tejpningstekniker vid lateral epikondyalgi: en systematisk ...1435889/fulltext01.pdftung excentrisk...
TRANSCRIPT
UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen för neurovetenskap
Fysioterapeutprogrammet
Examensarbete 15 poäng, grundnivå
Tejpningstekniker vid lateral epikondyalgi: en systematisk
litteraturstudie
Taping techniques for lateral epicondylalgia: a systematic
review
Författare Handledare Jansson, Hanna Anens, Elisabeth
Universitetsadjunkt, Phd
Redovisad 05/2020
Sammanfattning Bakgrund: Lateral epikondyalgi är en vanlig åkomma hos den allmänna befolkningen, ofta
med långvarig smärta och funktionsnedsättning som följd. I dagsläget finns ingen konsensus
om vilken behandling som är bäst vid epikondyalgi, men tejpning anses minska smärtan och
underlätta rehabiliteringen. De senaste åren har ny forskning publicerats på tejpning vid
epikondyalgi men få systematiska litteraturstudier finns. En sammanställning av den nya
litteraturen på tejpning kan leda till tydligare riktlinjer för behandling vid epikondyalgi.
Syfte: Systematiskt identifiera, granska och värdera evidensen gällnade tejpnings effekt på
smärta vid epikondyalgi.
Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databasen PubMed.
Artiklarna granskades med PEDro-skalan samt GRADE från Statens beredning för medicinsk
och social utvärdering (SBU).
Resultat: Åtta artiklar inkluderades i studien, med totalt 279 deltagare. Studierna fick mellan
fem och åtta poäng på PEDro-skalan. Evidensgradering enligt GRADE visade på begränsat
underlag för kinesiotejp (KT) avseende smärta, men otillräckligt underlag identifierades för
samma metod gällande pain-free grip strength (PFGS) och pressure pain threshold (PPT).
Otillräckligt underlag identifierades även för diamanttejp och biomekanisk tejpning på
smärta, PFGS och PPT. Det är överlag motstridiga resultat för om de olika
tejpningsteknikerna förbättrar smärtan hos patienter med epikondyalgi.
Konklusion: Evidensen för tejpning vid epikondyalgi är överlag lågt. Fler välutförda studier
med liknande frågeställning och metod är av vikt för att möjliggöra förtydligande av
evidensen och användningsområdet för de olika tejpningsteknikerna.
Nyckelord: Lateral epicondylalgia, taping, physiotherapy, systematic review as topic.
Abstract Background: Lateral epicondylalgia is a common injury, with a long period of pain and
disability as symptoms. At present there is no consensus on which treatments are the best
for epicondylalgia, but taping is considered to reduce pain and facilitate rehabilitation. In
recent years, new research has been published on taping in epicondylalgia, but few
systematic reviews are available. A compilation of the new literature on taping may lead to a
clarification in the guidelines for treatment of epicondylalgia.
Objective: Systematically identify, review, and examine evidence regarding the effects of
taping on pain in individuals with epicondylalgia.
Methods: Systematic review. The search was conducted in the database PubMed. The
studies were assessed according to PEDro scale and GRADE from Statens beredning för
medicinsk och social utvärdering (SBU).
Results: Eight articles were included in the study, with a total of 279 participants. The
studies received between five and eight points on the PEDro scale. According to GRADE
there were limited evidence for kinesiotape (KT) being able to reduce pain and insufficient
evidence for KT having any effect on pain-free grip strength (PFGS) and pressure pain
threshold (PPT). Insufficient evidence was also identified for diamond tape and
biomechanical tape for pain, PFGS and PPT.
Conclusion: The evidence for taping in epicondylalgia were in general low. Further well-
conducted studies with similar issues and methods are important to clarify the evidence and
the use of the different taping techniques.
Keywords: Lateral epicondylalgia, taping, physiotherapy, systematic review as topic.
Innehållsförteckning Bakgrund ................................................................................................................................................. 1
Tendinopati ......................................................................................................................................... 1
Epidemiologi Tendinopati ................................................................................................................... 1
Epikondyalgi ........................................................................................................................................ 1
Konservativ behandling vid tendinopati ............................................................................................. 2
Konservativ behandling vid epikondyalgi ............................................................................................ 2
Tejpning ............................................................................................................................................... 3
Problemformulering ............................................................................................................................ 4
Syfte .......................................................................................................................................................... 4
Metod ...................................................................................................................................................... 5
Design .................................................................................................................................................. 5
Urval .................................................................................................................................................... 5
Datainsamlingsmetod.......................................................................................................................... 5
Databearbetning ................................................................................................................................. 7
Etiska överväganden ........................................................................................................................... 9
Resultat.................................................................................................................................................... 9
Kinesiotejpning .................................................................................................................................. 13
Diamanttejpning ................................................................................................................................ 15
Biomekanisk tejpningsteknik (BMT) .................................................................................................. 17
Diskussion .............................................................................................................................................. 17
Tejpningens effekter på smärta i aktivitet ........................................................................................ 18
Tejpningens effekter på smärta i vila ................................................................................................ 19
Tejpningens effekter på pain-free grip strength (PFGS).................................................................... 19
Tejpningens effekter på pressure pain threshold (PPT) .................................................................... 20
Kombinationsbehandling .................................................................................................................. 21
Kvalitetsgranskning ........................................................................................................................... 22
Metoddiskussion ............................................................................................................................... 22
Framtida forskning ............................................................................................................................ 24
Klinisk implementering ...................................................................................................................... 24
Konklusion ............................................................................................................................................. 25
Referenslista .......................................................................................................................................... 26
1
Bakgrund Tendinopati Ordet tendinopati beskriver kliniska tillstånd i en sena eller området kring senan som kan
uppkomma till följd av överanvändning av senan (1). I den här uppsatsen används begreppet
överanvändning synonymt till det engelska ordet overuse. Överanvändning av en sena kan
komma från en mekanisk belastning i vardagen eller vid idrottsutövande som leder till slitage
av senan (2). Senare forskning har visat att tillståndet karaktäriseras av smärta utan
inflammatorisk process vilket har lett till skiftande terminologi, den tidigare etablerade
termen tendinit byttes mot tendinos som sedan byttes mot tendinopati. Tendinopati är det
begrepp som kommer användas i den här uppsatsen (3).
Epidemiologi Tendinopati Tendinopati är en vanlig diagnos hos patienter inom primärvården, det drabbar ofta
akillessenan, rotatorkuffen och senfästen vid armbågens epikondyler (3,4). Prevalens för
tendinopati i nedre extremitet har rapporterats till 1,6% (5). Prevalens för tendinopati i
armbågen har rapporterats till värden mellan 1% - 3% i allmänna befolkningen (6).
Tendinopati drabbar personer i olika åldrar samt personer med senor som utsätts för olika
nivåer av belastning (7). De drabbade upplever olika nivåer av smärta, irritation av senan,
och påverkan av funktion. Även återhämtning från tendinopati har en stor variation. De
tidigare förklaringsmodellerna av tendinopati som en inflammatorisk process eller
degenerativ process kan inte förklara den stora spridningen gällande vilka som drabbas,
symtom och återhämtning. Forskare diskuterar nu nya förklaringsmodeller för tendinopati
och hur det ska behandlas (7).
Trots att tendinopati inte har någon tydlig epidemiologi har ändå några riskfaktorer
identifierats, vilka korrelerar med tendinopati, däribland kön, ålder, läkemedelsanvändning
(antibiotika), tidigare tendinopati, tidigare skada och nedsatt muskelstyrka (8).
Epikondyalgi Epikondyalgi, tendinopati som drabbar senfästen vid armbågen, är en av de vanligare
formerna av tendinopati (3) och kommer att utgöra fokusområdet för litteraturstudien.
Epikondyalgi är ett samlingsnamn för lateral och medial epikondyalgi, i folkmun ofta
2
benämnda som tennisarmbåge (lateral epikondyalgi) och golfarmbåge (medial epikondyalgi).
Prevalens för lateral epikondyalgi rapporterades i en finsk studie från 2006 till 1,3% och
medial epikondyalgi till 0,4% (9). Riskfaktorer för epikondyalgi är rökning, övervikt, repetitiva
armrörelser och tung belastning. Epikondyalgi är lika vanligt hos män som hos kvinnor. Även
ålder utgör en riskfaktor, personer i åldrar mellan 45-54 år drabbas oftare av epikondyalgi än
övrig befolkning (9).
Konservativ behandling vid tendinopati Det saknas behandlingsriktlinjer för tendinopati från Fysisk Aktivitet i sjukdomsprevention
och sjukdomsbehandling (FYSS) samt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
(SBU). Det saknas även nationella riktlinjer för tendinopati från Socialstyrelsen. Det är ett
problem för fysioterapeuter att det saknas konsensus för hur tendinopati ska behandlas och
det finns ett behov av att utveckla riktlinjer för behandling (10). En bidragande faktor till att
det saknas konsensus gällande behandling kan vara att tendinopatins patofysiologi inte varit
känd (11). Givet avsaknaden av konsensus gällande behandling är det föga förvånande att de
konservativa behandlingsmetoderna i klinik för tendinopati har varit många. Några av de
icke operativa fysioterapeutiska behandlingsmetoderna som använts som behandling för
tendinopati är ultraljud, akupunktur, elektroterapi, laser, stötvågsbehandling,
steroidinjektioner, träning och tejpning (11). Tung excentrisk träning med tre set om 15
repetitioner, två gånger om dagen har även visats vara effektivt vid akillestendinopati samt
patelartendinopati (12,13)(13).
Konservativ behandling vid epikondyalgi I likhet med forskningsfältet för tendinopati beforskas en rad olika konservativa
behandlingar för epikondyalgi. Liksom för paraplydiagnosen tendinopati saknas riktlinjer från
FYSS, SBU och Socialstyrelsen för vilken konservativ behandling som är mest effektiv vid
epikondyalgi. I en systematisk litteraturstudie av Sims et al. (14) framgår det att ingen
enskild konservativ behandling är att föredra framför en annan utifrån rådande evidensläge.
På kort sikt har kortikosteroidinjektioner visat god effekt på smärta och greppstyrka, på lång
sikt (vid uppföljning efter ett år) har fysioterapi lika god effekt som injektioner (14). En
systematisk litteraturstudie gjord av Miguel Ortega-Castillo et al. (15) visade på excentrisk
träning som en effektiv behandling vid tendinopati i övre extremitet men att vidare forskning
behövs för att jämföra excentrisk träning med andra behandlingar.
3
Tejpning Tre olika tejpningstekniker belyses i denna litteraturstudie. Dessa tejpningstekniker är
kinesiotejpning (KT), diamanttejpning och biomekaniska tejpningstekniker (BMT).
Kinesiotejpning innebär applicering av elastisk tejp enligt de rekommendationer som Dr.
Kase (16) presenterar i sin litteratur. Tejpen kan appliceras i Y-form, I-form och X-form och
beroende på hur den appliceras förväntas antingen inhibition av smärta genom det
nedåtgående smärtmodulerande nervsystemet till följd av taktil stimulering av huden eller
facilitering av fasciarörelse (16,17). Diamanttejpning innebär att en icke-elastisk tejp
appliceras i form av en diamant runt det smärtsamma området på armbågen. Tejpen
appliceras på så vis att handledsextensorernas senor ska utsättas för en mindre belastning
och därigenom leda till minskad smärta och förbättrad muskelfunktion (18). Biomekanisk
tejpningsteknik är en tejpningsform där både elastisk och icke-elastisk tejp används. Det är
en ny form av tejpning förespråkad av Dr. Dones et al. (19). Tekniken bygger på
förutsättningen att det är möjligt att öka mellanrummet mellan den djupa fascian och
muskeln genom att lyfta och föra dem närmare varandra samt möjligheten att påverka
rörelsen av den djupa fascian med hjälp av tejpningen (19). Standard biomekanisk teknik
(SBMT) använder sig av submaximal kontraktion mot ett motstånd för att inhibera
handledsextensorer innan tejpen appliceras. De andra två tejpningsteknikerna är två
varianter av ”vector correcting dysfunction technique” (VCDT), palpering används för att
upptäcka hur fascian rör sig och på så vis kunna applicera tejpen korrekt. I båda
tejpningsteknikerna appliceras sedan tejpen över det smärtsamma området och åt det håll
som motstånd noterats genom palpering. I VCDT 1 appliceras tejpen i distal till proximal
riktning, med handleden i neutral position och i VCDT 2 appliceras tejpen i proximal till distal
riktning, med handleden i flekterad position (19).
Trots att tejpning används mycket inom både klinik och idrott har tejpens sanna effekt och
verkningsmekanismer ännu inte kunnat fastställas. Ofta används det för att lindra smärta
och onormala sensationer, samt förbättra funktion vid ledrörelse (20). Diamanttejp och
biomekanisk tejpningsteknik är sparsamt beforskat, lite mer forskning finns på kinesiotejp.
Studier gjorda på KT har visat på effektiv smärtlindring hos kvinnor med gluteal tendinopati
(21) samt en möjlig smärtlindring vid impingement syndrom i axeln(22).
4
En sökning på epikondyalgi och tejpning på PubMed gav nio nya Randomiserade
kontrollerade studier (RCT) under de senaste fem åren, varav fem var publicerade de senaste
två åren. Det finns således ett behov av att systematiskt granska de studierna för att
tydliggöra fältet av behandling vid epikondyalgi och hur stark evidens det finns för en
behandling med tejpning.
Problemformulering Det är ett problem för fysioterapeuter att det saknas riktlinjer för behandling av epikondyalgi
och det finns ett behov av att utveckla sådana riktlinjer (10). Det saknas behandlingsriktlinjer
från FYSS, SBU och Socialstyrelsen för tendinopati och epikondyalgi. Ett flertal RCT studier
gällande konservativ behandling vid epikondyalgi har publicerats de senaste åren men det
saknas evidens för vilken behandling som är mest effektiv (14). Ett antal nya artiklar om
tejpning som behandling för smärta vid epikondyalgi har publicerats de senaste åren. Det
finns ett behov av att sammanfatta fynden från dessa studier i en systematisk
litteraturstudie och tydliggöra effekten av tejpningsteknikerna och huruvida det bör ingå i
fysioterapeutiska behandlingsriktlinjer för smärta vid epikondyalgi.
Syfte Syftet med studien var att systematiskt granska vetenskapliga artiklar gällande effekten av
tejpning som behandling för smärta vid epikondyalgi samt att granska artiklarnas
gemensamma evidensvärde.
Frågeställning 1) Vilken evidens finns det för tejpning som behandling för smärta vid epikondyalgi?
2) Vilken effekt har tejpning på smärta direkt (inom 30 minuter) och på kort sikt (upp till
fyra veckor) hos patienter med epikondyalgi jämfört med annan konservativ
behandling eller ingen behandling?
5
Metod Design En deskriptiv litteraturstudie (23) genomfördes då syftet var att kartlägga effekten och
sammanställa rådande evidens om tejpning vid epikondyalgi. Litteraturstudie ansågs vara
den mest relevanta designen utifrån detta syfte.
Urval Sökning efter artiklar genomfördes i databasen PubMed, en ämnesspecifik databas med
referenser till peer-granskade artiklar inom medicin, biomedicin, omvårdnad, odontologi och
sjukvård.
Inklusionskriterier ● Randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller randomiserad överkorsningsstudie
(RÖS)
● Publicerad mellan åren 2000 och 2020
● Artiklarna är skrivna på svenska eller engelska
● Artiklarna möter PICO-kriterierna utifrån min frågeställning. PICO står för Patient,
Intervention, Control och Outcome. För att möta PICO kriterierna ska artiklarna
behandla patienter som har epikondyalgi (P), med tejp (I), jämfört med annan
konservativ behandling eller ingen behandling (C) och utvärderas genom smärta (O)
(23)
Exklusionskriterier • Ej specificerat till tendinopati i armbågsled
• Artiklar som kommer från tidskrifter som inte är peer-granskade
• Artiklar som inte genomgått etisk prövning eller tydligt diskuterar etiska
överväganden
• Artiklar som kräver avgift
Datainsamlingsmetod Litteratursökningen genomfördes i databasen PubMed, se tabell 1 för sökstrategi.
6
Tabell 1. Littertaursökning i PubMed
Databas: PubMed Datum: 2020-02-14
Sökord Begränsningar/filter Antal träffar
# 1 pain[Title/Abstract] OR pain*[Title/Abstract] OR VAS [Title/Abstract] OR NRS[Title/Abstract]
703 181
# 2 athletic tape [Title/Abstract] OR athletic tape [MeSH Terms] OR orthotic tape [Title/Abstract] OR kinesio tape [Title/Abstract] OR kinesiotape [Title/Abstract] OR ktape [Title/Abstract] OR tape [Title/Abstract] OR taping [Title/Abstract] OR tapes [Title/Abstract] OR strap [Title/Abstract] OR straps [Title/Abstract]
22 026
# 3 (elbow[Title/Abstract] OR elbow[MeSH Terms]) AND (tendino*[Title/Abstract] OR tendino*[MeSH Terms])
1 755
# 4 (tendinopathies[Title/Abstract]) AND (elbow[Title/Abstract] OR elbow[MeSH Terms])
77
# 5 (tendinitis[Title/Abstract]) AND (elbow[Title/Abstract] OR elbow[MeSH Terms])
144
# 6 elbow tendinopath* [Title/Abstract] OR medial epicondylitis [Title/Abstract] OR epicondyl* [Title/Abstract] OR lateral epicondylitis [Title/Abstract] OR epicondylitis [Title/Abstract] OR epicondyalgia [Title/Abstract] OR tennis elbow [Title/Abstract] OR golfers elbow.
5 159
#7 #3 OR #4 OR #5 OR #6 5 397
#8 #2 AND #7 49
#9 #1 AND #8 35
#10 #9 AND ("2000/01/01"[Date - Publication] : "2020/02/14"[Date - Publication])
31
Svenska Engelska
31
Sökfiltren engelska, svenska och publicerad sedan år 2000-01-01 användes för att begränsa
resultatet. De booleska operatorerna OR och AND användes för att kombinera de olika
sökorden och precisera sökningen. Sökningen resulterade i 31 artiklar. Efter läsning av
abstrakt konstaterades att åtta artiklar var relevanta enligt frågeställning och inklusions-och
7
exklusionskriterier. Se figur 1 för flödesschema över datainsamlingen samt bilaga 3 för
redovisning av exkluderade artiklar.
Figur 1. Flödesschema över datainsamlingsmetod
Databearbetning Författaren granskade alla inkluderade artiklar enligt PEDro-skalan (bilaga 1). I syfte att öka
tillförlitligheten av författarens kvalitetsbedömning granskades en av artiklarna även av
författarens handledare. Diskussion om vald artikels slutgiltiga poängsumma genomfördes
och låg sedan till grund för bedömning av övriga artiklar enligt PEDro. PEDro skalan är ett
verktyg för att bedöma studiens inre validitet samt eventuellt överförbarhet av resultat (se
bilaga 1). PEDro har en acceptabel reliabilitet (24) och god validitet (25,26). PEDro-skalan
består av 11 kriterier var av alla utom det första kriteriet bidrar till den slutgiltiga
poängsumman (se bilaga 1).
8
Slutligen gjordes en evidensbedömning och gradering av artiklarna för varje enskilt
utfallsmått på smärta enligt GRADE från SBU (bilaga 2). GRADE är en fyrgradig skala där den
vetenskapliga grunden värderas enligt: starkt underlag (grad 4), måttligt starkt underlag (grad 3),
begränsat underlag (grad 2) samt otillräckligt underlag (grad 1). Vidare innebär ett starkt
vetenskapligt underlag att det föreligger liten risk att ny forskning kommer att komma fram till
nya slutsatser, samtidigt som ett begränsat vetenskapligt underlag innebär högre chans för nya
studier att påverka evidensläget. Arbetsprocessen med GRADE utgår ifrån en preliminär
evidensstyrka vilket baseras helt och hållet på vilken design de studier som inkluderas i det
vetenskapliga underlaget har. Randomiserade kontrollerade studier bedöms preliminärt som
starka. Sedan höjs eller sänks den preliminära evidensstyrkan med ett eller två steg enligt vissa
kvalitetsfaktorer (27,28), se figur 2. I det fall då ingen eller endast en av ett fåtal studier visar
på signifikant effekt av tejpningstekniken har författaren i samråd med handledare, valt att
bedöma detta som otillräckligt underlag (grad 1). GRADE har god validitet (29), ingen evidens
hittades på GRADEs reliabilitet.
Figur 2. Evidensstyrka enligt SBU:s GRADE
9
Etiska överväganden
De studier som inkluderats i litteraturstudien har fått etiskt godkännande innan start eller
tydligt redovisat sina etiska överväganden, alla artiklar var även peer-granskade. Forskning
ska vara till nytta för samhället, vården eller individen, ingen försöksperson ska komma till
skada psykiskt eller fysiskt under forskningsprocessen. Den här litteraturstudien behövde
inte genomgå en etisk prövning då alla artiklar som inkluderades redan är genomförda och
avslutade och där med är risken för att någon kommer till skada under studiens arbete
mycket liten. Litteraturen citerades sanningsenligt med tydliga referenser och har granskats
objektivt.
Resultat Totalt inkluderades åtta studier i litteraturstudien, alla hade en population med lateral
epikondyalgi. Den data som identifierades var heterogen då intervention, kontrollgrupp,
interventionsperiod och utfallsmått varierade samt att symtomduration inte alltid var
specificerat i studierna, se tabell 2. Fyra av studierna var Randomiserade kontrollerade studier
(RCT) (30–33) och fyra var randomiserade överkorsningsstudier (RÖS) (19,34–36). I
överkorsningsstudier är varje individ sin egen kontroll genom att de får genomgå flera
behandlingar med ”washout perioder” emellan. Tre olika tejpningstekniker identifierades;
diamanttejpning, kinesiotejpning och biomekanisk tejpnings teknik.
Resultatet av kvalitetsbedömningen enligt PEDro varierade mellan 4-8 poäng, se tabell 3.
Alla studierna hade gjort försök till att blinda deltagare eller utvärderare, däremot fick
många av studierna inte poäng, trots att de utgav sig för att vara blindade, på grund av
kriteriebeskrivningarna enligt PEDro.
10
Tabell 2. Resultattabell
Författare År Land Studiedesign
Intervention- och Kontrollgrupp Dosering/frekvens Siffror visar antal grupper/behandlingar i studien
Deltagare Ålder Kön Duration av skadan Bortfall
Uppföljningstid (direkt/kortsiktig) Utfallsmått Studiens duration
Resultat (genomsnittlig förbättring)
Grad av blindning enligt artikeln
Au et al. (36) 2017 Kina RÖS
1. Faciliterande KT: I-formad elastisk tejp applicerades med 125% sträckning, i riktning från ursprung till fäste av muskeln. Armbågen var lätt böjd och handleden i neutral position. 2. Inhiberande KT: I-formad elastisk tejp applicerades med 125 % sträckning, i riktning från fäste till ursprung. Armbågen var lätt böjd och handleden i neutral position. 3. PT: I-formad tejp applicerades utan spänning i riktning från ursprung till fäste. 4. Ingen tejp KT applicerades enligt Kase et al. Alla test utfördes samma dag med fem minuters ”washout period”
33 st 41 år 25K/5M >3 mån Bortfall: 3
Direkt (före och direkt efter) NPRS i aktivitet PFGS Studien pågick i en dag
30 av 33 deltagare förblev omedvetna om grupptillhörighet i studien Mellangruppsskillnad Ingen signifikant skillnad bland grupperna gällande NPRS direkt efter applicering Ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande PFGS direkt efter applicering
Deltagare var blindade
Cho et al. (34) 2018 Taiwan RÖS
1. KT: Y-formad elastisk tejp applicerades vertikalt på proximala underarmen med 130% sträckning. Tejp applicerades på rak armbåge med ulnardevierad och flekterad handled. 2. PT: Y-formad elastisk tejp applicerades utan sträckning proximalt på underarmen tre dagars ”washout period” mellan interventionerna
15st 52 år 10K/5M 2-7 mån Bortfall: 0
Direkt utvärdering (före och efter 15 min). NRS vid vila och aktivitet (upprepad armbågsrörelse med 1-kg vikt) PFGS PPT Studien pågick i 8 dagar
Mellangruppskillnader KT visade sig ha signifikant bättre effekt på NRS i aktivitet än PT direkt efter applicering (2.1 respektive 0.7) Inga signifikanta mellangruppsskillnader observerades för NRS i vila direkt efter applicering Inga signifikanta mellangruppsskillnader observerades för PFGS direkt efter applicering Inga signifikanta mellangruppsskillnader observerades för PPT direkt efter applicering
Utvärderare var blindad Deltagare var blindade
Dones et al. (19) 2019 Filippinerna RÖS
1. SBMT: inhibition av handledens extensorer används för att applicera tejpen 2. VCDT1: palpation används för att applicera tejpen 3. VCDT2: palpation används för att applicera tejpen
23 st 51 år 22K/1M >3 mån Bortfall: 1
Direkt och kortsiktig (före, direkt efter och 7 dagar efter sista interventionen) VAS i vila Studien pågick i 12 dagar
Mellangruppsskillnad Signifikant större effekt på VAS i vila för SBMT jämfört med VCDT2 (3.41 respektive 0.53) Inomgruppsskillnader VAS minskade signifikant direkt dag 1,3 och 5 för alla grupper
Utvärderare var blindade
11
Elastisk och icke-elastisk tejp användes En dags ”washout period” mellan interventionerna
Signifikant minskning på kort sikt av VAS i vila, för alla tre tekniker
Eraslan et al. (32) 2018 Turkiet RCT
1. Fysioterapi 5dagar/v i 3 veckor. 2. Fysioterapi + KT enligt Kase 5dagar/v i 3veckor. 3. Fysioterapi + stötvågsterapi 1dag/v i 3 veckor. Fysioterapi: TENS, cold pack och daglig hemträning. Applicering av KT: muskel- och fascia korrektions-tekniker användes vid applicering av tejpen. KT byttes varje vardag.
45st 48 år 34K/11M > 2 mån Bortfall: 4
Kortsiktig (före och efter 3 veckor) VAS vid vila, på natten, under aktivitet (upprepad armbågsrörelse) PFGS Studien pågick i 3 veckor
Mellangruppsskillnader KT + fysioterapi hade signifikant bättre effekt på VAS i vila på kort sikt jämfört med endast fysioterapi (3.7 respektive 1.8) KT + fysioterapi hade signifikant bättre effekt på VAS i aktivitet på kort sikt jämfört med endast fysioterapi (6.0 respektive 2.6) KT + fysioterapi hade signifikant bättre effekt på VAS under natten på kort sikt jämfört med endast fysioterapi (4.0 respektive 3.5) KT + fysioterapi hade signifikant bättre effekt på PFGS på kort sikt än vad endast fysioterapi hade (genomsnittliga förbättringen redovisas ej för grupperna) Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan KT + fysioterapi och stötvågsterapi + fysioterapi för något utfallsmått.
Utvärderare var blindad
Giray et al. (30) 2019 Turkiet RCT
1. Hemträning 2. KT enligt Kase + hemträning: X-formad elastisk tejp applicerades med sträckning. De två korta ändarna applicerades på handryggen, korsningen applicerades vid extensormuskelns fäste och de långa ändarna applicerades mot den laterala epikondylen.Y-formad elastisk tejp applicerades proximalt över underarmen. 2. PT + hemträning Hemträning: styrka och stretching Tejp byttes var 3-4e dag i 2 veckor
33 st 45 år 26K/4M < 3 mån Bortfall: 3
Direkt och kortsiktigt (före, direkt efter applicering, efter sista behandlingen och efter 4 veckor) VAS vid vila, aktivitet och under natten. PFGS Studien pågick i 6 veckor
Mellangruppsskillnader VAS i aktivitet minskade signifikant direkt efter applicering av KT jämfört med PT (1.5 respektive 0.5) VAS i vila minskade signifikant direkt efter applicering av KT jämfört med PT (1.5 respektive 0) KT + träning hade signifikant bättre effekt på VAS vid aktivitet efter behandlingsperioden jämfört med PT + träning (3.5 respektive 0.5) KT + träning hade signifikant bättre effekt på VAS i vila på kort sikt jämfört med PT + träning och endast träning (1.5, 0 respektive 2.0) KT + träning hade signifikant bättre effekt på VAS i aktivitet på kort sikt jämfört med PT + träning och endast träning (3.5, 1.0 respektive 1.5) KT + träning hade signifikant bättre effekt på VAS under natten på kort sikt jämfört med PT + träning (2.5 respektive 0.5)
Deltagare var blindade Utvärderare var blindade
12
Ingen signifikant effekt redovisades för PFGS
Koçak et al. (31) 2019 Turkiet RCT
1. KT: X-band placerades över epikondylen med 125% sträckning. Y-formad tejp applicerades över extensormuskeln med 125% stretch. Armbågen var extanderad och underarmen pronerad, handleden var i neutral position. 2. Steroidinjektion 3. KT + steroidinjektion Tejpen applicerades 2ggr/v med en total av fem gånger. Tejpen satt på mellan gångerna
84 st 18-70 år K/M: ? <3 mån Bortfall: 0
Kortsiktig och långsiktig (före, 3v och 12 v efter avslutad behandling) VAS vid vila och aktivitet PFGS PPT Studien pågick i ca 15 veckor
Mellangruppsskilnader Steroidinjektion + KT har signifikant bättre effekt än KT eller steroidinjektion för sig på VAS vid aktivitet på kort sikt (4.21, 2.15 respektive 1.82) Steroidinjektion + KT har signifikant bättre effekt än KT eller steroidinjektion för sig på PPT på kort sikt (1.83, 1.19 respektive 0.62) Steroidinjektion + KT visade sig ha signifikant bättre effekt än endast KT beträffande utfallsmåttet PFGS på kort sikt (6.53 respektive 2.57) Ingen signifikant skillnad för VAS i vila konstaterades mellan grupperna.
Utvärderare var blindad
Shakeri et al. (33) 2018 Iran RCT
1. Diamanttejpning: tejp applicerades med sträckning och överlappande 2. PT - diamantformad tejpning utan spänning och utan överlappning Applicerades 3 ggr på en vecka. Icke-elastisk tejp användes
30 st Ungefär 34 år 30 K >3mån Bortfall: ?
Direkt och kortsiktigt VAS vid aktivitet (före och vid sista behandlingen) PPT (före och efter varje tejpning) Studien pågick i en vecka
Mellangruppsskillnader Diamanttejpning med spänning hade signifikant bättre effekt än PT på VAS i aktivitet efter avslutad behandling (3.87 respektive 1.34) Ingen signifikant skillnad kunde redovisas för PPT
Utvärderare var blindad
Vicenzino et al. (35) 2003 Australien RÖS
1. Diamanttejpning: tejp applicerades med sträckning och överlappande 2. PT - diamantformad tejpning utan spänning och utan överlappning 3. Ingen tejpning Icke-elastisk tejp användes En intervention per dag ”Washout perioden” varade mellan 24 h till 9 dagar
16 st 45 år 4K/12M >3 mån Bortfall: ?
Direkt (före, direkt efter och 30 min efter) PFGS PPT Studien varade i 3 veckor
Mellangruppsskillnader Diamanttejpning gav signifikant bättre resultat på PFGS jämfört med placebo eller ingen tejp (34 respektive 6) Ingen signifikant skillnad redovisades för PPT
Deltagare var blindade
Direkt = inom 30 minuter efter applicering. Kort sikt = upp till fyra veckor efter påbörjad behandling. RCT = Randomiserad kontrollerad studie, RÖS = Randomiserad översiktsstudie, KT = Kinesiotejp, PT = Placebotejp, K = Kvinna, M = Man, NPRS = Numeric pain rating scale, NRS = Numeric rating scale, PFGS = Pain-free grip strength, PPT = pressure pain threshold, VAS = Visual analogue scale, BMT = Biomechanical taping, SBMT = Standard biomechanical taping, VCDT = Vector correcting dysfunction technique, TENS = Transkutan elektrisk nervstimulering
13
Tabell 3. Kvalitetsbedömning enligt PEDro-skalan. För beskrivning av kriterier se bilaga 1
Artikel (1) 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Totalt
Au et al. (36)
X X X X X X 5
Cho et al. (34)
X X X X X X 5
Dones et al. (19)
X X X X X X 5
Eraslan et al. (32)
X X X X X X 6
Giray et al. (30)
X X X X X X X X X 8
Koçak et al. (31)
X X X X X X X X 7
Shakeri et al. (33)
X X X X X 4
Vicenzino et al. (35)
X X X X X X X 6
Kriteriebeskrivning: (1) specificerade inklusionskriterier. 2. Randomisering. 3. Dold grupptilldelning. 4. Grupplikhet vid start. 5. Blindade deltagare. 6. Blindade behandlare. 7. Blindade Undersökare. 8. Slut-data från minst 85% av varje grupp. 9. Alla deltagare avslutade studien eller så behandlades deras data med ”intention to treat”. 10. Mellangruppsstatistik rapporteras för minst ett utfall. 11. Variations- och centralmått redovisas.
Kinesiotejpning Fem av de inkluderade studierna utvärderade kinesiotejp, tre av dessa är RCTs (30–32) och
två är RÖS (34,36). Studierna varierade i upplägg av interventions och kontrollgrupp, se
tabell 2, utfallsmått hade dock många studier gemensamt.
Smärta i aktivitet
Fem studier undersökte smärta under aktivitet med hjälp av en 11-gradig smärtskala (30–
32,34,36). Tre av dessa studier visade att de grupper som fick behandling med KT i
kombination med annan behandling hade signifikant bättre mellangruppsskillnader gällande
smärtupplevelse på kort sikt jämfört med kontrollgrupperna (30–32). Koçak et al.(31)
jämförde KT i kombination med steroidinjektioner mot endast KT och endast
steroidinjektioner och kom fram till att kombinationen KT och Steroidinjektioner gav bäst
resultat på kort sikt. Giray et al. (30) konstaterade att hemträning i kombination med KT gav
bättre effekt än PT och hemträning eller endast hemträning. Eraslan et al. (32) kom fram till
att KT i kombination med fysioterapi är bättre än endast fysioterapi.
14
Två studier visade även att den direkta effekten av KT var signifikant bättre än
kontrollgruppernas (30,34).
Smärta i vila och på natten
Fyra av de artiklar som använde sig av KT utvärderade smärta i vila och/eller på natten (30–
32,34). Två artiklar kom fram till signifikanta mellangruppsskillnader för KT i vila eller under
natten på kort sikt (30,32). Giray et al. (30) visade även att VAS i vila minskade signifikant
direkt efter applicering av kinesiotejp jämfört med PT.
I Girays et al. (30) studie kom de fram till att KT och träning ger minskad smärta i vila, direkt
och på kort sikt jämfört med endast träning eller PT och träning. Eraslan et al. (32)
konstaterade att KT och fysioterapi (innehållande hemträning) hade signifikant lägre resultat
på smärtskalor än endast fysioterapi på kort sikt.
Pain-free grip strength (PFGS)
Fem av de studier som använde kinesiotejp utvärderade PFGS (30–32,34,36). En studie
utförd av Eraslan et al. (32) kom fram till att den grupp som fick KT i kombination med
fysioterapi hade signifikant högre PFGS på kort sikt än endast fysioterapi. Koçak et al. (31)
konstaterade att kombinationen av KT och steroidinjektioner gav signifikant bättre resultat
än endast KT eller steroidinjektioner på kort sikt.
Au et al.(36), Cho et al. (34) och Giray et al. (30) kom fram till att det inte fanns någon
signifikant skillnad mellan interventions och kontrollgrupperna gällande direkt och kortsiktig
verkan på PFGS.
Pressure pain threshold (PPT)
Två studier undersökte den effekt KT hade på PPT (31,34). Koçak et al. (31) visade att KT i
kombination med steroidinjektion gav signifikant högre PPT än endast KT eller endast
steroidinjektioner (p<0.001) på kort sikt. Cho et al. kom inte fram till någon signifikant
skillnad mellan grupperna på utfallsmåttet PPT.
Kvalitetsgranskning och evidensgradering
Studierna graderades mellan fem och åtta poäng på PEDro-skalan, se tabell 3. Artikeln av
Giray et al. (30) var den enda av artiklarna som fick poäng för blindning av deltagare och
15
utvärderare. Blindningen bekräftades genom ett post-studieformulär där deltagare och
utvärderare fick gissa grupptillhörighet (p>0.05). Två studier använde sig inte av ”intention
to treat-analysis”, tre artiklar kunde inte bekräfta att grupptilldelningen var dold och i en
studie gick det inte att utläsa om mer än 85% av deltagarna gav de slutgiltiga utfallsmåtten.
Antalet deltagare i studierna varierade mellan 15 och 84.
Den sammanlagda evidensgraden för kinesiotejpning för att minska smärta i aktivitet vid
epikondyalgi bedöms som begränsat underlag, evidensgrad 2. GRADE sänktes på grund av a)
bristande precision (-1), genom stor variation i deltagarantal, få antal studier på ämnet och
bristande redovisning av konfidensintervall, samt till följd av b) låg överensstämmelse (-1) då
både interventionens upplägg och kontrollgruppernas behandling varierade mellan
studierna.
Den sammanlagda evidensgraden för kinesiotejpning för att minska smärta i vila och på
natten bedöms som begränsat underlag, evidensgrad 2. GRADE sänktes på grund av a)
bristande precision (-1), genom stor variation i deltagarantal, få antal studier på ämnet och
bristande redovisning av konfidensintervall, samt till följd av b) låg överensstämmelse (-1) då
både interventionens upplägg och kontrollgruppernas behandling varierade mellan
studierna, samt till följd av motstridiga resultat.
Evidensgraderingen enligt GRADE för kinesiotejpnings effekt på PFGS bedöms som
otillräckligt underlag, evidensgrad 1. Följande faktorer påverkade bedömningen a) bristande
precision (-1), genom stor variation i deltagarantal, få antal studier på ämnet och bristande
redovisning av konfidensintervall, samt till följd av b) låg överensstämmelse (-2) då både
interventionens upplägg och kontrollgruppernas behandling varierade mycket mellan
studierna, samt till följd av motstridiga resultat.
Otillräckligt underlag för evidensgradering enligt GRADE gällande PPT, till följd av det låga
antalet artiklar samt att endast en visade på signifikant effekt av behandlingen.
Diamanttejpning Två studier undersökte effekten av diamantformad tejpning för smärta vid epikondyalgi.
Både Vicenzino et al. (35) och Shakeri et al. (33) använde sig av icke-elastisk tejp. Båda
studierna utvärderade resultatet mot PT (33,35). En av studierna var RCT (33) där tejp
16
applicerades 3 gånger under en vecka och den andra var en RÖS (35) där utfallsmåtten vid
diamanttejp, PT och ingen tejp undersöktes under tre olika dagar.
Smärta i aktivitet
En studie undersökte effekten av diamanttejpning på smärta i aktivitet. Shakeri et al. (33)
visade att diamanttejp gav signifikant bättre resultat än placebotejpning på kort sikt.
Smärta i vila och på natten
Ingen studie utvärderade smärtan under natten eller i vila.
Pain-free grip strength (PFGS)
En studie undersökte effekten på utfallsmåttet PFGS. Vicenzino et al. (35) visade att
diamanttejp gav signifikant högre resultat på PFGS jämfört med PT eller ingen tejp direkt
efter applicering.
Pressure pain threshold (PPT)
Båda studierna undersökte effekten av diamanttejp på PPT. Ingen av studierna visade på
signifikanta mellangruppsskillnader för PPT.
Kvalitetsgranskning och evidensgradering
Shakeri et al. (33) fick 4 poäng på PEDro-skalan och Vicenzino et al. (35) fick 6 poäng. Ingen
av studierna redovisade en dold grupptilldelning, intention to treat eller tydlig redovisning av
deltagarantalet genom studien. Vicenzino et al. (35) fick även poäng för blindning av
deltagare och utvärderare genom sitt frågeformulär där det konstaterades att blindningen
av deltagare hade lyckats. I studien utförd av Shakeri et al. (33) redovisades 30 deltagare
respektive 16 deltagare i studien utförd av Vicenzino et al. (35).
Den sammanlagda evidensgraden för diamanttejpning som behandling för att förbättra
pressure pain threshold (PPT) vid epikondyalgi bedöms som otillräckligt (grad 1) till följd av
de negativa resultaten samt det få antalet studier utförda på ämnet.
Otillräckligt underlag för att evidensgradera smärta i aktivitet eller PFGS med GRADE på
grund av att endast en studie använde vardera utfallsmått.
17
Biomekanisk tejpningsteknik (BMT) En studie (19) undersökte effekten av tre olika biomekaniska tejpningstekniker på smärta vid
epikondyalgi.
Smärta i aktivitet
I denna studie undersöktes inte smärta i aktivitet.
Smärta i vila och på natten
Studien konstaterar att SBMT hade signifikant större förbättring av VAS i vila än VCDT2
(p<0.05). Studien visade att alla tre tejpningstekniker hade direkt effekt på smärtan mätt
med VAS i vila (p<0.05) och även på kort sikt visades signifikant förbättring av alla tre
tejpningstekniker (p<0.0001).
Pain-free grip strength (PFGS)
PFGS utvärderades inte i denna studie.
Pressure pain threshold (PPT)
I den här studien utvärderades inte PPT.
Kvalitetsgranskning och evidensgradering
Studien fick fem poäng efter författarens kvalitetsgranskning enligt PEDro, se tabell 3.
Studien var en RÖS med 23st deltagare. De olika tejpningsteknikerna genomfördes på tre
separata dagar med en washout dag emellan. Randomisering av SBMT och VCDT1 skedde
mellan deltagarna dag ett och den tejpning som inte utfördes på dag ett utfördes dag tre.
Dag fem fick alla patienter VCDT2, där av ansågs studien ej vara helt randomiserad. Utifrån
PEDro:s kriterier var varken deltagare eller utvärderare blindade och det gick inte heller att
utläsa om grupptilldelningen var dold. I studien ingick 23 deltagare.
Otillräckligt underlag för evidensgradering enligt GRADE.
Diskussion Sammanfattning av resultat Syftet med studien var att systematiskt granska vetenskapliga artiklar gällande effekten av
tejpning som behandling för smärta vid lateral epikondyalgi samt att granska artiklarnas
18
gemensamma evidensvärde. Åtta artiklar som matchade förutbestämda inklusions- och
exklusionskriterier identifierades. Kinesiotejpning med elastisk tejp fundersöktes i fem
artiklar, diamanttejpning med icke-elastisk tejp undersöktes i två artiklar och biomekanisk
tejpningsteknik med både elastisk och icke-elastisk tejp undersöktes i en av artiklarna.
Fyra studier (30–32,34) visar att kinesiotejpning ger minskad smärta i aktivitet och två
studier (30,32) kom fram till att smärtan även minskar i vila. Två studier (31,32) visade att KT
förbättrade PFGS. En av två studier (31) observerade att PPT ökade efter behandling med KT.
Evidensgradering enligt GRADE visade på begränsat vetenskapligt underlag för kinesiotejp
avseende smärta i aktivitet och i vila/på natten. Evidensgraderingen visade på otillräckligt
underlag för PFGS och PPT.
Gemensamt för studierna på diamanttejpning var att ingen hade effekt på PPT. Vicenzino et
al. (35) kunde visa på signifikant ökning av PFGS omedelbart efter applicering och Shakeri et
al. (33) kunde visa på signifikant förbättring av smärtan under aktivitet på kort sikt.
Otillräckligt underlag identifierades för evidensgradering enligt GRADE.
För studien som undersökte tre olika biomekaniska tejpningstekniker konstaterades att alla
tre tekniker fick signifikant förbättring av smärta i vila mätt med VAS. Den enda
mellangruppsskillnaden som observerades i studien var att SBMT hade signifikant bättre
smärtreducerande förmåga än VCDT2 (19). Otillräckligt underlag identifierades för
evidensgradering enligt GRADE.
Kvalitén för inkluderade studier ligger mellan fyra och åtta på den 10-gradiga PEDro-skalan.
Tejpningens effekter på smärta i aktivitet Varken diamanttejp eller kinesiotejp tycks ha effekt på smärta i aktivitet omedelbart (0
minuter) efter applicering. Däremot visar en granskad studie att kinesiotejp har effekt på
smärtan i aktivitet efter 15 minuter in situ (34). Detta stämmer överens med det Goel et al.
(37) redovisar i sin RÖS där effekten av KT och diamanttejp undersöks. I studien av Goel et al.
(37) observeras att smärtan minskar direkt efter applicering av KT men att den minskat
ytterligare efter 30 minuter. I studien av Goel et al. (37) får även diamanttejp en tydlig
minskning av smärta i aktivitet efter 30 minuter, detta kunde dock inte observeras i de
inkluderade studierna i denna litteraturgranskning.
19
Evidensgradering enligt GRADE visar att det finns begränsat vetenskapligt underlag (grad 2)
för att kinesiotejpning ska ha en mildrande effekt på smärta i aktivitet. Två granskade artiklar
visade att KT i kombination med fysioterapi och/eller hemträning leder till minskad smärta
under aktivitet på kort sikt (30,32). Det stämmer överens med det fynd Bhambhani et al. (38)
gjorde i sin RCT där KT i kombination med fysioterapi jämfördes med endast fysioterapi på
kort sikt. Fysioterapi kan inbegripa många olika behandlingar och dessa varierar dock mellan
studierna, vilket innebär att vidare forskning med olika kombinationer är av vikt för att
fastställa den optimala behandlingskombinationen.
Tejpningens effekter på smärta i vila Utifrån det underlag som presenterats i den här litteraturstudien är kinesiotejp i
kombination med fysioterapi den bästa behandlingen för att minska smärta i vila.
Evidensgradering enligt GRADE visar att det finns begränsat vetenskapligt underlag (grad 2)
för att kinesiotejpning ska ha en mildrande effekt på smärta i vila. Två granskade studier
(30,32) som i många delar liknar varandra kom båda fram till att kinesiotejp i kombination
med hemträning sänker smärtan som upplevs i vila på kort sikt efter kontinuerlig användning
av tejpen i ca två veckor. Även Bhambhani et al. (38) får liknande resultat i sin RCT där sex
träningstillfällen fördelade på tre veckor, i kombination med kinesiotejpning gav effekt i vila.
Evidensgradering enligt GRADE visar att det finns otillräckligt vetenskapligt underlag (grad 1)
för att biomekanisk tejpningsteknik ska ha en mildrande effekt på smärta i vila. Studien
utförd av Dones et al. (19) baseras på en mycket ny teknik som mig till veto inte undersökts
tidigare, de positiva resultaten i studien indikerar att kombinationen av elastisk och icke-
elastisk tejp samt inhibition av muskel under appliceringen av tejpen kan vara till nytta
kliniskt. Till följd av att endast en studie genomförts på ämnet och endast ”uppfinnaren” av
tekniken har undersökt effekterna är fler studier på BMT:s effekt väsentliga för att kunna
avgöra om dessa tekniker är att föredra framför andra smärtlindrande metoder.
Tejpningens effekter på pain-free grip strength (PFGS) Enligt GRADE var underlaget otillräckligt vad gäller effekten på PFGS för både kinesiotejp och
diamanttejp. Ingen studie som undersökte BMT:s effekt på PFGS identifierades. Tejpningens
effekt på PFGS är intressant att undersöka då en ökad PFGS skulle kunna innebära att man
kan öka belastningen under träning utan att patienten upplever mer smärta. Ett kliniskt
20
protokoll med förslag på behandlingsupplägg för patienter med lateral epikondyalgi har
nyligen publicerats av Day et al. (39) och är del i en pågående RCT för utvärdering. I detta
protokoll föreslås att all träning för armbåge och skuldra ska utföras utan inslag av smärta.
Om RCTn visar på positiva resultat skulle kombinationen av tejpning som ökar PFGS och
detta träningsprogram vara av intresse att undersöka, för att se om det är möjligt att skynda
på regressen av epikondyalgin med hjälp av tejpningen.
Endast Vicenzino et al. (35), en studie med diamanttejp fick omedelbar effekt på PFGS. En
RÖS av Goel et al. (37) har konstaterat liknande resultat, som Vicenzino et al. (35) , i denna
studie utfördes dock ingen mellangruppsanalys.
Endast två av fem granskade studier (31,32) som utvärderade kinesiotejpningens effekt på
PFGS fick signifikant effekt. Som tidigare nämnts i denna diskussion så är studierna av Giray
et al. (30) och Eraslan et al. (32) relativt lika i intervention. Båda studierna undersöker
kombinationsbehandlingar där hemträning ingår, däremot fick inte Giray et al. (30) en
signifikant förbättring i PFGS. Denna skillnad skulle kunna bero på att Eraslan et al. (32)
utvärderade PFGS enligt de standardiserade mätmetoder som American Society of Hand
Therapy förespråkar (stabilt sittande med armbågen i 90 grader) medan Giray et al. (30)
utvärderade effekten i ryggliggande position med rak arm. En studie av De Smet et al. (40)
kom fram till att armens position i utförandet påverkar utfallet hos patienter med
epikondyalgi. Andra skillnader mellan studierna är att Eraslan et al. (32) även behandlade
med cold-pack och TENS, att deltagarna haft symptom mer än tre månader samt att deras
studie pågick en vecka längre än studien av Giray et al. (30) , där deltagarna haft symptom
mindre än tre månader.
Tejpningens effekter på pressure pain threshold (PPT) Ingen av de granskade studier som endast använde sig av tejpning i behandlingen kunde visa
på att tejpningen gav signifikant minskning av PPT omedelbart, oavsett om det var
diamanttejp, kinesiotejp eller BMT. Alla bedömdes ha otillräckligt underlag vid GRADE-
bedömning. Däremot kunde Shakeri et al. (33) visa att KT i kombination med
steroidinjektioner gav signifikant bättre resultat än vardera behandlingen för sig på kort sikt.
Till följd av att det endast är en studie som visat på detta samband är det för tidigt att dra
21
någon slutsats. Däremot kan detta tas som en indikation på att mer forskning på
kombinationen KT + steroidinjektioner är av intresse inom forskningen.
Den granskade artikeln av Cho et al. (34) kunde inte visa på en signifikant förbättring i KT-
gruppen jämfört med PT-gruppen 15 minuter efter att tejpen applicerades. Trettio minuter
efter att tejpen applicerades kunde däremot en RÖS av Goel et al. (37) visa på en signifikant
förbättring i PPT för den grupp som fick KT. Här behöver återigen tas hänsyn till att studien
av Goel et al. (37) inte genomför en mellangruppsanalys med en grupp som inte fått
behandling, samt att tiden kan vara den faktor som gör att Cho et al. (34) inte får signifikant
förbättring av PPT i KT-gruppen jämfört med PT-gruppen.
Kombinationsbehandling Eraslan et al. (32), Giray et al. (30) och Koçak et al. (31) utvärderade effekten av tejp i
kombination med andra behandlingar. I alla dessa studier konstaterades att
kombinationsbehandlingen var signifikant bättre än de inkluderade behandlingarna för sig.
Liknande slutsats har även George et al. (41) konstaterat i sin litteraturstudie där de tar upp
studier utförda av Amro et al. (42), Wegener et al. (43) och Sai & Shanavas (44) där olika
kombinationsbehandlingar har gett signifikant bättre resultat än enskilda interventioner.
Trots att alla tre studier, Eraslan et al. (32), Giray et al. (30) och Koçak et al. (31) undersöker
kombinationsbehandlingar är studierna utförda med två olika upplägg, se tabell 2.
I studien av Eraslan et al. (32) kom de inte fram till en signifikant skillnad mellan KT +
fysioterapi och stötvågsterapi + fysioterapi. Detta skulle kunna ses som en indikation på att
tejpning i kombination med stötvågsterapi kan vara en intressant kombination att studera
vidare. Koçak et al. (31) konstaterade att kombinationen av både KT och steroidinjektioner
gav bättre resultat än behandlingarna var för sig. Det är dock inte möjligt att utläsa om
endast KT gav signifikant bättre effekt än endast steroidinjektioner. Även tidigare studier har
visat att steroidinjektioner ger minskad smärta vid epikondyalgi (45,46). I en av studierna
konstaterades dock att steroidinjektioner leder till degeneration av senan i längden (46).
Författaren till denna litteraturstudie anser att detta påstående bör undersökas närmare
innan steroidinjektioner rekommenderas som behandling vid epikondyalgi, då det kan leda
till mer skada än hjälp ur ett etiskt perspektiv.
22
För att möjliggöra den bästa behandlingen för patienter med epikondyalgi behövs fler
studier som utvärderar olika kombinationsbehandlingars effekt. Utifrån den här
litteraturstudiens sammanställning går det inte att dra någon slutsats om den bästa
kombinationsbehandlingen, då dessa har värderats utifrån GRADE tillsammans med andra
behandlingsupplägg.
Kvalitetsgranskning Trots att alla artiklar hade mer än hälften godkänt på PEDro-skalan är det en del brister i
metoden som många artiklar har gemensamt. Bland dessa är punkt 3, dold tilldelning och
punkt 9, hur data från deltagare som inte avslutade behandlingen redovisas de punkter som
framför allt inte blev godkända och som med största sannolikhet lätt skulle kunna åtgärdas
om författarna vart medvetna om vikten av dessa delar i studien.
I allmänhet har fysioterapeutiskt grundade studier svårt att lyckas med blindning av
deltagare, undersökare och behandlare, så var även fallet i dessa studier. Många av
studierna påstod sig dock vara enkel- eller dubbelblindade men vid närmare granskning av
artiklar och PEDro:s kriterier var så sällan fallet. Två av de granskade artiklarna (30,35) hade
tydligt beskrivit hur blindningen gick till och använde sig av frågeformulär efter behandlingen
för att utvärdera om blindningen var lyckad. Dessa studier fick därför två extra poäng på
PEDro-skalan jämfört med övriga artiklar. Om fler studier skulle vara tydliga och utförliga i
försäkran om att blindningen gick rätt till skulle deras resultat vara mer tillförlitligt, ha bättre
intern validitet och där med vara mer applicerbara i kliniken. Utöver detta saknas
redovisning av konfidensintervall, effektstorlek, tydlig redovisning av deltagarantalet genom
studien och baslinjevärden för deltagarna i många av artiklarna.
Deltagarantalet är inte ett kriterium som ingår i PEDro. Mängden deltagare i studierna var
dock lågt, alla utom en studie hade mellan 15-45 deltagare fördelat på flera grupper
(19,30,32–36). Detta medför att det är svårt att veta om studierna speglar populationen,
vilket i sin tur leder till att generaliserbarheten påverkas negativt.
Metoddiskussion Litteratursökningen genomfördes i databasen PubMed. Att sökningen endast genomfördes i
en databas är en begränsning av litteraturstudien som läsare bör ta hänsyn till. Sökord
valdes ut av författaren under diskussion med handledaren. Sökorden baserades till största
23
del på de MeSH-termer och synonymer som passade in på frågeställningen. Användandet av
synonymer till MeSH-termen gjorde att artiklar som inte än blivit taggade med MeSH-termer
hittades, vilket bör ses som en fördel i studien.
De artiklar som inkluderades i litteraturstudien var randomiserade kontrollerade studier
(RCT) och randomiserade överkorsningsstudier (RÖS). Inkludering av RÖS i
litteraturgranskningen skulle kunna leda till missvisande resultat till följd av att effekten från
en behandling finns kvar och påverkar utfallet av en senare behandling. Valet att inkludera
även RÖS kan motiveras med det låga antalet RCTs som identifierades samt det faktum att
frågeställningen rörde effekten av tejpning och subjektiva utfallsmått. I RÖS är
försökspersonen sin egen kontrollperson då den får flera olika behandlingar under olika
perioder, vilket passar vid subjektiva utfallsmått.
Författaren granskade sedan artiklarna enligt PEDro, vilket gav ett mått på studiernas kvalité.
För att öka tillförlitligheten valdes en slumpmässig artikel att granskas av både författaren
och dennes handledare. Resultaten från de individuella bedömningarna av denna artikel
diskuterades sedan och den slutgiltiga konklusionen låg sedan till grund för bedömningen av
de övriga artiklarna, på så vis eftersträvades en optimal granskning.
Evidensvärdet för artiklarna granskades av författaren med hjälp av SBU:s GRADE.
Författaren hade en begränsad förkunskap av användandet av GRADE och därför kan
tillförlitligheten av detta utfall inte säkerställas. En svårighet i värderingen av resultaten är
att interventionerna ser mycket olika ut vad gäller interventionsupplägg, olika
kombinationsbehandlingar, duration på behandlingen samt tejpningsteknik som nyttjats. Till
följd av det sparsamma antalet artiklar gick det dessvärre inte att välja ut en mer homogen
grupp artiklar att analysera.
Artiklarna av Bhambhani et al. (38)och Goel et al. (37) som diskuteras i diskussionen hade
passat bra som inkluderade artiklar i litteraturgranskningen. Dessa artiklar fanns endast
tillgängliga med en annan sökmotor än PubMed och var avgiftsbelagda. Författaren till
litteraturstudien fick gratis tillgång till dessa artiklar senare i arbetsprocessen och hade
därför möjlighet att använda dem i diskussionen.
24
Författaren för denna studie har i största möjliga mån delgett de inkluderade studiernas
resultat på ett etiskt och korrekt sätt. Alla inkluderade studier hade etiskt godkännande från
en kommitté innan studien påbörjades.
Framtida forskning I litteraturstudien har brist på överensstämmande högkvalitativ evidens konstaterats.
Framtida forskning på ämnet bör sträva efter att följa de riktlinjer som finns för RCTs och
RÖS, däribland finns CONSORT (47). För att säkerställa en hög kvalitet på framtida studier
behöver de vara väl utförda med avseende på kontroll av påverkande faktorer, blindning och
bias. En tydlig rapportering av metod, utfallsmått och statistiska analyser är också av vikt för
att möjliggöra reproduktion av studierna samt visa på studiens reliabilitet. För att möjliggöra
jämförelser mellan studier på ämnet behöver effektstorlek, ”point-measures” och
konfidensintervall, tydligt redovisas för att kunna höja evidensnivån.
Mer homogena studier och större populationer är också av stor vikt för att möjliggöra tydliga
slutsatser kring behandlingsåtgärderna samt öka generaliserbarheten. I de granskade
studierna har det observerats att tiden kan tänkas spela roll för om tejpningen får effekt
eller inte. Framtida forskning bör ta detta i åtanke och om möjligt mäta utfallsmått
omedelbart, 15 och 30 minuter efter applicering av tejpen.
Klinisk implementering Utifrån det underlag som presenterats i den här litteraturgranskningen kan slutsatsen dras
att det finns begränsad eller otillräcklig mängd evidens för att tejpning är en effektiv
behandling för smärta vid epikondyalgi. För att behandla patienten på ett så etiskt sätt som
möjligt uppmuntrar författaren kliniker att följa socialstyrelsens rekommendationer för att
arbeta evidensbaserat (48). Det innebär att vara öppen med vilken kunskap som finns om
behandlingarna och därefter att följa upp resultatet noga. Val av behandling bör således
baseras på varje individ efter dennes förutsättningar och behov. Ingen studie rapporterade
allvarligare skador än hudirritation till följd av överkänslighet mot tejpen.
I litteraturstudien konstaterades att de studier där KT utvärderades i kombination med
andra behandlingar (hemträning, fysioterapi och steroidinjektioner) gav detta signifikant
bättre resultat än behandlingarna var för sig. Författaren föreslår därför, i de fall då klinikern
anser att tejpning möjligen skulle underlätta patientens besvär eller progression, att tejp ges
25
som ett komplement till övrig fysioterapi. Risken för att denna behandling skulle kunna leda
till skada anses som låg av uppsatsförfattaren, baserat på de inkluderade studierna.
Det krävs således fortsatt forskning för att visa på evidensen för behandlingsmetoderna.
Vissa indikationer för att tejpning hjälper vid epikondyalgi är ändå möjliga att se i denna
litteraturstudie.
Konklusion Det finns begränsad evidens för att kinesiotejp ska ha en smärtlindrande effekt i aktivitet och
i vila/på natten enligt GRADE. Det finns även otillräckligt underlag, för att kinesiotejp ska ha
effekt på PFGS och PPT. Det finns otillräckligt underlag, enligt GRADE, för att
diamanttejpning ska minska smärta i aktivitet eller förbättra PFGS eller PPT. Otillräckligt
underlag har identifierats för biomekaniska tejpningstekniker ska ha effekt på smärta i vila.
Kinesiotejp var således den behandlingsteknik som var mest beforskad. Mest evidens fanns
för att KT minskar smärtan i aktivitet och i vila på kort sikt. Det framkom även att
kombinationsbehandlingar med tejp kan vara effektivare än endast tejp, det bör således
undersökas vidare.
Evidensen för tejpning vid epikondyalgi är över lag lågt och fler välutförda studier med
liknande frågeställningar och metod är av vikt för att möjliggöra förtydligande av evidensen
och användningsområdet för de olika tejpningsteknikerna.
26
Referenslista 1. Maffulli N. Overuse tendon conditions: Time to change a confusing terminology. Arthrosc J
Arthrosc Relat Surg. november 1998;14(8):840–3.
2. Thomopoulos S, Parks WC, Rifkin DB, Derwin KA. Mechanisms of tendon injury and repair. J Orthop Res Off Publ Orthop Res Soc. juni 2015;33(6):832–9.
3. Scott A, Squier K, Alfredson H, Bahr R, Cook JL, Coombes B, m.fl. ICON 2019: International Scientific Tendinopathy Symposium Consensus: Clinical Terminology. Br J Sports Med. 01 mars 2020;54(5):260–2.
4. Dean BJF, Dakin SG, Millar NL, Carr AJ. Review: Emerging concepts in the pathogenesis of tendinopathy. The Surgeon. december 2017;15(6):349–54.
5. Riel H, Lindstrøm CF, Rathleff MS, Jensen MB, Olesen JL. Prevalence and incidence rate of lower-extremity tendinopathies in a Danish general practice: a registry-based study. BMC Musculoskelet Disord [Internet]. 22 maj 2019 [citerad 19 april 2020];20. Tillgänglig vid: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6530027/
6. Bahr R, redaktör. Idrottsskador: en illustrerad guide. 2. uppl. Stockholm: SISU Idrottsböcker i samverkan med Internationella olympiska kommittén; 2015. 495 s.
7. Cook JL, Purdam CR. Is tendon pathology a continuum? A pathology model to explain the clinical presentation of load-induced tendinopathy. Br J Sports Med. 01 juni 2009;43(6):409–16.
8. O’Neill S, Watson PJ, Barry S. A delphi study of risk factors for achilles tendinopathy - opinions of world tendon experts. Int J Sports Phys Ther. oktober 2016;11(5):684–97.
9. Shiri R, Viikari-Juntura E, Varonen H, Heliövaara M. Prevalence and Determinants of Lateral and Medial Epicondylitis: A Population Study. Am J Epidemiol. 01 december 2006;164(11):1065–74.
10. Abat F, Alfredson H, Cucchiarini M, Madry H, Marmotti A, Mouton C, m.fl. Current trends in tendinopathy: consensus of the ESSKA basic science committee. Part I: biology, biomechanics, anatomy and an exercise-based approach. J Exp Orthop. 30 maj 2017;4(1):18.
11. Holmström E, Moritz U, redaktörer. Rörelseorganens funktionsstörningar: klinik och sjukgymnastik. 3., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2007. 424 s.
12. Alfredson H, Pietilä T, Jonsson P, Lorentzon R. Heavy-load eccentric calf muscle training for the treatment of chronic Achilles tendinosis. Am J Sports Med. juni 1998;26(3):360–6.
13. Young MA, Cook JL, Purdam CR, Kiss ZS, Alfredson H. Eccentric decline squat protocol offers superior results at 12 months compared with traditional eccentric protocol for patellar tendinopathy in volleyball players. Br J Sports Med. 01 februari 2005;39(2):102–5.
14. Sims SEG, Miller K, Elfar JC, Hammert WC. Non-surgical treatment of lateral epicondylitis: a systematic review of randomized controlled trials. Hand N Y N. december 2014;9(4):419–46.
15. Ortega-Castillo M, Medina-Porqueres I. Effectiveness of the eccentric exercise therapy in physically active adults with symptomatic shoulder impingement or lateral epicondylar tendinopathy: A systematic review. J Sci Med Sport. 01 juni 2016;19(6):438–53.
27
16. Kase K, Wallis J, Kase T. Clinical Therapeutic Applications of the Kinesio Taping Method. 3rd edition. New Mexico: Kinesio; 2013.
17. Bagheri R, Pourahmadi MR, Sarmadi AR, Takamjani IE, Torkaman G, Fazeli SH. What is the effect and mechanism of kinesiology tape on muscle activity? J Bodyw Mov Ther. 01 april 2018;22(2):266–75.
18. Hug F, Ouellette A, Vicenzino B, Hodges PW, Tucker K. Deloading Tape Reduces Muscle Stress at Rest and during Contraction. Med Sci Sports Exerc. december 2014;46(12):2317–2325.
19. Dones VC, Serra MAB, Kamus GOT, Esteban AC, Mercado AMS, Rivera RGA, m.fl. The effectiveness of Biomechanical Taping Technique on visual analogue scale, static maximum handgrip strength, and Patient Rated Tennis Elbow Evaluation of patients with lateral epicondylalgia: A cross-over study. J Bodyw Mov Ther. 01 april 2019;23(2):405–16.
20. Mak DN-T, Au IP-H, Chan M, Chan ZY-S, An WW, Zhang JH, m.fl. Placebo effect of facilitatory Kinesio tape on muscle activity and muscle strength. Physiother Theory Pract. februari 2019;35(2):157–62.
21. Robinson NA, Spratford W, Welvaert M, Gaida J, Fearon AM. Does Dynamic Tape change the walking biomechanics of women with greater trochanteric pain syndrome? A blinded randomised controlled crossover trial. Gait Posture. 01 maj 2019;70:275–83.
22. Kaya E, Zinnuroglu M, Tugcu I. Kinesio taping compared to physical therapy modalities for the treatment of shoulder impingement syndrome. Clin Rheumatol. 01 februari 2011;30(2):201–7.
23. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. rev. utg. Stockholm: Natur & kultur; 2016. 216 s.
24. Maher CG, Sherrington C, Herbert RD, Moseley AM, Elkins M. Reliability of the PEDro Scale for Rating Quality of Randomized Controlled Trials. Phys Ther. 01 augusti 2003;83(8):713–21.
25. de Morton NA. The PEDro scale is a valid measure of the methodological quality of clinical trials: a demographic study. Aust J Physiother. 01 januari 2009;55(2):129–33.
26. Macedo LG, Elkins MR, Maher CG, Moseley AM, Herbert RD, Sherrington C. There was evidence of convergent and construct validity of Physiotherapy Evidence Database quality scale for physiotherapy trials. J Clin Epidemiol. 01 augusti 2010;63(8):920–5.
27. Guyatt GH, Oxman AD, Vist GE, Kunz R, Falck-Ytter Y, Alonso-Coello P, m.fl. GRADE: an emerging consensus on rating quality of evidence and strength of recommendations. BMJ. 26 april 2008;336(7650):924–6.
28. SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. Version 2014-xx-xx. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Hämtad från www.sbu.se/metodbok den [ 03 mars 2020].
29. Malmivaara A. Methodological considerations of the GRADE method. Ann Med. 02 januari 2015;47(1):1–5.
30. Giray E, Karali‐Bingul D, Akyuz G. The Effectiveness of Kinesiotaping, Sham Taping or Exercises Only in Lateral Epicondylitis Treatment: A Randomized Controlled Study. PM&R. 2019;11(7):681–93.
28
31. Koçak FA, Kurt EE, Şaş S, Tuncay F, Erdem HR. Short-Term Effects of Steroid Injection, Kinesio Taping, or Both on Pain, Grip Strength, and Functionality of Patients With Lateral Epicondylitis: A Single-Blinded Randomized Controlled Trial. Am J Phys Med Rehabil. september 2019;98(9):751–8.
32. Eraslan L, Yuce D, Erbilici A, Baltaci G. Does Kinesiotaping improve pain and functionality in patients with newly diagnosed lateral epicondylitis? Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 01 mars 2018;26(3):938–45.
33. Shakeri H, Soleimanifar M, Arab AM, Hamneshin Behbahani S. The effects of KinesioTape on the treatment of lateral epicondylitis. J Hand Ther. 01 januari 2018;31(1):35–41.
34. Cho Y-T, Hsu W-Y, Lin L-F, Lin Y-N. Kinesio taping reduces elbow pain during resisted wrist extension in patients with chronic lateral epicondylitis: a randomized, double-blinded, cross-over study. BMC Musculoskelet Disord. 19 juni 2018;19(1):193.
35. Vicenzino B, Brooksbank J, Minto J, Offord S, Paungmali A. Initial Effects of Elbow Taping on Pain-Free Grip Strength and Pressure Pain Threshold. J Orthop Sports Phys Ther. 01 juli 2003;33(7):400–7.
36. Au IPH, Fan PCP, Lee WY, Leong MW, Tang OY, An WW, m.fl. Effects of Kinesio tape in individuals with lateral epicondylitis: A deceptive crossover trial. Physiother Theory Pract. 02 december 2017;33(12):914–9.
37. Goel R, Balthilaya G, Shankar Reddy R. Effect of Kinesio Taping Versus Athletic Taping on Pain and Muscle Performance in Lateral Epicondylalgia. SportEX Med Dyn. oktober 2015;(66):33–33.
38. Bhambhani S, Mitra M, Kaur A. Effectiveness of Kinesiotaping along with Conventional Physiotherapy for Patients with Tennis Elbow. Indian J Physiother Occup Ther. juli 2016;10(3):18–22.
39. Day JM, Lucado AM, Uhl TL. A comprehensive rehabilitation program for treating lateral elbow tendinopathy. Int J Sports Phys Ther. september 2019;14(5):818–29.
40. De Smet L, Fabry G. Grip force reduction in patients with tennis elbow: influence of elbow position. J Hand Ther Off J Am Soc Hand Ther. september 1997;10(3):229–31.
41. George CE, Heales LJ, Stanton R, Wintour S-A, Kean CO. Sticking to the facts: A systematic review of the effects of therapeutic tape in lateral epicondylalgia. Phys Ther Sport. 01 november 2019;40:117–27.
42. Amro A, Diener I, Bdair WO, Hameda IM, Shalabi AI, Ilyyan DI. The effects of Mulligan mobilisation with movement and taping techniques on pain, grip strength, and function in patients with lateral epicondylitis. Hong Kong Physiother J. 01 januari 2010;28(1):19–23.
43. Wegener RL, Brown T, O’Brien L. A randomized controlled trial of comparative effectiveness of elastic therapeutic tape, sham tape or eccentric exercises alone for lateral elbow tendinosis: Hand Ther. 11 juli 2016;21(4):131–9.
44. Sai KV, Shanavas SR. Effectiveness of Diamond Taping as an Adjunct to Conventional Physiotherapy on Pain Free Grip Strength in Subjects with Tennis Elbow. Int J Sci Res IJSR. augusti 2017;6(8):1312–5.
29
45. Guo Y-H, Kuan T-S, Chen K-L, Lien W-C, Hsieh P-C, Hsieh I-C, m.fl. Comparison Between Steroid and 2 Different Sites of Botulinum Toxin Injection in the Treatment of Lateral Epicondylalgia: A Randomized, Double-Blind, Active Drug-Controlled Pilot Study. Arch Phys Med Rehabil. 01 januari 2017;98(1):36–42.
46. Gautam V, Verma S, Batra S, Bhatnagar N, Arora S. Platelet-Rich Plasma versus Corticosteroid Injection for Recalcitrant Lateral Epicondylitis: Clinical and Ultrasonographic Evaluation. J Orthop Surg. 01 april 2015;23(1):1–5.
47. Schulz KF, Altman DG, Moher D, for the CONSORT Group. CONSORT 2010 Statement: updated guidelines for reporting parallel group randomised trials. Ann Int Med 2010;152. Epub 24 March.
48. Att arbeta evidensbaserat [Internet]. Socialstyrelsen. 2019 [citerad 04 maj 2020]. Tillgänglig vid: https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/arbeta-evidensbaserat/
30
Bilaga 1. PEDRO granskningsmall
31
Bilaga hämtad från:
https://www.pedro.org.au/english/downloads/pedro-scale/
32
Bilaga 2. GRADE - Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation
Bilaga hämtad från:
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel10.pdf
33
Bilaga 3. Lista på exkluderade artiklar med URL-kod
Exkluderade studier Orsak till exkludering
A Triple Application of Kinesio Taping Supports Rehabilitation Program for Rotator Cuff Tendinopathy: A Randomized Controlled Trial https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/30676323/
Fel kroppsdel Ej gratis
Kinesio Taping in Patients With Lateral Epicondylitis https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/27232082
Fel studiedesign
Current Physiotherapy Practice in the Management of Tennis Elbow: A Service Evaluation https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/29469176
Fel studiedesign
Sticking to the Facts: A Systematic Review of the Effects of Therapeutic Tape in Lateral Epicondylalgia https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/31518778
Fel studiedesign
Lateral Epicondylalgia: Midlife Crisis of a Tendon https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/24584568
Fel studiedesign
Lateral Epicondylalgia: A Musculoskeletal Physiotherapy Perspective https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/12890434
Fel studiedesign
Relationship of Cytokine Levels and Clinical Effect on Platelet-Rich Plasma-Treated Lateral Epicondylitis https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/28851099
Fel intervention
Immediate Effects of 2 Types of Braces on Pain and Grip Strength in People With Lateral Epicondylalgia: A Randomized Controlled Trial https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/24405258
Fel intervention
Effects of Taping on Pain, Grip Strength and Wrist Extension Force in Patients With Tennis Elbow https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/24350156
Fel studiedesign
A Prospective Randomized Study Comparing a Forearm Strap Brace Versus a Wrist Splint for the Treatment of Lateral Epicondylitis https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/20363158
Fel intervention
Middle and Lower Trapezius Strengthening for the Management of Lateral Epicondylalgia: A Case Report https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/24175610
Fel kroppsdel Fel studiedesign Fel intervention
A Newly Designed Tennis Elbow Orthosis With a Traditional Tennis Elbow Strap in Patients With Lateral Epicondylitis https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/28180116
Fel studiedesign Fel intervention
Effect of the Combined Isotonic Technique for Proprioceptive Neuromuscular Facilitation and Taping on Pain and Grip Strength in Patients With Lateral Epicondylitis: A Randomized Clinical Trial https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/31111019
Fel intervention
Epicondylar Injury in Sport: Epidemiology, Type, Mechanisms, Assessment, Management and Prevention https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/16464123
Fel studiedesign
Deep Transverse Lateral Retinaculum Reconstruction for Medial Patellar Instability https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/26258038
Fel kroppsdel Fel studiedesign Fel intervention
Multimodal Management of Lateral Epicondylalgia in Rock Climbers: A Prospective Case Series https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/22018577
Fel studiedesign
34
Could Forearm Kinesio Taping Improve Strength, Force Sense, and Pain in Baseball Pitchers With Medial Epicondylitis? https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/22584958
Fel studiedesign Fel kontrollgrupp
Effect of Platelet-Rich Plasma (PRP) Versus Autologous Whole Blood on Pain and Function Improvement in Tennis Elbow: A Randomized Clinical Trial https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/24579044
Fel intervention
The Immediate Effect of Orthotic Management on Grip Strength of Patients With Lateral Epicondylosis https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/19487823
Fel intervention
Is Platelet-rich Plasma Superior to Whole Blood in the Management of Chronic Tennis Elbow: One Year Randomized Clinical Trial https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/24635909
Fel intervention
Completed Ulnar Shaft Stress Fracture in a Fast-Pitch Softball Pitcher https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/27841925
Fel studiedesign Ej gratis
The Immediate Effects of Tension of Counterforce Forearm Brace on Neuromuscular Performance of Wrist Extensor Muscles in Subjects With Lateral Humeral Epicondylosis https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/15029940
Fel intervention
Extracorporeal Shockwave for Chronic Patellar Tendinopathy https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.ezproxy.its.uu.se/17307892
Fel kroppsdel