tentan utdelning och uppsamling av labbar hur projektdelen är … · 2015-11-03 · acpu - 29...
TRANSCRIPT
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 1 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Program för sista föreläsningen
• Tentan
• Utdelning och uppsamling av labbar
• Hur projektdelen är upplagd
• Projekten – lättare och svårare
• Fortsättningskurser
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 2 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Tentan torsdag 29 oktober
• 41 CMATD och 63 CENMI tentade
• Alla lämnade in på del 1, 37% också på del 2.
• Påtagligt många hade svårt i del 1 med • Iterationskonvergensvillkoret• Upprepade richardsonextrapolationen• Omskrivna Newton-Raphson
• Flera också med• Relativfelet
• Ambition: resultat på Rapp onsdag förmiddag 4/11
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 3 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Tentan torsdag 29 oktober, del 1 – uppg 3&5
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 4 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Tentan torsdag 29 oktober, del 1 – uppg 8
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 5 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Tentan torsdag 29 oktober, del 1 – uppg 9
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 6 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Labredovisning
Resterande labbar ska redovisas för betyg på kursen.
Lab.1 och lab.2 (om du inte klarat eller gjort lappskrivningen) redovisas vid dator efter kontaktmed Yngve, [email protected]
Bedömda rapporterna till lab.3 finns här. I stort sett alla är godkända, i vissa fall efter komplette-ring, som kanske inte helt framgår i pappersversionen.För betyg på kursen måste den som inte redovisat lab.3 lämna rapport i brevlådan på mattes exp enligt anvisningar i lablydelsen.
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 7 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Projektdelens uppläggning (se kurs-PM2)
Projekten genomförs i grupper om två.Efter val onsdag 4/11 från kl.15 av lättare eller svårare projekt (via doodlar) genomförs projekten med muntlig presentation 19 eller 23/11.
Max 8 grupper kan välja ett visst av 9 lättare och 6 svårare projekt, beskrivning finns på kurswebben.
Varför välja ett svårare projekt? Jo, ett stegs betygshöjning, A förblir A (B vid lättare projekt).
Speciell handledning finns 5, 9 & 11 november, extra tillfälle kan bli aktuellt.
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 8 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Projektdelens schema (se kurs-PM2)
Genomgång: Ti 3 nov 10-12 i B2 Val av projekt: On 4 nov från 15 via doodle på webben,exempel på nästa sida
Handledning:To 5 nov 10-12, Må 9 nov 10-12, On 11 nov 17-19i tre labsalar varje gång
Muntlig redovisning:To 19 nov 13-15, Må 23 nov 10-12i fyra parallella salar med 6 grupper i varje som redovisar för varandra och assistent.Anvisningar i Kurs-PM2 kompletteras på webben.
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 9 SF 1518/19 ht 2015 3 november
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 10 SF 1518/19 ht 2015 3 november
De 9 ”lättare” projektenLProj1. Varpan – gotländsk kampsportLProj2. Metallröret – het vätska i rörLProj3. Inversa pendeln – uppåtriktad pendelrörelse – på engelska!LProj4. Futten – rymdskeppet illa ute LProj5. Nallemaja – bamsedotter gungar och hoppar långt LProj6. Naturen – växter, möss och ormarLProj7. Ljudvågor – sändare och mottagare under vattnet – på engelska!LProj8. Satelliten – kretslopp kring jordenLProj9. Struthatten – stjärngossestrut och kräfthattAlla baseras på ordinära differentialekvationer och består i att lösa och rita upp resultat från dessa och andra uppkommande ekvationer.
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 11 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Exempel: Varpan, LProj1
Här gäller det att lösa rörelsekvationen, med luftmotstånd, ochanpassa parametrar så att målet träffas.
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 12 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Exempel: Nallemaja, LProj5
Lös rörelseekvationerna och anpassa parametrar så hon hoppar långt
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 13 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Exempel: Ljudvågor, LProj7
Eftersom ljudhastigheten är olika på olika ljud kommer ljudet frånu-båten röra sig i en kurva som kan beräknas och anpassas.
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 14 SF 1518/19 ht 2015 3 november
De 6 ”svårare” projekten
SProj10. Vindkastet – bollkast i sidvind SProj11. Flödespaketet – partikelflöde förbi en cylinderSProj12. Glödtråden – tråd het på mitten och kall i ändarna SProj13. Kometsvansen – stoftsvans av kometdammSProj14. Strömkretsen – elektriskt svängningsförlopp SProj15. Dubbelpendeln – här svänger det rejält Dessa är mer omfattande och består av fler klurigheter och baseras också på ordinära differentialekvationer och består i beräkna och rita upp lösningar dessa och andra uppkommande ekvationer.
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 15 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Vindkastet, SProj10
…där man ska beräkna och anpassa bollbanan efter vinden, införa studsar, slå ner en grej från en stolpe, rita i 3D.
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 16 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Svängning i strömkrets, SProj14
…där man ska studera elektriska svängningen i en krets med kondensator och spole med flera alternativa metoder, och göra en uppdelning i sinusfunktioner (Fourieranalys).
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 17 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Exempel Dubbelpendeln, SProj15
…som går ut på att lösa detta system av differentialekvationer i två ”studier” med olika parametrar och att därur finna lämpliga startvinklar för periodisk svängning.
ACPU - 29 January 2004 Yngve SundbladYngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 18 SF 1518/19 ht 2015 3 november
Fortsättningskurser, valfria för intresserade
DD1321 Tillämpad programmering och datalogi, 9 hp, per.2-4Programmering i Python. Programkvalitet. Provning och felsökning. Särfall. Systemanrop. Biblioteksrutiner. Abstrakta datatyper, stack, kö, träd. Sökning, sortering, rekursion. Hashning, sökträd, problemträd. C-program, typer, kompilering och make-filer. SF2520 Tillämpade numeriska metoder, 7,5 hp, per.1-2Numerisk behandling av ordinära och partiella differentialekvationer med finita differensmetoder och finita elementmetoder samt stabilitet och noggrannhet. Tillämpningar från ingenjörs- och naturvetenskap. Baseras på numerisk linjär algebra, snabba algoritmer för egenvärden, matris- och singulärvärdesfaktorisering.