Fjäderfä 07-2012 35

Nu seglar Bjärefågelunder förlig vind

Majsfälten vajar fagert när Fjäder-fäs utsände beskådar Bjärehalv-öns vackra vyer. Vattnet i Skälder-viken, Laholmsbukten och utöverkattegat glittrar och faktiskt när jagblickar ut över jordbrukslandska-pet, är det inte också soja somodlas intill vägen fram mot Bjäre-fågels slakteri i Torekov?– Jo, det är soja. Vi provar detta isamarbete med JTI*. Syftet är attundersöka om det kan gå att ersättaden importerade sojan med svensk-odlad soja till kycklingfodret.Det säger Per-Olof Ingemarsson,Bjärefågel, när vi färdas genomBjärehalvöns fantastiska nejder.

Tror du på riktigt att det är möj-ligt att odla soja här på Bjäre-halvön till er kycklinguppföd-ning, så att ni kan komma ifrånimportsojan?– Ja det gör jag. Sojan skullekunna passa lantbruket här. Vi har lätta varma jor-dar och bevattningsmöjligheter finns här på halvön.

Tanken är att sojan skulle kunna gå in som andragröda hos lantbrukaren när den tidiga, rikskända,

Vägen fram till dagens kycklingföretagBjärefågel, har knappast varit rak ellerenkel för bröderna Martin och Per-OlofIngemarsson. Men med stark vilja och god förmåga attanta alla de utmaningar som kan möta enmindre livsmedelsföretagare har de lyckats. Deras tjugoåriga kycklingföretag är i dagväl etablerat som en liten men värdefull del idet svenska matfågellandskapet.

Bakom Per-Olof Ingemarsson odlades förr potatis och han hade härockså tillsammans med brodern Martin gåsuppfödning under mångaår. Numera ligger dock fokus endast på företagets majskyckling.

Tidningen Fjäderfä nr 7-2012.

36 Fjäderfä 07-2012 Fjäderfä 07-2012 37

Bjärepotatisen är skördad. Den kvävebindande sojanskulle på så sätt kunna bli ett bättre odlingsalternativför halvöns potatisodlare än det gräs, klöver medmera som de sår på potatisåkrarna i jordförbättrandesyfte. (Läs mer om odlingsförsöken i en annan arti-kel i denna tidning). När det gäller foder kan nämnasatt Bjärefågel samarbetar med Vallberga Lantmän.Började med gässMen låt oss att ta saken från början innan vi går inpå dagsaktuella intressanta utvecklingsprojekt inomBjärefågel. Verksamheten inleddes på 1980-talet avbröderna Martin och Per-Olof Ingemarsson. De äruppvuxna på ett lantbruk i Torekov, ett stenkast fråndet nuvarande slakteriet, och på gården odladesspannmål och grönsaker. Under deras uppväxt fannsäven grisar på gården men både slumpens skördaroch egna önskemål gjorde att de allt mer gled överpå fjäderfäsidan.– De allra första stegen tog sin början genom enannons om att det fanns 30 gässlingar till salu. Per-Olof ringde på annonsen och så var de igång somgåsuppfödare i liten skala med mest släkt och vännersom kunder.– Det var roligt. Gäss är trevliga djur att jobba medoch året därpå hade vi 180 gäss och vi ökade sedansuccessivt vår uppfödning och med hjälp av ett slak-teri på Hallandsåsen fungerade det riktigt bra.När omnejdens kundstock inte längre räckte tillreste Per-Olof till Stockholm. Med sig i bagagethade han ett antal slaktade gäss och genom besök påfina restauranger skapade han kontakter och såldesin vara. Åren gick och volymerna växte ytterligare.Samtidigt fortsatte man parallellt med grönsaksod-ling och även uppfödning av kyckling och kalkon imindre skala.Byggde eget slakteriGässen var dock på den tiden det mest intressantaför bröderna Ingemarsson och gåsförsäljningen

spreds ut över landet och till slut nådde man envolym som slaktaren på Hallandsåsen inte kunde ta.Följden blev att man tog beslut om att bygga ett egetslakteri. Året var 1997 och den nya slakterilokalenvar på 300 kvadratmeter.– Men starten blev inte alls som vi hade hoppats.När allt var klappat och klart för den första slaktom-gången visade det sig att man i prover från gås-gruppen hade konstaterat salmonellasmitta. Det blevtvärstopp med avlivning och sedan fördröjd start islakteriet, säger Per-Olof som inte sticker under stolmed att man var i ett riktigt besvärligt läge och äveni ekonomisk knipa.

Vad göra? Hur skulle man reda upp situationenoch hur skulle man göra för att kunna gå vidare?– På inrådan av en vän åkte Martin och jag tillFrankrike. Tanken var att vi skulle försöka att slapp-na av och vila något. Det gjorde vi nog men mestblev besöket i Frankrike till en studieresa. I matlan-det Frankrike fanns ett rikt utbud av fjäderfäproduk-ter som vi synade i sömmarna. Vi fick inspirationoch när vi kom hem bildade vi en grupp för attdiskutera utvecklingsvägar. Svaret blev att man skulle försöka hitta någonform av specialuppfödning och egen nisch. Eko-kyckling var ett av alternativen som studerades menvi valde istället ett koncept utan koccidiostatika, vil-ket krävde en lägre beläggning. Vi ville inte helleratt andra mediciner skulle användas och inte hellerskulle någon saltlake sprutas in i kycklingen, berät-tar Per-Olof.Majs blev möjligtSå blev det också, en nischad kvalitetskycklingskulle produceras och därtill i konceptet kom tankarpå att ha majs i fodret.– Jag läste en artikel om att majs var bra och medhjälp av kockar teststekte vi kyckling uppfödd påmajsfoder.

Per-Olof ger inte sken av att dessa utvecklingsstegvar enkla att ta. Det handlade istället om mycketarbete och osäkerhet om framtiden.Majsen fungerade och frågan om det enda alterna-tivet var importerad majs inställde sig snabbt. Ellerkunde majs odlas till kycklingfoder i Sverige?– Alla vi talade med menade att svenskodlad majsinte var att tänka på men vi släppte inte tanken. Vihade GMO-frihet som ett krav men hur säker kundeman då vara på USA-majsen i detta avseende?Under en period använde man även majs frånFrankrike men från 2004 är majsen odlad i Sverige,främst på Bjärehalvön och i Glumslövs backar söderom Helsingborg. Det visade sig nämligen att det gårfint att odla majs till produktion av kycklingfoder.Vågade inte fortsätta med gässParallellt med arbetet med majsfodret byggde Bjäre-fågel till sitt slakteri i Torekov (år 2000) och arbets-fördelningen mellan bröderna blev så att Per-Olofjobbade med framför allt marknad och försäljningmedan Martin tog hand om produktionen (uppföd-ning och slakt) och det blev även han som tog över

föräldragården.– Vi fortsatteockså med gässflera år in på2000-talet men tillslut vågade vi inte längre fortsätta på grund avriskerna för salmonella. Kalkonuppfödningen avbåde mini- och styckningskalkon hade vi dock kvarmen det var svårt att få ekonomi i den produktionen.Läget var helt enkelt ganska dåligt med hela företa-get och vi var tvungna att göra något.Till trassligheterna hörde även att en grossist somIngemarssons anlitade för en mycket stor del av sinförsäljning gick i konkurs. Beslutet blev att slutamed den förlustbringande kalkonverksamheten. För-ändringarna gjorde att man minskade bolagetsomsättning från 18 miljoner kronor till fyra miljo-ner.Fokus på kyckling– Vi trodde dock på kycklingarna och i vår omstartgjorde vi en plan från det året, 2004, fram till 2011. I dag, år 2012, kan konstateras att man har lyckats

Så småningom stod det klart för Per-Olof Ingemarsson och hans brorMartin att Bjärefågel skulle satsa på en kyckling med någon form avegen nisch. Få trodde dock på deras idé att odla svensk majs tillkycklingarna. Men här står Per-Olof i böljande majsodlingar på Bjä-rehalvön och odlingar finns även i näraliggande Glumslövs backar.

Bjärfågels uppfödning är spridd på 17 djuravdelningar. Storlekarna ligger i spannet 120-1 200 kvadrat-meter, denna är på 450 kvadratmeter för dessa 4 000 djur. Slakteriet ovan till höger byggdes 1997 och detär tillbyggt en gång sedan dess.

38 Fjäderfä 07-2012 Fjäderfä 07-2012 39

och omsättningen ligger på cirka 40 miljoner kronor.Antalet anställda är för närvarande 24 personer.Företaget har fyra delägare där bröderna Martin ochPer-Olof Ingemarsson äger 80 procent och utöverdet har bland annat har Ulf och David Andersson påLassagård tio procent. Ägarna utgör även styrelseoch man håller möten varje månad då man noga gårigenom företagets utveckling.Fem externa uppfödareBjärefågel har fem externa kycklinguppfödare ochman är i dag, med en slakt av 12 000 kycklingar iveckan (625 000 per år), ett litet men väl nischatföretag i Matfågelsverige. På ”nivån en procent avSveriges kycklingproduktion” är målet att vara ettkomplement och premiumsortiment inom svenskkycklinguppfödning.Medlem i Svensk FågelBjärefågel är också sedan 2011 medlem i SvenskFågel och Per-Olof säger att det känns bra.– Svensk Fågel är en fin organisation som medsina kunskaper på olika områden är bra för oss.Nämnas bör också att Bjärefågel sedan tidigareäven är med i kvalitetssystemet Svenskt Sigill.Höga uppfödningskostnader– Ökad volym är inte viktigt för oss utan det handlarom att skapa lönsamhet. Vi har högre kostnader änden gängse svenska kycklingproduktionen, som ärav hög kvalitet även den. Men våra merkostnadermåste vi ta ut i vår försäljning, säger Per-Olof.Att Bjärefågel är dyrare att producera beror på fak-torer som lägre beläggning, långsammare uppföd-ning, dyrare foder med mera samt små partier somgår till försäljning runt om i landet. Läs mer omdetta i faktaruta efter artikeln.Säljer i hela landetBjärefågel finns numera med i sortimentet bådeinom dagligvaruhandeln (Ica, Coop, Axfood) ochhos grossisterna (Martin & Servera, Menigo, SvenskCater). Dessutom har man ett bra samarbete med ettantal kötthandlare och kockar. Men marknaden ärtuff och sälja en extra dyr produkt går inte av sigsjälv.– Visst är det tufft men det får det gärna vara. Detviktiga är att ärlighet och hederlighet värderas högttycker jag, säger Per-Olof Ingemarsson som står iständig kontakt med marknadens parter.Roliga konsumentkontakterKonsumentkontakter hör också till en rolig del avvardagen för Per-Olof.– Det är många ungdomar som hör av sig till ossoch det är jätteroligt.

Vad vill ungdomarna?– De har ofta sakliga frågor om hur vi föder uppfåglarna och det kan handla om viktiga detaljer sombeläggning och användning av antibiotika.Provar nya försäljningskanalerPer-Olof säger att de inom Bjärefågel hela tiden harsagt att de inte ska öppna egna butiker för att säljasin kvalitetskyckling men efter ett besök i Lund där”nya” saluhallen nu öppnar har man bestämt sig föratt göra ett undantag.– Saluhallsbutiken kan bli en fin marknadsplatsdär vi får visa vår Bjärekyckling. Att vara med därhandlar om varumärkesvård. Vi kommer att ha Roti-sol-grillarna igång, bjuda in kockar och ha olikaarrangemang som bör kunna öka försäljningen iandra butiker. Här kommer vi också att kunna ta åtoss många synpunkter från konsumenterna vilket ärviktigt.Ytterligare en nyhet är nätförsäljning i Danmarkdär Bjärefågel sedan i somras finns med i en nätbu-tik (nemlig.com).– Vi testar detta året ut och sedan utvärderar vi föratt se om det blir en fortsättning under 2013.Näraliggande Danmark är en form av export menBjärefågel har kontakter i fler länder. Per-Olof besö-ker bland annat Polen och en testsändning är på vägtill Australien, tillsammans med andra livsmedelfrån Sverige. Men Per-Olof betonar att dessa försöktill att vidga marknaden sker i mycket liten skala ochhan vill inte ge sig in i större projekt än han kan han-tera. Bygger stallSom ett tecken på att man på Bjärefågel verkligentror på framtiden, kan nämnas att ett nytt stallbygge

planeras av Martin och Per-Olof. Tillstånden ärklara och byggnationerna ska inledas underhösten. Per-Olof utesluter inte att det blir ytter-ligare stallbyggen framöver men några ytor avgängse storlekar på 4 000 eller 8 000 kvadrat-meter i samma byggnad är det inte tal om.– För vår del handlar det om små stall. Vårtstall i höst blir till exempel på totalt 1 200 kva-dratmeter fördelat på två avdelningar.

Är det inte frestande att bygga större för attsänka kostnaderna och öka effektiviteten?– Nej. Vårt koncept är som det är och vi sökerpå många sätt våra egna vägar. Men det är klartatt vi inom detta ändå på olika sätt strävar eftereffektiviseringar. Per-Olof trycker på både personalens och deexterna uppfödarnas starka engagemang somen viktig del i att Bjärefågel i dag är där man är.– Vi känner att vi lär oss något nytt varje dagoch vi känner alla god tillförsikt. Kycklingentillhör framtidens livsmedel.

Sven Secher

Läs mer om Bjärefågel ”Fakta” på nästa sida!

*JTI är Jordbrukstekniska Institutet och i Fjä-derfä nummer 5-2012 skrev agronom FredrikFogelberg om försök i Sverige med odling avsoja för foderproduktion. Fredrik menade i denartikeln att svensk sojaodling är fullt möjligtoch i artikeln ovan ser vi att praktiska försökpågår inom svensk kycklingproduktion.

Läs längre bak i denna tidning mer om försökenmed sojaodling på Bjärehalvön.

Nu vill Per-Olof Ingemarssonfå igång svensk odling av sojatill tillverkningen av kyckling-fodret. Projektet drivs till-sammans med JTI*.Läs mer om sojaförsökenlängre bak i denna tidning därvi besöker en av odlarna,potatisodlaren AndersHugosson.

Foto: Sven Secher.

Per-Olof jobbar hårt med varumärket Bjärefågel.Etablering i saluhallen i Lund ingår i det arbetet.

Per-Olof Ingemarsson, till vänster, står i ständigkontakt med marknadens olika kunder. Att sälja endyrare kyckling går inte av sig själv.Martin Ingemarsson, till höger, var ute på torskfiskeden augustidag som Fjäderfä besökte Bjärefågel.Han ansvarar för företagets uppfödning och slakt.

Foto: Joachim

Karlsson

40 Fjäderfä 07-2012

Geografi: Slakteriet ligger i Torekov påBjärehalvön i nordvästra Skåne. Kyckling-uppfödningen finns även den i huvudsakpå BjärehalvönÄgare: Martin och Per-Olof Ingemarssonäger 80 procent. Ytterligare två personeräger tio procent vardera. En av dessa ägareär Ulf och David Andersson på Lassagårdsom även är uppfödare åt BjärefågelProdukter och verksamhet: Producerar ochsäljer majskyckling under varumärket Bjä-refågel. Den årliga slakten omfattar cirka625 000 kycklingar per år (12 000 pervecka)Antal stall och uppfödare: Sex uppfödare,varav Bjärefågel själv är en. Totalt 17 stal-lar med djurutrymmen på mellan 120 och1 200 kvadratmeterAktuellt just nu: nätbutik i Danmark, salu-hall i Lund och nytt stallbygge på Bjäre-halvön.

Läs om Bjärefågel på föregående sidor.

Som nämns i artikeln blirproduktionen av Bjärefågelsmajskyckling dyrare än van-lig svensk kyckling. Detta avflera skäl:• Dyrare foder (majs)• Ingen koccidiostatika• Lägre beläggning, maxi-malt 18 kilo per kvadratmetertillåts• Längre uppfödningstid,cirka 40 dagar vid 2,1 kilosvikt• Lastning för hand med ”tvåhänder och invikta vingar påvarje fågel”• Fler dagars tomhållning(aldrig mindre än två veckor)• Alltid hängmörning cirka20 timmar (0 gradigt). Djur-kroppen tappar cirka tre pro-cent i vikt under mörningen• Inget vatten eller saltlake

sprutas in i köttet• Handarbete i styckningen(filéar för hand och binderupp fågeln för hand innanden placeras i tråget, vilketger ”många anställda per kilokyckling”)• Små leveransvolymer tillkunderna.Uppskattningsvis ligger skill-naden i produktionskostnadmellan Bjärefågels majs-kyckling och svensk normal-kyckling på cirka 30 procent,enligt bedömningar av Bjäre-fågel. Observera också attkonkurrerande importkyck-lingar, som produceras tillandra djurskydds- och smitt-skyddsregler än de svenska,ofta (som bekant) säljs tillpriser som ligger under pro-duktionskostnaden för allsvenskuppfödd kyckling.

Dyrare produktionFakta Bjärefågel

Böljande majsfält på Bjärehalvön. Majsen skördas vid cirka 30procents vattenhalt och kärnorna torkas sedan stegvis ner tilllämplig vattenhalt. Majsfodret tillverkas av Vallberga Lantmän.

Foto: Sven Secher