖSnInG FÖR ATT

Bra arbetskläder ska hålla dig torr, varm och säker. Utan att för den sakens

skull bli otympliga. Tack vare forskning och hårda tester har vi kläder som

ger dig en bra rörlighet och värmebalans även vid mycket höga krav på CLo-

värden. Taigas klädsystem baseras på en så kallad lager-på-lager princip.

nämligen Dry, Warm och Secure.

DU SKA KUnnA PR ESTERA oPTIMALT

27V

ÅR

T K

LÄ

DS

YS

TE

M

DRY, WARM, SECURE – VÅR LÖSnInG FÖR ATT

Första lagret begränsar konvektionen närmast huden och håller dig torr.

Därefter kommer Warm som isolerar. Vid behov går det utmärkt att förstärka

detta lager. Det yttersta lagret, Secure, är ditt skydd mot de yttre elementen.

Från regn och vind till ljusbåge och farliga kemikalier.

DU SKA KUnnA PR ESTERA oPTIMALT

28

GoDA RÅD FÖR MAXIMAL PRESTATIon

FRÅn DIG oCH DIn KLÄDSEL

Lager-på-lager gör det enkelt att ändra din klädsels CLo-värde. Men för-

utom att ta av och på olika plagg finns det andra åtgärder då kylan blir

alltför sträng eller värmen alltför påtaglig.

JUStERA KLäDSELN

Se till att justera din klädsel efter behov. Varierar din ansträngning måste

även din klädsel göra det. Lager-på-lager gör det enkelt att ändra ett kläd-

systems CLo-värde. Går du till exempel från en lugn till en mer ansträng-

ande arbetsuppgift är det en god idé att ta av värmande plagg som

fleecejackor etc. Börjar du frysa se till att ta på dig mer kläder. Särskilt

viktig är mössan – mycket värme försvinner från ett oskyddat huvud.

UNDViK bOMULLSKLäDER

Bomull hör inte hemma i ett funktionssystem. Blir bomullen

fuktig (och det blir den lätt) upphör dess värmeisolerande

förmåga. Dessutom använder den din kroppsvärme

för att torka, den kyler dig.

Go

DA

RÅ

D o

CH

JU

ST

ER

InG

AR

29

fÅ Upp VäRMEN iNifRÅN

Börjar du frysa ute så aktivera dina stora muskelgrupper

i 5-7 minuter. På det sättet ökar du värmeproduktionen och

får igång blodcirkulationen. De stora muskelgrupperna är

mage, rygg och ben.

tVättA DiNA KLäDER REGELbUNDEt

Rena kläder fungerar bättre. Särskilt gäller detta plaggens insida. Där utsätts

tyget för kroppens svett/fett. Exempelvis kan fukttransporterande membran

täppas igen och klädernas förmåga att andas försämras.

Strumporna är extra viktiga. Fötterna svettas ca 1,5 dl om

dagen. Byt ofta så du har rena strumpor.

ViLA äR LiVSViKtiGt

Arbeta inte för långa pass i sträng kyla eller i hög värme.

Exempelvis finns en tilltagande risk för värmeslag och utmattning

redan vid en utetemperatur över +30° C. I kyla ökar problemen

kraftigt vid temperaturer under -30° C. Ta korta pauser från

kylan eller värmen med jämna mellanrum.

DRiCK VAttEN

normalt ska en frisk person dricka minst 1,5 liter vatten om dagen. I hårt

arbete svettas vi bort mer vätska och behöver dricka ännu mer. Se till att

dricka ordentligt och gör det regelbundet. Att lita på sin törst är

ingen bra idé – törsten är ett tecken på att vätskebalansen

redan är i obalans. Andra symptom på vätskebrist är

huvudvärk, yrsel och nedsatt koncentration.

Go

DA

RÅ

D o

CH

JU

ST

ER

InG

AR

CLIM

AT

E L

AB

™30

CLIM

AT

E L

AB

™

VI VÄGRAR CHAnSA.

DÄRFÖR FInnS CLIMATE LABTM

Vi behöver tillgång till extremt väder när vi testar våra

kläders funktion. Men istället för att åka runt jordklotet

i jakt efter det perfekta ovädret skapar vi det själva.

namnet är TAIGA CLIMATE LAB™ och anläggningen

är världsunik i sitt slag. Här utsätter vi både plagg

och oss själva för hårda tester och förhållanden.

Både i undersökande syfte men även för att visa hur

kroppen fungerar under extrema omständigheter.

Självklart är även kunder, leverantörer och andra

samarbetspartners välkomna hit att själva testa olika

klädsystem i CLIMATE LAB™.

31

32M

AT

ER

IAL

MATERIALEn VI AnVÄnDER

Vi nöjer oss bara med det bästa – och jobbar således bara med de

bästa. Vidare arbetar vi aktivt med att utveckla nya material, funktioner

och lösningar. ofta tillsammans med leverantörer, men även med

externa specialister på funktion och kvalitet.

3-Lagers gore-Tex® fLameLiNer

Används i våra flamskyddade produkter

där kravet på värmeskydd är mycket högt.

WiNdsTopper®

Total vindtäthet och samtidigt

hög andningsförmåga.

crossTech®

Ett vind- och vattentätt material

som skyddar mot vätskeburen smitta

och flytande kemikalier.

poLyesTer

Hög tolerans mot många kemikalier, lik-

som extremt låg vattenabsorption.

gore-Tex®

Teflonmembran som andas och

är vatten- och vindtätt. Kvaliteten

är beständig och påverkas inte av tvätt.

2-Lagers gore-Tex®

Membranet lamineras mot yttertyget för

att vatten ska rinna av direkt.

3-Lagers gore-Tex®

GoRE-TEX®-membran laminerat mellan

två lager tyg. För ökad slitstyrka.

gore-Tex® sTormLiNer

Ett vattentätt, följsamt och samtidigt

väldigt lätt membran.

33M

AT

ER

IAL

poLyamid

Ett material som är både starkt och lätt.

Används oftast i ytterskal.

cordUra

Slitstarkt polyamidmaterial med mycket

låg vikt.

ThermoLighT pLUs

och exTreme

Material med ihåliga fibrer. Ger god

isolation och fukttransport.

modacryL/BomULL

Ett tyg bestående av flamskydd-

ande fibrer. God färgäkthet som ger hög

synbarhet.

BioacTive

Fukttransporterande material med goda

bakteriehämmande egenskaper.

Taiga Wp

Vind- och vattentäta plagg

som släpper ut kondens.

TmB-BLock

Klädsystem för de som kan

utsättas för vätskeburen smitta.

Tp-122

Material som är mycket

tåligt med hög vindtäthet

och vattenavvisning.

poLarTec poWerdry

odoUr resisTaNT

Underställsmaterial i tvåskikts polyester-

väv. Mycket bra förmåga att transportera

fukt.

poLarTech WiNdpro

hardface

Ett stretchmaterial som ger hög komfort,

god isolation och bra vindskydd.

poLarTec ThermaL

pro highLofT

Isolerar extremt bra i förhållande till sin

vikt. Torkar snabbt – god fukttransportör.

poLarTech

poWersTreTch

Ett mycket varmt och smidigt material

med relativt låg vattenabsorption.

Taiga sofTsheLL

Ett vind- och vattenskyddande material

med mycket god andningsförmåga.

Taiga sofTsheLL

sUpersTreTch

En så kallad 4-vägsstretch och därför

extremt följsamt.

Nomex

Ett av de absolut främsta materialen när

det gäller flamskydd.

34C

ER

TIF

IER

InG

AR

CERTIFIERInGAR oCH STAnDARDS

Våra klädsystem både uppfyller och överträffar de hårdaste kraven.

Det är resultatet av ett hårt arbete och en princip att erbjuda slutanvänd-

aren de bästa tänkbara förutsättningarna för arbete under extrema

väderförhållanden, mentala och fysiska påfrestningar.

Skyddskläder mot dåligt väder.eN 343

En 342 Skyddskläder mot kyla.

En 14058 Skydds- kläder för svalt klimat.

eN 342eN 14058

Skyddskläder mot vätskeburen smitta från människa och djur, klor, batterisyra, bensin, släck- skum, hydraulolja.

TmB Block

35C

ER

TIF

IER

InG

AR

Skyddskläder för skydd mot ljusbåge

pr-eNv 50354

Skyddskläder för begränsat skydd mot flytande kemikalier

pr-eNv 13034

Skyddskläder med elektrostatiska egenskaper

eN 1149

Skyddskläder för industriarbetare utsatta för värme

eN 531 eN iso

11612:2008

eN 471 Skyddskläder med hög synbarhet

www.taiga.se

pOSt BoX 20, 432 21 VARBERG bESöK BIRGER SVEnSSonS VÄG 14, 432 40 VARBERGtELEfON +46 340-666900 fAx +46 340-666922 E-pOSt VARBERG@TAIGA.SE

IPM

Ulriceham

n