teoripass: motion

103
Teoripass: Motion Tomi Alahelisten

Upload: gent

Post on 21-Jan-2016

44 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

Teoripass: Motion. Tomi Alahelisten. Vad är kondition?. Vad är kondition?. Kondition är ett mått på din kropps förmåga att ta upp syre i arbetande muskler. Vad är kondition?. Kondition är ett mått på din kropps förmåga att ta upp syre i arbetande muskler. - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

Page 1: Teoripass: Motion

Teoripass: Motion

Tomi Alahelisten

Page 2: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Page 3: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

• Kondition är ett mått på din kropps förmåga att ta upp syre i arbetande muskler.

Page 4: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

• Kondition är ett mått på din kropps förmåga att ta upp syre i arbetande muskler.

• Ju mer syre din kropp kan ta upp, desto bättre kondition har du.

Page 5: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer:

Page 6: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer:

• Maxpuls (220-ålder)

Page 7: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer:

• Maxpuls (220-ålder)• Hjärtats slagvolym (mängd blod/slag)

Page 8: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer:

• Maxpuls (220-ålder)• Hjärtats slagvolym (mängd blod/slag)• Mängden hemoglobin i blodet.

(syretransporterande mineral i blodet)

Page 9: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer:

• Maxpuls (220-ålder)• Hjärtats slagvolym (mängd blod/slag)• Mängden hemoglobin i blodet.

(syretransporterande mineral i blodet)• ”Storleken” på kapillärnätet. (vägar för blodet att

nå fram till muskeln)

Page 10: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer:

• Maxpuls (220-ålder)• Hjärtats slagvolym (mängd blod/slag)• Mängden hemoglobin i blodet. (syretransporterande

mineral i blodet)• ”Storleken” på kapillärnätet. (vägar för blodet att nå

fram till muskeln)• Lungornas förmåga att syresätta blodet.(mängden

alveoler)

Page 11: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Vi kan påverka konditionen genom regelbunden träning.

Page 12: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:

Page 13: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:

• Maxpuls?

Page 14: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:

• Maxpuls? Nej!

Page 15: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:

• Maxpuls? Nej!

• Hemoglobin?

Page 16: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:

• Maxpuls? Nej!

• Hemoglobin? Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre.

Page 17: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:

• Maxpuls? Nej!

• Hemoglobin? Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre.

• Slagvolym?

Page 18: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:

• Maxpuls? Nej!

• Hemoglobin? Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre.

• Slagvolym? Ja, den ökar!

Page 19: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:

• Maxpuls? Nej!

• Hemoglobin? Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre.

• Slagvolym? Ja, den ökar!

• Mängden alveoler?

Page 20: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:

• Maxpuls? Nej!

• Hemoglobin? Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre.

• Slagvolym? Ja, den ökar!

• Mängden alveoler? Nej, men däremot blir lungorna mycket starkare!

Page 21: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:• Maxpuls? Nej!• Hemoglobin? Ja, bildas mer hemoglobin

som kan transportera syre.• Slagvolym? Ja, den ökar!• Mängden alveoler? Nej, men däremot

blir lungorna mycket starkare!• Större kapillärnät?

Page 22: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:• Maxpuls? Nej!• Hemoglobin? Ja, bildas mer hemoglobin som

kan transportera syre.• Slagvolym? Ja, den ökar!• Mängden alveoler? Nej, men däremot blir

lungorna mycket starkare!• Större kapillärnät? Ja, fler vägar för syret att nå

fram till muskeln.

Page 23: Teoripass: Motion

Vad är kondition?

Det som händer vid regelbunden träning:

• Även blodvolymen ökar, vilket går hand i hand med ökningen av hemoglobinet.

Page 24: Teoripass: Motion

För att förtydliga det hela(?)

Page 25: Teoripass: Motion

1. Varför andas vi?

Page 26: Teoripass: Motion

1. Varför andas vi?

Kroppen behöver syret från luften för att kroppens organ ska fungera.

Detta vill säga:

Syret är den viktigaste grundstenen för att vi ska kunna leva.

Page 27: Teoripass: Motion

Grundläggande

För att förstå hur andnings-processen är det nogbäst att ta allt i tur och ordning.

Så vi börjar med inandningen och fortsätter därifrån.

Page 28: Teoripass: Motion

Luften andas vi alltså ingenom näsa och mun.

Luften går via luft-strupen ner till lungorna.

Page 29: Teoripass: Motion

Väl i lungan så gårluften fram via småkanaler till alveolerna.

Alveolerna tar upp syret ur luften, och skickar vidare det till blodet.

Page 30: Teoripass: Motion

För att förhoppningsvis göra detta lite lättare att förstå så ska vi använda oss av figurer.

Tillåt mej presentera:

Page 31: Teoripass: Motion

HÄLGE!

HÄLGE!

Page 32: Teoripass: Motion

Hälge ska nu få spelarollen som ”Alveolen”.

Page 33: Teoripass: Motion

Vidare har vi en till skåde-spelare som får äran att spela rollen ”Syret”.

Låt mig presentera:

Page 34: Teoripass: Motion

BRUCE!

Page 35: Teoripass: Motion
Page 36: Teoripass: Motion

Hälge har alltså till uppgiftatt lasta vidare syrettill blodet.

Page 37: Teoripass: Motion

När syret väl kommer fram till blodet så väntarett transportmedel på att föra det vidare. Dettaär ett protein och kallas för Hemoglobin.

Page 38: Teoripass: Motion

När syret väl kommer fram till blodet så väntarett transportmedel på att föra det vidare. Dettaär ett protein och kallas för Hemoglobin.

1

Hemo-car

Page 39: Teoripass: Motion

Hemoglobinet ska alltså transportera syret vidare till de arbetande musklerna, genom att åka genomblodbanan.

Page 40: Teoripass: Motion
Page 41: Teoripass: Motion

Väl framme vid musklerna så skickas syret över till den arbetande muskeln via:

Page 42: Teoripass: Motion

Väl framme vid musklerna så åker syret över till den arbetande muskeln via:

Kapillärer

Page 43: Teoripass: Motion
Page 44: Teoripass: Motion
Page 45: Teoripass: Motion
Page 46: Teoripass: Motion
Page 47: Teoripass: Motion

Vad är då uthållighet?

Page 48: Teoripass: Motion

Vad är då uthållighet?

Uthållighet är förmågan att jobba hårt under lång tid.

Page 49: Teoripass: Motion

Vad är då uthållighet?

Uthållighet är förmågan att jobba hårt under lång tid.

Detta kräver att man ligger precis under gränsen för när mjölksyra bildas.

Page 50: Teoripass: Motion

Vad är då uthållighet?

Uthållighet är förmågan att jobba hårt under lång tid.

Detta kräver att man ligger precis under gränsen för när mjölksyra bildas.

Ju mer vältränad man är, desto större uthållighet har man, och desto hårdare kan man arbeta utan att få mjölksyra.

Page 51: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Page 52: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Ju mer man tränar, desto större slagvolym får hjärtat. (Större mängd blod pumpas ut för varje slag hjärtat slår.)

Page 53: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Ju mer man tränar, desto större slagvolym får hjärtat. (Större mängd blod pumpas ut för varje slag hjärtat slår.)

I längden medför detta lägre arbetspuls, för samma arbete.

Page 54: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

Page 55: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

Robban har en slagvolym på 0,09 liter/slag.

Branko har en slagvolym på 0,10 liter/slag.

Page 56: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

Robban har en slagvolym på 0,09 liter/slag.

Branko har en slagvolym på 0,10 liter/slag.

Båda arbetar på en puls a´ 100slag/min.

Page 57: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

Detta medför att:

Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter blod/minut medan,

Page 58: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

Detta medför att:

Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter blod/minut medan,

Branko pumpar runt 0,10 x 100 = 10 liter blod/minut.

Page 59: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

Detta medför att:

Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter blod/minut medan,

Branko pumpar runt 0,10 x 100 = 10 liter blod/minut.

Branko pumpar runt 1 liter mer blod i minuten, vilket medför att han samtidigt får mer syre till musklerna och kan prestera bättre än Robban.

Page 60: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

För att båda dessa grabbar ska prestera på samma nivå, måste alltså Branko arbeta med lägre puls än Robban.

Page 61: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

För att båda dessa grabbar ska prestera på samma nivå, måste alltså Branko arbeta med lägre puls än Robban.

Båda har fortfarande samma slagvolym; Robban 0,09 liter/slag och Branko 0,10 liter/slag.

Page 62: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

För att båda dessa grabbar ska prestera på samma nivå, måste alltså Branko arbeta med lägre puls än Robban.

Båda har fortfarande samma slagvolym; Robban 0,09 liter/slag och Branko 0,10 liter/slag.

Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter/min.

Page 63: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

För att båda dessa grabbar ska prestera på samma nivå, måste alltså Branko arbeta med lägre puls än Robban.

Båda har fortfarande samma slagvolym; Robban 0,09 liter/slag och Branko 0,10 liter/slag.

Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter/min. Branko kan jobba på en lägre puls för att nå samma mängd blod/min.

Page 64: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Exempel:

För att båda dessa grabbar ska prestera på samma nivå, måste alltså Branko arbeta med lägre puls än Robban.

Båda har fortfarande samma slagvolym; Robban 0,09 liter/slag och Branko 0,10 liter/slag.

Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter/min. Branko kan jobba på en lägre puls för att nå samma mängd blod/min.

Branko pumpar runt 0,10 x 90 = 9 liter/min.

Page 65: Teoripass: Motion

Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

Detta medför att Branko blir mindre trött än Robban, trots att de gör samma arbete!

Page 66: Teoripass: Motion

Energikällor vid arbete

Page 67: Teoripass: Motion

Energikällor vid arbete

• Kolhydrater

Page 68: Teoripass: Motion

Energikällor vid arbete

• Kolhydrater

• Fetter

Page 69: Teoripass: Motion

Energikällor vid arbete

• Kolhydrater

• Fetter

• Proteiner

Page 70: Teoripass: Motion

Energikällor vid arbete

• Kolhydrater

• Fetter

• Proteiner

Kolhydrater används då kroppen är i snabbt behov av energi, eftersom kroppen har absolut lättast för att bryta ner just kolhydrater.

Page 71: Teoripass: Motion

Energikällor vid arbete

• Kolhydrater

• Fetter

• Proteiner

Fetter används då kroppen inte är i behov av snabb energi, utan ”hinner” vänta på att fettet bryts ner och omvandlas till energi.

Page 72: Teoripass: Motion

Energikällor vid arbete

• Kolhydrater

• Fetter

• Proteiner

Fetter används då kroppen inte är i behov av snabb energi, utan ”hinner” vänta på att fettet bryts ner och omvandlas till energi.

(Det tar väsentligt mycket längre tid för kroppen att bryta ner fett istället för kolhydrater)

Page 73: Teoripass: Motion

Energikällor vid arbete

• Kolhydrater

• Fetter

• Proteiner

Proteiner används då kolhydraterna är slut och kroppen är i desperat behov av snabb energitillförsel.

Page 74: Teoripass: Motion

Energikällor vid arbete

• Kolhydrater

• Fetter

• Proteiner

Proteiner används då kolhydraterna är slut och kroppen är i desperat behov av snabb energitillförsel.

Proteinerna bryts ner snabbare än fetterna, därför används de istället. Som tur är bryts kolhydrater ner snabbare än proteiner, så det är bara vid kris som detta händer.

Page 75: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

Beroende på vilka mål man har med sin träning, ska man välja träningsform efter det.

Page 76: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

Page 77: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

Page 78: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Page 79: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak fett som energikälla.

Page 80: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak fett som energikälla.

Har man som mål att gå ner i vikt är detta en lämplig träningsform.

Page 81: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak fett som energikälla.

Har man som mål att gå ner i vikt är detta en lämplig träningsform.

Passet pågår 30-90 minuter.

Page 82: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak fett som energikälla.

Har man som mål att gå ner i vikt är detta en lämplig träningsform.

Passet pågår 30-90 minuter.

Pulsen ca. 65% av maxpuls.

Page 83: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak fett som energikälla.

Har man som mål att gå ner i vikt är detta en lämplig träningsform.

Passet pågår 30-90 minuter.

Pulsen ca. 65% av maxpuls.

Ex. på träningsformer är gång, stavgång, cykling och sånt där man kan hålla normal samtalston.

Page 84: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

Page 85: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

Har man som mål att träna uthållighet är detta en lämplig träningsform.

Page 86: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

Har man som mål att träna uthållighet är detta en lämplig träningsform.

Ca. 45 minuter.

Page 87: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

Har man som mål att träna uthållighet är detta en lämplig träningsform.

Ca. 45 minuter.

75-80% av maxpuls.

Page 88: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

Har man som mål att träna uthållighet är detta en lämplig träningsform.

Ca. 45 minuter.

75-80% av maxpuls.

Ex. på träningsformer är jogging/löpning, step-up o.s.v.

Page 89: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

Page 90: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

Har man som mål att träna uthållighet och återhämtning är detta en bra träningsform.

Page 91: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

Har man som mål att träna uthållighet och återhämtning är detta en bra träningsform.

30-40 minuter

Page 92: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

Har man som mål att träna uthållighet och återhämtning är detta en bra träningsform.

30-40 minuter

85-90% av maxpuls.

Page 93: Teoripass: Motion

Olika träningsformer

• Lågintensiv träning

• Medelintensiv träning

• Högintensiv träning

Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

Har man som mål att träna uthållighet och återhämtning är detta en bra träningsform.

30-40 minuter

85-90% av maxpuls.

Ex. på träningsformer är intervallträning och löpning i backe.

Page 94: Teoripass: Motion

Fettförbränning

Alla träningsformerna bränner fett, bara att det är mer eller mindre på samtliga.

Page 95: Teoripass: Motion

Fettförbränning

Hur ska man då göra för att bränna så mycket fett som möjligt?

Page 96: Teoripass: Motion

Fettförbränning

Hur ska man då göra för att bränna så mycket fett som möjligt?

Om vi tar en 6 km slinga där en går i 65% av maxpuls och den andra joggar i 75-80% av maxpuls, får vi dessa fettförbränningsvärden:

Page 97: Teoripass: Motion

Fettförbränning

Lågintensiv träning (65% av max)

Medelintensiv träning (75-80% av max)

Page 98: Teoripass: Motion

Fettförbränning

Lågintensiv träning (65% av max)

Medelintensiv träning (75-80% av max)

30% fettförbränning.

Page 99: Teoripass: Motion

Fettförbränning

Lågintensiv träning (65% av max)

55% fettförbränning.

Medelintensiv träning (75-80% av max)

30% fettförbränning.

Page 100: Teoripass: Motion

Fettförbränning

Lågintensiv träning (65% av max)

55% fettförbränning.

24,4 gram rent fett.

Medelintensiv träning (75-80% av max)

30% fettförbränning.

13,3 gram rent fett.

Page 101: Teoripass: Motion

Fettförbränning

I medel- och högintensiv träning används inte fett som bränsle särskilt mycket, men däremot är det bevisat att fettförbränningen efter passet håller i sig ibland uppemot ett dygn efteråt, vilket gör att den högintensiva träningsformen är den bästa vad gäller fettförbränning.

Page 102: Teoripass: Motion

Myter om konditionsträning!

• Man måste bli dödstrött!

• Man måste hålla på minst en timme varje gång!

• Man måste träna varje dag!

• Ju tröttare man är, desto mer energi förbrukar man.

Page 103: Teoripass: Motion

Citat:

”Att inte motionera alls är en större enskild riskfaktor än rökning!”