#1/2019 Årgång 77 Utgiven av Sveriges Yngre Läkares Förening sedan 1942

LOKALFACKLIGT Möt årets Almedalsstipendiater.REPORTAGE Vem tar hand om doktorn? Det undrade Jill och Maria och startade Facebook-grupp.

TEMA På väg mot chefskap med hjälp av Ledarskaps-ST.

Under 30 och chefModerna Läkare möter syskonen ANOUSHEH och PUJA ABAR

som nyligen tagit över en privat vårdcentral i Stockholm.

Tema: Underläkare och chef

”Vi är båda två uppfostrade

från barnsben att ta initiativ

och ansvar”

2

Innehåll#1/2019

6

18 Gitan Raja och Wonsa

Fotograf omslagsbild Sara Björkegren

Tema: Underläkare och chef Ledarskaps-ST . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

Puja och Anousheh . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6

ReportageLedarskap och systerskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Vem tar hand om doktorn .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12AT-Vasan .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16Gita Rajan och Wonsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Politiskt vänsterprassel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

FackligtLokalfackligt: Almedalsstipendiet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Basfackligt: Underläkare och chef .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Ordförandeord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Kvartalet som gått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Dr Agnes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 SYLF-aktuellt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

22 Politiskt vänsterprassel

Puja och Anousheh

ISSN 1403-5502Chefredaktör och ansvarig utgivare Laura Eklinder Björnströmlaura.eklinder@sylf.se

Form & LayoutOss ReklambyråVisby Gotland

Repro & TryckCarlshamn Tryck & Media

Annonser samt prenumerationer Anna LarssonAnna.Sia.Larsson@slf.se

StyrelseJonas Ålebring, ordf.Anne Liljedahl, v. ordf.Björn Hansell, a. v. ordf.Laura Eklinder Björnström, chefredaktörTora Borén, ledamotAnders Lundberg, ledamotRofi da Ghazvinian, ledamot

SYLF:s kansli kansli@sylf.seShervin Vahedi

AdressBox 5610 114 86 StockholmTel 08–790 33 66 Fax 08–21 18 68Pg 768-2 Bg 726-9632www.sylf.se

Vem tar hand om doktorn?12

3

Ledare

Läkare behöver kunskap om sjukvårdens organisation och styrningSYLF:s styrelse genom Björn Hansell, andre vice ordförande.

Jag har klagat en hel del på sjukvården genom åren. Jag tycker att Nya Karolinska verkar kosta mer än det smakar och att en del av pengarna skulle göra mer nytta i primärvården, äldrevården och psykiatrin. Jag tycker att det alltid borde fi n-nas arbetskläder i min storlek, och jag borde få bättre ersättning när jag har nattjour. Framför allt tycker jag att sjukvården borde sätta mer värde på patienters erfarenheter och behov av insyn och självbestämmande. Men jag har inte bara klagat, jag har också engagerat mig i SYLF, genomfört förbättringsarbeten och engagerat mig i lands-tinget. Liksom många andra underläkare har jag gjort mitt bästa för att vara en ledare och förebild. Men en sak har jag dröjt med, nämligen att ta det formella ansvaret att vara chef.

Som läkare har vi mycket utbildning och träning i ledarskap. Vi har utbildning i gruppdynamik och har tränat multiprofessionellt samarbete i akuta situationer. Vi har gett svåra besked och lett ron-der. Vi har assisterat på operation och tillbringat timmar i telefon för att baxa patienter rätt i syste-met. Men för att bli en bra chef krävs också kun-skaper om sjukvårdens organisation och styrning, och i stort sett allt vi kan om det har vi lärt oss på egen hand. Sällan har väl någon försökt förklara hur landstingets budget fördelas, hur verksam-hetens kvalitet kan följas upp eller varför det är viktigt att dokumentera vårt arbetssätt. Och ärligt talat, om ingen annan verkar tycka att det är viktigt så är det lätt att tappa sugen. Internationella jämförelser visar att an-delen chefer som är läkare har minskat i Skandinavien, och en förklaring är att en allt större andel av läkarkåren är under läkare. De fl esta av oss har jobbat i tio år i vården innan vi blir specialister,

SYLF arbetar för att det ska bli mer attraktivt för en under-läkare attbli chef.

och ytterligare några år innan vi uppmuntras att bli chefer. Dels beror det på fl askhalsen till AT, men också att vi är föräldralediga eller jobbar deltid i allt större utsträckning. En annan förklaring är att viljan att bli chef har minskat bland läkare jämfört med andra yrkesgrupper i vården. Undersökning-ar som SYLF och Sveriges Läkarförbund Student genomfört visar att läkarstudenter gärna vill bli chefer, men att den viljan minskar mer och mer ju längre de jobbat i vården. Den trenden har dessut-om förstärkts på senare år.

SYLF arbetar för att det ska bli mer attraktivt för en läkare att bli chef, och att underläkare ska få möjlighet att ha chefsuppdrag. Vi ställer krav på att läkarutbildningen ska ge mer kunskap om sjuk-vårdens organisation och att det ska inrättas fl er ledarskapsprogram för AT- och ST-läkare. Som medlem i SYLF bidrar du till att lägga kraft bakom våra krav på bättre förutsättningar för underläkareatt ta ett chefsuppdrag. Vill du inte själv bli chef, såkom ihåg att stötta de kollegor som vill och hjälp tillatt sprida budskapet att det går utmärkt att vara underläkare och chef! •

4

Tema

Ledarskaps-ST banar väg för chefskap Runt om i landet fi nns inspirerande personer som banar väg för fl er underläkare som chefer. Moderna Läkare har trä� at några av dem, som dessutom förberett sig genom en så kallad ledarskaps-ST. Text Laura Eklinder Björnström Bild Jonsson/Karlsson/Ruona

Laura Eklinder Björnström

Chefredaktör

Hej Anton Lifhjelm!Har du ett pågående chefsuppdrag?Jag är verksamhetschef på en vård-central i Sundsvall sedan i somras.

Går du ledarskaps-ST? Ja, sedan cirka ett år tillbaka. Tanken var att jag skulle göra ST i allmän-medicin, men efter en månad sa min chef att han ville jag skulle bli chef för en av hans framtida vårdcentraler, följaktligen bytte ST:n inriktning.

Vad är det bästa med ledarskaps-ST? Att få utveckla sig själv men också andra mot ett gemensamt mål ST- utbildningen är rolig, intressant och utmanande.

Har ledarskaps-ST öppnat möjligheter för chefskap? Målbeskrivningen är passande för det ändamålet och i mitt fall var tanken med ledarskaps-ST:n att jag skulle få möjlighet att bli chef.

Vilka utvecklingsmöjligheter fi nns det för ledarskaps-ST? Jag tror att ledarskaps-ST borgar för att den nya generationens läkare får en behövlig insyn i hur vården styrs i praktiken. En ST-utbildning, oavsett inriktning, är ingen garanti för att man exempelvis blir en bra chef – det är snarare hur mycket man väljer att utveckla sig själv inom området.

Vilka är svårigheterna med att vara underläkare och chef?Som läkare har man genom yrket ett brett ansvarsområde, vilket bidrar till att man har en helhetssyn. Som chef har man ansvar för arbetsmiljön. I min verksamhet har vi fått erfara uttalade rasistiska kränkningar och lagt stora resurser på arbetsmiljön och rutinerna kring detta. Det är mycket arbete, och ett långsiktigt sådant, men det går och det är tveklöst värt varje sekund.

Varför är det viktigt med ledarskap och chefskap tidigt i läkarkarriären? Jag är övertygad om att svensk sjuk- vård kan bli världsbäst. Jag tror det fi nns en stor potential i läkarkåren att utvecklas och axla alla de utmaningar vården ställs inför. Jag tror inte på att klaga på saker som inte fungerar, om man själv inte arbetar för en lösning. Därför är det viktigt att det ges verktyg så att vi kan lära oss att fi nna lösningar tillsammans. Chefskap tidigt i karriären är inte lika med att man kan allt som har med vården att göra. Det är viktigt att intresserade personer får möjlighet att utvecklas, oavsett om de väljer att fortsätta med chefskapet eller inte.

Skulle du rekommendera ledarskaps-ST till andra? Jag skulle defi nitivt göra det, samt särskilt våga ta på sig ett chefskap

med tiden. Det är oerhört roligt och intressant. Var noga med att det fi nns gott handledarskap.

Om du ska gå ledarskaps-ST och kanske bli chef skulle jag rekommend-era att tänka ”KISS” (keep it simple, stupid), vara strukturerad, jordnära och metodisk – det är troligen lätt hänt att goda ambitioner blir till belastningar om ens mål är för otydliga.

Var ser du dig själv om 10 år? Jag lämnar framtiden oviss avseende det, men förhoppningsvis fortsätter jag att arbeta med något som jag tycker är intressant och som kan vara till hjälp för andra.

5

Tema

Har du ett pågående chefsuppdrag?Jag är biträdande verksamhetschef inom Röntgen i Jönköping och Läkar-chef på Röntgen Eksjö.

Har du gått ledarskaps-ST? Ja, i region Jönköpings län.

Vad är det bästa med ledarskaps-ST? Att trä�a andra personer i liknande situationer. Att få skugga chefer man själv valt har varit mycket givande.

Har ledarskaps-ST öppnat möjligheter för chefskap? Jag tror i mitt fall inte att det spelat någon avgörande roll för beslutet att anställa mig som chef – men det har varit en positiv faktor.

Vilka utvecklingsmöjligheter finns det för ledarskaps-ST? Vår region har valt att inte fortsätta med denna satsning, utan låta läkare med ledarskapsintresse ingå i regionens

Har du ett pågående chefsuppdrag?Nej, jag är nybliven specialist i intern-medicin på SUS i Malmö och ST-studie-rektor där.

Har du gått ledarskaps-ST? Jag går ledarskap-ST nu och blir klar med den sommaren 2019.

Vad är det bästa med ledarskaps-ST? Att få en inblick i vad ett ledarskap inom sjukvården kan innebära. Sedan har det varit otroligt roligt att lära känna de andra ST-läkarna i gruppen.

Har ledarskaps-ST öppnat möjligheter för chefskap? Utbildningen uppfattas förmodligen som en kvalitetsstämpel, men få vet nog egentligen vad den innehåller och hur den skiljer sig från övriga utbild-ningar. För min egen del känner jag mig mer förberedd och uppmuntrad.

Vilka utvecklingsmöjligheter finns det för ledarskaps-ST?

allmänna ledarskapskurs. Vi som gått den tidigare ST-ledarskapskursen tror det behövs, om man vill satsa på läkare som chefer.

Vilka är svårigheterna med att vara nybliven specialist och chef?Gene rellt tycker jag svårigheten med att bli chef tidigt i karriären är att jag försakat subspecialisering, vilket jag gärna hade velat ha.

Varför är det viktigt med ledarskap och chefskap tidigt i läkarkarriären? En är att det är en nyttig erfarenhet av att vara chef ett tag och förstå prob-lematiken på den nivån i sin fortsatta karriär. En annan är att man kommer direkt från klinisk verksamhet och därför kan komma med relevanta synpunkter inom sin ledningsgrupp. En tredje är att man oftast är som ung och har många idéer man skulle vilja realisera, och som chef kan man få utrymme att göra detta.

Skulle du rekommendera ledarskaps-ST till andra? Absolut, om intresset för ledarskap och chefskap finns!

Var ser du dig själv om 10 år? Jag har troligen kvar en chefsroll – det finns många fler saker jag skulle vilja få gjort, och så är det himla roligt!

fler ser chefs tjänster som en del av yrkeslivet.

Skulle du rekommendera ledarskaps-ST till andra? Ja, om du är intresserad av ledar-skapsfrågor.

Var ser du dig själv om 10 år? Jag är läkare och ledare för en verk-samhet som jag tycker är intressant.

Hej Henriettæ Ståhlbrandt!

Hej Sara Halldén!Att anpassa utbildningen ännu mer för läkare som leder. I gruppen pratar vi mycket om vad det innebär att ta ett steg från kliniken? Känslan av att bli sedd som någon som inte satsar på det kliniska är inte helt lätt eftersom det ju traditionellt sett är det som är målet för läkaren, det är den kliniska kompetensen som är högt värderad. Inom framtida ledarskapsutbildningar kan det vara en poäng att reflektera mer kring detta. För att skapa bra läkare som leder tror jag alltid på ännu mer återkoppling med fokus på ledar- skapet och diskutera huruvida ett chefsjobb är så strikt skilt från vad vi ”är utbildade till”.

Varför är det viktigt med ledarskap och chefskap tidigt i läkarkarriären? Att vara mer kompetent inom ledar-skap har gjort att jag också utvecklat mig kliniskt. För mig är alla läkare ledare och att tidigt få en idé om läkares ledarskap kan förhoppningsvis göra att

6

Tema

MOTTAGNINGEN SJÖSTADEN Ingår i vårdvalet och är en privat driven vård central i Stockholm som ägs gemensamt av syskonen Abar. Startade 2001 och har idag 7 600 listade med en 5-procentig ökning senaste året. De har fem fast anställda läkare inklusive ST-läkare.

För att förstå sjuksköterskorna bättre brukar jag utföra deras sysslor när det behövs. Då får

jag känna på den stress de utsätts för.

7

Tema

Underläkarna som driver vårdcentral För att bli en bra chef måste man tycka om att ta ansvar. Man ska förstå verksamheten och lyssna mer till sin personal än egna önskedrömmar. Det säger underläkarna och syskonen Puja och Anousheh Abar som nyligen har tagit över en privat vårdcentral i Stockholm.Text Gösta Eliasson, allmänläkare Bild Sara Björkegren

Gösta EliassonAllmänläkare

Mottagningen Sjöstaden är en vårdcentral som varit i drift sedan 2001. När ägarna för något år sedan bestämde sig för att överlåta den var deras önskan att syskonen Abar skulle ta hand om verk-samheten. Anousheh Ghamari Abar, som vid den tiden hade påbörjat sin ST i allmänmedicin, gick in som VD och hennes bror Puja Abar blev verk-samhetschef. De blev ett nytt ägarpar som stack ut en del, inte minst med tanke på åldern, 26 och 29 år.

Personalpolitiken viktig Enligt Puja Abar såg mottagningspersonalen det som en klar fördel att få ett ungt ledarpar som var beredda att lyfta verksamheten in i framtiden. De var också nöjda med att två kliniskt arbetande läkare tog över och inte ett större vårdbolag. Men som ny chef gällde det att tänka nytt och att sam-tidigt vara lyhörd för personalens åsikter. ”Givetvis

har man som ny chef många tankar och idéer om hur verksamheten ska utformas och styras. Vi tyckte till exempel att det var angeläget att ska� a ett psykosocialt team och det har nu kommit på plats”, säger Puja Abar.

”Våra föregångare lämnade över ett väldigt fi nt arvtill oss. De var oerhört engagerade i driften av vård-centralen och tog väl hand om medarbetare och patienter”, säger Anousheh Abar. Hon fortsätter: ”Då måste vi ju se till att den kulturen och arbets-miljön kan leva vidare.”

Mår bra av ansvar Vad var det då som fi ck de båda underläkarna att ta på sig ledarrollen? Svaret är samstämmigt, det handlar om en önskan att få vara med i utvecklin-gen, ta ansvar och vara en del av den svenska hälso-och sjukvården.

Våra före- gångare lämnade över ett väldigt fi nt arv till oss …då måste vi ju se till att den kulturen och arbetsmil-jön kan leva vidare.

8

Tema

”Vi är båda två uppfostrade från barnsben med att ta initiativ och ansvar och att få saker och ting gjorda, och ansvarsbiten mår vi bara bra av”, säger Anousheh.

Att de hade med sig tidigare ledarerfarenheter har haft betydelse, det menar både Puja och Anousheh. ”En 50-åring som aldrig varit chef hade nog känt sig osäker i min situation”, säger Puja Abar. ”Visserligen hade ingen av oss varit chef för en vårdcentral tidigare, men med själva ledarrollen kände vi oss hemmastadda.” Ledar-skaps-ST lockar dock inte någon av dem. De kan mycket väl se nyttan av det, men de utvecklar hellre praktisk ledarskapskompetens genom att närvara i verksamheten.

Bör chefen jobba kliniskt? Ja, säger Anousheh med förklaringen att man som chef glömmer bort hur det är att jobba med pati-enter om man bara administrerar. Och för att leda

måste man förstå verksamheten. Även ur de andra professionernas perspektiv.

”Jag har ju lättare att förstå mig på läkarnas prob-lem än sjuksköterskornas. Och för att förstå sjuk-sköterskorna bättre brukar jag utföra deras sys-slor när det behövs. Då får jag känna på den stress de utsätts för när det ringer tio patienter på en gång”, säger hon.

Många läkare brukar ha en lång klinisk karriär ba-kom sig innan de blir befordrade till chefer. Men det tycker inte Puja är något att sträva efter. ”Klinisk erfarenhet är naturligtvis värdefullt, men det är inte avgörande för att man ska förstå primärvårdens uppgift, dess funktion och dess utmaningar. Att vara chef med personalansvar kräver helt andra förmågor än klinisk skicklighet. Om man är den bästa kirurgen på sjukhuset gör man nog mest nytta genom att fortsätta som kirurg.”, säger han.

PUJA ABAR 26 år.

Läkarprogrammet på KI. Universitets-studier i ekonomi. AT/legitimerad läkare. Grundat ett företag som arbetar mot kommuner och privatkunder med utbildning för seniorer i vardaglig teknik. Sedan ett år verk- samhetschef på Mottagningen Sjöstaden. Företaget ägs tillsammans med systern.

Vi är båda två uppfostrade

från barnsben med att ta

initiativ och ansvar och att

få saker och ting gjorda.

9

Tema

Privat eller o�entlig Är det någon skillnad mellan att leda en privat och en o�entligt driven vårdcentral? Puja Abar vill inte vara kategorisk, utan menar att alla måste göra det bästa möjliga med de förutsättningar som står till buds.

”Som vårdgivare i privat drift har vi som alla andra att följa gällande lagar och avtal, men därutöver är det upp till oss privata att utforma vården, vi är ju inte beroende av någon högre chef. Visst kan spelplanen förändras och landstingen kritiseras för att de ändrar på saker i onödan, men alla vill ju göra gott, och det finns inget landsting som vill försämra vården. Det är så man får tänka”, menar han.

Bör chefen vara läkare? Puja och Anousheh menar att läkarrollen är byggd för ledarskap och att det finns fördelar med att vårdcentralchefen är läkare, inte minst för att läkaren alltid har det slutliga medicinska ansvaret

och förutsättningar att förstå vårdkedjan i sin hel-het. Dessutom har läkaren det övergripande pers-pektivet när vårdcentralen kommunicerar utåt och det blir lättare att tolka utvärderingsresultat och att prioritera.

Men man får inte glömma de andra professionerna, tillägger Anousheh: ”Sjuksköterskor och läkare är grundpelare i vården, men de har skilda uppgifter. Om rollerna då inte är tydliga och accepterade kan det uppstå motsättningar.”

Framtiden Hur ser då framtiden ut? Framåt innebär för Puja och Anousheh Abar att stanna kvar på mottagnin-gen och fortsätta att utveckla verksamheten. Och de ser gärna att vårdcentralen expanderar. ”Vi har inget emot att växa. Vi vill vara bättre än andra vårdcentraler och folk ska tycka att vi gör ett bra jobb. Om de väljer oss och vi växer, så är det ett tecken på hög kvalitet”, avslutar Puja Abar. •

ANOUSHEH GHAMARI ABAR29 år.

Läkarprogrammet på KI. AT i Köpen-hamn och arbetat ett år som läkar-volontär i Bangla-desh och Rohingya- lägren. Under läkar - studierna varit verksamhetschef för Stiftelsen Läxhjälpen, en organisation med 150 anställda. Nu VD för Mottag-ningen Sjöstaden. Företaget ägs tillsammans med brodern. Sedan två år ST-läkare i allmänmedicin.

Om rollerna inte är tydliga och acceptera-de kan det uppstå mot-sättningar.

10

Reportage

Ledarskap och systerskap Efter #utantystnadsplikt, det i särklass största #metoo-uppropet i Sverige, som samlade 10 400 underskrifter på kort tid, har KLF (Kvinnliga läkares förening) på olika sätt lyft frågan om sexuella trakasserier. Text Eva Oscarsson och Agnes Andreaso, Kvinnliga läkares förening

Efter #utantystnadsplikt, det i särklass största #metoo-uppropet i Sverige, som samlade 10 400 underskrifter på kort tid, har KLF (Kvinnliga läkares förening) på olika sätt lyft frågan om sex-uella trakasserier, men även om negativ särbehan-dling och hur man påverkas som enskild person när man utsätts för härskartekniker och diskrim-inering. KLF har även lyft fram hur arbetsmiljön och vården påverkas både för anställda och för patienter. Det är lätt att känna sig maktlös inför mängden skakande vittnesmål om sexuella tra-kasserier, men även av omfattningen av negativ särbehandling av kvinnliga läkare i Sverige. Men så klart kan vi alla göra skillnad på våra arbets-platser, genom att uppmärksamma detta och stötta varandra.

Mentorskapsprogram för kvinnliga läkareLäkaryrket är präglat av hierarkier, lång utbildning inklusive AT och ST, möten med människor i livets svåraste och lyckligaste stunder och långa jourer. Vi har under vår första del av karriären förhop- p ningsvis tillgång till en bra handledare att dis-

kutera svåra patientfall och professionella frågor med. Det finns ändå ett stort behov av att dela och diskutera många av de svårigheter som vi ställs inför som läkare. Det märks inte minst i de Face-book-grupper som samlar läkare. Idag har vi en stor grupp underläkare som vikarierar innan AT och som inte alltid har någon handledare. Därför har vi i KLF planerat att starta ett mentorskaps-program för kvinnliga läkare. Vi hoppas kunna skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte mel-lan generationer, möjlighet att diskutera frågor kring karriär, privatliv och att stötta varandra för att främja professionell utveckling och psykisk hälsa.

Tema ledarskap och systerskapKLF:s vårsymposium hålls lördagen 6 april i Stockholm och årets tema är ledarskap och syster-skap. Vårsymposiet kommer att handla om hur man rent praktiskt kan hantera diskriminering både som ledare och tillsammans med andra i sin organisation. SLF kommer att informera om sitt mentorsprogram på vårsymposiet. •

Det finns ett stort behov av att dela och diskutera många av de svårigheter som vi ställs inför som läkare.

KLF:s Styrelse 2019

KALLELSE TILL SYLF:s FULLMÄKTIGEMÖTE 20193-4 maj, KAPITEL 8 Klara Strand, Stockholm

För mer info: sylf.se / kansli@sylf.se

Anmälan senast den 26/3 på slf.se/sveriges-kvinnliga-lakares-foreningKostnad: 400 kr för icke-medlemmar, 50 kr för medlemmar (medlemskap i KLF kostar 375 kr/år).

Pengarna sätts in på Kvinnliga läkares förenings PG 153079-9 eller till Swish: 123 262 64 97. No-show-avgift: 200 kr. Vid frågor maila till info@kvinnligalakare.se.

6 april 2019, Sjöfartshusets festvåning, Skeppsbron 10, Stockholm 9.00–10.00 Introduktion och ledarskap Susanne Bergenbrant Glas, ordförande i KLF, che� äkare Tiohundra, 2018 ledarskapspris SLS

10.00 Fika

10.30–11.30 Mentorskap och systerskap Maktsalongen, en ideell organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället.

11.30 – 12.00 Information om KLF:s Mentorskapsprogram

12.00 – 13.00 Lunch på Sjöfartshuset

13.00 – 14.30 Praktiskt systerskap, workshop.

14.30 – 15.00 Fika

15.00 – 16.00 KLF Årsmöte

Inbjudan KLF:s vårsymposium Tema: Ledarskap och systerskap

12

Reportage

Vi hade sett vänner och kollegor inom läkaryrket bli utmattade.

13

Reportage

Jill och Maria startadeFacebookgrupp med fokus på vad som gör dig frisk Salutogenes, latin för hälsans ursprung, är ett begrepp som genomsyrar det mesta som Jill Taube och Maria Zetterlund Gustafsson tar sig för. De är grundarna av facebook-gruppen Vem tar hand om doktorn? Vad gör att nästan 6 000 kollegor valt att ansluta sig till grup-pen? Moderna läkare har trä  at Jill och Maria för att prata om att som läkare vända blicken mot det friska hos människan. Text Maria Valeur Bild Hanna Karlberg

Maria ValeurUnderläkare

En fredagseftermiddag möter jag Jill och Maria för en ka  e i Kulturhuset i centrala Stockholm och de-ras energi smittar verkligen. De har båda genom karriären satt ljuset på hälsofrämjande e  ekter av goda levnadsvanor genom att jobba med dans, samtal och träning inom projekt för FaR (fysisk akti vitet på recept) och rehabilitering. De uppfat-tar att läkarkåren ofta fokuserar på de medicinska behandlingarna och att vikten av levnadsvanor hamnar i skymundan. Läkarkåren skulle kunna ha god nytta av ett evidensbaserat kunskapslyft inom området, både själva och för sina patienter, menar Jill och Maria.

Grundpelaren ”Vi doktorer har blivit så duktiga på att leta efter ohälsa och sjukdomssymptom. Grundpelaren i salu- togenesen handlar snarare om vad som håller dig

frisk, vad klarar du av att göra?” menar Maria och fortsätter: ”Det blir som stick i stäv med sjukintygendär vi bara rabblar upp det som inte funkar, som kanske knäcker patienten ännu mer då de redan är i sorg på grund av förlust av funktioner. Ett salu-togent tankesätt blir istället att titta på det vi mår bra av utifrån vad som är vetenskapligt bevisat.”

Från solstol till facebook-grupp Precis som många andra goda idéer såddes fröet till Vem tar hand om doktorn? av Jill och Maria under semestern, närmare bestämt på en solstol under en träningsresa på Mallorca som Maria ar-rangerade.

”Det är ju hektiskt att jobba kliniskt, det visste vi”, säger Jill och fortsätter: ”Vi hade sett vänner och kollegor inom läkaryrket bli utmattade. Så vi

14

Reportage

Det blev ett konkret

exempel på att gruppen

och det kamratliga

faktiskt blev ett stöd i

verkliga livet.

OM "VEM TAR HAND OM DOKTORN?" Startades i augusti 2017 av Jill Taube (specialist-läkare psykiatri) och Maria Zetterlund Gustafsson (specialistläkare allmänmedicin). I skrivande stund drygt 5 800 medlemmar på Facebook. Nyfi ken på Vem tar hand om doktorn? Sök på gruppnamnet på Facebook och ansök om medlemskap. Gruppen vänder sig till alla inom läkaryrket.

kläckte idén till en kurs- och återhämtningsresa för just läkare, där vi ville lyfta fram kunskapen om levnadsvanors betydelse.”

För att få ihop information och deltagare skapades en facebook-grupp, som fi ck just namnet Vem tar hand om doktorn?

”Efter fyra veckor var vi 500 i gruppen. Vi tror att en del av det som väcker starka känslor är namnet som vi valde, Vem tar hand om doktorn? Många läkare kan känna igen sig i det”, säger Maria.

”Men var är grabbarna, det undrar vi”, säger Jill frågande. ”I gruppen har fördelningen kvinnor res-pektive män blivit jämnare med tiden. Nu är sif-fran ungefär 80/20, men vi når tyvärr inte manliga kollegor på samma sätt. Vi vet inte riktigt varför, om det är kunskapsnivå, status eller att de kanske upplever sig må bättre.”

Nätverk som ger styrka De som är medlemmar skapar den största delen av gruppens inlägg och många olika frågor lyfts. Det kan röra sig om allt mellan journalgrodor till arbetsmiljöproblem och ibland rena kärleksförkla-ringar till yrket.

”Med det stora antalet medlemmar i gruppen kän-ner vi att vi plötsligt både fått ett förtroende men också ett ansvar”, berättar Maria. Jill fortsätter: ”Gruppen verkar som en samlande kraft. Vi vet att just nätverkande bland kollegor är något som stärk-er oss och verkar vara primärpreventivt när det gäller utmattning och stressrelaterad ohälsa, så det gäller att uppmuntra det.” Maria tillägger: ”Vi ser oss framför allt som just ett nätverk. Många upp-lever sig som en stukad kår med begränsad makt utanför styrsystemen och då ger gruppen styrka.”

Rhodose� ektenMaria Zetterlund Gustafsson och Jill Taube berät-tar att den ursprungliga återhämtningsresan till Rhodos blev långt över förväntan. Deltagarna hit-tade varandra i en gemenskap och kallar detta själva för Rhodose� ekten. Det blev ett konkret exempel på att gruppen och det kamratliga fak-tiskt blev ett stöd i verkliga livet. Efter resan till Rhodos har fl er resor arrangerats till fjällen, Väst-kusten, södra Europa och även kryssningar. Res-målen ska passa de fl esta plånböcker och gärna vara klimatsmarta.

”För oss är det viktigt att så många som möjligt ska ha förutsättningar att kunna följa med. Vi vet till exempel att tidigare deltagare har fått resan inkluderad som arbetstid men betalat kursav-giften själva”, berättar Maria.

Under våren blir det fl era evenemang och föreläsningar, och under sommaren och hösten planeras både skrivarkurs och en kurs- och åter-hämtningsresa. ”Sedan fi nns det mycket mer spännande i pipeline”, säger Jill och ler stort. •

Läkarkåren fokuserar ofta på de medicinska behandlingarna – vikten av levnadsvanor hamnar i skymundan.

NU SÖKER VI BLAND ANNAT KIRURGERAlla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behöver vi läkare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal som vill göra skillnad på riktigt. Både nationellt och internationellt.

Har du funderat på hur det är att jobba i Försvarsmakten? Om du kan jobba heltid i uniform eller bara ”ibland”? Då kan pröva på-kursen ”48H” definitivt vara något för dig!

Vi söker dig som är läkarstuderande från och med termin 9 och framåt, och har som längst gått ett år på din specialistutbildning (akutsjukvård, anestesi, allmänmedicin, kirurgi eller ortopedi). För att bli antagen till ”48H” behöver du inte ha genomfört någon tidigare utbildning vid Försvarsmakten men får gärna ha någon militär bakgrund. Du måste vara svensk medborgare, ska vara fullt frisk och ha god fysik. Det är också viktigt att du delar vår värdegrund som handlar om alla människors lika värde.

Kursen genomförs 18-20 oktober på Försvarsmedicincentrum i Göteborg och vi står för din resa och uppehälle. Ansökan till kursen är öppen under april månad på forsvarsmakten.se/ledigajobb. Filtrera sökningen på yrkesområde hälso- och sjukvård.

Frågor? Maila till medicinalrekrytering@mil.se. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering.

PRÖVA PÅ VÅR VERKLIGHET UNDER 48 TIMMAR

Pröva på-kursen ger dig en bred bild av Försvarsmakten där vi varvar teoretiska genomgångar med praktiska moment. Du får bland annat se hur vi tar hand om skadade i fält, våra ambulanser, akutväskor och kanske får du prova avsnörande förband. Du bor i logement, bär militär uniform och får pröva på hur det är att äta i fält. Foto: Maria Löfström/Försvarsmakten

NU SÖKER VI BLAND ANNAT KIRURGERAlla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behöver vi läkare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal som vill göra skillnad på riktigt. Både nationellt och internationellt.

Har du funderat på hur det är att jobba i Försvarsmakten? Om du kan jobba heltid i uniform eller bara ”ibland”? Då kan pröva på-kursen ”48H” definitivt vara något för dig!

Vi söker dig som är läkarstuderande från och med termin 9 och framåt, och har som längst gått ett år på din specialistutbildning (akutsjukvård, anestesi, allmänmedicin, kirurgi eller ortopedi). För att bli antagen till ”48H” behöver du inte ha genomfört någon tidigare utbildning vid Försvarsmakten men får gärna ha någon militär bakgrund. Du måste vara svensk medborgare, ska vara fullt frisk och ha god fysik. Det är också viktigt att du delar vår värdegrund som handlar om alla människors lika värde.

Kursen genomförs 18-20 oktober på Försvarsmedicincentrum i Göteborg och vi står för din resa och uppehälle. Ansökan till kursen är öppen under april månad på forsvarsmakten.se/ledigajobb. Filtrera sökningen på yrkesområde hälso- och sjukvård.

Frågor? Maila till medicinalrekrytering@mil.se. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering.

PRÖVA PÅ VÅR VERKLIGHET UNDER 48 TIMMAR

Pröva på-kursen ger dig en bred bild av Försvarsmakten där vi varvar teoretiska genomgångar med praktiska moment. Du får bland annat se hur vi tar hand om skadade i fält, våra ambulanser, akutväskor och kanske får du prova avsnörande förband. Du bor i logement, bär militär uniform och får pröva på hur det är att äta i fält. Foto: Maria Löfström/Försvarsmakten

16

Reportage

Skidfeber i DalarnaAT-beach:s vintriga motpol hade premiär i år. På med pjäxorna när Moderna Läkare tar tempen på AT-Vasan 2019.Text Pauline Warselius, underläkare Bild Maria Arvinder, underläkare

Våren 2018 började ett gäng AT-läkare i Mora spåna på ett sätt att visa upp vår fina ort, knyta nya kontakter samt att vara ett tillfälle att trä�a gamla kursare. Vi ville gärna ha en tävling och vad passar bättre än vintersport med Vasaloppet som inspiration. Grunden till AT-Vasan var född även om det till en början fanns en hel del andra ar-betsnamn. Inbjudan skickades ut via sociala me-dier och vi kunde inte ana det gensvar som gavs. Helt plötsligt var alla platser tagna och flera ivriga lag fick inte ens plats.

Vad hände sen?Helgen kickades igång med bu�é och musikquiz på fredagen för de som hunnit fram. Planer smid-des för tävlingen och det fanns tid för att mingla och komma i stämning. Lördag morgon var det upp och hoppa tidigt och göra sig redo för den

stora tävlingsdagen. Alla sågs vid skidstadion i Hemus och IFK Mora ställde upp med duktiga tränare för en timmes skidträning för de som önskade. Där kunde man gradera sig själv utifrån uppskattad förmåga och öva upp sig in i det sista inför tävlingen.

Vinnarna från FalunNär alla fått matnyttiga skidtips var det dags för tävlingsinformation och därefter gick startskottet till årets stafett. 17 lag med 4–6 åkare tog sig till-sammans runt en bana på 20 km. Alla kämpade efter förmåga under mycket påhejning. Det serv-erades varmkorv och eldades brasa. I kommenta-torstornet hölls det sådan låda att det immade igen. Först i mål var laget från Falun och därefter ett starkt men besviket gäng från Sundsvall. Alla tog sig i mål och inga allvarligare skador än en

17

Reportage

bruten stav åsamkades. Därefter kunde de som ville passa på att nyttja de fina vasaloppsspåren och andra tog sig till bastun för uppvärmning.

Bankett och prisutdelningPå kvällen vankades det bankett och förstklassig under hållning. Vinnande lag fick ett vandringspris, naturligtvis en specialgjord dalahäst, och fina knivar från Morakniv. Det lottades dessutom ut startplatser till Vasakvartetten som Vasaloppet ställde upp med. När ta�eln bröts blev det dans och rökmaskin in på småtimmarna. På söndagen sågs de som ville och hann för brunch och eftersnack och därefter var det dags att säga adjö och återgå till verkligheten.

Framåt mot AT-Vasan 2020Tack alla inblandade för en helg fylld av skratt, skid-åkning och laganda. Vi ses igen nästa år! •

Vinnarlaget från Falun poserar med vandringspokalen i form av en dalahäst.

Arrangörerna av AT-vasan var peppade på loppet!

18

Reportage

Möter du en sån här patient, hänvisa i

första hand till en stödorganisation,

där du kan vara säker på att patienten tas

emot på ett bra sätt.

19

Reportage

Hon är hoppfull trots motvinden2015 öppnade Wonsa (World of no sexual abuse) sin mottagning i Gamla Stan i Stockholm för personer som utsatts för sexuella övergrepp. ”Som ett första steg mot bättre vård måste denna patientgrupp erkännas ochsynliggöras”, förklarar grundaren Gita Rajan. Text Karin Ström Bild Oscar Codan & Petronella Kastbom

Karin StrömLäkarstudent

Läkaren Gita Rajan, som själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, grundade Wonsa av fl era an-ledningar. Först och främst var det ett personligt beslut att arbeta för att färre barn skulle våldtas. Men det var också för att hon insåg – dels genom egna erfarenheter av att söka hjälp, dels som styrelsemedlem i Rise (Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp) – att vårdutbudet för den här patientgruppen var i det närmaste obefi ntligt.

Det är aldrig körtStödorganisationerna upplevde inte att deras medlemmar fi ck bra vård. Mina kollegor visste inte vart de skulle skicka patienterna. ”Hon har varit med om det här och det här, det är kört", var resonemanget berättar Gita Rajan. Men det är inte kört. Och det måste vara lätt att hitta fram till

bra hjälp, annars kommer varken barn eller vuxna att våga berätta, och då har det förebyggande ar-betet ingen chans. ”För varför ska man berätta om det inte fi nns någon hjälp att få? Varför ska man som läkare ställa frågan om man ändå inte vet hur man ska hjälpa patienten?” fortsätter hon.

90 % är obetalt arbete Gita Rajan är medicinskt ansvarig och verksam-hetschef för Wonsa. Det är i år fem år sedan Won-sas mottagning öppnade. Mottagningen har 20 behandlare (psykologer, legitimerade terapeuter och kroppsbehandlare) och två specialistläkare i allmänmedicin. Alla har förutom sin ordinarie ut-bildning specialkompetens inom vård för sexuellt våld. 90 % är obetalt arbete och mottagningen har mött en enorm efterfrågan; väntetiden ligger just nu på över två år.

Det är en utmaning som doktor och människa att jobba här.

20

Reportage

”Grundorsaken till den bristfälliga vården och det enorma vårdbehovet är att den här patientgrup-pen inte erkänts som en egen grupp. Att det ännu inte riktigt gått fram vilken enorm påverkan andra människors våld har på människors hälsa – att det skapar lika mycket sjukdomar som bakterier”, säger Gita Rajan.

Användbar kunskap att ta med sig till närakuten Anna Axelsson, som till vardags arbetar som spe-cialist i allmänmedicin på Rosenlunds närakut i Stockholm, är en av de läkare som jobbar ideellt för Wonsa när hon kan. Anna hade flera gånger tänkt tanken att jobba ideellt utan att det blev av, tills hon blev tillfrågad av Gita om att börja på Wonsa.

”Jag kände att det här verkligen var något jag vill bidra till. Wonsa är en unik plats, en fristad för människor som bestämt sig för att ta tag i något som påverkat dem hela deras liv”, säger Anna Axelsson. Hon fortsätter: “Det är en utmaning som doktor och människa att jobba här; man gör många misstag men lär sig otroligt mycket. Jag har lärt mig känna igen tecken till trauman, vilket jag har stor användning för i mitt övriga arbete. Alla som jobbar inom vården borde vidareutbildas att göra det.”

Vittnesmålen möts ofta av tystnad Inte förrän 2018 blev utbildning om det sexuella våldets skadeverkningar obligatoriskt på läkarpro-grammet, och det finns fortfarande ingen fortbild-ning för vårdpersonal inom ämnet. Orsaken till att utvecklingen går så långsamt framåt har flera förklaringar, enligt Gita Rajan. Dels har patient-gruppen svårt att föra sin egen talan. Dels möts deras vittnesmål ofta av tystnad och hjälplöshet för att vårdgivarna själva tycker att frågan är allt-för obehaglig att ta tag i. Och dels finns det sam-hällsstrukturella förklaringar.

”För inte så länge sedan var sexuellt våld ett privat problem – det var inte olagligt att våldta sin fru och inte statens ensak vad man gjorde mot sina barn”, säger Gita Rajan. ”När man började inse att det inte var förenligt med mänskliga rättigheter blev det ett socialt problem, men vi har ännu inte kommit dit att vi accepterat det som ett medicinskt problem.

Det saknas kunskap. Och beredskap. Det är väldigt svårt att beräkna vårdunderlag om man inte ens har erkänt patientgruppen”, fortsätter hon.

Nationell samordning behövs Gita Rajan är övertygad om att det snabbaste, billi-gaste och e�ektivaste sättet att råda bot på kunskapsbristen är att inrätta en nationell enhet som genom klinisk verksamhet, forskning och ut-bildning kan sprida kunskap ner i alla befintliga vårdsystem.

”Det enklaste och snabbaste sättet vore att ut-veckla Wonsa till den enheten, eftersom vi är de enda som redan har en strukturerad klinisk verk-samhet för målgruppen, med upparbetad forsk-ning och utbildningsverksamhet. Vi skulle kunna köra igång i morgon för 15 miljoner kronor per år – vilket är småpengar i sammanhanget. Vi vägrar att acceptera att samhället pratar om hur fel sex-uella övergrepp är utan att samtidigt erbjuda de utsatta hjälp”, säger Gita Rajan.

Hoppfull trots motvinden Trots den nedslående situationen är Gita Rajan hoppfull. Sexuellt våld ger skador, men de går att läka med rätt behandling. Wonsas mottagnings-arbete är fullt av exempel på att rätt terapi kan läka även väldigt gamla sår. Utvecklingen går långsamt, men ändå åt rätt håll. Och varje person i vårdkedjan kan göra skillnad, inte minst den nya generationen läkare, menar Gita. Det första är att förstå kopplingen mellan orsak, skadeutveckling och symptom. Det andra att våga fråga.

”Möter du en sån här patient, hänvisa i första hand till en stödorganisation, där du kan vara säker på att patienten tas emot på ett bra sätt. Givetvis ska du också remittera till öppenpsyki-atrin, och skriv då tydligt i remissen att patienten har utsatts för sexuella övergrepp och troligen har skador efter det. Då har du redan där gjort myck-et för att synliggöra patientgruppen, till skillnad från om du bara skriver lite luddigt om ångest och depression. Remittera gärna till oss samtidigt. Även om vi inte kan behandla dem i nuläget, kan vi ge dem stöd och bjuda in till föreläsningar”, avslutar Gita Rajan. •

Jag kände att det här verkligen var något jag vill bidra till. Wonsa är en unik plats, en fristad för människor som bestämt sig för att ta tag i något som påverkat dem hela deras liv.

21

Reportage

Det saknas både kunskap och beredskap.

GITA RAJAN Arbete: Specialist i allmänmedicin på Moröbacke hälsocentral i Skellefteå Forskning: Doktorand på KI, Sektionen för allmän-medicin och primärvård Ålder: 46 år Utbildning: Läkarprogrammet på KI. Genus veten-skap på SU. Andra åtaganden: Styrelseledamot i Riksförenin-gen mot incest och andra sexuella övergrepp och i kvinnliga läkares förening. Utmärkelser: Vilhelm Mobergs-stipendiet år 2 000 för bästa radioprogram med den feministiska pam - fletten PittBull.

WONSA OCH SEXUELLT VÅLD Wonsa bedriver sin forskning tillsammans med KI och välkomnar T8-studenter som vill göra sitt medicinska examensarbete hos dem, samt ST- läkare som vill jobba ideellt. Vincent Felittis lättillgängliga Yotube-föreläsningar om ACE, adverse child experiences, är en bra ingångspunkt om man vill lära sig mer om det sexuella våldets skadeverkningar. Kvinnliga Läkares Förening bjuder in läkare från samtliga specialiteter för ett öppet samtal om sexuell traumatisering den 8 mars. Plats: Läkar-förbundet, Villagatan 5. För mer information, mejla styrelsen@kvinnligalakare.se Man skänker enklast pengar till Wonsa genom att swisha till 123 900 4821 eller sätta in pengar på pg 900482-1.

Gita Rajan leder en behandlingskonferens på Wonsa.

22

Reportage

OM JESPER ALEX-PETERSENNamn Jesper Alex-Petersen Ålder 35 Arbete ST-läkare i obstetrik och gynekologi på Lasarettet i Ystad Utbildning Umeå och Lund Bor Malmö Politiskt engagemang Socialdemokratiska studentförbundet 2008 under medicinstudierna. Efter examen Djurförsöksetiska nämnden för södra Sverige. Från november 2017 till december 2018 politisk sekreterare för Region Skåne. Förebilder Det finns ingen som inte blir klokare på samhället av att läsa Anders Nilsson och Örjan Nyström. Jag har under tio år inte hittat någon som skriver mer relevant om politik och samhälle än de.

23

Reportage

Ett politiskt vänsterprasselJesper Alex-Petersen tog ett års uppehåll från ST-tjänsten för att arbeta som politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Skåne. Vi blev nyfi kna på vilka erfarenheter och insikter det politiska uppdraget gett honom i arbetet som läkare. Text Karin Ström Bild Katarina Lövrie

Hej Jesper, vad gör egentligen en politisk sekreterare? Det är och bör vara en ganska undan-skymd roll. Man är anställd och arbetar direkt för de folkvalda, men man har ett uttalat politiskt uppdrag. Exakt vad man gör varierar på olika håll i landet, men man måste ha samma politiska åsikt och måste kunna svara utifrån den folkval-das perspektiv. I korthet går det ut på att hjälpa politikerna så att de får tid att göra allt de ska. Till exempel kan en politisk sekreterare skriva utkast på brev, se till att ordna förmöten inför nämndmötena, bjuda in folk som ska föreläsa och redi-gera material så att det blir lättillgängligt för politikerna att läsa och ta till sig.

Hur kom det sig att du under ett år jobbade som politisk sekreterare? Jag har varit politiskt intresserad länge och gick med i Socialdemokratiska stu-dentförbundet 2008 när jag pluggade medicin i Malmö/Lund. Efter examen 2011 hade jag lite svårt att hitta en bra form för mitt politiska engagemang. Jag satt några år i Djurförsöksetiska nämnden för södra Sverige men hade sedan ett uppehåll fram till 2017. Då hörde Socialdemokraterna i Region Skåne av sig och sa att de hade en vakans för en politisk sekreterare och undrade om jag var intresserad. De ville de ha någon med erfarenhet från sjuk-vård som även hade en politisk bakgr-und, kunde formulera social demo-kratiska ståndpunkter, skriva, debattera och utreda. Normalt sett sitter man på fyra år – alla anställningar upp hör auto-matiskt den 31 december valåret – men den här tjänsten var på grund av ett

avhopp och varade från november 2017 till december 2018.

Vad fi ck dig att ta jobbet? Dels kan jag tycka att det hör till att, i den mån man har möjlighet, arbeta politiskt. Att folk tar på sig att vara poli-tiskt aktiva är en grundförutsättning för demokratin. Så om man får frågan tyck-er jag man ska fundera på om man fak-tiskt inte bör göra det. Jag ser det lite som en politisk värnplikt. Sedan är det intressant, särskilt om du redan jobbar i o� entlig verksamhet, att få se den andraänden av den egna verksamheten.

Vilka erfarenheter har jobbet som politisk sekreterare gett dig ledarskapsmässigt? Även inom det egna arbetet, på en mikronivå, är det många olika grupper som måste komma överens. Att jobba som politisk sekreterare ger tålamod. Jag är inte så peppad på att bli någon ledare själv men som politisk sekreter-are trä� ar man ledare som visar vad som krävs för att saker ska fungera och bli gjorda. De bemödar sig med att ta reda på vad som driver folk, vad de är intresserade av, vad de är kapabla till, och vad som krävs för att de ska bli kapabla till mer. En chef måste förstå vem det är den kräver något av. Det gäller också omvänt.

Vad tar du med dig från jobbet som politisk sekreterare in i läkarrollen? Att det hjälper mycket för förståelsen av landstinget att bara vara lite politiskt aktiv. De fl esta politiska handlingar är väldigt lätta att få tag i. De fl esta lands-

tingspolitiker är fritidspolitiker som går på ett möte i månaden, och ibland un-derskattar man hur tillgängliga de är. Lyft luren och fråga, så här är det på min arbetsplats, hur tänkte ni här egen-tligen? Det krävs ganska lite för att man ska få en mycket bättre förståelse för varför något har blivit som det blivit – om det är för att ingen har ansträngt sig, eller för att någon faktiskt har ansträngt sig för att lösa något men inte lyckats.

Framtidsplaner? Just nu ska jag fokusera på att göra klart min ST. Jag är också antagen som doktorand på Institutionen för social-medicin på Lunds universitet, där jag forskar om långtidse� ekten av införan-det av skolmat i Sverige. Så kanske kom-mer det en artikel under året också.

Vad är din drivkraft? Under förra århundradet gick Sverige från att vara oerhört fattigt till att på 30-talet, när socialdemokraterna fi ck makten, börja bygga upp välfärdsstaten. Och den har levererat, om man tittar på faktorer som medellivslängd, löneut-veckling och frihet. Jag tycker den kom-promiss man var beredd att göra mellan ägandet och arbetskraften var och är väldigt vettig. Vi har fortfarande ett be-hov av en balans mellan det privata vin-stintresset och medborgarnas rät-tigheter – det saknas inte frågor att lösa. Det fi nns intressekonfl ikter hela tiden. Socialdemokrati är det möjligas konst, att hela tiden hålla kvar vid verkligheten och samtidigt formulera en strategi för förändring på medellång sikt. Hur ska det bli bra inom 10–20 år? •

Karin StrömLäkarstudent

Lokalfackligt

Ada Kapetanovic är till vardags ST-läkare, Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Hon är ordförande i SYLF Göteborg och 2019 blir hennes första gång i Almedalen.

Varför ansökte du om Almedalsstipendiet? Jag ser det som ett utmärkt tillfälle att utveckla mitt fack-liga engagemang, både på bredden och på djupet.

Vilka frågor kommer du att driva i Almedalen? En viktig fråga är hur vi ska säkra tillgången på special-istläkare framöver. Hur ska vi säkerställa att vi efter in-förandet av BT inte sitter i samma situation som idag, med långa köer till en obligatorisk tjänstgöring och följaktligen till vidare specialisering? Underläkarnas villkor idag påver-kar inte bara dagens, utan även morgondagens patienter.

Vad ser du mest fram emot i Almedalen? Att genom meningsutbyte och nya möten lyfta våra hjärte-frågor och lära mig så mycket som möjligt.

Sandra Wibom ST-läkare i internmedicin på SUS i Malmö och doktorand inom kardiologi. Inom SYLF är hon ord-förande för lokalavdelningen i Malmö. För Sandra innebär juliveckan en premiär, hon har aldrig varit i Almedalen tidigare.

Varför ansökte du om Almedalsstipendiet? Eftersom jag älskar diskussion och mellanmänskliga möten. Jag har en stark tro på att det finns bra lösningar på de flesta problem. Det ska bli häftigt att få göra underläkares röster hörda på världens största demokratiska mötesplats.

Vilka frågor kommer du att driva i Almedalen? Jag tror att digital infrastruktur är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna hantera de ökande sjukvårdsbehov som den demografiska utvecklingen för med sig. Frågor som rör detta ämne är viktiga för hela samhället, men framförallt för sjukvårdspersonal som har ett helt arbetsliv framför sig inom vården. Jag vill vara en representant för underläkare, som ofta är underrepresenterade i beslutsfattande om sjukvårdsutveckling.

Vad ser du mest fram emot i Almedalen? I arbetet som ST-läkare kan jag ha svårt att hitta tid för min passion för diskussion. ST-mål med teoretisk kunskap och klinisk erfarenhet ska balanseras med de administrativa berg som följer. Under Almedalsveckan ser jag fram emot att ha tid avsatt för att diskutera frågor som rör underläkare och sjukvårdens framtid.

AlmedalsstipendietI år är det premiär för SYLF:s Almedalsstipendium. Det innebär att två lokalaktiva ges möjlighet att följa med till Almedalsveckan för SYLF:s räkning för att där driva frågor och påverkansarbete. Ada Kapetanovic och Sandra Wibom är Almedalsstipendiater 2019.Text Laura Eklinder Björnström Bild Rebecca Trattner/Josefine Corin Stig

25

Basfackligt

Underläkare och chef – sticker det i ögonen hos en del mer erfarna kolle-gor? Då borde de tänka om. Att rekry-tera unga läkare till chefsposter är vik-tigt för sjukvårdens utveckling, det menar bland annat Peter Thorén från Sveriges Läkarförbunds chefsförening i en intervju 2018. Andelen chefer i vården med läkarbakgrund har under åratal minskat. Högt upp på SYLF:s agenda står att fler läkare, i synnerhet underläkare och nyblivna specialister, väljer att ta denna karriärväg.

Läkare som chefer gynnar verksamhetskvaliteten I rapporten Physicians’ role in the man-agement and leadership of health care från 2017 framgår att sjukvårdens re-sultat påverkas positivt av att läkare finns på chefspositioner. Enligt studien finns stöd i forskningen för att utfallet avseende såväl vårdkvalitet och hanter-ing av finansiella och verksamhetsmäs-siga resurser som samhällsansvar, per-sonaltillfredställelse, tillämpningar av informationsteknologi och förändrings-benägenhet förbättras med ökad medi-cinsk kompetens hos cheferna. Kort och gott: verksamhetskvaliteten ökar när läkarkårens kompetens representeras i ledningen. En utmanande roll Erfarenhet av arbetsledning och väl ut-vecklade ledaregenskaper finns hos många läkare redan efter några år som kliniskt verksamma. I en chefsroll ingår såväl chefskap som ledarskap. Att bära ledarskapet är en förutsättning för att vara med och driva verksamheten fram-åt tillsammans med medarbetarna. En chef med ansvar för alla de tre benen – personal, verksamhet och budget – har en stor arbetsbörda och mycket ansvar.

Utmaningar för under- läkare med chefsuppdragText Laura Eklinder Björnström

De behöver god utbildning inför arbetet liksom handledning och stöttning på vägen. I synnerhet som mellanchef kan det vara svårt att hitta balansen mellan krav som kommer uppifrån och förvänt-ningar från de anställda.

Vill du bli chef? Kunskap inom ledarskap är en förut-sättning för lyckat chefskap och att gå en ledarskapsutbildning kan vara ett bra sätt att förbereda sig. På några platser i Sverige erbjuds ledarskaps-ST; särskilda ST-block med inriktning mot ledarskap och med målsättningen att göra läkare bättre rustade för chefskap med syfte att fler underläkare tar led-ningsansvar. Läkarförbundet har ett mentorsprogram att söka för dig som har varit chef minst 6 månader. Då kop-plas du samman med en mentor som är läkare och har en pågående eller tidig-are chefskarriär och om möjligt också med en mer erfaren chef på ditt nuva-rande arbete.

Anställning och avtal Inför en chefstjänst bör du se över vad som förväntas av dig i din nya roll. Det är viktigt att ställa krav för att få en hanterlig och bra arbetssituation. Till exempel så kan du förhandla om villkor, såsom en förberedande chefsutbild-ning inför tjänsten och om handledning i form av en mer erfaren chef som du kan trä�a regelbundet för att återkop-pla och utveckla chefskapet.

Om man blir chef som underläkare hamnar ofta chefsavtalet som ett til-lägg i form av ett treårsavtal för chefs-uppdraget. Alla avtal ser olika ut men det kan vara bra att ha i åtanke, eftersom det kan leda till problem med ersättnin-gen om man avslutar sin chefstjänst.

Innan du skriver på anställnings avtalet bör du naturligtvis noga gå igenom det så att du fått med alla delar som du tycker är viktiga. Du kan kontakta Läkar-förbundets medlemsrådgivning som kan gå igenom ett avtalsförslag tillsam-mans med dig innan du skriver på.

Den lokala läkarföreningen kan ofta bistå med råd och stöd, och viss infor-mation avseende avtal finns på Läkar-förbundets chefsförenings hem sida, se faktarutan nedan. •

Vill du veta mer? Lipus (Läkarnas institut för professi-onell utveckling i sjukvården) ut - bild ningskatalog där du hittar kurser i ledarskap.

Sunt arbetsliv (suntarbetsliv.se) är en partsgemensam plattform med rådgivning, inspiration, verktyg och utbildning avseende arbetsmiljöfrå-gor för fack, chefer och ledare inom kommun- och landstingssektorn.

Läkarförbundets webbplats (slf.se) innehåller information om mentor-skapsprogrammet och om att vara läkare och chef.

Organisera dig som chefSveriges läkarförbunds chefsfören-ing är en yrkesförening inom Läkar - förbundet och ett nätverk för att knyta kontakter och få utveckling och stöd i rollen som chef.

Läkarförbundet är ett Saco-förbund vilket innebär att medlemmar kan ta del av Sacos verksamhet för chefer i form av nyhetsbrev, föreläsningar och utbildningar.

26

Fackligt

Ordförandeord

Om ledarskap och anvar Ledarskap är ett begrepp som används i tid och otid i diverse sammanhang. Alla vet vi att ledarskap är viktigt och många hävdar till och med att det är lösningen på en uppsjö problem, särskilt i hälso- och sjukvården. Ledarskap och ansvar är för mig besläktade begrepp, och att prata om att någon, en grupp, en profes-sion, en samhällssektor, behöver visa mer ledarskap är att peka på, eller till och med till viss del, överföra ansvar och möjligen även slippa undan en del själv. Med det sagt vill jag uppmana alla som läser detta att ta mer ansvar och visa mer ledarskap, för i ärlighetens namn blir världen lite bättre då.

Ledarskap är ett mångfacetterat be-grepp som betyder olika saker för olika människor. I hälso- och sjukvårdsde-batten har ledarskap ofta blandats ihop med att vara chef, och vi som jobbar i verksamheten vet ju att det inte alltid är så att alla med ett chefskap är ledare och tvärt om.

För mig är en viktig del av ledarskap le-darskapet över sig själv. Det handlar om att förstå sig själv, varför man är som man är, gör som man gör och kan-ske även försöker vara den man vill vara. Min erfarenhet är att vi ofta är för lite oss själva. Vi lägger gott om tid på att passa in i en form av hur vi tror att vi ska vara och låter oss socialiseras in i en kultur som kanske till och med skaver.

Undrar vad som hade hänt om vi i stäl-let hade lagt den energin på att bli mer av oss själva?

För mig handlar självledarskap om att lära känna sig själv, vad som gör en glad, ledsen, trygg, vad som ger och tar energi och att våga handla i enlighet med det. På min vägg hemma i Malmö hänger en a�isch i svart och vitt. Jag önskar jag kunde säga att jag fått tag på den på en konsert på någon cool festival. Sannin-gen är att den kom med ett jeansinköp i en butik i kvarteret där jag bor. Även om det är något mindre häftigt så hänger den fortfarande på min vägg, snart tio år efter jeansinköpet. Med svart text på vit bakgrund står det ”Tanken återvänder till det invanda spåret, även när det inte längre passar”. Att ta ansvar för den sit-uationen är självledarskap.

I SYLF-sammanhang behöver det inte handla om kläder, men det kan. Det kan handlar om att inte gå med på att jobba i obekväma arbetskläder i fel storlek som kan vara snudd på förnedrande. Det kan handla om att våga byta karriär när vi märker att den vi gett oss in på inte var vad vi trodde. Det kan vara att då och då reflektera över sin situation. Befinner jag mig där jag gör mest nytta, där jag tillför mest värde, där jag hör hemma? Är svaret på den frågan nej, är det ledarskap att ta ansvar för det och inse att valmöjligheterna är många, att

det finns så många ställen där jag som läkare kan göra gott, må det vara på en annan klinik, i labbet, på regionkontoret, som utvecklare på den digitala vårdap-pen, eller som egenföretagare. Är svaret ja, så är det lika mycket ledarskap att ta ansvar för den situationen. Det behöver inte betyda att allt är perfekt, men att den valda vägen fortfarande passar och är rätt ett tag till.

Att stanna betyder inte att vi ska gå med på en dålig arbetssituation för det. Varje dag vi stannar behöver vi visa le-darskap genom att stå upp för att vi har de bästa förutsättningarna för att ta hand om våra patienter och det handlar om att inte kompensera för underbe-manning genom att konstant jobba över eller hoppa över lunchen. Ledarskap i vardagen är att ta rast! •

Kvartalet som gått – ett urval av styrelsens aktiviteter

JÅ Jonas Ålebring AL Anne Liljedahl BH Björn Hansell RG Rofida Ghazvinian LEB Laura Eklinder Björnström TB Tora Borén ALu Anders Lundberg

Jonas ÅlebringOrdförande SYLF

17–18 nov SLF students FUM (JÅ)

20 nov Möte med Socialstyrelsen om SK-kurser (TB)

20 nov Möte med Socialstyrelsen om SK-kurser (TB)

21 nov Möte Lipus (RG)

21–22 nov Läkarförbundets fullmäktige (styrelse)

28 nov Hearing med Vårdanalys om ett nationellt ledarskapsprogram (TB)

5 dec Föreläsning framtidens ledare (JÅ)

14 dec Möte Socialstyrelsens ST-råd (JÅ)

17 dec Möte om e-utbildning med GRADE (AL, BH)

18 jan Paneldebatt om psykisk ohälsa bland underläkare på ST-konferens i psykiatri (AL)

21–23 jan Möte Läkarförbundets förbunds styrelse (JÅ,ALu)

23 jan Läkarförbundets sjukvårdspolitiska mingel (JÅ, ALu)

27-29 jan Vinterinternat (styrelse, kansli)

21 feb Styrelsemöte (styrelse)

22 feb Styrelseutbildning om lobbying (styrelse)

Du ringde själv till SOS för att berätta vad du plane-rade. Kanske var det av hänsyn till din familj, så att de inte skulle behöva hitta dig. När ambulansperso-nalen anlände var det enda de såg en blå toppluva fl ytande på ytan. Väl framme på akuten var allt hopp redan ute, du hade verkligen bestämt dig.

En kollega tar över mina telefoner och jag går till-sammans med polisen för att lämna beskedet. Jag väger mina ord, inser att det första jag säger nu kommer att etsas fast i din älskades minne. Förstår att det syns på min uppsyn på mils avstånd. Jag är så ledsen, men vi har inte kunnat rädda henne. Din sambo är så förstående och tackar för allt vi gjort. Vi går tillsammans till kapellet. Hon är arg, slår och förbannar. Varför sa du inget? Varför kunde du inte dela din börda med mig? Jag står tyst bredvid, vet att ingenting jag säger kommer att tillföra något. Sällan är otillräckligheten så närva-rande som nu.

Till slut känner jag att jag måste tillbaka; att de an-dra patienterna och de två yngre kollegor som jag handleder kommer börja undra varför jag dröjer. Jag stämmer av med kollegorna och går tillbaka till kvinnan med högt blodsocker och buksmärta som jag var tvungen att lämna när larmet gick för över en timme sedan. Det ska senare visa sig att hon har en spridd pancreascancer. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag inte behövde leverera det beske-det till henne där och då, eftersom jag verkligen undrar hur närvarande jag var i mötet med henne. Känslan av otillräcklighet gör sig påmind igen.

Över de släkten som gå till ro, över de ungas dagan-de bo. Under kvällens körrepetition minns jag din ensamma blå toppluva och avskedsbrevet. Din sambos upprörda förebråelser ekar i mitt huvud. Jag hinner tänka att ibland ger det här jobbet mig mer känslor än jag kan härbärgera, innan tårarna börjar rinna till de stillsamma tonerna. •

Motionera mera! Det närmar sig fullmäktige (FUM) i maj, precis som kallel-sen på sidan 11 skvallrar om. SYLF FUM är SYLF:s högsta beslutande organ och delegater från lokalavdelningarna, inbjudna gäster och media brukar delta.

Glöm inte att göra din röst hörd och skicka in en motion senast innan motionsstoppet den 8 mars.

SYLF-AKTUELLT

27

Agnes Holmgren är ST-läkare i infektions-sjukdomar på Blekingesjukhuset i Karlskrona och Moderna Läkares nya krönikör .

Dr Agnes

Introkursen byter skepnad Två gånger per år håller SYLF introduktionskurser för ny-valda lokalaktiva. Kursen sträcker sig över två dagar och brukar bland annat innehålla information om SLF:s och SYLF:s organisation och uppbyggnad samt en workshop i kommunikation. I vår äger introkursen rum 21-22 mars och dag två kommer att utgöras av en kurs i lobbying. Detta för att ge lokalaktiva bättre verktyg att påverka makthavare och infl ytelserika personer på hemmaplan. Om du är del-tagare under vårens introduktionskurs - återkoppla gärna vad du tyckte om det nya upplägget.