tidig hjärnskada hos barn - livsmedelsverket.se · programmet reviderat 2013 . 2014-11-10...
TRANSCRIPT
Tidig hjärnskada hos barn
Orsaker, följder och möjligheter
Livsmedelsverket 2014-11-10
Ann-Kristin Ölund
(bilder borttagna)
2014-11-10 [email protected] 2 2
Utveckling sker i samspel
• Motivation som drivkraft
• Lust att delta
Huvudets tillväxt ett mått på hjärnans tillväxt
2014-11-10 [email protected] 3
Myeliniseringen kräver bra fetter
2014-11-10 [email protected] 4
Neurologisk funktionsnedsättning
• Följd av en skada på hjärnan eller andra
delar av det centrala nervsystemet, CNS
• Bristande funktion i CNS
• Förlust av funktioner
2014-11-10 [email protected] 5
Hjärnskada – etiologi CP
• Prenatal - före födelsen
– Missbildningar
– Infektioner
– Cirkulationsstörning
• Perinatal - från födelsen till 7 dagars ålder
– Blödning
– Ischemi
– Infektioner
• Postnatal - från 7 dagars till 2 års ålder
– Infektion
– Trauma
– Drunkning
2014-11-10 [email protected] 6
Cerebral Pares - CP
• Vanligaste orsaken till rörelsehinder hos
barn och ungdomar
– 2 av 1000 födda i Sverige
• Rörelsehindret är en del i ett KOMPLEXT
tillstånd
www.cpup.se
www.rbu.se
2014-11-10 [email protected] 7
CP - motorik
• Spasticitet
– Ökad muskelspänning
– Hastighetsberoende ökat motstånd vid passiva rörelser
– Livliga senreflexer, klonus
– Babinskis tecken positivt
• Dyskinesi (ofrivilliga rörelser)
– Dystoni (tonusväxlare)
– Atetos (långt ut, långsamma)
– Chorea (nära kroppen, snabba)
• Ataxi (koordination)
2014-11-10 [email protected] 8 8
Följd av tidig hjärnskada….
• Svårt med motoriken
– Grovmotorik, finmotorik, munmotorik,
koordination och balans….
• Svårt att uppfatta information
– Perception från syn, hörsel, känsel,
proprioception, lukt, smak…….
• Svårt att bearbeta och lagra (minnas)
information och intryck
– även från syn och hörsel
• Svårt att lära och dra konsekvenser av
erfarenheter
2014-11-10 [email protected] 9 9
Specifika kognitiva svårigheter
• Svårt med
– kommunikation
– koncentration
– uppmärksamhet
– uthållighet
– överblick /detaljer
– att planera
2014-11-10 [email protected] 10
Övriga svårigheter…
• Utvecklingsstörning hos ungefär 30 %
• 50 % språk-/tal- störning,
• 25 % epilepsi
• Ät- och sväljsvårigheter
• Perceptionssvårigheter
• CVI - hjärnsynskada
• Skelning
• Autism
• ADHD
• ..
2014-11-10 [email protected] 11
Klassificering av funktion vid CP
• Gross Motor Function Classification System (GMFCS)
– Grovmotorik
• Communication Function Classification System (CFCS)
• Manual Ability Classification System (MACS)
– Handfunktion
2014-11-10 [email protected] 12
Spastisk Cerebral Pares
Spastisk CP utgör cirka 80 % av CP-panoramat
och karakteriseras av:
- ökad muskeltonus
- livliga reflexer
- ibland klonus
- Babinskis tecken positivt
Spasticitet beror på skador i nervbanorna
någonstans från cortex (storhjärnsbarken) ner till
spinal (ryggmärgs) nivå
BILD 12
2014-11-10 [email protected] 13
Behandlingsalternativ
Intratekal
Baklofenpump
Tablett Baklofen
Fysioterapi
Ortoser
Stretching mm
Injektion
Botox
BILD 13
Selektiv dorsal
rhizotomi
2014-11-10 [email protected] 14
http://www.blf.net/neuropediatrik/vardprogram/cp.pdf
Programmet reviderat 2013
2014-11-10 [email protected] 16
Andra problemområden
• Ät- och
sväljproblem • Förstoppning
• Sura uppstötningar
• Smärta
• Sömn
• Epilepsi
• mm
Ätproblemet är
ibland ett allt
överskuggande
problem i familjens
vardag och bör tas
på största allvar
2014-11-10 [email protected] 17
Riskbarn för ätproblem
• Barn med
– Flerfunktions-
nedsättning/svår CP
– Störd munmotorik
– Spasticitet
– Syndrom
– Hjärtfel
– Andningsproblem
– Kräkningar
– Förstoppning
– Svåra allergier
2014-11-10 [email protected] 18 18
The competent throat* (H Kashima)
Under tidig barndom går vi från
• Slumpmässig till ordnad koordination
andning - sväljning
• Flytande till fast föda
• Lapande/sugande till tuggande munmotorik
* En enhet – flera funktioner: andning, sväljning, röst
2014-11-10 [email protected] 19 19
Suga – andas - svälja
• Matvägen och andningsvägen korsar i svalget
– i kampen vinner andningen
• RISK för aspiration / felsväljning
• Andningsfrekvensen
• Aspiration ökar risken för skador på lungorna
2014-11-10 [email protected] 20 20
Aspiration – ”sätta i halsen”
• Förekommer hos ca 70% av de som har svårare funktionsnedsättningar
• Varningstecken: Många pneumonier och slemmighet. Hosta el. tyst aspiration!
• Slemmobilisera innan måltid – och innan sänggående
• UTRED! Filma. Sväljröntgen mm
2014-11-10 [email protected] 21
Konsistenstrappan (Efter Gunnel Tunell, logoped)
Figuren finns i
Handbok i omvårdnad
vid svåra
flerfunktionsnedsättnin
gar, Ölund, Gothia
förlag 2012
2014-11-10 [email protected] 22
Gastroesofagal reflux - GER
Figuren finns i
Handbok i omvårdnad
vid svåra
flerfunktionsnedsättnin
gar, Ölund, Gothia
förlag 2012
2014-11-10 [email protected] 23
Den onda cirkeln
Figuren finns i
Handbok i
omvårdnad vid
svåra
flerfunktionsned
sättningar,
Ölund, Gothia
förlag 2012
2014-11-10 [email protected] 24
• OBS på oralmotoriska problem
neonatalt !
• Behandla förstoppning !
• Behandla gastroesofagal reflux !
2014-11-10 [email protected] 25
Kompetens som behövs för
kartläggning,
bedömning och insats
Psykologisk, medicinsk, social,
pedagogisk kompetens och erfarenhet
Ät- och näringsteam, habilitering
2014-11-10 [email protected] 26
2014-11-10 [email protected] 27
Hälsan är hotad hos personer med
utvecklingsstörning
Vid 30 års ålder
har många med utvecklingsstörning
riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar
som hos
allmänbefolkningen vid 50 år!
Vad kan kommuner och landsting göra för att det ska bli bra?
mat – mun - mage