1

Nr 5 December 2013

Direkt

Tema:Om kraften i evangeliet

Tio talar om tro!– ett nedslag i Uppsala Korskyrka

LÄS MER PÅ S.8-9

Kyrkans tradition– vad säger det om oss?

LÄS MER PÅ S.6-7

2

DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska

Frikyrkan och utkommer med sex nr per år. ANSVARIG UTGIVARE Anders Blåberg REDAKTION Frida

Vingren (redaktör), David

Gelinder (redaktör och

formgivning) och Johanna

Lundin. Omslagbild: Istock-

photo. Mejla till notistips@efk.se om du har något tips

till tidningen. TRYCK Tabergs tryckeri, på Svanenmärkt

papper.

TIDNINGEN SKICKAS TILL de som anmält att

de vill ha den, är registrerade för alla utskick från EFK,

gett sin adress genom insända församlingslistor, sänt in en

gåva till EFK eller är fadder genom Barnhjälpen. Vill du ha

tidningen? Mejla din adress till info@efk.se

ADRESS Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16 Örebro

Tel. 019-16 76 00, info@efk.se www.efk.se, www.facebook.

com/evangeliskafrikyrkan, twitter.com/EFKsamfund

EVANGELISKA FRIKYRKAN (EFK) är en försam-

lings- och missionsrörelse med 296 församlingar i Sverige

och drygt 32 000 medlemmar. EFKs församlingar har ett

stort internationellt engagemang i drygt 40 länder. I Sverige

omfattar det gemensamma arbetet församlingsplantering,

församlingsutveckling och utbildning.

EFK UNG finns med som självständig

organisation. EFK har 90-konto då vi

uppfyller Svensk Insamlingskontrolls kriterier.

GÅVOR Bankgiro 900-4037, Plusgiro 90 04 03–7.

INNEHÅLL

Anders Blåberg: Tro på evangeliet 2

Rickard Thoursie: Evangelium 3

Kraftfult och hållbart - möt Magda och Gustav 4–5

Traditioner för sökare och efterföljare 6-7

Tio talare om tro 8-9

Nytt om namn och notiser 10

Ett budskap som förändrar liv 11-13

Notiser, kalender och Vi som reser 14–15

ALLA SOM PÅ NÅGOT VIS engagerat sig i evangelisation vet att man måste fundera på framförandet. Det bästa budskapet kan grumlas genom otydlig kommunikation eller en oengagerad budbärare. Det är inte likgiltigt hur evangeliet ges vidare. Men grundfrågan är inte hur jag ska göra, det vill säga vilka metoder som ska användas. Allt bottnar i om jag tror på evangeliet om Jesus. Tror jag att dess nyhetsvärde är en frälsande kraft för grannen som pyntat för advent?

I JOHANNESEVANGELIETS FÖRSTA KAPITEL står det att ”åt de som tog emot honom gav han rätten att vara Guds barn, åt alla som tror på hans namn”. Lite förenklat kan det beskrivas som att evangeliet är något som man ska tro på och någon man ska ta emot (Jesus). Jag försöker tänka så när jag får chansen att dela min tro med någon. Det finns en ”faktadel” som beskriver vem Jesus är. Så troget bibeltexterna som möjligt förklaras sanningen om Jesus. Men i berättelsen om Jesus finns också en inbjudan att ta emot honom. Ibland får vi liksom hjälpa till och formulera en direkt uppmaning till tro. Andra gånger är det onödigt. Den som lyssnar fattar, tror och tar emot Jesus ändå, utan våra utmaningar.

JAG TROR ATT SAMHÄLLETS REKLAMTÄNK har en tendens att smitta av sig på hur vi ser på evangeliet. Vi har fått en berättelse, ett budskap som ska ut. Jesus föds in i vår värld som Guds son och världens frälsare. En osannolik händelse som kan låta svårsmält för den som inte passerat söndagsskolan eller gått grundkursen. I vår strävan att vara relevanta kan

vi då frestas att svepa in eller ompaketera budskapet, som i reklamens värld. Inte för att det är fel i sig att kommunice-ra på nya kreativa sätt, men för att vi innerst inne saknar

tilltro till själva evangeliet.

VI BEHÖVER STÄNDIGT PÅMINNAS om just trovär-digheten och kraften i evangeliet. Det sker främst genom att vi använder Bibelns texter och berättelser. Men också när vi hör om människors väg till tro. Under kommande veckor matas vi med sånger, sym-boler och traditioner som ofta har sin grund i evang-eliet. Det betyder att vi förmodligen under advent och jultiden har de bästa tillfällena att förklara vad vi håller främst av alla goda nyheter: Jesus är världens frälsare.

Tro på evangelietMISSIONSDIREKTORN HAR ORDET

FOTO: SIMON GELINDER

ANDERS BLÅBERG Missionsdirektor

anders.blaberg@efk.se

3

LÄS MER: På följande sidor kan du läsa mer om hur evangeliet förvandlar människor och på vilket sätt evangeliet gestaltas idag och i våra traditioner.

Ytterligare nån minut se-nare har vi hälsat i hand, hängt av oss jackorna, skrattat gott och högt tillsammans utan att jag riktigt minns vad det var vi

skrattade åt. Jag lade märke till att det var noga med namnen. Johan, Lars-Anders, Carin, Rickard. Alla blev en person. Inte för att jag inte väntat mig gott om nunnor, men det personliga och välkomnande förvånade mig. Du vet, ”de bor ju ändå i kloster”.

När resan gick hemåt efter en dag av bön, samtal och gemenskap så var det bestående intrycket: Vilka människor! Nunnorna alltså! Hjärt-liga, personliga, spontana, frejdiga. Befriade. Ja, BEFRIADE, var nog rätta ordet. Tänk att det ryms så mycket befrielse i att ha bestämt sig för att leva på samma plats, på samma kloster, resten av livet.

BEFRIELSE ATT GÖRA MEDVETNA BESLUT

Under dagen lät syster Katarina oss förstå att det har med korset att göra. Kristi kors. Och ett medvetet beslut att leva sitt liv vid foten av det korset i tron på den uppståndne Herren. Han som befriar! Så självklart. Och ändå, som om jag hörde det för första gången. Det sanna evangeliet har alltid befrielse som eftersmak. Jesus själv beskriver sitt ärende en gång i Nasarets synagoga: ”Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse

Vi ringde på porttelefonen. Efter några ilskna signaler svarar någon i andra änden, först på ett sätt som liknade en telefonsvarare, sedan ganska hurtigt: ”Välkomna till Heliga Hjärtas Kloster. - Jag kommer och öppnar!”. Nån minut senare har en av nunnorna i klostret vid Ombergs fot, öppnat dörren och bjudit oss in i entrén. TEXT: RICKARD THOURSIE FOTO:ISTOCKPHOTO

för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren”. Lukase-vangeliet 4:18-19.

BEFRIELSE ATT TA EMOT EVANGELIET

Man blir lätt fånge i den vardagliga friheten. Ständigt tusen val av allt från mat och kläder till heminredning och semesterresor. Så inser jag på nytt att befrielsens evangelium inte finns i hur jag lyckas ordna mitt liv. Utan i honom, Herren Jesus, han som frambär glädjebudet. Ett evangelium som be-friar. Särskilt angeläget för de som är tyngda eller fångna. Självpåtaget eller ofrivilligt.

Det är stort att det finns ett sådant evangelium. Det är större att möta det. På riktigt. I människor som själva tagit emot det. Störst är nog ändå att själv ta emot det, i sitt eget liv. I kloster eller inte. Var finns du?

Evangelium– med befrielse som eftersmak!

RICKARDTHOURSIE

Pastor i Korskyrkani Jönköping.

MISSIONSDIREKTORN HAR ORDET

BEFRIELSENS EVANGELIUM FINNS INTE I HUR JAG LYCKAS ORDNA MITT LIV. UTAN I HONOM, HERREN JESUS, HAN SOM FRAMBÄR GLÄDJEBUDET.

RICKARD THOURSIE

4

De tittar på varandra och enas i ett litet skratt.

TRO BYGGD PÅ KÄNSLA OCH ERFARENHET

I Gustavs ord finns inga tvivel när han berät-tar om varför han tror på evangeliet.

– Jag har upptäckt att det håller. Genom livet går det att lita på. När man fått pröva tron så länge som jag och erfarit att den håller då tror man.

– Nu går jag på känslan av att det är på riktigt. Sen är församlingen betydelsefull; där får jag se sådana som Gustav som varit troende länge. Det ger mig hopp. Deras tro bekräftar att det jag känner är Gud som verkar.

BESTÅENDE OCH FÖRVANDLANDE KRAFT

Gustav har trott på Jesus sedan han var liten och berättar att han inte haft någon tydlig förvandling. Då frågar Magda om han tvivlat när livet varit hårt och tungt.

– Det kanske låter märkligt men jag har nog aldrig tvivlat riktigt mycket. Men jag har haft andra kamper.

Samtalet rör sig en stund kring tunga saker i livet. För ett par år sedan kände Magda sig tom och stod i ett vägskäl; att ta sitt liv eller

I EVANGELIET RYMS MYCKET – GUD BLIR MÄNNISKA, JESUS DÖR FÖR OSS, UPPSTÅNDELSEN OCH

HELANDE TILL KROPP OCH SJÄL. VAD HAR FÄNGSLAT DIG MEST?

En stunds eftertanke innan Gustav inleder.– Eftersom jag haft så lång tid på mig ser

jag nog helheten. Skulle jag säga något lan-dar det i påskens budskap; hans utgivande för vår frälsnings skull.

Magda lägger handen på hjärtat när hon säger:

– Det som fortfarande är störst för mig är att det är på riktigt.

På bibelstudierna har det blivit mer och mer mäktigt för henne att han tagit våra synder på sig.

– Men det största är att det är på riktigt. – Och då kan jag säga, fortsätter Gustav. Jag

har varit med i församlingen i 70 år och jag kan än idag uppleva någonting nytt i allt det här. Så du har gott om tid framöver att lära känna ännu mer. Han tittar vänligt på Magda som skrattar lyckligt till svar.

– Ja, det låter härligt. Jag har inte så mycket kunskap men jag tänker att jag får det från er äldre.

– Det var fint sagt, säger Gustav och ler. Gemenskapen är otroligt viktig i det kristna livet. Man går aldrig ensam.

Glädje blandas med kamp när Gustav Sundström, som vandrat med Jesus sedan barnsben, och Magdalena Norén, som gått med Jesus ett år, möts i ett samtal om det glada budskapet. TEXT: KLARA HÄRGESTAM FOTO: DAVID GELINDER

Kraftfullt och hållbart – så beskriver Gustav och Magda evangeliet

fortsätta leva.– Jag funderade på vad jag skulle skriva till

mina barn i ett brev men när jag skulle skriva kunde jag inte få ner någonting. Då kom det en kraft och jag kände att jag skulle fortsätta kämpa.

Magda gick till en självhjälpsgrupp där de bad sinnesrobönen. Hon fick kontakt med en högre makt men tänkte att kraften hörde till lokalen. Senare lärde sig Magda mer om kristen tro i en Alphakurs.

– Då förstod jag att kraften var Jesus som verkade i mig. Det var något som var med mig, inte bara i en viss lokal. Magda ler med hela ansiktet när hon berättar om sitt dop. Att begrava sitt gamla liv lockade henne.

– Förra året fick jag begrava det och födas på nytt och jag känner mig ren!

NU SER JAG MED KÄRLEK PÅ MÄNNISKOR. MAGDA NORÉN

5

EVANGELIETS EFFEKTER

– Ibland kan jag undra hur mitt liv hade sett ut om jag inte trott. Tron har påverkat alla mina val i livet. Vad hade jag haft för yrke? Var hade jag varit idag? säger Gustav.

– Det är sådan skillnad på hur jag tänker om människor nu. Tidigare snackade jag skit och kunde vara fördömande. Nu ser jag med kärlek på människor.

– Det märks, säger Gustav och de utbyter ett leende.

– Det är inget som jag medvetet tänkt, det har bara hänt.

FÖRSAMLINGEN VIKTIG HELA LIVET

Båda återkommer till församlingen som viktig för att hitta, behålla och sprida tron vidare.

– Vi kan inte ses al-lihopa hela tiden men att delta i församlingens sammankomster gör att man känner gemenska-pen. Det är viktigt med gudstjänsterna, konsta-terar Gustav.

– Jag tänker likadant. Det är viktigt att se varandra på gudstjänsterna, bara en hälsning gör skillnad. Men jag kan sakna det djupare ibland.

Samtalet fortsätter runt de små caféborden prydda med sprakande höstlöv.

– Åh, jag måste få berätta, säger Magda plötsligt.

Hon berättar hur hon i början av hösten stod inför valet att tacka ja eller nej till en diakoni-utbildning. Hon hade bestämt sig för att tacka nej när de ringde och sa att hon kommit in.

– Då hörde jag en röst, Gustav! Gustav nickar lugnt.

– Så här sa den: Herren kallar dig. Så då tackade jag ja. Men det låter så underligt. Kan det vara så - en röst?!

– Mm, det är rätt, säger Gustav utan minsta

JAG HAR NOG ALDRIG TVIVLAT RIKTIGT MYCKET. MEN JAG HAR JU HAFT ANDRA KAMPER. GUSTAV SUNDSTRÖM

förvåning över Magdas berättelse. Kontrasterna är till synes uppenbara mellan

dem men i samtalet träder likheterna fram. De är två jämlika Gudsbarn som möts och gläds över evangeliet. I ”gammalkristne” Gustav finns så mycket nytt hopp och ny kunskap och ”nyfrälsta” Magda tycks vis av erfarenheter från sitt gamla liv.

JULEN FÖR DÖRREN OCH JESUS TAR PLATS

Magda berättar att hennes jul blir jobbig ef-tersom barnen inte kommer vara hos henne. Men Jesus - det är han som får plats. Gustav berättar om en jul med barn, barnbarn och frun som sköter julstöket så bra. Att Jesus får plats verkar lika självklart som att han får plats en vanlig torsdag i mars.

MATERIAL FÖR FÖRDJUPNING: Nytt bibelundervisningsmaterial till

Alphagrupper eller smågrupper finns påwww.narabibeln.se. Där kan man ladda ner undervisning utifrån Psaltaren, Johannese-vangeliet och Jakobs brev och mer material är på gång!

Magdalena Norén och Gustav Sundström, medlemmar i Immanuelskyrkan i Örebro, samtalar om tron, församlingen och livet.

6

han råder över hela världen och kan göra vad han vill. Det är ingen gullig berättelse, det är en brutal verklighet. Det finns en enorm utmaning i de här texterna. Korset, korsfästelsen och lidandet är stän-digt närvarande, säger Micael Nilsson som är pastor i Borås.

Församlingen Korskyrkan, där Micael arbetar, bjuder varje julafton in

till en gudstjänst som fyller kyrkan till bredden med besökare.– Julnattsgudstjänsten är den bästa sökargudstjänsten på året. Det är

våra starkaste väckelsemöten, då är hela kyrkan full och många ovana besökare är där. Jag älskar att få tala en stund så naket om evangeliet, om vem barnet i krubban är och hur Gud kommer till oss. För den stunden är fantastisk, fortsätter han.

TRADITIONER LOCKAR MÅNGA TILL KYRKAN

Traditionerna kring jul är viktiga, och de lockar många till kyrkan vid högtiderna. Inom Svenska kyrkan och en del frikyrkor är högtiderna en del av det som kallas kyrkoåret. Det är ett slags bibelläsningssys-tem som börjar och slutar varje advent, och som ger en ram för guds-tjänsterna under hela året.

– Kyrkoåret kan hjälpa oss att undvika ensidighet och förmodligen också enfald. Det är ju en samlad tankeskatt, det är många kloka personer som tillsammans funderat på hur man i längden förkunnar på ett sätt

TRADITIONERFÖR SÖKAREOCH EFTERFÖLJAREAdvent och jul firas traditionsenligt av många i Sve-rige. Det undgår knappast någon att tiderna har en religiös koppling. Det sjungs sånger om Jesusbarnet som föds i ett stall, om den nye konungen som rider in i Jerusalem på en åsna. Julkrubbor, julstjärnor och adventsljusstakar syns överallt. Det kan verka en-kelt, att traditionerna berättar tydligt om den kristna tron. Men vad gör traditionerna med oss och vad be-tyder de för frikyrkan? TEXT: TOMAS LUNDSTRÖM

– Om vi läser julens berättelser som ‘trevliga’, då tror jag vi läser väl-digt illa. Julevangeliet berättar ju om en diktator som vill skattskriva hela världen. En bild av maktfullkomlighet, av en man som tror att

JAG TÄNKER ATT VI HAR EN SLAGS AMBIVALENT RELA-TION TILL TRADITIONER I FRIKYRKAN.MICAEL NILSSON

FOTO:ISTOCKPHOTO

7

som hjälper människor att mogna i sin tro.I en del frikyrkor väljer man att inte följa kyrkoåret utan arbetar istället

tematiskt med bibeltexter som valts ut på andra sätt. Så är också fallet i den församling där Micael är pastor, och trots att han talar varmt om kyrkoårets sätt att vara genomtänkt och allsidigt vill han ändå fortsätta jobba med gudstjänsterna på ett annat sätt.

– Vi för ju hela tiden ett löpande samtal i vår församlingsledning om vart församlingen är på väg och kanske också om vart den borde vara på väg. Där söker jag underlaget när jag jobbar fram våra terminsvisa teman. Vi skapar dessa teman utifrån vad vi ser för behov i församlingen.

– Det finns förstås både fördelar och risker med tematiska predi-koserier. Risken är att det blir väldigt ensidigt. Den insikten måste vi leva med, att det här riskerar att fastna i mig och inte bli mer än mina erfarenheter och det som jag tycker är viktigt, påpekar Micael.

En allsidig tematik som skapas i församlingen kan komma till genom att exempelvis predika igenom en hel bibelbok. Det har man gjort i Korskyrkan i Borås, nu senaste med Matteusevangeliet.

– Oavsett om vi följer kyrkoåret eller en tematik som vi skapar i för-samlingen, baseras undervisningen på bibeltexter i urval. Men på samma

gång är det också texter i bortval. Mitt sätt att försöka undvika att fastna i favoritvinklingar har det här året varit att predika om Matteusevangeliet vers för vers. Det har varit viktigt och har mött ett stort behov.

DRAMAT OM VÅRA LIV

I Korskyrkan följer man inte kyrkoåret, men återkommer ändå till vissa av dess högtider. Jul, påsk och pingst uppmärksammas varje år. Detta tror Micael är vanligt även i andra församlingar som annars inte följer kyrkoåret. Men varför välja bort vissa traditioner och sam-tidigt ha kvar andra?

– Jag tänker att vi har en slags ambivalent relation till traditioner i frikyrkan. Det är som när en tonåring lämnar hemmet och bryter sig ut från föräldrarnas tankesystem. Jag tror det var vad som hände när frikyrkorörelsen bröt sig ur Svenska kyrkan, man ville bort från de rigida traditionerna. Vår betoning las på det personliga gudsmötet, snarare än på kyrkans traditioner, säger Micael och poängterar samtidigt att frikyrkan inte valde bort alla traditioner.

– Det som blev kvar är nog främst de tre stora helgerna: jul, påsk och pingst. Det är en teologisk treklang som gör att det här sitter så otroligt starkt i oss. De tre för budskapet framåt på ett tydligt sätt. Det stora temat över julen är ju immanu el - Gud med oss. Påsken är Gud för oss och pingsten är Gud i oss. De talar om hur Gud kommer till oss och räddar, fyller, formar och använder oss. Det är dramat om våra liv.

MICAEL NILSSON

Arbete: Pastor i Korskyrkan, Borås.

Övrigt: Gift med Maria, tillsammans har de tre barn. So-

nen Johan omkom för omkring fyra år sedan, en händelse

som bl.a lett till att Micael i november föreläste för EFKs

medarbetarförbund om processen och bearbetningen av en

kris när man har en offentlig uppgift. Sedan en tid tillbaka

är Micael också morfar.

LÄS MER AV MICAEL NILSSON: På Micael Nilssons webbplats finns möjlighet att läsa mer av

Micael. Bland annat poesi, bibelstudium, predikningar och material för husgrupper. Adressen är: www.micaelnilsson.com.

FOTO:ISTOCKPHOTO

8

Jag och mina kompisar är här av flera anled-ningar. Vi har hört talas om kvällens event, som kallas ”Tio talare om tro” (i praktiken då egentligen åtta) genom en inbjudan på Face-book. Några av våra vänner ska medverka. Men den främsta anledningen till varför vi tagit oss hit är för att vi är nyfikna på kvällens koncept och innehåll. De olika talarna har var och en

tio minuter på sig att prata. Vi känner igen konceptet från arrangörernas inspirationskälla, YouTube-fenomenet TED Talks, och vi är helt enkelt väldigt nyfikna på hur detta ska överfö-ras till en vanlig svensk frikyrkoscen.

ETT ANNAT KONCEPT

Initiativtagarna bakom kvällens event ”Tio talare om tro” kallar sig själva för Eventkol-lektivet, en ideell fristående förening som startats av tre Uppsala-bor. Ambitionen är att ”skapa attraktiva, drogfria och kreativa mö-tesplatser för unga vuxna i Uppsala”, enligt den egna Facebook-sidan. Föreningen grun-der sig på kristen tro. ”Tio talare om tro” har Eventkollektivet anordnat i samarbete med Bilda och Unga Vuxna i Korskyrkan.

–Vi ville helt enkelt skapa ett nytt sätt att prata om tro i kyrkan, säger Edvard Wiberg. Vi tänkte att många redan kan det klassiska kon-ceptet. Ofta slänger man ihop ett möte med lovsång, predikan på tjugo minuter, och så lite mingel på det. Jag gillar det upplägget också, men vi ville testa att presentera evangeliet på ett nytt fräscht sätt. Vi i Eventkollektivet älskar Ted Talks, och tänkte att en kväll med inspiration därifrån skulle kunna bli ett bra

Vi är faktiskt där i ganska god tid. Ändå lyckas vi bara hitta ett ledigt bord allra längst bort från scenen, längst in i ett av lokalens trånga hörn. Entréhallen i Korskyrkan i Uppsala är proppfull denna lördags-kväll i september. De allra flesta som är på plats är unga vuxna i 18-30 års åldern. Scenen ska ikväll gästas av åtta olika talare, liksom tre mu-sikakter. Alla tänker de med olika infallsvinklar beröra ett och samma ämne – tro. TEXT KLARA JUNVIK FOTO: SIMON WIDQVIST

TIO TALARE OM TRO

komplement till traditionella gudstjänster. Tro kändes också som ett klockrent tema. Enkelt, kortfattat och något alla kan relatera till.

Edvard berättar också att Eventkollektivet är stolta över kvällens medverkande och över det faktum att alla har ställt upp gratis.

En av talarna är egenföretagaren och före-läsaren Josefine Arenius. Josefine ägnar sina tio minuter ganska direkt riktat till de som är kyrkvana och uppvuxna i en kristen sfär. Hon pratar om en tro som frågar, om tvivlet som en del av tron. En annan av kvällens medverkande är Mattias Jägerskog, grundare av populära Skjutsgruppen som via sociala medier anord-nar samåkning och kopplar ihop liftare och bilförare med varandra. Mattias pratar om en tro på delandets ekonomi, en tro på att lämna självständighet och oberoende och istället vända sig till gemenskap.

ATT TA FRÅGORNA PÅ ALLVAR

Malina Abrahamsson, en av tre initiativtaga-re till Eventkollektivet, är även hon en av ta-larna under kvällen. Hon väljer att prata om varför vi egentligen behöver prata om tro.

– Jag och en kollega kom in på ämnet tro häromdagen, och snart började min kollega

EDVARD WIBERG

Ålder: 24

Gör: pluggar ekonomi, ex-

trajobbar i butik, engagerad i

Korskyrkan i Uppsala och sitter

med i Frizonledningen.

MALINAABRAHAMSSON

Ålder: 26

Gör: jobbar som utbildare på

antimobbingorganisationen

Friends och är engagerad i EFS

Mikaelskyrkan i Uppsala.

9

JAG OCH EN KOLLEGA KOM IN PÅ ÄMNET TRO HÄROM-DAGEN, OCH SNART BÖRJADE MIN KOLLEGA ATT VISKASMALINA ABRAHAMSSON

att viska. Detta fick mig att börja fundera på varför tro har blivit så tabu i vårt samhälle. Vi kan prata om massa annat privat, men när det kommer till tro är vi ofta rädda.

– Jag tror att vi behöver stanna upp inför existentiella och djupa frågor. Vi behöver ta dem på allvar, men också avdramatisera. Det behöver inte bli dålig stämning för att börjar prata om tro.

Hon berättar också om hur det gick till när hon som konfirmand i Svenska Kyrkan själv började söka sig till en kristen tro.

– Jag kom dit med massor av frågor och funderingar, men jag upplevde att det inte togs på allvar. Vi pratade om andra viktiga saker,

VAD ÄR TED TALKS?

TED är en amerikansk organisation som an-

ordnar föreläsningsserier under mottot ”Ideas

worth spreading” (idéer värda att sprida).

Talare från vitt skilda branscher och organi-

sationer får under begränsad tid möjligheten

att dela sitt budskap och fånga publiken kring

just sina ämnen. TED startade redan 1984,

men fick ordentlig genomslagskraft först

när föreläsningarna började läggas upp på

internet 2006. TED har sedan dess blivit en

världssuccé.

www.tedtalks.com

som miljö och förintelsen, men inte om tro. I frikyrkan brottas vi också med detta till viss del. Vi vill göra ett sanningsanspråk, men också vara ödmjuka och öppna. Det är en jättesvår balans, det tippar lätt över åt ena eller andra hållet. Jag tror att vi som församling och kyrka

ändå är som mest attraktiva när vi verkligen är tydliga med vad vi står för. Under en vanlig lördagkväll vill vi samlas och göra en skön grej av att prata om de här frågorna.

Edvard berättar att ”Tio talare om tro” har varit öppet för alla, trots att den främsta målgruppen har varit unga vuxna och att han i efterhand har han fått ta emot mycket positiv respons.

VIKTIGT MED FLER FORUM

– Jag tror vi behöver hitta nya forum för att presentera Jesus. Jag vet flera som var på ”Tio talare om tro” som inte är kristna

sedan innan, vilket känns nervöst men också fantastiskt. Vi har sänkt lite trösklar, tror jag. Och som kyrka vore vi ju dumma om vi inte försöker jobba med att hitta nya möjligheter att presentera evangeliet.

Korskyrkan i Uppsala och Eventkollektivet anordnar samtalskvällar under rubriken ”Tio talare om tro”. Ett populärt arrangemang som prövar nya sätt att tala om tro.

10

Niklas Holmefur blir ny rektor på Örebro Missionsskola.

Niklas doktorerar vid Uppsala Universitet och är i nuläget tjänstledig från sin under-visningstjänst vid ÖMS. Niklas har tidigare arbetat som missionär och pastor inom EFK. – Det här känns jätteroligt, jag känner starkt för skolan och tycker att det ett jättestort förtroende att få möjligheten att leda skolan.

Niklas trivs bra med sina doktorandstudier och vill avsluta dem, innan han tillträder tjänsten 1 januari 2015 och då efterträder Owe Anbäcken som varit tillförordnad rek-tor sedan 1 januari 2013.

– Vi har många härliga människor i rörel-sen, så det känns absolut hoppfullt. Det faktum att vi har flera tjänster att erbjuda samtidigt, ger oss en större flexibilitet och fler möjligheter, säger Hanne Carlsson, vice ordförande i EFKs styrelse och del av rekry-teringsgruppen.

Just nu är rekryteringsprocessen inne i en mer sluten process. Av de 30 stycken personer som blev nominerade av EFKs för-samlingar och enskilda personer i rörelsen, valde rekryteringsgruppen att gå vidare med sex personer och tre kvinnor och tre män intervjuades. Underlag från dessa intervjuer presenterades sedan för hela EFKs styrelse på senaste styrelsemötet lördagen den 16 november. Styrelsen beslutade då att fortsätta processen och samtalen med fyra kandidater, två kvinnor och två män. I mitten av decem-ber kommer man samlas för ett extrainsatt styrelsemöte, där man enbart kommer att behandla just denna fråga.

HANNE CARLSSON, vice ordförande i EFKs styrelse

och del av rekryteringsgruppen.

REKRYTERING AV NY MD FORTSÄTTER

www.orebrofolkhogskola.se

FRANKRIKE-MISSIONEN 60 ÅR

I år firar EFKs missionsengagemang i Frankrike 60 år! 70 församlingar inom Evangeliska Frikyr-kan har genom åren stöttat arbetet i Frankrike. Idag fokuserar missionen i Frankrike och Europa på församlingsplantering, fattigdomsbekämpning och människohandel.

BARN- OCH UNGDOMSLEDARE Den 18 december i år träder en ny lag i bruk, som kräver att barn- och ungdomsledare inom ideella organisationer ska vara beredda att visa upp spe-cialdesignade utdrag ur brottregistret. Lagen syftar till att förhindra övergrepp mot barn och unga.

Vill du veta mer? Kontakta Susanne Olofsson, susanne.olofsson@efk.se eller 019- 16 76 41.

Styrelsen har inte tagit ställning till om man ska föreslå en eller två missionsdirektorer. Om det blir en missionsdirektor kommer högst sannolikt en biträdande missionsdi-rektor också att anställas. Målsättningen är att styrelsen, efter att man möts i slutet av januari, ska föreslå kongressen vem eller vil-ka som ska bli EFKs nästa missionsdirektor. Förslaget kommer även att diskuteras under EFKs regionala samlingar under våren.

FOTO: KARINA CLAESSON

ÖMS NYE REKTOR

Växande ledareI februari startar Församlingspro-grammets nya satsning för att stöt-ta unga ledare i tjänst. Utbildningen

heter Växande ledare som vänder sig till ledare mellan 25-40 år. Mer information finns på www.efk.se.

Sommaren 2014 slutar Anders Blåberg som Missionsdirektor (MD) för EFK. Då ska en eller flera nya missionsdirektorer vara redo gå in i tjänsten.

FOTO: MARIA BROLIN

11

FOTO:ISTOCKPHOTO

HER RENS AN DE ÄR ÖVER MIG, TY HAN HAR SMORT MIG TILL ATT FRAMBÄRA ETT GLÄDJE BUD TILL DE FAT TI GA. HAN HAR SÄNT MIG ATT FÖRKUN-NA BE FRI EL SE FÖR DE FÅNG NA OCH SYN FÖR DE BLIN DA, ATT GE DE FÖRTRYCK TA FRI HET OCH FÖRKUN-NAR ÅRET SOM HERREN VALT.LUK 4:18

EVANGELIETBEFRIAR MÅNGAI HELA VÄRLDEN

LÄS MER PÅ FÖLJANDE SIDOR

12

Ett budskapsom förändrar livVad har evangeliet för betydelse i de olika kulturella kontexterna som EFK finns och verkar i? Som enskilda församlingar och som del av en större försam-lingsrörelse, har vi ett gemensamt uppdrag att gå ut och förkunna evangeliet. Det gör vi genom vårt missionsarbete. Här får vi en glimt av hur evangeliet verkar i Latinamerika, Mellanöstern och Asien.

1 Vad har evangeliet för betydelse i människors liv och för kyrkan där du verkar?

2 Vad är det i evangeliet som fångar och som är så unikt?

3 Berätta om en person du mött som fått sitt liv förändrat.

1 – I Sydamerika handlar det mycket om att återfå sin värdighet, både inför Gud och människor och det i sig ökar drivkraften hos människor att förändra sina liv. Det sker en förvandling, som jag har sett och mött många gånger. Människor från olika bak-grunder, fattiga som rika, som i mötet med evangeliet fått sina liv förändrade genom att få bättre självkänsla, nytt hopp, en ljusare framtid och en ny värdighet.

2 – Religion och tron på Gud är inget nytt i Sydamerika. Men när människor upp-täcker evangeliet, går de ofta från en helgon-dyrkan till att få en personlig relation med Gud. Det är omvälvande och på mycket kort tid förändras deras liv fullständigt, det är som om evangeliet fysiskt uppenbaras.

3 – Hilda dos santos Souza, är 40 år och bor i östra Brasilien. Hon växte upp i en trasig och fattig familj och fick som tolvåring börja arbeta som barnflicka i en familj som inte behandlade henne väl. Efter en tid fick hon möjlighet att arbeta i en annan familj, men träffade där en kille som tillsammans med sina två vänner, våldtog henne. Det blev början till ett destruktivt liv, där Hilda

hade sällskap med många olika män, blev ut-satt för misshandel, hamnade i drogmissbruk och levde ett liv i prostitution. Hon fick flera barn och kände stor skam inför sig själv och sin familj. Räddningen kom, när hon en dag blev hon inbjuden till kyrkan och där mötte Jesus. Det blev starten till ett nytt liv. Idag är Hilda ledare för församlingen sociala projekt, som utgörs av en matbespisning. Hon är också invald i kommunens nämnd för socialt arbete och gift sedan 10 år tillbaka. I mötet med evangeliet, har Hildas upplevt en verk-lig förändring.

1 – Jag skulle säga att när evangeliet väl landar i människor här, innebär det ofta befrielse och frihet från fruktan över olika saker. Det handlar om fruktan för olika andemakter, fruktan för vad människor ska tänka och tycka, fruktan för evigheten och osäkerheten att inte veta hur det kommer att bli på domens dag.

2 – Här är Gud väldigt mäktig, men också väldigt avlägsen och nyckfull. Man vet aldrig om han bryr sig på riktigt. Man kän-ner också mer skam än skuld och skammen är det som kommer mellan mig och Gud.

ANNA-MARIA JONSSON,

Regionledare Sydamerika

MAGNUS

Mellanöstern

13

FOTO

: ISTOCK

PHO

TO

Budskapet om Jesus tar bort den skammen och det gör att många reagerar med glädje. Gud fortsätter att vara mäktig, men genom Jesus kommer han nära, bryr sig och visa sin oändliga kärlek på ett väldigt påtagligt sätt.

3 – Jag har en vän här som hade en mycket svår uppväxt. Han är uppvuxen i en muslimsk familj, men hans pappa dog i en eldsvåda när han var liten och hans mamma lämnade familjen kort därefter. Hans bror missbrukade droger och i stort sett fick han klara sig själv när han växte upp. Han var mycket rädd för framtiden och såg problemen i sitt liv som ett slags straff. Men så, för sex år sedan kom han till tro och döptes och sedan dess har han ald-rig känt sig ensam. Hans liv är fortsatt svårt på många sätt men han berättar att han ofta upplever en översvallande glädje över livet, över att inte vara ensam, och över att ha börjat lära känna den gud som skapat allt.

– En annan man här, tog emot Jesus, blev frälst och fylld av glädje och iver att få tjäna Gud och berätta för andra. Men efter att han berättat evangeliet vidare för sina vän-ner, misshandlade de honom. Det skapade

förvirring hos mannen, men de slog inte ner hans tro. Den radikala förändring som han och många andra upplever när de tar emot evangeliet, tar sig många uttryck och blir ofta livsförvandlande.

JOSEFIN FÅLLSTEN

Regionledare Asien

1 – Evangeliets betydelse har i grunden samma betydelse för människor i Asien som överallt annars på jorden: Att man får gemenskap med Gud. Men, det är klart att varje människas upplevelse av detta är unik. Det är svårt att säga något generellt om Asien, eftersom det är 4 miljarder människor

vi pratar om, men på flera håll, såsom i Indien och Kina växer kyrkan trots hot och förföljelse. Under 2013 har den pakistanska kyrkan varit mer utsatt än tidigare. Kyrkor har bränts ned och människor har dödats för sin tro. Samtidigt som kyr-

kan växer på olika håll ökar också behoven av vägledning i lärjungaskap och teologisk fördjupning och mognad. Afghanistan är det land som näst efter Nordkorea anses svårast att leva i som kristen.

2 – Det är ofta, jag vågar nästan säga jämt, så att människor som kommer till tro i Asien först blir intresserade av Jesus därför att de får se någon typ av under. Att de själva blivit helade, har en släkting som blivit frisk efter förbön, eller det som vi hör om ofta att särskilt muslimer, drömmer, att Jesus kom-mer på besök hos/visar sig för dem.

3 – Karma är 29 år och är en av de före detta buddistmunkar som fått hjälp genom EFKs stöd till att hjälpa unga pojkar ut ur kloster i Bhutan. Karma och hans yngre bror såldes till klostret när Karma var åtta år gam-mal, och hans pappa och styvmamma inte ville veta av honom längre. Han är uppvuxen i buddistklostret, i en väldigt destruktiv miljö som innehöll misshandel och misär. Tack vare sin bror, fick Karma hjälp ut ur klostret och lever han ett fritt liv och är kristen. Karma brinner för att fler buddistiska munkar ska få höra om Jesus och har hjälpt flera munkar att lämna klostret.

– La, är en ung tjej från Laos. Hon flyttade till stan för att hitta ett arbete men blev rånad, en dag när hon var ute och gick. Rånarna tog allt vad hon hade av pengar och arbetsintyg och hon skadade armbågen svårt. På vägen hem, modfälld efter överfallet, på vägen tillbaka, hörde hon på avstånd att någon talade samma stamspråk som hon. Personen i frågade visade sig vara pastor och genom honom fick hon möjlighet att arbeta på ett tvätteri. La följde också med honom till kyrkan, där hon senare tog emot Jesus och nyligen döptes.

NÄR EVANGELIET LANDAR I MÄNNISKOR HÄR, INNEBÄR DET OFTA BEFRIELSE OCH FRIHET FRÅN FRUKTAN.MAGNUS

Evangeliska Frikyrkan hjälper unga pojkar som sålts till kloster. Bland annat fick Karma, 29 år, hjälp (läs mer nedan). Karma och hans yngre bror såldes till klostret när Karma var åtta år gammal, och hans pappa och styvmamma inte ville veta av honom längre.

14

Starta en församling i Göteborg?Björkhöjdskyrkan i Västra Frölunda har lagt ner sin verksam-het och ställer nu sin kyrkolokal till förfogande om det finns en grupp av människor som vill plantera en ny församling där. Hör av dig till Cahtrine Nygren cahtrine.nygren@efk.se Tel: 070-303 71 00

FILM OMMÄNNISKOHANDEL

27 miljoner människor beräknas vara offer för människohandel i världen. Vill du veta mer om handeln med människor? Filmen Nefarious är en doku-

mentär som belyser ämnet på ett oerhört starkt sätt. Hör av dig till stefan.emilsson@efk.se, om du vill låna filmen och visa upp i din församling!

Se trailer på Youtube. Sökord: ”Nefarious: Merchant of Souls Official Trailer”

Step out into a new worldStepOut är ett praktikantprogram för unga som vill

komma ut i världen och upptäcka vad mission kan

handla om. Sök du också! Sista ansökningsdatum är 1 mars.

Läs mer på www.stepout.nu

Annons_Direkt _2013_dec.indd 1 2013-11-26 15:41:26

Du ska arbeta med barn- och famil-jefågor inom EFK. Berätta lite om dig själv?– Jag är en obotlig optimist och livsnjutare, trebarnsmamma och hustru, som tycker om att springa, tapetsera och laga mat till många.

Vad ska du görapå Församlingspro-grammet?– Jag kommer att ingå i ett team som ansva-rar för barn- och familjefrågor inom EFK. Jag hoppas på att få inspirera och ge verktyg för att tron på Jesus ska vara levande och naturlig i hemmet; köksbordskristendom.

Vilka behov har du mött vad gäller barn- och familj och församling? – Vi föräldrar är ganska vana att låta andra ta hand om våra barn i förskola och skola/fritids, och det blir lätt så att även den kristna tron läggs på entreprenad till någon ledare i kyrkan som träffar barnet en timme i veckan. Men många föräldrar längtar efter att bönelivet, samtal om tron och bibelläs-ning ska fungera i hemmet, men man vet inte riktigt hur det kan gå till. Det är också

MARIA FURUSAND, har arbetat som barn- och fa-

miljepastor på 60 % i Folkkungakyrkan, före detta Elimkyrkan i

Stockholm och har nyligen påbörjat en deltidstjänst på Evang-

eliska Frikyrkans Församlingsprogram.

HEJ MARIA FURUSAND!

flera församlingar som funderar över hur de ska kunna bygga en alla generationers församling. Båda de här sakerna tror jag är avgörande faktorer för församlingens överlevnad.

Vad ser du fram emot i din nya

tjänst?– Att få möta människor i våra försam-lingar, och få inspirera och dela med mig av det vi har jobbat mycket med i Folk-ungakyrkan.

FOTO: ELIMKYRKAN

NYTT OM NAMNDAVID GELINDER tillsvidareanställdes (100 %) som informatör och lärare på Örebro folkhögskola 131101.

ÅSA MOLIN visstidsanställdes (35 %) som lärare på Örebro Missionsskola 130801–131231.

LINA SAMUELSSON tillsvidareanställdes (75 %) som kock på Götabro kurs- och konferensgård 131001.

SILAS VALERIO anställdes enligt anställnings-formen anställning till särskilda befattningar (100 %) som missionär/pastor i Lugnetkyrkan i Falun 131001–190731.

MARTIN WÄRNELID visstidsanställdes (10 %) som kursledare ledarutbildning för Församlingspro-grammet 131001–141031.

MALIN RÅSBERG, tidigare missionär i Serbien viss-

tidsanställdes (50 %) som butiksansvarig på Bra&Begagnat

City, Örebro 131101-140630.

FOTO: DAVID GELINDER

15

KALENDER

januari 18 Temadag: Vägens folk i valens tid, Kustkyrkan i Jävre i samarbeta med Örebro Missionsskola (ÖMS). 31 Ekumenisk studiedag på ÖMS: ”Missionshaped Church - Kyrka i ett postkristet samhälle”.

februari 1 ”Ett levande ord från Gud” - en temadag om bibelsyn och bibelbruk på ÖMS (Tillsammans med Svenska Folkbibeln och SEA). 5-6 Start för Växande ledare utbildning, Stockholm 7-9 Släck inga bränder - tänd eldar. Inspirationshelg för social initiativ. Immanuelskyrkan, Stockholm 15 Vägens folk – hur möter vi framtiden. Regional samling om mission. Övik. 22 Vägens folk – hur möter vi framtiden. Regional samling om mission i Växjö

mars 2 En heldag inför Guds ord. Regional samling, ÖMS i Östermalmskyrkan, Kristianstad 8 Vägens folk – hur möter vi framtiden. Regional samling om mission. Norrköping 14 Öppet Hus - Programmet för Mission och Interkulturella Studier (PROMIS) och Örebro Teologiska Högskola 15 Heart for Muslims, Immanuelskyrkan i Örebro. 21-22 Växande församlingar. Regional samling och nätverksträff, Falun 29 Växande församlingar. Regional samling och nätverksträff, Örebro

april 4-5 Växande församlingar. Regional samling och nätverksträff, Uppsala 5-6 En heldag inför Guds ord. Regional samling, ÖMS i samarbete med Korskyrkan, Borås 5 Decenniernas fest – återträff för Örebro Missionskola och Götabro Missionsskola 1964, 1974, 1984, 1994 och 2004

Se kalendern på www.efk.se för respektivearrangörs webbplats.

Kongress 2014

Den 1-3 maj 2014 i hålls Evangeliska Frikyrkans Kongress i Lugnetkyrkan, Falun.

Temat är Församling i en otrogen tid.

ASYLPROCESSENS ABC ! Just nu håller arbetsgruppen Forum för mångkultur och religionsmöte på med att ta fram nytt material om bl.a. asylprocessens ABC och hur församlingar kan vara ett stöd och till hjälp för asylsökande. Materialet väntas vara klart våren 2014.

Vill man ha rådgivning i t.ex asylprocesser så kan man ringa EFKs flyktingtelefon på 070- 3126694.

ALMANACKA FÖR 2014

Vill du ha EFKs almanacka 2014? En bra almanacka full med tänkvärdheter och nedslag runt om i världen. Fyll i dina adressuppgifter på

www.efk.se så skickar vi en med posten.

Vid årsskiftet går Evangeliska Frikyrkan och EFK UNG samman. Samgåendet är efterlängtat av många och är en följd av en pro-cess som pågått i flera år. Anledningarna till samgåendet är att man vill verka för en hel församlingsrörelse.

Mentorsgrupper och ledarutvecklingsfrågor för ungdomsledare samt Torp Tonårskonfe-rensen, kommer efter årsskiftet att flyttas till Evangeliska Frikyrkans församlingsprogram, såsom frågorna kring barn och tro gjordes efter Kongressmötet 2012. Efter årsskiftet kommer ett nytt program

EFK OCH EFK UNG GÅR SAMMAN

startas, dit Festivalen Frizon kommer att relatera. Det nya programmet ska arbeta vidare med att vara en ung röst i rörelsen och med frågor som rör förnyelse och föryngring av rörelsen.

Läs mer på www.efk.se

FOTO:ELIAS SJÖGREN

16

Förhindra att fler barn blir sexuellt utnyttjade!I Brasilien utnyttjas ett barn sexuellt var åttonde minut. Sommaren 2014 arrangeras fotbolls-VM i Brasilien. När matcherna är över och kamerorna släckts för dagen, sätts ett nätverk av människor i rörelse som inte är i Brasilien för fotbollens skull. Många barn riskerar att fara illa, barn som redan idag är utsatta.

Var med och hjälp utsatta barn till att få skolgång och en meningsfull fri-tid. Utan rädsla för att bli utnyttjade! Ge fler barn möjligheten att få uppleva fotbolls-VM som den fest det är och ska vara!

POSTTIDNING B

Mer om räddningsaktionen på www.barnhjalpen.com. Ge via sms eller bankgiro 900-5455, ange projekt K535. Julgåvan är skattereduktionsgrundande.

Ge via sms!Skicka EFKJULtill nummer72980 så gerdu 100 kronor.

Var med och ge en meningsfull julklapp!