PENGAFABRIKEN- Vissa visionärer tror att tekniken kan förändra internet igrunden - kanske hela samhället.

DAGENS NYHETER 2015-02-14 Sida 8-15 - Sektion:REPORTAGE - Del: 10Författare: Hanna Fahl

Rymmer bitcoingruvan i Boden nyckeln till en idealistisk framtideller ett av Sveriges största bedrägerier? Lördagsmagasinetbeskådar den digitala valutans intåg i Norrbotten.

Det är 45 grader varmt i helikopterhangaren i Boden. De storadörrarna är öppna ut mot parkeringen och det gamla tommaflygfältet, nu övervuxet med gräs och sly. Fläktar är monteradepå taket och i gångarna, men vi svettas där vi går längsoändliga rader av lagerhyllor i metall där processorer stårprydligt uppradade och alstrar värme. Det är augusti, och här ihangaren har företaget KNC Miner under de första åttamånaderna av 2014 skapat motsvarande 200 miljoner kronorav ingenting.

Eller, snarare, av el och enorm processorkraft.

Strax bredvid hangaren ligger ytterligare en stor lokal där AvtarSingh och hans fem kolleger, inhyrda från ett företag iStockholm, installerar nya specialbyggda datorer, miners. Femav dem kommer ursprungligen från Indien, en från Peru.

Just nu strömmar indisk musik ur högtalarna.

- Men då och då kör vi en peruansk låt för att det ska vara rättvist, säger Avtar Singh och skrattar. Avtar Singh ochhans kolleger är här tillfälligt för att montera, men i vanliga fall jobbar 25 personer heltid i bitcoingruvan i Boden.Vakter, drifttekniker och platschefen Michael Zachrisson som arbetat här sedan i maj.

- Jag visste ingenting om bitcoin från början, men jag har lärt mig rätt mycket, säger Michael Zachrisson.

Vilken valuta får du din lön i?

- Jag är ganska nöjd med att få den i svenska kronor.

Hangaren vi står i har tidigare tillhört försvarets helikopterskola. De senaste åren har den använts som lagerlokal.

- Min granne hade sin båt stående här ett tag, säger Michael Zachrisson.

Nu är det mer liv. Det går snabbt från beslut till handling.

- Man får improvisera ibland. Jag har fått dra till Clas Ohlson och köpa grenkontakter. Jag tror att de hade niostycken. Det räckte inte så långt.

Vad som händer här, i de långa hyllraderna i bitcoingruvan i Boden, är inte helt lätt att förstå.

Och det är inte heller okontroversiellt - under månaderna efter besöket i Boden ska företaget KNC Miner bli starktkritiserat.

Historien om bitcoin börjar 2008. Då dök ett dokument upp på internet, signerat Satoshi Nakamoto, som i detaljbeskrev hur man tekniskt skulle kunna skapa en så kallad kryptovaluta - ett komplett ekonomiskt system byggt pådigitala pengar. Året därpå släppte samma mystiska signatur den första bitcoinprogramvaran, och de allra förstabitcoinen blev till.

Vem eller vilka Satoshi Nakamoto är, vet ingen.

Många har spekulerat: är det ett ensamt geni, en grupp, en hemlig regeringskonspiration? Exakt varför SatoshiNakamoto skapade bitcoin är också omöjligt att veta. Men det finns många intressanta aspekter av kryptovalutor -både praktiska och ideologiska. Man kan använda bitcoin på ungefär samma sätt som vanliga pengar: handlasaker för dem, överföra dem mellan konton, investera i dem. Men medan vanliga valutor centralstyrs på ett ellerannat sätt - riksbanker bestämmer över inflation och deflation, och överföringar går via kreditkortsföretag, bankereller företag som Paypal - så är en kryptovaluta helt ostyrd.

- Det första jag brukar säga är att man måste lära sig att tänka annorlunda: det är en "persontillperson"valuta,säger Robin Teigland, som är docent på Handelshögskolan i Stockholm och forskar om kryptovalutor.

När jag ber henne förklara bitcoin så enkelt som möjligt skrattar hon lite uppgivet innan hon försöker reda ut detsvårgreppbara i en helt digital ekonomi.

- Det kan vara svårt för folk att förstå att bitcoin inte är kopplat till någon stat eller centralbank.

Det finns ingen tredje part, det finns bara nätverket, säger Robin Teigland.

Nätverket är det viktigaste att greppa om man vill förstå bitcoin. Alla som äger bitcoin måste ha en särskildprogramvara, en bitcoinplånbok. Alla plånböcker världen över är ihopkopplade till ett stort nätverk, och varje gångbitcoin byter ägare skickas informationen ut till alla i nätverket. Nätverket samlar med jämna mellanrum ihop desenaste transaktionerna i en grupp, ett "block".

Varje block som bildas hänvisar tillbaka till det föregående blocket, i en lång kedja. Blockkedjan innehåller alltså allinformation om alla bitcointransaktioner som någonsin utförts.

Det är här bitcoingruvan i Boden kommer in i bilden. Alla processorerna på hyllraderna i hangaren jobbar med attförsöka skapa nya block till kedjan.

Varje gång nätverket har samlat ihop ett gäng nya transaktioner - ungefär var tionde minut - utlyses en sortstävling, där alla i bitcoinnätverket kan delta. Förenklat kan man säga att tävlingen går ut på att lösa ett medvetetsvårt problem som kräver väldigt mycket datorkraft. Den som hinner först skapar det nya blocket, och får enbelöning.

Belöningen består av bitcoin, och det är det enda sättet att skapa nya bitcoin. Det är detta som kalllas mining ellergruvbrytning - en metafor för att gräva i en gruva, där datorkraften är grävmaskinerna och bitcoinbelöningen ärguldet.

I bitcoins barndom var det möjligt att tjäna en hacka med hjälp av sin hemmadator. Men efter hand harkonkurrensen bland gruvbrytarna ökat.

Numera behöver man specialiserad utrustning.

Vissa går ihop i grupp för att öka chanserna att hinna först med blocken och få dela på belöningen.

Och KNC Miner har allt det här som affärsidé: man säljer gruvbrytarutrustning, och man gruvbryter själva i storskala i hangaren i Boden.

Den hemlighetsfulle Satoshi Nakamoto har dragit sig undan, och jakten på personens eller gruppens identitetfortsätter. Aliaset tros äga ungefär en miljon bitcoin - som mest har de varit värda ungefär 8 miljarder svenskakronor, i dag är de värda runt 2 miljarder - men bitcoins skapare har ingen makt över nätverket eller valutan.

Systemet är uppbyggt på ett sätt som gör att inga beslut om valutan kan få något genomslag utan att en majoritet

av användarna själva går med på dem.

- Och det är ett transparent system, alla transaktioner bokförs i den offentliga loggboken, säger Robin Teigland.

I praktiken har ett system som bitcoin flera fördelar jämfört med en vanlig valuta. I en alltmer globaliserad ekonomifinns det ett behov av att kunna göra små, enkla, säkra och billiga betalningar över hela världen, säger RobinTeigland.

- Med traditionella valutor är mikrobetalningar till exempel svåra att göra. Det är svårt för mig att skicka pengar tillen annan del av världen utan kostnader och dröjsmål. I många delar av världen har människor inte tillgång tillbankkonton, och där finns också ett problem att lösa.

Huruvida just bitcoin är svaret återstår att se, säger Robin Teigland.

- Det finns andra lösningar än bitcoin på problemen, och det finns andra kryptovalutor.

Många menar att vi kanske kommer att landa på tre, fyra olika kryptovalutor så småningom.

Den mest intressanta aspekten av bitcoin är dock inte själva valutan. Det är de flesta bitcoinentusiaster överensom. Det revolutionerande är tekniken bakom, blockkedjorna som möjliggör säkra transaktioner av data utan att detfinns någon överordnad kontrollinstans - ingen myndighet, stat eller bank som registrerar och håller ordning.

Det låter kanske inte så spektakulärt, men vissa visionärer tror att tekniken i förlängningen kan förändra internet igrunden - kanske till och med hela samhället.

Brittiska Daily Telegraph publicerade i juni en artikel där tidningens teknikredaktör Matthew Sparkes kallade bitcoinför "inkörsporten till en kommande digital anarki", och målade upp en tänkbar framtid med förarlösa taxibilar pågatorna och en himmel full av herrelösa drönare som levererar varor. En science fictiondystopi, eller -utopi,beroende på hur man ser det.

Sparkes framtidsvision är drastisk och överdriven, men inte helt grundlös. Blockkedjetekniken har faktiskt vissrevolutionär potential. En blockkedja behöver nämligen inte bara innehålla information om bitcoin, utan kan rymmaalla möjliga typer av data. Vem som äger en bil, vem som kontrollerar ett domännamn på nätet, vem som har rättatt rösta i ett val - information som kan säkerställas och registreras av nätverket självt, utanmyndighetsinblandning. Redan nu åker olika typer av ickemonetära datatransaktioner snålskjuts på bitcoinkedjaneller liknande blockkedjor, och i framtiden kan det bli ännu fler. I en artikel på bitcoinsajten Coindesk förklarar tillexempel artisten D A Wallach hur blockkedjetekniken skulle kunna revolutionera musikbranschen, genom attfungera som en enda central och öppen databas över vilka som har rättigheterna till vilken musik.

Man skulle teoretiskt kunna flytta hela musikindustrins ekonomi till ett kryptovalutasystem.

Varje låt, artist och upphovsman skulle kunna ha en egen bitcoinplånbok. Varje gång låten spelas på exempelvisSpotify görs en mikrobetalning till låtens plånbok, varpå systemet automatiskt delade upp summan mellan allaupphovsmän som är kopplade till låten. Snabbt, automatiskt och utan något dyrt och stort administrationssystem.

Bitcoinrörelsen är i allra högsta grad präglad av ideologi, eller kanske ideologier. Blockkedjetekniken är enlibertariansk våt dröm, en internetanarkistisk utopi. Den inbyggda decentraliserade demokratin i systemet ärattraktiv för många.

Och frågan om huruvida en bitcoinekonomi är kompatibel med ett socialistiskt samhälle debatteras flitigt påinternet - bitcoin är åtminstone ett tänkbart sätt att rasera det nuvarande kapitalistiska systemet, om så bara för attersätta det med ett nytt.

Klichébilden av vem en bitcoinanvändare är verkar visserligen vara ganska sann: Han är i genomsnitt en 32,1 årgammal libertariansk man, enligt en studie gjord på University College London.

När amerikanska tidningen Huffington Post skrev om studien i februari i fjol, strax efter att valutakursen tillfälligtkraschat i botten, satte man rubriken: "Bitcoin är tydligen en rik, vit, manlig katastrof". Men Lui Smyth, som liggerbakom studien, utvecklade sina tankar i ett långt blogginlägg strax därefter, och poängterade då att det liggermycket mer än bara libertarianism bakom rörelsen. Den avspeglar en djup skepsis mot banker och börser, denföddes i svallvågorna efter en stor ekonomisk kris och bygger på en mer allmän misstro mot den nuvarandeekonomiska ordningen. Under åren sedan bitcoins födelse har antalet googlingar på frasen "vad är pengar? "fördubblats.

Några som tänkt mycket på bitcoins inflytande som ideologi och aktivism är konstnärsgruppen MediengruppeBitnik. Den 14 november levererade det schweiziska postverket ett vadderat vitt kuvert till Kunst Halle SanktGallen i Schweiz. I kuvertet låg ett dvd-fodral med en liten fyrkantig folievakuumförpackning, och i folien låg enplastpåse med tio stycken gula ecstasytabletter. De är nu en del av Mediengruppe Bitniks konstverk "Randomdarknet shopper (2014)". I konsthallen i Sankt Gallen stod nämligen hela vintern en robot och köpte slumpmässigavaror på internets underjordiska värld, "darknet" eller "the deep web".

Roboten fick en veckolig budget i form av bitcoin.

Vad den köpte hade ingen kontroll över, inte ens konstnärerna själva. Bland de övriga varorna som har levereratstill galleriet finns ett par Nikeskor, en spionkamera monterad i en svart keps, ett kreditkort ("ALL MY CARDS AREFRESH, NOT SOLD TWICE"), en dvd-box med alla "Sagan om ringen"filmer och en nyckelknippa som utlovasvara från brandkåren och innehålla huvudnycklar till ett antal offentliga förråd och platser.

- Människor köper droger på nätet, inte bara på "the deep web". Så ser verkligheten ut. Men det är inte det endafolk gör - de kommunicerar också. "Random darknet shopper" handlar om hur man bygger tillit på nätverk som ärkrypterade och anonyma, om hur man etablerar identitet och förtroende på marknadsplatser, säger konstnärernaCarmen Weisskop och Domagoj Smoljo när vi pratar via Skype.

Konstnärsgruppen arbetar med många typer av internetfrågor och har tidigare bland annat gjort en installation omövervakning. Bitcoin är en liten del av deras konst, men valutan är intressant, säger de.

- Det utopiska narrativet kring bitcoin är lite uttjatat. Men det är sant att det finns mycket mer potential i tekniken änbara som ersättning för pengar. Det är intressant när pengar slutar vara i händerna på stater och myndigheter ochblir något som människor kan skapa, och det har gjorts många utopiska projekt kring det av konstnärer ochaktivister. Bitcoin har potentialen att visa att pengar inte är något absolut, och jag tror att bitcoin redan har enomstörtande potential, säger Domagoj Smoljo.

- Bitcoin kan få människor att tänka på pengar och kapital på ett nytt sätt - även människor som aldrig själva ägten bitcoin.

För konstnärer och kulturskapare kan bitcoin också innebära något bra, säger Domagoj Smoljo och CarmenWeisskop. Det blir lättare att betala och donera till kulturprojekt.

- Som det ser ut nu på nätet, där alla är beroende av kreditkort eller Paypal, kan vilken organisation som helstbegränsa transaktioner av vilken anledning som helst. Man kan exkludera människor, frysa Paypalkonton. Bitcoinär ett säkert ekonomiskt system som är distribuerat bland själva användarna, det är en mycket mer direkttransaktion utan några stora företag som mellanhänder. Decentraliseringen i det är verkligen intressant, sägerDomagoj Smoljo och Carmen Weisskop.

"Random darknet shopper 2014" är intressant också för att det sätter fingret på hur allmänheten lärt sig se påbitcoin: som något som främst används för skumraskaffärer på nätet, droghandel och vapenbrott och pengatvätt.Det är i sådana sammanhang valutan främst omnämnts i medier - SvD Näringsliv har till exempel kallat bitcoin för"banditvaluta" (30 juli 2013). Och det är sant att det är en del av dess lockelse för vissa. Eller som Robin Teiglandpå Handelshögskolan förklarar: det finns flera olika parallella rörelser och drivkrafter som jobbar förbitcoinekonomin. De ideologiskt präglade libertarianerna som vill störta centralbankerna, de mer praktiskt inriktadesom vill göra det enklare och effektivare att snabbt betala någon på andra sidan jorden, och så finns de somanvänder bitcoin och andra kryptovalutor för att handla med olagliga varor och tjänster.

- Man kan inte bortse från dem - de finns också, och det är en stor drivkraft, säger Robin Teigland.

Och det finns fler invändningar mot bitcoin.

Valutan är instabil och kursen har förändrats mycket och snabbt. Just nu är en bitcoin värd unge fär 1800 svenskakronor, som mest har värdet varit det femdubbla. Förtroendet för bitcoinbörser och växlingssajter har sjunkit efterden stora Mt Goxkraschen. Bitcoinbörsen Mt Gox var en av de största i världen, och under en period 2013hanterade de 70 procent av alla bitcoinväxlingar i världen. Men i februari förra året stängde man plötsligt ned,ansökte om konkurs och meddelade att 850000 bitcoin (med dåvarande växlingskurs motsvarade det runt tre

miljarder kronor) var borta. Det var både kunders pengar och företagets egna som försvann, borta för alltid frånmänniskors plånböcker och från bitcoinekonomin.

Ett par månader senare hittade Mt Gox ungefär en fjärdedel av de borttappade pengarna i en gammalbitcoinplånbok från 2011 - ungefär som om ett traditionellt företag skulle hitta en miljard i en gammal plastpåse inågons madrass.

Exakt vad som hände med Mt Gox är fortfarande oklart: stöld, bedrägeri, misskötsel av företaget eller enkombination av alltihop.

Vissa menar också att bitcoinekonomin i själva verket är att jämföra med ett pyramidspel eller ett ponzibedrägeri,där tidiga investerare tjänar stora pengar men de som inte drar sig ur innan systemet kollapsar blir stora förlorare.Den amerikanske ekonomen Nouriel Roubini, tidigare på USA:s finansdepartement, är en av dem som uttalat sighögst kritiskt till bitcoin och kallat systemet för ett bedrägeri. Estlands centralbank har också varnat för bitcoin.

Men det är ganska tydligt att bitcoinekonomin inte lever upp till definitionerna för ett pyramidspel. Någonavkastning utlovas inte. Det finns ingen central huvudperson eller organisation i mitten av systemet, ingen ägare.Systemet är också av sin natur öppet - även om det krävs viss teknisk förförståelse för att kunna greppa det.

Tidiga investerare må ha gjort stora pengar och vissa sena investerare har förlorat. Men någon medveten bluff ärdet nog inte fråga om, säger Robin Teigland.

- Tittar man på hur många som är uppkopplade till nätverket i dag, så är det svårt att tro att det var poängen. Densom gör den bedömningen har inte full insikt, och förstår inte blockkedjetekniken och att det är nätverket som styr.För att ta kontroll över bitcoin måste man ta kontroll över en väldigt stor mängd noder [kommunicerande enheter] inätverket, och det är inte realistiskt.

Kanske i början, men inte nu. Det är för många som är med i nätverket. Jag är med i nätverket! säger RobinTeigland.

Europeiska bankmyndigheten EBA och svenska Finansinspektionen, FI, gick i december 2013 ut med en varningtill konsumenter om riskerna med virtuella valutor som bitcoin. Den varningen står man fortfarande fast vid, sägerLars Malmström, som är avdelningschef för konsumentkontakt på FI.

- Om man som konsument väljer att använda bitcoin måste man veta att det inte finns något gemensamt regelverkkring det och ingen central utfärdare. Och investerar man i bitcoin kan de gå upp och ned i värde. En tomt, bil ellerhund är något substantiellt, men bitcoin har ingen substans utan värdet bygger enbart på tillgång och efterfrågan,säger Lars Malmström.

I somras kom en ny rapport från EBA där man även tar upp risker för det finansiella systemet i stort. Virtuellavalutor underlättar kriminalitet och terrorism, skriver man bland annat. Virtuella valutor är inte beroende av"enheter mot vilka ekonomiska sanktioner och embargon kan ut föras", vilket gör att stater och internationellaorganisationer inte kan styra över dem. Och om man inte reglerar virtuella valutor kommer det att bli "en ojämnmarknad för betaltjänster" med and ra ord kan valutor som bitcoin konkurrera ut bankerna när det gällertransaktioner.

EBA har dock beslutat att avvakta med att utreda en eventuell reglering; kryptovalutorna är ännu så små.

- Det skulle krävas ett mycket omfattande regelarbete för en företeelse som visserligen är växande, men ännu inteomfattande. Så man har valt att inte gå vidare med ett gemensamt regelverk just nu, utan enbart uppmanatfinansiella företag att inte ha, köpa eller sälja virtuella valutor. Man vill inte ha in virtuella valutor i det finansiellasystemet, säger Lars Malmström.

Hur skulle ett regelverk kunna se ut?

- Det är i stort sett omöjligt att svara på. Jag är tveksam till om det skulle vara totalt förbjudande.

Tittar man på hur man tidigare har reglerat den finansiella sektorn och företagen, så behöver man tillstånd för attverka på den finansiella marknaden.

Det är inte en orimlig gissning att man skulle begränsa vissa delar av de virtuella valutorna.

Men exakt vem är det man ska reglera? Det finns ju inget företag eller myndighet som ansvarar för bitcoin.

- Ja, det är en bra fråga. Bitcoin är inte definitionsmässigt en valuta. Det är inte epengar. Det är inte ettbetalningssystem. Här har det skett en utveckling som inte passar in i de regelverk som finns, säger LarsMalmström.

Ja, det är komplicerat. Myndigheterna har ännu inte definierat bitcoin och de andra kryptovalutorna: Är de enhandelsvara eller är de pengar?

Oreglerad eller ej, så är det fullt möjligt att som privatperson använda bitcoin för små inköp i vardagen redan nu.Att företag som Webbhallen och en del svenska vpn- och webbhotelltjänster accepterar bitcoin är kanske inte såförvånande, men man kan också gå till kiropraktorn, få sina golv slipade eller naglar fixade för bitcoin. Eller flyta ien stor tank full av saltvatten, som på Alternativhälsan på Östermalm i Stockholm där delägaren ochfloatingterapeuten Rune Eriksson tagit initiativet till att ta emot betalning i bitcoin.

- Främst är det intresse av ny teknik och nya sätt att marknadsföra sig som är anledningen. Sedan tillhör det vårfilosofi som floatcenter att se bortom det vanliga i vårt samhälle, att hitta nya lösningar på problem, säger RuneEriksson.

Särskilt många är det inte som utnyttjat möjligheten att betala med bitcoin. En handfull, färre än tio, säger RuneEriksson.

- Främst it-intresserade unga män ... Bitcoinföretagen jobbar dock aktivt för att sprida valutans evangelium bortomnördkillarna. I helgen anordnas marknaden Bitcoin funfair på Kägelbanan i Stockholm, där besökarna växlar till sig100 kronor i bitcoin för att handla saker av utställarna - konstnärer, designer, artister och bitcoinföretag.

Marknaden är sponsrad av Bitcenter, en nystartad bitcoinplånboksapp, och anordnas av tidningen ochkommunikationsbyrån The Forumist.

- Jag själv tror väldigt mycket på bitcoin, det är intressant ur ett längre politiskt perspektiv, säger Pejman BirounVand, som är chefredaktör på The Forumist.

Med marknaden vill man föra ut bitcoin till en bredare publik. Och Pejman Biroun Vand beskriver samarbetet somen "winwin"situation, där utställarna och bitcoinföretaget båda tjänar på mötet.

- Bitcoinvärlden behöver någon som kan hjälpa dem att hitta rätt matchning, rätt personligheter som kan synas ideras sammanhang. Ett vanligt bitcoinevent är annars ganska tråkigt. Där är det bara tekniknördar som samlas.

Hur liten och marginell bitcoinekonomin än är, så är den i högsta grad redan närvarande i samhället.

Svensk polis har blivit tvungen att lära sig hantera bitcoin när valutan beslagtagits i brottsutredningar.

Skattemyndigheten har tvingats ta ställning till hur man mervärdesbeskattar handel med bitcoin, i ett mål som nuär uppe i EU-domstolen och kommer att avgöras under året. Och företag som ägnar sig åt mining påverkarekonomin i små samhällen som Boden.

Erik Svensson är vd på Bodens utveckling, ett kommunalt bolag som arbetar med att främja tillväxt i Boden, blandannat genom att hjälpa företag att etablera sig. Det är Bodens utveckling som hyr ut helikopterhangaren som nu ärfull av KNC:s bitcoinminers, och Erik Svensson var en av dem som hade de första mötena med KNC för ett drygtår sedan.

- Det har inte varit en okomplicerad resa, att förstå vad det här är. Det har hänt mycket på ett år.

Erik Svensson hade hört talas om bitcoin, säger han, men visste inte hur det fungerade. Representanterna förKNC förklarade, ritade upp tekniken på en whiteboard.

- Jag började förstå mer och mer. Jag har jobbat med företag sedan 1977, varit med och finansierat saker, menaldrig något som liknar det här. Vi frågade oss: hur går det här att göra, hur fungerar det, hur gör vi för att täcka

upp risken?

Vilka risker oroade ni er för?

- Finns det kvar om ett par år, kommer vi att få betalt? Det var sådana frågeställningar som fanns förra hösten.Men det är ju historia nu.

Nu är Bodens utveckling med på tåget. Man har diskuterat idéer: kanske kan man börja ta emot bitcoin sombetalning på hela företagscentret Skapa i Boden, på hotell- och konferensanläggningen?

Erik Svensson och hans kolleger har till och med skaffat egna bitcoinplånböcker.

- Ja, vi köpte några kronor var, så att man vet vad det är, säger Erik Svensson.

Ytterligare ett bitcoinföretag har etablerat sig i Boden, brittiska Hydro 66 som hyr en liten lokal några hundra meterfrån KNC:s jättehangar. När vi är där i augusti står där bara ett par ensamma hyllor med processorer. ChristianKeet, som är på besök från London för att titta till den lilla gruvan, säger att det mest är en försöksverksamhet änså länge. Men han lovsjunger Bodens kommun - den har varit oerhört hjälpsam, säger han.

De runt 30 anställda på KNC låter inte som särskilt många nya arbetstillfällen för kommunen.

Men synergieffekterna är betydligt större, säger Erik Svensson.

- Det är alltifrån att de anlitar elektriker till lunchställena de besöker, byggföretag och ventilationsfirmor ochvaktbolag som får uppdrag. Det är allt runt omkring.

I området kring hangarerna jobbar ungefär hundra personer nu, enligt Erik Svensson. Och man vill gärna att flerdatacenter etablerar sig i Boden. Det finns mark; det gamla flygfältet är tomt och ödsligt. Det senaste året har hanoch hans kolleger besökt mässor och presenterat sig för många företag i bitcoin- och datacenterbranschen.

Problemet är energin. Tillgången på ström styr, och den är begränsad.

- Det här området runt flygfältet fanns inte för några år sedan. Vi lever fortfarande i tron att ett företag måste hatusentals anställda för att vara något att tala om, men det fungerar inte så numera.

Jag tycker att KNC är ett bra tillskott till Bodens kommun. Det ger mycket.

Allt är dock inte guld och gröna skogar i bitcoinbranschen.

Under månaderna efter vårt besök i Boden hopar sig klagomålen mot KNC Miner.

Förutom att man driver sin egen bitcoingruva, så säljer man också miningutrustning, datorer specialdesignade föratt folk ska kunna gräva guld hemma. Och kunder är missnöjda: man menar att leveranser av två avminermodellerna har dröjt. KNC Miner har inte gått med på återköp. I början av februari går ett femtiotal personerihop om en grupptalan som lämnas till tingsrätten, där man kräver 10,5 miljoner kronor av KNC Miner.

Dessutom har ytterligare 15 enskilda stämningsansökningar mot KNC Miner lämnats in av Joakim Strignert påJuristfirma Din Rätt.

- Det KNC har gjort är att sälja dyra maskiner för mining av kryptovalutor på nätet, man har tagit betalt i förskottoch utlovat ett visst leveransdatum.

Sedan har man inte kunnat leverera på datumet, säger Joakim Strignert.

Enligt Joakim Strignert hävdar kunder också att maskinerna inte presterar som utlovat, är brandfarliga och inteuppfyller säkerhetskrav för elektronik, såsom CE-märkning.

- Man nekar privatpersoner deras konsumenträttigheter.

Man vägrar acceptera återköp eller att skicka tillbaka pengarna. Det rör sig om upp emot 70000 kronor permaskin, vissa har köpt två eller tre stycken, kanske tagit lån för att ha råd.

Fallet kompliceras av att det handlar om just en kryptovaluta. Dröjsmål i leveransen innebär inte bara att kundernafår vänta - varje vecka maskinen inte kan användas innebär också en potentiell förlorad inkomst i bitcoin. Ochenligt Joakim Strignert menar de flesta av hans klienter att KNC Miner medvetet bedragit dem.

- Incitamentet att skapa bra produkter och leverera i tid är lågt när man samtidigt konkurrerar med sina kunder.Man tar in förskott från kunderna, producerar chippen, men i stället för att skicka utrustningen går chippen in i detegna datorcentret. Man har lurat kunderna med orealistiska leveransdatum, tagit in en räntefri kredit och låtitkunderna bekosta ett nytt megadatacenter.

Vad vi ser här kan vara ett av Sveriges största bedrägerier, säger Joakim Strignert.

KNC Miner självt håller inte med om Strignerts beskrivning. I ett skriftligt uttalande från KNC:s juridiska avdelningsäger man:

"Vi har inte byggt någonting 'för kundernas pengar'. Olika delar av KNC-koncernen bedriver olika sortersverksamheter, vilka finansieras på affärsmässiga grunder, med såväl riskkapital som överskott från den egnaverksamheten. " Vad gäller leverans av produkter skriver man:

"Våra kunder vill, liksom vi, ligga i framkant av den här utvecklingen. Beställning sker ofta när en produkt precis ärfärdigutvecklad och innan hela produktionsprocessen kan överblickas, därför är vi noggranna med att förklara attleveransdatum är osäkert. Vår uppfattning är att vi hållit vad vi lovat. " Och angående att utrustningen inte skulleuppfylla säkerhetskrav, skriver KNC att det handlar om kunder som använt kringutrustning av fel kvalitet ellerkapacitet.

Kanske är bitcoins själva natur - att det finns så många aspekter av och drivkrafter bakom valutan, ideologi ochkapital sammanblandat - en orsak till att det blir konflikter kring de stora bitcoingruvbrytarföretagen.

- Det är väldigt mycket snack och höga tongångar på forumen på nätet i det här ämnet, säger Nanok Bie som är"futurist" på KNC Miner, vilket innebär att han jobbar med marknadsanalys och produktutveckling - Men om manläser vad Satoshi Nakamoto skrev, så är det väldigt tydligt att han förutspådde exakt det här: först kommerhemmadatorer att mina, därefter specialiserad hårdvara och sedan stora anläggningar. Det här är SatoshiNakamotos egen framtidsplan, det harmonierar med hans ursprungliga idé. Det finns en missuppfattning om attkryptovalutorna skulle drivas av idealism, men systemet behöver mycket kraft för att fungera.

I grund och botten handlar stämningsansökningarna om pengar, säger Nanok Bie.

- Folk vill ha pengar. Vi säljer maskiner som gör pengar. Alla vill ha pengar, vad har de annars för motivation? Ochde gör nästan vad som helst för att få pengar.

Det kan man ju applicera på KNC Miner också.

- Det är en kommersiell bransch. Vad ska vi göra, lägga ned bolaget? Klart man arbetar för framgång. Och vidrunknar inte i pengar, det kostar att bygga upp det här, säger Nanok Bie.

Det lilla konstprojektet i Kunst Halle Sankt Gallen har inte heller slutat lyckligt. När utställningen stängde den 11januari kom schweizisk polis och beslagtog roboten som handlat ecstasy för bitcoin på Darknet, samt varorna.Konstnärerna bakom verket skriver i ett uttalande på sin hemsida:

"Vad betyder det för ett samhälle när det finns robotar som agerar autonomt? Vem är ansvarig när en robot bryterlagen på eget initiativ? " Huruvida någon kommer att åtalas för drogköpet är ännu inte klart. Men frågornakonstgruppen ställer är relevanta, och kryptovalutor är en del av anledningen till att de är så svåra att besvara.

Vems pengar är det som köpt ecstasy? Kan man fastställa ägarskap för en bitcoinplånbok, om det är en robot somhanterar den?

I vissa länder har kryptovalutor förbjudits helt, bland annat i Island och Vietnam. I exempelvis Kina är det förbjudetför finansinstitut och banker att handla med kryptovalutor. Men på andra håll är bitcoin på väg att etableras på denvanliga reglerade finansmarknaden. I januari startade bitcoinföretaget Coinbase USA:s första licensieradebitcoinbörs, med stöd från New York Stock Exchange. Företaget Gemini har också dragit i gång vad det kallar en"helt reglerad" bitcoinbörs i New York.

Sam Cole, som är vd för KNC Miner, är positiv till utvecklingen och tror att bitcoinvalutan kommer att stabiliserassom följd av de nya reglerade börserna. Den nuvarande låga kursen kan bero på att folk väntar på trygga ochstabila växlingstjänster att använda, efter krascher som Mt Goxkatastrofen.

- Vissa kunder litar inte på de alternativ som finns, och det hjälper inte att sajter har haft säkerhetshål.

Med de reglerade börserna tror vi att kursen kommer att stabiliseras och kanske öka, säger Sam Cole.

Anarkistvalutan kanske alltså kräver viss reglering för att fungera och bli stabil. Men hur mycket en del avsamhället och det existerande ekonomiska systemet kan kryptovalutorna bli, utan att samtidigt tappa hela sinpoäng? Det är motsägelsefullt, precis som det mesta som gäller bitcoin.

Hur det går för det tomma flyghangarområdet i Boden, och med kommunens framtidstro på datacenter ochbitcoingruvor, är osäkert. Gräset och slyet på flygfältet kanske får fortsätta att vaja ödsligt. KNC Miner tittar just nupå alternativ i Finland. Där är elen billigare, och om Sverige inte sänker skatten på energi för datacenter såöverväger man att flytta hela verksamheten över gränsen. Det krävs mycket el för att skapa pengar av ingenting.

Grafik Johan Andersson

Bitcoin har jämförts med pyramidspel.

Transaktioner Block

Plånbok med bitcoin

"Den gamla helikopterhangaren i Boden står på ett tomt flygfält.

Här skapas pengar av el och datorkraft i företaget KNC Miners bitcoingruva.

I den hårdbevakade anläggningen monterar inhyrd personal ny utrustning.

Processorerna alstrar värme, och det är 45 grader varmt trots stora fläktar.

Företagets futurist Nanok Bie (längst ned) sysslar med produktutveckling och marknadsanalys. "

"Tack!

Jag för över 1 bitcoin. "

SÅ FUNKAR BITCOIN

1. ETT NÄTVERK AV PLÅNBÖCKER 3. UPPLÅTER DATORKRAFT Alla som använder bitcoin måste ha enbitcoinplånbok, en särskild programvara till sin dator eller mobiltelefon. Alla plånböcker är ihopkopplade i ett stortnätverk.

2. TRANSAKTIONERNA SAMLAS I BLOCK

När en transaktion utförs - bitcoin byter ägare - skickas informationen ut till nätverket. De senaste transaktionernasamlas ihop i ett block.

MINING

3. UPPLÅTER DATORKRAFT

Alla som är med i nätverket kan, om de vill, välja att fungera som "miners", gruvbrytare.

Det betyder att de upplåter datorkraft för att utföra beräkningar åt nätverket.

4. LÖSER ETT PROBLEM

För att blocket med transaktioner ska verieras, måste en miner hitta rätt lösning på ett problem. Förenklat kan mansäga att det handlar om att hitta en nummerserie som matchar blocket. Alla miners som är med i nätverket börjarjobba på att lösa problemet.

5. "BRYTNING" AV BITCOIN

Den miner som hinner först med att hitta lösningen, får en belöning i form av nya bitcoin. Det är enda sättet attskapa nya bitcoin till systemet. Just nu är belöningen 25 bitcoin, men summan kommer att minska successivt föratt så småningom bli noll, och i stället ersättas av frivilliga transaktionsavgifter.

6. ALLT BLIR SYNLIGT

När problemet är löst verieras blocket. Varje block innehåller information om föregående block, och de bildartillsammans en lång kedja. Det blir som en offentlig kassabok över alla transaktioner som någonsin gjorts ibitcoinsystemet. Ett nytt block bildas ungefär var tionde minut.

Satoshi Sakamoto

● Pseudonymen bakom bitcoin. Ingen vet vem eller vilka det är.

Satoshi Nakamoto hävdade en gång att hen var en 37-årig man som bodde i Japan.

Hur mycket kan krypto valutorna bli del av samhället, utan att tappa sin poäng?

BITCOINS VÄRDEUTVECKLING

NOVEMBER 2008 En skrift med titeln "Bitcoin: A peertopeer electronic cash system" postas på internet avpseudonymen Satoshi Nakamoto.

JANUARI 2009 Bitcoinnätverket föds.

Programvaran släpps på nätet och Satoshi Nakamoto skapar de allra första bitcoinen.

AUGUSTI 2010 Ett fel upptäcks i bitcoinprotokollet - det går att utnyttja en lucka i systemet och skapa oändligamängder nya bitcoin.

Buggen åtgärdas inom några timmar.

FEBRUARI 2011 Silk Road, en svart marknad på det underjordiska internet, öppnar.

Handelsplatsen blir mest känd för att man kan köpa droger och andra olagliga varor och tjänster.

Här accepteras endast bitcoin som valuta.

JULI 2011 Värdet på en bitcoin har ökat snabbt till 31 dollar, men får nu sin första stora dipp. I december är enbitcoin bara värd 2 dollar.

JANUARI 2012 Tv-serien "The good wife" sänder ett avsnitt där bitcoin är i fokus.

APRIL 2013 Värdet på bitcoin börjar öka snabbt i januari, och i april överstiger värdet på alla existerande bitcoinen miljard dollar, drygt 8 miljarder kronor.

OKTOBER 2013 FBI anhåller mannen bakom Silk Road och marknadsplatsen stängs ned.

FBI beslagtar 26000 bitcoin.

Valutan kraschar tillfälligt men hämtar sig på några veckor

NOVEMBER 2013

Bitcoin når sitt högsta värde hittills.

En bitcoin är värd runt 1000 dollar

FEBRUARI 2014 Mt Gox, en av världens största bitcoinbörser, stänger och ansöker om konkurs.

Hundratusentals bitcoin försvinner från kunders plånböcker och från bitcoinsystemet.

Valutakursen halveras.

MARS 2014 Bitcoin tappar ytterligare i värde, efter att det ryktas att Kina ska förbjuda valutan.

Webbhallen blir den första stora svenska ebutiken som accepterar betalningar i bitcoin.

FEBRUARI 2015 En bitcoin är just nu värd 220 dollar, ungefär 1800 kronor.

2011 2012 2013 2014 2015

1800 kronor är en bitcoin värd i dag. Som mest har värdet legat på det femdubbla.

Bildtext: - Boden

© Dagens Nyheter eller artikelförfattaren.

Läs också

Hämtar relaterade artiklar ...

Den stora pengafabriken i Norrbotten

DAGENS NYHETER 2015-02-13 14:00Författare: Hanna Fahl hanna.fahl@dn.se

Rymmer bitcoingruvan i Boden nyckeln till en idealistisk framtideller ett av Sveriges största bedrägerier? DN beskådar dendigitala valutans intåg i Norrbotten.

Det är 45 grader varmt i helikopterhangaren i Boden. De storadörrarna är öppna ut mot parkeringen och det gamla tommaflygfältet, nu övervuxet med gräs och sly. Fläktar är monteradepå taket och i gångarna, men vi svettas där vi går längsoändliga rader av lagerhyllor i metall där processorer stårprydligt uppradade och alstrar värme. Det är augusti, och här ihangaren har företaget KNC Miner under de första åttamånaderna av 2014 skapat motsvarande 200 miljoner kronorav ingenting. Eller, snarare, av el och enorm processorkraft.

Strax bredvid hangaren ligger ytterligare en stor lokal där AvtarSingh och hans fem kolleger, inhyrda från ett företag iStockholm, installerar nya specialbyggda datorer, miners. Femav dem kommer ursprungligen från Indien, en från Peru. Justnu strömmar indisk musik ur högtalarna.

- Men då och då kör vi en peruansk låt för att det ska vararättvist, säger Avtar Singh och skrattar.

Avtar Singh och hans kolleger är här tillfälligt för att montera,men i vanliga fall jobbar 25 personer heltid i bitcoingruvan iBoden. Vakter, drifttekniker och platschefen MichaelZachrisson som arbetat här sedan i maj.

- Jag visste ingenting om bitcoin från början, men jag har lärtmig rätt mycket, säger Michael Zachrisson.

Vilken valuta får du din lön i?

- Jag är ganska nöjd med att få den i svenska kronor.

Hangaren vi står i har tidigare tillhört försvarets helikopterskola.De senaste åren har den använts som lagerlokal.

- Min granne hade sin båt stående här ett tag, säger MichaelZachrisson.

Nu är det mer liv. Det går snabbt från beslut till handling.

- Man får improvisera ibland. Jag har fått dra till Clas Ohlsonoch köpa grenkontakter. Jag tror att de hade nio stycken. Deträckte inte så långt.

Vad som händer här, i de långa hyllraderna i bitcoingruvan i Boden, är inte helt lätt att förstå. Och det är inte hellerokontroversiellt - under månaderna efter besöket i Boden ska företaget KNC Miner bli starkt kritiserat.

Historien om bitcoin börjar 2008. Då dök ett dokument upp på internet, signerat Satoshi Nakamoto, som i detaljbeskrev hur man tekniskt skulle kunna skapa en så kallad kryptovaluta - ett komplett ekonomiskt system byggt pådigitala pengar. Året därpå släppte samma mystiska signatur den första bitcoinprogramvaran, och de allra förstabitcoinen blev till.

Vem eller vilka Satoshi Nakamoto är, vet ingen. Många har spekulerat: är det ett ensamt geni, en grupp, en hemligregeringskonspiration? Exakt varför Satoshi Nakamoto skapade bitcoin är också omöjligt att veta. Men det finnsmånga intressanta aspekter av kryptovalutor - både praktiska och ideologiska. Man kan använda bitcoin påungefär samma sätt som vanliga pengar: handla saker för dem, överföra dem mellan konton, investera i dem. Menmedan vanliga valutor centralstyrs på ett eller annat sätt - riksbanker bestämmer över inflation och deflation, ochöverföringar går via kreditkortsföretag, banker eller företag som Paypal - så är en kryptovaluta helt ostyrd.

Den gamla helikopterhangaren i Boden står på ett tomt flygfält. Foto: Anette Nantell

- Det första jag brukar säga är att man måste lära sig att tänka annorlunda: det är en person-till-person-valuta,säger Robin Teigland, som är docent på Handelshögskolan i Stockholm och forskar om kryptovalutor.

När jag ber henne förklara bitcoin så enkelt som möjligt skrattar hon lite uppgivet innan hon försöker reda ut detsvårgreppbara i en helt digital ekonomi.

- Det kan vara svårt för folk att förstå att bitcoin inte är kopplat till någon stat eller centralbank. Det finns ingentredje part, det finns bara nätverket, säger Robin Teigland.

Nätverket är det viktigaste att greppa om man vill förstå bitcoin. Alla som äger bitcoin måste ha en särskildprogramvara, en bitcoinplånbok. Alla plånböcker världen över är ihopkopplade till ett stort nätverk, och varje gångbitcoin byter ägare skickas informationen ut till alla i nätverket. Nätverket samlar med jämna mellanrum ihop desenaste transaktionerna i en grupp, ett block. Varje block som bildas hänvisar tillbaka till det föregående blocket, ien lång kedja. Blockkedjan innehåller alltså all information om alla bitcointransaktioner som någonsin utförts.

Det är här bitcoingruvan i Boden kommer in i bilden. Alla processorerna på hyllraderna i hangaren jobbar med attförsöka skapa nya block till kedjan. Varje gång nätverket har samlat ihop ett gäng nya transaktioner - ungefär vartionde minut - utlyses en sorts tävling, där alla i bitcoinnätverket kan delta. Förenklat kan man säga att tävlingengår ut på att lösa ett medvetet svårt problem som kräver väldigt mycket datorkraft. Den som hinner först skapardet nya blocket, och får en belöning. Belöningen består av bitcoin, och det är det enda sättet att skapa nya bitcoin.Det är detta som kallas mining eller gruvbrytning - en metafor för att gräva i en gruva, där datorkraften ärgrävmaskinerna och bitcoinbelöningen är guldet.

I bitcoins barndom var det möjligt att tjäna en hacka med hjälp av sin hemmadator. Men efter hand harkonkurrensen bland gruvbrytarna ökat. Numera behöver man specialiserad utrustning. Vissa går ihop i grupp föratt öka chanserna att hinna först med blocken och få dela på belöningen. Och KNC Miner har allt det här somaffärsidé: man säljer gruvbrytarutrustning, och man gruvbryter själva i stor skala i hangaren i Boden.

Den hemlighetsfulle Satoshi Nakamoto har dragit sig undan, och jakten på personens eller gruppens identitetfortsätter. Aliaset tros äga ungefär en miljon bitcoin - som mest har de varit värda ungefär 8 miljarder svenskakronor, i dag är de värda runt 2 miljarder - men bitcoins skapare har ingen makt över nätverket eller valutan.Systemet är uppbyggt på ett sätt som gör att inga beslut om valutan kan få något genomslag utan att en majoritetav användarna själva går med på dem.

- Och det är ett transparent system, alla transaktioner bokförs i den offentliga loggboken, säger Robin Teigland.

I praktiken har ett system som bitcoin flera fördelar jämfört med en vanlig valuta. I en alltmer globaliserad ekonomifinns det ett behov av att kunna göra små, enkla, säkra och billiga betalningar över hela världen, säger RobinTeigland.

- Med traditionella valutor är mikrobetalningar till exempel svåra att göra. Det är svårt för mig att skicka pengar tillen annan del av världen utan kostnader och dröjsmål. I många delar av världen har människor inte tillgång tillbankkonton, och där finns också ett problem att lösa.

Huruvida just bitcoin är svaret återstår att se, säger Robin Teigland.

- Det finns andra lösningar än bitcoin på problemen, och det finns andra kryptovalutor. Många menar att vi kanskekommer att landa på tre, fyra olika kryptovalutor så småningom.

BTC

är valutabeteckningen på bitcoin

Den mest intressanta aspekten av bitcoin är dock inte själva valutan. Det är de flesta bitcoinentusiaster överensom. Det revolutionerande är tekniken bakom, blockkedjorna som möjliggör säkra transaktioner av data utan att detfinns någon överordnad kontrollinstans - ingen myndighet, stat eller bank som registrerar och håller ordning. Detlåter kanske inte så spektakulärt, men vissa visionärer tror att tekniken i förlängningen kan förändra internet igrunden - kanske till och med hela samhället.

Brittiska Daily Telegraph publicerade i juni en artikel där tidningens teknikredaktör Matthew Sparkes kallade bitcoinför inkörsporten till en kommande digital anarki, och målade upp en tänkbar framtid med förarlösa taxibilar pågatorna och en himmel full av herrelösa drönare som levererar varor. En science fiction-dystopi, eller -utopi,beroende på hur man ser det.

I den hårdbevakade anläggningen monterar inhyrd personal ny utrustning. Foto: Anette Nantell.

Sparkes framtidsvision är drastisk och överdriven, men inte helt grundlös. Blockkedjetekniken har faktiskt vissrevolutionär potential. En blockkedja behöver nämligen inte bara innehålla information om bitcoin, utan kan rymmaalla möjliga typer av data. Vem som äger en bil, vem som kontrollerar ett domännamn på nätet, vem som har rättatt rösta i ett val - information som kan säkerställas och registreras av nätverket självt, utanmyndighetsinblandning. Redan nu åker olika typer av ickemonetära datatransaktioner snålskjuts på bitcoinkedjaneller liknande blockkedjor, och i framtiden kan det bli ännu fler. I en artikel på bitcoinsajten Coindesk förklarar tillexempel artisten D A Wallach hur blockkedjetekniken skulle kunna revolutionera musikbranschen, genom attfungera som en enda central och öppen databas över vilka som har rättigheterna till vilken musik.

Man skulle teoretiskt kunna flytta hela musikindustrins ekonomi till ett kryptovalutasystem. Varje låt, artist ochupphovsman skulle kunna ha en egen bitcoinplånbok. Varje gång låten spelas på exempelvis Spotify görs enmikrobetalning till låtens plånbok, varpå systemet automatiskt delade upp summan mellan alla upphovsmän somär kopplade till låten. Snabbt, automatiskt och utan något dyrt och stort administrationssystem.

Bitcoinrörelsen är i allra högsta grad präglad av ideologi, eller kanske ideologier. Blockkedjetekniken är enlibertariansk våt dröm, en internet anarkistisk utopi. Den inbyggda decentraliserade demokratin i systemet ärattraktiv för många. Och frågan om huruvida en bitcoinekonomi är kompatibel med ett socialistiskt samhälledebatteras flitigt på internet - bitcoin är åtminstone ett tänkbart sätt att rasera det nuvarande kapitalistiskasystemet, om så bara för att ersätta det med ett nytt.

Klichébilden av vem en bitcoinanvändare är verkar visserligen vara ganska sann: Han är i genomsnitt en 32,1 årgammal libertariansk man, enligt en studie gjord på University College London. När amerikanska tidningenHuffington Post skrev om studien i februari i fjol, strax efter att valutakursen tillfälligt kraschat i botten, satte manrubriken: Bitcoin är tydligen en rik, vit, manlig katastrof. Men Lui Smyth, som ligger bakom studien, utvecklade sinatankar i ett långt blogg inlägg strax därefter, och poängterade då att det ligger mycket mer än bara libertarianismbakom rörelsen. Den avspeglar en djup skepsis mot banker och börser, den föddes i svallvågorna efter en storekonomisk kris och bygger på en mer allmän misstro mot den nuvarande ekonomiska ordningen. Under årensedan bitcoins födelse har antalet googlingar på frasen vad är pengar? fördubblats.

Några som tänkt mycket på bitcoins inflytande som ideologi och aktivism är konstnärsgruppen MediengruppeBitnik. Den 14 november levererade det schweiziska postverket ett vadderat vitt kuvert till Kunst Halle SanktGallen i Schweiz. I kuvertet låg ett dvd-fodral med en liten fyrkantig folievakuumförpackning, och i folien låg enplastpåse med tio stycken gula ecstasytabletter. De är nu en del av Mediengruppe Bitniks konstverk Randomdarknet shopper (2014). I konsthallen i Sankt Gallen stod nämligen hela vintern en robot och köpte slumpmässigavaror på internets underjordiska värld, darknet eller the deep web.

Roboten fick en veckolig budget i form av bitcoin. Vad den köpte hade ingen kontroll över, inte ens konstnärernasjälva. Bland de övriga varorna som har levererats till galleriet finns ett par Nike-skor, en spionkamera monterad ien svart keps, ett kreditkort (ALL MY CARDS ARE FRESH, NOT SOLD TWICE), en dvd-box med alla Sagan omringen-filmer och en nyckelknippa som utlovas vara från brandkåren och innehålla huvudnycklar till ett antaloffentliga förråd och platser.

Foto: Anette Nantell

- Människor köper droger på nätet, inte bara på the deep web. Så ser verkligheten ut. Men det är inte det endafolk gör - de kommunicerar också. Random darknet shopper handlar om hur man bygger tillit på nätverk som är

krypterade och anonyma, om hur man etablerar identitet och förtroende på marknadsplatser, säger konstnärernaCarmen Weisskop och Domagoj Smoljo när vi pratar via Skype.

Konstnärsgruppen arbetar med många typer av internetfrågor och har tidigare bland annat gjort en installation omövervakning. Bitcoin är en liten del av deras konst, men valutan är intressant, säger de.

- Det utopiska narrativet kring bitcoin är lite uttjatat. Men det är sant att det finns mycket mer potential i tekniken änbara som ersättning för pengar. Det är intressant när pengar slutar vara i händerna på stater och myndigheter ochblir något som människor kan skapa, och det har gjorts många utopiska projekt kring det av konstnärer ochaktivister. Bitcoin har potentialen att visa att pengar inte är något absolut, och jag tror att bitcoin redan har enomstörtande potential, säger Domagoj Smoljo.

- Bitcoin kan få människor att tänka på pengar och kapital på ett nytt sätt - även människor som aldrig själva ägten bitcoin.

För konstnärer och kulturskapare kan bitcoin också innebära något bra, säger Domagoj Smoljo och CarmenWeisskop. Det blir lättare att betala och donera till kulturprojekt.

- Som det ser ut nu på nätet, där alla är beroende av kreditkort eller Paypal, kan vilken organisation som helstbegränsa transaktioner av vilken anledning som helst. Man kan exkludera människor, frysa Paypal-konton. Bitcoinär ett säkert ekonomiskt system som är distribuerat bland själva användarna, det är en mycket mer direkttransaktion utan några stora företag som mellanhänder. Decentraliseringen i det är verkligen intressant, sägerDomagoj Smoljo och Carmen Weisskop.

Random darknet shopper 2014 är intressant också för att det sätter fingret på hur allmänheten lärt sig se påbitcoin: som något som främst används för skumraskaffärer på nätet, droghandel och vapenbrott och pengatvätt.Det är i sådana sammanhang valutan främst omnämnts i medier - SvD Näringsliv har till exempel kallat bitcoin förbanditvaluta (30 juli 2013). Och det är sant att det är en del av dess lockelse för vissa. Eller som Robin Teiglandpå Handelshögskolan förklarar: det finns flera olika parallella rörelser och drivkrafter som jobbar förbitcoinekonomin. De ideologiskt präglade libertarianerna som vill störta centralbankerna, de mer praktiskt inriktadesom vill göra det enklare och effektivare att snabbt betala någon på andra sidan jorden, och så finns de somanvänder bitcoin och andra kryptovalutor för att handla med olagliga varor och tjänster.

- Man kan inte bortse från dem - de finns också, och det är en stor drivkraft, säger Robin Teigland.

Och det finns fler invändningar mot bitcoin. Valutan är instabil och kursen har förändrats mycket och snabbt. Justnu är en bitcoin värd unge fär 1 800 svenska kronor, som mest har värdet varit det femdubbla. Förtroendet förbitcoinbörser och växlingssajter har sjunkit efter den stora Mt Gox-kraschen. Bitcoinbörsen Mt Gox var en av destörsta i världen, och under en period 2013 hanterade de 70 procent av alla bitcoinväxlingar i världen. Men ifebruari förra året stängde man plötsligt ned, ansökte om konkurs och meddelade att 850 000 bitcoin (meddåvarande växlingskurs motsvarade det runt tre miljarder kronor) var borta. Det var både kunders pengar ochföretagets egna som försvann, borta för alltid - från människors plånböcker och från bitcoinekonomin. Ett parmånader senare hittade Mt Gox ungefär en fjärdedel av de borttappade pengarna i en gammal bitcoinplånbok från2011 - ungefär som om ett traditionellt företag skulle hitta en miljard i en gammal plastpåse i någons madrass.Exakt vad som hände med Mt Gox är fortfarande oklart: stöld, bedrägeri, misskötsel av företaget eller enkombination av alltihop.

Vissa menar också att bitcoinekonomin i själva verket är att jämföra med ett pyramidspel eller ett ponzibedrägeri,där tidiga investerare tjänar stora pengar men de som inte drar sig ur innan systemet kollapsar blir stora förlorare.Den amerikanske ekonomen Nouriel Roubini, tidigare på USA:s finansdepartement, är en av dem som uttalat sighögst kritiskt till bitcoin och kallat systemet för ett bedrägeri. Estlands centralbank har också varnat för bitcoin.

Men det är ganska tydligt att bitcoinekonomin inte lever upp till definitionerna för ett pyramidspel. Någonavkastning utlovas inte. Det finns ingen central huvudperson eller organisation i mitten av systemet, ingen ägare.Systemet är också av sin natur öppet - även om det krävs viss teknisk förförståelse för att kunna greppa det.Tidiga investerare må ha gjort stora pengar och vissa sena investerare har förlorat. Men någon medveten bluff ärdet nog inte fråga om, säger Robin Teigland.

- Tittar man på hur många som är uppkopplade till nätverket i dag, så är det svårt att tro att det var poängen. Densom gör den bedömningen har inte full insikt, och förstår inte blockkedjetekniken och att det är nätverket som styr.För att ta kontroll över bitcoin måste man ta kontroll över en väldigt stor mängd noder [kommunicerande enheter] inätverket, och det är inte realistiskt. Kanske i början, men inte nu. Det är för många som är med i nätverket. Jag ärmed i nätverket! säger Robin Teigland.

Europeiska bankmyndigheten EBA och svenska Finansinspektionen, FI, gick i december 2013 ut med en varningtill konsumenter om riskerna med virtuella valutor som bitcoin. Den varningen står man fortfarande fast vid, sägerLars Malmström, som är avdelningschef för konsumentkontakt på FI.

- Om man som konsument väljer att använda bitcoin måste man veta att det inte finns något gemensamt regelverkkring det och ingen central utfärdare. Och investerar man i bitcoin kan de gå upp och ned i värde. En tomt, bil ellerhund är något substantiellt, men bitcoin har ingen substans utan värdet bygger enbart på tillgång och efterfrågan,säger Lars Malmström.

I somras kom en ny rapport från EBA där man även tar upp risker för det finansiella systemet i stort. Virtuellavalutor underlättar kriminalitet och terrorism, skriver man bland annat. Virtuella valutor är inte beroende av enhetermot vilka ekonomiska sanktioner och embargon kan ut föras, vilket gör att stater och internationella organisationerinte kan styra över dem. Och om man inte reglerar virtuella valutor kommer det att bli en ojämn marknad förbetaltjänster - med and ra ord kan valutor som bitcoin konkurrera ut bankerna när det gäller transaktioner.

EBA har dock beslutat att avvakta med att utreda en eventuell reglering; kryptovalutorna är ännu så små.

- Det skulle krävas ett mycket omfattande regelarbete för en företeelse som visserligen är växande, men ännu inteomfattande. Så man har valt att inte gå vidare med ett gemensamt regelverk just nu, utan enbart uppmanatfinansiella företag att inte ha, köpa eller sälja virtuella valutor. Man vill inte ha in virtuella valutor i det finansiellasystemet, säger Lars Malmström.

Hur skulle ett regelverk kunna se ut?

- Det är i stort sett omöjligt att svara på. Jag är tveksam till om det skulle vara totalt förbjudande. Tittar man på hurman tidigare har reglerat den finansiella sektorn och företagen, så behöver man tillstånd för att verka på denfinansiella marknaden. Det är inte en orimlig gissning att man skulle begränsa vissa delar av de virtuella valutorna.

Men exakt vem är det man ska reglera? Det finns ju inget företag eller myndighet som ansvarar för bitcoin.

- Ja, det är en bra fråga. Bitcoin är inte definitionsmässigt en valuta. Det är inte e-pengar. Det är inte ettbetalningssystem. Här har det skett en utveckling som inte passar in i de regelverk som finns, säger LarsMalmström.

Ja, det är komplicerat. Myndigheterna har ännu inte definierat bitcoin och de andra kryptovalutorna: Är de enhandelsvara eller är de pengar? Oreglerad eller ej, så är det fullt möjligt att som privatperson använda bitcoin försmå inköp i vardagen redan nu. Att företag som Webhallen och en del svenska vpn- och webbhotelltjänsteraccepterar bitcoin är kanske inte så förvånande, men man kan också gå till kiropraktorn, få sina golv slipade ellernaglar fixade för bitcoin. Eller flyta i en stor tank full av saltvatten, som på Alternativhälsan på Östermalm iStockholm där delägaren och floatingterapeuten Rune Eriksson tagit initiativet till att ta emot betalning i bitcoin.

- Främst är det intresse av ny teknik och nya sätt att marknadsföra sig som är anledningen. Sedan tillhör det vårfilosofi som floatcenter att se bortom det vanliga i vårt samhälle, att hitta nya lösningar på problem, säger RuneEriksson.

Särskilt många är det inte som utnyttjat möjligheten att betala med bitcoin. En handfull, färre än tio, säger RuneEriksson.

- Främst it-intresserade unga män

Bitcoinföretagen jobbar dock aktivt för att sprida valutans evangelium bortom nördkillarna. I helgen anordnasmarknaden Bitcoin funfair på Kägelbanan i Stockholm, där besökarna växlar till sig 100 kronor i bitcoin för atthandla saker av utställarna - konstnärer, designer, artister och bitcoinföretag. Marknaden är sponsrad av Bitcenter,en nystartad bitcoinplånboksapp, och anordnas av tidningen och kommunikationsbyrån The Forumist.

- Jag själv tror väldigt mycket på bitcoin, det är intressant ur ett längre politiskt perspektiv, säger Pejman BirounVand, som är chefredaktör på The Forumist.

Med marknaden vill man föra ut bitcoin till en bredare publik. Och Pejman Biroun Vand beskriver samarbetet somen win-win-situation, där utställarna och bitcoinföretaget båda tjänar på mötet.

Företagets futurist Nanok Bie sysslar med produktutveckling och marknadsanalys. Foto: Anette Nantell

- Bitcoinvärlden behöver någon som kan hjälpa dem att hitta rätt matchning, rätt personligheter som kan synas ideras sammanhang. Ett vanligt bitcoinevent är annars ganska tråkigt. Där är det bara tekniknördar som samlas.

Hur liten och marginell bitcoinekonomin än är, så är den i högsta grad redan närvarande i samhället. Svensk polishar blivit tvungen att lära sig hantera bitcoin när valutan beslagtagits i brottsutredningar. Skattemyndigheten hartvingats ta ställning till hur man mervärdesbeskattar handel med bitcoin, i ett mål som nu är uppe i EU-domstolenoch kommer att avgöras under året. Och företag som ägnar sig åt mining påverkar ekonomin i små samhällensom Boden.

Erik Svensson är vd på Bodens utveckling, ett kommunalt bolag som arbetar med att främja tillväxt i Boden, blandannat genom att hjälpa företag att etablera sig. Det är Bodens utveckling som hyr ut helikopterhangaren som nu ärfull av KNC:s bitcoinminers, och Erik Svensson var en av dem som hade de första mötena med KNC för ett drygtår sedan.

- Det har inte varit en okomplicerad resa, att förstå vad det här är. Det har hänt mycket på ett år.

Erik Svensson hade hört talas om bitcoin, säger han, men visste inte hur det fungerade. Representanterna förKNC förklarade, ritade upp tekniken på en whiteboard.

- Jag började förstå mer och mer. Jag har jobbat med företag sedan 1977, varit med och finansierat saker, menaldrig något som liknar det här. Vi frågade oss: hur går det här att göra, hur fungerar det, hur gör vi för att täckaupp risken?

Vilka risker oroade ni er för?

- Finns det kvar om ett par år, kommer vi att få betalt? Det var sådana frågeställningar som fanns förra hösten.Men det är ju historia nu.

Nu är Bodens utveckling med på tåget. Man har diskuterat idéer: kanske kan man börja ta emot bitcoin sombetalning på hela företagscentret Skapa i Boden, på hotell- och konferensanläggningen? Erik Svensson och hanskolleger har till och med skaffat egna bitcoinplånböcker.

- Ja, vi köpte några kronor var, så att man vet vad det är, säger Erik Svensson.

Ytterligare ett bitcoinföretag har etablerat sig i Boden, brittiska Hydro 66 som hyr en liten lokal några hundra meterfrån KNC:s jättehangar. När vi är där i augusti står där bara ett par ensamma hyllor med processorer. ChristianKeet, som är på besök från London för att titta till den lilla gruvan, säger att det mest är en försöksverksamhet änså länge. Men han lovsjunger Bodens kommun - den har varit oerhört hjälpsam, säger han.

De runt 30 anställda på KNC låter inte som särskilt många nya arbetstillfällen för kommunen. Mensynergieffekterna är betydligt större, säger Erik Svensson.

- Det är alltifrån att de anlitar elektriker till lunchställena de besöker, byggföretag och ventilationsfirmor ochvaktbolag som får uppdrag. Det är allt runt omkring.

I området kring hangarerna jobbar ungefär hundra personer nu, enligt Erik Svensson. Och man vill gärna att flerdatacenter etablerar sig i Boden. Det finns mark; det gamla flygfältet är tomt och ödsligt. Det senaste året har hanoch hans kolleger besökt mässor och presenterat sig för många företag i bitcoin- och datacenterbranschen.Problemet är energin. Tillgången på ström styr, och den är begränsad.

- Det här området runt flygfältet fanns inte för några år sedan. Vi lever fortfarande i tron att ett företag måste hatusentals anställda för att vara något att tala om, men det fungerar inte så numera. Jag tycker att KNC är ett bratillskott till Bodens kommun. Det ger mycket.

Allt är dock inte guld och gröna skogar i bitcoinbranschen. Under månaderna efter vårt besök i Boden hopar sigklagomålen mot KNC Miner. Förutom att man driver sin egen bitcoingruva, så säljer man också miningutrustning,datorer specialdesignade för att folk ska kunna gräva guld hemma. Och kunder är missnöjda: man menar attleveranser av två av minermodellerna har dröjt. KNC Miner har inte gått med på återköp. I början av februari gårett femtiotal personer ihop om en grupptalan som lämnas till tingsrätten, där man kräver 10,5 miljoner kronor avKNC Miner. Dessutom har ytterligare 15 enskilda stämningsansökningar mot KNC Miner lämnats in av JoakimStrignert på Juristfirma Din Rätt.

- Det KNC har gjort är att sälja dyra maskiner för mining av kryptovalutor på nätet, man har tagit betalt i förskottoch utlovat ett visst leveransdatum. Sedan har man inte kunnat leverera på datumet, säger Joakim Strignert.

Enligt Joakim Strignert hävdar kunder också att maskinerna inte presterar som utlovat, är brandfarliga och inteuppfyller säkerhetskrav för elektronik, såsom CE-märkning.

- Man nekar privatpersoner deras konsument rättigheter. Man vägrar acceptera återköp eller att skicka tillbakapengarna. Det rör sig om upp emot 70 000 kronor per maskin, vissa har köpt två eller tre stycken, kanske tagit lånför att ha råd.

Fallet kompliceras av att det handlar om just en kryptovaluta. Dröjsmål i leveransen innebär inte bara att kundernafår vänta - varje vecka maskinen inte kan användas innebär också en potentiell förlorad inkomst i bitcoin. Ochenligt Joakim Strignert menar de flesta av hans klienter att KNC Miner medvetet bedragit dem.

- Incitamentet att skapa bra produkter och leverera i tid är lågt när man samtidigt konkurrerar med sina kunder.Man tar in förskott från kunderna, producerar chippen, men i stället för att skicka utrustningen går chippen in i detegna datorcentret. Man har lurat kunderna med orealistiska leveransdatum, tagit in en räntefri kredit och låtitkunderna bekosta ett nytt megadatacenter. Vad vi ser här kan vara ett av Sveriges största bedrägerier, sägerJoakim Strignert.

KNC Miner självt håller inte med om Strignerts beskrivning. I ett skriftligt uttalande från KNC:s juridiska avdelningsäger man:

Vi har inte byggt någonting 'för kundernas pengar'. Olika delar av KNC-koncernen bedriver olika sortersverksamheter, vilka finansieras på affärsmässiga grunder, med såväl riskkapital som överskott från den egnaverksamheten.

Vad gäller leverans av produkter skriver man:

Våra kunder vill, liksom vi, ligga i framkant av den här utvecklingen. Beställning sker ofta när en produkt precis ärfärdigutvecklad och innan hela produktionsprocessen kan överblickas, därför är vi noggranna med att förklara attleveransdatum är osäkert. Vår uppfattning är att vi hållit vad vi lovat.

Och angående att utrustningen inte skulle uppfylla säkerhetskrav, skriver KNC att det handlar om kunder somanvänt kringutrustning av fel kvalitet eller kapacitet.

Kanske är bitcoins själva natur - att det finns så många aspekter av och drivkrafter bakom valutan, ideologi ochkapital sammanblandat - en orsak till att det blir konflikter kring de stora bitcoingruvbrytarföretagen.

- Det är väldigt mycket snack och höga tongångar på forumen på nätet i det här ämnet, säger Nanok Bie som ärfuturist på KNC Miner, vilket innebär att han jobbar med marknadsanalys och produktutveckling

- Men om man läser vad Satoshi Nakamoto skrev, så är det väldigt tydligt att han förutspådde exakt det här: förstkommer hemmadatorer att mina, därefter specialiserad hårdvara och sedan stora anläggningar. Det här är SatoshiNakamotos egen framtidsplan, det harmonierar med hans ursprungliga idé. Det finns en missuppfattning om attkryptovalutorna skulle drivas av idealism, men systemet behöver mycket kraft för att fungera.

I grund och botten handlar stämningsansökningarna om pengar, säger Nanok Bie.

- Folk vill ha pengar. Vi säljer maskiner som gör pengar. Alla vill ha pengar, vad har de annars för motivation? Ochde gör nästan vad som helst för att få pengar.

Det kan man ju applicera på KNC Miner också.

- Det är en kommersiell bransch. Vad ska vi göra, lägga ned bolaget? Klart man arbetar för framgång. Och vidrunknar inte i pengar, det kostar att bygga upp det här, säger Nanok Bie.

Det lilla konstprojektet i Kunst Halle Sankt Gallen har inte heller slutat lyckligt. När utställningen stängde den 11januari kom schweizisk polis och beslagtog roboten som handlat ecstasy för bitcoin på Darknet, samt varorna.Konstnärerna bakom verket skriver i ett uttalande på sin hemsida: Vad betyder det för ett samhälle när det finnsrobotar som agerar autonomt? Vem är ansvarig när en robot bryter lagen på eget initiativ? Huruvida någonkommer att åtalas för drogköpet är ännu inte klart. Men frågorna konstgruppen ställer är relevanta, ochkryptovalutor är en del av anledningen till att de är så svåra att besvara. Vems pengar är det som köpt ecstasy?

Kan man fastställa ägarskap för en bitcoinplånbok, om det är en robot som hanterar den?

I vissa länder har kryptovalutor förbjudits helt, bland annat i Island och Vietnam. I exempelvis Kina är det förbjudetför finansinstitut och banker att handla med kryptovalutor. Men på andra håll är bitcoin på väg att etableras på denvanliga reglerade finansmarknaden. I januari startade bitcoinföretaget Coinbase USA:s första licensieradebitcoinbörs, med stöd från New York Stock Exchange. Företaget Gemini har också dragit i gång vad det kallar enhelt reglerad bitcoinbörs i New York.

Sam Cole, som är vd för KNC Miner, är positiv till utvecklingen och tror att bitcoinvalutan kommer att stabiliserassom följd av de nya reglerade börserna. Den nuvarande låga kursen kan bero på att folk väntar på trygga ochstabila växlingstjänster att använda, efter krascher som Mt Gox-katastrofen.

- Vissa kunder litar inte på de alternativ som finns, och det hjälper inte att sajter har haft säkerhetshål. Med dereglerade börserna tror vi att kursen kommer att stabiliseras och kanske öka, säger Sam Cole.

Anarkistvalutan kanske alltså kräver viss reglering för att fungera och bli stabil. Men hur mycket en del avsamhället och det existerande ekonomiska systemet kan kryptovalutorna bli, utan att samtidigt tappa hela sinpoäng? Det är motsägelsefullt, precis som det mesta som gäller bitcoin.

Hur det går för det tomma flyghangarområdet i Boden, och med kommunens framtidstro på datacenter ochbitcoingruvor, är osäkert. Gräset och slyet på flygfältet kanske får fortsätta att vaja ödsligt. KNC Miner tittar just nupå alternativ i Finland. Där är elen billigare, och om Sverige inte sänker skatten på energi för datacenter såöverväger man att flytta hela verksamheten över gränsen. Det krävs mycket el för att skapa pengar av ingenting.

Så fungerar bitcoins:

Alla som använder bitcoin måste ha en bitcoinplånbok, en särskild programvara till sin dator eller mobiltelefon. Allaplånböcker är ihopkopplade i ett stort nätverk.

När en transaktion utförs - bitcoin byter ägare - skickas informationen ut till nätverket. De senaste transaktionernasamlas ihop i ett block.

Alla som är med i nätverket kan, om de vill, välja att fungera som "miners", gruvbrytare. Det betyder att de upplåterdatorkraft för att utföra beräkningar åt nätverket.

För att blocket med transaktioner ska verifieras, måste en miner hitta rätt lösning på ett problem. Förenklat kanman säga att det handlar om att hitta en nummerserie som matchar blocket. Alla miners som är med i nätverketbörjar jobba på att lösa problemet.

När problemet är löst verifieras blocket. Varje block innehåller information om föregående block, och de bildartillsammans en lång kedja. Det blir som en offentlig kassabok över alla transaktioner som någonsin gjorts ibitcoinsystemet. Ett nytt block bildas ungefär var tionde minut.

Den miner som hinner först med att hitta lösningen, får en belöning i form av nya bitcoin. Det är enda sättet attskapa nya bitcoin till systemet. Just nu är belöningen 25 bitcoin, men summan kommer att minska successivt föratt så småningom bli noll, och i stället ersättas av frivilliga transaktionsavgifter. ï

Hanna Fahl

hanna.fahl@dn.se

Fakta. Bitcoin

Alla som använder bitcoin måste ha en bitcoinplånbok, en särskild programvara till sin dator eller mobiltelefon. Allaplånböcker är ihopkopplade i ett stort nätverk.

När en transaktion utförs - bitcoin byter ägare - skickas informationen ut till nätverket. De senaste transaktionernasamlas ihop i ett block.

Alla som är med i nätverket kan, om de vill, välja att fungera som "miners", gruvbrytare. Det betyder att de upplåterdatorkraft för att utföra beräkningar åt nätverket.

För att blocket med transaktioner ska verifieras, måste en miner hitta rätt lösning på ett problem. Förenklat kan

man säga att det handlar om att hitta en nummerserie som matchar blocket. Alla miners som är med i nätverketbörjar jobba på att lösa problemet.

När problemet är löst verifieras blocket. Varje block innehåller information om föregående block, och de bildartillsammans en lång kedja. Det blir som en offentlig kassabok över alla transaktioner som någonsin gjorts ibitcoinsystemet. Ett nytt block bildas ungefär var tionde minut.

Den miner som hinner först med att hitta lösningen, får en belöning i form av nya bitcoin. Det är enda sättet attskapa nya bitcoin till systemet. Just nu är belöningen 25 bitcoin, men summan kommer att minska successivt föratt så småningom bli noll, och i stället ersättas av frivilliga transaktionsavgifter.

Tidslinje

November 2008 En skrift med titeln Bitcoin: A peer-to-peer electronic cash system postas på internet avpseudonymen Satoshi Nakamoto. Här beskrivs hur man tekniskt skulle kunna skapa en kryptovaluta.

Januari 2009 Bitcoinnätverket föds. Programvaran släpps på nätet och Satoshi Nakamoto skapar de allra förstabitcoinen. Eftersom bitcoin inte har något inbyggt värde diskuterar de första entusiasterna fram vad de förstamynten är värda i ett internetforum. Bland annat köper någon två pizzor för 10 000 bitcoin - med dagens växelkursskulle det motsvara 18,7 miljoner kronor.

Augusti 2010 Ett fel upptäcks i bitcoinprotokollet - det går att utnyttja en lucka i systemet och skapa oändligamängder nya bitcoin. Buggen åtgärdas inom några timmar.

Februari 2011 Silk Road, en svart marknad på det underjordiska internet, öppnar. Handelsplatsen blir mest kändför att man kan köpa droger och andra olagliga varor och tjänster. Här accepteras endast bitcoin som valuta.

Juli 2011 Värdet på en bitcoin har ökat snabbt till 31 dollar, men får nu sin första stora dipp. I december är enbitcoin bara värd 2 dollar.

Januari 2012 Tv-serien The good wife sänder ett avsnitt där bitcoin är i fokus.

April 2013 Värdet på bitcoin börjar öka snabbt i januari, och i april överstiger värdet på alla existerande bitcoin enmiljard dollar, drygt 8 miljarder kronor.

Oktober 2013 FBI anhåller mannen bakom Silk Road och marknadsplatsen stängs ned. FBI beslagtar 26 000bitcoin. Valutan kraschar tillfälligt men hämtar sig på några veckor. Världens första bitcoin-bankomat öppnar iVancouver, Kanada.

November 2013 Bitcoin når sitt högsta värde hittills. En bitcoin är värd drygt 1200 dollar.

Februari 2014 Mt Gox, en av världens största bitcoinbörser, stänger och ansöker om konkurs. Hundratusentalsbitcoin försvinner - från kunders plånböcker och från bitcoinsystemet. Valutakursen faller drastiskt och värdet påen bitcoin halveras.

Mars 2014 Bitcoin tappar ytterligare i värde, efter att det ryktas att Kina ska förbjuda valutan. Webhallen blir denförsta stora svenska e-butiken som accepterar betalningar i bitcoin. Den amerikanska tidningen Newsweekpublicerar ett reportage där man säger sig ha identifierat mannen bakom Satoshi Nakamoto: en japansk-amerikansk man i Kalifornien vid namn Dorian Nakamoto. Senare förnekar Dorian Nakamoto all inblandning ibitcoin, och pseudonymen Satoshi Nakamoto gör sig hörd för första gången på fem år med meddelandet: Jag ärinte Dorian Nakamoto.

Februari 2015 En bitcoin är just nu värd 225 dollar, ungefär 1800 kronor.

© Dagens Nyheter

Läs också

Hämtar relaterade artiklar ...

Insamling på nätet ger forskningspengar

CURIE 2015-01-13 11:57Författare: Anne Brynolf

Utled på omfattande byråkrati, långa ledtider och ständigaavslag i jakten på forskningsanslag? Du är inte ensam. Flersöker alternativa källor till finansiering.

Curie tittar närmare på trenden att bekosta vetenskapligastudier via insamlingar på nätet.

Erica Ollmann Saphire, professor och virolog vid ScrippsResearch Institute i San Diego, USA, har mer än tio årserfarenhet av att studera ebola. I samband med att utbrottet iVästafrika tilltog under hösten blev hennes arbetsplats,Ollmann Saphire Lab, en sorts vetenskaplig sambandscentral.På Ollmann Saphires initiativ har 25 andra laboratorier runt omi världen skickat antikroppar mot ebola till Scripps.

- Vi ville både analysera materialet och göra det tillgängligt föralla som forskar om ebola. Syftet är förstås att bidra med bättrevetenskap men också påskynda utvecklingen av läkemedel,säger Ollmann Saphire.

Behövde bättre utrustning

Prover strömmade in och Ollmann Saphire insåg snabbt att ny,bättre utrustning krävdes för att kunna vara ett nav iebolaforskningen. Specifikt behövdes kromatografiutrustningför rening av protein, FLPC.

Ollmann Saphire har förvisso del i ett anslag på 28 miljonerdollar från National Institutes of Health, NIH. Men, någotbudgetutrymme för inköp av en FLPC fanns inte.

Erica Ollmann Saphire tog kontakt med Scripps kansli förvälgörenhet, där hon fick rådet att försöka sig på att samla ihoppengarna via internet, så kallad crowd funding ellergräsrotsfinansiering.

- Det var ingenting jag hade erfarenhet av, men vad återstod?Jag var desperat, säger Ollmann Saphire.

Lyckosam kampanj

Kampanjen lanserades på webben i oktober 2014 och visadesig lyckosam. På mindre än två veckor hade Ollmann Saphireoch hennes kolleger samlat ihop mer än 100 000 dollar, ochkunde köpa in den nödvändiga utrustningen.

Ollmann Saphire Lab har nu även inlett ett samarbete med IBMoch anslutit till World Community Grid, ett datornätverk där allmänheten upplåter datorkraft åt angelägna projekt.På så vis kan beräkningar som annars skulle tagit många år att utföra nu utföras på några månader.

Erica Ollmann Saphire har utlyst ytterligare en insamling, den här gången med syftet att finansiera enpostdoktortjänst för att hjälpa analysera insamlad data. Även den tycks gå vägen, men hon ser ändå inte

gräsrotsfinansiering som någon universalkur.

- Gräsrotsfinansiering av vetenskap är svårare än att finansiera kommersiella projekt. Vi vill i princip att människorska skänka pengar för att lösa någon annans problem, man får liksom ingen pryl på posten som tack.

Att insamlingarna gått så bra har säkert också att göra med att ebola varit på agendan, tror hon.

- I ärlighetens namn vet jag inte om jag hade fått projektet finansierat via internet om jag lanserat det förra året.Eller, för den delen, om jag skulle få ett projekt finansierat på det här viset nästa år.

Gav inte upp

Erica Ollmann Saphire tillhör forskningseliten. Denny Luan, däremot, var ny inom akademin och saknadekontakter. Men, precis som Erica Ollmann Saphire vittnar Denny Luan om en värld med krympande anslag ochstenhård konkurrens. Luan fick inte finansiering för sin doktorandtjänst i biokemi vid University of Washington ochla därför forskningen på hyllan.

Men, istället för att ge upp, bestämde han sig för att försöka göra något åt spelreglerna. Tillsammans med ett antalandra avhoppade forskare startade han sajten Experiment.com, en webbplats för gräsrotsfinansiering avvetenskapliga studier. Med säte i San Francisco, Kalifornien, och drygt en miljon dollar från riskkapitalbolag ochaffärsänglar i ryggen, drog verksamheten i gång april 2012.

Typiskt söker forskarna summor på mellan 1 000 och 10 000 dollar. Projekten är sinsemellan mycket olika, frånforskning på gråvalars skallar till om botox gör oss lyckligare. Varje insamling begränsas av ett slutdatum och ommålsumman inte nås innan dess går insamlade medel tillbaka till bidragsgivarna. Fullt finansierade projektdebiteras en avgift på 5 procent.

Fyra av tio når full finansiering

Enligt Denny Luan omsätter företaget i år cirka 1,3 miljoner dollar och kring 80 projekt per vecka bereds utrymmepå sajten. Kring 40 procent når full finansiering.

- Att forskarna når sin målsumma är viktigt för att sajten ska bära sig ekonomiskt. För det krävs att projektenpresenteras begripligt och görs ut i snygg layout. Vi bistår därför med exempelvis textbearbetning och tips på hurman når ut i sociala medier och genom bloggar. Alla vinner på det upplägget, som jag ser det.

Denny Luan har inte återupptagit sina forskarstudier. Han tror att sajter som Experiment.com kommer att bli fleroch växa, men inte ersätta traditionellt ansökningsförfarande. Snarare är det ett komplement.

En kritik som ibland framförs är att gräsrotsfinansiering premierar lättviktig forskning. Det håller Denny Luan intemed om. Svårbegriplig vetenskap kan mycket väl finansieras via gräsrötter.

- Framgångsfaktorn tycks vara engagemang. Om forskarna verkligen anstränger sig och är duktiga på att få ut sittbudskap är komplexitet inte nödvändigtvis något hinder.

Skydd mot bluffprojekt

Ett annat potentiellt problem är att sajter för gräsrotsfinansiering riskerar ge utrymme åt forskning som vid närmaregranskning skulle kunna betraktas som oetisk, omöjlig att genomföra eller duplicera redan genomförd forskningutan att bidra med ny kunskap.

Enligt Denny Luan skyddas sajten mot rena bluffprojekt genom att redaktörerna, som har vetenskaplig bakgrund,går igenom projekten innan de läggs upp. Men han ser frågan som delvis hypotetisk, eftersom de ännu inte tagitemot några speciellt problematiska projektansökningar.

- Men, om det finns frågor om en viss del av ett projekt skulle vi bara uppmuntra forskaren att vara öppen ochtransparent i sin projektbeskrivning. Frågeställningen tror jag inte heller är specifik för crowdfunding, utan är någotsom forskare måste brottas med vid all form av vetenskap.

Fördel för missgynnade grupper

Robin Teigland, docent och verksam vid Handelshögskolan i Stockholm, forskar på sociala medier och nätkultur.Hon ser att gräsrotsfinansiering kan vara till särskild nytta för traditionellt missgynnade grupper. I forskning på

gräsrotsfinansiering av entreprenöriella projekt har det exempelvis visat sig att kvinnor är framgångsrika i högreutsträckning än män.

- Riskkapitalister tenderar att finansiera manliga entreprenörer i högre utsträckning än kvinnliga, vilket säkert haratt göra med att riskkapitalbolagen domineras av män.

Inom akademin ses samma mönster, påpekar Robin Teigland.

- Centraliserade institutioner tenderar att finansiera företrädesvis etablerade, manliga forskare.Gräsrotsfinansiering innebär tydliga fördelar för dem som idag står utanför traditionella nätverk, sannolikt gäller detäven för forskare.

Kommer att ta tid

Hon tror också att det kommer bli vanligare att forskning finansieras med hjälp av gräsrotsfinansiering. Men, detkommer ta tid. Kännedomen om fenomenet behöver öka, universitetens intresse bli större och en del juridiskaspörsmål måste lösas.

- Tänk om Vinnova eller Riksbankens Jubileumsfond krävde att en viss del av ett projekt måste finansieras viagräsrötter? Forskarna borde kunna visa att projektet är av intresse för allmänheten innan det tilldelas mångamiljoner i medel. Många skulle säkert ogilla det, men det är väl lite av en mentalitetsfråga också bland forskare.Alla pengar måste faktiskt inte alltid komma från centrala institutioner.

© Curie

Retriever AB - ret-web04.retriever.no - 2015-02-27 18:47:37 - HANDELSHOGSKOLAN - supportsverige@retriever.se / +46 (0)8 546 12 100