Rapport

The Line

KON

FERE

NS

®

INNEHÅLL

3 Förord

5 Sveriges första centrum för sharing economy

5 Vision

11 Atlas

15 Heldagskonferens

21 Förslag och idéer

27 Vägen till Sveriges första centrum för sharing economy

30 Bilagor

3

FÖRORD

Verksamheter och institutioner längs The Line samlades för första gången i slutet av september 2014 för en gemensam konferens som gick under arbetsnamnet Medarbetarkonferens.

The Line är ett stadsstråk med fokus på innovation, utveckling och tillväxt. Malmö stads ”linje” går från Centralstationen till Skånes Dansteater. Grundtanken är att samla alla verksamheter utmed linjen och utnyttja den osynliga potential som utvecklas när verksamheterna sammanförs med varandra och som i slutändan leder till en ökad tillväxt för alla, något som vi i dagligt tal brukar kalla synergieffekter. The Line skall mera ses som ett pilotprojekt för hur samverkan mellan före-tagsutveckling och stadsplanering kan utvecklas.

Rapporten är en sammanställning av alla de olika förslag och idéer som kom fram under konfe-rensen och hur man skulle kunna utveckla denna redan existerande ”business community/sha-ring economy” och skapa en stadsmiljö som understödjer verksamheternas behov. Sharing Eco-nomy handlar om hur man tillsammans kan utnyttja de resurser som finns i alla verksamheter och i stadsmiljön. Resurser som kan främja verksamheternas och institutionernas mission, arbete, inn-ovation och tillväxt.

The Line i Malmö är Sveriges första Sharing Economy och i dagsläget har linjen ett tjugofemtal medlemmar där antalet stiger för varje månad. Det finns ingen begränsning på antalet medlem-mar. Drivkraften är det egna engagemanget och processen drivs utan omfattande styrning och administrativ organisation. Malmö stad har i dagsläget en övergripande och samordnande funk-tion. Medarbetarkonferensen möjliggjordes genom bidrag från ISU, Malmö stad, Skanska och ÅF.Helena Uesson Shuhuu AB, var projektledare för konferensen tillsammans med Per Riisom NCN, och även ansvarig för sammanställningen av rapporten. Lay-out har gjorts av Stina Andersson, Stadsbyggnadskontoret i Malmö.

Malmö i december 2014

Christer Larsson Per RiisomStadsbyggnadsdirektör Direktör NCN, Nordic City Network

5

INLEDNING“Linjen är dragen. Tvärs genom kunskap och innovation, från Centralstationen till Fullriggaren. Den överraskar och in-spirerar till möten och nya samarbeten mellan människor och verksamheter. Tillsammans skapar vi här ett stråk som öppnar upp det fjärde stadsrummet. En frizon och företagsmiljö som bjuder in till engagemang och gemenskap. Idéer föds, tankar utbyts och nya affärsmöj-ligheter tar form. The Line – a birthpla-ce of brilliance”. (ID kommunikation)

BakgrundStäder formar genom sina gator, kvarter och om-råden människans livskvalitet, möjligheter och vanor. Trots att utvecklingen går framåt finns det problem och utmaningar i hur vi bygger dessa mil-jöer. Det blir allt tydligare att mer behövs göras för att driva utvecklingen framåt. Genom att omvärl-den och ekonomin har förändrats och globaliserats har människor och verksamheter helt nya behov. Människor är mer rörliga, arbetar och reser mer flex-ibelt vilket leder till att verksamheter upplever en ökad press att verka globalt. För att attrahera kom-petent arbetskraft krävs därför att de kan erbjuda en attraktiv arbetsplats.

Detta ställer nya krav på sociala processer, företa-gande, fysisk gestaltning, stadsplanering, trans-porter och service för att främja sunda livsmiljöer, attraktiva städer, nya företag, ökad tillväxt och fler arbetsplatser. Staden behöver återförenas med kul-tur och socialt liv för att verka optimalt, hälsosamt och framgångsrikt både på ett mänskligt och eko-nomiskt plan.

Hur påverkar den fysiska gestaltningen ett commu-nity och vice versa? Hur uppfattar medarbetarna i

THE LINE SVERIGES FÖRSTA CENTRUM FÖR SHARING ECONOMY

6

ett business community sin omgivande fysiska och rumsliga miljö? Hur påverkar den fysiska gestalt-ningen människors rörselsemönster och interaktion i The Line? Och hur påverkar människors sociala processer stadsmiljön? Hur kan vi tillsammans främ-ja världens mest innovativa företagsmiljö och stråk?

THE LINE Ett dynamiskt företagsstråkThe Line är ett stråk och en samlad konkurrens-kraftig företagsmiljö med samarbete, gemenskap och nätverk i Malmö. Stadsmiljön, stadslivet och stadsrummen fungerar som verktyg för att stötta verksamheter, arbetsplatser och invånarna. Stråket innefattar över 350 verksamheter och institutioner, 6000 medarbetare och 10 000 studenter i en redan existerande och aktiv gemenskap och sträcker sig från Anna Lindhs plats, längs Nordenskiöldsgatan, Isbergsgatan, över Dockplatsen och Östra Varvsga-tan ned mot havet. Intressant är att området har en starkt industriell historia som lever kvar än idag. Vil-ken potential finns egentligen i detta?

I fjol utsågs Malmö av tidningen Forbes till värl-dens fjärde mest innovativa stad. Vilken betydelse

har stråket i detta? Det som kännetecknar lyckade städer, byar, och grannskap är attraktiva platser där medarbetare enkelt kan mötas. Det kan även kon-stateras att den traditionella arbetsplatsen i stor mån håller på att försvinna; medarbetare arbetar idag mer flexibelt och flytande i olika lokaler och på olika platser.

I den täta staden ökar behovet av att samutnyttja resurser. Hur bidrar de processer och samarbeten som försiggår i The Line till innovation och utveck-ling? Vilken potential finns i The Line lokalt och glo-balt i nuläget respektive i framtiden? Kan en ge-mensamt tänkt linje i stadsstrukturen bidra till att mer inspirerande miljöer och nya nätverk bildas? Kan aktörer och företag längs en sträckning i staden hitta gemensamma utvecklingsmöjligheter genom att interagera, synliggöra sina verksamheter och nyttja varandras kompetenser och idéer tvärveten-skapligt?

KULTUR & UPPLEVELSESTRÅKUrsprungstankarna till The Line startade vid Malmö stads värdeprogramsarbete för Västra Dockan. Där brottades man med frågan om de gamla Kockums-hallarnas framtid. Hur skulle tillgängligheten bli ef-

7

ter det att nya byggnader placerades framför hal-larna så att deras befintliga entréer hamnade inne i kvarteret och inte blev synliga från gatan? Svaret blev att extra ansträngning och resurser skulle läg-gas på ett inre stråk som då fick namnet kultur och upplevelsestråk.

Syftet utöver att förbättra tillgängligheten var att samla rörelser till ett tryggt befolkat stråk där den lilla skalans intensitet och detaljrikedom kunde få kontrastera mot de större hallarnas skala. Kultur skulle i sammanhanget tolkas som interaktion mel-lan människor i den urbana staden, där utbyte av intryck och idéer inte behöver begränsas av husens fasader. Fenomenet kallas för det fjärde stadsrum-met, det vill säga när möten och platser befinner sig inom en flytande gräns mellan privat och offentlig miljö. Där platser och rum tillåter möten mellan ga-tans och byggnadens besökare.

FRAMTIDENS UTVECKLINGSPOTENTIALDet som saknas i The Line är inte folk, utan en sti-mulerande fysisk miljö som möjliggör möten och kontakter, inspirerar till kreativitet, gör promenaden längs stråket mer upplevelserik, kortar de menta-la avstånden och bidrar till behagligt klimat. I hög grad handlar det just om att utveckla staden, men inte på ett traditionellt sätt genom att lägga till byggnader eller skapa torg, utan genom att tydlig-göra en gemensam arena som egentligen redan ex-isterar. Hur kan vi tillsammans främja världens mest innovativa företagsmiljö och stråk genom att under-söka utvecklingsmöjligheterna för mötesplatser och andra urbana faciliteter? Hur kan byggnader utfor-mas och gaturummet gestaltas så att verksamheter och institutioner möts?

MÖTEN & SAMARBETEVi undersöker möten, samarbeten och nätverk mel-lan människor och fysisk förändring i stadsrummet. Stråket ska uppfattas som ett bidrag till den interak-tiva nätverksstaden, den 2 som kännetecknas av det fjärde stadsrummet och som har en flytande gräns mellan det offentliga och det privata rummet. Rent praktiskt samutnyttjande av lokaler och utrustning är en möjlighet, men varför inte även samutnytt-ja idéer och kreativitet Sharing Economy, CoCrea-tion och Open Innovation? På vilket sätt kan den fysiska gestaltningen hjälpa till att forma starka och

hållbara sociala strukturer och i förlängningen pro-duktivitet och ekonomisk tillväxt? Vad händer när verksamheterna arbetar mer tillsammans, bransch-överskridande och kollaborativt? Skulle temporära kulturella aktiviteter Pop Up City kunna hjälpa till?

IDENTITETStråket ska vara ett sammanhängande upplevelse-fält och förstärka kopplingen till Malmö C. För att upplevas som sammanhängande behöver sträck-an ha någon form av enhetligt, återkommande och igenkännbart element. Hur skulle designen se ut och hur kan den skapas för att stärka och utveckla stråket? Hur kan PopUpCity, dvs. temporära kultu-rella aktiviteter, fungera som metod och delaktig-hetsprocess här?

INVOLVERADE AKTÖRERThe Line är ett utvecklingsprojekt och initiativ från Malmö stad. I projektgruppen finns representanter från Stadsbyggnadskontoret Malmö stad, Skanska, ÅF, ISU, Skånes Dansteater, Malmö Högskola m.fl. samt fristående konsulter. Heldagskonferensenen har finansierats av Malmö stad och Institutet för Hållbar Stadsutveckling (ISU). Atlas finansierades av Skanska.

9

SyfteGrundtanken med utvecklingsprojektet är att vi-dareutveckla verksamheterna, gemenskapen och stadsmiljön, både lokalt och globalt. Allt i en inspi-rerande och attraktiv stadsmiljö som främjar inn-ovation, produktivitet, utveckling, möten, attrak-tiv arbetskraft och ekonomisk tillväxt. Strukturer formar sociala mönster och definierar samtidigt organiseringen av den byggda miljön. The Lines projektgrupp har sedan starten av projektet haft för avsikt att bana väg för ett spännande samarbete mellan alla parter och utarbetade i våras därför en mer konkret arbetsplan. Den innehöll bland annat en kartläggning av ett urval verksamheter längs The Line, en medarbetarkonferens och en eventuell eta-blering av ett antal temporära aktiviteter längs The Line (PopUp City). Syftet har varit att undersöka ut-vecklingsmöjligheterna längs stråket, mötesplatser och andra urbana faciliteter.

MålProjektgruppen har haft som avsikt att erbjuda en tydlig delaktighetsprocess och låta verksamheter-na och människorna i The Line få komma med idéer och förslag till hur företagsstråket ska utvecklas. Vi-sionen var och är att skapa världens mest innovativa företagsmiljö, de mest attraktiva och moderna ar-betsplatserna och en stark gemenskap mellan verk-samheter, institutioner och medarbetare. Allt i en inspirerande och attraktiv stadsmiljö som främjar innovation, utveckling, möten och ekonomisk till-växt. Ett mål är att lokaler, byggnader och platser används och omformas på ett sätt som understry-ker den enskilda verksamheten och gemenskapen Sharing Economy. I våras beslutades att kartlägga verksamheterna i The Line i en så kallad Atlas. Skan-ska gick in och finansierade denna. Helena Uesson tillsattes som projektledare och redaktör för denna tillsammans med Per Riisom. Samtidigt klubbades, tillsammans med ÅF, ett genomförande av en kon-ferens igenom med fokus på medarbetare och att-raktiva arbetsplatser. Syftet med konferensen var att samla alla aktörer i The Line och tillsammans arbeta fram idéer och lösningar för The Lines framtid och utveckling.

VISION THE LINE

11

Under våren genomfördes en konfe-rens av verksamheten längs stråket där alla verksamheter presenterar sig själva och sina förslag till hur stråket kan ut-vecklas i framtiden. Skanska finansiera-de arbetet av publikationen.

Den moderna arbetsplatsenSkanska menar själva att det moderna arbetslivet de senaste åren genomgått omfattande föränd-ringar inom tre områden 1) den enskildes frihet och möjlighet att arbeta varsomhelst 2) arbetsplatsens utformning och definitionen av vad som är en ar-betsplats 3) företag och organisationers använd-ning av arbetsplatsen som ett strategiskt verktyg. Skanska ser den moderna arbetsplatsen som en na-turlig förlängning av stadsrummet. I flera fall utfor-mas också arbetsplatser med stadsplanering som utgångspunkt och ”gator” och ”torg” skapas för att göra det enklare att förstå och orientera sig. Det är därför också naturligt att se The Line som ett verk-samhetsutvecklingsprojekt mer än ett stadsutveck-lingsprojekt. The Line ger de företag som finns längs The Line en unik möjlighet att ytterligare stärka sin

innovationskraft, att bli mer attraktiva och i mötet med sina grannar att bättre förstå sin omvärld.

KommunikationStadsbyggnadskontoret Malmö Stad anställde för ett år sedan en praktikant för att insamla kontakt-uppgifter till de cirka 350 verksamheter som ligger i The Line. Kommunikationen med verksamheterna har ägt rum utifrån denna databas. Ett första email skickades ut till alla verksamheter i maj 2014 med en inbjudan till en informationsträff om kartlägg-ningen av The Lines Atlas. Mötet ägde rum i ÅF:s lokaler den 23/5 2014 och cirka 30 personer från diverse verksamheter dök upp och visade stort in-tresse.

MetodHur ser den moderna och kreativa arbetsplatsen egentligen ut? Tanken med Atlas är att demogra-fiskt spegla hur The Line som stråk ser ut i nuläget. Atlas kommer löpande att uppdateras och utvid-gas i takt med att fler verksamheter tillkommer. För att låta verksamheterna själva kommunicera kring sig valde vi att använda en ”självintervjumetod” där verksamheterna uppmanas att samla en mindre

ATLAS THE LINE

12

grupp medarbetare för att besvara sex frågor (se slutet av rapporten).

SjälvintervjuerDeadline för självintervjuerna sattes till den 9/6 2014 men sköts upp en aning då verksamheterna behövde mer tid för att sammanställa intervjuer-na. Till intervjuerna ombads verksamheterna även att skicka med en kort faktatext (omsättning, antal medarbetare etc.) samt bilder i hög upplösning och bra kvalitet i minst 300 dpi (pressbilder förslags-vis) eller på valfria på personer, produkter/tjänster, byggnad, interiör, medarbetare etc. Kommunikatio-nen och utskick kring Atlas skedde via epost och te-lefonsamtal.

Totalt deltog 20 verksamheter med sina självinter-vjuer i Atlas. Vissa svårigheter att engagera verk-samheterna upplevdes, med tanke på det arbete som krävdes från dem själva både med hänsyn till att besvara de sex frågorna men även att förankra svaren i den övriga organisationen. En del projekt-ledande arbete krävdes för att påminna både om deadline och om kompletterande uppgifter. Både texter och bilder som de 20 deltagande verksam-heterna bidragit med håller en mycket hög kvalitet. Verksamheterna kommer från en varierande bredd med allt från arkitektkontor, restauranger och Mal-mö Högskola till webbutvecklare, kommunikations-byråer och kulturinstitutioner. I framtiden skulle vi gärna se ett ökat deltagande från exempelvis de mäklare, blomsterbutiker, frisörer med flera som sitter i stråket för att ge en ännu mer exakt demo-grafisk spegling. Atlas gavs ut i fysisk form under konferensdagen ‘The Line den moderna & attraktiva arbetsplatsen’ den 24/9 2014 och finns även att lad-da ned online i digitalt format på www.malmo.se/linjen. Målet är att Atlas löpande kommer att upp-

dateras och utvidgas i takt med att fler verksamhe-ter engagerar sig och tillkommer.

SlutsatserBaserat på verksamheternas självintervjuer i Atlas kan följande konstateras. Det ligger en enorm po-tential i att göra verksamheterna mer tillgängliga och öppna. Om fler restauranger och kaféer håller öppet kvällstid skapas fler naturliga mötesplatser. Hur främjar vi privata, offentliga, semiprivata/of-fentliga mötesplatser mellan ute och inne, mellan

kontor och offentlig yta? Vi kan sammanfatta att vi står inför en rad utmaningar för att vidareutveck-la alla de möjligheter som finns i The Line. För att sammanfatta verksamheternas syn på stråket kan vi framhäva några saker som tydligt framkommit. För-slagen bygger på verksamheternas egna idéer och input samt på diskussioner och dialoger med verk-samheterna.

Företagsutveckling – den moderna arbetsplatsenVerksamheterna i The Line och företagsmiljön i hel-het är dynamiska och moderna. De ingår i ett nät-verk med varandra, är innovativa och har utvecklat en modern arbetskultur med utgångspunkt i kom-petenta medarbetare. Utvecklingen fortsätter och kan stärkas genom mer och tätare samarbete.

Samspelet mellan verksamheterna och stadsmiljönDet finns en stor enighet om att utvecklingspoten-tialen är väldigt stor och att det ska utnyttjas. Myck-et i The Line föregår redan men mer ska till för att skapa en riktigt attraktiv företagsmiljö. Stadsmiljön fungerar som ett strategiskt verktyg för verksamhe-terna och skulle kunna ingå i företagens affärspla-ner. Verksamheterna har ett önskemål att synliggö-ra det som redan finns och att skapa en tydligare identitet och profil. De ser möjligheterna i The Line och kommer med konkreta förslag på vad som skul-le kunna göras.

Den moderna arbetsplatsen oavsett om det är en hotellob-by eller ett kontor väljs och utformas utifrån vad som gör oss produktiva. Är vi produktiva i en hotellobby då är det platsen vi väljer för en del av vårt arbete. På samma sätt som i utformningen av moderna kontor har begreppet ef-fektivitet gått över i fokus på produktivitet. I det moderna kontoret släpper vi allt mer begreppet ”min arbetsplats” till förmån för ”vår arbetsplats” och den enskildes fria val att välja det arbetsmiljö som passar en bäst för stunden,

menar Andreas Lundberg, konceptägare STUDIO, Skanska Öresund AB.

13

IdentitetVi kan idag genom självintervjuerna konstatera att The Line saknar en konkret identitet och tydlig pro-fil. The Line kan ses som en stor mikroorganism eller ekosystem som behöver tid att utvecklas. De verk-samheter som fysiskt ligger i The Line säger inte “vi ligger i The Line” eller liknande. Vad som behövs i framtiden är att stärka företagsmiljöns image och varumärke för att bidra till att ge området en egen profil. Det behövs synlighet mot resten av staden. Genom att öppna upp byggnaderna kan innovati-va stadsrum i detta kunskapsintensiva område ut-vecklas. Det som behövs är överraskande möten, fler möten i det fria och fler ”öppna mötesrum och verksamheter”. Hur används egentligen stadens re-surser? Vad är det som är typiskt för medarbetarmil-jön i The Line? Hur får vi till mer liv och rörelse? Hur får vi till mer temporära kulturaktiviteter och gatu och torghandel?

Tydliga målpunkterEn viktig tanke som har lyfts är att The Line skulle behöva tydligare målpunkter i sträckan. Fler olik-artade verksamheter skulle behövas och likaså fler neutrala mötesplatser – byggnader och utemiljöer där fler känner ägarskap.

Wifi och andra digitala lösningarEtt förslag är att erbjuda ett gratis och öppet wifi längs hela The Line. Detta kan bidra till att skapa en profil för stråket då ett wifi kan hjälpa att skapa fy-siska avgränsningar. Ett annat förslag är att utveckla en digital plattform för alla som rör sig eller befinner sig i The Line. Det skulle kunna vara en app eller en annan digital lösning som underlättar kommunika-tionen och enkelt samlar aktiviteterna i stråket.

OrganiseraI framtiden behövs en ansvarig stark organisation som driver frågorna och de konkreta utvecklingsför-slagen som inkommit. Det som behövs är att skapa vidare engagemang bland verksamheterna och att få igång faktiska aktiviteter i stadsrummet. Ett sam-lingsprojekt behövs för att befrämja och dra nytta av områdets branschbredd och diversifiering – en amöbaliknande process och organisation. Lite fas-tare konturer är gynnsamt men inte alltför fasta. Det måste finnas en fortsatt acceptans för ett varierat

engagemang; frisörer och ITföretag är med på lika villkor. Det är viktigt att bevara ett underifrån per-spektiv för att organisera denna fantastiska miljö.

InternationelltEtt sätt att förbättra stråket är att ge bättre informa-tion om vilka verksamheter som ligger i The Line. Hur får vi igång ett ännu bättre samarbete lokalt och hur hämtar vi kraft hos varandra även på ett internationellt plan? Hur når vi ut till resten av värl-den? Och hur kan de olika verksamheterna i The Line skapa konkurrenskraft och visa vilka interna-tionella aktörer som man arbetar med? Hur kan vi visa upp de länder som alla verksamheter i The Line samarbetar med? Vad finns egentligen bakom fasa-derna och hur skapar vi en ökad öppenhet och väl-komnande i byggnaderna? Vi behöver hitta ett sätt att kommunicera ut det på. Många verksamheter poängterar att innovations och konkurrenskraften verkligen kan lyfta om samarbeten inom The Line synliggörs och förstärks.

TestLab eller frizonEtt annat förslag till hur utvecklingen av The Line kan fortsätta är att skapa ett TestLab eller frizon inom stråkets ramverk. Tanken är att ge utrymme för att testa och experimentera med arbete, möten, platser, events, projekt och aktiviteter i stadsrum-met, i mellanrum och i egna byggnader. Vi vill skapa en arena där alla kan testa det de vill, inom rimlig-hetens gränser. Ett TestLab ska främja överraskan-de lösningar, idéer och kreativitet för att skapa ett intressant och levande stråk som gärna visas upp för omvärlden. Det är av stor vikt att rörelsemönster i staden och placering av verksamheter synkroni-seras. I TestLabbet testas nya samarbetsformer och aktiviteter kring stråkets fysiska miljö. Hur kan verk-samheterna på bottenplan synliggöras med hjälp av mer öppna fasader? Hur skapas fler grönområden och samlingsplatser med bänkar och bord? Hur flyt-tas medarbetarkulturen utomhus och hur skapas liv längs kajkanterna? Spontana aktiviteter, som invol-verar verksamheterna, behövs för att öka branschö-verskridande samarbeten.I

15

THE LINE HELDAGSKONFERENS

Heldagskonferensen ’The Line – den moderna & attraktiva arbetsplatsen’ ägde rum den 24/9 kl 08.30-17.00 på Media Evolution City (MEC), Malmö. Fo-kus låg på moderna & attraktiva arbets-platser och hur vi tillsammans kan vida-reutveckla The Line i framtiden med en tydlig vision & handlingsplan.

THE LINE – den moderna & attraktiva arbetsplatsen Arrangemanget var kostnadsfritt och öppet för all-mänheten men främst för medarbetare som arbetar i verksamheter i The Line. Verksamheterna uppma-nades att informera alla sina medarbetare att delta och samtidigt ha någon från ledningsgruppen på plats också. Alla verksamheter i The Line bjöds in via epostverktyget MailChimp; restauranger, frisörsa-longer och mäklarbyråer såväl som byggbolag, arki-tektkontor och kommunikationsbyråer etc.

Cirka 75 personer från diverse verksamheter slog sina kloka huvuden ihop för att diskutera stråkets och företagsmiljöns framtid och utveckling. Det bjöds på en spännande och innehållsrik dag både inom och utomhus. Dagen inleddes med release av The Lines Atlas, vi undersökte The Line både från ett näringslivs & stadsutvecklingsperspektiv, ÅF de-signade och ledde en kreativ workshop och Skånes Dansteater Dialog framförde sitt unika projekt Woza Nami – Kom med mig – koreograferat av Melody Putu. Dessutom arrangerade Malmö Högskola en workshop kring utomhusarbete och dess utma-ningar och normer.

16

Konferensen riktade sig mot alla verksamheter i The Line och syftade till att skapa mer liv i stråket, öka samarbetet mellan organisationerna och på så vis främja tillväxten i området. Målet vid dagens slut var att deltagarna skulle ha fått en tydlig bild av vad The Line är idag och att tillsammans ha utvecklat idéer och förslag till hur The Line kan profileras och utvecklas. Temat för konferensen följde även i pro-gramskrivningen; ett mål var att skapa konferensen tillsammans och verksamheterna i stråket bjöds in att erbjuda sina resurser i form av kunskap, erfaren-het, tid och medarbetare.

Ett extra tack till några extra aktiva verksamheter• ÅF – workshop• Arkitema – rundvandring• Eminent – hemside- och apputveckling• ID Kommunikation – arbete med tagline och fy-

sisk utformning• Skånes Dansteater – dansuppträdande• Malmö Högskola – utomhusarbete• Skanska Öresund AB samproduktion och finansie-

ring av Atlas, inspiration från arbetet med STUDIO• ISU – finansiering • TRS (Teres Arvidsson) – scenografim.fl.

Workshop med ÅFÅF ansvarade för en workshop baserad på fyra äm-nen som togs fram tillsammans med The Lines ar-betsgrupp. Ämnena rörde alla den moderna ar-betsplatsen; “sharing economy”, “open innovation”, “cocreation”, “popup city/collaborative spaces”.

Syftet med workshopen var att samla aktörer från stråkets olika verksamheter i en kreativ process för att generera nya idéer och vidareutveckla förslag på hur utvecklingen av The Line som företagsstråk kan gå till i framtiden. ÅF tillhandahöll fyra personer från sin organisation totalt som alla höll en workshop med respektive ovan nämnda ämne.

Tiden avsatt till för workshops var totalt 2 h och de 75 deltagarna på heldagskonferensen delades, med hjälp av färgkodning på sin namnbricka, upp i fyra olika grupper. Vid varje grupp fanns en referent som antecknade det som sades under diskussio-nen och skrev ned de idéer som kom fram. Vardera fyra workshopledare hade som uppgift att ansvara för workshopen och se till att processen kom framåt och att diskussioner och dialoger följde den på för-hand designade strukturen.

Sharing economySharing economy, även kallat peertopeer economy eller kollaborativ konsumtion är ett begrepp som beskriver en kollaborativ inställning till konsumtion där deltagare delar tillgång till produkter och tjäns-ter istället för att ha ett privat ägandeskap. För att möjliggöra en kollaborativ konsumtion organiserar sig engagerade intressenter i nätverk, kluster och communities, både digitalt och IRL. Teknikens ut-veckling har de senaste fem åren stärkt fenomenet och produktifierat den kollaborativa konsumtionen genom nystartade företag (startups) som utvecklat tjänster enbart baserat på kollaborativ konsumtion privatpersoner emellan. Ett exempel på en sådan tjänst är Airbnb som genom en digital plattform knyter ihop privatpersoner med resenärer och er-bjuder resenärer att hyra personers privata hem.1

1 http://www.economist.com/news/leaders/21573104-internet-everything-hire-rise-sharing-economy2 http://www.fastcoexist.com/3022028/the-sharing-economy-lacks-a-shared-definition

17

Många tjänster inom sharing economy karaktärise-ras av tillit.

Sharing economy är ett brett begrepp och beskriver ett tankesätt som skiljer sig från den traditionella synen på konsumtion som en linjär akt där ägande-skap både är tydligt definierat och definitivt samt knutet till ett materiellt värde och objekt med ett satt startdatum och långsiktigt ägandeskap. Den kollaborativa konsumtionen ses som en cirkulär process med en flytande ägandestruktur och tillfäl-lig tidsaspekt. Fokus har förflyttats från ett materi-ellt värde till en temporär upplevelse. För att få bätt-re förståelse för hur detta tankesätt tar sig uttryck i vardagen kan sharing economy brytas ned i tre de-lar; produkt och tjänstesystem, omdistributionska-naler och kollaborativa livsstilar.2

• PRODUKT & TJÄNSTESYSTEM Produkt- & tjänstesystem är de system som berör

delandet, uthyrning eller produktion av en pro-dukt eller tjänst. Ett exempel på detta är Flexidrive som möjliggör att privatpersoner kan hyra en an-nan privatpersons bil.

• EN ANDRA MARKNAD – OMDISTRIBUTION AV ÄGANDESKAP

Omfördelning av ägandeskap av produkter hand-lar om att förflytta ägandeskapet för en produkt från en person till en annan. Ägandeskapet blir då temporärt och nyttan av produkten förskjuts till nästa ägare. I Sverige är Tradera och Blocket bra exempel på hur ägandeskap förflyttas mellan oli-ka personer.

• KOLLABORATIVA LIVSSTILAR I samband med att begreppet sharing economy

växer kan vi se att en implementering av tankesät-tet skapar kollaborativa livsstilar där personer de-lar på ickeprodukter som kunskap, utrymme och pengar. Ett tydigt tecken på detta är exempelvis kollektiva arbetsplatser där personer hyr en ospe-cificerad plats där de kan arbeta temporärt.

Open innovationDen centrala idén med open innovation är att orga-nisationer, i en värld där kunskap distribueras ge-nom många olika kanaler, inte enbart kan förlita sig på sin egen kunskap, utan bör köpa eller licensie-ra processer, idéer, tjänster och produkter från an-dra företag.3 På samma sätt bör intern kunskap och idéer som inte används, delas utanför organisatio-nen för andra att bygga vidare på genom antingen licensiering eller köp av kunskapen. Detta kan gö-ras genom exempelvis idétävlingar, innovationsnät-verk, kollaborativ produktutveckling med mera. Re-sultatet är fler idéer och nytänkande då samma idé går genom många olika led.

Cocreation (samskapande)Cocreation4 är en typ av ekonomisk företags- och ledningsstrategi som fokuserar på kundupplevel-sen och interaktiva relationer. Begreppet kräver och uppmanar till ett mer aktivt engagemang från kun-den för att skapa ett rik upplevelse. Cocreation är en viktig innovationsprocess för tillverkande företag. CoCreation ökar inte bara innovationsgraden utan även – och kanske framför allt – den kommersiella framgången för nya produkter och tjänster.

“An active, creative and social process, based on colla-boration between producers and users that is initiated by the firm to generate value for customers”

3 http://corporateinnovation.berkeley.edu/open-innovation-research/4 http://www.businessdictionary.com/definition/cocreation. html#ixzz3LKFRPw95 http://www.cudc.kent.edu/pop_up_city/6 http://bettercities.net/sites/default/files/Tactical%20Urbanism%20Final.pdf7 http://www.popupurbanism.org/definitions/#I

18

(C.K. Prahalad and Venkat Ramaswamy, CoOpting Customer Competence, 2000).

Popup city/collaborative spacesPopup City, även känt som “popup urbanism”, “gu-erilla urbanism” och “tactical urbanism”, är ett be-grepp som sammanfattar ett angreppssätt inom stadsbyggnad där temporära aktiviteter genomförs som ett sätt för att återuppfinna städer. Till skillnad från traditionella urbana projekt som ofta löper un-der en längre tid med syfte att ge intrycket av en stabil och progressiv utveckling, är kortsiktiga och flytande punktinsatser anpassningbara och funge-rar som användbara verktyg i växande eller krym-pande städer som står inför oförutsägbar föränd-ring.5 Aktiviteter som inkluderas i begreppet PopUp City karakteriseras av6:

• en medveten aktivitet som implementeras steg-vis för att nå en förändring på sikt

• implementering av lokala lösningar för lokala ut-maningar

• kortsiktiga tester av nya koncept, ‘TestBeds’• aktiviteter med låg risk och möjlighet till en stor

effekt• utvecklingen av socialt kapital mellan medborga-

re och skapande av organisatorisk kapacitet mel-lan offentligprivata institutioner och ickevinstdri-vande organisationer

Dessa aktiviteter kan delas in i fyra olika slags ut-tryck;7

• Pop-up dagar där koncept testas under en dag, exempelvis ‘No Honking Day’ i Mumbai som är en dag per år då bilar ombeds att inte använda sin tuta.

• TestBeds där koncept implementeras i en del av staden, exempelvis på en gata eller i en korsning. Ett exempel på detta är väggmålningen på Ras-musgatan i Malmö.

• DIY eller guerilla urbanism som är när en privat-person ser en problematik och implementerar en lösning på detta utan tillåtelse eller godkännande från staden eller kommunen. Exempel på detta är yarn bombing där privatpersoner stickar färggla-da mönster runt objekt i stadsrummet.

• Temporära platser för människan handlar om stråk eller platser som skalas av från exempelvis trafik eller handel för att göra plats åt människan. Exempel på detta är Times Square i NYC som Gehl Architects spärrade av för biltrafik och det gjordes café och plats för människan.

5 http://www.cudc.kent.edu/pop_up_city/6 http://bettercities.net/sites/default/files/Tactical%20Urbanism%20Final.pdf7 http://www.popupurbanism.org/definitions/#8 http://www.knoll.com/knollnewsdetail/creating-collaborative-spaces-that-work

19

En kollaborativ plats är en sammanlänkad plats och miljö där alla deltagare på platsen har tillgång till och kan interagera med varandra. Platsen kan vara publik, exempelvis ett torg eller busshållplats men fokus ligger ofta på arbetsplatser där samarbete kan resultera i både ökad kunskap och produktivi-tet. Trots att många organisationer förstår vikten av samarbete och det resultat som det kan resultera i är det en utmaning att skapa effektiva kollaborativa platser då dessa inte enbart handlar om materiella artefakter utan även innefattar immateriella artefak-ter som sociala och psykologiska aspekter.8 De bästa samarbeten är av naturen informella men behöver stöd i form av rätt fysiska detaljer, som en bekväm och lättillgänglig plats, stöd för social interaktion, en avslappnad inredning och fungerande teknik.

KommunikationKommunikationen och marknadsföringen av konfe-rensen föregick i följande medier och kommunika-tionskanaler:• Utskick via MailChimp• Posters/flyers• Pressmeddelande• Möten med inblandade aktörer• Kommunikation på www.malmo.se/linjen• Verksamheter i The Line ombads sprida i sina ka-

naler och specifikt även ISU, Media Evolution och Malmö Högskola

• Personliga besök hos verksamheterna längs strå-ket

Ett uppföljningsmöte kring The Lines framtid ägde rum den 8/10 kl 16.00–17.00 på Orkanen, Malmö Högskola, rum C440. Därefter var det Urban Drinks för de som ville socialisera och spåna vidare.

20

Grundtanken är att samla alla verksamheter utmed The Line och utnyttja den osynliga potential som utvecklas när verk-samheterna sammanförs med varandra och som i slutändan leder till en ökad tillväxt för alla, något som vi i dagligt tal bru-kar kalla synergieffekter

säger Malmö stads stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson.

Låt oss utnyttja vår teknik, säger Eva Engquist, tidigare vice rektor på Malmö högskola, och utveckla en arbetsplatsapp där man kan välja en tom arbetsplats utmed linjen. Detta är bara början. Mötet visade på att det finns en stor innovativ kraft i linjen

Eva Engquist, tidigare vice rektor på Malmö högskola.

21

Sveriges första centrum för sharing economySom ett direkt resultat från konferensen den 24/9 omnämndes The Line som Sveriges första centrum för ’sharing economy’. Vad innebär då det för fram-tiden? Nedan följer en redogörelse för de idéer och förslag som genererades under konferensdagen. Under respektive workshopämne inkluderas de an-teckningar som gjordes i rått format av worksho-pens referent. Därefter följer de idéer som gene-rerades och hur dessa kan vidareutvecklas. I en avslutande SWOTanalys undersöks The Lines styr-kor, svagheter, möjligheter och hot.

Sharing economy konkreta idéer DELA UTRYMMENEn idé som diskuterades var möjligheten att dela utrymmen, lunchrum, takterass, mötesrum och ar-betsplatser. Istället för att som i dagsläget hålla hela byggnader låsta kan man öppna upp, göra allting tillgängligt och låsa de delar av huset som man vill ska vara privata.

KUNSKAPS- OCH TJÄNSTEUTBYTEFör att möjliggöra kunskapsdelning föreslogs ge-mensamma utbildningar och konferenser samt mer

FÖRSLAG & IDEER KONFERENSEN

informella aktiviteter som att samåka i bilpool till jobbet. Genom föreläsningar, seminarier och panel-diskussioner för skolor, organisationer och privat-personer kan företagen profilera sig utåt, vidga kun-skapen i stråket samt hitta nya samarbetspartners som vill engagera sig i stråket.

GRÖNT KAFFEFörslaget om att öppna upp en bottenvåning i fö-retag, ex. ÅF diskuterades. På denna bottenvåning kan de som vill fika i inbjudande grön miljö (kan-ske halvvägs ute), och byta erfarenheter i informel-la kunskapsallianser. Fenomenet kan signaleras utåt med en symbol, ex. Linjemuggen (som är en papp-mugg), som personer lämnar på sitt fikabord med en fråga eller önskan och vem man ska kontakta om man vill hjälpa till.

BRANDA THE LINEIdén om att branda The Line som plats och fenomen diskuterades. Föreläsningar brandas och kommu-niceras som ‘Linjeföreläsning’ och övriga aktiviteter som utvecklas brandas på liknande sätt, ex. Linjefi-ka, Linjeutbyte, Linjepromenad, Linjearbete och Lin-jepicknick.

22

Sharing economy workshopanteckningarThe Line 24 sep, rapport grupp gul ”Sharing Economy”

En mängd förslag ventilerades på vad man kan dela från rena utrymmen (lunchrum, takterrass, mö-

tesrum, arbetsplats…) till kunskaps- och tjänsteutbyte (gemensamma utbildningar, konferenser, pooler,

samåkning…).

Samverkansformen bör vara en kombination av öppet organisk och strikt organiserad form – bägge be-

hövs. Redan idag finns The Line på facebook om någon vill slänga ut en kontaktfråga. Sociala medier er-

bjuder många andra varianter.

Det konstateras:

• Det finns både resurser och vilja att dela med varandra

• Gemensamma arenor är inte svåra att ordna (både digitala och fysiska)

• För att bredda förståelse, nytänk och inte minst tillåtelse att dela med andra verksamheter föreslår grup-

pen en tydlig branding av delakonceptet. Man ska alltså inte bara gå på lunch med några andra utan

man går på Linjelunch där det förväntas att man får ny lönsam input. Andra Linjeverksamheter kan föl-

ja samma mönster Linjefika, Linjeföreläsning, Linjeutbyte, Linjepromenad, Linjearbete, Linjepicknick…

• Grönt kaffe – var en idé som byggde på en öppen bottenvåning i företaget som cÅFfie (kanske halvvägs

ute) i inbjudande grön miljö, där alla kan fika medan man byter erfarenheter i informella kunskapsalli-

anser. Fenomente behöver signaleras utifrån med någon symbol. Här lanserades Linjemuggen: efter fika

kan man lämna en pappmugg på bordet med en fråga eller önskan och vem man ska kontakta om man

vill hjälpa till.

• Låsta hus genom – att låsa om de delar i verksamheten som man vill hålla privata kan öppenheten bli

större.

Open innovation konkreta idéerOPEN INNOVATION LOGOEtt förslag var att skapa ett märke eller logo som står för välkomnande och inbjuder personer till delning av kunskap. Denna kan sättas upp som en symbol på dörrar, fönster eller i andra utrymmen.

OPEN DESKEtt förslag som diskuterades var uthyrning av ar-betsplatser till personer i The Line eller utomstå-ende för en minimal kostnad alternativt 1 månads fritt skrivbord för frilansare. Inspiration finns att hit-ta i städer som Stockholm och London där företag hyr ut platser mot en betalning i kunskap vilket går hand i hand med tankesättet bakom open innova-tion.

MICHELINGUIDEAtlasen kan utvecklas till en guide för verksamheter, likt Michelinguiden eller White Guide, där man an-

söker för att komma med och tar då del av The Lines externa attribut.

KÅFFEEÅF har funderingar om att starta ett koncept i sin foajé där utomstående blir inbjudna på en kopp kaffe kÅFfee.

BIBLIOTEK OF THINGSThe Line skulle kunna ha en lokal som fungerar som en samlingsplats, ungefär på samma sätt som ett bibliotek gör.

POPUP EVENTSEtt annat sätt att locka människor med olika bak-grund till en plats som de inte vanligtvis besöker är att skapa events i det offentliga rummet som för människor samman. Detta kan göras genom en lunch (The Line Lunch), konsert, glöggafton, AW, konstinstallationer med mera.

23

Openinnovation - workshopanteckningar En plats som inte bara är verksamhetsorienterad – där även privatpersoner kan finnas – somett bibliotek. Men, med sorl!

Bibliotek of things! • Bygga stolthet / varumärke • Märke/logo som betyder ”välkomna in”

Forum som berättar mer – flytta ut någon informationskälla – site – app • Open Desk – 1 månads fritt

skrivbord för frilansare • Michelin guide – Atlasen kan utvecklas till en guide till verksamheter där man

har ”rätt att komma in” • Kåffee (ÅFs funderingar på att lansera ett koncept i foajen där man kan

komma in på en kopp kaffe) • Sudda ut gränslandet mellan inom- och utomhus • Hur? Det får inte bli

en klubb för inbördes beundran. • Vem får vara med? • Flera linjer?! • Öppna upp verksamheterna

The Line skulle kunna ha en lokal som fungerade som samlingsplats, ungefär på samma sätt som ett

bibliotek gör. • Men, kanske inte en lokal – utan olika platser och snarare (regelbundna) event. • The

Line Lunch och AW • Sammanfattningsvis – en app, ett märke, events och någon fysisk manifestation

(kanske helt enkelt en skylt)

Cocreation konkreta förslagKUNSKAPSWORKSHOPGenom att anordna workshops hos de olika företa-gen kan kunskap delas och idéer tas tillvara på. An-vändare av tjänster och produkter kan bjudas in och delta i utvecklingsprocesser hos exempelvis SVT och flera. En god idé är att inkludera spelvärlden ge-nom, inte bara fräcka hipsterevents, utan andra ak-tiviteter, dvs. bredda målgruppen så att inte samma människor syns alltid.

AMATÖRDANSSkånes Dansteater skulle kunna erbjuda ett projekt där amatörer ges möjligheten att få prova på dan-sens uttryck. Det skulle kunna erbjudas till olika fö-retag och deras medarbetare i The Line för att skapa tillsammans.

BJUDA IN ALLMÄNHETENGenom att arbeta med andra målgrupper såsom ABF och sjukvården kan nya samarbeten etableras med nya partners för att, i sin tur, nå deras viktiga nätverk.

FÖRSLAGSLÅDAOrganisationerna såg ett stort värde i att implemen-tera en modern version av ”förslagslådan” i stråket. Detta kan göras genom interaktiva eller analoga upplevelser som även visualiseras digitalt.

URBANA TESTLABOrganisationer som arbetar med arkitektur och byggnation såg en möjlighet i att starta urbana TestLab, samt facilitera idéprocesser för att involvera medborgaren i byggnationen.

24

Popup city/ collaborative spaces konkretaIdeerPOPUP LOKALDeltagare visade ett behov och en vilja att dela lo-kaler med varandra, andra verksamheter och med lokalbefolkningen. Under dagarna står många lo-kaler tomma på grund av externa kundmöten och “härarbeta”. Hur kan detta utnyttjas och synliggö-ras? Stråket är vibrerande under dagen med massor av liv och folk men på kvällen när alla som jobbar på företagen går hem står lokalerna tomma. Hur kan detta utnyttjas på bästa sätt? Kan ett café fungera som en eventlokal på kvällen? I östra London finns ett bra exempel på hur utrymme utnyttjas dag och kväll av olika aktörer. Under dagen fungerar lokalen som en ålrestaurang och på kvällen förvandlas sam-ma lokal till en cocktailbar. Detta innebär inte bara att resurser som en lokal tas tillvara på, utan lockar flera olika slags människor med olika behov och in-tressen till samma plats.

THE LINE SOM SAMLINGSPLATSFör att öka möjligheten till samarbete diskuterades hur viktigt det är att samla människor på en fysisk plats. Idéer för hur detta kan gå till är att exempelvis arrangera gemensamma springlopp, öppet hus eller att alla i The Line går ut på gatan och blir fotografe-rade uppifrån.

THE LINE WIFIEn idé för att samla organisationer samt besökare i The Line är att skapa ett gemensamt wifi och elut-tag längs hela The Line – ”en enkel grej som får folk att samlas!”

Cocreation - workshopanteckningar Skånes Dansteater • Dialog projektledare • Jobba med andra grupper; ABF, sjukvården, nya

samarbetspartners för att nå deras nätverk. • Samarbeta kring dialog många har inte resurser att själv

föra dialog. • GK: Utnyttjar inte möjligheterna fullt ut. Leka mer. • Skånes Dansteater: Projekt där

amatörer dansar. Anpassa sig till kunden. • SVT: Konkurrenthot vad vill för tittarna ha. Fokusgrupper.

• Öppna upp mer. • Skånes Dansteater: måste vara relevant då måste man söka kunskap utanför

organisationen • Metro Arkitekter säljer konsulttjänster till byggherrar träffar inte kunden

• Opensource nag byggkostnader & kalkyler. • Ska man vara kreativ tillsammans måste man • sätta

sig ner tillsammans kostnader. • Måste vara medveten om vad en dialogprocess ska leda till.

FOJAB processer kommer in för sent

Hur används info från dialog? Tydlig återkoppling. • GK: Fånga upp mervärdet i projekt på rätt tid &

plats Ingenjörerna från GK borde indras mer i processen • Jernhusen: Lyon stort – dialogrum tycka till

om olika ämnesområden i ett ”träd” omsätta digitalt • GK: kommunen behöver inte äga plattformen •

SD: Det är verksamheterna som faktiskt är här i omrdået • Jernhusen: Verksamheterna börjar själv med

utveckling. • SVT: Pengar ber medarbetarna själva skapa nätverk • GK: hela sätter man lyssnar måste

förändras nya sätt • Jernhusen: Modern version av ”förslagslådan” • FOJAB: Folk röstar med fötterna det

finns regelverk som hindrar vissa saker. Man måste börja med det temporära snabba, för att nå mer

långsiktiga utvecklingar. • Varvsstaden AB: Urbana TestLab involvera medborgaren • FOJAB: Facilitera

att saker kan ske i stadsrummet • FOJAB: Vissa krafter man kan använda en kraftungdomar

Varvsstaden: Lekfullhet i processen, mindre stelt Jernhusen: Gbg, 3 exempel på bra och dåliga platser •

Matt: Hur får man in information om platser från brukaren? Låda med smileys? IKEAgarderob som

(CocaColamaskin rita en karta på var man gick ske på platsen. • Jobba, leva, bo – hur får man till det?

25

Popup city/ collaborative spaces workshopanteckningar - workshopanteckningar

Konferens: The Line • Datum: 20140924 • Workshop: INNOVATION CAMPGrupp 3: COLLABORATIVE SPACES & POPUP CITY öppna samarbetsformer i stadsrum & byggnader

Workshopen startade med att en av deltagarna tog upp ett praktiskt exempel på ”collaborative space”, från

sin arbetsplats. Där hade företaget satt upp bänkar på allmän mark utanför sitt kontor. Det gick bra –

bänkarna användes av flertalet personer, från olika verksamheter/organisationer. Dock hamnade bänkar

i vattnet varför bänkarna kedjades fast. Då blev det problem eftersom kommunen som klippte gräset fick

svårt att utföra detta.

En byråkrati sattes igång som fick initiativtagarna att tröttna. Resultatet blev att bänkarna togs bort.

Exemplet startade en diskussion angående hur staden ställer sig och kan ställa sig till organisationers

och företags idéer om att använda offentlig mark till att skapa platser med syfte att fungera som collabo-

rative spaces. Kan kommunen visa god vilja och vara lyhörd för sådana idéer? Som exemplet ovan, låta ett

företag sätta ut bänkar på en offentlig plats för att främja möten över verksamhetsgränser. En idé för att

slippa betala vite till kommunen för att man försvårar deras gräsklippning kan företaget istället ta på sig

att ta hand om utemiljön.

Vidare diskuterade gruppen om företag i konkurrenssituation. Är företag villiga att släppa in rivaler i sin

arbetsmiljö? Kan två företag som arbetar mot liknande kunder sitta sida vid sida? Flera tog upp exempel

på att detta fungerar och att det istället för att skapa rivalitet gav idéer. Är det så att man är lika får man

helt enkelt var bättre på sin grej. VDs kan vara goda exempel och möta varandra över företagsgränser. Då

visar man att det är ok, och till och med bra, för personal att göra likadant. MEC är ett gott exempel på att

företag i samma bransch kan sitta sida vid sida och arbeta. Det kanske inte var många som trodde på det-

ta koncept för tio år sedan. Idag ser vi att det fungerar och att det ger synergieffekter.

Troligtvis ligger hemligheten bakom det lyckade resultatet i att det finns en organisation (de som arbetar

med MEC) som på heltid arbetar med samordning, koordination och evenemang av och för företag i huset.

Ett mindre bra exempel är Minc och Helix, som ej har fått samma resultat. Den felande länken är bristan-

de samordning och frånvaro av ett samlat ansvar.

ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling) är ett samarbete mellan Malmö högskola och Malmö stad och

arbetar för att få igång samarbeten, gemensamma ansökningar och möten. Detta är ett pågående arbete,

och gör sig alltså inte själv.

Det finns ett demokratiskt problem med våra offentliga rum och hur vi använder dem, eller rättare sagt,

inte använder dem. I Sverige finns det mycket byråkrati som styr hur vi får använda de offentliga rum-

men. Man kan inte sätta upp en skylt eller ha ett spontandisco hur som helst, utan att söka om lov från

kommunen. I Kina finns inte dessa bestämmelser och de offentliga rummen används av alla. Alla tar an-

svar, för det är ”din, min och vår plats”.

Från att diskutera det offentliga rummet utomhus gick gruppen in på att prata om miljöer inomhus, fö-

retagens egna lokaler. Man kan inte förlita sig på den fysiska strukturen i utemiljön, kom det fram. En

diskussion om förståelse tog vid: Vi måste förstå varandra för att kunna samarbeta. Detta kan underlät-

tas genom att arbeta på någon annans arbetsplats – där tar man upp kunskap som annars kan vara svår

att förmedla.

En idé som togs upp var att företag kan byta möteslokaler och/eller arbetsplatser med varandra. Idag an-

vänder folk biblioteket som kontor, att ta emot för möte. Ett exempel från Västeuropa (land ej specificerat)

26

togs upp angående hur kommunen möter medborgare. Istället för att bjuda in till traditionella mötesloka-

ler vid tjänstemännens arbetsplats använder man sig av stadens lokaler som ligger i områden där med-

borgarna finns.

Två huvudrubriker kunde skönjas efter en stund och diskussionerna hade kretsat kring två strukturer, en

social och en fysisk, där begreppet demokrati var övergripande. Sedan gälle

det att vara uthållig om man vill testa en idé. Bänkexemplet ovan prövades i 35 år.

Gruppen kom in på att diskutera svårigheten med att få igång samarbete i en heterogen grupp: Trots att

man bjuder in behöver det inte vara lätt att blanda sig med företag långt från ens bransch. På konferen-

sen är det en homogen grupp företag, många sysslar med stadsbyggnad och/eller är konsulter. Det har va-

rit svårare att få dit nagelbyggare och frisörer. Man kan inte skylla på att folk inte vill, när de inte dyker

upp, då de kanske inte har möjlighet på grund av en mindre flexibel arbetssituation.

Alla i gruppen var överens om att The Line inte är ett representativt urval av Malmös befolkning. Dessutom

lever området mest bara under arbetstid 818. The Line är förhållandevis vitt, business, näringsliv, medel-

ålders... MEN det har hänt mycket på 4 år, och

området är fortfarande bara barnet. Förut fanns här bara en sandhög. Vi kan ha visioner och vi måste vara

uthålliga. Vem trodde på MEC för tio år sedan, t.ex?! Där har vi engagerade människor som trott på sin idé

och sedan genomfört den.

Gruppen enades om att om samarbete mellan företag och organisationer ska lyckas behöver man ha någon

som kan ta ansvar för samarbetet, någon på varje organisation/företag. Detta skulle vara en del av någons

arbete, och inte något som läggs på en redan full tjänst. Detta gäller speciellt kommunen, vilket skulle

främja

ad hoclösningar (se ovanstående exempel med bänkar och gräsklippning).

Att samla människor på en plats är också en annan nyckelfaktor till samarbete. T.ex. kan man arrange-

ra gemensamma springlopp, öppet hus. En rolig idé: Alla i The Line går ut på gatan och blir fotograferade

uppifrån.

I slutet spånade gruppen fram en idé om gemensamt WIFI och eluttag längs hela The Line ”En enkel grej

som får folk att samlas!”

Aktiviteter som redan existerar i The Line• Media Evolutions VBAW Världens bästa afterwork• Torsdagskök lönetorsdagsmiddag existerar redan

som community builder• Tanke att skapa app för uthyrning/utlåning av lo-

kaler

27

Potential350 verksamheter, 6000 medarbetare och 13 000 studenter. Ja, det finns något väldigt spännande i dessa siffror. “En enkel idé som kan bli hur stor som helst”, menar en verksamhet som ligger i The Line. Stråket är en innovativ och levande del av Malmö där studenter och företag naturligt möts i sin när-miljö. Högskolan utbildar framtidens innovatörer, verksamheter har en viktig närhet till sina konkur-renter, stråket erbjuder toppläge nära till havet och bra kommunikationer mitt i Öresundsregionen finns att tillgå. Samtidigt är det ett problematiskt områ-de då genomströmningen av människor inte är som den borde vara. För att förändra detta och främja ett nytt slags beteende krävs att alla i The Line delar på samma vision Sharing Economy.

FöretagsmiljönDet finns idag en stark företagsmiljö av hundratals verksamheter och flera tusen arbetsplatser. Vi talar om en ’frontierkultur’ med fokus på förnyelse, inno-vation och utveckling av nya arbetsplatser. Många verksamheter arbetar tillsammans på tvärs och The Line uppfattas idag som en dynamisk företagsmiljö med en stor potential i framtiden.

THE LINE – VÄGEN TILL SVERIGES FÖRSTA CENTRUM FÖR SHARING ECONOMY

Verksamheterna ligger längs The Line eftersom de vill vara en del av den attraktiva och dynamiska fö-retags- och stadsmiljön. De kan beskrivas som mo-derna urbana verksamheter som ser stadsmiljön och stadsliv som en del av sin kultur. Verksamhe-terna arbetar proaktivt för att skapa moderna och attraktiva arbetsplatser genom att vara progressi-va företag och institutioner som vill utvecklas och vara innovativa. Nya produkter och kunder skapas genom att verksamheterna utformar flexibla ramar för medarbetarna där kreativitet främjas och stimu-leras.

Kollaborativ konsumtionSharing economy är alltså ett brett begrepp och be-skriver ett tankesätt som skiljer sig från den tradi-tionella synen på konsumtion som en linjär akt där ägandeskap både är tydligt definierat och definitivt samt knutet till ett materiellt värde och objekt med ett satt startdatum och långsiktigt ägandeskap. Den kollaborativa konsumtionen ses som en cirkulär process med en flytande ägandestruktur och tillfäl-lig tidsaspekt. Fokus på ägandeskap har bytt plats med tillgänglighet och en temporär upplevelse ses som mer värdefull än ett faktiskt materiellt värde. Flera personer tar del av samma produkt, tjänst eller

28

upplevelse vilket i sin tur bidrar till en ökad effekti-vitet. Hur tar vi bäst tillvara på den vilja om att dela på kunskap, tjänster och och upplevelser bland de innovativa organisationer som finns i The Line, och samtidigt får med oss staden trots strikta reglering-ar om bygglov, skyltlov med mera?

Nya tjänster och traditionella regleringarI samband med att befolkningens tankesätt för-ändras och nya tjänster uppfinns upplevs ofta ett motstånd från den offentliga sektorn, staden och kommuner då nya digitala tjänsteformer anses kon-

STYRKOR• Finns redan ett existerande och aktivt community

Sverigesförsta centrum för sharingeconomy• Det finns en vilja att dela med varandra och att

skapa tillsammans• Det finns redan påbörjade aktiviteter• Gemensamma arenor är inte svåra att ordna

(både digitala och fysiska)• Nätverkstänkande finns redan hos många organi-

sationer, ex. Media Evolution, MINC etc.• The Line internationellt gångbart namn

kurrera med redan existerande analoga tjänster. Ett exempel på detta är många städer, som på grund av Airbnbs framväxt, instiftat nya regleringar och lagar kring uthyrandet av bostäder då hotell an-ses konkurreras ut. För att förhindra att detta sker måste städer och offentlig sektor förstå att sharing economy inte behöver konkurrera med existerande rådande linjär ekonomi utan att de tillsammans kan skapa framtidens cirkulära ekonomi där natur, tek-nik och ekonomi går hand i hand. Detta görs bäst genom att synliggöra sharing economy och skapa kunskap och medvetenhet kring det.

SVAGHETER• Avsaknad av överordnad ansvarig• Avsaknad av konkret strategi för vad ett centrum

för sharing economy verkligen är och hur det ser ut

• Avsaknad av resurser finansiella och organisato-riska

• Homogen publik och intressenter (ex. frisörer/flo-rister/mäklare/advokatbyråer/banker är inte ännu aktiva)

MÖJLIGHETER• Globalt intresse för sharing economy• Ett stort antal organisationer i stråket• Verksamheter i stråket opererar/verkar både glo-

balt och lokalt (internationellt fokus)• Bidrar till ökad kunskap lokalt• Varumärkesbyggande för hela Malmö Stad

HOT• Konkurrens från redan existerande nätverk, ex.

Media Evolution• Digitala sharing economytjänster ses som konkur-

rens mot analoga• The Line ses endast som ett icke genomtänkt in-

itativ som inte följs upp, vidareutvecklas och tas omhand

SWOTANALYS

29

Nästa stegDet finns redan ett stort engagemang från verk-samheterna i The Line. Det finns en nyfikenhet för sharing economy samt en vilja att implementera aktiviteter för att se hur slutresultatet kan bli. Idéer finns, vissa mer resurskrävande än andra, men kon-kreta finansiella och organisatoriska resurser saknas. Ett naturligt nästa steg i processen nu är att välja ett fåtal av de idéer och förslag som genererats och av-sätta ekonomiska medel för att vidareutveckladessa enligt redan omnämnda förslag som framta-gits av Per Riisom och Helena Uesson:

• Att organisera den existerande företagsmiljön ge-nom en gemensam organisation och vision

• Att etablera ett gemensamt forum för alla verk-samheter, institutioner och medarbetare

• Att bygga upp en gemenskap av resurser sharing economy kring lokaler, arbetsplatser, medarbeta-re, idéer och gemensamma arbetsrum osv.

• Att Malmö stad tar initiativ till en strategi och en plan för den fortsatta utvecklingen av stadsmiljön stadsrum och byggnader med fokus på tillfälliga aktiviteter och hybrida coworking spaces (det fjär-de stadsrummet)

• Att verksamheterna utarbetar affärsplaner, som innehåller visioner, mål, strategier och projekt som främjar samarbetena inom The Line och använd-ningen av urbana resurser

• Att några verksamheter och institutioner får hu-vudansvar för en gemensam insats (exempelvis Malmö Högskola, Media Evolution City, Skanska m.fl)

30

DELTAGARE I INFOMÖTE DEN 23/5 2014 + SJÄLVINTERVJUFRÅGOR +DELTAGAREPatrik Utter, Pareto 80/20Anette Sandström, FNDMNTAlexandra Dornérus, BIMObjectDaniel Borg, MyNewsDeskViktoria Blomberg Book, AppByrånPatrik K Book, AppByrånPontus Hedetoft, EminentMagnus Sjögren, Tema GruppenJohan Anderberg, Tema GruppenSofia Öreberg, TyrénsZsolt, Doc PiazzaEbba Krigström, Doc PiazzaLotte Hoflund, ID KommunikationPernilla Modin, GlasklartAndréas Breiler, IdélaboratorietRichard Pärnamets, CGI + Brf FyrenLena Petersson, Studenkåren MalmöViktor Wegestål, Studentkåren MalmöMaria Widehed, Galore WeekendBjörn Norrliden, TactelAlexander Zinnert, Random ConceptsAndreas Larsson, Random ConceptsStefan Fallgren, SALDOMalte Rohlin, VälfärdenHelen Berg, Media EvolutionHeidi Nilsson, The Game AssemblyHannah Wadman, Malmö stad/Nordic City NetworkAndreas Lundberg, SkanskaHelena Uesson, de;coUlf Silbersky, ÅF

SJÄLVINTERVJUFRÅGORIntervjun tar ca 45–60 min att genomföra1) Berätta kort om din verksamhet (max 5 min)2) Hur ser arbetskulturen (medarbetarkulturen) ut?3) Hur arbetar ni för att vara en innovativ verksamhet? Hur avspeglar det sig i verksamhetskulturen?4) Hur arbetar ni med nätverk och samarbeten (branschöverskridande & tvärvetenskapligt)?5) Hur påverkas er verksamhet av det geografiska läget i The Line (både den fysiska miljön och mentalt)?6) Hur arbetar ni lokalt respektive globalt?7) Vilken potential ser ni i en utveckling av The Line? Hur skulle stråket kunna förbättras och vidareutvecklas för att gynna er (både den fysiska miljön och mentalt)?

BILAGOR

31

KONFERENS DEN 24/9 2014 – PROGRAM + DELTAGARLISTAPROGRAM08.30 KAFFE & REGISTRERING08.45 MARKNADSPLATS • Välkommen –Christer Larsson, Malmö stad • Den Urbana Verksamheten Andreas Lundberg, Skanska • Release av Atlas Helena Uesson, de;co • Vi ligger i The Line” korta presentationer av fem verksamheter i The Line • Sharing Economy’ Eva Engquist, Malmö Högskola09.50 WALK-THE-LINE Dialog & rundvandring längs The Line ledd av Hans Willehader, Arkitema11.00 INNOVATION CAMP (workshop designad & ledd av ÅF) I) OPEN INNOVATION nya idéer till produkter på tvärs av verksamheter II) COCREATION öppna medarbetarnätverk & nya arbetskulturer III) COLLABORATIVE SPACES & POPUP CITY öppna samarbetsformer i stadsrum & byggnader IV) SHARING ECONOMY lösningar för att samla öppna gemensamma aktiviteter 13.00 LUNCH (på någon av restaurangerna i The Line till självkostnadspris)14.00 DANSPERFORMANCE Skånes Dansteater Dialog med ’Woza Nami Kom med mig’, koreograferad

av Melody Putu14.15 OKONVENTIONELLA ARBETSPLATSER Utomhusarbete för ökad kreativitet & välmående vs. nor-

mer + Speaker’s Corner Charlotte Petersson, Malmö Högskola15.00 VISION & HANDLINGSPLAN Dialog & diskussion kring gemensam vision & handlingsplan för The

Line. Sammanfattning: Hur främjar vi världens mest innovativa företagsmiljö i The Line? professor intellektuellt kapital Leif Edvinsson

17.00 TACK FÖR IDAG

BILAGOR

32

BILAGOR

33

BILAGOR

Malm

ö sta

dsby

ggna

dsko

ntor

dec

201

4. G

rafis

k fo

rmgi

vnin

g: St

ina A

nder

sson

.

Konferensen möjliggjordes genom bidrag från