1

The MissionRAPATACPREPS.SE – VOLYM 8 – SEPTEMBER 2014RAPATACPREPS.SE – VOLYM 8 – SEPTEMBER 2014

The MissionUtmanaGävle

ETT NYTT VERKTYG FÖR GÄVLE

Ett år med RapatacPreps Akademi

Debatt GävleArbetslösheten

Våga vara dig själv trots att

världen tittar på

Intervjuer medGävle kommun Preps på

Almedalen

2

Artiklar04 - Utmana Gävle - Vi kan, vi vill, vi gör06 - Debatt Gävle - Partier och företag samlades för att diskutera arbetslösheten i Gävle07 - Ett år med Rapatac Preps12 - On Board Project - Ett skate-event på Tony s Plaza16 - Rapatac Preps på Almedalen17 - Runt länet på 14 dagar

Intervjuer08 - Gävle Kommun - Kommuni-kationschef Johan Adolfsson14 - Gävle Kommun - Martin Vadelius, ordförande i utbildnings-nämnden

Nöje18 - Månadens applikation19 - Våga vara dig själv trots att världen tittar på

22 - Stanna upp20 - V.Ä.N. - Är vi dödsdömda

Månadens hjältar23 - Företag som hjälpt oss prepsare att komma ut i arbete eller praktik.

Innehåll #8 september 2014

MedarbetareRedaktör:Timmy Jonsson

Grafisk profil & layout:Timmy Jonsson

Intervjuer:Benjamin Larsson

Skribenter:Benjamin LarssonTimmy JonssonMimmi LarssonMathias HöglundUtmana GävleOn Board Project

Fotografer:Benjamin LarssonJesper CarlssonUtmana GävleOn Board ProjectElina Backeby

Fotoredigerare:Timmy Jonsson

*

* facebook.com/rapatacpreps

twitter.com/rapatacpreps

RapatacPrepsTV

instagram.com/rapatacpreps

3

Rapatac är idag en väletablerad organisation för

barn i Gävle, men med Preps Akademi tar vi vårt

första steg in i en enorm förändring som kommer

göra Gävle till nummer ett i kampen mot arbets-

löshet i Sverige. Projektet Preps Akademi började

i april med tolv ungdomar – idag är vi nästan fem

gånger så många, som alla håller till i våra nyre-

noverade lokaler som vi själva tagit från idé till

verklighet på Teknikparken. Vår verksamhet består

utav allt från snickare och skribenter till entrepre-

nörer och filmmakare med många flera och alla är

redo till hundra procent att realisera sina drömmar

och nå sina mål.

Rapatac Preps Akademi är ett nytänkande koncept

i samarbete med Arbetsförmedlingen där man istäl-

let för att ställa den traditionella frågan ”Vad kan

du?” frågar ”Vad vill du?”. Tanken är att individen

som kommer till Rapatac Preps Akademi ska få en

chans att ställa sig utanför det som Gävle kommit

att kalla arbetslösheten och istället tänka fritt på

vad hen vill uppnå med sitt arbetsliv. Därför läggs

stor vikt på självständigt arbete från individen med

fokus på att nå sitt personliga mål och hur den ska

ta sig dit, samt på nätverksbyggande med olika

företag, organisationer och människor för att få ut

individens kunskaper på marknaden.

En introduktion.

Besök oss på www.rapatacpreps.se för de nyaste händelserna inom Preps, nya profiler, kommande event och alla våra projekt!

4

Utmana Gävle är ett projekt hos Rapatac Preps som skapades i syfte att motbevisa alla fördomar som finns idag gentemot

ungdomar samt att lyfta aktuella frågor i regionen. Med projektet hoppas vi kunna göra en skillnad i Gävleborg för unga vuxna genom att först och främst fråga Gävleborna: “Vad tycker Du?”. Mellan 2 och 4 juli i år genomförde vi projektet på Rådhustorget i Gävle där vi monterade upp ett tält och intervjuade Gävleborna. Intervjuerna skedde i form av enkäter med sju enkla frågor om arbetslösheten i Gävleborg. De som har svarat på enkäterna är mellan 13 - 92 år, med en majoritet i åldrarna 18-25. Den första dagen fick vi ihop över 300 enkäter, och vi fick ihop 559 enkäter totalt. Den 3 juli intervjuade vi politiker från de olika politiska partierna som vi kommer att samman-ställa i en videofilm. Vi hade underhållning under alla tre dagarna i form av livemusik, ansiktsmålning, FPX visade upp en stor dator-platta och en helikopterkamera. Den sista dagen lottade vi ut en soffa värd 8000 kronor från Lindholms möbler samt signerade brynäströjor

och matchbiljetter. Den 30-31 juli stod vi på stan igen och intervjuade Gävlebor-na, nu med ännu mer roliga aktiviteter. Vår förhoppning är att i och med det här projektet visa att arbetslösa unga vuxna är aktiva och drivna individer som vill och försöker att få jobb.

Totalt så svarade 1327 personer på våra enkäter.

Utmana Gävle- Vi kan, vi vill, vi gör

> Utmanagavle.nu

5

1327 st enkätsvar!

OM PROJEKTET UTMANA GÄVLE

När vår grupp började på Rapatac Preps Akademi så var planen för sommaren att vi skulle skapa olika utomhus event för att visa upp Rapatac Preps Akademi. Vi började spåna på olika idéer som vi sedan presenterade för Moussa. Vi valde att döpa vårat projekt till Utmana Gävle.

Vi var alla överens om att ungdomsarbetslöshet är en viktig fråga och någonting vi kunde tänka oss att uppmärksamma.Då enades vi om att göra en enkät där vi skulle undersöka vad Gävle vet om ungdomsarbetslöshet och vad de tror skulle kun-na förbättras. Vi började arbeta fram en plan för hur vi ville gå till väga och några olika förslag kom upp. Två av förslagen var att åka runt till olika platser i Gävle på olika dagar eller att vi skulle ha ett event på Stortorget.

Vi tänkte på hur vi skulle få tillstånd, om vi skulle ha ett tält och hur vi skulle kunna locka människor att komma till oss. Vi började med att ringa till Gävle kommun och fråga oss fram om vilka möjligheter som fanns. Det blev bestämt att Rådhustorget var bästa platsen då sommarkväll var samma dag vi skulle starta.

Efter det började vi planera hur vi skulle lägga upp de tre dagar vi valde för att kunna få ut så mycket som möjligt av dem. Vi bestämde oss även för att ha en utlottning av olika priser för de som svarade på enkäten på plats.

SAMARBETEN, SPONSRING OCH STATISTIK

Vi ringde företag och frågade om de var intresserade av att sponsra oss med godis, kaffe och priser till utlottning. Vi be-stämde oss även för att ha en flyer där vi hade information om projektet, sponsorer och även hänvisning till hemsidan för de som inte hade möjlighet att svara på enkäten på plats.

Då kom förslaget om att vi skulle försöka få kontakt med politiker för att intervjua dem om ungdomsarbetslöshet. De tackade ja och på torsdagen så intervjuade vi alla riksdagspartier.

MÅLET MED EVENTET

Målet med Utmana Gävle var att undersöka om Gävleborna är medvetna om den höga ungdomsarbetslösheten, vi vill visa att ungdomar på Rapatac Preps Akademi är beredda att käm-pa för att ändra vår situation, bevisa att vi har kämparglöd och att vi kan. Vi ville få ihop tillräckligt med statistik för att kunna presentera för kommunen och Arbetsförmedlingen.

HUR VI FICK FRAM ENKÄTEN

Vi började med att sätta ihop en test-enkät där vi lät deltagare på Rapatac Preps svara på den, för att sedan ge oss feedback. Genom det så kunde vi ändra på sådant som vi missat eller inte tänkt på. Vi var alla överens om att försöka få enkäten så attraktiv som möjlig att fylla i så vi fick hjälp med layouten. Vi bestämde även att vi skulle ha en web-enkät för de som inte hade möjlighet att ta sig till Rådhustorget.

SAKER VI SKULLE KUNNA HA FÖRBÄTTRAT

Eftersom att vi var en så stor grupp så blev det svårt att dele-gera ut specifika arbetsuppgifter till deltagarna. Skulle vi göra om projektet så är det bra att vi har erfarenhet och kan göra en bättre planering på vilka i gruppen som ska göra vad så att det inte blir att alla gör samma arbetsuppgifter. Vi ville ha tältet på stortorget men sommarkväll startade den dagen vi skulle börja så vi fick välja mellan att ändra plats eller ändra datum.

UTMANA GÄVLE 2

Vi hade även ett till Utmana Gävle event några veckor senare på Rådhustorget där vi valde att fokusera mer på deltagarna än på aktiviteterna runt tältet. Vi ansåg att det viktigaste den här gången var att få våra deltagare att vara motiverade, det gjorde vi genom att skapa en tävling där de kunde vinna priser. Dem gick i par och det par som fick in flest enkäter tillsammans vann pris. Det var mer marknadsföring vid första projektet men den här gången kun-de vi utnyttja att stadsfesten började samma dag. Det blev lättare att samla in enkäter då det var mer människor i rörelse runt stan.

Vi hade planerat att Utmana Gävle 2 skulle pågå i tre dagar men tack vare våra drivna deltagare så klarade vi att få in 768 enkäter på endast två dagar. Vi var en mindre projektgrupp denna gång och det gjorde att vi kunde hålla en bättre struktur på arbetet. Det var bättre planerat med schema och vilka som skulle göra vad.

RESULTATET

Vi fick ihop totalt 1327 stycken enkätsvar vilket vi i gruppen är otroligt nöjda med. Resultatet ser vi fram emot att kunna redovisa för kommunen och politiker samt Arbetsförmedlingen. Text och fotografi: Utmana Gävle

6

Onsdagen den tredje september anordnade deltagare från Rapatac Preps Akademi en debatt med ungdomsarbets-lösheten i fokus på Borgarskolan i Gävle. Projektet kallades Debatt Gävle och där samlades en representant från varje riksdagsparti för att prata om detta stora problem. Gäster var bland annat Arbetsförmedlingen och bemanningsföre-taget Manpower. Sandvik och Swedbank var också med och delade sina uppfattningar om arbetslösheten och pratade om sina egna satsningar de gjort inom företaget. Två arbetslösa ungdomar från Rapatac Preps Akademi var även med och diskuterade och gav sin syn på situationen.

Debatten skapades på grund av ett intresse av gruppen samt för att starta en debatt i Gävle om denna viktiga fråga.

Debatten täckte till exempel frågorna ”Varför är arbetslös-heten så hög i Gävleborg?”, ”Hur vill ni skapa fler jobb”, ”Hur ska vi locka fler företag till Gävle?” med flera.

Debatten varade mer än två och en halv timme där den avslutades med att publiken fick ställa sina frågor till partierna och företagen.

Debatten filmades och ska inom en snar framtid finnas på vår hemsida; Rapatacpreps.se

Text: Timmy Jonsson - Fotografi: Jesper Carlsson

Debatt Gävle - Partier och företag samlades för att

diskutera ungdomsarbetslösheten

Representanter på debatten VänsterpartietMarcus Zingmark SocialdemokraternaÅsa Wiklund-Lång MiljöpartietRoger Persson SverigedemokraternaRichard Carlsson KristdemokraternaLili André FolkpartietEvelyn Klöverstedt CenterpartietStefan Helmersson Nya moderaternaInger Källgren Sawela ArbetsförmedlingenCharlotte Humling Anna-Karin Hainsworth SandvikHelene Marsi SwedbankAnnelie Storm-Andersson ManpowerMaria Fhinn Rapatac Preps AkademiSimon SchöldbergDaniel Hessner

7

Den 5:e september 2013 var det invigning för Rapatac Preps Akademi, därefter har mycket hänt. Totalt sedan starten 2013 har 252 deltagare varit inskriven hos Preps i mer än en månad, varav 213 stycken har gått ut i någon sorts sysselsättning (jobb/studie/praktik/startat eget företag) och 29 stycken är just nu inskriven på Preps. Det innebär att vi ökat vårt resultat från 94% till 96%. Vårt arbetssätt fungerar bra vilket ännu en gång kan bevisas med dessa siffror.

Rapatac Preps Akademi- Resultatet från starten 2013 till idag

96%

Arbete Praktik Studier Startat eget

60

40

100

44

27

71

2014

34

80

8

Män

Kvinnor

Totalt

Figur 2Totalt har det varit 252 deltagare på Rapatac Preps i mer än en månad. 213 av de har fått en syssel-sättning (orange), 29 deltagare är inskriven idag (grön) och endast 10 personer har avslutat utan en konkret sysselsättning (mörkgrå).

Figur 1Totalt har 40% funnit ett arbete, 28% startat en praktik, 14% börjat studera, 3% startat ett eget företag, 11% är inskrivna idag och endast 4% avslutat utan sysselsättning.

* All statistik gäller för de som varit inskriven mer än en månad.

*

++

8

Jag möter Johan Adolfsson i receptionen på stads-huset. ”Visste du att det finns en restaurang här?” frågar han samtidigt som han öppnar en glasdörr och leder mig in i ett stort trapphus.

Vi går uppför trapporna och in i ett stort rum med högt i tak, och efter det ligger restaurangen i ett likadant rum. Vi sätter oss ned vid ett fönsterbord med varsin kopp och han frågar vem jag är. Jag svarar att jag är en nyutbildad kommunikatör som studerade på Högskolan i Gävle, och vi börjar diskutera hur ar-betsmarknaden ser ut för kommunikatörer. Det borde han veta mycket om, tänker jag, då han är kommunikationschef på Gävle Kommun. I bakgrunden plockar restaurangpersonalen bort be-stick, glas och tar in maten i köket efter lunchen. VILKEN UTBILDNING KRÄVS DET FÖR ATT BLI KOMMUNIKATÖR? ”Den vanligaste utbildningen är att man har läst någon form av media och kommunikationsvetenskap” säger Johan. Han förklarar

att för att bli en bra kommunikatör behöver du anpassa dig efter hur människor kommunicerar. Utvecklingen de senaste 4 -5 åren har gått mot en mer realtidsbaserad kommunikation, framförallt på sociala medier, och då krävs det att man har en kommunika-tionsgrund och kan anpassa sig efter nya förhållanden. ”Min följd av det är att jag anställer journalister” säger Johan. HUR SKA JAG, SOM HAR LÄST EN MEDIA OCH KOMMUNIKATIONSUT-BILDNING, GÖRA FÖR ATT BLI ATTRAKTIV PÅ ARBETSMARKNADEN? ”Låt säga att man läser media och kommunikationsvetenskap och så är det väldigt lite praktisk utbildning, det måste du kunna oavsett” förklarar Johan. Du måste lära dig hantverket till 100 procent, och om det inte sker inom utbildningen så behöver du skaffa dig den erfarenheten och de kunskaperna utanför utbildningen. Du kan till exempel sätta dig ned och lära dig redigeringsprogram på din fritid, eller praktisera när du har studieavbrott över sommaren. När du har kunskaperna behöver du få in en fot i en på ett företag eller en organisation där du kan bevisa att du kan hantverket och har de personliga egenskaperna som krävs. ”Jag vill se att du är engagerad, att du har driv och kan ta ansvar” förklarar Johan.

HUR SER

ARBETSMARKNADEN

UT FÖR EN

KOMMUNIKATÖR?

INTERVJU MED GÄVLE KOMMUN’S

KOMMUNIKATIONSCHEF, Johan Adolfsson

9

JAG HAR EN SKRIVCIRKEL TILLSAMMANS MED NÅGRA VÄN-NER, ÄR DET RELEVANT NÄR JAG SÖKER LEDIGA TJÄNSTER SOM KOMMUNIKATÖR? ”Ja!” utropar Johan och börjar räkna upp nyckelord som jag ska använda när jag ska beskriva det i mitt CV. Ord som dyker upp är bland annat aktiv och engagerad. Han berättar om en tjej som fick en praktikplats hos honom endast för att hon var redaktör för studenttidningen på Lunds universitet. Han har själv läst där och vet vilket ansvar och engagemang det krävs att börja från grunden som redaktör och lära sig allting. VILKA FÖRETAG OCH ORGANISATIONER KAN MAN ARBETA PÅ SOM KOMMUNIKATÖR? Små företag har oftast inga resurser för att anställa kommu-nikatörer så det är oftast den offentliga sektorn som anställer, berättar Johan. Han fortsätter att berätta att kommunikations-avdelningarna är små. På Landstinget Gävleborg där Johan tidigare arbetade fanns det 20 – 30 tjänster för kommunikatörer i en organisation med totalt 7000 anställda. Om du istället riktar dig till privata före-tag söker de inte media och kommunikationsutbildade personer, utan där krävs det att du har läst marknadsföring. VI HAR REDAN VARIT INNE PÅ DET TIDIGARE, MEN DET KRÄVS ALLTSÅ MER ÄN EN MEDIA OCH KOMMUNIKATIONSUTBILDNING FÖR ATT KUNNA BLI ANSTÄLLD PÅ EN ORGANISATION ELLER ETT FÖRETAG? Man behöver en spetskompetens, berättar Johan. Han hade nyss en ledig tjänst ute där det kom in 120 ansökningar och där 40 av personerna som sökte var media och kommunikationsutbilda-de. ”Då drunknar du i en grå massa” förklarar Johan och fortsät-ter att berätta hur du behöver visa att du har någonting förutom din utbildning som du brinner för och som du kan tillföra före-taget eller organisationen. MITT STÖRSTA INTRESSE ÄR ATT SKRIVA OCH LÄSA, KAN DET VARA MIN SPETS? Johan instämmer och råder mig att inrikta mig mot kommu-nens kultur och fritidsavdelning. Börja med att ta reda på vad de har för verksamheter och aktiviteter idag och vad de sak-nar, forsätter han. Han råder mig att hitta någonting som de saknar och som jag kan tillföra, sedan kontakta dem och frå-ga om jag får 20 – 30 minuter att presentera idéen för dem. När jag får tiden, för det intygar han att jag kommer att få, så behöver jag förbereda en säljpitch. ”Du vill ju aldrig någonsin rekrytera någon som bara breddar laget, du vill ju toppa laget” utropar Johan. Han råder mig att börja med Corporate Story Telling då jag är duktig på att skriva. Det efterfrågas av privata företag ibland annat marknadsföring. ”Om du kan skriva är det en bra grund, men du måste kanske arbeta i multiformat” fortsätter han och berättar hur du behöver kunna använda alla medie-format när du använder Corporate Story Telling för att fånga ett företags varumärke.

DU HAR BERÄTTAT ATT DU ANSTÄLLER JOURNALISTER, KRÄVS DET UTBILDNING ELLER RÄCKER DET MED ERFARENHET? Nej, intygar Johan och säger att ”Journalistik handlar om att förstå yrket och arbeta med det”. Om du till exempel har arbetat på en väldigt liten tidning använder du nyckelord som ”Jag har arbetat som journalist” el-ler ”Jag har haft flera uppdrag som frilansjournalist”. ”Det du vill göra i en ansökan är att få uppmärksamhet, inte nödvändigtvis att man ska förstå allting på en gång” förklarar Johan. Det handlar inte om att ljuga utan om att spetsa saker och ting genom att använda nyckelord. VILKEN ROLL HAR DU SOM KOMMUNIKATIONSCHEF? Johan berättar att det finns två delar. ”Det ena är att jag har allt övergripande ansvar för all kommunikation i kommunkoncernen, inklusive bolag” berättar Johan. I det uppdraget ingår att leda, utveckla och följa upp. Det innebär i praktiken att man tar fram riktlinjer för hur man arbetar inom Gävle kommun. Det kan handla om allting från grafiska manualer till varumärkesfrågor. ”Vi har sagt att vi vill arbeta med kommunikationsuppdraget. Att skapa stolthet bland Gävleborna” fortsätter Johan och berättar hur de rekryterar journalister, utbildar personal och använder Corporate Story Telling för att uppnå detta mål. Det andra är att Johan är an-svarig för kommunikationsavdelningen på Gävle Kommun med sina 34 medarbetare. ”40 timmar i veckan räcker inte” avslutar Johan. HUR VIKTIGT ÄR DET MED ARBETSLIVSERFARENHET? Det beror på vilken tjänst du söker, säger Johan. Ju högre upp du är i organisationen desto mer arbetslivserfarenhet krävs. När Johan anställer är minimumgränsen 5 års arbetslivserfar-enhet men han tar in personer med mindre, eller ingen, arbet-livserfarenhet som praktikanter eller trainees. Om du visar att du har grundkompetensen och är engagerad finns det alltid utrymme för dig i organisationen, men då får det inte finnas några luckor i CV:et och om det finns luckor behöver du förklara dem. ”Intensiteten i vad du har gjort är helt ointressant” fortsätter Johan och förklarar att det är vad du har gjort som är intressant. Om du till exempel har deltagit i en fotografiklubb på fritiden där ni träffas en gång i månaden visar det på att du är engagerad i fotografi, även om det bara var en gång i veckan på hobbynivå. VILKA ARBETSLIVERFARENHETER VÄGER TYNGST NÄR MAN SÖKER LEDIGA TJÄNSTER SOM KOMMUNIKATÖR? ”Den samlade arbetslivserfarenheten är bra för det visar att du har jobbat och fått ta ansvar” berättar Johan men intygar att ”Du måste ha en erfarenhet som rimmar med uppdraget”. Han berättar att det uppskattas när du visar initiativ och tar kontakt med företag och organisationer, till exempel när du ringer runt. Erbjud dig att praktisera eller provarbeta för att visa att du har den grundläggande kompetensen och engagemanget. ”Det krävs lite uppoffringar i början men gör du bra ifrån dig får du antingen ett fortsatt förtroende eller så är det tack och adjö, men du kommer ändå att ha fått en månad eller två som adderas till din totala arbetslivserfarenhet” förklarar Johan. Text och fotografi: Benjamin Larsson

10

Du hittar Prepsarna på vår hemsida!www.rapatacpreps.se/profiler

Att vara en Prepsare är ett privilegium, det är någonting man förtjänar. Precis som ett

förtroende så förtjänar man sin position på Rapatac Preps Akademi. I gengäld hjälper

vi deltagaren med att erbjuda praktik/jobb, ta del av vårt kontaktnät och låter hen

synas på vår hemsida med proffesionellt material och bilder, en hemsida som varje

dag besöks av potentiella arbetsgivare.

Rapatac Preps Akademi strävar efter att konstant ha hängivna deltagare som vi kan skicka ut som kvalitetssäkrad arbetskraft. Vi har valt att kalla detta för “Prepsare”. För att bli Prepsare så kräver vi att deltagaren kommer i tid, tar sina uppgifter på allvar och visar engagemang och viljan att ta åt sig av den hjälp vi erbjuder. På så sätt kan vi på Rapatac Preps Akademi stå bakom deltagaren vid en praktikplats eller ett jobb.

Vad är en Prepsare ?KV

ALITE

TSSÄKRAD KVALITETSSÄKRAD KVALITETSSÄKRAD

●

●

● PREPSAREKvalitetssäkrad

11

BESÖK OSS PÅRAPATACPREPS.SE

12

ON BOARD PROJECTOn Board-gruppen startade med 9 medlemmar den 9 Juli 2014 och eventet gick av stapeln den8-9 Augusti på Tony s Plaza på Alderholmen.

Projektet uppstod från idén att utöka aktiviteter för ungdomar och de yngre vuxna i Gävle, att få folk att våga prova på nya saker och träffa nya människor. När grundpla-nen stod klar kunde vi integrera flera aspekter i projektet, såsom Support Local.

Vi bestämde oss för att främst rikta in oss på en sport eller aktivitet, i detta fall skateboard, därefter bygga något runt om det. Vi ville visa upp andra aktiviteter som i vanliga fall ej hade något gemensamt med skateboard men i och med omgivningen blev möjligt att involvera.

I bakgrunden fanns en agenda annat än att bara ha aktivi-teter för Gävleborna, det handlade även om företagsamheten i Gävle. I ett tidigt skede sattes Support Local in som ett gan-ska högt prioriterat delmål, vilket betyder att framhäva lokala företag som på dagens marknad väldigt lätt blir utkonkurre-rade av de större kedjorna. Därav tog vi kontakt med några lokala företag, däribland Seafun, 2getherStore, Vatten & Snö samt Wind Event.

Vi satte våra mål högt redan från början med motivationen att vi ville skapa något nytt och häftigt som skulle återkomma en gång per år, även efter vår tid på Rapatac Preps Akademi. Vi ville slå igenom stort direkt och expandera snabbt för att kunna ge ännu bättre förutsättningar för kommande år.

13

Det fanns flera olika nivåer på vilket detta gynnade olika individer. Privatpersoner (åskådare) fick se uppvisningar och täv-lingar, samt prova på en del aktiviteter. Tävlande fick en chans att utvecklas och visa upp sig, vilket i framtiden kan gynna deras karriär inom sporten. Aktörer och sponsorer får chansen att visa upp sig och sina tjänster/varor mot minimal kostnad. Vi som projektgrupp får möjlighet att utvecklas och samla er-farenheter inför framtida arbeten samt lära oss mer om grupp-dynamik, ansvar och ge en klarare uppfattning om vad som förväntas av dig i liknande situationer. Över allt annat gynnar detta samtliga ovanstående individer genom att utöka kontakt-nät, vilket är det viktigaste av allt.  

För att kunna genomföra allt vi hade i åtanke krävdes en hel del resurser och utrustning, varav det mesta var gan-ska enkelt att fixa genom Rapatacs kontaktnät såsom tält, ljudanläggning och dylikt. Men vissa saker krävde lite mer tid och energi för att fixa, som exempelvis Mat, Volleybollnät och Russian Swing. Vi fick utnyttja våra egna kontaktnät och skapa nya för att lyckas med detta, men i slutändan utgjorde detta inte något problem.

Under projektets tidiga dagar gick allting väldigt bra, nästan lite för bra. Vissa av oss förstod att det skulle komma motgång-ar längs vägen, och det blev väldigt frustrerande att de flesta problem dök upp väldigt tätt inpå våran deadline. Av projektets 9 ursprungsmedlemmar återstod endast 6 när eventet skulle hållas, och bara 5 av oss var närvarande genom planeringen av projektet. Det uppstod även andra problem, mycket i och med att det rådde semestertider i företagsvärlden vilket gjorde det svårt att etablera kontakt med vissa företag. Detta orsakade stora förseningar och många timmar arbetstid satts bara av på grund av detta, även fast vi hade räknat med detta.

Det ensamt största problemet uppstod i och med planeringen av skateboardtävlingen, en grundläggande händelse i eventet. Detta blev helt omplanerat då den kontakt som skulle hjälpa oss med detta ej dök upp på utsatta möten, även när tiden började bli knapp. Denna kontakt fick i sista minuten ersättas vilket orsakade en hel del frågetecken ända in till eventet skulle hållas. En lösning hittades, men eventet fick väldigt mycket mindre genomslagskraft i marknadsföringen på grund av detta.

I slutändan blev projektet relativt lyckat: aktiviteterna blev av, mat fanns på plats, folk dök upp och tittade/tävlade. Dock så var inte allt helt som planerat av diverse anledningar. Marknads-föringen hade inte blivit så effektiv som vi trodde att den var, så mängden personer som faktiskt dök upp för att dom hört talas om eventet var liten. Efter marknadsföringsmissen hade vi ett över-skott på mat och personal (prepsare) som vi inte kunde använda, vilket blev väldigt frustrerande. Försäljningen av mat hade blivit grovt överskattad och vi gick knappt igenom nollpunkten för vinst på de två dagarna, vilket var en besvikelse då överskottet var tänkt att gå till Gävle Skatesällskap för byggnation av nya skateparker.

On Board-gruppen har lärt sig en hel del utav detta projekt, och hoppas att kommande prepsare kan ta del av vår input och genomföra projektet igen med ännu bättre framgångar. Text och fotografi: On Board Project

Vi satte våra mål högtredan från början.

TävlingenTotalt kom det ca. 150

personer till Tony’s Plaza

varav 25 av dessa var

med i tävlingen.

14

Trots att det är sommar ringer telefonen i receptionen hela tiden. Martin hämtar mig i väntrummet och visar mig upp för en trappa. Utifrån ser Skolkontoret litet ut men inuti är det en labyrint av trappor. – Det är egentligen två byggnader som byggts ihop, säger Martin. Han leder mig ned för yterliggare en trappa och in ett kontorslandskap där hans kontor ligger. Kontoret rymmer ett ståskrivbord och ett bord med två stolar. Vi sätter oss ned vid bordet och jag frågar honom om skolans uppdrag. – Det är egentligen två uppdrag som ligger i det. Skolan ska dels förbereda personen för att ta ett demokratiskt ansvar. – Sen finns det en ren nyttoaspekt i att ge folk förutsättningar för att kunna ta de arbeten som finns, fortsätter han. Martin berättar att skolans primära uppdrag är att förmedla kunskap till eleverna, men att i ett demokratiskt sam-hälle går det inte att separera skolan från samhället. Eleverna behöver formas till demokratiska medborgare som upprätt-håller och utvecklar det demokratiska samhället. – Vad eleverna förväntas lära sig i de olika nivåerna på de olika skolorna är framfö-

rallt en central statlig fråga. Det tycker jag är bra för det är en grund för att vi ska kunna få en likvärdig utbildning i Sverige. Han berättar att det är staten som beslu-tar om kunskapsuppdraget som skolorna ska utföra. Utbildningsnämnden inom Gävle Kommun ansvarar för att ge skolor de bästa förutsättningarna för att sedan kunna utföra det kunskapsuppdraget. I sin roll som ordförande i utbildnings-nämnden är Martin en av dem som är med och beslutar om hur resurser ska fördelas och andra beslut som syftar till att hjälpa skolorna i deras arbete.

Ett sådant beslut är att starta en ny central högstadieskola på Vallbackssko-lan samtidigt som man lägger ned fyra mindre högstadieskolor. Bakgrunden till beslutet är man vill öka kvaliteten och likvärdigheten i högstadiet i Gävle. Den internationella studien PISA har det kommit fram att skillnaderna mellan låg-presterade och högpresterade elever ökar i Sverige och det skapar en ojämlik skola. – Vi Socialdemokrater är väldigt tydliga med att vi vill höja nivån och minska skill-naderna i Gävle. Ett sätt att göra det är att vi har beslutat om att förändra skolorgani-

Intervju med Martin Vadelius- ordförande i utbildningsnämnden

Jag promenerar under den stekande solen till skolkontoret för att möta ordförande i utbildningsnämnden Martin Vadelius. Det för-

sta jag möts av är den moderna glasfronten som täcker ingången till skolkontorets byggnad. När jag går in visas jag till ett stort väntrum

fylld med bokhyllor med läroböcker.

sationen och kommer att satsa på en central ny högstadieskola, berättar Martin. – Den här processen har dem borgerliga i Gävle Kommun också varit med på. Där är vi överens inom partierna och det tycker jag är bra. Det är viktigt för skolan att det finns en långsiktighet, fortsätter han. Samtalet kommer in på friskolor och Mar-tin säger att han inte är emot dem men han anser att fokus bör ligga på elevernas utbildning och inte på att göra vinst. – Jag kan tänka mig att ha fristående sko-lor om dem erbjuder Gävle och eleverna en ny pedagogisk inriktning. En annan problematik som Martin tar upp är att antalet elever inte ökar för att antalet skolor gör det. Det kommer bara att bli fler skolor som konkurrerar om samma elever och ingen av skolorna kom-mer att fylla alla sina utbildningsplatser. – Jag är inte emot alla fristående skolor per definiton men jag tycker att det krävs en helt annan typ av regelverk för att förhin-dra att man gör vinstjakt i svensk skola och i Gävles skolor. Martin berättar att utbildningsnämnden inte kan styra eller ha insyn i de fristå-ende skolorna i Gävle men att om Soci-aldemokraterna får förtroendet att leda Sverige i det kommande riksdagsvalet

Starta en ny central högstadie- skola på Vallbacksskolan

15

säger han att de kommer att driva på en lagstiftning där friståen-de skolor behöver uppfylla specifika krav, till exempel att de inte har lägre lärartäthet, för att de ska kunna få ta ut vinst. – Det finns fristående skolor här i Gävle, liksom i resten av Sveri-ge, som håller en god kvalitet och som är populära val av eleverna. Fristående skolor kan ha en naturlig plats i Sverige men det behövs en helt annan lagstiftning som reglerar och säkerhetsställer att vinst-jakten inte får vara det primära ändamålet, förklarar Martin. Utbildningsnämnden i Gävle Kommun har 3000 anställda lära-re och annan skolpersonal. Martin berättar att lärarna är en stra-tegiskt viktig yrkesgrupp eftersom det är dem som är experterna som utövar det pedagogiska arbetet i klassrummen. – Det är väldigt viktigt för oss att ge proffsen rätt förutsättningar. Det pågår ett aktivt arbete för att skapa karriärtjänster, möjlig-heter till vidareutbildning, konkurrenskraftiga lärarlöner och attraktiva arbetsmiljöer just därför. Vi börjar prata om skolan ska vara fri från religion och politiska partier och Martin berättar att han tycker att det är bra att po-litiska partiers ungdomsförbund välkomnas in i skolorna för att möta de framtida väljarna.

Friskolornas fokus bör ligga på elevernas utbildning och inte på att göra vinst

– Grunden för skolan är att den demokratiska åsikten om allas lika värde. All politisk verksamhet inom skolan från politiska ungdoms-förbund måste ske inom de förutsättningarna, utvecklar han. Han menar också att barnens rättigheter ska vara i fokus, och att det står tydligt i läroplanen att undervisningen inte ska ha sin grund i religion. – Skolans uppgift är att finnas till för barnen och ungdomarna. Att ge dem en gemensam värdegrund som vilar på dem demokratiska värdena som vi har i Sverige, avslutar Martin. Text och fotografi: Benjamin Larsson

16

I ett av grupprummen på Rapatac Preps Akademi sitter jag med Amanda och Mathias. Mathias och Amanda är två gamla deltagare från Rapatac Preps som tillsam-mans med de två ytterligare deltagarna Linda ochDeborah-Nicole har rest till Almedalen för att represen-tera Rapatac Preps och deras samarbetspartnersLandstinget Gävleborg och FPX på Almedalen.

Amanda berättar att de stod med ett tält på Donners Plats i centrala Visby.

– Vi upptäckte att det var ett bra ställe för Landstinget och FPX att vara på för det var en massa korsningar. De hade ett ganska stort tält så det var flera stycken som stannade och lyssnade, förklarar hon.

Mathias berättar att Landstinget stod för tältet och FPX för tekniken inuti. Tillsammans med Rapatac Preps Akademi, som arbetar för att minska ungdomsarbetslösheten i Gävle, ville Landstinget visa att Gävleborg är ett livskraftigt län.

Hela dagen den 1 juli leddes av Ulrika Beijer, artist och kulturen-treprenör, tillsammans med radiolegendaren Täppas Fogelberg. Amanda berättar att Ulrika intervjuade dem samt att Moussa N’Diaye, som startade Rapatac Preps Akademi, följde med dem till Almedalen och blev intervjuad av Täppas.

För att göra reklam för Rapatac Preps Akademi fick Mathias och de andra stå på scenen och berätta om vad det var. – Vi hade bestämt att Amanda och Deborah-Nicole skulle prata men det blev alla fyra som pratade, så det blev ganska spontant, berättar Mathias.

Mathias och Linda fick ha på sig robotkostymer skapade av FPX där man hade placerat 30 datorplattor på dem.

– Ni stack verkligen ut! Jag och Deborah-Nicole gick bakom för att dela ut lappar med information om Landstinget Gävleborg, Rapatac Preps och FPX, kommenterar Amanda.– Det var fler som gick omkring och gjorde reklam, men det var ingen som stannade upp för dem. Alla stannade upp när vi gick förbi, fyller Mathias i.

Amanda berättar att hon och de två andra deltagarna Linda och Deborah-Nicole fick följa med till Almedalen för att de i ett tidigare projekt på Rapatac Preps Akademi hade som uppgift att intervjua och välja ut deltagare till en speeddating med företag. De visade ett sådant engagemang och driv i det projektet att de även fick intervjua deltagarna som anmält intresse att resa till Almedalen. De fick senare veta att de på grund av sitt hårda arbete var inkluderade i resan, och att de endast behövde välja ut en till deltagare som blev Mathias. Deras uppgift i Almedalen var främst att göra reklam för Rapatac Preps Akademi.

RAPATAC PREPS PÅ

Almedalsveckan.

17

Efter resan till Almedalen arbetade Mathias, Amanda och de två andra deltagarna Linda och Deborah-Nicole tillsammans med Landstinget Gävleborg och FPX med att resa runt i länet under 14 dagar och intervjua befolkningen om hur de trivdes och vad man kunde förbättra i de olika kommunerna. Projektet kallas Glödet eftersom det står som symbol för goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg.

– Vi var i 7 av 10 kommuner, förklarar Mathias.– Med hela länet Gävleborg är det hela Hälsingland och hela Gästrikland så vi var längst upp i norr i både Ljusdal och Hudiksvall, inflikar Amanda.– Det var fullspäckat, avslutar Mathias.

Text: Benjamin Larsson - Fotografi: Projektgruppen

Runt länet på 14 dagar

– Utanför Gävleborg är det inte så många som känner till Rapatac, förklarar Mathias.

Reaktionerna från de andra besökarna i Almedalen var blanda-de, men framförallt positiva. Amanda skrattar och berättar att folk kunde skämta om robotdräkterna och att det fungerade som en öppning att inleda ett samtal.

– Sen tyckte jag att det var ganska många som stannade upp när vi stod på scenen och höll på att prata om Rapatac Preps, berättar hon.

Samtalet kommer in på Mathias och Amandas förväntningar inför resan till Almedalen och en livlig diskussion uppstår.

– Jag är ganska bra om jag ska någonstans att bara nollställa mig, så det gjorde jag nu också, säger Mathias.– Men det låter ju trist, invänder Amanda.

Samtalet lugnar ned sig och Amanda fortsätter:

– Jag kände nog mest såhär ”Gud vad roligt det ska bli! Jag hoppas att det ska bli jättefint väder och att man får vara med om mycket nytt!”.

Jag frågar om det var som de tänkte sig när de väl kom dit och Amanda skrattar och berättar att den första personen hon träffa-de där var en avlägsen släkting.

– Vad är oddsen att man hittar en avlägsen släkting just i Visby under politikerveckan?, kommenterar hon.– Just det, det var konstigt, fyller Mathias i.– Alla var så himla öppna och glada och stannade och pratade. Det är jag inte så van vid, bara här i Gävle till exempel, fortsätter Amanda.

Amanda berättar att hon har för vana att prata mycket när hon blir nervös och hon hade ett personligt mål med det här projek-tet att lära sig att lyssna.

– Jag försökte att ha i minnet att lyssna vad personen frågar efter, reflektera, komma med ett bra svar och komma tillbaka till frågans kärna, förklarar hon.– Det var bra mål, inflikar Mathias.

Text: Benjamin Larsson - Fotografi: Future Position X

18

Känner du dig omotiverad eller har du det svårt

att kliva upp på måndagsmorgonen? Med appen

“PeppApp” får du motivationen och boosten

du behöver för ett bra arbete i olika situationer.

Appen kan hjälpa dig inför en tråkig uppgift,

när du fått kritik eller ge dig beröm efter en god

prestation. Den kan även hjälpa dig få orken att gå

till träningen de dagar du har planerat men inte

känner för det.

Finns att ladda ned gratis på

App Store och Play butik!

Rösten kommer från Olof Röhlander som är Cer-

tifierad Mental Coach via Skandinaviska Ledar-

högskolan och har sedan många år synts regelbun-

det som skribent och inspiratör i media.

Hösten 2010 debuterade Olof som författare

med böckerna “Det blir alltid som man tänkt” och

“Bli en vinnarskalle” (2012).

Text och grafik: Timmy Jonsson

Peppappen motiverar dig

och boostar din vardag!

Månadens app: PeppApp

19

ag skriver en krönika om att vara sig själv!” tänkte jag efter att ha fått min miljonte kommentar om att jag är

blyg. Jag tyckte att jag hade kommit på en revolutionerande idé som skulle få andra att säga ”Wow, jag har aldrig tänkt på det såhär förut!”. Äntligen skulle folk inse att det är okej att vara sig själv utan att behöva bli utpe-kad som annorlunda.

Som alltid när jag skriver en krönika googlar jag ämnet för att göra research. Jag skriver in ”Var dig själv” i sökrutan och inser när resultatet dyker upp på dataskärmen att jag var långt från ensam om min tanke.

Jag hittar en intervju med Gina Dirawi i Amelia. Gina berättar om hur hon som boende i ett medelklassområde i Sundsvall med föräldrar som har palestinska rötter stack ut från de övriga boende, och när de besökte sina släktingar i förorten stack de ut ännu mer för att de var en liberal medelklassfamilj. Efter att andra ständigt har ifrågasatt henne och försökt att förändra henne för att hon skulle passa in fick hon nog och sa ”Jag skiter i hur ni tycker att jag ska vara. Jag är Gina!”.

Jag hittar en artikel på Sveriges Radios hemsi-da om familjen Falkbäck som startade ”Våga vara dig själv-stiftelsen” efter att deras dotter tog livet av sig efter svår mobbning. Hon ville vara sig själv och träna simning och bygga kojor till skillnad från sina jämnåriga tjej-kompisar som var intresserad av smink, mode och fester. För det blev hon utsatt för glåpord, sexuella trakasserier och våld.

Våga vara dig själv trotsatt världen tittar på.

Jag hittar låten ”Var dej själv!” av Mimi och Märta. Två 12-åriga tjejer som sjöng att ”vi har inga märkeskläder men vi är bra ändå” i Lilla melodifestivalen 2013.

Jag hittar en essä med den fantastiska titeln ”Våga vara dig själv trots att världen tittar på”, som är värd att nämna inte minst för titelns skull.

Jag hittar också en krönika av Andreas Rolfer där han skriver att vara sig själv bara är ett bra råd om man är fulländad, men om man har brister som till exempel att man är introvert ska man sträva efter att bli den man vill vara.

Jag klickar mig fram genom sökresultatet på Google och en sak slår mig. Ingenstans talas det om behovet av att bli accepterad och älskad för den vi är av våra vänner och vår familj. Det är enkelt för mig att skriva att du ska vara dig själv, men i verkligheten får man utstå otroligt mycket när man är sig själv och omger man inte sig själv med personer som accep-terar och älskar oss orkar man inte stå emot det.

> Benjamin Larsson, skribent och krönikör.

att vara sig själv bara är ett bra råd om man är fulländad.

20

målsättning är att visa kvalitetsfilm på 7:ans vita duk.7:an finns alltså på SF Filmstaden, och det är även de som

håller i utomhusbion på sommaren. Utomhusbion äger rum i Boulongerskogen, för att se deras schema över vilka filmer de ska visa kan man gå in på deras facebooksida (Utomhusbio i Boulongern).

Priset på 7:ans filmer ligger under det vanliga priser på en biobiljett. Är du pensionär eller studerar på Högskolan i Gävle och kan visa upp giltigt kårleg betalar du bara 50 kronor.

LÄNSMUSEUM - DE UNDERSKATTADE MÖJLIGHETERNAKlappar ditt hjärta lite extra snabbt när det kommer till konst och historia? Ett ställe i Gävle som enligt mig är ganska under-skattat är Länsmuseet. I början kopplade jag alltid Länsmuseet med skolan, för det var då man gick dit. Tillsammans med ett gäng andra ungdomar som verkligen inte ville vara där gick man från tavla till tavla medan guiden pratade på om konstnärer jag inte visste vilka de var. Man lyssnade med ett halvt öra, men egentligen så ville man bara gå iväg och äta sin matsäck.

Tro mig, om du går dit igen utan din uttråkade klass så kommer du att få en helt annan upplevelse. Utställningen om Ahlgrens och Läkerol är en av mina favoriter, där visar de i form av utklipp från tidningar och föremål hur det var när Gävle förlorade en doft och en bit av sin själ.

Museichefen Anders Johnsson berättar på deras hemsida att museet har över 70 års erfarenhet av 10 000 års historia. De arbetar med kulturmiljöer, kulturhistoria, fotografi och konst i Gästriklands och Hälsinglands alla kommuner. På museet håller de även i rådgivning, driver skolprojekt håller i föredrag och jobbar pedagogiskt på olika sätt med alla typer av grupper. Kort och gott så sker det en hel del saker på det här museet.

Håller du själv på med konst så kan möjligheterna på Länsmuseet vara stora. Du kan nämligen låna tre väggar där du kan ha din egen utställning. De uppmanar dig att komma på nya saker, möjligheterna är oändliga. Som de själv skriver på sin hemsida så kan du visa dina målningar, skulpturer, foton, texter, installationer eller kanske göra en performance. De brukar ha varje utställning i ungefär 3 - 4 veckor, om det här är intressant så kan man kontakta deras museipedagog Ingela Jönsson.

DANSA MER!Club Bailamore är kanske det mest dansglada gänget i Gävle. De är en dansklubb med fokus på latino - karibiska och afrikanska rytmer. Klubben leds och styrs av William Fernandez, Jasmina Bisevac och Lars Ingman. William är en stor man som alltid tycks sprida kärlek runt omkring sig och har tagit Gävle med en stor latinostorm.

En gång i månaden har de vad de kallar för “Bailamore Friday’s”. Dansgänget intar då Sjömanskyrkan mellan klockan

V.Ä.N - Är vi dödsdömda?

Det sägs att Gävle är en dålig kulturstad. Enligt KRO (konstnärernas riksorganisation) undersökning placeras Gävle på plats 28 av de 34 städer som har undersökts. Är vi dömda? Trots att vi har vår fina bock som nästan alltid brinner och ett nyrenoverat bibliotek, vad har vi egentligen för kulturella saker att göra? Och nu pratar vi om kulturella saker som folk faktiskt vill gå på. Bio och film är det vanligaste svaret på vad för kultur du gillar här på Rapatac Preps, men vad mer finns att göra?

Låt oss börja med det nyrenoverade biblioteket. Ombyggnaden gynnade kanske egentligen mest de yngre människorna med den nya barnavdelningen, men om du inte är där för att läsa om Alfons Åberg så finns det ändå en oändlighet av möjligheter där. Om du svänger höger när du kommer in i biblioteket så kommer du till deras musik och filmhörna. De har nyligen börjat märka sina filmer som är godkända utifrån “Bechdel testet”, ett test där man undersöker om filmen innehåller minst en scen där två kvinnor pratar med varandra utan att prata om en man. Ett test som förvånande nog många filmer blir underkända i.

På stadsbiblioteket kan du även koppla av med en kopp te från Café Edblom och läsa i dagens tidning. Du kan gratis låna en dator (om du har ett bibliotekskort) och delta på en av många föreläsningar som biblioteket anordnar.

Har du ett band? Sjunger själv? Spelar något instrument eller har en annan dold talang? Då kan det vara dax för dig att inta den blå scenen. Den blå scenen finns vid film och musikhörnan på biblioteket och är till för alla typer av musikframträdanden men även andra konstformer som stand up och lite diktläsning. Alla med bibliotekskort kan gratis boka en tid på scenen - som du märker så är det är bra idé att ha ett bibliotekskort. Ta en titt in på deras facebooksida (Musikbiblioteket i Gävle) för att få mer information om bokningar och spelningar.

Gävles stadsbibliotek har även en förtjusande anslagstavla. Där hittar man ofta information om olika föreställningar och andra happenings i Gävle. Det är allt från konserter till föreläs-ningar.

POPCORN OCH MÖRKERInnovationsrika teaterföreställningar, filosofiska konstutställ-ningar ooooch… Gääääsp…. Nej all kultur kanske inte passar alla, men något som många gillar är bio. SF Filmstaden ligger väldigt centralt i Gävle, mitt i stan. Men det jag vill prata om nu är inte de romantiska komedierna om Sandra Bullock, jag vill prata om 7:an. 7:an är ett unikt samarbete mellan SF Bio, Filmstaden och Kultur & fritid - Gävle. Här visas film som vanligtvist inte skulle visas på Filmstadens vanliga dukar. Deras

21

20.00 - 01.00, då erbjuder de “prova på dans” till underbara och härliga rytmer. Man får då prova på danser som salsa, bachata, merengue, reggaeton och många f ler danser. Inträ-det är endast 50 kronor och alla är välkomna, oavsett tidigare dansvana eller ålder.

Vill man dansa mer än bara en gång i månaden så ska du ta dig till deras Love Night som är på torsdagar på Maxim. Där är de från 19.30 - 22.00 och dansar batchata och Kizomba, även där behöver du inte ha dansat tidigare och din ålder spelar ingen roll, alla är välkomna och inträdet är kostnadsfritt.

Självklart sprider de sin kärlek lite extra mycket på som-maren och finns då i Danspaviljongen i Regementsparken från 15.00 - 18.00 den 5 och 19 juli samt den 2 och 16 augusti.

GÄVLE TEATERAtt inte glömma är ju Gävle teater, där är det dock lite svåra-re att få tag på någon gratis föreställning, men ibland är det inte helt tokigt att lägga ut en slant på att uppleva deras fina miljö. Teatern har ett stort utbud när det ger ett schema med stor variation, de visar allt från elektronisk musik till dans och jonglörer.

Vasaskolans teaterlinje har föreställningar åtminstone i slutet av vårterminen där det oftast går under hundralappen. Från Vasaskolan har vi även föreningarna Runa och Verdandi med deras årliga föreställningar på vårkanten.

STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN (SV)SV har, bortsett från deras många olika cirklar, många roliga projekt på gång. I SV har vi även UNITY Gävleborg, och de har ett breakdance- battle den 6 juni i cirkustältet i Boulong-erskogen som de kallar för "Be the Beat". Dansen fortsätter och den 23 juni - 1 juli kan man ta morgondansklasser i Kulturkiosken, projektet heter DansLab och avslutas den 1 juli med stadsvandringen Frusen Rörelse där fyra dansare och en guide tar dig på en vandring i Boulongern för att upptäcka skogens skulpturskatt.

Den 13 - 14 september bör man ta sig till Gasklockorna för att titta på graffitiutställningen som skapas av lokala och internationella konstnärer. Vill man fortsätta på hiphopspåret så kan man ta sig till Söderhamn den 27 - 28 september då de har hiphopfestivalen ÅTTATVÅSEX.

Alla dessa projekt är gratis, förutom festivalen ÅTTAT-VÅSEX som kostar 200 kronor. (Men om du deltar i Be the Beat så får du ett gratis festivalpass).

UTESTÄLLEN MED LIVEMUSIKOm man är ute efter något mer lugn och chill så kan vi ta oss ett besök till Gävles pubar och andra uteställen. CC Puben, kan vara den mysigaste puben i Gävle, har ofta livespelningar från olika band. Om det inte är liveband du är ute efter så spelar de riktigt bra musik (gammal rock och annat myspys) som det bara är att luta sig tillbaka och njuta av. Om man är ute efter en mer fartfylld kväll vänder vi blickarna mot Slick och Allstar,

dessa uteställen ligger lokalt i Gävle och har sina kalendrar fyllda med artister som kommer och spelar hos dem. Detta brukar till skillnad från CC puben kosta runt 100 kronor +, men ofta är det också värt det. Kolla in deras hemsidor för att få veta mer om vilka som spelar när.

Tillhör du inte den grupp som njuter av den filosofiska konstvandringen på länsmuseet så betyder det inte att kultur inte är din grej. Biblioteket har mer än bara böcker, de har även ett stort utbud av olika TV och Data- spel. Om du tycker att det är lockande så tycker jag absolut att du ska kika in på bloggen svampriket (svampriket.se). Där kan du läsa olika texter och recensioner om just spel. I ett reportage från SVT Gävleborg be-rättar en av grundarna, Fredrik Lundblad från Gävle att de säljer tröjor på bloggen där pengarna oavkortat går till att köpa in TV spel till barnavdelningar på sjukhus, och det låter ju verkligen inte helt tokigt! Text: Mimmi Larsson

Vad är V.Ä.N?V.Ä.N är ett projekt som tar form i en serie av artiklar. V.Ä.N står för Vägra

Äta Nudlar, och är till för studenter och arbetslösa. Här får ni tips och idéer om hur man kan leva i Gävle utan att leva

på nudlar. Vi går igenom allt frånrabatter på olika matställen till DIY

(Do It Yourself) projekt.

Trots att vi har vår fina bock som nästan alltidbrinner och ett nyrenoverat bibliotek, vad har viegentligen för kulturella saker att göra?

22

ed slutna ögon låg jag i min säng ett par dagar och diskuterade med mig själv. Det är inget jag brukar göra, men just de här

dagarna kunde jag inget annat då min ögoninflam-mation gjorde det svårt att se och att göra dagliga sysslor. Det var lika bra att ligga ner och umgås med mina tankar. Jag såg inåt. Tänkte på vad jag och mina ögon varit med om; tillsammans har vi rest till Berlin för att se Anselm Kiefers konst, be-sökt Hårgadansen och läst om prekariatet. Mitt intresse för konst, kultur och politik kan tyckas påtagligt och genomsyrar allt jag gör. Men finns det egentligen något sammanband mellan de här skilda händelserna? Jag kom att tänka på min resa till Berlin för att se den Tyske konstnären Anselm Kiefers gigantiska målningar på Hamburger Bahnhoff. Anselm Kiefer behandlar hela tiden det förflutna i sitt konstnärsskap, som om det inte går att släppa. Det är som om han vill säga att det förflutna i sam-hället är en del av oss som individer. Men hans konst bidrar också med nya insikter och idéer kring sam-hället i stort. Han menar att den tyska - och för den delen europeiska - befolkningen måste göra upp med sin historia för att genomföra en attitydförändring. Genom förståelse för dåtiden kan vi bygga någonting nytt. En framtid. I somras besökte jag Hårgadansen i Hälsingland. Där pratade jag med stolta Hälsingebor som be-sökt Hårgadansen sedan starten. De kunde berätta att det blev färre och färre personer för varje år på tillställningen och att det var tråkigt att inga ungdomar visade intresse för deras tradition. Spel-männen spelade traditionsenligt samma tre låtar om och om igen. Jag tröttnade på musiken efter en timme. De ville inte förändra tillställningen ens lite grann för att locka bredare publik. För mig betyder det att Hårgadansen kommer dö ut i framtiden. Att bevara kulturer är inte bara att föra vidare, det innebär ock-så att bygga vidare. Det verkar folk däremot ha fått om bakfoten.

Stanna upp.Prekariatet har kommit att omfamna en hel genera-tion. Men väldigt få vet vad ordet betyder eller har ens hört talas om det. Prekariat är ett sammanslaget ord mellan ordet prekär och proletariat. Begreppet i sig är inte nytt, det har funnits sedan 1960-talet, men har ändå inte gjort sig känd förrän på senare år. Prekariatet är en ny globalt växande klass som livnär sig på svartjobb, provanställningar, bidrag eller otrygga anställningar. I korthet kan man säga att prekariatet har liten social trygghet och rörlighet. De blir fast i ett utanförskap som är större än dem själv. Frustrationen av att hela tiden bli förbisedda och inte tagna på allvar ledde 2013 till bilbränningar och stenkastning i Husby. Ett tecken på att även Sverige har ett växande prekariat. Om utanförskapet ökar är det fler uppror som väntar.

I mitt ögonlösa tillstånd gissade jag att den här nya klassen växer fram eftersom många har svårt att anpassa sig till den nya tiden. Men problemet ligger inte hos individen utan på samhället. För bara några år sedan räckte det med en gymnasie-kompetens för att få jobb, men på senare år behövs det högre studier för samma jobb. Tyvärr lever den gamla bilden kvar. Det här är ett problem och det krävs en långsiktig lösning. Men det är svårt. Svårt för att det behövs en attitydsförändring i samhället där individen inte stannar vid - och nöjer sig med - t.ex bidrag eller ett vikariat. Som människa är ögonen ett av de viktigaste redska-pen. Det är med hjälp av dem som vi kan se horisonten och bestämma oss för hur vi ska ta oss förbi den för att få syn på nya saker. Det är med ögonen vi ser världen och bestämmer hur vi vill förändra den. Genom konst och kultur kan vi stanna upp en stund, se oss om-kring och få hjälp att ta oss till framtiden.

> Krönikör: Mathias Höglund.

Men det är svårt. Svårt för att det behövs en attitydförändring i samhället.

vwwv

23

vwwv

Månadens hjältar är företag som har gett oss extra mycket

kärlek och omtanke denna månad, företag som har hjälpt

oss på Rapatac Preps Akademi att komma ut på någon

form av praktik eller arbete. För oss på Rapatac Preps Aka-

demi betyder det väldigt mycket att komma ut i arbetslivet

och få erfarenhet och bidra med något till samhället.

Månadens hjältar.

Vad är månadens hjältar?

24

Vol.

8Sep. 2014

facebook.com/rapatacpreps

twitter.com/rapatacpreps

RapatacPrepsTV

instagram.com/rapatacpreps

Nobelvägen 2, 802 67 Gävle Telefonnummer: 026-12 44 40 E-post: info@rapatacpreps.se

Hemsida: www.rapatacpreps.se