TEMA USA SKOLSYSTEMET

TEMA USA SKOLSYSTEMET

1

1

Skrivet av Caroline Edwall 23 April 2013

Samhällskunskap 2b Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan

USAs högre utbildningar ses idag som en av världens bästa, men utbildning-en på lägre nivå håller inte alls den stan-darden, utan har fått mycket kritik på den bristande standarden och den varie-rande kvalitén på skolan. (NE) I en stu-die från PISA 2010, som var baserad på 15- åringars matematik och läskunskaper i 70 länder, kom USA på 14 plats när det gällde läskunnighet och på plats 25 i ma-tematik där länder så som Taiwan, Slove-nien och Ungern kom före USA.

Trots dessa siffror kostar en utbild-ning mer än någonstans i världen, en ge-nomsnittlig elev kostar cirka 80 000 dol-lar att utbilda från 6 – 15. Endast Schweiz är i närheten av denna siffra. Ex-empelvis Tjeckien lägger en tredje del av de en genomsnittlig amerikan lägger på sin utbildning och har bättre resul-tat på testen i skolan. (Charles Kenny, 2012)

Utbildningen i USA är en stor so-cial utmaning. De privata skolorna hål-ler en högre standard är de kommuna-la skolorna och de privata skolorna kostar stora summor pengar. Detta blir en social utmaning eftersom det gör att enbart övre och övre- medel-klass i USA har råd med en bättre ut-bildning på grundskolenivå. USA har ett

nationella resultat test som ska skickas in till de federala myndigheten, men efter-som alla stater sätter själva sin lägsta ni-vå kan delstaten välja att sänka sin lägsta nivå för att få godkända resultat för de fe-derala myndigheten(Walter Isaacson 2009).

Syftet med detta arbete är att se vil-ka konsekvenser USAs utbildningssystem utifrån ett politiskt, socialt, ekonomiskt perspektiv, vilka eventuella lösningar som finns på problemen samt att besvara frågeställning ” Vad är orsaken till att USAs skolsystem ser ut som det gör idag och vilka konsekvenser medför den?”

INLEDNING

AVSNITT 1

2

Situations beskrivning Skolorna i USA skiljer sig mycket mellan de olika delstaterna, detta beror på att det är delstaterna och de lokala myndighe-terna som har huvudansvaret för skolsystemet. Den federala staten bidrar endast finansiella bidrag genom nationella refor-mer. (Johannesson Martina 2011)

Från 1965 till 2003 lade den federala makten i USA mer än 242 miljarder dollar för att utbilda utsatta barn. Trots detta är det ett stort glapp mellan de rika och de fattiga. Enligt en undersökning av ”National Assessment of Education Pro-

gress” (NAEP) visade det sig att år 2000 att 32 procent av fyraårs klassare (10-11år) kunde läsa på bildad nivå och visa sina akademiska kunskaper. Samma undersök-ning visade att nivån för de högpresterande eleverna hade förbättrats.

Den federala myndigheten började efter den undersök-ningen, 2001 en satsning för att höja kvalitén på skolan genom en reform ” No child left behind” av George Bush, där det bland annat ingick krav på utvärdering och uppföljning av skolresultat. 2009 lades även Ba-rack Obama en del av det ekonomiska stimulanspake-tet på utbildning och framför allt utbildning av lärare. I reformen ”No child left behind” ingår nationella test

som ska ge skolan, föräldrarna och eleverna information om elevens utveckling och nivå. I fall resultatet är underkänt, ska eleverna få stöd av skolan för att kunna förbättra detta. I refor-men ingår även att föräldrarna ska kunna se vilka skolor som har bäst resultat, respektive bristande resultat. (U.S. Dapart-ment of Education 2003)

Barnen i USA börjar vanligtvis skolan vid 6 års ålder och har skolplikt fram till 16 års ålder. Elementary School (grund-skolan) är 6-8 år lång de olika staterna, efter det är high school (gymnasieutbildning) upp till fyra år. 87 % av alla vux-

”Delstaterna och de lokala myndigheter-na har huvudansva-ret för skolorna, det-ta göra att kvalitén på skolorna varierar enormt nationellt ”

3

na över 25 år hade år 2008 en gymnasieutbildning . Majorite-ten av ungdomarna i USA går en kostnadsfri utbildning i kom-munala skolor ända upp till gymnasiet, men en stor andel väl-jer att gå i privata skolor. (NE) Undervisningen i de privata skolorna anses ofta vara bättre än på de kommunala skolor-na. (Jones, M Jeffrey 2012)

Historia om Utbildningssystemet i USA När skolorna inrättades i USA styrdes de helt lokalt. I den amerikanska konstitutionen står det att hela ansvaret för ut-bildningen ligger på delstaterna. Det är deras ansvar att styra, finansiera och inrätta skolor. Detta skiljer sig mycket från Eu-ropa där skolorna tillkom genom centrala beslut i landet. Att ansvaret har varit på en lokal nivå har inneburit att kvalitén i skolorna runt om i USA har varierat mycket, både sätt till re-surser och resultat. Gymnasieskolan inrättades i USA på sena-re 1800-tal och detta var ett lokalt initiativ precis som den ele-mentära skolan hade varit när den inrättades. På 1800-talet fanns det även en allmänskola som tog hand om barnen som i upptagningsområden. Detta sågs som ett sätt att få med alla i samhället, som en ryggrad för demokratin. (NE)

” I den amerikanska konstitutionen står det att hela ansvaret för utbildningen lig-ger på delstaterna. Det är deras ansvar att styra, finansiera och inrätta skolor. ”

4

ORSAK Under den amerikanska revolutionen tog amerikanerna de liberala tankarna till verk-lighet. (Niklas Eriksson, 2009) Efter självständighetsförklaringen 1776 har liberalis-men legat som grund i det amerikanska samhället. En an-nan ideologi, som tillsammans med liberalismen, domine-rat i USA sedan 1860 är konservatismen. Konservatismen och liberalismen ligger som grund för USAs två största par-tier republikanerna och demokraterna. Konservatismen är den ideologi som ligger i grund för republikanerna och li-beralismen ligger som grund för demokraterna. (Johannes-son Martina 2011) Det är således liberalismen och konser-

vatismen som är ideologierna som har format USAs poltik, ekonomi och invå-nare.

I en undersökning av Pew Resurch visa-des det tydligt att USAs ideologiska tankar har påverkat hur indivi-der ser på samhället. 58 % av USAs befolkning värdesätter ”att var-je individ ska ha friheten att sträva efter sina livsmål utan statlig inblandning” högre än ”att staten garanterar att ingen far illa”. I länder i Europa, visade det sig att de flesta värdesatte ”att staten ga-ranterar att ingen far illa” högre än det första alternativet. Utifrån denna undersökning kan man tydligt se att USA generellt har en mer liberal syn på samhället och hur det ska styras än vad flera län-der i Europa har. (Pew Resurch 2012)

De ideologiska tankarna ligger även som grund för USAs skolsystem. Skolsystem är individ anpassat med negativ frihet för individer att själva helt fritt få välja och an-svara för sin egen utbildning, en liberal grundtanke. Men även konservativa tankar att det är familjens ansvar att ta hand om att ansvara för barnens utbildning, det är famil-jen som ska finansiera hela utbildningen utan något stöd från staten. I USA är det ock-så vanligare med hemskolning än vad det är i exempelvis i Sverige, detta visar också på hur de konservativa tankarna med familjen i fokus har påverkat samhället. Dessa ideo-

POLITISKT PERSPEKTIV AVSNITT 2

5

logiska tankar som format USA har även format skolsystemet och har orsakat att det ser ut som det gör idag. POLITISKA KONSEKVENSER PÅ GRUPPNIVÅ Den viktigaste enheten i Dahls modell är förståelse, att medborgarna i ett samhälle för-står samhället och därmed kan ifrågasätta ledarna i ett land samt kräva sina rättighe-ter som de är berättigade. För att kunna förstå samhället behöver alla en bra grundut-bildning. Den varierade kvalitén på utbildning påverkar dem som får en sämre utbild-ning enormt politisk sätt. En upplyst förståelse ligger som i grund för att de andra bi-tarna i Dahls modell ska fungera. Brister i upplystheten kan leda till att flera inte ut-nyttjar sin rösträtt eftersom man inte är insatt eller förstår vikten i att rösta och delta, vilket gör att man kan få ett ineffektivt valdeltagande. Grupper i samhället blir också indirekt uteslutna eftersom de inte förstå det som händer och där med inte kan utnytt-ja sina rättigheter, eftersom de inte känner till dem. För att en demokrati ska fungera på bästa sätt gäller det att alla förstår sina rättigheter och känner sig delaktiga och re-presenterade. Om grundstenen förståelse inte finns i ett samhälle, hindrar det alla de andra byggstenarna finns. Grupper i samhället vet inte och kan inte kräva sina rättig-heter och blir därmed inte inkluderade i demokratin.

6

Skolan i USA finansieras först och främst av lokala myndigheter i delstaten ge-nom skattepengar, men de federala myndigheterna kan också ge finansiella bidrag ge-nom reformer. Det finns kommunala skolor ända upp till ”High school” men privata skolor är vanligt förekommande. Privatskolor i USA kan ta ut en avgift varje termin av hushållen. För elever som vill studera vidare på Collage, kostar all utbildning, dock kan eleverna få ekonomiskt bidrag om eleven har anmärkt sig extra i skolan eller i sport i form av stipendium. Elever kan även ansöka om bidrag från delstaten.(Johannesson Martina. 2011). Utbildningskostnaderna är dock den högsta i hela världen. (Charles Kenny, 2012)

År 2002 visade en undersökning av Statistiska central banken att USA var de land som hade de största utbildningskostnadernas andel av BNP. Samma undersök-ning visade också att USA vad de land som lade störst del av alla länder på högskoleni-vå. USA hade en längre siffra än Sverige på grund och gymnasienivå. (SCB)

EKONOMISKT PERSPEKTIV

AVSNITT 3

7

KONSEKVENSER PÅ SAMHÄLLSNIVÅ

Utbildning i ett land är en positiv extern effekt, det vill säga att en satsning på utbild-ning kommer i längden gynna ett samhälle ekonomiskt. Det kapital man lägger på ut-bildning kommer att komma tillbaka till staten senare. Genom att hålla en hög nivå på utbildningen, höjer man humankapitalet i samhället. Humankapital är en produktions-faktors som behövs för att producera produkter samt tjänster i ett samhälle. Ett höjt humankapital kommer i längden att gynna samhället, eftersom ett välbetalt arbete ger hushållen mer kapital att röra sig med, vilket gör att dem kan konsumera mer och sti-mulera andra företag, betala större andel skatt, samt ökande sparande och amortering-

ar till kreditinstruktioner. Detta kommer med andra ord att gynna det samhällsekonomiska kretsloppet i längden och vara en positiv extern effekt.

Enligt fler undersökningar visar det att USA läg-ger en relativ stort kapital på utbildning. Proble-matiken i USA är först och främst att staten läg-ger för liten del på utbildningen utan att pengar-na används på fel sätt. Klyftorna mellan rika och fattiga ökar markant och genom att inte lägger mer fokus på de som verkligen behöver den mot-

verkar staten inte detta problem. Genom reformer-na som infördes 2002 och 2009 förbättras lägget i USA, men om förändringarna och satsningarna inte börjar visa sig mer kommer detta skapa problem för samhället. USA lägger idag fortfarande mindre andel av utbildningskostnaderna BNP på grundskole- och gymnasienivå, vilket är grundproblemet, eftersom elever som inte får en utbild-ning från början kommer få svårt att få stipendium att plugga vidare, vilket är rädd-ningen för många som har det sämre ställt ekonomiskt.

Problematiken kommer då bli att samhället måste utveckla och hjälpa de männi-skor som hamnar utanför i samhället genom att de inte klarar utbildningen, vilket kommer att kosta samhället mycket pengar i och med att dem troligtvis kommer få svårt att få ett jobb utan utbildning och då lätt hamnar utanför i samhället. Detta kom-mer att påverka samhället negativt eftersom det kommer att kosta staten mycket att ta hand om dessa grupper som hamnar utanför.

8

Dessa ideologiska tankar påverkar samhället enormt. Det är de ideologiska tankarna som lägger grunden i politiken som i sin tur lägger grunden för samhället. Politikern och lagstiftningen i landet skapar starka normer om vad som är rätt och fel genom eko-nomiska sanktioner, som belönar eller bestraffar ett beteende. Man kan tydligt se att USA uppmuntrar att människor arbetar och tjänar mycket pengar i och med att utbild-ningen kostar så mycket pengar.

I och med den varierade kvalitén på skolan ökar klyftorna i USA. De rika som har råd att betala för en bättre utbildning ger sina barn ett enormt försprång jämfört med de som inte var det lika bra ekonomiskt ställt och där med inte heller har samma möj-ligheter att ge barnen en bra utbildning. Detta göra att personer med ekonomiskt för-språng får en stor fördel med utbildningen också och de individer som inte har de eko-nomiskt stabilt får problem i och med en dålig utbildning. Klyftorna i nästa generation kommer att öka, mellan de med utbildning och bra jobb och de utan en bra utbildning och därmed sämre arbete. I och med att skolorna håller en ojämn nivå ger man männi-skor olika förutsättningar för att lyckas i livet och uppnå sina mål och drömmar. De med pengar får ännu mer framgång och de utan pengar får det ännu sämre. Individer i vissa delar kommer inte att kunna lyckas lika bra!

SOCIALT PERSPEKTIV

AVSNITT 4

9

Personen i modellen har påverkats att USAs instabila ekonomi de senaste åren och av politiken som har format normer i samhället att man lyckas om man får pengar. Den dåliga ekonomin har i sin tur påverkat den kommunala skolan och staten har varit tvungen att dra in på skolan. Familjen och vännerna har problem med sin skola och ar-betsplats som har påverkats av ekonomin. Samtidigt uppmuntrar media och normer i samhället till att konsumera och att tjäna pengar, genom att sätta normsystem och eko-nomiska sanktioner. Personen har då påverkats av den yttre och mellan sektorn nega-tivt. Detta kan leda till att personen i sin tur mår dålig. Utan resurser i skolan eller hem-ma ser barnet att den inte kan nå sina drömmar och få det jobb som den vill, tjäna peng-ar och i sin tur ge sina barn en bra framtid. Detta är ett exempel på hur en person kan påverkas av samhället och brister i skolan.

Om den kommunala skolan kunnat bibehålla en bra standard hade barnet kunna med hjälp av stöd i skolan nå sina mål, vilket inte är möjligt. Eftersom krav i de olika sta-terna också ser olika ut kommer barnet om hen bor i en delstat med sämre standard ock-så få problem att konkurrera med elever från andra delstater. Detta visar på hur indivi-der som inte får stöd från skolan kommer att påverkas och inte ges samma möjligheter i livet som andra. Detta kommer göra att dessa individer kommer kunna få en stabil eko-nomi, eller jobb vilket kan leda till att personen hamnar utanför samhället.

Att ha ekonomiska klyftor i ett samhälle är normalt, men om klyftorna blir för sto-ra kan det för orsaka allvarliga konsekvenser. Historiskt sätt kan man se att när klyftor-na mellan över och underklass blivit för höga kan det leda till en revolution, exempel på detta är franska revolutionen.

10

USAs utbildningssystem har självklart fördelar också. USA lägger en stor del av utbildningskostnadernas andel av

BNP på senare utbildning, vilket också har gett tydligt resultat i och med att USAs universitetsutbildningar är bäst i världen. Detta gynnar de grupper i samhäl-

let som har resurser att gå på de bästa skolorna, ef-tersom det finns enorma möjligheter att få en ut-bildning i världsklass om du har ambitionen, ta-langen och ekonomin. USAs utbildnings system stoppar inte eleverna utan eleverna och föräldrarna

kan utmana sig/sina barn till sin fulla potential ge-nom att välja utbildning. Eftersom skolorna kan ta be-

talt för undervisningen kan detta också medföra bättre lön för lärare, vilket kan höja kvalitén på skolorna.

För samhället finns det också positiva aspek-ter med skolsystemet i USA, genom att ha skolor som tar in vinst kan det skapa motivation hos be-folkningen i landet. Människor vill komma långt i sitt jobb för att kunna ha råd att betala en bra ut-bildning för deras barn. Barnen kan också få moti-vation genom att elever som utmärker sig extra kan få stipendium. Man kan därför argumentera att det är positivt med att ha bättre och sämre skolor i ett samhälle eftersom det kan göra att befolkningen får motivation att komma långt och att möjligheterna för att komma långt finns. Den kritik som kan ges är då att alla män-niskor inte kommer att kunna ha samma möjligheter eftersom kvalitén varierar så mycket och att det kräver att familjen har en stabil ekonomi.

VILKA GYNNAS AV USAS SKOL-SYSTEM?

AVSNITT 5

11

Att lösa USAs problem med den varierande utbildningen är väldigt svårt. Orsaken till att skolsystemet ser ut som det gör idag är för att det är en del av deras kultur att sätta individen i första hand och låta familjen ansvara för utbildningen. Dessa tankar är djup ingrodda i amerikanarna sedan deras självständighetsförklaring och att ändra dessa normer och ideologier i samhället är inte något som kan göras över en natt. För den mest logiska lösningen på detta är att fortsätta med arbetet och reformerna som kom 2001 att ge extra stöd i utbildningen till mer utsatta barn. Problematiken med dessa re-former är att det är fortfarande inte staten som har huvudansvaret för utbildningen utan ansvaret ligger hos delstaterna. Det är delstaterna har rätt att bestämma hur lång skolplikten är och vilka krav som finns hos eleverna. Detta en av orsakerna varför kvali-tén varierar så mycket.

Det problematiska med utbildningen i USA är att staten och individerna lägger ett stort kapital på utbildningen, men problemet är att det inte finns någon direkt kon-troll av hur skolan sköts nationellt. I Sverige har vi nationella proven men i USA finns det motsvarande i USA, delstaterna måste skicka in provresultat och statistik, men ef-tersom delstaterna sätter sin egen lägsta nivå på det som ska skickas in till den federala myndigheten blir det svårt att kontrollera den verkliga standarden.

För att kunna höja standarden på skolorna kan det därför ses som nödvändigt att kontrollera standarden och att kapitalet borde läggas på en förbättrad natio-nell kontroll. Detta skulle dock i sin tur innebära att staten skulle få större inflytande i skolorna och där med även hos amerikanarna, vilket går emot normerna i samhället. I grund och botten behöver landet helt enkelt normerna i samhället ändras och tillåta att staten tar större ansvar för utbildning-en. Dock kan man se att enligt liberalismen är upplysthet och utbildning en viktig del för att kunna ge människor de rätta verktygen för att ansvar för sig själva. Amerikanarna har börjat inse deras enorma problem, men frå-gan måste få ännu mer uppmärksamhet för om reformerna inte börja ge någon

LÖSNINGAR- FINNS DET NÅGRA?

AVSNITT 6

12

Landguiden: Är den en av det Utrikespolitiska institutet som fungerar som ett uppslagsverk

för att skildra länder. Det är en andrahandskälla. Johannesson Martina har arbetat på UI sedan 1993. Hon är tillsammans med Lena Karlsson redaktör för världens dagsfrå-gor. Hon har därför gedigen kunskap om ämnet.

Gallup: Ger fakta och analyser föra att upplysa ledare. Källan har 75 års erfarenhet. Käl-

lan arbetar med privata och offentliga organisationer. Gallup har 2000 yrkesverksam-ma tjänster i 40 kontor värden över.

US. Department of Education har skrivit information om den nya reformen No child left behind. Källan har definitivt kunskap om ämnet men eftersom det är skri-vet av USAs utbildningsdepartement kommer allt vara skrivet ifrån deras perspektiv. Källan kan därför vara vinklad för statens fördel.

Källförteckning: Jones, M Jeffrey. In U.S., Private Schools Get Top Marks For Educating Children. Gal-lup Politics. 2012-09-29.http://www.gallup.com/poll/156974/private-schools-top-marks-educating-children.aspx (Hämtdatum: 2013-03-26)Johannesson Martina. Utbildning USA. Landguiden. 2011-02-21. http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Utbildning (Hämtdatum: 2013-04-10) Kenny, Charles. The Real Reason America’s Schools Stink. Global Economics. Bloom-berg Businessweek. 2012-09-19http://www.businessweek.com/articles/2012-08-19/the-real-reason-americas-schools-stink(Hämtdatum 2013-04-12) US. Department of Education. No child left behind- A parents Guide. 2003. http://www2.ed.gov/parents/academic/involve/nclbguide/parentsguide.pdf (Hämtdatum 2013-04-15) Statistiska Centralbyrån. Norden Satsar med på utbildning. 2002.http://www2.ed.gov/parents/academic/involve/nclbguide/parentsguide.pdf (Hämtdatum 2013-04-20)

KÄLLFÖRTECKNING OCH KÄLLKRITIK

AVSNITT 7

13

The Economist. Pisa envy. Research comparing educational achievement between co-untries is growing. 2013-01-19http://www.economist.com/news/international/21569689-research-comparing-educational-achievement-between-countries-growing-drawing (Hämtdatum: 2013-04-20) NE. USA utbildning. http://www.ne.se/enkel/usa/utbildning (Hämtdatum 2013-03-10) PewResurch Global Attitude Project. The Amreican- Western European values Gap. 2012-12-29http://www.pewglobal.org/2011/11/17/the-american-western-european-values-gap/ (Hämtdatum: 2013-03-29

14