Tebladet.

GR

UP

PF

ÖR

SÄ

ND

EL

SE

TIL

L H

US

HÅ

LL

18 april 2013 årgång 32 Till alla länsbor från landstinget

Länstidningen

Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets tipstävling!

SIDAN 16

...och Tebladstårtan går till Hällefors vårdcentral SIDAN 15

Sandra fick stroke - dottern larmade43-åriga Sandra från Karlskoga drabbades av en stroke i höstas. Tack vare att hennes dotter lärt sig AKUT-testet fick hon hjälp snabbt.

SIDORNA 4-5

Nyheter

Akutmottagningar ska byggas omAllt fler söker vård på länets akut-mottagningar. För att möta det ökade patientflödet ska akutmot-tagningarna på Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och USÖ byggas om. SIDORNA 6-7

Högt förtroende för sjukvården

Fallolyckor kan förebyggas

Länets samlade sjukvård får högt betyg av invånarna. 72 procent har mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården i länet, jämfört med 65 procent i riket.

SIDAN 3

Barnombuden ser till barnets bästaPå Barn- och ungdomshabilite-ringen i Örebro finns tre barnom-bud. De ska se till att verksam-heten ser till barnets bästa. Bland annat har de infört ett barnråd, där barnen själva får tycka till. SIDAN 13

Vem som helst kan ramla omkull, men riskerna ökar i takt med sti-gande ålder. Men fallolyckor kan undvikas. Bra mat, daglig motion och att vistas utomhus i dagsljus minskar risken för fall. SIDAN 13

Samtal hjälp för förlossningsräddaAtt känna oro inför förlossningen är vanligt, men för en av tjugo kvinnor är rädslan så stark att de behöver professionell hjälp. För dem erbjuds Aurorasamtal för att lindra rädslan och stressen. SIDAN 10

En av tio deppiga efter förlossningAtt känna sig nedstämd och depri-merad under graviditeten och efter förlossning är vanligare än man kan tro. En av tio mammor får förlossningsdepression. Men det finns hjälp att få.

SIDAN 11

TEMA: Få barn

FOTO: guNIllA SäwENMyR

SIDORNA 8-11

Tebladet 3/132

Tre frågor till...

Karin Wettermark Jonsson ansv. utgivare019-6027014E-post:karin.wettermark- jonsson@orebroll.se

Victoria Rydergårdredaktör019- 6027357E-post: victoria.rydergard@orebroll.se

Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: tebladet@orebroll.seTryckeri: Daily Print

Det är vi som gör Tebladet

Att vänta barn är en omtumlande upplevelse som sätter igång många tankar och funderingar. I det här numret har vi lite extra fokus på er som går i väntans tider. På våra temasidor om att vänta barn kan ni läsa om allt från hur man skri-ver ett förlossningsbrev till hur stor risken för att spricka vid förlossningen är. Som gravid eller nybliven förälder dyker det upp många frågor. Hos sjukvårdsrådgivningen 1177 kan man inte bara få råd om vård dygnet runt. På 1177.se finns finns temasidor där du

kan hitta fakta, råd och stöd kring barns hälsa, utveckling, rättigheter, sjukdomar och vård. För många är landstinget kanske synonymt med sjukvård, men Örebro läns landsting verkar faktiskt inom fler områden än så. I vår serie ”En av 9 000”, där vi presenterar representanter från olika yrkesgrupper inom landstinget, får du i det här numret träffa Mia Eklund. Hon jobbar som danskonsulent och har till uppdrag att främja dansen i Örebro län. Varsågod, tidningen är din!

Välkommen till Tebladet!

Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygg-het, kvalitet och hållbar utveck-ling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kom-muner. Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfull-mäktige. Landstingsstyrelsen fung-erar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker.

Drygt tio kronor i skattAtt driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 8,6 miljarder kronor. Det är ca 24 miljoner kro-nor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du betalar cirka tio

kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer.

Mest hälso- och sjukvårdDen största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjuk-vård. Den svarar för ca 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 30 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av pri-

vata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca 9 000 anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare.

Var med och påverkaSom länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets poli-tiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medbor-garförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webb-platsen www.orebroll.se

Det här är Tebladet

Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande:

Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca 141 000 ex). Det är ett sådant nummer som du hål-ler i handen nu.Sex nummer av Tebladet är personalnummer som leve-reras till alla anställda i Örebro läns landsting.Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: www.orebroll.se/tebladet

1. Örebro läns landsting firar 150 år i år. Hur kommer det att uppmärksammas under året?

– Det är viktigt att landstingets 150 år uppmärksammas på ett sätt som är givande för länsinvånarna, och under året kommer en jubileumsbok, en utställning och en film att presenteras. Fokus sätts inte bara på landstingets historia, utan också på vår nutid och framtid. Boken, utställningen och filmen innehåller ett antal frågor som ställs till länsinvånarna. Inkomna svar ska dokumenteras och överlämnas till landstingspolitikerna i samband med att jubileumsåret avslutas. Septembernumret av Länstidningen Tebladet blir också ett särskilt jubileumsnummer. Seminarier om viktiga frågor som exempelvis stroke, smittskydd och före-byggande vård kommer att hållas. Landstingsfullmäktige den 1 oktober kommer att ha karaktären av en ”historisk landstings-dag”, och den ska det också bli lite spännande att vara med om.

2. Vad händer i regionfrågan?

– I december i fjol lämnade Örebro läns landsting en ansökan till regeringen att få bilda en egen region 2015. Alldeles nyli-gen kom Socialdepartementet med ett utlåtande att regeringen föreslår att Örebro läns landsting det formella regionala utveck-lingsansvaret i länet. Det innebär ett stort steg närmare en regi-onbildning med ett direktvalt regionparlament efter valet 2014. Det är angeläget att Örebro län får bilda en egen region för att vi bättre ska kunna möta de stora utmaningar vi står inför vad gäller utveckling av länets tillväxt, såsom hälso- och sjukvård, forskning och utveckling samt kollektivtrafik. Utmaningarna kräver ett gemensamt och kraftfullt regionalt arbete. Att bilda en region ger oss större ansvar på hemmaplan och förutsättningar att driva utvecklingsarbetet utifrån regionens specifika behov. Nu närmast väntar en remissperiod till bland annat kommu-nerna i länet och länsstyrelsen. Senare i höst väntas regeringen fatta beslut om en ändring av lagen om regionalt utvecklings-ansvar.

3. Nu byggs akutmottagningarna på USÖ, Karlskoga lasa-rett och Lindesbergs lasarett om. Vad innebär det för mig som patient?

– Ombyggnationerna av akutmottagningarna på våra tre sjuk-hus innebär att både patienter och personal får bättre miljö att vistas i. Det kommer att bli modernare och mer ändamålsenliga lokaler. Utöver ombyggnationer arbetar sjukhusen även med att förbättra mottagandet och bemötandet av både patienten och eventuellt närstående som följer med. Under vårdprocesser är det viktigt med fortlöpande information till både patient och anhörig. De nya lokalerna ger bättre förutsättningar för sjuk-husen att kunna effektivisera och förbättra vården i dess helhet och patienter kommer snabbare kunna få vård på rätt instans. På USÖ kommer dessutom en ny barnakutmottagning inrättas och bemannas.

DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING

”Att bilda en region ger oss större ansvar”

Gunilla Säwenmyrredaktör019-602 75 47E-post: gunilla.savenmyr@orebroll.se

På Universitetssjukhuset Örebro pågår mer än bara sjukhusvård. Här kan man till exempel låna böcker, gå på mässa eller köpa färskt bröd. Liselott Skoglund tränar på smärtenheten på USÖ tre gånger i veckan. Här passar hon på att handla med sig bröd hos Carolina Wiss.

FoTo: EBBA PErSSon

Aktuellt

Ambulanssjukvården i Sverige får generellt höga betyg, och i flera kategorier ligger Örebro läns landsting i topp. Det visar mätningen av den patientupplevda kvalite-ten för ambulanssjukvår-den som genomfördes i sju landsting under hös-ten 2012.

I enkäten har patienterna vär-derat sina erfarenheter inom områdena bemötande, delaktig-het, information, tillgänglighet, förtroende och upplevd nytta av vården.

Allmänt kan sägas att patien-terna är nöjda med ambulans-sjukvården i Sverige. I nästan samtliga fall uppger de svarande att de bemöttes på ett hänsynsfullt sätt och att ambulanspersonalen lyssnade på vad de hade att säga.

På frågan om patienterna kände sig väl omhändertagna och trygga när de kom till sjukhuset ligger Örebro läns landsting i topp. Det gäller även för ambulanspersona-lens sätt att på ett förståeligt sätt

förklara varför patienterna skulle ta de läkemedel som de fått.

De förbättringsområden som tydligast pekas ut är brist på information om biverkningar i samband med att patienten gavs läkemedel samt information om fortsatt vård och behandling av sjukdomstillståndet.

– Ett bra resultat som förstär-ker tidigare undersökningar om akutsjukvården inom Örebro läns landsting, säger Robert Mörk, S, landstingsråd och ordförande i nämnden för somatisk specialist-sjukvård.

– Det här är första gången vi genomför samma enkät som övri-

ga vården. Möjligheten att jäm-föra är inte huvudsyftet, utan att använda patienternas synpunkter för att utveckla ambulanssjukvår-den, säger Pia Öijen, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Tebladet 3/13 3Aktuellt

Socialdepartementet föreslår i ett utlåtande att regeringen ska ge Örebro läns landsting det formella regionala utvecklingsansvaret i länet. Det innebär ett stort steg närmare en regionbildning med ett direktvalt regionparla-ment efter valet 2014.

I december i fjol lämnade Öre-bro läns landsting in en ansökan till regeringen om att nuvarande Örebro län från och med 2015 ska bli en region, enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630). Syftet är att samla kunskap och resurser i

en gemensam organisation för att kunna arbeta ännu mer offensivt.

– Det är bra att departemen-tet nu ger respons på vår ansökan från Örebro län. Vi står inför stora utma-ningar som kräver ett gemensamt och kraftfullt regionalt arbete. Att bilda en region ger oss större ansvar på hemmaplan och förutsättningar att driva utvecklingsarbetet uti-från regionens specifika behov. Det säger Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens ordförande, S.

Stor uppslutningSom lagen är skriven idag är det bara landstingen i Skåne, Halland,

Västra Götaland och Gotlands kommun som får ansvara och fatta beslut kring regi-onala tillväxtfrå-gor och ansvara för planering

av infrastruktur inom regionen. Socialdepartementet föreslår nu en ändring av lagen som innebär att den även ska omfatta lands-tinget i Örebro län. Man skriver i sitt utlåtande att ansökan har ett brett stöd i landstingsfullmäktige och att det finns en stor uppslut-

ning bland länets kommuner om att landstinget tar över det regio-nala utvecklingsansvaret.

Beslut fattas i höst

– Departementets utlåtande ger nu en bra grund för det konkreta arbetet med en regionbildning i Örebro län, säger landstingsdi-rektör Rickard Simonsson.

Närmast väntar en remissperiod till bland annat länsstyrelsen och kommunerna i länet. Senare i höst väntas regeringen fatta beslut om en ändring av lagen om regionalt utvecklingsansvar.

NYHETER I KORTHET

PSYKISK OHÄLSA

Riktad satsning mot ungas ohälsaLandstinget satsar 8,2 mil-joner kronor på vård och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga. Sats-ningen görs i huvudsak på barn i åldrarna 7-14 år. Den innebär en förstärkning både inom primärvården och inom psykiatrin. Personer med psykosocial kompetens samt en specialist i allmänmedicin med kun-skap inom området barn och unga med psykisk ohälsa ska rekryteras till primärvården. Genom satsningen kommer BUP att förstärkas med psy-kiater- och psykologresurs med uppdrag att ge konsulta-tivt stöd till vårdcentralerna. Totalt rör det sig om en förstärkning med nio heltids-tjänster. I ett senare skede ska samarbete med andra aktörer, som exempelvis skolhälso-vården, utvecklas.

Periodrapport visar minusresultatÖrebro läns landsting visar efter årets tre första månader upp ett minusresultat på 19 miljoner kronor. Den första prognosen för 2013 visar ett negativt resultat på 35 miljo-ner kronor. Landstingsstyrelsen har därför beslutat att ge förvalt-ningarna i uppdrag att vidta åtgärder för att få ekonomin i balans till årsskiftet. Landstingsdirektören har dessutom fått i uppdrag att vidta förvaltningsövergri-pande åtgärder för att se över om landstinget använder pengarna på rätt sätt. – Vi har ett tufft år fram-för oss. Det speglar sig i ekonomin, men som tur är har vi med oss ett överskott från förra året. Vår ambi-tion är att inte behöva höja skatten, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), lands-tingsstyrelsens ordförande.

EKONOMI

Ett steg närmare Örebroregion

”Vi står inför stora utmaningar som kräver ett gemen-samt och kraftfullt arbete”

Invånarna ger ett högt betyg till länets samlade hälso- och sjukvård. 72 procent har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvår-den i länet, jämfört med 65 procent i riket. Bara i ett annat landsting har befolkningen något högre förtroende.

Länsbornas förtroende för vården på sjukhus ligger i topp i landet. 81 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtro-ende för länets sjukhus. Riksge-nomsnittet är 73 procent.

82 procent av länsborna anser

också att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är något högre än riksgenomsnittet och något högre än året innan. Det visar resultaten från den natio-nella befolkningsundersökning-en Vårdbarometern 2012, som genomförts av Sveriges Kommu-ner och Landsting. Resultaten för Örebro läns landsting överens-stämmer i hög grad med förra årets mätning. Undersökningen omfattar drygt 41 000 personer, varav cirka 1 000 i Örebro län. Intervjuerna genomfördes under våren och hösten 2012.

– Det är ett gott betyg att våra invånare också i denna undersök-

ning uttrycker sitt höga förtro-ende för vården i Örebro läns landsting, säger Robert Mörk, ordförande för Nämnden för somatisk specialistsjukvård, S. En topplacering för sjukhusen också i år är något att vara stolt över för alla dem som arbetar på våra tre sjukhus.

Lägre för vårdcentraler

Förtroendet för vårdcentralerna är inte lika högt som för sjukhusen – det ser likadant ut i hela landet. 62 procent av Örebro läns invånare har mycket eller ganska stort för-troende för vårdcentralerna. Det är en liten ökning jämfört med

året innan, men det är lägst i lan-det och kan jämföras med rikets genomsnitt, 66 procent.

– Årets undersökning visar att det fortfarande finns utvecklings-behov inom primärvården. En viss förbättring har skett, men det återstår en hel del. Satsningar på ökad tillgänglighet som exempel-vis kvällsöppet och drop-inmot-tagningar ska förhoppningsvis ge bättre betyg till primärvården vid nästa mätning, säger Ingrid Fries Hansson, ordförande för Nämn-den för primärvård och folktand-vård, MP.

Högt förtroende för Örebro läns sjukvård

Ambulanssjukvården bra på omhändertagande

Länsinvånarna är nöjda med ambulanssjukvården i Örebro läns landsting, visar patientenkäten som genomfördes under hösten.

Vårdval inom vuxenpsykiatrinPsykoterapiinsatser riktade till vuxna kommer att erbju-das som vårdval enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV. Det kommer att ske i sam-band med att nuvarande avtal med privatpraktiserande psykoterapeuter upphör. Det här innebär att privata och offentliga utförare av psyko-terapi får ansöka om aukto-risering utifrån en krav- och kvalitetsbok för psykoterapi.

VÅRDVAL

Tebladet 3/13

4

NYHETER I KORTHET

TANDVÅRDSSTÖD

Nytt ekonomiskt stöd för tandvårdHar du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Från den 1 januari i år finns ett förstärkt stöd för dig som patient med risk för försäm-rad tandhälsa eller med stort tandvårdsbehov. Det nya tandvårdsstödet omfattar två delar; Särskilt tandvårdsbi-drag (STB) – för dig som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har ett ökat behov av förebyggande tandvård samt Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning – för dig som har stora svårigheter att sköta din munhygien eller genomgå tandvårdsbehand-ling. Mer information om de nya och gamla tandvårdsstöden och hur det går till med intyg och bedömning finns att läsa på 1177.se/tander och www.orebroll.se/Tandvard.

Nyheter

Sandra: ”AKUT-testet räddade mitt liv”Om inte maken och dottern hade lärt sig varningssignalerna för stroke hade Sandra Bör-jesson Kanon kanske inte levt idag. De såg till att hon snabbt fick vård när hon fick en stroke och idag, ett halvår senare, är Sandra i princip helt återställd.

Det var en vanlig tisdag i oktober förra året som 43-åriga Sandra Börjesson Kanon steg upp och började göra sig iordning för jobbet. Hon öppnade kylskåpet, tog fram något och tappade det plötsligt i golvet. När hon sen gick upp för trappan kände hon sig lite vinglig och bad därför sin man Lennart Börjesson att skjutsa henne till jobbet.

– Jag såg direkt att något var fel och hon blev bara mer och mer vinglig. Jag bad henne lyfta på armarna och tyckte att hon såg lite sned ut. Då förstod jag att hon hade fått en stroke, berättar Lennart.

Dottern märkte direkt

Sandra tyckte att han var fånig

som ville skjutsa henne till akuten istället för till jobbet, men gav med sig och gick för att berätta för den 13-åriga dottern att de skulle till sjukhuset.

– När jag sa att ”pappa tror att jag har fått en stroke”, hoppade Jonna direkt upp ur sängen och såg att jag inte kunde lyfta på armen och att jag log snett. Jag trodde hela tiden att jag kunde lyfta på armen och att jag log som vanligt.

Jonna, som sett reklamen för AKUT-testet på TV, insisterade på att de skulle ringa efter ambulan-sen istället. Under de tio minuter som gått sedan de upptäckte de första stroke-tecknen hade Sandra blivit mycket sämre. När ambu-lansen kom kunde hon inte längre gå själv.

Väl på lasarettet försökte man ge propplösande medel, men utan resultat. Eftersom Sandra är ung och inte så lång tid förflu-tit, beslutade sig neuroläkaren på Karlskoga lasarett att hon skulle skickas till Karolinska universi-

tetssjukhuset i Stockholm för en trombektomibehandling.

– De körde i ilfart och vi var framme i Solna på en timme och 34 minuter, berättar Sandra.

Trombektomi är en behand-ling som går ut på att man går in i ljumsken, följer en åder upp till huvu-det där man drar ut proppen med en snara. Under tiden

var Sandra vid medvetande och kände bara lite smärta när prop-pen drogs ut.

Snabbt tillbaka på jobbet

Bara några dagar senare var San-dra tillbaka på Karlskoga lasarett.

– Jag var uppe och kunde gå på en gång och kom tillbaka väldigt snabbt. Det är inte alls vanligt bland strokepatienter, säger San-dra, som dessutom var tillbaka på sitt jobb bara en månad senare.

– Läkarna har förklarat att det här var en stor stroke. Hade hon inte fått behandlingen i tid hade det inte gått lika bra. Vi är så tacksamma för att allt klaffade just den dagen, säger Siv Kanon,

Sandras mamma och fortsätter:– För varje minut efter en stro-

ke dör bitar av hjärnan och att få vård så snabbt som möjligt är livsviktigt. Stroke kan drabba vem som helst och det är viktigt att de här möjligheterna finns.

Lärt sig AKUT från TV

Hade inte heller Sandras man och dotter känt igen tecknen för stro-ke hade inte Sandra själv förstått att det var stroke hon hade fått.

– Jonna är bara 13 år och har inte fått lära sig om stroke i sko-lan, men tack vare TV-reklamen och AKUT-tester som delas på Facebook kunde hon rabbla allt det utantill. Hon förstod direkt att jag fått en stroke när jag själv inte förstod det, säger Sandra.

De hoppas att alla ska förstå att man inte ska vänta med att larma vid tecken på stroke.

– Det hänger på sekunderna, så vänta inte med att åka in! Ring åtminstone till sjukvårdsrådgiv-ningen vid minsta tecken, säger de.

text och foto: guNilla säweNmyr

ANSIKTEKan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger - ring 112!

KROPPSDEL ARM/BENKan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder? Om en arm faller - ring 112!

UTTALKan personen upprepa en enkel mening som ”Det är vackert väder idag”? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord - ring 112!

TIDVarje sekund räknas.

SÅ HÄR UPPTÄCKER DU STROKE I TID

Tveka aldrig. Ring 112 direkt.

ALLA VI SOM SPORTAR, NU ÄR DET DAGS!

Stroke är en hänsynslös motståndare – var sjuttonde

minut får någon stroke i Sverige. Den kan slå till mitt under

träning, tävling eller match. Bland aktiva eller supportrar.

Men lär vi oss upptäcka symtomen på stroke i tid och

ringa 112 direkt så är chansen att rädda liv mycket större.

Allt som krävs är att vi alla gör AKUT-testet. Det tar bara

två minuter. Vi ska göra minst 50 001 test – ett mer än

antal sittplatser på nya nationalarenan. Så kom igen!

Tillsammans kan vi rädda liv.

Gör AKUT-testet på strokekampanjen.se/sport

NATIONELLA STROKEKAMPANJENEtt initiativ från Sveriges landsting och regioner

Stefan HolmFLERFALDIG VM- OCH OS-GULDMEDALJÖR I HÖJDHOPP

SPORT STROKEVS

13-åriga dottern kände igen varningssignalerna för stroke

Ny metod mot högt blodtryckEn ny typ av behandling mot högt blodtryck har börjat användas på USÖ. Metoden innebär ett helt nytt sätt att angripa sjukdomen på och ger hopp för patienter där varken traditionell behandling med läkemedel eller livsstilsför-ändringar har hjälpt. Den nya behandlingen kall-las renal denervering. – Via blodkärl i ljumsken går vi in med en kateter upp till njurarnas blodkärl. Där tillförs värme för att bryta aktiviteten i nervbanorna. Effekten blir att nervtrafi-ken till njurarna minskar och trycket sänks, förklarar Fredrik Calais, överläkare vid Kardiologiska kliniken. – Det är ett relativt enkelt ingrepp som tar cirka en tim-me. Patienten är vaken under själva ingreppet och kan åka hem samma dag. Effekterna av behandlingen kan ta tid och kommer successivt inom loppet av 6-12 månader. Hittills har sju patienter fått behandlingen och det ser mycket lovande ut. För att komma i fråga för behandling ska övertrycket ligga på minst 160 och för diabetiker 150 trots att man använder flera typer av blod-tryckssänkande läkemedel. USÖ kommer att ta emot patienter på remiss från Pri-märvården och även andra landsting.

BLODTRYCKSBEHANDLING

”Jag såg direkt att något var fel och hon blev bara mer och mer vinglig.”

För att uppmärksamma stroke och få fler per-soner att lära sig AKUT-testet kraftsamlar neu-romottagningen på USÖ inför Vårruset. Läkare och sjuksköterskor från mottagningen kommer att delta i loppet under parollen ”Du lär dig AKUT-testet – vi springer för livet”.

Genom sitt deltagande vill de uppmärksamma allmänheten om vikten av att ringa 112 vid minsta tecken på stroke.

– Det är alltför vanligt att de som får symtom på stroke för-tränger signalerna eller inte tar dem på allvar på grund av okun-skap. För varje minut ökar risken för bestående hjärnskada, säger Edith Popek, neurolog och ansva-rig för kampanjen i Örebro län, och fortsätter:

– Med vår slogan vill vi visa att vi på länets alla tre sjukhus har jourverksam-het dygnet runt för neurologiska sjukdomar. Vi står beredda att ta hand om strokedrabbade på bästa sätt bara man uppmärk-sammar symtomen och söker vård. Strokevårdens möjligheter

har förändras och vi vill arbeta för en ständig förbättring.

Vid starten av Vårruset den 21 maj kommer neu-rologisk kunnig personal att finnas på plats en timme före uppvärmning-en för att svara på

frågor. Under uppvärmningen kommer dessutom Blossom Tain-ton att göra AKUT-testet.

Insatserna i samband med lop-pet är en del av den nationella strokekampanj som startade hös-ten 2011 och pågår under tre år. Under våren har kampanjen temat ”Den stora utmaningen – sport vs stroke”.

Örebroarna bäst på AKUT

Hittills har utfallet av kampanjen varit bra i Örebro län. Var femte invånare vet vad alla bokstäver

i strokekampanjens AKUT-test står för. Det är flest i landet och dubbelt så många som riksge-nomsnittet.

– Vi har sett att kampanjen gett gott resultat i Örebro län, och vi kommer arbeta för att länet ska stanna kvar i toppen, säger Edith Popek.

carl olsson

XX

XX

XX

Tebladet 3/13

5

NYHETER I KORTHET

ny satsning på medicinsk fotvårdLandstinget avsätter 2,5 mil-joner kronor för att utveckla den medicinska fotvården inom primärvården. Sats-ningen görs för att ytterligare utveckla diabetesvården och är en förebyggande åtgärd för att fördröja och förhindra komplikationer vid diabetes, som exempelvis fotsår och amputationer.

FOTVÅRD

KULTUR

Två miljoner extra till kulturen i länetDrygt 80 miljoner kronor går till regional kulturverksamhet i länet, har Örebro läns lands-ting beslutat. Huvuddelen av medlen går till basfinansie-ring av länets kulturinstitutio-ner. Beslut togs också att göra särskilda satsningar på prioriterade projekt. Huvuddelen av medlen går till länets kulturinstitutioner, det vill säga länsteatern, läns-musiken, länsmuseet, arkiv-centrum och länsbiblioteket. En mindre del går även till utvecklingsledare och kultur-konsulenter i länet. Den extra fördelningen på två miljoner kronor priori-terar projekt som får statligt stöd och kräver medfinan-siering. Här finns nationellt intressanta projekt som exempelvis Örebro länstea-ters satsning på teckensprå-kig scenkonst, Örebro läns museums projekt om kul-turarvets normbildning samt den internationella körfes-tivalen för ungdomar via Länsmusiken i Örebro. Utö-ver dessa projekt har lands-tinget också beslutat att prio-ritera stöd till Örebro läns museum (Barnens museum) och ArkivCentrum (Satsning på barn och äldre).

Nyheter

UsÖ bäst i landet på förlossningarUSÖ har landets bästa för-lossningsavdelning. Det visar en ranking som Dagens Medicin har gjort. Dagens Medicin har bland annat jämfört antalet brist-ningar vid förlossningar och antalet kejsarsnitt bland förstföderskor hos landets universitetssjukhus och mellanstora sjukhus. Jäm-förelsen visade att förloss-ningsavdelningen på USÖ är landets bästa. På andra plats kom Norrlands universitets-sjukhus och på tredje plats Universitetssjukhuset i Lin-köping.

FÖRLOSSNINGSVÅRDSandra: ”AKUT-testet räddade mitt liv”

Tack vare Sandras man, Lennart Börjesson, och dottern Jonna fick Sandra snabbt vård efter sin stroke. Mamma Siv försöker nu lobba för att behandlingen Sandra fick på Karolinska sjukhuset i Stockholm, ska finnas även i Örebro så att fler kan få vård snabbt. Dottern Jonna är inte med på bilden.

”Du lär dig aKUT-testet – vi springer för livet”

– idag är sandra nästan helt återställd

Läkare och sjuksköterskor från neuromottagningen på USÖ kommer att delta i Vårruset i år för att uppmärksamma AKUT-testet.

”För varje minut ökar risken för bestående hjärn-skada”

Tebladet 3/136 Nyheter

NYHETER I KORTHET

Bättre vård för aorta-patienter

Euromelanoma Day äger rum måndagen den 13 maj 2013. Dagen är en europeisk satsning för att förebygga och tidigt upptäcka malignt melanom och andra former av hudcancer. Den här dagen behöver du inte remiss för att komma till en hudläkare, men du måste boka tid eftersom antalet besökstider är begränsat. Nedre åldersgräns är 18 år. Bokning av besökstid sker via www.euromelanomaday.se eller telefon. Läs mer på våra hemsidor www.huddok-torn.se och www.orebroll.se under Vård och Hälsa (hud-mottagningarna vid sjukhusen i Karlskoga, Lindesberg och Örebro).

AORTACENTRUM

EUROMELANOMA DAY

Testa dig för hud-cancer utan remiss

Ett nytt Aortacentrum finns nu på Universitetssjukhuset Örebro för att förbättra vår-den vid alla typer av sjuk-domar i aorta (stora kropps-pulsådern). Syftet är att med samlad högspecialiserad hjärt- och kärlkompetens kunna erbjuda bästa möjliga behandling av sjukdomar i aorta, oavsett var i aorta för-ändringen är lokaliserad. Vid Aortacentrum kommer alla patienter med kända eller befarade sjukdomar i aorta att tas omhand multiprofes-sionellt av kardiolog, kärlki-rurg och thoraxkirurg. – Sjukdomar i aorta kan vara komplicerade att utreda och behandla beroende på förändringens karaktär och var i aorta denna sitter. Kärl-kirurgin och hjärtsjukvården på USÖ är redan idag mycket långt framme i utvecklingen och vi hoppas att Aortacen-trum kommer att leda till ytterligare en förbättrad vård för dessa patienter och samti-digt underlätta för inremitte-rande, säger Anders Ahlsson, som är områdeschef inom område Hjärta och kärl.

Ny webbplats för ungdomarÄr du ung och har någon i din närhet som drabbats av cancer? Nu finns en ny webbplats för dig. Den heter näracancer.se och vänder sig till ungdomar som står nära någon som har cancer. Bakom sajten står USÖ och Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro.

CANCER

Patienterna och brukar-na har tyckt till om hur de upplever kvaliteten i kontakten med Audiolo-giska kliniken, Barn- och ungdomshabiliteringen, Centrum för hjälpmedel, Ortopedteknik, Syncen-tralen, Tolkcentralen och Vuxenhabiliteringen.

Barn och vuxna har svarat på frågor om hur de upplever nyt-ta, kommunikation, delaktighet, bemötande och vilket förtroende de har för verksamheterna. Resul-tatet skiljer sig åt för de olika verksamheterna, men genomgå-ende har patienterna och brukar-na gett bemötande och kommuni-kation höga betyg. Allra nöjdast är Syncentralens patienter som alla ger bemötande och kommu-nikation högsta betyg.

– Det är glädjande att så många av våra patienter och brukare har deltagit i undersökningen. Vi kommer nu att sätta oss in i och analysera resultaten och se vilka områden som är särskilt angeläg-na att arbeta vidare med. Resulta-ten kommer att ha stor påverkan på vårt kommande utvecklingsar-bete, säger Mats Eriksson, direk-tör Habilitering och hjälpmedel.

Fem olika enkäter

Undersökningen består av fem olika delar: barnhabiliterings-enkät, vuxenhabiliteringsenkät, hjälpmedelsenkät, synenkät och tolkenkät för döva och hörsel-skadade. Resultaten presenteras i korthet på landstingets webbplats www.orebroll.se/habilitering/patientenkat.

JeaNeTTe TsuraNov

Bra resultat för årets patient- och brukarenkät

Gilla oss på Facebook!

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Du har väl inte missat att Örebro läns landsting finns på Facebook? Gå in på www.facebook.com/orebroll och gilla oss du med.

Allmän linjeGer högskolebehörigheter.

Konst & formgivningslinjenUtveckla dig konstnärligt!

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Sök senast 1 maj Läs mer: www.kavesta.fhsk.se

Patienttrycket till länets akutmottagningar har ökat rejält. För att möta det ökade patientflödet ska akutmottagningarna på Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och USÖ byggas om.

Först ut är Karlskoga lasarett där man i februari påbörjade ombyggnaden av akuten.

– Ombyggnaden är del två i den ”trestegsraket” som inleddes med att avdelning Q fick nya lokaler. Nu är det dags för akuten och när den ombyggnaden är klar är det operationsavdelningens tur, berättar Robert Mörk, ordförande i Nämnden för somatisk specia-listsjukvård.

I etapp två ingår inte bara ombyggnad och flytt av aku-ten. Det ska också byggas en ny ambulanshall och en ny hiss- och trapphall.

Avdelning Q, som består av förlossning, BB och gynekolo-gisk avdelning, hade invigning i sina nya lokaler för lite drygt ett år sedan. I avdelning Q:s gamla lokaler och korridorer, samt loka-ler som ligger i dess anslutning, ska den nya akutmottagningen byggas. Den beräknas vara klar i månadsskiftet november-decem-ber i år. Då påbörjas bygget av det nya ambulansintaget.

För att akutmottagningen ska kunna ha en entré i markhöjd måste vägen utanför höjas med cirka 1,5 meter. Därför har Lasa-rettsvägen ner till akutmottag-ningen tillfälligt stängts av.

– Vägen beräknas vara avstängd till sent i höst. Ambulansen och patientbesök till akuten har därför

fått en ny infart från Systersti-gen, säger Stefan Nilsson, som är lasarettets samordnare för bygg-nationen.

Den nya akutmottagningen blir större än den gamla, både till ytan och till antalet undersöknings-platser.

– Vi har tio patientplatser idag

och utökar till 18, berättar Stefan Nilsson.

På den nya akutmottagningen kommer det att finnas både ett vuxenväntrum och ett barnvänt-rum. Det kommer också att fin-nas möjlighet till övervakning på samtliga patientplatser och vänt-rummet för liggande patienter

utökas från tre till sju platser.Våldet på akuten har ökat och

på Karlskoga lasarett har man därför ordningsvakter på akuten under fredags- och lördagskväl-lar, på helgaftnar samt när det är högriskmatcher i fotboll eller ishockey.

– Ombyggnationen innebär en

akutmottagningarna i länet ska byggas om

Här i förlossningens gamla lokaler ska den nya akutmottagningen på Karlskoga lasarett byggas. Stefan Nilsson, lasarettets samordnare för byggnationen, är nöjd med ritningarna. Efter ombyggnatio-nen kommer akutmottagningen få större och mer ändamålsenliga lokaler.

Inger Arvidsson Kling-berg, teamledare på sjukvårdsrådgivningen 1177.

Hos 1177 kan man få råd om vård dygnet runt. Vad frågar folk om just nu?

– I topp just nu är frågor om

magsjuka med kräkningar, diarré och feber hos barn. Vi får också många frågor om förkylningar, feber och långvarig hosta.Vad ger du för råd till dem som har magsjuka barn?

– Att ge barnet vätskeersätt-ning. Barn som förlorar mycket vätska på grund av kräkningar

och diarréer kan få vätskebrist. Därför är det viktigt att ge vätske-ersättning. Så länge barnet kräks ska man bara ge vätskeersättning.

– När kräkningarna har upphört kan man försiktigt börja ge barnet mat igen. Börja med att ge små mängder åt gången för att se om barnet får behålla maten. Det är vanligt att kräkningarna upphör först, men att diarréerna fortsät-ter ett tag till. Många som ringer undrar om det inte finns någon medicin mot magsjuka, men det gör det inte. Man får helt enkelt vänta ut den.Vad ger du för råd till dem som ringer om förkylningar, feber och långvarig hosta?

– Mot förkylning hjälper inte antibiotika, men det finns mycket man kan göra själv för att lindra besvären. Det bästa är att vila och vänta tills förkylningen läkt ut av sig själv. Under tiden kan man försöka med receptfria hostmedi-ciner och nässpray.

– Hostan kan hänga i jätte-länge. Har man slemmig hosta

ska man dricka mycket vatten. Då blir slemmet lösare och lättare att hosta upp. Har man andningsbe-svär eller feber i mer än en vecka ska man söka läkare.Den senaste tiden har det varit långa väntetider när man ring-er till 1177. Vad beror det på?

– Det blir hela tiden fler och fler som ringer till oss. Trots relativt hög bemanning kan väntetiderna bli 30-40 minu-ter. Köerna har varit långa den senaste tiden, därför vill vi passa på att tipsa om att man kan gå in på 1177.se om man bara behöver svar på en enkel fråga. Man får samma råd på sajten som man skulle ha fått i telefonen.I det här numret har vi tema-sidor om att vänta barn. Vad frågar gravida om?

– I början av graviditeten är det mycket frågor om graviditetsil-lamående. Allt eftersom gravidi-

teten fortgår blir det mer frågor om fosterrörelser och om smärtor i magen. På 1177.se finns det temasidor om graviditet och för-lossning där man kan läsa mer och få kvalitetssäkrade råd. Vad är på gång framöver?

– Nu drar pollensäsong-en igång och det är hög tid att börja med sin allergi-medicin. Det är också hög tid att se över

vaccinationsskyddet inför som-marens semesterresor. På 1177.se finns temaområdet reseråd och vaccinationer. Där kan man få all-männa råd inför resan, informa-tion om sjukdomar och om vilka vaccinationer man kan behöva.

victoria rydergård

Tebladet 3/137Nyheter

”Mot förkylning hjälper inte antibio-tika, men det finns mycket man kan göra själv för att lindra besvären.”

Hallå där...

Det är inte bara på Karlskoga lasarett det byggs. Nu i vår ska även akutmottagningen på USÖ förbättras. En ny barnakut ska byggas och de befintliga lokalerna utvecklas.

– Det innebär att vi kommer att få nya och bättre förutsättningar för att bedriva en bra akutmottagning, säger Ewa-Lena Sjöberg verksam-hetschef på akutkliniken.

Under en period framöver för-vandlas akutmottagningen på USÖ till byggarbetsplats. Det innebär att det kan bli rörigt på området runt mottagningen med begränsad framkomlighet och försämrade parkeringsmöjlighe-ter.

Stora fördelar

Den nya barnakutmottagningen ska byggas i Bomanssonska par-ken, som ligger i direkt anslutning till den befintliga akutmottag-ningen. Dessutom ska den befint-liga akutmottagningen byggas om i en parallell byggprocess. Någon exakt tidplan för ombyggnationen är inte klar än.

– Huvudsyftet med om- och nybyggnationen är att förbättra för patienterna. Det är stora för-delar med en barnakut. Barnen kommer få ett större och bättre väntrum än det som finns idag och undersökningsrummen kom-

mer vara anpassade till barn. Det här innebär också att personalen får bättre förutsättningar att göra ett bra jobb, konstaterar Ewa-Lena Sjöberg.

På akutmottagningen för vuxna kommer det att byggas ett inre och ett yttre väntrum.

– I nuläget kan det stundtals vara ganska stökigt i väntrum-met som både är för trångt och nedslitet. Med de nya väntrum-men kommer vi att kunna fördela patienterna på ett bättre sätt och på så vis få en lugnare miljö för både patienter och personal. Barnen kommer exempelvis att få ett eget väntrum. De kom-mer visserligen använda samma huvudentré som vuxna besökare, men går vidare till barnakuten

direkt, säger Ewa-Lena Sjöberg.Om- och nybyggnationen

innebär också att det blir bättre möjlighet för triagering, det vill säga att snabbt och säkert bedöma vårdbehov och prioriteringsgrad.

Bättre förutsättningar

Bygget av barnakuten gör att verksamheten på akutmottag-ningen får bättre förutsättningar att ta hand om det ökande antalet patienter och deras vårdbehov.

– Akutmottagningen kommer att vara byggarbetsplats under lång tid framöver. Det innebär påfrestningar, men vi ska göra allt för att bedriva en så bra verksam-het som möjligt under byggtiden, säger Ewa-Lena Sjöberg.

victoria rydergård

akutmottagningarna i länet ska byggas om

ökad säkerhet, både för patienter och personal. Lokalerna kom-mer att bli mer ändamålsenliga för att kunna hantera hot och våld. Det kommer bland annat att finnas övervakningskamera i entrén, säger sjukhusdirektör Lena Adolfsson.

Om allt går som planerat kom-

mer byggnationerna i etapp två vara klara sommaren 2014. Hös-ten 2014 kommer den tredje och sista etappen att dra igång. Arbe-tet med den nya operationsavdel-ningen beräknas vara klart 2016.

text: victoria rydergårdfoto: viktoria cassersten

Bättre förutsättningar för akutvård på UsÖ med nya barnakutmottagningen

I vår förvandlas akutmottagningen på USÖ till byggarbetsplats.

Tebladet 3/138 Tema: Vänta barnAtt få barn är för många ett av de största ögonblicken i livet. Vägen dit kan kännas lång och från det första plusset på graviditetstestet dyker det upp många tankar, känslor och funderingar. På våra temasidor om att vänta barn kan du läsa om allt från graviditet och förlossning till aurorasamtal och förlossningsdepression.

Allt du vill veta om graviditet och förlossning

Från atill bebisKan man få missfall av orgasm och hur ”borta” blir man av lustgasen - det var några av frå-gorna vi fick in när vi efterlyste frågor om gra-viditet och förlossning på landstingets sida på Facebook. Svaret på de frågorna och många fler får du av barnmorskorna på USÖ:s förlossningsav-delning.

Är det vanligt att blöda tidigt i graviditeten?

– Ja, blödningar i tidig gravidi-tet är ganska vanligt och behöver inte betyda att något är fel.

Har man normal menscykel under graviditeten?

– Nej, men det finns enstaka kvinnor som kan ha en liten blöd-ning vid tiden för mens under hela graviditeten.

Går det att göra ett tidigt faderskapstest?

– Ja, teoretiskt går det genom att göra ett fostervattenprov. Det innebär dock en missfallsrisk. Därför är det praxis att provet görs efter barnets födelse.

Kan man få missfall av orgasm?

– Nej, även om en orgasm drar ihop slidan och livmodern så påverkas inte en normal och frisk graviditet av det.

Kan jag som pappa vända mig till barnmorskan ensam?

– Ja, du kan som pappa vända dig till barnmorskan ensam, men det är att rekommendera att man har en öppen och rak kommuni-kation om det mellan mamma, pappa och barnmorska.

Hur stor risk är det att få ett skadat eller sjukt barn?

– Missbildningsfrekvensen är cirka två procent, varav hälften lindriga. Syrebristskador i sam-band med förlossning är mycket ovanligt. Om barnet till exempel föds för tidigt finns ökad risk för nyföddhetsgulsot, infektioner och andningsstörningar.

Hur länge och hur mycket kan man träna när man är gravid?

– Man kan träna hela gravidite-ten, men det är viktigt att lyssna på sin kropp. Målet ska vara att må bra, inte att prestera. Det är inte att rekommendera att utöva sport som innebär risk för slag mot magen.

Förändras underlivet under graviditeten?

– Ja, slemhinnan i underlivet blir mer svullen och lättblödande. Det blir också en ökad mängd flytning under graviditeten.

En del säger att man räknas som förstföderska om det har gått mer än fem år sedan förra förlossningen. Stämmer det?

– Nej, det stämmer inte.Om man har hemorrojder

spricker de vid förlossningen?– Nej, det är mycket ovanligt.

Stora hemorrojder kan däremot göra ont under och efter förloss-ningen.

Är det vanligt med gasig mage innan förlossningen?

– Det är ganska vanligt att kvin-nan får gå på toaletten upprepade gånger när värkarbetet startar och tömma tarmen.

Är det vanligt att det kommer avföring under förlossningen?

– Ja, det är vanligt. Barnets huvud trycker mot ändtarmen, så om det finns avföring före huvu-det så pressar huvudet på barnet ut det som finns i tarmen.

Kan man göra något för att undvika att spricka vid förloss-ningen?

– Under slutet av krystskedet har barnmorskan uppsikt över perieum/mellangården. Hon hål-ler även mot mellangården och/eller barnets huvud för att fram-födandet inte ska gå för fort. Det görs för att förhindra att brist-ningar uppkommer eller blir för stora. Det är också viktigt att barnmorskan och mamman har ett bra samarbete så att barnmorskan kan leda mamman genom kryst-ningsskedet.

Hur stor är risken att spricka?

– Trots de åtgärder som beskrivs i föregående svar så är det vanligt att man går sönder lite. Framför allt vid första förlossningen.

Hur ”borta” blir man av lust-gasen?

– Man blir lite snurrig av lust-gasen, men inte helt borta. Lust-gasen går dessutom snabbt ur kroppen.

Vad är avslag för något?– Efter förlossningen blöder

man från området där moderka-

kan suttit. Blödningen kan vara riklig de första dagarna, men avtar sedan och upphör helt efter cirka 4-6 veckor.

Blöder man mycket efter för-lossningen?

– Det är olika. Blödning upp till en liter är normalt. Blodförlusten kompenseras av att kvinnans blod-volym ökar under graviditeten.

Vad menas med eftervärkar?– Eftervärkar är när livmodern

drar ihop sig efter förlossningen.

Som gravid eller nybliven småbarnsförälder har man ofta massor med frågor och funderingar. På 1177.se finns speciella temasidor om graviditet och föräldraskap. Där kan du läsa om allt ifrån vad som händer under graviditeten och vad man gör vid besöken på mödravårdscentralen till vad som händer de första dygnen efter förlossningen.

Tebladet 3/13 9Tema: Vänta barn

Dags för tillökning? För-bered er inför förloss-ningen genom att gå på informationsträff på USÖ eller Karlskoga lasarett.

Varannan måndagskväll ord-nar personal från förlossningen och medicinsk BB-avdelning 25 informationsträffar på USÖ. Träffarna hålls i Bohmanssonsa-len, på bottenvåningen i B-huset, klockan 17.00 - 19.00. Då får du information om hur det är att föda barn på USÖ. Informationen ges via ett bildspel.

De informationsträffar som återstår i vår äger rum 29 april, 13 maj, 27 maj och 10 juni. Ingen

föranmälan krävs.Den 13 maj finns möjlighet

att se bildspelet med tolk. Behö-ver du tolkhjälp? Säg till din barnmorska i mödrahälsovården. Bildspelet med tolk visas klockan 15.00 - 16.30.

Visning på Karlskoga

På Karlskoga lasarett har man vis-ning av förlossning och BB varje tisdag och torsdag klockan 16.30.

– Då får blivande föräldrar komma till oss och så visar en barnmorska ett förlossningsrum och berättar vad som händer när det är dags att komma hit och föda. Visningen fortsätter sedan på BB där vi visar ett familje-

rum där föräldrarna får tillbringa vårdtiden tillsammans med sitt nyfödda barn, berättar Marie Jos-sebo, barnmorska och biträdande avdelningschef på förlossningsav-delningen på Karlskoga lasarett.

På Karlskoga lasarett ordnas dessutom amningsinformation för blivande föräldrar.

– Då får de blivande föräldrarna komma hit till föreläsningssalen och få amningsundervisning av två barnmorskor och en BVC-sjukskö-terska, säger Marie Jossebo.

De amningsinformationsträffar som återstår i vår äger rum den 24 april, 16 maj och 4 juni.

victoria rydergård

Att skriva ett förloss-ningsbrev kan vara en bra mental förberedelse inför förlossningen.

Ett förlossningsbrev är ett brev som talar om vad du har för behov, önskemål, förväntningar och tankar inför förlossningen. Har du eller din partner tidigare erfarenheter som ni tror kommer att påverka förlossningen är det bra om barnmorskan får veta det.

Kanske finns det något som man som gravid eller partner är extra orolig för, eller så finns det saker som man ser fram emot, som exempelvis att få ta emot barnet eller klippa navelsträngen. Skriv ner sådant i förlossnings-brevet. Du bestämmer själv vad som ska stå i förlossningsbrevet

och hur långt brevet blir. Det är omöjligt att säga hur för-

lossningen kommer att bli, men det kan ändå vara bra att tillsam-mans med sin partner fundera på vad man själv tror skulle kunna bidra till att förlossningen blir en positiv upplevelse.

Ta med brevet

Det är bra att tänka på att förloss-ningen inte alltid blir som man tänkt sig. Kanske händer det saker som gör att man inte helt kan följa planen. Det kan också vara så att du själv ändrar dig under förloss-ningen och upptäcker att något du tidigare planerat känns fel. Då kan du självklart ändra dig. För-lossningsbrevet tar du med dig till förlossningsavdelningen när det är dags att föda.

Vill du har tips på hur man skriver ett förlossningsbrev? På 1177.se kan du ladda ner en fär-dig mall.

victoria rydergård

Förlossningsbrev - så här gör du

Förbered er för bebisens ankomst

Spridningen av kemi-kalier har ökat stort de senaste årtiondena. Sär-skilt barn utsätts för en farlig mängd och mix av kemikalier som senare i livet kan ge allergier och hormonrubbningar.

Som första landsting i Sverige har Örebro läns landsting påbörjat ett arbete med att informera nyblivna föräldrar om riskerna med att barn kommer i kontakt med far-liga kemikalier.

Kemikalier finns i allt större utsträckning i vår vardag och forskning visar att små barn som utsätts för dessa senare i livet kan få allergier och rubbningar på hormonsystemet. Störningar i hormonsystemet kan bland annat ge upphov till fetma, höga blod-fetter, diabetes och påverka för-mågan att få egna barn.

De farliga kemikalierna finns i många av våra vardagsprodukter, bland annat i livsmedel, textilier, leksaker, elektronisk utrustning,

plastprodukter och teflonpannor. – Vi vet ännu inte exakt hur far-

liga dessa kemikalier är och vill inte skrämma upp någon. Men vi tycker att det är bättre att vara för-siktig och därför ska barnavård-centralerna och mödravårdcentra-lerna ge sakliga råd om hur man kan göra för att minska expone-ringen av kemikalier, säger Katja Hagström, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicinska kli-niken på USÖ.

I dag kan man få information och råd från Kemikalieinspek-tionen, som gett ut en broschyr på 30 sidor om ämnet. Nu hål-ler Örebro läns landsting på att sammanställa tio enkla råd om barn och kemikalier som ska vara lättare att ta till sig. Dessa ska, när de har producerats, spridas till blivande och nyblivna föräldrar vid besöken på mödravårds- och barnavårdcentralerna.

– Ett av råden är att inte värma mat i plast, eftersom en del kemi-kalier kan frigöras från plasten när den utsätts för värme. All

plast är inte gjord för att värmas i micron så gör det till en vana att inte värma mat i plastbyttor, säger Katja Hagström.

Barn utsätts för allt fler farliga kemikalier

Tips för att minska kontakt med kemikalier:

• Våttorka golven. I damm samlas kemikalier som läcker ut från våra vardagsprodukter och dammsu-garen fångar inte upp allt damm. • Tvätta nya kläder innan de används första gången. Nya klä-der innehåller restkemikalier som kan ge hudallergier. • Undvik antibakteriella medel. dessa kan finnas i väldigt många produkter, såsom kylskåp, bänk-skivor, parkettgolv, sportkläder, tvättmaskiner, diskmedel, dörr-handtag, deodoranter, mun-vatten, plastflaskor, madrasser, dammsugarfilter och skärbrädor. Undvik produkter som är märkta med beteckningar som till exem-pel ”behandlad mot dålig lukt”, “antimicrobial”, “free of bac-teria”, “for lasting freshness”, “hygienic protection” och “pre-vents miscolouring”.

gUNIlla säweNmyr

Det blir ofta mer kännbart med eftervärkar ju fler barn man får.

När kan man börja träna igen efter förlossningen?

– Lättare motion, exempelvis promenader och bäckenbottenöv-ningar, kan man börja med några dagar efter förlossningen om det känns bra. Man brukar rekom-mendera att vänta med övrig trä-ning tills efter återbesöket hos barnmorskan på mödravårdscen-tralen.

Är det större risk för infek-tioner efter förlossningen?

– Det är större risk för under-livsinfektioner efter förlossning-en eftersom det är som ett öppet sår i livmodern innan den dragit ihop sig och man slutat ha avslag.

text:victoria rydergård

Foto:gUNIlla säweNmyr

Som gravid eller nybliven småbarnsförälder har man ofta massor med frågor och funderingar. På 1177.se finns speciella temasidor om graviditet och föräldraskap. Där kan du läsa om allt ifrån vad som händer under graviditeten och vad man gör vid besöken på mödravårdscentralen till vad som händer de första dygnen efter förlossningen.

Ungefär en av fem gra-vida kvinnor känner en rädsla inför förloss-ningen. För en av tjugo är rädslan så stark att det behövs professionell hjälp. Då finns landsting-ets Aurorateam.

Örebro läns landsting har Aurora-verksamhet på USÖ och Karl-skoga lasarett.

– Vi är ett team med barnmor-skor, läkare och kuratorer som tar emot kvinnor med förlossnings-rädsla. Vi jobbar för att kvin-norna som besöker oss ska kunna hantera sin rädsla, berättar Anna-Gre-ta Bergstrand, som är en av sju Auro-rabarnmorskor på USÖ.

Hon och hennes kollegor Ker-stin Martinez och Karin Sjöstedt upplever att det blir allt vanligare med förlossningsrädsla.

– Vi får fler och fler som söker sig till oss. En del kvinnor är så rädda för att föda att de inte vågar skaffa barn av den anledningen, säger Kerstin Martinez.

Många orsaker till rädsla

Förlossningsrädsla kan bero på många olika saker. Man kan vara rädd för att förlora kontrollen, känna rädsla för att det ska göra ont, vara rädd för att man ska brista i underlivet, vara orolig för att man själv eller barnet skadas eller dör – ja listan kan göras lång.

– Dagens blivande mammor blir överösta av information och får så mycket information att de inte vet hur de ska bearbeta den. Information är naturligtvis bra, men den ska vara baserad på fakta, inte på något man läst i ett forum på nätet eller hört av någon bekant, säger Anna-Greta Bergstrand.

Flest omföderskor

Efter samråd med barnmorskan på mödravårdscentralen, MVC, tar kvinnan själv kontakt med Auroragruppen. De allra flesta

som kommer till mottagningen är omföderskor som varit med om en traumatisk för-lossning och nu

är rädda för att föda igen.– Men vi har också märkt att

andelen förstföderskor ökar, säger Anna-Greta Bergstrand.

Verktyg för att lindra

Den som söker hjälp hos Auro-ramottagningen får komma och träffa en Aurorabarnmorska.

– Kvinnan får berätta om sina tankar och känslor och tillsam-mans brukar vi försöka göra upp en förlossningsplan där vi tar hänsyn till vad som är bäst för just den kvinnan. Det betyder otroligt mycket för den som är rädd att hennes tankar och känslor finns nedskrivna. Är man rädd för att föda behöver man bli lyssnad på. Tillsammans försöker vi hitta

verktyg för att lindra rädslan och stressen, säger Kerstin Martinez.

För en del förlossningsrädda räcker det med ett Aurorasamtal, men de allra flesta behöver flera.

– Både kvinnan och hennes partner får komma till oss på Aurorasamtal. Ibland kan det fak-tiskt vara partnern som är rädd och för över sin rädsla på kvin-nan. Det hjälper mycket om part-nern är trygg. Vi försöker stärka både kvinnan och hennes partner och få dem att jobba i team. Vårt mål är att försöka se till att för-lossningen blir en så positiv upp-levelse som möjligt, säger Karin Sjöstedt.

TexT:vicToria rydergård

foTo:gunilla säwenmyr

Tebladet 3/1310

Jenny Steen, Socialdemokraterna:– Barn och unga är ett prioriterat område med många viktiga sats-ningar. – extra stolt är jag över majoritetens satsning på att ge alla under 25 till-gång till fri sjukvård och gratis preventivmedel. ingen ung människa i vårt län ska tvingas avstå nödvändig vård av eko-nomiska skäl. förstärk-ningen till primärvården och psykiatrin för arbetet med ett bättre omhän-dertagande av unga med psykisk ohälsa är ett annat gott exempel.

Hanne Alvner,Moderaterna:

Anna Ågerfalk, Folkpartiet:

Jihad Menhem,Vänsterpartiet:

Ewa Sundkvist,Kristdemokraterna:

Torbjörn Ahlin,Centerpartiet:

Catrin Steen,Miljöpartiet:

Anders Östlund, Sverigedemokraterna:

– det är viktigt att stötta föräldrarna före och efter förlossningen, så att de kan växa in i föräldrarollen på bästa sätt. – våra familjecentra-ler har en viktig roll i det hälsofrämjande och stödjande arbetet som riktar sig till både för-äldrar och våra yngsta.Bra förebyggande arbete och en väl fung-erande hälso- och sjuk-vård och psykiatri som botar och stödjer om det uppstår problem eller sjukdomar.

– Hälsovården och vår-den om barn är prio-riterad och fungerar ofta bra. förbättringar kring akutvård av barn är utlovad. vi kan ald-rig acceptera köer till barn- och ungdoms-psykiatrin. – i det samman-hanget behöver också vårdcentralen bli bättre på att möta barn med lättare psy-kosociala behov. det finns idag ett glapp mellan Bvc och ung-domsmottagningen där barn i tidig skolål-der behöver kunna få hjälp på vårdcentralen när skolhälsovården inte räcker till.

– Hälsosituationen för de yngsta i Örebro län är en av de bästa i landet. det beror på de medvetna satsningar som majoriteten har gjort under flera år. Till exempel avgiftsfri sjukvård för barn, förstärkning av familje-centraler, bemanningen på barnakuten, förbätt-ring av öppenvården, bekämpning av barns psykiska ohälsa, en sär-skild barnakutmottag-ning på usÖ, utökning av glasögonbidraget upp till 16 år med mera. vänsterpartiet anser att barn är vår framtid och deras hälsa och välmående är vik-tigt för hela samhället.

– landstinget borde göra mer. Kristdemo-kraterna har kämpat för att länets famil-jecentraler ska fung-era. de kan ge stöd i föräldrarollen. Trygga föräldrar ger trygga barn. – vi är övertygade om att föräldragrupper och i synnerhet papp-agrupper kan ge de minsta medborgarna möjlighet till bra start i livet, likaså att alla nyblivna föräldrar får hembesök. – Barnskyddsteam inom vården skulle hjälpa till att upptäcka om små barn utsätts för misshandel och övergrepp.

– förlossningsvården är en av våra viktigaste verksamheter. idag kan mor och barn åka hem efter sex timmar. cen-terpartiet vill att man även i okomplicerade fall ska stanna längre. Bland annat för att försäkra sig om att amningen kommer igång. Hänsyn ska tas till dem som bor långt från BB, eftersom man vid tidig hemgång ska tillbaka på läkarbe-sök inom 48 timmar. vårt förslag kostar pengar. vi är beredda att avsätta dem.

– eftersom små barns hud inte är helt färdigut-vecklad så tar de lättare åt sig kemikalier. för att minska den risken så kommer landstinget minimera förekomsten av skadliga kemikalier i anslutning för nyfödda barn i sjukvården. På längre sikt så arbetar vi med att trygga framtida levnadsmöjligheter i regionen, till exempel genom att minska på landstingets klimatpåver-kan och samverka med kommuner och region som påverkar möjlighe-ten till försörjning.

– successiva förstärk-ningar har skett inom barnsjukhusvården, inom barn och ung-domspsykiatrin, samt inte minst genom den tillkommande barnaku-ten. skolhälsovården tillhör kommunen, men skulle möjligen kunna förbättras med ett tydligare uppdrag till landstingets patient-nämnd. i övrigt förefaller de minsta barnens miljö-medicinska risker och den socialpsykologiska hälsan för barn i skolan vara i behov av ökad uppmärksamhet, – även från landstingets sida.

Vad gör landstinget för satsningar på de yngsta medborgarna?

Vi frågar landstingets politiker

Tema: Vänta barn

aurorasamtal hjälp för förlossningsrädda”vi jobbar för att kvinnorna som besöker oss ska kunna hantera sin rädsla”

många kvinnor är oroliga inför sin förlossning. man kan exempelvis vara rädd för att förlora kontrollen, att man själv eller barnet kommer att skadas, att man inte kommer att få den hjälp man behöver på sjukhuset eller att det kommer att göra ont. Örebro läns landsting har auro-ramottagning för förlossningsrädda på usÖ och på Karlskoga lasarett. efter samråd med barnmorskan på mödravårdscentralen, mvc, tar kvinnan själv kontakt med aurora-gruppen. aurorasamtalen är kost-nadsfria. På www.1177.se kan du läsa mer om förlossningsrädsla.

Fakta:Förlossningsrädsla

För en av tjugo kvinnor är rädslan inför förlossningen så stark att det behövs professionell hjälp. En del kvinnor är dessutom så rädda för att föda att de inte vågar skaffa barn av den anledningen. Hos landstingets Aurorateam kan de få hjälp.

”Vi får fler och fler som söker sig till oss.”

11Tebladet 3/13 Tema: Vänta barn

Att sväva på moln och känna sig obeskrivligt lycklig över sitt nyfödda barn, det är väl en reak-tion alla mammor får vid förlossning? Nej, inte rik-tigt. Förlossningsdepres-sion drabbar mellan åtta och sjutton procent av alla som föder barn.

– Förlossningsdepression är en nedstämdhet mamman drabbas av i samband med förlossning. Men det kommer sällan som en blixt från klar himmel, utan ofta har den som drabbats av depres-sion känt sig nedstämd redan under graviditeten, berättar Lena Dahlgren Rutfjäll, psykolog och enhetschef för mödra- och barn-hälsovårdspsykologerna.

Hos dem kan man som förälder komma för att få hjälp vid lindrig till måttlig förlossningsdepres-sion. De kan ge rådgivande sam-tal om hur man hanterar sin nya föräldraroll. Under 2012 hade de drygt 400 samtal med blivande och nyblivna föräldrar runt om i länet.

– Att bli förälder är en av de största omställningarna vi gör i livet, säger Anna Ekberg, psyko-log inom mödra- och barnhälso-vården i Örebro läns landsting.

Bristen på stöd i sin närmaste omgivning beskriver de som en av de största riskfaktorerna för att den nyblivna mamman ska få en förlossningsdepression.

– Samhället har ju också för-ändrats och förväntningarna på vad man ska hinna med som män-niska har ökat. Man ska både vara en bra förälder, ha fint hemma, hin-na träna och vara social. Vi har ett mer individualis-tiskt samhälle idag och när man får en bebis ska man helt plötsligt sätta någon annan i cen-trum. Barnet behöver en förälder som har fokus på barnet. Det är mycket prat om ”egentid” idag och när man får en bebis upplever många att de knappt hinner äta, duscha eller sova, säger Charlotte Alm, också hon psykolog.

”Baby blues” är vanligt

Att man drabbas av så kallad ”baby blues” efter förlossningen är inget ovanligt, men ska heller inte förväxlas med förlossnings-depression. Det är en nedstämd-het direkt efter förlossningen som går över av sig själv.

– Man har väntat och längtat efter barnet så länge men har svårt att känna sig lycklig när barnet kommit. De flesta blir trötta och utmattade efter förloss-ningen, man fylls av stora känslor och det är mycket hormoner i rullning. Då kan man få första dippen, berättar Anna Ekberg.

Efter förlossningen får föräld-rarna dels ett hembesök efter att

familjen kommit hem från BB, dels ett uppföljande samtal två månader senare.

– Många tror att man bara kom-mer till barnmorskan eller BVC-sköter-skan för att mäta magen och väga bar-net, men det är vik-tigt att veta att man kan prata om sin oro eller nedstämdhet med dem. Om inte de kan hjälpa till så

slussar de vidare till oss psykolo-ger för ett eller flera rådgivande samtal, berättar Lena Dahlgren Rutfjäll.

Pratas mer om det idag

Mödra- och barnhälsovårdspsy-kologerna tycker att man inte ska vara rädd för att söka hjälp. Att känna sig nedstämd under gra-viditet och efter förlossning är inget ovanligt och de tycker sig ha märkt en förändring under de senaste åren.

– Förlossningsdepression har länge varit förenat med skam, man ”får inte” vara olycklig när man fått barn. Man drar sig undan, blir inte lika social. Många tror att de borde vara mer glada, men de känner sig inte glada. Idag pratas det mer om det här, även om det skulle behövas uppmärk-sammas mer, säger Lena Dahl-gren Rutfjäll.

Väntar man barn finns det saker man kan fundera över inför

förlossningen för att motverka nedstämdhet.

– Det viktigaste är att fundera över är hur vi behöver göra för att det ska bli bra för oss? Prata med varandra och ha ett nätverk omkring er, säger Anna Ekberg.

Ofta blir man passiv vid depres-sion och då är det viktigt att få in aktiviteter, som att ta promena-der eller fika med en vän. Har man det motsatta problemet, att tillvaron är för stressig, kan man försöka aktivera en person i sin närhet att hjälpa till.

– De flesta självläker ur sin nedstämdhet och blir mera aktiva, säger Anna Ekberg.

Men gör man inte det ska man inte vänta med att söka hjälp.

– Barnet är beroende av att

speglas i mamman. Blir mamman då inåtvänd, lättare irriterad och inte har någon ork är det inget som gynnar barnet, säger Lena Dahlgren Rutfjäll.

Förutom att prata med barn-morskan tipsar de också om familjecentralerna som finns på många vårdcentraler, dit både mammor och pappor är välkom-na.

– Det tar tid att bli förälder. Den första tiden känner man kanske inte igen sig själv, men det gäller att skapa sig ett liv där man mår bra. Att bli förälder är en omtum-lande sak.

TexT och foTo: gunilla säwenmyr

att bli förälder är en stor och omvälvande förändring i livet och humöret kan gå upp och ner när man nyss fått barn. Det är ganska vanligt att nyblivna föräldrar blir nedstämda efter förlossningen. nedstämdheten går för det mesta över ganska snabbt, men det hän-der att man får en förlossningsde-pression och mår dåligt under en längre tid. Det är också ganska vanligt att man inte känner något särskilt för det nyfödda barnet. oftast kom-mer känslorna för barnet med tiden. om man slutar känna för barnet eller känslorna inte kom-mer efter en tid, kan man ha fått en förlossningsdepression. en förlossningsdepression får man oftast inom de första två månadarna efter att barnet fötts, men den kan också komma senare. Det är oklart vad det beror på, men risken ökar om man varit deprimerad tidigare i livet, var deprimerad redan under gravidi-teten eller har haft mycket svåra premenstruella spänningar, det vill säga humörsvängningar innan mens. ungefär en av tio nyblivna för-äldrar får en lättare eller svårare förlossningsdepression. De flesta blir bra inom ett halvår.Källa: www.1177.se

Fakta: Förlossningsdepression

”Att bli förälder är omtumlande”en av tio nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression

Charlotte Alm, Anna Ekberg och Lena Dahlgren Rutfjäll är psykologer på mödra- och barnhälsovårdspsykologerna.

Ofta har den som drabbas av förlossningsdepression känt sig nedstämd redan under graviditeten. Obs: Bilden är arrangerad.

”Samhället har förändrats och förväntningarna på vad man ska hinna med som människa har ökat”

Tebladet 3/1312 Porträttet

Att få arbeta med sitt största intresse är mång-as dröm. För Mia Eklund, danskonsulent i lands-tinget, är det verklighet.

– Mitt uppdrag är att främja dan-sen i Örebro län. Begreppet är stort och det finns många områ-den att arbeta med, säger hon när vi möts på hennes kontor i Örebro. Härifrån arbetar hon över hela länet och en av hennes främsta uppgifter är att inspirera till fler danstillfällen i länet.

– Jag ska verka som spindeln i nätet och finnas här för dem som vill utföra saker. Örebro län har många eldsjälar.

Utmaningen i arbetet är att se till så att dans ska finnas på stäl-len där den inte finns idag.

– Spridningen i länet kunde ha varit större. Men intresset för dans har nog alltid varit stort. Länet har ett rikt dansliv och så ska det förbli, säger hon.

Den 29 april firar man Dansens Dag och då deltar, förutom hip-hopare och balettdansöser, även folkdansare, salsadansare, lined-ansare och discodansare. Både amatörer och professionella möts och skapar en mångfald.

Ett projekt som man arbetar med just nu är att få igång sittdans för äldre dementa.

– Det gör skillnad när dementa får röra på sig och kommunicera via rörelser, där språket annars kan vara ett stort hinder.

En annan av Mias arbetsupp-gifter är att arrangera aktiviteter, till exempel koreografitävlingen Skapa dans för unga dansare. I den tävlingen bedöms inte dan-sarens tekniska färdigheter, utan bara danskoreografin.

– De som ställer upp i den täv-lingen är väldigt modiga, de vågar utsätta sig för att bli bedömda i sin dans. Dessa möten med ung-domar tycker jag är fantastiska, säger Mia.

Feriepraktik som dansare

Mia är också förmedlare av dans-föreställningar och subventione-rar priser till skolor.

– Alla åldrar ska få uppleva dans men också få ta del av och utöva dans.

Som exempel nämner hon att unga har möjlighet att söka ferie-praktik som dansare i landstinget. Där sitter hon med i juryn när de sökande visar upp vad de kan. Vid ett tillfälle sökte en kille som

spelade mycket fotboll. – Han kallade sig för fot-

bollskille och svarade på vår frå-ga om han kunde dansa att ”det kunde han nog”.

Killen fick gå upp på scenen och göra sin audition. Mia blev omedelbart tagen.

– Han började röra sig på ett alldeles speciellt sätt och dansade loss helt. Han bjöd på sig själv och vågade testa, fastän han såg sig själv som fotbollsproffs. Sånt är häftigt, när man vågar. Jag tror att fler skulle behöva en spark i baken ibland och våga släppa på tyglarna, säger Mia.

Utvecklas genom andra

Själv var Mia Eklund relativt gammal när hon upptäckte dans ”på riktigt”.

– Jag dansade en del som liten men var egentligen inte jättein-tresserad. Men så sökte jag gym-nasielinjen dans/estet och kom till min förvåning in. Då kunde jag inte gå ner i spagat men min lärare sa åt mig att jag hade fram till jul på mig att lära mig det, säger Mia med ett skratt.

Det lyckades hon med och där-efter var hon fast. Dansen blev Mias liv och hon fortsatte efter

gymnasiet på folkhögskola med danslinje, vidare in på Balettaka-demin och därefter in på Dans-högskolan.

– På Balettakademin insåg jag att jag inte enbart ville utbilda mig till dansare, utan få pedagogi-ken i dans också. På Danshögsko-lan hade jag möjlighet att utbilda mig till danspedagog och insåg att det var att undervisa andra i dans jag ville.

Jobb drog henne sedan till Öre-bro och Mia började undervisa i dans på Karolinska skolan och senare också på universitetet.

Idag saknar hon inte att själv dansa så mycket, även om mycket av fritiden består av egen dans.

Under åren har andra saker blivit viktigare.

– Jag har utvecklats genom att se hur andra har utvecklats och genom att se andra ta del av det som berikar dem.

PERSONLIGTNamn: Mia Eklund.Ålder: 33 år.Gör: Utvecklingsledare för dans på Örebro läns landsting. Bor: Ekeby Dreve.Familj: Sambo, katt, bebis på väg.Intressen: Dans, renovering av huset.Motto/favoritcitat: ”Ingenting är omöjligt”.

Dansen är Mias jobb och livMia Eklund tycker det är roligare att se andra utvecklas än att utveckla sin egen dans. Sedan fem år tillbaka arbetar hon som utvecklingsledare för dans i Örebro läns landsting.

tExt och foto: gUnIlla SäwEnMyr

Vinn balettbiljetter! Vi lottar ut 20 stycken biljetter till Balettakademiens föreställning den 3 maj klockan 18 i Örebro Konserthus. för att vara med och tävla om två biljetter, skicka in namn och adress till tebla-det@orebroll.se eller tebla-det, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk brevet eller mailet med ”Balett”. Sva-ret behöver vi ha senast den 25 april.

Örebro läns landsting har drygt 9 000 anställda. Här får du möta en av dem.

Tebladet 3/13 13Aktuellt

Vem som helst kan ramla omkull, men riskerna ökar i takt med stigande ålder. För att tipsa om vad man kan göra för att undvika fall och ben-brott ordnade geriatriska kliniken på Universitets-sjukhuset Örebro, USÖ, en föreläsning riktad till äldre.

– Fallolyckor är ett prioriterat område och den vanligaste orsa-ken till att äldre skadar sig. I Sverige dör mindre än en person i trafiken varje dag, medan fem till sex personer dör på grund av att de har ramlat, säger Åsa Anders-son, sjukgymnast och medicine doktor vid geriatriska kliniken på USÖ.

Friska, aktiva personer ramlar oftast utomhus, medan sköra per-soner ramlar inomhus i samband med vardagliga aktiviteter.

– De flesta olycksfallen inom-hus sker när man reser sig, sät-ter sig eller går, konstaterar Åsa Andersson.

Många faktorer påverkar

Faktorer som påverkar risken att falla är, förutom ålder, tidigare fall, nedsatt balans, gång, rörlig-het, syn, hörsel och kognition.

– Olika sjukdomar och vissa läkemedel gör också att man kan ramla. Exempelvis ögondroppar kan göra att man har lättare för att falla, berättar Åsa Andersson.

Tidigare fall ökar risken för att ramla igen.

– Har du ramlat två gånger det senaste året, eller ramlat en gång och skadat dig, finns det en förhöjd risk att falla. Då är det viktigt att utreda och åtgärda det som är möjligt att åtgärda. Åtgärderna måste skräddarsys för varje enskild person, säger Åsa Andersson.

Kan förebyggas

Forskning har visat att man kan förbättra styrka och balans långt upp i åren, till och med i 90-års-åldern.

– Vi vet varför folk ramlar och att det får allvarliga konsekven-ser, men vi vet också att fallo-lyckor kan förebyggas. Ju mer du belastar ditt skelett, desto starkare blir det. Om du äter bra mat, trä-nar styrkan och balansen, försö-ker motionera lite varje dag och vistas utomhus i dagsljus minskar risken för fall. Det är också bra att sluta röka. Rökning ökar risken för benskörhet. Därför har den som röker större risk att råka ut

för benbrott vid ett fall, berättar Åsa Andersson.

Efter föreläsningen fanns möj-lighet att få en kostnadsfri rolla-torservice och att göra ett enkelt gång- och balanstest. Testet, som kallas för Timed up and go, går ut på att den som testas, under tidtagning, får resa sig upp från en stol, gå tre meter, vända sig om, gå tillbaka och sätta sig igen.

– Vi kollar tiden och hur de bär sig åt. Friska personer under 80 år som inte behöver gånghjälp-medel brukar klara testet på cirka 8 till 10 sekunder, berättar Åsa Andersson.

Nöjd med resultatet

En av dem som passade på att testa sig var 84-åriga Margareta Gustafsson. Hon gjorde testet på 13 sekunder.

– Jag tyckte att det gick väldigt bra. Speciellt som jag brukar gå med rollator i vanliga fall. Nu gjorde jag testet utan. Min sjuk-gymnast vill att jag ska försöka gå så mycket jag bara kan utan rol-lator. Jag litar lite för mycket på den och blir sned av den, men jag är rädd för att ramla, säger hon.

text: victoria rydergårdfoto: ebba persson

så undviker du fallolyckor och benbrott

84-åriga Margareta Gustafsson var en dem som passade på att få en kost-nadsfri rollatorservice. Hon deltog också i ett gång- och balanstest för att se hur stor risk hon löper att ramla.

Inom varje verksamhet i landstinget ska det fin-nas ett barnombud som ser till barnets bästa. På barn- och ungdomshabi-literingen i Örebro finns det tre. De jobbar för att barnets bästa alltid ska sättas främst.

1989 antogs FN:s barnkonven-tion, som kortfattat innebär att barnets bästa alltid ska komma i första rummet och att barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör barnet.

I Örebro läns landsting skapa-des 2009 en handlingsplan för att förverkliga barnkonventionen i verksamheterna. Ett sätt att nå de fyra mål som satts upp är att aktivera barnombud, vilket man gjort på Barn- och ungdomshabi-literingen i Örebro, BUH.

Har barnperspektiv

Till BUH kommer barn med någon form av funktionsned-sättning, såsom rörelsehinder, autismspektrumtillstånd, muskel-sjukdom, syn och hörselnedsätt-ning eller utvecklingsstörning. Där har man haft tre aktiva barn-ombud sedan 2003.

– Eftersom vi jobbar med barn har vi något av ett försprång. Vi har redan barnperspektiv i det vi gör, vilket inte alla verksam-heter har, berättar Jane Viding,

som tillsammans med Marina van Roode-Medin och Elisabeth Eriksson är barnombud på BUH.

De verkar som barnombud vid sidan av sina jobb som arbetstera-peut respektive specialpedagoger.

– Vi har tagit fram några lätt-lästa broschyrer för barn, föräld-rar och syskon. Det är viktigt att barnet förstår varför de är här, säger Marina van Roode-Medin.

Lättare med ronder

Personalen på barn- och ung-domshabiliteringen har även sett till att göra förbättringar i sam-

band med ortopedronderna. – Då kommer det en grupp

läkare och studenter som ska tit-ta på barnet, som inför besöket måste klä av sig. Många kände obehag inför detta. Nu ser man till att informera barnen innan, så att de vet att de måste klä av sig och kan välja att ta med shorts istället för bara underkläder. Dessutom har vi namn och bild på de som kommer att undersöka barnet så att de vet vilka som kommer, berättar Elisabeth Eriksson.

Men även om barnombuden arbetar utifrån barnperspektiv,

kan de inte ha barnets perspektiv. Det är det bara barn som kan ha.

– Därför startade vi ett barn- och ungdomsråd som träffas två gånger per termin. Där ingår sex ungdomar mellan tio och 18 år med olika funktionsnedsättningar.

Barnens uppgift är att lämna synpunkter på verksamheten och hur den kan bli bättre.

– De har kommit med jättebra förslag! Allt kan inte alltid bli verklighet, men alla förslag tar vi i beaktning, säger de.

Bland annat har de haft syn-punkter på texter i broschyrer och

på att det ska finnas en app som gör att de hittar till de olika vård-platserna. De har också tyckt att det tagit för lång tid att få hjälp-medel och att alla team borde ha en sjukgymnast. Att det borde finnas frukt i vänterummen för de som kommer direkt från skolan är en annan synpunkt.

– De har också sagt att ring-klockan vid receptionen sitter för högt upp för att de som sitter i rullstol ska nå. Idag har vi två ringklockor, varav en på lägre nivå, säger Jane Viding.

Barnet får ha åsikter

Att följa barnkonventionen handlar mycket om att lyssna på barnet. Därför ska personalen i vissa fall inkludera barnet i dess årliga individuella habiliterings-plan som skall styra insatserna framöver.

– Vi tror ju att vi vet barnets bästa, men barnet kan ju ha en annan syn på vad som är viktigt för det just nu, säger Elisabeth Eriksson.

– Även om de inte alltid får bestämma är det viktigt att barnen får vara med och uttrycka sina åsikter. Det stärker deras självför-troende, säger Jane Viding.

text och foto: gunilla säwenmyr

barnombuden ser till barnets bästa

Elisabeth Eriksson, specialpedagog, Jane Viding, arbetsterapeut, och Marina van roode Medin, specialpedagog är barnombud på Barn- och ungdomsrehabiliteringen i Örebro.

Tebladet 3/1314 Aktuellt

April:• 16/3-28/4 Utställning: ”Undrien” stimulerar barns språkliga utveckling och banar väg in i skrift- och talsprå-ket. I sin utställning tar ord- och bild-konstnären Magnus Lönn med oss på en lustfylld undersökning av språket och fantasin. På Örebro läns museum.• 18- 20/4 Teater: ”Apkungen” och ”Den magiska fjädern” är två kine-siska äventyrsberättelser för alla barn mellan sex och 13 år. På Nya China-teatern.• 18/4 -19/5 Utställning: I utställ-ningserien Oktohibit visar Örebro läns museum prov på intressant samtids-konst. Våren 2013 har turen kommit till Lotta Smed, Lotta Sjöborg och Maria Sewerin. I utställningen ”Ingen-tingskogen” visar de verk i flera olika tekniker; grafik, måleri och skulptur är några de medium som ingår. • 23- 24/4 Teater: ”Hamlet II: exit ghost” gästspelar på Nya China-tea-tern, kl 19.00.• 24/4 Föreläsning: ”Kvinnorna och rummen”. Professor Kerstin Wickman talar om hur några kvinnor, i slutet av 1800-talet, skapade arenor i Sverige som fick stor betydelse för den este-tiska utvecklingen. Länsmuseumet, kl 19.00.• 25/4 Landstingsfullmäktige: Landstingsfullmäktige sammanträder i Sessionssalen, Rådhuset, Örebro.• 27/4 Barnlördag: ”Måla som Karl Axel Pehrson”. Prova på att måla vid staffli med temat djur och landskap. Skaparverkstan på Örebro läns muse-um, kl 12-15. Fri entré, men begrän-sat med platser. • 27/4 Öppet hus: Öppet hus på Kävesta folkhögskola klockan 11.00 – 16.30. Konstutställningar, musikcaféer, redovisningar och dansföreställningar. Klockan 15.00 sjunger Musiklinjens kör in våren. Lunchservering klockan 11.30 – 15.00. Gratis fika hela dagen.

Maj:• 4/5 Barnlördag: ”Skär vikingarunor i träd”. Träsnidaren Tryggve Person visar hur man gör. Skaparverkstan på Örebro läns muse-um, klockan 12.00 -15.00. Fri entré, men begränsat med platser.

• 4/5 Teater: ”Jag målar min himmel orange” har en offentlig föreställning lördag den 4 maj. Lämplig ålder från 6 år. På Nya China-teatern, kl 15.• 13/5 Euromelanoma Day: Möjlig-het att testa dig för att förebygga och tidigt upptäcka malignt melanom och andra former av hudcancer. Bokning av besökstid via www.euromelano-maday.se eller telefon. Läs mer på www.huddoktorn.se (HudDoktorn i Örebro) och www.orebroll.se under Vård och Hälsa (hudmottagningarna vid sjukhusen i Karlskoga, Lindesberg

och Örebro).• 14/5 Nämndsammanträde: Näm-den för folkhälsa sammanträder.• 15/5 Nämndsammanträde: Näm-den för somatisk specialistvård sam-manträder. • 16/5 Nämndsammanträde: Näm-den för psykiatri, habilitering och hjälpmedel sammanträder.• 17/5 Stand up: Stand up for Örebro på nya China-teatern, kl 19. • 23/5 Nämndsammanträde: Näm-den för primärvård och folktandvård sammanträder.

PÅ GÅNG

”Humorn kan vara det avgörande kittet”Innan jag började jobba i psykiatrin trodde jag att det var en viss människotyp som krävdes. De hårdaste av actionhjältar slängde man ner i en mixer, kanske kryddade man med en dörrvakt och tada! Ut kom en betonghård skötare. Sådan är varken jag eller någon av mina arbetskamrater. Däremot har jag ett intresse av hur vi människor är funtade och en vilja att kunna göra positiv skillnad i någons liv. Vissa får något oroligt i blicken när jag berättar vad jag arbetar med. I vissa huvuden spelas scener ur ”The shining” upp, där Nicholson yxar sig in i badrummet: ”Here´s Johnny! ”

Visst har jag upplevt situationer som varit olustiga. Men det som överväger i mitt arbete är möten med varma och intel-ligenta människor som blivit drabbade i livet på olika sätt. Ibland kan man inte säga varför någon blir psykiskt sjuk. De jag möter kunde vara du eller jag och vi har oftast fler likheter med varandra som människor, än tvärtom.

Jag minns ett tillfälle på avdelningen, när en döv man som kommit in gick bärsärkagång inne på sitt rum. Då jag kan teckenspråk ställde jag mig i dörröppningen till hans rum och gjorde tecknet ”lugn” till honom. Han hajade till och efter en stund kunde vi prata med varandra. Han var rädd och förstod inte varför han var inlagd. Så är det ofta i situationer där patien-ter är aggressiva; de är rädda och i deras värld försvarar de sig mot ett upplevt hot. På min arbetsplats är det ganska högt i tak. Som navel-skådande pms-häxa har jag upplevt detta. Jag jobbade på avdelningen och varje månad, ganska lik figuren i målningen ”Skriet” av Edvard Munch, stegade jag in till chefen: ”Finns det någon nattjänst? Jag ska inte jobba med människor.” Che-fen såg på mig med outgrundlig blick. ”Eller finns det någon arkivtjänst nere i källaren?” Detta utspel upprepade sig tills både jag och chefen gjorde en koppling. Hm, alltid vid samma tid i månaden...

Efter denna upptäckt lekte alltid ett leende i chefens mungipa när jag kom med omplaceringstankar. (Förr hände det att jag klippte sönder gardinerna hemma. Nu är jag lite lugnare.) Jag och en kvinnlig patient pratade en gång om pms och jag berät-tade att jag hade det. Då log hon stort och sa: ”Men då är ju du lika tokig som jag!”

Jag upplever ofta att humor kan vara det avgörande kittet, det som skapar kontakt. Visst finns det allvarliga där, sorgen över ett liv som inte blev som man trodde. Men i humorn får vi något gemensamt att mötas i – skrattet. Att visa att man också är en människa tror jag sällan kan bli fel.

KRÖNIKAN MADELEINE HOLM

Madeleine Holm arbetar som skö-tare i psykiatrin, gillar ljudet av steppdans men föredrar män-niskor i strump-lästen.

Stöd lokal forskning ... ditt bidrag är viktigt!

Plusgiro 90 02 98-1Telefon 019-602 10 04

www.nyckelfonden.senyckelfonden@orebroll.se

NyckelfondenStiftelsen för Medicinsk Forskning vid Universitetssjukhuset Örebro

Jag målar min himmel orange är en teaterföreställning för barn.

FOTO: JOACIM NILSSON

På 1177.se kan du läsa allt du behöver veta om att vara gravid och få barn. På temasidorna Gravid kan du dessutom ladda ner Graviditetskalendern. I graviditetskalendern kan du se bilder och läsa om fostrets utveckling och vad som händer i kvinnans kropp vecka för vecka under hela graviditeten. När barnet har kommit kan du också ladda ner BVC-appen. BVC-appen gör det lättare att hålla reda på besök på barna-vårdscentralen, vikt- och längdkurvor och allmänna vaccina-tioner. Det går också att läsa mer om utvecklingen i varje ålder och lägga in egna foton och händelser i en tidslinje.

Läs mer om graviditet och att få barn på 1177.se

Tebladet 3/13 15

De blev också nominerade till TebladstårtanHär är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Steven Allen på Brickegårdens vårdcentral i Karlskoga, av Ann-Britt Bäckström.

• Personalen på Medicinmottagningen 2 på USÖ, av Ann Björklund.

• Farhan Bazargani med personal på Tandregleringen, av familjen Briede.

• Simon Gepertz på Barnmottagning-en i Örebro, av Lucas Öhrn.

• Personalen på Lungkliniken på USÖ, av Anita Rydström.

• Thomas och Petra på Psyikiatriska jourmottagningen på USÖ, av Jennie Grahn.

• Emil Sanders-Lindberg med personal på Odensbackens vårdcentral, av Ulla Tillström med familj.

• Anna-Lena Bryngelsson på Förloss-ningen och Kvinnokliniken på USÖ, av Malena Bryngelsson.

• Personalen på Förlossningen/ BB på Karlskoga lasarett, av Madeleine och Mathias.

• Ventis Athanasisos på Karlskoga lasa-rett, av Maria Gunnarsson.

• Payam Ceghafi med personal på Käkkirurgen på USÖ, av Margareta Stenqvist-Persson.

• Maria Åström med personal på avdelning 83 Allvårdsgruppen, av Inga-lill Bergensten.

• Doktor Ann-Marie Terner på Bricke-gårdens vårdcentral, av Gudrun Jans-son.

• Christina Holzleitner och Fredrik Walentin på Neurokliniken på USÖ, av Maria Sundén.

• Personalen på Öron, näs - och halsk-liniken, av Kent Fridh.

• Personalen på Storå vårdcentral, av Maj Eriksson.

• Tandläkare Anna Stenholm med per-

sonal, av Cliff Jansson.

• Läkare Anders Hagvall på Hallsbergs vårdcentral, av Per Olof och Lilly Her-mansson.

• Doktor Ann Svanberg med personal på Reumatologiska kliniken på USÖ, av Mia Klockars.

• Doktor Anders Berg med personal på Storå vårdcentral, av Jan-Åke Larsson.

• Läkare Asmafullah Katawazai med personal på Kirurgmottagningen på Karlskoga lasarett, av Mirja Wall.

• Ortopedkliniken på Lindesberg lasa-rett, av Marianne Carlsson.

• Läkarna Niklas Karlsson, Nasser Gili och Livan Hamitaj på Ögonmedicinska retinamottagningen på USÖ, av Irene Sjöberg.

• Åsa Swanberg på Pilgårdens vård-central, av Anette Enqvist.

• Personalen på avdelning 94 på USÖ, av Torsten Österling.

• Läkare Joel Strömberg på Kirurgmot-taningen på Karlskoga lasarett, av Johnny Jansson.

• Tandläkare Torbjörn Eriksson och skö-terskan Gittan med personal på Cen-trum för specialisttandvård Protetik, av Maj Claesson.

• Ögonläkare Daniel Markén med per-sonal på avdelning 9 på USÖ, av Anne-Marie Rosén.

• Doktor Dan Razavi med personal på Plastikkirurgiska mottagningen på USÖ, av Barbro Hedlund.

• Ulla med personal på Endoskopimot-tagningen på USÖ, av Anna-Greta Andersson.

• Avdelning 85 på USÖ, av Siv Ögren.

• Ulrica Ekstav, Brickegårdens vård-central, av Kerstin och Lars Pettersson, Marinette Ruck, Petra Holgersson fd Cederborg samt Els-Marie och Sölve Holgersson.

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att upp-märksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val! Vinnaren presenteras i nästa Läns-tidningen Tebladet som kommer i brevlådorna i slutet på maj. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tår-tan överlämnas. Förslag skickas senast den 1 maj till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@orebroll.se eller faxa till 019-10 79 35. Märk brevet, mejlet eller faxet med ”Tebladstårtan”.

Vem vill du ge en Tebladstårta?

TÅRTAN

Enhetschefen Daniel Frisk hade samlat hela personalstyrkan för ett möte utan att berätta vad det skulle handla om. Överraskningen blev stor när Tebladet överraskade med en Tebladstårta. Britte-Marie Kvist (till höger) har besökt Hällefors vårdcentral flera gånger i veckan i fyra år och ville ge något tillbaka till personalen för att de varit så fantastiska.

”Det här gänget har betytt allt””Det här känns jättero-ligt! Det känns som att man har lyckats göra något bra”. Det säger Daniel Frisk på Hällefors vårdcentral, som fick månadens Tebladstårta.

I januari 2008 blev Britte-Marie Kvist för andra gången opererad för bröstcancer. En liten tumör, endast fyra millimeter stor, ope-rerades bort samtidigt som ena bröstet.

Men såret blev infekterat och var svårläkt. Under fyra års tid var

Britte-Marie tvungen att besöka Hällefors vårdcentral två gånger i veckan för att lägga om såret.

– Det har varit riktigt tufft och det har varit en lång vandring. Men det här gänget har betytt allt. De är alltid vänliga, tillmötesgå-ende och proffsiga. Jag har många gånger tänkt att ”det här eländet tar aldrig slut”, men personalen här har hjälpt mig. Jag hade aldrig klarat det utan dem, säger hon, märkbart rörd av stunden.

Det är också distriktssköterskan Marie Johansson, som är en av de som tagit hand om Britte-Marie

allra mest. – Britte-Marie är helt underbar!

Hon är så stark med tanke på allt hon gått igenom. Hon har alltid ett vänligt ord över och är otroligt godhjärtad. Jag saknar henne nu när hon inte är här längre, säger hon efter att hon torkat bort en tår.

Sedan årsskiftet är Britte-Maries sår nämligen bättre och hon behöver inte längre besöka vårdcentralen. Men på något sätt ville hon tacka all personal för tiden som de funnits där för henne.

– Jag har alltid velat ge någon-

ting tillbaka, men funderat på hur. Tebladstårtan var räddningen, berättar hon.

Daniel Frisk är enhetschef och distriktssköterska på vårdcentra-len och är en av de som tagit hand om Britte-Maries sår mycket.

– Att få tårtan känns jättebra, som att vi har lyckats med vårt jobb. Men med Britte-Marie har vi inte bara gjort det vi skulle, det vill säga lägga om såren, utan även pratat om en massa annat. Vi har avhandlat många ämnen under åren, säger han till Britte-Marie.

– Ja, vi har hunnit lösa många världsfrågor, fyller hon i med ett skratt.

TExT: GUNILLA SäWENMyRFOTO: EBBA PERSSON

Tårtan

Tebladet 3/1316

Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuvertet med “Tebladstävling”. Tävlingskupongen ska ha inkom-mit till landstinget senast den 23 maj 2013. Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på www.orebroll.se/tebladet. Du kan också faxa kupongen till nummer 019–10 79 35. Rätt svar och vinnare annonseras på landstingets webbplats, www.orebroll.se den 30 maj 2013.

Namn:......................................................................................................................................... Telefon dagtid: ............................................

Gatuadress: .....................................................................................................................................................................................................

Postnummer och ort: ......................................................................................................................................................................................

1 X 21. Vad gör landstingets Aurorateam?1) Hjälper förlossningsrädda X) Behandlar strokepatienter 2) Tar hand om sjukdomar i aorta

2. Vilken är den vanligaste orsaken till att äldre skadar sig?1) Trafikolyckor X) Stroke 2) Fallolyckor

3. Vad är avslag för något?1) En sövningsmetod X) Blödningen efter förlossningen 2) En typ av benbrott

4. Landstinget har en handlingsplan för att förverkliga barnkonventionen i verksamheterna. När infördes den?1) 1989 X) 2009 2) 2012

6. Sjukvårdsrådgivningen 1177 ger råd om vård dygnet runt. Vad frågar folk mest om just nu?1) Magsjuka hos barn X) Klamydia 2) Vaccinationer inför semestern

5. Landstingets akutmottagningar ska byggas om. Vilket lasarett är först ut?1) Lindesberg X) Karlskoga 2) USÖ

8. Vad kallas den strokebehandling Sandra fick?1) Trombolys X) Trombofon 2) Trombektomi

10. Vilket lopp kommer personalen på neuromottagningen att springa för att uppmärksamma stroke?1) Blodomloppet X) Stockholm marathon 2) Vårruset

7. Hur stor risk är det att få ett missbildat barn?1) 2 % X) 3 % 2) 4 %

9. Vad heter koreografitävlingen som danskonsulent Mia Eklund är med och arrangerar?1) Dans 2013 X) Skapa dans 2) Let’s dance

Var med i Tebladets tipstävling!

Första pris är en lyxig hotell-övernattning för två på Cla-rion Hotel Örebro med ansikts-behandling på Badrummet spa och teaterbiljetter från Länsteatern.

Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dub-belrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår en trerättersmiddag och frukostbuffé i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och tränings-rum och få ansiktsvård för två på Badrummet spa.Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Länsteatern.

Andrapriset är ett dagspa-paket på Loka Brunn för två personer en vardag. I priset ingår entré till vat-tensalongen med unika bad- och spaupplevelser, entré till det nya gym-met, instruktörsledda aktivitetspass (endast torsdag-fredag), lunchbuffé, lokatofflor att ta med hem samt frukt och vattenbuffé.

Tredjepriset är entré för två personer på relaxavdelningen på Gustavsviks-badet i Örebro. I entrépriset ingår fri tillgång till upplevelsebadet och motionsbadet, bastu, solarium, lån av morgonrock, bubbelpool, solterass med mera.

Bland de rätta svaren lottar vi dessutom ut 50 fina extrapriser.

För att tävla måste du svara rätt på de tio tipsfrågorna – alla svaren finns i tidningen.

Vinn lyxiga priser för kropp och själ

Tävla i landstingskunskap

Förstapris: Hotellövernattning

på Clarion Hotel i Örebro med

trerättersmiddag, frukostbuffé

samt behandling på Badrummet

spa och biljetter till Länsteatern.

Allt för två personer.

Andrapris: Ett dagspa-paket

på Lokabrunn för två personer.

Tredjepris: Entré på

Gustavsviksbadet i Örebro.