till naturvetenskapliga fakultetsstyrelsens sammanträde ... · pdf fileatt ge vicedekan...

Till Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsens sammanträde 2015-02-26: dekanusåtgärder för perioden 2015-01-07 – 2015-02-17 Protokoll och handlingar finns på http://www.science.gu.se/intranat/organisation/protokollledning/ 2015-01-09, Entledigat en ledamot och utsett en ny i forskarutbildningsberedningen. 2015-02-17, § 3: Nominerat vicedekanus Stefan Hulth till ledamot i utbildningsnämndens kvalitetsutskott.

http://www.science.gu.se/intranat/organisation/protokollledning/

2014-12-11

Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (1) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, 405 30 Göteborg 031-786 00 00, 031-786 48 39 (fax) www.science.gu.se

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Fakultetskansliet för naturvetenskap Stefan Hulth

PM Dnr V 2015/177 Fakultetsstyrelsen

Betygssystem Bakgrund

Rektor beslutade 2014-12-22 (se bilaga, V 2014/460) att det vid Göteborgs universitet ska finnas fyra betygsystem. Rektor har anmodat fakultetsstyrelserna att besluta om vilket/vilka betygssystem som ska användas vid respektive fakultet.

Utbildningsberedningen behandlade frågan om betygssystemen 2015-02-04 och vid diskussionen framkom följande när det gäller användandet av dem:

U, G eller VG: Används i de flesta sammanhang idag.

U eller G: Används vid t.ex praktikkurser och laborationer.

U, 3, 4 eller 5: Används på t.ex. KMB vid betygssättning av Chalmersstudenter (U, G och VG för studenter på GU).

ECTS: Används inte. Efterfrågas av vissa, framförallt internationella studenter.

Sammanfattningsvis förordades att fakultetsstyrelsen beslutar om en fortsatt användning av det tregradiga betygssystemet U, G eller VG samt det tvågradiga systemet U eller G. ECTS-systemet bör utredas innan man kan ta ställning till ett eventuellt införande.

Förslag till beslut:

Fakultetsstyrelsen föreslås besluta att;

de tregradiga (U, G eller VG) och tvågradiga (U eller G) betygssystemen kan användas inom fakultetsstyrelsens ansvarsområde

att ge vicedekan Stefan Hulth i uppdrag att utreda frågan om införande av ECTS-systemet.

2015-02-04

Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (1) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, 405 30 Göteborg 031-786 00 00, 031-786 48 39 (fax) www.science.gu.se


Fakultetskansliet för naturvetenskap Stefan Hulth

PM Dnr Fakultetsstyrelsen

Inrättande av ny utbildning Bakgrund

Utbildningsplanen för Högskolans basår togs 2007 och syftade till att ge kompletterande behörighet i naturvetenskap och matematik. Detta gällde bland annat blivande lärare i naturvetenskap.

I den utbildningsplan för det naturvetenskapliga basåret som togs 2013-12-17 ändrades namnet till Naturvetenskapligt basår för att tydliggöra utbildningens naturvetenskapliga innehåll.

I Ladok, och därigenom även på antagning.se, har dock utbildningen fortsatt varit benämnd Högskolans basår då antagningsenheten menade att en väl inarbetad utbildning (sedan ht- 07) inte bör byta namn. Detta skulle ställa till besvär för de som har utbildningsmoment efter sig, och som önskar examineras på dessa i framtiden.

Förslag till beslut

I samråd med Ladok samt ansvarig institution, föreslås att fakultetsstyrelsen inrättar en ny utbildning (med identisk utbildningsplan med den från 2013) med namnet Naturvetenskapligt basår och koden Z1BAN.

Genom denna åtgärd särskiljs den nya utbildningen från Högskolans basår (Z1BAS) samt ges ett namn som i större utsträckning svarar mot innehållet i enlighet med beslutet från 2013.

BOKSLUT 2014

FAKULTETSSTYRELSEN 2015-02-26

Avräkning utbildningsuppdraget 2014

Naturvetenskapliga fakulteten Takbelopp 2014 186 421 Utfall inkl in- och utresande 176 404 Resultat -10 017 Över/underskott fr 2013 -9 015 Ackumulerat över/underskott -19 032 5 % av takbeloppet 9 321 Återbetalning -9 711 UB (förs över till 2015) -9 321


Avstämning grundutbildning 2014


Uppdrag totalt Utfall Uppdrag Att avräkna

HST HPR tkr tkr tkr Bio 552 439 24 316 25 876 -1 560 Fy 219 154 8 794 9 083 -289 Geo 329 269 14 897 15 923 -1 026 KMB 481 380 22 452 23 332 -880 KV 142 138 7 741 7 767 -26 MV 313 194 12 836 13 353 -517 Tot 2 036 1 574 91 036 95 334 -4 298



HST A: bildningsuppdrag Prislapp 12 991(HST) Prislapp 20 919 (HPR)

Bildning

Uppdrag Utfall Att

avräkna HST A HPR A Uppdrag tkr HST A HPR A Utfall tkr tkr

Bio 54 41 1 549 54 34 1 413 -136 Fy 48 36 1 377 45 25 1 108 -269 Geo 18 14 516 11 12 394 -122 KMB 0 0 0 0 0 0 0 KV 0 0 0 0 0 0 0 MV 0 0 0 0 0 0 0 Tot 120 91 3 442 110 71 2 914 -527



HST B: ordinarie uppdrag Prislapp 21 349 HST Prislapp 34 378 HPR

Ordinarie

Uppdrag Utfall Att

avräkna HST B HPR B Uppdrag tkr HST B HPR B Utfall tkr tkr

Bio 498 398 24 328 448 388 22 903 -1 425 Fy 171 118 7 707 170 118 7 686 -21 Geo 311 255 15 406 280 248 14 503 -903 KMB 481 380 23 332 443 378 22 452 -880 KV 142 138 7 767 142 137 7 741 -26 MV 313 194 13 353 313 179 12 836 -517 Tot 1 916 1 483 91 893 1 796 1 448 88 122 -3 771

Resultat T1-T3 2014 Resultat T1-T3 2014 INSTITUTION / MOTSV V10-19 V20-23 V24-26 V28-29 Totalt Grund Forsk Bidrag Uppdrag Biologi och miljö 5 691 -8 483 -2 654 -72 -5 518 Fysik 2 746 9 377 795 -1 12 917 Geovetenskaper 2 792 -2 004 -1 016 -422 -650 Kemi och molekylärbiologi 2 349 3 135 -1 179 102 4 407 Kulturvård -4 282 148 -18 -37 -4 189 Matematiska vetenskaper -87 2 144 -80 0 1 977 NMR -1 -99 423 0 323 Sven Lovén -782 -4 390 -1 305 183 -6 294 Herbariet 0 107 28 -196 -61 Summa inst/motsv 8 426 -65 -5 006 -443 2 912 Fakultetsgemensamt -2 196 6 074 148 -742 3 284 TOTALT 6 230 6 009 -4 858 -1 185 6 196


Balanserat kapital & oförbrukade bidrag T3 2014


INSTITUTION / MOTSV

Oförbr bidrag (ex anl)

Oförbr bidrag (ex anl)

Förändring 2014 Bal kap Bal kap

2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31Biologi och miljövetenskaper 83 860 83 232 -628 -17 732 -23 250Fysik 17 471 10 686 -6 785 6 723 19 640Geovetenskaper 37 361 30 938 -6 423 542 -108Kemi och molekylärbiologi 65 526 80 877 15 351 16 140 20 547Kulturvård 9 583 11 832 2 249 1 375 -2 814Matematiska vetenskaper 2 266 3 616 1 350 2 203 4 180NMR 87 540 453 -545 -222Sven Lovén 2 310 366 -1 944 -4 525 -10 819Herbariet 805 873 68 480 419Summa inst/motsv 219 269 222 960 3 691 4 661 7 573

Fakultetsgemensamt 2 575 783 -1 792 13 472 16 756TOTALT 221 844 223 743 1 899 18 133 24 329

Balanserat kapital per verksamhet


Balanserat kapital BioEnv Fysik Geo KMB KV MV NMR SLC FakgemGrundutbildn (v10-19) -815 223 -1 382 -3 513 5 217 3 570 -1 -2 736 704Forskning/forskarutb (v20X) -16 659 20 706 -3 829 32 312 -10 374 920 -12 896 -7 012 25 206Externt (v24-29) -5 776 -1 289 5 103 -8 253 2 343 -311 12 676 -1 071 -9 154Totalt -23 250 19 640 -108 20 547 -2 814 4 179 -221 -10 819 16 756

Semesterskuld per institution


BioEnv Fysik Geo KMB KV MV NMR SLC FakgemSemesterskuld 2014-12-31 4 514 3 381 1 782 8 337 1 456 415 560 1 967 1 800Semesterskuld 2013-12-31 7 299 2 398 1 506 7 977 1 339 242 460 1 721 2 088Förändring 2014 -2 785 983 276 360 117 173 100 246 -288

PM allmänna studieplaner 2015-02-17

Naturvetenskapliga fakulteten 1 (2) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, 405 30 Göteborg

031-786 00 00

www.science.gu.se


Naturvetenskapliga fakulteten [email protected]

FS diskussionsunderlag

Allmänna studieplaner Under 2015 startar UKÄ en pilotomgång av sin planerade utvärdering av landets forskarutbildningar. Förslaget är nu ute på remiss, fakulteten har med stöd av institutionerna och forskarutbildningsberedningen lämnat ett svar till GU:s ledning som kommer att göra ett samlat remissvar från universitetet. Redan idag har dock utredningsarbetet inför utvärderingen haft effekter genom att lärosätena påbörjat olika aktiviteter för att förbereda sig.

Vid Dulrik-mötet i höstas diskuterades förberedelsearbetet, och alla lärosätenas representanter lyfte vikten av att se över de allmänna studieplanerna. Linköping, Karlstad, Mittuniversitetet, Uppsala ser alla över ämnesplanerna, Umeå framhåller att de gjort en mycket omfattande revision, Linné säger sig se över ämnesstrukturen. Stockholm understryker att deras allmänna studieplaner idag är mycket allmänna.

Parallellt med översynen av de allmänna studieplanerna har också de flesta arbetat med de individuella studieplanernas struktur.

En generell strävan verkar vara att hitta vägar att konkretisera lärandemålen i de allmänna studieplanerna, och knyta samman dem på ett tydligare sätt med den individuella studieplanen. Det vill säga man vill kunna visa hur lärandemålen motsvaras av aktiviteter och examinationsmoment för att kunna planera och följa en progression i utbildningen.

Umeå har liksom flera andra skapat en slags målmatris, och framhåller att man redan vid antagningen vill kunna peka ut en tänkt väg genom utbildningen genom en kompletterande bilaga till den individuella studieplanen.

Också vid vår fakultet har en eventuell revidering både av de allmänna och individuella studieplaner diskuterats, och denna fråga kommer att fokuseras vid nästkommande examinators- och handledarmöte som arrangeras av forskarutbildningsberedningen.

Vid fakultetsstyrelsens möte önskar jag få en dialog med styrelsens kring det fortsatta arbetet med de allmänna studieplanerna, samt ramar och utgångspunkter för detta.

Som underlag bifogas dels exempel på fakultetens egna aktuella allmänna studieplaner, dels ett antal exempel från andra naturvetenskapliga fakulteter. Speciellt intressanta i

PM allmänna studieplaner 2015-02-17

2 (2)

sammanhanget är kanske Örebro universitet som i en aktuell studieplan valt ett utvecklat sätt att knyta samman lärandemål och kurser, och Uppsala universitet som explicit ger uttryck för strategier för forskarutbildningen. Det finns också anledning att uppmärksamma hur man på olika lärosäten arbetat med / eller inte arbetat med kursutbudet i sina planer.

I materialet inför FS möte ingår också ett excelbaserat exempel på förslag till en mål- och kursmatris avsedd att fungera som bilaga till ISP. En enklare form av checklista för kurser och aktiviteter relaterade till lärandemålen bifogas också som utgångspunkt för diskussion.

Med vänliga hälsningar

Prodekanus Ola Wetterberg

Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2008-05-07, § 10.2 Dnr G 217 2387/08 Reviderad av fakultetsnämnden 2010-05-11, § 6; 2011-05-31, § 5.2 Dnr U 2011/356 1

Ämnesplan för utbildning på forskarnivå i matematik Inledning Regelverket och rutinerna för utbildning på forskarnivå beskrivs i ett antal styrdokument som har fastställts av olika instanser: Styrdokument Fastställt av Högskolelagen (HL) Riksdagen Högskoleförordningen (HF) och övergångbestämmelser (SFS 2006:1053)

Regeringen

Doktorandreglerna (DR) Universitetsstyrelsen Antagningsordning (AO) Universitetsstyrelsen Ämnesplanen Fakultetsnämnden Individuella studieplanen Prefekten Detta innebär att denna ämnesplan, som är fastställd av fakultetsnämnden, ryms inom det överordnade regelverket. För att ge en helhetsbild, återfinns fakultetsnämndens bestämmelser, alltså själva ämnesplanen, i högra spalten jämte det överordnade regelverket i vänstra spalten. 1. Mål för utbildningen Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avan-cerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att själv-ständigt kunna bedriva forskning (HL 1:9a).

Utbildning på forskarnivå ska förbereda för fortsatt verksamhet såväl inom som utanför akademin.

Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden

visa brett kunnande inom och en syste-matisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forsknings-området, och

visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och

syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning


och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresul-tat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden - visa intellektuell självständighet och

vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.(HF, Examensordning)

2. Behörighet 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har (i) avlagt en examen på avancerad nivå, (ii) fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller (iii) på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvaran-de kunskaper. Högskolan får för enskild sökande medge undantag med hänvisning till särskilda skäl (HF 7:39; AO § 3.2) Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. (SFS 2006:1053, § 13; AO § 3.2.1)

Beslut om undantag från grundläggande behörighet är delegerat till prefekten vid Matematiska vetenskaper

2.2 Särskild behörighet De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse (i) kunskaper från högskole-utbildning eller motsvarande utbildning, (ii) särskild yrkeserfarenhet, och (iii) nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. (HF 7:40)

Särskild behörighet har den som har (i) avlagt examen på avancerad nivå i matematik, eller (ii) fullgjort kursfordringar om minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå i matematik, eller (iii) på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper relevanta för den planerade utbildningen.


Kraven i den särskilda behörigheten skall framgå av den allmänna studieplanen för aktuellt forskarutbildningsämne. Beslut om att sökande inte uppfyller grundläggande eller särskild behörighet för antagning till studier på forskarnivå kan inte överklagas. (AO § 3.3)

För särskild behörighet krävs också att sök-ande behärskar engelska i tal och skrift på en godtagbar nivå. Som riktmärke gäller 550 poäng på TOEFL-test (eller 213 poäng på TOEFL-CBT, eller 79 poäng på TOEFL-iBT).

3. Urval Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt HF 7:35 och 36 skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömnings-grunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbild-ningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. (HF 7:41)

Följande bedömningsgrunder ska tillämpas vid urval bland sökande: - meriter från grundläggande utbildning - meriter från den utbildning på avancerad

nivå, som åberopas inom särskild behörighet

- den tidigare utbildningens relevans för den planerade utbildningen på forskarnivå

- bedömning av sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå

- i förekommande fall, bedömning av sökandes förmåga att arbeta inom en forskargrupp

Ansökningshandlingarna får kompletteras med intervjuer och referenstagning. Urvalet får inte göras på ett sätt som särskilt gynnar sökande som tidigare gjort projektarbete eller haft projektanställning vid handledarens institution.

Urval av sökande skall beredas i former som innebär att av studenterna utsedd represen-tant kan medverka. Sådana former kan vara institutionsstyrelse eller forskarutbildnings-nämnd. (AO § 3.4)

4. Antagning Studieplats på forskarnivå skall utannonseras och antagning ska ske i konkurrens såvida inte utbildningen skall finansieras av annan arbetsgivare än universitetet eller att doktor-anden medges tillgodoräknande av tidigare studier på forskarnivå i annat forskarutbild-ningsämne eller vid annat lärosäte. Beslut om antagning till studier på forskarnivå beslutas av respektive fakultetsnämnd. (AO § 3.1) Beslut om att en sökande inte antagits till utbildning på forskarnivå kan inte överklagas. (AO § 3.4)

Annonsen ska publiceras på universitetets webbplats under ”lediga anställningar” på såväl svenska som engelska. Annonsen ska också meddelas till ämnesinstitutioner vid övriga svenska lärosäten. Annonsering i dagspress eller fackpress rekommenderas. Minsta ansökningstid är tre veckor. Beslut om antagning är delegerat till prefekt-en vid Matematiska vetenskaper, och får ej vidaredelegeras.

Ett beslut om antagning skall vara skriftligt och omfatta: - den antagnes namn och personnummer - redovisning av den allmänna och särskilda

behörighet som det tagits hänsyn till - finansieringsplan för hela utbildningstiden uppgift om vilken examen som är utbildningens slutmål (DR § 5.2)

Följande finansieringsformer är tillåtna: - Doktorandanställning - Med tredje part avtalad finansiering på

motsvarande nivå (så kallade industri-doktorander).

En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sam-manlagda anställningstiden får dock inte vara


längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand. (HF 5:7) Ett beslut om antagning som omfattar utbildning fram till licentiatexamen förutsätter ett nytt antagningsbeslut för fortsatta studier fram till doktorsexamen. (DR § 5.8)

Antagning med licentiatexamen som slutmål ska baseras på sökandes eget val. Beslut att bevilja sådan antagning tas av fakultets-nämnden, och får ej delegeras.

För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av HF 6:30 beslutar något annat. (HF 6:28)

Beslut om utseende av handledare är delegerat till prefekten. Huvudhandledare eller biträdande handledare ska vara minst docent och tillsvidareanställd lärare vid Mate-matiska vetenskaper. Till huvudhandledare utses den som planeras ha det största löpande ansvaret för avhandlingsarbetet.

Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som hög-skolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). (HF 6:32)

Prefekten utser examinator för varje doktor-and i samband med antagningen. Ingen av handledarna får utses som examinator.

5. Individuell studieplan För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Fakultetsnämnd ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje doktorand och att den revideras minst en gång per år. Revidering skall även ske om så är påkallat med hänsyn till uppkomna förändringar i den enskilde doktorandens utbildning samt på den enskilde doktorandens begäran. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisa-tioner och studentorganisationer eller föräldraledighet. (HF 6:29; DR § 6.1)

Individuell studieplan ska följa den mall som fakultetsnämnden beslutat, och får skrivas på svenska eller engelska. Varje doktorand ska ha utvecklingssamtal minst en gång per år. Samtalet ska ledas av en lärare som inte ingår i doktorandens handledargrupp.

6. Utbildningens innehåll Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om

För licentiatexamen krävs godkänt licentiat-seminarium samt kurser om 60 högskole-poäng, inklusive fakultetens introduktionskurs för doktorander och institutionens obligatoriska kurser.


högskolan beslutar att en sådan licentiat-examen kan ges vid högskolan. För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 hög-skolepoäng godkänd. (HF, Examensordning) Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhand-ling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.

För doktorsexamen krävs godkänd disputa-tion samt kurser om 120 högskolepoäng, inklusive fakultetens introduktionskurs för doktorander och institutionens obligatoriska kurser.

Doktorand som ska undervisa ska dessförinnan ska ha genomgått kursen Högskolepedagogik 1, baskurs, 5hp (HPE101); för doktorand som har annan pedagogisk utbildning kan en motsvarandebedömning göras i enlighet med Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter. Fakultetsnämnderna ska möjliggöra för doktorander som ska undervisa att genomgå den behörighetsgivande högskole-pedagogiska utbildningen under det första forskarutbildningsåret. Högskolepedagogisk utbildning ska erbjudas även doktorand som inte med säkerhet kommer att undervisa under sin utbildnings-tid. (Rektorsbeslut 2010-03-22, § 3)

Doktorand som inte med säkerhet kommer att undervisa under sin utbildningstid, eller som innehar motsvarande meriter, kan efter ansökan beviljas dispens av dekanus.

7. Examination Licentiatseminarium Licentiatuppsats skall presenteras och gran-skas vid ett offentligt seminarium. Tidpunkt för licentiatseminarium skall kungöras senast tre veckor innan seminariet. (DR 14:3-4)

Beslut om tid och plats för licentiatseminari-um är delegerat till ordförande i fakultetens forskarutbildningsberedning. Seminariet ska äga rum under terminstid. Ordförande i fakultetens forskarutbildningsberedning utser en särskild granskare med uppdrag att kritiskt granska uppsatsen och seminariet. Granskaren av licentiatuppsatsen får inte vara verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten eller vid fakulteten samverkande institution. Granskaren och respondentens forskargrupp får inte ha sampublicerat. Licentiatuppsatsen ska finnas tillgänglig i ett tillräckligt antal exemplar för att det ska vara möjligt att göra en tillfredsställande gransk-ning av den vid seminariet. Ett exemplar sänds till fakultetskansliet och ett exemplar till Biomedicinska biblioteket. Efter genomfört licentiatseminarium ska examinator ge uppsatsen betyget godkänd eller underkänd.

Disputation Av examensbeskrivningen för doktors-examen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent.

Disputation ska äga rum under terminstid. Betygsnämnd ska utses särskilt för varje avhandling. Betygsnämnden ska bestå av tre ledamöter. Högst en ledamot får komma från Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och minst en av ledamöterna måste vara verksam utanför Göteborgs universitet. Båda könen ska vara represente-


(HF 6:33)

rade i betygsnämnden. Även en ersättare till betygsnämnden ska utses. Högst en i gruppen ”ledamöter och ersättare” får komma från respondentens institution/närliggande ämnesområde. Opponenten får inte vara verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten eller vid fakulteten samverkande institution. Betygsnämnd och opponent ska vara minst docent eller besitta motsvarande kompetens. Endast i undantagsfall får opponent/betygs-nämnd och respondentens forskargrupp ha sampublicerat. Sådan sampublicering måste vara tillräckligt gammal så att jäv inte ska misstänkas. Beslut om opponent och betygsnämnd för disputationen fattas av ordföranden i fakultetens forskarutbildningsberedning. Beslut om tid och plats för disputation är delegerat till ordförande i fakultetens forskarutbildningsberedning.

Betyg på doktorsavhandling Vid betygssättning av doktorsavhandlingen ska minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. (HF 6:34) Högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem som ska användas och om disputationen och betygssättningen i övrigt. (HF 6:35)

I anslutning till genomförd disputation ska betygsnämnden sammanträda. Betygsnämnden ska utse ordförande inom sig. Ersättare i betygsnämnden, opponent och huvudhandledare har rätt att delta i betygsnämndens överläggningar men ej i dess beslut. Avhandlingen och försvaret av densamma ska ges betyget godkänd eller underkänd. Betygsnämndens beslut ska protokollföras. I protokollet ska noteras om beslutet varit enhälligt eller med 2/3.

8. Examina Examensbenämning En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensord-ning och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår av ex-amensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning. (HF, Examensordning)

Examensbenämningar är: Filosofie doktor i matematik Filosofie licentiat i matematik Doctor of Philosophy in Mathematics Licenciate of Philosophy in Mathematics Doktorand med utbildning på avancerad nivå vid teknisk fakultet kan få alternativ benämning: Teknologie doktor i matematik Teknologie licentiat i matematik Doctor of Philosophy in Mathematics Licenciate of Philosophy in Mathematics Examensbenämning ska beslutas vid antagning. För inriktningen Utbildningsvetenskap hänvisas till separat dokument.

Fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2008-04-02, § 6.1 Dnr G 217 1127/08 1 Reviderad av dekanus 2010-05-11, § 6; 2011-05-31, § 5.5 Dnr U 2011/353

Ämnesplan på forskarnivå i Naturvetenskap Inledning Regelverket och rutinerna för utbildning på forskarnivå beskrivs i ett antal styrdokument som har fastställts av olika instanser: Styrdokument Fastställt av Högskolelagen (HL) Riksdagen Högskoleförordningen (HF) och övergångbestämmelser (SFS 2006:1053)

Regeringen

Doktorandreglerna (DR) Universitetsstyrelsen Antagningsordning (AO) Universitetsstyrelsen Ämnesplanen Fakultetsnämnden Individuella studieplanen Prefekten Detta innebär att denna ämnesplan, som är fastställd av fakultetsnämnden, ryms inom det överordnade regelverket. För att ge en helhetsbild, återfinns fakultetsnämndens bestämmelser, alltså själva ämnesplanen, i högra spalten jämte det överordnade regelverket i vänstra spalten. 1. Mål för utbildningen Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avan-cerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att själv-ständigt kunna bedriva forskning (HL 1:9a).

Utbildning på forskarnivå ska förbereda för fortsatt verksamhet såväl inom som utanför akademin.


visa brett kunnande inom och en syste-matisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forsknings-området, och

visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och

syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning




- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresul-tat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden - visa intellektuell självständighet och

vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.(HF, Examensordning)

2. Behörighet 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har (i) avlagt en examen på avancerad nivå, (ii) fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller (iii) på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvaran-de kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag med hänvisning till särskilda skäl (HF 7:39; AO § 3.2) Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. (SFS 2006:1053, § 13; AO § 3.2.1)

Beslut om undantag från grundläggande behörighet är delegerat till prefekten vid antagande institution.

2.2 Särskild behörighet De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse (i) kunskaper från högskole-utbildning eller motsvarande utbildning, (ii) särskild yrkeserfarenhet, och (iii) nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. (HF 7:40)

Särskild behörighet har den som har (i) avlagt examen på avancerad nivå i relevant* naturvetenskapligt ämne, eller (ii) fullgjort kursfordringar om minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå i relevanta* naturveten-skapliga ämnen, eller (iii) på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper relevanta för den planerade utbildningen. * Relevant för den planerade utbildningen på


Kraven i den särskilda behörigheten skall framgå av den allmänna studieplanen för aktuellt forskarutbildningsämne. Beslut om att sökande inte uppfyller grundläggande eller särskild behörighet för antagning till studier på forskarnivå kan inte överklagas. (AO § 3.3)

forskarnivå För särskild behörighet krävs också att sökande behärskar engelska i tal och skrift på en godtagbar nivå. Som riktmärke gäller 550 poäng på TOEFL-test (eller 213 poäng på TOEFL-CBT, eller 79 poäng på TOEFL-iBT).

3. Urval Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt HF 7:35 och 36 ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömnings-grunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbild-ningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. (HF 7:41)

Följande bedömningsgrunder ska tillämpas vid urval bland sökande: - meriter från grundläggande utbildning - meriter från den utbildning på avancerad

nivå, som åberopas inom särskild behörighet

- den tidigare utbildningens relevans för den planerade utbildningen på forskarnivå

- bedömning av sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå

- i förekommande fall, bedömning av sökandes förmåga att arbeta inom en forskargrupp

Ansökningshandlingarna får kompletteras med intervjuer och referenstagning. Urvalet får inte göras på ett sätt som särskilt gynnar sökande som tidigare gjort projektarbete eller haft projektanställning vid handledarens institution.

Urval av sökande skall beredas i former som innebär att av studenterna utsedd represen-tant kan medverka. Sådana former kan vara institutionsstyrelse eller forskarutbildnings-nämnd. (AO § 3.4)

4. Antagning Studieplats på forskarnivå skall utannonseras och antagning ska ske i konkurrens såvida inte utbildningen skall finansieras av annan arbetsgivare än universitetet eller att doktor-anden medges tillgodoräknande av tidigare studier på forskarnivå i annat forskarutbild-ningsämne eller vid annat lärosäte. Beslut om antagning till studier på forskarnivå beslutas av respektive fakultetsnämnd. (AO § 3.1) Beslut om att en sökande inte antagits till utbildning på forskarnivå kan inte överklagas. (AO § 3.4)

Annonsen ska publiceras på universitetets webbplats under ”lediga anställningar” på såväl svenska som engelska. Annonsen ska också meddelas till ämnesinstitutioner vid övriga svenska lärosäten. Annonsering i dagspress eller fackpress rekommenderas. Minsta ansökningstid är tre veckor. Beslut om antagning är delegerat till prefekten vid antagande institution, och får ej vidaredelegeras.

Ett beslut om antagning skall vara skriftligt och omfatta: - den antagnes namn och personnummer - redovisning av den allmänna och särskilda

behörighet som det tagits hänsyn till - finansieringsplan för hela utbildningstiden - uppgift om vilken examen som är

utbildningens slutmål (DR § 5.2)

Följande finansieringsformer är tillåtna: - Utbildningsbidrag för doktorander (gäller

endast antagna före 2012-01-01) - Doktorandanställning - Med tredje part avtalad finansiering på

motsvarande nivå (så kallade industri-doktorander).


Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individu-ella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen. (HF 5:4) En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sam-manlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand. (HF 5:7)

Ett beslut om antagning som omfattar utbildning fram till licentiatexamen förutsätter ett nytt antagningsbeslut för fortsatta studier fram till doktorsexamen. (DR § 5.8)

Antagning med licentiatexamen som slutmål ska baseras på sökandes eget val. Beslut att bevilja sådan antagning tas av fakultets-nämnden, och får ej delegeras.

För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor med stöd av HF 6:30 beslutar något annat. (HF 6:28)

Beslut om utseende av handledare är dele-gerat till prefekten. Huvudhandledare eller biträdande handledare ska vara minst docent och tillsvidareanställd lärare. Till huvudhand-ledare utses den som planeras ha det största löpande ansvaret för avhandlingsarbetet.

Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som hög-skolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). (HF 6:32)

Prefekten utser examinator för varje doktor-and i samband med antagningen. Ingen av handledarna får utses som examinator.

5. Individuell studieplan För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med dok-toranden och hans eller hennes handledare. Fakultetsnämnd ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje doktorand och att den revideras minst en gång per år. Revidering skall även ske om så är påkallat med hänsyn till uppkomna förändringar i den enskilde doktorandens utbildning samt på den enskilde doktorandens begäran. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisa-tioner och studentorganisationer eller föräldraledighet. (HF 6:29; DR § 6.1)

Individuell studieplan ska följa den mall som fakultetsnämnden beslutat, och får skrivas på svenska eller engelska. Varje doktorand ska ha utvecklingssamtal minst en gång per år. Samtalet ska ledas av en lärare som inte ingår i doktorandens handledargrupp.


6. Utbildningens innehåll Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbild-ning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiat-examen kan ges vid högskolan. För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 hög-skolepoäng godkänd. (HF, Examensordning)

För licentiatexamen krävs godkänt licentiatseminarium samt kurser om minst 30 högskolepoäng, inklusive fakultetens introduktionskurs för doktorander. Det exakta antalet poäng regleras i den individuella studieplanen. Licentiatuppsatsen ska i största möjliga utsträckning skrivas som en sammanläggningsuppsats.

Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhand-ling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.

För doktorsexamen krävs godkänd disputa-tion samt kurser om minst 60 högskolepoäng, inklusive fakultetens introduktionskurs för doktorander. Det exakta antalet poäng reg-leras i den individuella studieplanen. Doktors-avhandling ska i största möjliga utsträckning skrivas som en sammanläggningsavhandling.

Doktorand som ska undervisa ska dessförinnan ska ha genomgått kursen Högskolepedagogik 1, baskurs, 5hp (HPE101); för doktorand som har annan pedagogisk utbildning kan en motsvarandebedömning göras i enlighet med Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter. Fakultetsnämnderna ska möjliggöra för doktorander som ska undervisa att genomgå den behörighetsgivande högskole-pedagogiska utbildningen under det första forskarutbildningsåret. Högskolepedagogisk utbildning ska erbjudas även doktorand som inte med säkerhet kommer att undervisa under sin utbildnings-tid. (Rektorsbeslut 2010-03-22, § 3)

Doktorand som inte med säkerhet kommer att undervisa under sin utbildningstid, eller som innehar motsvarande meriter, kan efter ansökan beviljas dispens av dekanus.

7. Examination Licentiatseminarium Licentiatuppsats skall presenteras och granskas vid ett offentligt seminarium. Tidpunkt för licentiatseminarium skall kungöras senast tre veckor innan seminariet. (DR 14:3-4)

Beslut om tid och plats för licentiatseminari-um är delegerat till ordförande i fakultetens forskarutbildningsberedning. Seminariet ska äga rum under terminstid. Ordförande i fakultetens forskarutbildningsberedning utser en särskild granskare med uppdrag att kritiskt granska uppsatsen och seminariet. Gransk-aren av licentiatuppsatsen får inte vara verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten eller vid fakulteten samverkande institution. Granskaren och respondentens forskargrupp får inte ha sampublicerat. Licentiatuppsatsen ska finnas tillgänglig i ett tillräckligt antal exemplar för att det ska vara möjligt att göra en tillfredsställande gransk-ning av den vid seminariet. Ett exemplar sänds till fakultetskansliet och ett exemplar till Biomedicinska biblioteket. Efter genomfört licentiatseminarium ska examinator ge uppsatsen betyget godkänd


eller underkänd. Disputation Av examensbeskrivningen för doktors-examen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. (HF 6:33)

Disputation ska äga rum under terminstid. Betygsnämnd ska utses särskilt för varje avhandling. Betygsnämnden ska bestå av tre ledamöter. Högst en ledamot får komma från Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och minst en av ledamöterna måste vara verksam utanför Göteborgs universitet. Båda könen ska vara represente-rade i betygsnämnden. Även en ersättare till betygsnämnden ska utses. Högst en i gruppen ”ledamöter och ersättare” får komma från respondentens institution/närliggande ämnesområde. Opponenten får inte vara verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten eller vid fakulteten samverkande institution. Betygsnämnd och opponent ska vara minst docent eller besitta motsvarande kompetens. Endast i undantagsfall får opponent/betygs-nämnd och respondentens forskargrupp ha sampublicerat. Sådan sampublicering måste vara tillräckligt gammal så att jäv inte ska misstänkas. Beslut om opponent och betygsnämnd för disputationen fattas av ordföranden i fakultetens forskarutbildningsberedning. Beslut om tid och plats för disputation är delegerat till ordförande i fakultetens forskarutbildningsberedning.

Betyg på doktorsavhandling Vid betygssättning av doktorsavhandlingen ska minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. (HF 6:34) Högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem som ska användas och om disputationen och betygssättningen i övrigt. (HF 6:35)

I anslutning till genomförd disputation ska betygsnämnden sammanträda. Betygsnämnden ska utse ordförande inom sig. Ersättare i betygsnämnden, opponent och huvudhandledare har rätt att delta i betygsnämndens överläggningar men ej i dess beslut. Avhandlingen och försvaret av densamma ska ges betyget godkänd eller underkänd. Betygsnämndens beslut ska protokollföras. I protokollet ska noteras om beslutet varit enhälligt eller med 2/3.

8. Examina Examensbenämning En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensord-ning och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår av ex-amensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning. (HF, Examensordning)

Examensbenämningar är: Filosofie doktor i naturvetenskap (, inriktning xxx) Filosofie licentiat i naturvetenskap (, inriktning xxx) Doctor of Philosophy in Natural Science (,specialising in xxx) Licenciate of Philosophy in Natural Science (,specialising in xxx) Doktorand med utbildning på avancerad nivå vid teknisk fakultet kan få alternativ benämning: Teknologie doktor i naturvetenskap (, inriktning xxx)


Teknologie licentiat i naturvetenskap (, inriktning xxx) Doctor of Philosophy in Natural Science (,specialising in xxx) Licenciate of Philosophy in Natural Science (,specialising in xxx) Examensbenämning och eventuell inriktning beslutas vid antagning. Följande inriktningar får användas: Fysik Astronomi och astrofysik Radiofysik Oceanografi Geografi Geologi Marin geologi Naturgeografi Kemi Biofysik Biologi Miljövetenskap För inriktningen Utbildningsvetenskap hänvisas till separat dokument.

Fastställt datum 2012-05-09 Fakultetsnämnd FNT Dnr FAK 2012/158

Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetets fakultetsnämnder har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas. Länk till interna styrdokument: http://intranet.lnu.se/verksamhetsstyrning/interna-styrdokument/utbildning-pa-forskarniva Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Kemi Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Kemi är fastställd av Fakultetsnämnden för Naturvetenskap och Teknik datum 2012-05-09 och börjar gälla från 2012-05-09. Utbildningens omfattning Doktorsexamen Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 60 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 180 högskolepoäng. Licentiatexamen Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 30 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om 90 högskolepoäng. Utbildningens mål Doktorsexamen För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall den forskarstuderande

- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall den forskarstuderande

- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

1

http://intranet.lnu.se/verksamhetsstyrning/interna-styrdokument/utbildning-pa-forskarniva


- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra

kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall den forskarstuderande

- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

(HF bilaga 2 - Examensordningen) Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall den forskarstuderande

- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall den forskarstuderande

- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall den forskarstuderande

- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och

människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin

kunskapsutveckling. (HF bilaga 2 - Examensordningen)

2

Behörighet För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande

1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och

2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. (HF 7 kap 35 §)

Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har

1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng

på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande

kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.

(HF 7 kap 39 § ) Övergångsregler Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.

(Förordning (2006:1053) Övergångsregler) Särskild behörighet De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning. 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen.

(HF 7 kap 40 §) Särskild behörighet för kemi För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i Kemi erfordras:

- godkänd kurs om minst 15 hp på avancerad nivå i ämne av relevans för utbildningen på forskarnivå.

Ansökan Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen. Bedömnings- och urvalskriterier

3

Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande. (HF 7 kap 41 §) Antagning Antagning regleras i antagningsordningen. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. Högskolan får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Högskolan får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.

(HF 7 kap 36 §)

Organisation av utbildning på forskarnivå Organisationen av utbildning på forskarnivå regleras i lokala regler för utbildning på forskarnivå. Utbildningens uppläggning och innehåll Individuell studieplan För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet.

(HF 6 kap 29 §) Den individuella studieplanen är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. Huvudhandledaren ansvarar för att studieplaner och uppföljningar genomförs. Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets besluts- och delegationsordning.

4

Kurser Undervisningen ges i form av individuell handledning, kurser samt seminarier. Den studerande förväntas under hela utbildningstiden delta aktivt i forskningsseminarier inom ämnet. Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av examinator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Externa kurser som ges av andra institutioner eller lärosäten kan tillgodoräknas. Högskolepedagogisk utbildning är obligatorisk för forskarstuderande som ska undervisa. I nedanstående uppräkning förkortas högskolepoäng med hp. Doktorsexamen Obligatoriska kurser Vetenskapsteori och etik 4 hp Valbara kurser 56 hp Licentiatexamen Obligatoriska kurser Vetenskapsteori och etik 4 hp Valbara kurser 26 hp Kursplaner Hantering av kursplaner för forskarutbildningen framgår av lokala regler för utbildning på forskarnivå. Doktorsavhandling Avhandlingsdelen omfattar 180 högskolepoäng. För doktorsexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Avhandlingen kan antingen utformas som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling. En sammanläggningsavhandling bör i normalfallet innehålla ett antal uppsatser samt en sammanfattande del (kappa). Uppsatserna bör ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering. Avhandlingar i kemi skrivs vanligen på engelska med en kort sammanfattning på svenska.

5

Kvalitetssäkring av avhandlingsarbete Avhandlingsarbetet följs upp årligen i samband med uppdatering av den individuella studieplanen. Ytterligare uppföljningar, en ettårskontroll (efter 12 månader av forskarutbildningens tid) och en halvtidskontroll (efter 24 månader av forskarutbildningens tid), sker i seminarieform.

Licentiatuppsats För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 90 poäng. Uppsatsen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig kvalitet. Licentiatuppsatser i Kemi skrivs vanligen på engelska med en kort sammanfattning på svenska. Kvalitetssäkring av licentiatuppsats Licentiatarbetet följs upp årligen i samband med uppdatering av den individuella studieplanen. Ytterligare uppföljningar, minst en ettårskontroll, sker i seminarieform. Examination av doktorsavhandling Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Vid betygssättning av doktorsavhandlingen ska minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras.

(HF 7 kap 33-34 §) Senast två månader före disputation ska en anmälan ha inkommit till beslutande organ. Anmälan görs via blanketten Anmälan om disputation. Betyg för doktorsavhandlingen bestäms av en betygsnämnd. Betygsnämnden ska bestå av tre ordinarie ledamöter samt en gruppsuppleant. Minst en i beslutande betygsnämnd ska komma från annat lärosäte, vilket innebär att minst två externa skall föreslås som ordinarie ledamöter. Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i och försvaret av avhandlingen. Examination av licentiatuppsats Licentiatuppsats ska försvaras vid ett offentligt seminarium med ett betygsnämnd bestående av examinator samt två externa ledamöter. Senast två månader före licentiatseminarium ska en anmälan ha inkommit till beslutande organ. Anmälan görs via blanketten Anmälan om licentiatseminarium. Betyg för licentiatuppsatsen bestäms av ett betygsnämnd, efter licentiatseminarium med av examinator utsedd betygsnämnd som ska bestå av tre ordinarie ledamöter (inklusive examinator) samt en gruppsuppleant. Minst en i beslutande betygsnämnd ska komma från annat lärosäte, vilket innebär att minst två externa skall föreslås som ordinarie ledamöter.

6

7

Licentiatuppsatsen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygsättning ska hänsyn tas till innehållet och försvaret av uppsatsen. Examensbenämningens förled För forskarexamina inom ämnet kemi används normalt förledet filosofie. Andra förled, såsom medicine, farmacie, teknologie, kan förekomma beroende på den studerandes tidigare examina på grund- och avancerad nivå. Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplaner En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning att aktuell högskoleförordning följs. Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnen biokemi eller organisk kemi, dnr 7.1-474/07 kan byta till gällande allmän studieplan.

1 (6) 2013-12-18 N 2013/716

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet kemi

Inriktning analytisk kemi / specialization in Analytical Chemistry, NAKEMAK1

Inriktning biokemi / specialization in Biochemistry, NAKEMBK1

Inriktning fysikalisk kemi / specialization in Physical Chemistry, NAKEMFK1

Inriktning kemisk fysik / specialization in Chemical Physics, NAKEMKF1

Inriktning molekylär biofysik / specialization in Molecular Biophysics, NAKEMMB1

Inriktning oorganisk kemi / specialization in Inorganic Chemistry, NAKEMOO1

Inriktning organisk kemi / specialization in Organic Chemistry, NAKEMOR1

Inriktning teoretisk kemi / specialization in Theoretical Chemistry, NAKEMTK1

Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen 2007-05-30 och senast reviderad av fakultets-styrelsen 2013-12-18. Studieplanen gäller, med denna revidering, för forskarstuderande antagna från och med 2007-07-01.

Studieplanen bygger på Högskoleförordningens (1993:100) 6 kap. §§ 1–11, 25–36, 7 kap. §§ 34–41 och bilaga 2 som är examensordningen.

1. Möjliga examina Studier enligt denna allmänna studieplan kan leda till någon av följande examina:

Filosofie doktorsexamen i kemi med någon av ovan angivna inriktningar / Doctor of Philosophy in Chemistry with one of the above mentioned specializations. Filosofie licentiatexamen i kemi med någon av ovan angivna inriktningar / Licentiate of Philosophy in Chemistry with one of the above mentioned specializations

Fakultetsstyrelsen har i samråd med LTH beslutat (NA35 643/2005) att den som antagits till forskar-utbildning inom naturvetenskaplig fakultet med civilingenjörsexamen som behörighetsgrund, kan ges beteckningen teknologie doktor eller teknologie licentiat utan särskild prövning.

2. Ämnesbeskrivning Forskning i kemi omfattar studier av molekyler och molekylära processer. Utbildning på forskarnivå finns inom åtta olika inriktningar. Aktuella forskningsområden beskrivs på institutionens hemsida.

Inriktning analytisk kemi (NAKEMAK1) Inriktningen analytisk kemi innefattar forskning inom moderna aspekter av analytisk metodologi. Ett viktigt angreppssätt är att kombinera klassiska analytiska tekniker med biologiska och biokemiska verktyg. En annan viktig inriktning är att utveckla effektiva och lösningsmedelsfria extraktionsmetoder för provupparbetning och provtagning. Forskningen innefattar även applikationer inom områden som bioteknik, medicin och miljövetenskap.

Faku l te tss ty re lsen

2 (6)

Inriktning biokemi (NAKEMBK1) Biokemisk forskning syftar till att beskriva strukturen, organisationen och funktionen hos levande materia i molekylära termer. Inom biokemi studeras proteiners, nukleinsyrors och andra biomolekylers struktur, samverkan och funktion. Inom biokemi utvecklas också metodik för att rena och studera biologiskt betydelsefulla molekyler.

Inriktning fysikalisk kemi (NAKEMFK1) Innefattar forskning inriktad mot molekylära frågeställningar. De experimentella och teoretiska metoder som använts har ofta sitt ursprung i fysik. Vid Fysikalisk kemi ligger tonvikten på forskning, både experi-mentellt och teoretiskt inriktad, inom yt- och kolloidkemi, med speciell tonvikt på självaggregerande system. Tensider, polymerer och biomolekyler är exempel på de system som studeras.

Inriktning kemisk fysik (NAKEMKF1) Femtokemi och femtobiologi. Ljusinducerade processer i biomolekyler, organiska polymerer och halvledarmaterial. Elementära reaktioners mekanismer. Fasta ytors fysik och kemi, experiment och kvantkemiska beräkningar. Konventionell och synkrotronljusbaserad spektroskopi. Intermolekylära vibrationer i molekylkomplex och molekyl-radikalkomplex. Beräkningskemi (kvantkemi, molekyl-dynamik, täthetsmatristeori) för kemiska och biologiska förlopp och reaktionsintermediat.

Inriktning molekylär biofysik (NAKEMMB1) Till molekylär biofysik hör studiet av proteiners och nukleinsyrors struktur, dynamik och funktion med fysikaliska metoder. Avdelningen koncentrerar sig främst på studier med röntgenkristallografi och kryo-elektronmikroskopi av proteiner för att bestämma deras struktur och studera deras interaktioner med andra molekyler. Framför allt studeras ett antal enzymer och enzymfamiljer. Till dessa undersökningar hör strukturell analys av muterade proteiner och komplex mellan receptorer och läkemedel.

Inriktning oorganisk kemi (NAKEMOO1) Metallers koordinationskemi är det övergripande temat för forskningen i oorganisk kemi. Detta är i grunden en tvärvetenskaplig disciplin, som förutom kemi också spänner över andra naturvetenskaper samt medicin och teknik. Metallkomplex deltar i många väsentliga biologiska processer, i metallers kretslopp i naturen, de fungerar som katalysatorer och som läkemedel etc.

Inriktning organisk kemi (NAKEMOR1) Kolföreningarnas syntes, struktur och egenskaper såsom reaktivitet är de övergripande temana för forsk-ningen i organisk kemi. Detta tar sig i uttryck av utveckling nya metoder och strategier för att generera både molekylär och supramolekylär komplexitet, ofta i en kontext av medicinska, biologiska och fysikaliska applikationer samt användningen av fysikalisk-kemiska metoder för att studera molekylernas och systemens struktur och egenskaper. Verksamheten är inriktad mot syntes av komplexa organiska föreningar, metod-utveckling, asymmetrisk syntes, naturproduktskemi, kemisk biologi, katalys, molekylär självorganisering och igenkänning, nanokemi och molekylära fotofärgämnen.

Inriktning teoretisk kemi (NAKEMTK1) Forskning inom teoretisk kemi innebär utvecklande av kvantkemiska och statistisk-mekaniska metoder för att beskriva kemiska system och processer. Dessa metoder tillämpas för att lösa eller belysa frågeställningar inom framför allt ytkemi och polymerkemi, biokemi, intermolekylär växelverkan samt spektroskopi.

3. Syfte och mål för forskarutbildningen

Utbildning på forskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, särskilt utveckla de kunskaper och färdig-heter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Det är även önskvärt att doktoranden kan förvärva pedagogisk erfarenhet.

De övergripande målen för forskarutbildningen är definierade i Högskoleförordningens bilaga 2, Examensordningen.

3 (6)

3.1. Mål för doktorsexamen

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska doktoranden

– visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

– visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga


– visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

– visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

– med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskaps-utvecklingen,

– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

– visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och – visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade

professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt


– visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

– visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

3.2. Mål för licentiatexamen


För licentiatexamen skall doktoranden

– visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.



– visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forsknings-

4 (6)

arbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.



– visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, – visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors

ansvar för hur den används, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskaps-

utveckling.

4. Behörighet

För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har grundläggande och särskild behörighet och att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet att antas till utbildning på forskarnivå har den som har

1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller

2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Prefekt kan för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.

Övergångsbestämmelse: Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.

Om det för tillträde till forskarutbildning ställs krav på tidigare utbildning på grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning, eller på examen från sådan utbildning, skall även den som har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande utbildning erhållen innan 2007-07-01 vara behörig.

Särskild behörighet

Minst 120 högskolepoäng skall utgöras av kemikurser varav minst 30 högskolepoäng examensarbete på avancerad nivå inom den valda inriktningen eller närbesläktade inriktningar.

I vissa fall kan kravet om kemikurser ersättas med andra ämnen. Detta gäller till exempel för inriktningen kemisk fysik som även godkänner 90 högskolepoäng fysik och inriktningen teoretisk kemi som även godkänner 60 högskolepoäng fysik och 60 högskolepoäng matematik.

5 (6)

Inom ramen för ovan beskrivna normalkrav eller därutöver finns för vissa inriktningar ytterligare krav:

Molekylär biofysik: grundläggande kurs i biokemi eller cellbiologi.

Den särskilda behörigheten kan också ha erhållits genom annan motsvarande utbildning, vilket prövas i varje enskilt fall.

5. Urval Urval bland sökande som uppfyller kraven ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkes-verksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande.

Följande urvalsprinciper tillämpas:

Uppnådda studieresultat på kurser på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande nivå. Bredd, djup och relevans från kurser på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande nivå. Kvalitet på examens-arbetet och på andra självständiga arbeten.

Övriga kunskaper eller färdigheter som är relevanta för den valda forskningsinriktningen.

Sökande som framstår som väl lämpade bör, när så är möjligt, genomgå en intervju.

För vissa inriktningar är utbildning i andra ämnen än kemi meriterande. Detta gäller till exempel för inriktningarna kemisk fysik och teoretisk kemi som särskilt beaktar utbildning i matematik och fysik.

Vid rekrytering och urval av studerande till utbildning på forskarnivå ska mångfald och jämn köns-fördelning alltid beaktas i enlighet med Lunds universitets jämställdhetspolicy, likabehandlingspolicy och mångfaldsplan. Underrepresenterat kön ska ges förtur vid i övrigt likvärdiga meriter, om inte särskilda skäl talar däremot.

Det ska dessutom finnas en samstämmighet mellan studentens forskningsintressen och institutionens möjlighet att ge kompetent handledning.

6. Examenskrav Utbildningen på forskarnivå avslutas med doktorsexamen eller, om den forskarstuderande så vill eller om så har angivits i antagningsbeslutet, med licentiatexamen. Doktoranden har också rätt men inte skyldighet att avlägga licentiatexamen som en etapp i utbildningen mot doktorsexamen.

Doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng medan licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng.

För doktors- eller licentiatexamen krävs godkänd vetenskaplig avhandling och godkända kurser eller andra poänggivande moment enligt nedan. Det är prefekt (kan delegeras) som kontrollerar och godkänner att alla formella krav för avläggande av doktors- respektive licentiatexamen är uppfyllda.

6.1. Avhandling/uppsats

I utbildningen ska ingå ett vetenskapligt arbete dokumenterat i en doktorsavhandling eller i en licentiat-uppsats. Detta arbete ska försvaras vid en offentlig disputation (doktorsexamen) eller ett offentligt seminarium (licentiatexamen), i båda fallen med opponent.

Doktorsavhandling

Avhandlingen ska omfatta minst 180 högskolepoäng. Undantag är teoretisk kemi där omfattningen ska vara minst 150 högskolepoäng.

Doktorsavhandlingen kan utformas antingen som en sammanläggningsavhandling eller som en monografi.

6 (6)

En sammanläggningsavhandling består av bilagda kopior av ett antal vetenskapliga artiklar samt en sammanfattningsdel (kappa). Artiklarna kan vara skrivna av doktoranden själv eller tillsammans med andra, men kappan ska vara skriven självständigt av doktoranden. De vetenskapliga artiklarna ska vara av en kvalitet som motsvarar kraven för publicering i erkända vetenskapliga tidskrifter (med gransknings-förfarande) och det ska gå att särskilja de olika författarnas insatser i arbetena. Åtminstone två artiklar eller motsvarande skall vara accepterade för publicering i erkända vetenskapliga tidskrifter. Samman-fattningsdelen ska bestå av en introduktion till ämnesområdet för avhandlingen, samt en presentation och diskussion av de uppnådda resultaten i artiklarna. Denna presentation och diskussion ska vara framställd på ett självständigt och till formen annorlunda sätt jämfört med artiklarna. Härigenom kan alla de uppnådda resultaten placeras in i ett övergripande sammanhang.

En monografi utgörs av en sammanhängande rapport med redogörelse för forskningsuppgiften, frågeställningar, arbetsmetoder, analys, resultat och diskussion.

Licentiatuppsats

Uppsatsen ska omfatta minst 90 högskolepoäng.

Licentiatuppsatsen kan utformas antingen som en sammanfattning av minst en vetenskaplig artikel (eller manuskript), som doktoranden har författat ensam eller gemensamt med andra personer, eller som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt verk (monografi). Den vetenskapliga uppsatsen ska vara av en kvalitet som motsvarar kraven för publicering i erkända vetenskapliga tidskrifter (med gransknings-förfarande) och det ska gå att särskilja de olika författarnas insatser i de ingående arbetena. För detaljer beträffande sammanfattnings- respektive monografiuppsats, se sammanläggningsavhandling respektive monografi ovan.

6.2. Kurser och andra poänggivande moment

Inom ämnet kemi skall kurser eller andra poänggivande moment omfattande 45–60 högskolepoäng ingå för doktorsexamen och 10–30 poäng ingå för licentiatexamen utom för inriktningen teoretisk kemi, där kursomfattningen är 45–90 högskolepoäng för doktorsexamen. Den exakta omfattningen av poängkravet utöver avhandlingsarbetet skall framgå av den individuella studieplanen. Särskilda kurser inom inriktningen skall omfatta minst 30 högskolepoäng på doktorandnivå eller motsvarande.

Kurser eller andra poänggivande moment som ingår i utbildningen kan fullgöras såväl inom som utom Lunds universitet. För kurser eller andra poänggivande moment genomgångna utanför naturvetenskapliga fakulteten bestäms högskolepoängtalet som ska tillgodoräknas av prefekt (kan delegeras).

Följande kurser är obligatoriska: Introduktionskurs på minst 1,5 högskolepoäng, av vilka 0,5 hp ska utgöras av fakultetsövergripande introduktionskurs för doktorander. För doktorander inskrivna fr.o.m 2009–01–01 är Arbetsmiljö, miljöhänsyn och risker på 2 högskolepoäng och Forskningsetik för kemister på 2 högskolepoäng eller motsvarande kurs obligatoriska. Doktorander som undervisar skall genomgå Pedagogisk grundkurs på 3 högskolepoäng.

1

Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biologi

Fastställd av forskarutbildningsrådet vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

2011-05-10 Dnr 2011/790 rev 2013-04-01 Ersätter Dnr 2007/1094

2

Allmän studieplan

6 kap 25 § HF: Ett universitet och en högskola som får utfärda examina på forskarnivå ska besluta om ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. Förordning (2010:1064).

1. Ämnesbeskrivning Biologi är läran om livet, och omfattar alla nivåer från den molekylära till den globala. Inom biologin studeras levande organismers organisation och funktioner, reproduktionsförmåga, arvsmassa, tillväxt och utveckling samt hur de sprids, interagerar och samverkar med sin miljö och hur de evolverat. Biologin spänner därför över ett stort område av specialiserade forskningsgrenar där olika verktyg används för att studera levande organismer. Forskningen i biologi vid Mittuniversitetet är inriktad mot ekologi, växtfysiologi och zoofysiologi. 2. Omfattning och mål för utbildningen 6 kap 2 § HF: Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. Förordning (2006:1053).

Omfattning av utbildning på forskarnivå enligt HF Bilaga 2 Examensordning: Licentiatexamen Omfattning Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan. Vetenskaplig uppsats För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd. Övrigt För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Doktorsexamen Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Mål för utbildning på forskarnivå enligt HF Bilaga 2 Examensordning: Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. För doktorsexamen skall doktoranden - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

3

Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För doktorsexamen skall doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För doktorsexamen skall doktoranden - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Lokala regler: Utbildningen på forskarnivå i biologi avslutas med licentiat- eller doktorsexamen. Licentiatexamen kan tillgodoräknas i doktorsexamen. Doktorand som redan antagits till licentiatexamen och som önskar antagning till doktorsexamen kan ansöka om detta till forskarutbildningsrådet. Uppdaterad individuell studieplan inklusive finansieringsplan samt i förekommande fall ett gällande avtal för hela studietiden fram till disputation ska biläggas ansökan. 3. Behörighetsvillkor och förkunskapsvillkor Grundläggande behörighet

7 kap 39 § HF: Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2010:1064).

Särskild behörighet

4

7 kap 40 § HF: De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. Förordning (2006:1053).

Lokala regler: För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har minst 90 högskolepoäng i för forskningsinriktningen relevant ämne eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Se även Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet. 4. Tillträde till utbildning på forskarnivå

7 kap 34 § HF: Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 36 §. Förordning (2006:1053).

7 kap 35 § HF: För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökanden 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2010:1064).

7 kap 36 § HF: Högskolan får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Högskolan får dock anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Förordning (2010:1064).

Lokala regler: Se Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet samt handläggningsordning för ansökan till utbildning på forskarnivå samt anställning som doktorand vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. 5. Antagning till utbildning på forskarnivå

7 kap 37 § HF: Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas 1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. Förordning (2006:1053).

7 kap 38 § HF: En högskola som fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning samt examineras där. Detta gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagd till den högskolan Inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Vad som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap, 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064).

5

Lokala regler: Se antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet samt riktlinje för ansökan till utbildning på forskarnivå samt anställning som doktorand vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet.

6. Urval bland sökande till utbildning på forskarnivå

7 kap 41 § HF: Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökanden företräde framför andra sökande. Förordning (2010:1064).

Lokala regler:

Se antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet samt handläggningsordning för ansökan till utbildning på forskarnivå samt anställning som doktorand vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet.

7. Tillgodoräknande 6 kap 6 § Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat 1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller 2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053). 6 kap 7 § En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053). 6 kap 8 § Högskolan skall pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Endast den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller förordning.. Förordning (2010:1064). Lokala regler: Tillgodoräknande av kurser lästa innan antagningen kan vid antagningstillfället beviljas av forskarutbildningsrådet förutsatt att de inte ingår i de 240 högskolepoäng som ger grundläggande behörighet eller i de kurser som krävs för särskild behörighet. Detta anges i ansökan om antagning. Beslut om eventuellt övriga kurser som skall tillgodoräknas under forskarstudierna görs av berörd huvudhandledare i samråd med berörd examinator och övriga berörda handledare. En doktorand som vid en högskola eller universitet inom eller utom landet har gått igenom en del av utbildning på forskarnivå har i vissa fall rätt att tillgodoräkna sig denna. Prövning om sådan genomförd utbildning skall tillgodoräknas görs av huvudhandledaren i samråd med övriga berörda handledare. Se även riktlinje för ansökan till utbildning på forskarnivå samt anställning som doktorand vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet

6

samt riktlinjer för individuell studieplan inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet.

8. Beslut om antagning till utbildning på forskarnivå

Lokala regler:

Forskarutbildningsrådet fattar beslut om antagning till utbildning på forskarnivå och utser huvudhandledare och biträdande handledare på förslag från berörd avdelning. Om antagningen är knuten till anställning som doktorand beslutar berörd avdelningschef om anställningen efter det att antagning till utbildning på forskarnivå beslutats av forskarutbildningsrådet.

Se även Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet samt Riktlinje för ansökan till utbildning på forskarnivå samt anställning som doktorand vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet.

9. Anställning som doktorand

5 kap 1 § HF: Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå. Förordning (2006:1053).

5 kap 2 § HF: Den som är anställd som doktorand skall främst ägna sig åt sin egen utbildning. En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2006:1053).

5 kap 3 § HF: Bara den som antas eller redan har antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som doktorand. Förordning (2006:1053).

5 kap 3a § HF: En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139).

5 kap 4 § HF: Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte om rektor har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 30 § eller utbildningsbidraget enligt 14 § förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2010:1064).

5 kap 5 § HF: När en doktorand skall anställas i andra fall än som avses i 4 § skall avseende fästas vid förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Vidare skall andra och tredje stycket gälla. Om en doktorand skall anställas i samband med antagning till utbildningen, skall bestämmelserna i 7 kap. 41 § andra och tredje stycket om bestämmande av bedömningsgrunder och om hinder mot företräde tillämpas. Högskolan skall genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om den lediga anställningen, så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom viss tid. Information behöver dock lämnas bara om en doktorand skall anställas i samband med antagning till utbildningen och om det av 7 kap. 37 § följer att information skall lämnas vid antagningen. Förordning (2006:1053).

5 kap 6 § HF: Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).

5 kap 7 § HF: En anställning som doktorand skall gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen. Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget. En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som skall avslutas med licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider skall avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand. Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet

7

på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2006:1053).

Lokala regler: Se Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet samt riktlinje för ansökan till utbildning på forskarnivå samt anställning som doktorand vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. 10. Utbildningens uppläggning och innehåll 10.1 Allmänt Lokala regler: Utbildning på forskarnivå avseende doktorsexamen skall omfatta totalt 4 års heltidsstudier (240 högskolepoäng). Utbildningen består av kurser (minst 60 högskolepoäng) och en avhandling (minst 120 högskolepoäng). Utbildning på forskarnivå avseende licentiatexamen skall omfatta totalt 2 års heltidsstudier (120 högskolepoäng). Utbildningen består av kurser (minst 35 högskolepoäng) och en avhandling (minst 60 högskolepoäng). 10.2 Kurser Lokala regler: För utbildning på forskarnivå avseende doktorsexamen ska den sammanlagda längden av kurser uppgå till minst 60 högskolepoäng. För utbildning på forskarnivå avseende licentiatexamen ska den sammanlagda längden av kurser uppgå till minst 35 högskolepoäng. Följande kursmoment är obligatoriska för alla doktorander inom vetenskapsområdet naturvetenskap, teknik och medier: presentationsteknik/vetenskapligt skrivande (3 högskolepoäng) samt vetenskapsfilosofi (4.5 högskolepoäng). Dessa kurser bör ingå i licentiatexamen. Valet av övriga kurser på forskarnivå är beroende av valet av forskningsuppgift och anges i den individuella studieplanen. För utbildning på forskarnivå avseende doktorsexamen gäller att av de valda kurserna får högst 30 högskolepoäng utgöras av kurser på grundläggande och avancerad nivå. Av dessa 30 högskolepoäng bör högst 15 högskolepoäng utgöras av kurser på grundläggande nivå som examinerats före antagning till forskarutbildning. För licentiatexamen gäller att de valda kurserna får högst 15 högskolepoäng utgöras av kurser på grundläggande och avancerad nivå. Av dessa 15 högskolepoäng bör högst 7.5 högskolepoäng utgöras av kurser på grundläggande nivå som examinerats före antagning till forskarutbildning.

8

Poängvärde för kurser på grundläggande och avancerad nivå som ingår i utbildning på forskarnivå bör understiga kursens poängvärde inom utbildningen på grundnivå. Om utbildning på forskarnivåskurs vid annan fakultet inom Sverige ingår i den individuella studieplanen gäller normalt poängvärdet som där fastställts. Se även riktlinjer för inrättande av forskarutbildningskurs inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. 10.3 Avhandling Lokala regler: Doktoranden ska författa en vetenskaplig avhandling som visar doktorandens förmåga att på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt självständigt - eller inom ramen för ett lagarbete - lösa den valda forskningsuppgiften. Avhandlingen ska om inte särskilda skäl föreligger, författas på engelska. Avhandlingen ska innehålla en kort sammanfattning på både engelska och svenska. Det vetenskapliga innehållet i avhandlingen ska kvalitetsmässigt ligga på en sådan nivå att huvudresultaten kan bedömas uppfylla rimligt ställda krav för att antas till publicering i en vetenskaplig publikation av god internationell standard med refereesystem. Avhandlingen ska utformas som en sammanläggning av ett antal vetenskapliga uppsatser jämte en kort sammanfattning (sammanläggningsavhandling) alternativt som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling). De ingående uppsatserna ska kvalitetsmässigt ligga på en sådan nivå att de kan antas till publicering i en vetenskaplig publikation av god internationell standard med refereesystem. Om hela eller delar av avhandlingen produceras i samarbete med andra ska den enskilde doktorandens insats kunna särskiljas. Se även riktlinjer om förhandsgranskning av avhandling inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. 10.4 Handledning

6 kap 28 § HF: För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen, så länge inte rektor med stöd av 30 § beslutar något annat.

En doktorand som begär det ska få byta handledare. Förordning (2010:1064). Lokala regler: Huvudhandledaren ska vara professor eller docent och varaktigt knuten till Mittuniversitetet. En handledningsplan skall finnas beskriven i den individuella studieplanen. Deltidsstuderande doktorander har rätt till handledning vars omfattning svarar mot utbildningens aktivitetsgrad. Se även riktlinjer gällande individuell studieplan inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet.

9

10.5 Examination Disputation

6 kap 33 § HF: Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina krävs bland annat. en godkänd doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en opponent. Förordning (2010:1064).

6 kap 34 § HF: Vid betygssättning av doktorsavhandlingen ska minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. Förordning (2010:1064). Betyg på prov

6 kap 32 § HF: Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Förordning (2010:1064).

Betyg på doktorsavhandling 6 kap 35 § HF: Högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem som ska användas och om disputationen och betygssättningen i övrigt. Förordning (2010:1064).

Lokala regler: Se riktlinjer för disputationsakten och kompetenskrav på fakultetsopponent samt betygsnämndens sammansättning inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet och riktlinjer för licentiatseminarium och kompetenskrav för granskare av licentiatavhandling inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Se även tidsplanerna för licentiatexamen alternativt doktorsexamen inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. 10.6 Examensbevis Lokala regler: En doktorand som uppfyller fordringarna (alla kurser klara och inrapporterade i LADOK, samt godkänd avhandling inklusive disputation eller licentiatseminarium) för doktors- eller licentiatexamen skall på begäran få bevis om detta av Mittuniversitetet. Ansökan om önskad examensbeteckning görs i samband med anmälan till disputation och licentiatseminarium. Se examensbeskrivning för licentiat- och doktorsexamen vid Mittuniversitetet. 10.7 Studieuppföljning Individuell studieplan

6 kap 29 § HF: För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.

Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2010:1064).

10

Rätt till handledning och andra resurser

6 kap 30 § HF: Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen ska göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig. Vid bedömningen ska det vägas in om högskolan har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.

Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2010:1064).

6 kap 31 § HF: Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 30 §, kan doktoranden efter ansökan hos rektor få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. Förordning (2010:1064).

Lokala regler: Se riktlinjer för mentorer i utbildning på forskarnivå inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. 11. Studenternas och doktorandernas insyn i utbildning på forskarnivå Lokala regler: Studenter och doktorander inom Mittuniversitetet har möjlighet att påverka de beslut som fattas rörande utbildning på forskarnivå genom sina representanter i universitetsstyrelsen, i fakultetsnämnden och i de övriga organ som inrättas för utbildning på forskarnivå. Se arbetsordning för fakulteten inom naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Förteckning över de dokument det hänvisas till i Allmänna studieplanen 1. Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet. 2. Riktlinje för ansökan till utbildning på forskarnivå samt anställning som doktorand

vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. 3. Riktlinjer gällande individuell studieplan inom fakulteten för naturvetenskap,

teknik och medier vid Mittuniversitetet. 4. Riktlinjer för inrättande av forskarutbildningskurs inom fakulteten för

naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. 5. Riktlinjer om förhandsgranskning av avhandling inom fakulteten för

naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. 6. Riktlinjer för disputationsakten och kompetenskrav på fakultetsopponent samt

betygsnämndens sammansättning inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet.

7. Riktlinjer för licentiatseminarium och kompetenskrav för granskare av licentiatavhandling inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet.

8. Tidsplan för licentiatexamen inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

11

vid Mittuniversitetet. 9. Tidsplan för doktorsexamen inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

vid Mittuniversitetet. 10. Examensbeskrivning för licentiatexamen vid Mittuniversitetet. 11. Examensbeskrivning för doktorsexamen vid Mittuniversitetet. 12. Riktlinjer gällande mentorer för utbildning på forskarnivå inom fakulteten för

naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. 13. Arbetsordning för fakulteten inom naturvetenskap, teknik och medier vid

Mittuniversitetet. http://www.miun.se/sv/universitetet/Organisation/Fakulteter/nmt/Verksamhet/ Utbildning-pa-forskarniva/

http://www.miun.se/sv/universitetet/Organisation/Fakulteter/nmt/Verksamhet/%0bUtbildning-pa-forskarniva/

http://www.miun.se/sv/universitetet/Organisation/Fakulteter/nmt/Verksamhet/%0bUtbildning-pa-forskarniva/

STOCKHOLMS UNIVERSITET ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MOLEKYLÄR BIOVETENSKAP (General study programme for PhD-studies in Molecular Bioscience) (inkl. studieplan för utbildning till licentiatexamen) Styrelsen för Stockholms universitet har 2002-11-29 beslutat att antagning kan ske till en del av utbildning på forskarnivå som avslutas med licentiatexamen. Antagning till utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet ska dock i huvudsak ske till sådan utbildning som avslutas med doktorsexamen. I de fall antagning ändå sker till utbildning som leder till licentiatexamen ska en förnyad vetenskaplig prövning samt en analys av finansieringsplan göras om den forskarstuderande önskar fortsätta till en doktorsexamen. Naturvetenskapliga fakultetsnämnden har beslutat att beslut om att anta forskarstuderande till enbart licentiatexamen fattas av resp. sektionsdekanus. Utbildning på forskarnivå ges i den omfattning tillgängliga resurser medger. Föreskrifter rörande utbildning på forskarnivå återfinns i högskoleförordningen, kapitlen 5-7, 10, 12 och bilaga 2, samt i Föreskrifter för utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet (SU 301-3153-10, eller senare beslut). Studieplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2013-03-20. 1. Ämnesbeskrivning Molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet omfattar studier och forskning inom tre transdisciplinära profilområden, molekylär cellbiologi, infektion och immunbiologi samt integrativ biologi. Ämnet omfattar studier av virus, bakterier, archéer och eukaryoter, med tonvikt på en molekylär beskrivning av de mekanismer som styr livsprocessernas organisation och dynamik på cellulär nivå såväl som cellers utveckling och samspel med sin omgivning i en multicellulär kontext. 2. Syfte och mål för utbildningen Utbildningen avslutas med licentiat- eller doktorsexamen. De mål som enligt högskoleförordningen gäller för dessa examina återges i avsnitt 5 och 6 nedan. 3. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För behörighet att antas till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande uppfyller dels villkor för grundläggande behörighet, dels villkor för särskild behörighet, och har sådan förmåga i övrigt som behövs för att genomgå utbildningen. 3.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till utbildning på forskarnivå har den som

1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng (hp), varav minst 60 hp på

avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande

kunskaper.

Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl. 3.2 Särskild behörighet För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i molekylär biovetenskap krävs

• att den sökande inom utbildningen på grundnivå har minst 120 hp i molekylärbiologi, biologi, kemi eller motsvarande

• minst 60 hp på avancerad nivå inom molekylär biovetenskap eller motsvarande, varav minst 30 hp ska utgöras av ett självständigt arbete.

4. Antagning; urval Till utbildning på forskarnivå får antas endast så många doktorander som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Sökande som anställs som doktorand eller beviljas utbildningsbidrag för doktorander får antas. Sökande med annan form av finansiering får antas om institutionsstyrelsen bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningstiden och den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom åtta år (fyra år för licentiatexamen). Beslut om antagning fattas enligt gällande delegationsordning Urval bland sökande ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. De bedömningsgrunder som tillämpas vid urvalet är:

• De sökandes dokumenterade ämneskunskaper, teoretiska och experimentella med relevans för forskningsområdet.

• De sökandes dokumenterade kunskaper i vetenskaplig teori och metod. • De sökandes lämplighet såsom analytisk förmåga, initiativförmåga och

samarbetsförmåga, styrkt genom uppsats, examensarbete eller motsvarande samt av vad som framgår av de sökandes referenser och vid i anslutning till antagningsproceduren genomförda intervjuer.

5. Utbildning för doktorsexamen 5.1 Allmänt Utbildningen för doktorsexamen kräver fyra års heltidsstudier (240 högskolepoäng). Utbildningen består av en kursdel som omfattar 50 hp samt själva avhandlingsarbetet. En individuell studieplan (se nedan) över utbildningens två delar ska upprättas för varje forskarstuderande. När ca två års heltidsstudier återstår till avläggande av doktorsexamen bör doktoranden uppfylla de fordringar som krävs för licentiatexamen. Avläggande av sådan rekommenderas starkt och ungefärlig tidpunkt för denna skall framgå av doktorandens individuella studieplan. Även om kursdelen föregår avhandlingsdelen rekommenderas doktoranden att på ett tidigt stadium diskutera avhandlingsämne. Den vetenskapliga litteraturen inom ämnesområdet är till stor del skriven på engelska (även andra språk kan förekomma). En förutsättning för att utbildning på forskarnivå ska kunna genomföras inom avsedd tid är därför att den studerande har goda kunskaper i engelska. Mål för doktorsexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden

- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och

aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika

forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden

- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,


- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade

professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden

- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

5.2 Individuell studieplan För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Den individuella studieplanen ska innehålla: • forskningsplan för doktorandens utbildning på forskarnivå inklusive en tidsplan • uppgifter om hur handledningen är organiserad • plan över vilka kurser/typ av kurser doktoranden ska gå under utbildningen • beskrivning av övriga vetenskapliga aktiviteter, såsom deltagande i seminarier och

litteraturstudier • beskrivning av eventuella övriga åtaganden som doktoranden och institutionen har

under utbildningstiden • finansieringsplan för doktorandens hela utbildning på forskarnivå • om studiefinansieringen inte består av anställning eller utbildningsbidrag bör det av

finansieringsplanen framgå vilken social trygghet i händelse av exempelvis sjukdom eller föräldraledighet som är förknippad med den aktuella studiefinansieringen.

Den individuella utbildningsplanen ska fastställas efter samråd med doktoranden och hans/hennes handledare, och ska följas upp minst en gång varje år. Beslut om fastställande av den individuella utbildningsplanen fattas enligt gällande delegationsordning.

5.3 Kurser Obligatoriska kurser beslutas av institutionsstyrelsen, och skall specificeras i den individuella studieplanen med angivande av momentets poängsättning (antal hp). Introduktionskursen som ges av biologiska sektionens forskarskola är obligatorisk för alla doktorander på sektionen och bör klaras av under doktorandens första 3 terminer efter antagning. Övriga kurser väljs i första hand efter samråd med handledaren; det kan vara för ämnet relevanta påbyggnadskurser, och nationella eller internationella forskarutbildnings-kurser. Kurser som ingått i uppfyllandet av kraven för särskild behörighet kan inte tillgodoräknas i doktorsexamen. 5.4 Avhandling Forskarutbildningen avslutas med att doktoranden författar en vetenskaplig avhandling. Den skall visa doktorandens förmåga att på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt självständigt – inom eller utom ramen för ett lagarbete – lösa den valda forskningsuppgiften, och bör kvalitetsmässigt uppfylla kraven för publicering i en vetenskaplig skriftserie. Avhandlingen försvaras vid disputationen (se punkt 5.7 nedan). Avhandlingen bör kvalitetsmässigt ligga på en sådan nivå att den kan bedömas uppfylla rimligt ställda krav för att antas till publicering i en vetenskaplig skriftserie av god kvalitet. Doktorsavhandlingen ska utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser med en kort sammanfattning av dessa. Uppsatserna får ha författats gemensamt med andra personer. Doktorandens insatser ska dock klart kunna urskiljas om arbetet utförts inom ramen för ett lagarbete. Doktorsavhandlingen ska skrivas på engelska. I undantagsfall, efter medgivande av institutionsstyrelsen, får den skrivas på svenska. 5.5 Undervisning Det förutsätts att doktoranden genom litteraturstudier gör sig väl förtrogen med problemställningar inom molekylär biovetenskap och då inte enbart inom sitt eget specialområde. Doktoranden förväntas därför fortlöpande följa den aktuella tidskrifts- och översiktslitteraturen inom forskningsområdet. Han/hon förväntas också tillvarata de tillfällen som ges att bevista gästföreläsningar både inom det egna och angränsande ämnen. Genom att aktivt delta i seminarier och gruppdiskussioner får doktoranden fördjupad inblick i aktuella forskningsproblem och övning i att framlägga och kritiskt värdera nya forskningsresultat. 5.6 Handledning För varje doktorand ska det utses en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Minst en av dessa ska vara docentkompetent och minst en ska ha genomgått handledarutbildning eller ha bedömts ha motsvarande kompetens. En doktorand som begär det ska efter framställan till institutionsstyrelsen få byta handledare. Den individuella studieplanen ska då omarbetas. Beslut om handledare fattas enligt gällande delegationsordning. Huvudhandledaren ska årligen informera prefekten om hur doktorandens utbildning framskrider. Detta sker genom översyn av de individuella studieplanerna, vilka ska finnas tillgängliga på institutionen. Det ankommer på huvudhandledaren att i samråd med handledarkollegiet bedöma när avhandlingsarbetet fortskridit så långt att tid för disputation resp. licentiatseminarium kan fastställas och föreslå fakultetsopponent och betygsnämnd resp. föreslå opponent och

betygsnämnd för licentiatseminariet 5.7 Kunskapsprov och disputation För doktorsexamen fordras

• att den studerande har fullgjort utbildningens kursdel med godkänt betyg • att avhandlingen är godkänd och att den på ett nöjaktigt sätt har försvarats vid en

offentlig granskning (disputation). Varje kurs avslutas i regel med skriftligt eller muntligt prov. I vissa fall kan kontinuerlig kunskapskontroll ske i samband med undervisning/laborationer. Prov bedöms med något av betygen underkänd eller godkänd. Studerande som vid en högskoleenhet har godkänts i prov som ingår i utbildning på forskarnivå har rätt att tillgodoräkna sig detta även vid annan högskoleenhet. Avhandlingen försvaras muntligen vid en offentlig disputation. Disputationen ska följa de regler som gäller vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet. 5.8. Övriga anvisningar Doktorander som antagits till forskarutbildning i enlighet med gällande studieplaner vid de tre institutioner som 2013-01-01 tillsammans bildat Institutionen för Molekylär Biovetenskap, Wenner-Grens institut (MBW) äger rätt att slutföra sina studier enligt dessa, men ska också ges möjlighet att byta forskarutbildningsämne till molekylär biovetenskap (molecular biosciences). Institutionsstyrelse och handledare får efter hemställan från doktoranden besluta om övergångsbestämmelser för sådant byte av studieplan och ämne. 6. Utbildning för licentiatexamen 6.1 Allmänt En utbildning på forskarnivå om minst 120 hp, eller en del om minst 120 hp av en utbildning på forskarnivå som ska avslutas med doktorsexamen, kan avslutas med licentiatexamen. För licentiatexamen krävs en vetenskaplig uppsats samt en godkänd kursdel om minst 25 hp. Även om kursdelen föregår uppsatsdelen delen rekommenderas doktoranden att på ett tidigt stadium diskutera ämne för uppsatsen. Den vetenskapliga litteraturen inom ämnesområdet är till stor del skriven på engelska (även andra språk kan förekomma). En förutsättning för att utbildning på forskarnivå ska kunna genomföras inom avsedd tid är därför att den studerande har goda kunskaper i engelska. Mål för licentiatexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden

- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden

- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat

forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden

- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors

ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin

kunskapsutveckling. 6.2 Individuell studieplan Den individuella studieplanen ska formuleras på samma sätt som för doktorsexamen, se 5.2. 6.3 Kurser Obligatoriska kurser beslutas av institutionsstyrelsen. Övriga kurser som kan inräknas i kursdelen väljs efter de riktlinjer som anges under punkt 5.3 ovan. Kurser som ingått i uppfyllandet av kraven för särskild behörighet kan inte tillgodoräknas i licentiatexamen. 6.4 Uppsats Som ett led i utbildningen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats. Kvalitetsmässigt bör uppsatsen ligga på en sådan nivå att den bedöms uppfylla rimligt ställda krav för att antas till publicering i en vetenskaplig skriftserie av god kvalitet. 6.5 Undervisning Undervisningen bedrivs på samma sätt som för doktorsexamen, se 5.5. 6.6 Handledning Se 5.6. 6.7 Prov Det första stycket i 5.7 är tillämpligt även för licentiatexamen. Examinationen av licentiatuppsatsen äger rum i samband med ett offentligen utlyst licentiatseminarium och ska följa de regler som gäller vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet.

Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se

Dnr FS 4.1.1-357-14 Datum 2014-04-24

Sid 1 (5)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi General syllabus for third-cycle studies in chemistry Omfattning: 240 högskolepoäng Examen: Doktorsexamen Nivåtillhörighet: Forskarnivå Fastställande: Utbildningsplanen fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2010-06-09; reviderad 2014-04-24 Ikraftträdande: 2010-06-09 Ansvarig instans: Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Inriktningar: Analytisk kemi, biofysikalisk kemi, biogeokemi, biokemi, kemometri, miljökemi, oorganisk kemi, organisk kemi, teknisk kemi och läkemedelskemi

1. Utbildningens mål

Nationella mål för aktuell examen (HF 6 kap. 4 och 5 §)


För doktorsexamen skall doktoranden

• visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.



• visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

• visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning

Sid 2 (5)


• med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

• visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och • visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade

professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.



• visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

• visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Lokala mål för aktuell examen



• visa djup och aktuell specialistkunskap inom den valda inriktningen samt ett brett kunnande inom övriga inriktningar.



• visa mycket god förmåga att på engelska muntligt och skriftligt presentera forskning och forskningsresultat inom ämnet kemi.

• visa god förmåga att självständigt initiera och driva forskningsprojekt inom ämnet kemi. • visa förmåga att baserat på egna forskningsresultat diskutera möjliga tillämpningar som möter

behov i samhället.

Sid 3 (5)



• visa förmåga att skriftligt och muntligt delta i diskussioner som rör etiska frågor inom kemiområdet.

• visa fördjupad insikt om kemiområdets möjligheter, begränsningar och dess roll i samhället, industrin och akademin.

2. Behörighet och förkunskapskrav

Grundläggande behörighet För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande har grundläggande behörighet genom avlagd examen på avancerad nivå, eller slutförda kursfordringar om minst 240 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller motsvarande utländsk utbildning, eller motsvarande kvalifikationer.

Den som före den 1 juli 2007 uppfyller tidigare krav på grundläggande behörighet, det vill säga minst 120 poäng högskoleutbildning eller motsvarande, har grundläggande behörighet fram till och med den 30 juli 2015.

Särskild behörighet För att uppfylla kravet på särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i kemi krävs att den sökande har grundläggande högskoleutbildning om minst 90 högskolepoäng i kemi eller andra ämnen som bedöms vara direkt relevanta för den aktuella inriktningen. Av de 90 högskolepoängen skall minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå inom inriktningen, eller motsvarande, ingå.

3. Urval

Urval Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen och baseras på följande bedömningsgrunder:

• personlig lämplighet • tidigare studieresultat samt • övriga meriter

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. (HF 7 kap. 41 §)

Sid 4 (5)

Beslut om antagning till utbildning på forskarnivå med doktorsexamen som slutmål fattas enligt Umeå universitets delegationsordning.

4. Innehåll och uppläggning

4.1 Allmänt För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan där finansiering, handledning, kurser, avhandlingsarbete m.m. specificeras. Utbildningen skall omfatta 240 högskolepoäng för doktorsexamen. En doktorand som antagits till forskarutbildning som skall avslutas med doktorsexamen kan, om han/hon så önskar, avlägga licentiatexamen som ett etappmål.

Utbildning på forskarnivå som avslutas med doktorsexamen omfattar fyra års nettostudietid och består av en kursdel om 40-90 högskolepoäng och en doktorsavhandling om 150-200 högskolepoäng.

4.2 Innehåll

4.2.1 Kurser

Utbildning på forskarnivå i kemi består av en kursdel omfattande 40-90 högskolepoäng varav minst 15 hp på avancerad nivå inom området kemi. Kurser väljs av den studerande i samråd med handledaren och examinatorn. Dessa kurser kan i hög grad anpassas efter den studerandes intresse och studieinriktning.

Obligatoriska kurser för doktorsexamen: Kurser som utvecklar generiska färdigheter omfattande 10 hp. 8 hp av dessa ska utgöras av kurser inom vetenskapsteori, etik och redlighet, muntlig presentation och skriftlig presentation. Kemiska institutionens seminarieserie för doktorander omfattande 2 hp per år (totalt 6-8 hp).

4.2.2 Doktorsavhandling Doktorsavhandlingen, som skall skrivas på engelska, utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser med en introduktion till, sammanfattning och diskussion av dessa (sammanläggningsavhandling) och omfatta 150-200 högskolepoäng.

Doktorsavhandlingen skall försvaras muntligt vid en offentlig disputation. Den bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och till försvaret av den.

Sid 5 (5)

5. Examination Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng inom kemi och därvid har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i utbildningen samt författat och vid en offentlig disputation försvarat en doktorsavhandling, som godkänts av betygsnämnden. Examensbevis utfärdas efter ansökan till StudentCentrum/Examina.

6. Övriga anvisningar Gällande bestämmelser om utbildning på forskarnivå framgår av:

- Högskoleförordningen (HF): 5 kap. anställning som doktorand, 6 kap. utbildningen och 7 kap. tillträde till utbildningen, bilaga 2 examensordning.

- Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet (Dnr: FS 1.1.2-25-14) - Lokal examensordning vid Umeå universitet (Dnr: 500-2958-11). - Regler för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet (Dnr: 500-953-13). - Doktorandhandboken vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå

Teknisk fysikmed inriktning mot fasta tillståndets fysik English title: Engineering Sciences with specialization in Solid State Physics TNTEKF04 Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2014-11-19 Studieplanen för utbildning på forskarnivå består av tre delar: dels en allmän del, dels denna ämnesinriktade studieplan och dels varje doktorands individuella studieplan.

Mål Utgående från den grundläggande utbildningen inom ämnesområdet skall forskarutbildningen ge ytterligare insikter inom ämnets viktigare delar, samt fördjupade kunskaper inom minst ett delområde. Genom handledning och avhandlingsarbete skall den studerande göras väl förberedd för att självständigt bedriva forskning på vetenskaplig grund. Studeranden skall efter genomförd utbildning vara väl förtrogen med vetenskapliga frågeställningar och metoder inom fasta tillståndets fysik och ha uppnått djupgående kunskap inom det specifika området för avhandlingen. Doktoranden ska kunna kritiskt granska egna och andras vetenskapliga arbeten. Doktoranden skall även kunna presentera sina mål och resultat i muntlig och skriftlig form för olika målgrupper på engelska samt, när det gäller svensktalande doktorander, på svenska.

Ämnesbeskrivning Ämnet teknisk fysik omfattar ett brett forskningsområde vars innehåll utgår från behovet av tekniska lösningar inom samhällets olika sektorer. Inriktningen mot fasta tillståndets fysik fokuserar på grundläggande egenskaper hos fasta material och tekniska tillämpningar baserade på dessa egenskaper, tagna i vid bemärkelse.

Version 2014-01-22

Tvärvetenskapliga studier innefattande kemi, energi- och miljövetenskap, biologi, medicin och övriga livsvetenskaper kan bedrivas inom inriktningen.

Behörighet

Grundläggande behörighet Den grundläggande behörigheten för utbildning på forskarnivå framgår av studieplanens allmänna del.

Särskild behörighet Särskild behörighet har den som på ett tillfredsställande sätt och i tillräcklig omfattning avklarat kurser inom för ämnet relevanta områden. Särskild behörighet anses den ha som endera a) avlagt civilingenjörsexamen vid svensk teknisk högskola och därvid läst kurser inom ämnesområden av relevans för ämnet. b) i annan ordning, inom eller utom landet förvärvat kunskaper av i huvudsak samma omfattning.

Antagning Den som önskar bli antagen till utbildning på forskarnivå i fasta tillståndets fysik skall inlämna en ansökan till prefekten vid Institutionen för teknikvetenskaper. Platser på utbildningen på forskarnivå tillsätts normalt två gånger per år. I samband med antagningen skall anges hur man planerar att finansiera såväl doktorandens personliga försörjning som dennes forskning.

Utbildningens uppläggning För varje doktorand skall vid antagningen upprättas en individuell studieplan av doktoranden och dennes handledare efter samråd med forskarutbildningsansvarig professor. Planen fastställs av prefekten (på delegation av fakultetsnämnden) i samband med antagningen.

Den individuella studieplanen skall årligen revideras gemensamt av doktoranden och dennes handledare och tillföras en sammanfattning av uppnådda resultat samt planerna för det närmaste året. Betydelsefulla förändringar och eventuell oenighet om den individuella studieplanen skall rapporteras till prefekten eller, om så bedöms nödvändigt, till forskarutbildningsnämnden.

Version 2014-01-22

Kurser Inom utbildningen på forskarnivå kan det förekomma olika slags kurser, såsom föreläsningar, litteraturstudier, praktiska övningar, fältstudier, etc. Kurserna ska ge bredare insikter i ämnet som komplement till den specialistkompetens som vinns i forskningsarbetet. De kurser som ingår i den individuella studieplanen kan dels hämtas bland det utbud på avancerad nivå som erbjuds vid Uppsala universitet, dels bland kursutbudet vid andra universitet. Kurs i forskningsetik (om minst 2 högskolepoäng) är obligatorisk för licentiat- och doktorsexamen, liksom högskolepedagogiskutbildning för doktorander som undervisar inom grundnivå eller avancerad nivå Vid tillgodoräknande av kurser inom utbildningen på forskarnivå fungerar huvudhandledaren som examinator. Beslut om tillgodoräknande av kurser som ges i grundutbildningen vid Uppsala universitet samt tillgodoräknande av kurser vid andra universitet fattas av huvudhandledaren efter samråd med ansvarig lärare för respektive kurs. Kursutbudet revideras fortlöpande. För att ge en fördjupad kunskap inom inriktningen fasta tillståndets fysik skall minst 10 hp utgöras av avancerade kurser inom området, i synnerhet fasta tillståndets teori. Doktorander inom ämnet rekommenderas att läsa kurser i vetenskapligt skrivande samt introduktionskurs till utbildning på forskarnivå.

Fordringar för doktorsexamen För doktorsexamen fordras dels godkända prov på de kurser som ingår i den för varje doktorand fastställda individuella studieplanen, dels godkänt disputationsprov. Utbildningen, som leder till doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng (fyra års heltidsstudier), varav avhandlingsdelen omfattar minst 120 högskolepoäng och kursdelen omfattar minst 60 högskolepoäng.

Fordringar för licentiatexamen En etapp i utbildningen på forskarnivå om minst 120 högskolepoäng (två års heltidsstudier), kan avslutas med licentiatexamen. För denna fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i

Version 2014-01-22

etappen, dels har fått en vetenskaplig uppsats som motsvarar studier om minst 60 högskolepoäng godkänd. Kursdelen omfattar minst 30 högskolepoäng.

Övrigt Forskning i teknisk fysik med inriktning mot fasta tillståndets fysik bedrivs i ett omfattande internationellt samarbete och förutsätter ett omfattande globalt informationsflöde. Det är nödvändigt att doktoranden kan tillgodogöra sig vetenskapliga texter på engelska.

Version 2014-01-22

Dnr TEKNAT 2014/38

Allmän studieplan

för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2014-04-01

UPPSALA UNIVERSITET ALLMÄN STUDIEPLAN för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Innehållsförteckning

Studieplan för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten _____ 3

Allmän del______________________________________________________________ 3 Regelverk för utbildning på forskarnivå __________________________________ 3 Övergripande målsättning för utbildning på forskarnivå _____________________ 3 Behörighet ________________________________________________________ 5

Grundläggande behörighet ______________________________________ 5 Särskild behörighet ____________________________________________ 6

Ansvarsfördelning för utbildning på forskarnivå ____________________________ 6 Antagning och urval _________________________________________________ 7

Information och utlysning ________________________________________ 7 Antagning ____________________________________________________ 7 Urval 8

Utbildningens upplägg och uppföljning __________________________________ 8 Individuell studieplan ___________________________________________ 8 Utbildningstid _________________________________________________ 8 Undervisning _________________________________________________ 9 Kurser ______________________________________________________ 9 Övrigt 10

Högskolepedagogisk utbildning _______________________________________ 10 Handledning ______________________________________________________ 10 Studiernas finansiering _____________________________________________ 11 Avhandling och disputation __________________________________________ 12

Avhandling __________________________________________________ 12 Disputation __________________________________________________ 12 Licentiatseminarium ___________________________________________ 13 Examinator för kurser _________________________________________ 13 Examensbenämning och examensbevis ___________________________ 14

Rätt till handledning och andra resurser ________________________________ 15 Promotion ________________________________________________________ 15 Studentkårs- och nationstillhörighet ____________________________________ 16 Doktorandråd _____________________________________________________ 16

2


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Studieplan för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Allmän del

Studieplanen för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet består av tre delar: denna allmänna del, studieplanen för varje ämne/ämnesinriktning och varje doktorands individuella studieplan. I ämnesstudieplanen anges utbildningens huvudsakliga innehåll och uppläggning, samt förkunskapskraven och de bedömningsgrunder som ska tillämpas vid antagningen. Den individuella studieplanen innehåller en tidsplan för doktorandens utbildning, hur handledningen är organiserad samt en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden.

Regelverk för utbildning på forskarnivå

Utbildningen på forskarnivå regleras i högskolelagen1 och högskoleförordningen2. Dessa kompletteras med lokala föreskrifter från konsistoriet3, universitetets rektor4 och teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden5. Aktuella lokala regelsamlingar finns publicerade på universitetets webbsida (http://www.uu.se/) och fakultetens webbsida (http://www.teknat.uu.se/).

Övergripande målsättning för utbildning på forskarnivå

Utbildningen på forskarnivå ska utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (HL). Examensordningen (HF bilaga 2) fastställer de krav som ska uppfyllas för doktorsexamen:

1 Högskolelagen, HL, (SFS 1992:1434); med införda ändringar 2 Högskoleförordningen, HF, (1993:100) med införda ändringar, att tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 3 Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet, AFUU, UFV 2012/2057, att tillämpas vid antagning till utbildning tidigast 2011-01-01. 4 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet, UFV 2009/1993 5 Beslut i teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden t.o.m. 2014-04-01. Se fakultetens forskarutbildningswebb för beslut angående utbildning på forskarnivå fattade efter 2014-04-01.

3

http://www.uu.se/

http://www.teknat.uu.se/


2014-04-01 TEKNAT 2014/38


• visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden

• visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

• visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

• med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

• visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och • visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra

kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden

• visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

• visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

4


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Vid Uppsala universitet gäller följande av konsistoriet fastställda övergripande mål för utbildningen på forskarnivå (Mål och strategier för Uppsala universitet; UFV 2007/1478):

• Utbildningen och de avhandlingar som läggs fram ska hålla en internationellt hög kvalitet

• Utbildningen ska ge vetenskaplig kompetens och djup förståelse av forskarutbildningsämnet

• Utbildningen ska ge högskolepedagogisk kompetens samt generella färdigheter och kunskaper som är attraktiva i yrkeslivet

• Utbildningen ska vara ett attraktivt karriärval.

Strategier för att nå målen är att

• Stimulera doktoranderna att ta tillvara universitetets breda kompetens och bildningsmiljö

• Utlysa lediga platser i utbildningen nationellt och internationellt samt anta doktorander i öppen konkurrens

• Erbjuda doktoranderna möjlighet att delta i stimulerande idéutbyten med seniora forskare samt i konferenser och i forskning, seminarier och kurser vid andra svenska och utländska universitet

• Ge nya doktorander god introduktion till arbetsplatsen samt skapa trygga anställningar

• Erbjuda lärarledda doktorandkurser, god handledning samt möjliggöra för handledarna att vidareutbilda sig

• Ge doktoranderna utbildning i god forskningssed • Ge doktoranderna utbildning i högskolepedagogik samt möjlighet att undervisa

på grundnivå eller avancerad nivå • Erbjuda doktoranderna möjligheter att utveckla färdigheter såsom presentations-

och kommunikationsteknik, projektledning, ledarskap och entreprenörskal samt erbjuda doktoranderna karriärplanering.

Behörighet

Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till utbildning, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet för utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015 (HF 7 kap 39 §).

5


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Särskild behörighet De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, särskild yrkeserfarenhet, och nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen (HF 7 kap 40 §). De särskilda behörighetsvillkoren ska anges i ämnesstudieplanen.

Ansvarsfördelning för utbildning på forskarnivå Ansvaret för utbildning på forskarnivå vilar ytterst på konsistoriet och rektor. Genom delegation har ansvaret ålagts områdesnämnd eller fakultetsnämnd inom respektive område (HF 2 kap. 2-3 §§).

Områdesnämnd eller fakultetsnämnd har det övergripande ansvaret och tillsynsansvaret men det löpande ansvaret utövas av den institution där doktoranden är registrerad. Områdesnämnder, fakultetsnämnder, institutionsstyrelser och handledare ansvarar för att utbildningen på forskarnivå bedrivs med hög kvalitet och effektivitet samt att rättigheter och skyldigheter för alla berörda beaktas.

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden har således det övergripande ansvaret för fakultetens utbildning på forskarnivå. Den avgör i vilka ämnen som utbildningen ska anordnas och fastställer det huvudsakliga innehållet och uppläggningen av studierna i studieplaner. Fakulteten har även en forskarutbildningsnämnd som hanterar löpande ärenden och beslutar i vissa frågor (på delegation av fakultetsnämnden), t.ex. fastställande av ämnes/inriktningsstudieplanerna.

Fakulteten är uppdelad i sektioner, som var och en omfattar ett visst vetenskapsområde: matematisk-datavetenskapliga sektionen fysiska sektionen tekniska sektionen kemiska sektionen biologiska sektionen geovetenskapliga sektionen

Arbetet inom en sektion leds av en dekan som beslutar (på delegation av fakultetsnämnden) i en rad frågor som rör utbildningen.

Genomförandet av utbildningen sker på institutionerna. Det finns ett stort antal forskarutbildningsämnen och inriktningar. För varje inriktning finns en av fakultetsnämnden fastställd studieplan och en forskarutbildningsansvarig professor (FUAP) med övergripande ansvaret för utveckling och kvalitetsnivå i ämnet/inriktningen. Varje institution ska ha en studierektor för institutionens utbildning på forskarnivå, med en uppdragslista som är beslutad av fakultetsnämnden, och med prefektens uppdrag att ge aktivt stöd i olika frågor till institutionens doktorander, handledare och FUAP oavsett ämne/inriktning.

6


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Antagning och urval

Information och utlysning Högskolan ska genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om den lediga anställningen5, så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom viss tid (HF 5 kap 5 §). Utlysningen ska vara tillgänglig lokalt och på universitetets hemsida minst tre veckor före ansökningstidens utgång och bör ges lämplig nationell och internationell spridning (AFUU 5 §).

Antagning Den som har för avsikt att doktorera ska diskutera sina planer med lärare och forskare och helst även med någon äldre doktorand för att bilda sig en uppfattning om utbildningen vid institutionen och framtidsutsikterna inom ämnet.

En sökande till utbildning på forskarnivå ska vara medveten om att en institution inte kan ge handledning inom alla inriktningar i ett ämne – nya doktorander antas i regel inom forskningsfält där institutionen har aktiva forskargrupper och god kompetens.

Doktorander med finansiering i form av utbildningsbidrag (t.o.m. 2014-12-31) eller anställning som doktorand vid Uppsala universitet antas (på delegation av fakultetsnämnden) av prefekten vid institutionen i ämne som fastställts som forskarutbildningsämne av fakultetsnämnden. Beslut om antagning av industridoktorander, doktorander anställda vid annat lärosäte (inkl. joint doctors) eller myndighet eller med stipendiefinansiering eller egenfinansiering sker av arbetsutskottet efter beredning i forskarutbildningsnämnden. Stipendiefinansierade doktorander antas enligt särskild antagningshantering (TEKNAT 2013/94). Beslut om antagning till licentiatexamen sker av arbetsutskottet efter beredning i forskarutbildningsnämnden. I ansökan till utbildningen ska såväl ämne som inriktning anges. Antagningsbeslutet fattas efter samråd med dem som är handledare i ämnet. I antagningsbeslutet anges forskarutbildningsansvarig professor och doktorandens handledare. En av de utsedda handledarna ska vara huvudhandledare.

Efter antagningsbeslut ska original av ansökan och kopia av övriga antagningshandlingar inklusive den individuella studieplanen inlämnas till fakultetens kansli, som registrerar doktoranden i Uppdok. Institutionen ansvarar för att spara och diarieföra den individuella studieplanen samt reviderade versioner av densamma.

Antagning får ske till en utbildning på forskarnivå som ska avslutas med antingen licentiatexamen eller doktorsexamen. Det är angeläget att en tvåstegsmodell inte skapas. Vid antagning till licentiatutbildning ska därför en särskild motivering införas i den individuella studieplanen. Antagning till licentiandstudier görs av fakultetsnämndens arbetsutskott, den är ej delegerad till prefekten. En forskarstuderande som ursprungligen

5 Med ”ledig anställning” avses doktorandprojekt som är möjligt att söka

7


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

antagits till en utbildning som avslutas med licentiatexamen kan, efter förnyad beviljad ansökan, fortsätta sina studier mot en avslutande doktorsexamen.

Urval Antalet doktorander ska anpassas till institutionens möjligheter att erbjuda godtagbara villkor för handledning och andra studievillkor i övrigt samt studiefinansiering i enlighet med Högskoleförordningen. Fakultetsnämnden kan föreskriva antagningsbegränsning, om villkoren inte kan uppfyllas.

Urval bland sökande ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökande företräde framför andra sökande (HF 7 kap 41 §).

Utbildningens upplägg och uppföljning

Individuell studieplan För varje doktorand ska vid antagningen upprättas en individuell studieplan av doktoranden och dennes handledare efter samråd med forskarutbildningsansvarig professor. Planen fastställs av prefekten (på delegation av fakultetsnämnden) i samband med antagningen.

I den individuella studieplanen ska handledaren klargöra de förväntningar och de specifika målsättningar som gäller för utbildningen. Parterna bör också diskutera handledningens uppläggning och omfattning. Problemområdet bör vara väl avgränsat och ambitionsnivån sättas med hänsyn till såväl kvalitetskraven som nettostudietiden på fyra år.

Den individuella studieplanen ska årligen revideras gemensamt av doktoranden och dennes handledare och tillföras en sammanfattning av uppnådda resultat samt planer för det närmaste året. Doktoranderna bör följas upp individuellt i samband med revidering av den individuella studieplanen. Vid uppföljningen ska en tredje oberoende part delta, d.v.s. någon annan än handledare, t ex studierektor för utbildning på forskarnivå. Betydelsefulla förändringar och eventuell oenighet om studieplanen ska omedelbart rapporteras till prefekten eller, om så bedöms nödvändigt, till forskarutbildningsnämnden. I det fall avvikelsen är väsentlig ska prefekten anmoda såväl doktorand som handledare att yttra sig skriftligt.

Utbildningstid Den som är anställd som doktorand ska ägna sig åt sin egen utbildning. En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid (HF 5 kap 2 §).

8


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Utbildningen omfattar dels kurser, dels forskningsarbete som leder till en avhandling. Därtill ingår i utbildningen litteraturstudier och aktivt deltagande i seminarier. Den som innehar anställning som doktorand kan medverka i institutionens undervisning eller annat administrativt arbete upp till 20 % av heltid. Anställningen förlängs då i motsvarande mån. Erfarenheter av tjänstgöring inom grundutbildningen och annat institutionsarbete är värdefulla, men studierna kan bli lidande vid en alltför stor arbetsinsats vid sidan av den egna utbildningen.

Den sammanlagda anställningstiden (som doktorand) får inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år (HF 5 kap 7 §). Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande (HF 6 kap 8 §). Kurser som ingår bland dem som givit behörighet får inte tillgodoräknas.

Huvuddelen av kurserna bör vara avklarade inom den första hälften av studietiden. Den studerande förväntas delta aktivt i seminarier vid institutionen och bör också kunna utnyttja värdefulla kurser vid andra institutioner och universitet.

Undervisning Undervisningen i utbildningen kan meddelas i form av handledning, föreläsningar, seminarier, fältkurser och laborativa kurser.

Undervisningen ges i den omfattning tillgängliga resurser medger. Delar av kurslitteraturen förväntas doktoranden inhämta på egen hand. Träning i sådana självständiga studier utgör ett väsentligt moment i utbildningen.

Doktoranden ska ta del i den vetenskapliga aktiviteten på institutionen bl.a. genom att aktivt delta i seminarier och bevista gästföreläsningar.

Kurser Kurser och litteraturstudier ska ge bredare insikter i ämnet som komplement till den specialistkompetens som vinns i forskningsarbetet samt bidra till att uppnå de mål examensordningen anger. Kursdelen inom utbildningen på forskarnivå till doktorsexamen ska omfatta 40 – 120 högskolepoäng. Kursdelen inom utbildningen till licentiatexamen ska omfatta 20 – 60 högskolepoäng. Kurs i forskningsetik med omfattning om minst 2 hp ska ingå för licentiat- och doktorsexamen, liksom högskolepedagogisk utbildning för doktorander som undervisar inom utbildningen på grundnivå eller avancerad nivå. Det är rekommenderat att introduktionskurs till studier på forskarnivå liksom kurs i vetenskapligt skrivande ingår. Kurs i svenska för doktorander som inte har svenska som modersmål kan vara poänggivande. I den individuella studieplanen anges de kurser som ingår i doktorandens utbildning.

Prov på genomgångna kurser kan vara skriftliga eller muntliga och anordnas efter över-enskommelse mellan huvudhandledaren eller annan betygsbestämmande lärare och doktoranden. Proven bedöms med något av betygen godkänd och underkänd. Kurserna examineras av därför utsedd lärare (se nedan).

9


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Övrigt I fakultetens språkplan slås fast att alla personer vid universitet måste ges möjlighet att ta del av information och vara delaktiga i beslut som rör den egna verksamheten. Kurser i svenska och hur man undervisar på svenska ska regelbundet erbjudas för all undervisande personal, inklusive doktorander, som inte har svenska som modersmål. Fakulteten har uppdragit till institutionerna att uppmuntra doktoranderna att följa kurserna (språkplanens åtgärdsprogram 2010-2013).

Doktorander och handledare ska fortlöpande hålla varandra informerade om hur forskningen framskrider, liksom om förestående resor, perioder av intensiv undervisning och annat som har betydelse för studierna. Doktoranden ska i god tid informera om behov av utrustning, resebidrag och liknande, så att handledaren kan hjälpa till att skaffa fram anslag.

I de experimentella ämnen som kräver komplicerad apparatur kan det vara fördelaktigt att några doktorander har likartad forskningsinriktning så att de kan samlas till gemensam verksamhet kring denna apparatur. I fältämnen kan det vara lämpligt att doktorander med likartade projekt samarbetar under fältarbetet.

Högskolepedagogisk utbildning

För en doktorand som ska undervisa är pedagogisk utbildning obligatorisk och den ska antingen vara ett poängsatt moment i den individuella studieplanen eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring (Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet 5§).

Handledning

För varje doktorand ska fakultetsnämnden (delegerat till prefekt) utse minst två handledare, varav en huvudhandledare med ansvar för utbildningen, inklusive avhandlingsarbetet och en biträdande handledare. Huvudhandledare ska ha genomgått handledarutbildning motsvarande minst två dagar, eller bedömts ha motsvarande kompetens (TEKNAT 2010/55). En av handledarna ska vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet eller Institutet för rymdfysik. Åtminstone en av handledarna ska vara docentkompetent (AFUU 1§).

Det är prefektens ansvar att tillgodose att det finns tillräcklig tid för handledning av institutionens doktorander. Om det uppkommer problem ska doktoranden identifiera dessa i samband med den årliga revideringen av den individuella studieplanen. Doktoranden är nybörjare inom forskningen och kan naturligen känna sig osäker och tveksam. Handledarna måste därför tänka på att stödja och uppmuntra doktoranden, samtidigt som de ska ge konstruktiv kritik. Doktoranden ska hela tiden veta och känna att handledaren är positivt intresserad av hur det går med studierna. Handledarna måste vara lyhörda så att de tidigt kan ingripa om en doktorand börjar tappa modet eller om studierna försenas av något annat skäl.

10


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Det faktum att en doktorand blivit tilldelad en viss handledare får inte hindra att kontakter söks även med andra som är kvalificerade inom det aktuella forskningsområdet. Sådana "resurspersoner" (utom eller inom fakulteten) medverkar i delar av utbildningen utan formellt ansvar. Det är också viktigt att institutionens doktorander håller inbördes kontakt och att mer erfarna doktorander hjälper de nyare att finna sig tillrätta.

Doktoranden behöver oftast stark vägledning för att komma in i forskningen, för att så småningom kunna arbeta mer självständigt. Täta kontakter är nödvändiga och handledarna ska alltid vara beredda att diskutera uppnådda resultat och doktorandens egna förslag. Handledning är en ömsesidig process och doktoranden bör därför inte förvänta sig (eller nöja sig med) ensidigt givande från handledarens sida. Arbete i grupp är stimulerande för de flesta, men handledarna och doktoranderna måste ibland enas om avgränsningar mellan olika arbetsuppgifter, så att individuella insatser kan urskiljas vid examinationen.

Även om handledaren här har den viktigaste rollen, måste doktoranden också ta sitt ansvar för att kommunikationen ska fungera. Kontakten med andra forskare och doktorander vid institutionen är ytterst viktig för doktorandens utveckling. Mer erfarna doktorander i forskargruppen utgör ett värdefullt stöd för den nyantagne. I de laborativa ämnena är självklart också den tekniska personalen av stor betydelse för utbildningen.

En doktorand som begär det ska få byta handledare (HF 6 kap 28 §).

Studiernas finansiering

Finansieringen av studierna på forskarnivå regleras bl. a. i HF kap 7, 34 och 36 §§. Doktoranden kan påräkna finansiering motsvarande fyra års heltidsstudier. Vid Uppsala universitet eftersträvas primärt doktorandanställning som studiefinansiering. Utbildningsbidrag kan innehas högst 12 nettostudiemånader (Utbildningsbidraget får endast i undantagsfall användas som försörjningsform fr.o.m. 2015-01-01, UFV 2012/841). Annan finansiering i form av stipendier eller annan egen finansiering ska användas ytterst restriktivt. Stipendier ska användas endast när detta explicit föreskrivs av en donator eller extern finansiär. När annat än anställning som doktorand (eller utbildningsbidrag t.o.m. 2014-12-31) finansierar doktorandprojektet ska de särskilda övervägande som gjorts bifogas de handlingar som inges till fakultetskansliet inför beslut om antagning.

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnamnden har beslutat att varje doktorand ska ha samma finansiella nettonivå som doktorand med anställning, enligt doktorandstegen (TEKNAT 2012/214). För att avgöra om finansieringen är tillräcklig för det kommande halvåret då finansieringen anges i annan valuta än svenska kronor, ska den valutakurs som gällde den 1 januari och 1 juli användas. Bedömningen ska göras två gånger om året och hänsyn tas till eventuell beskattning av de utfallande beloppen (Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet 6§). Tilläggsfinansiering sker genom utbetalning av ett forskarstuderandetillägg.

11


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Doktoranden har rätt till ersättning för kostnaderna för att framställa doktorsavhandlingen.

Avhandling och disputation

Avhandling Forskningsarbetet ska resultera i en vetenskaplig avhandling som ska försvaras vid en offentlig disputation. Forskningsuppgiften kan utföras såväl enskilt som i samarbete med andra inom eller utom institutionen. Doktoranden ska dock tränas till en självständig forskningsinsats.

Doktorsavhandlingen ska antingen uppfylla krav som kan ställas för publicering (i sin helhet eller i sammandrag) i en internationell vetenskaplig tidskrift av god kvalitet, eller utgöra en sammanfattning av vetenskapliga uppsatser med motsvarande kvalitetskrav. Den kan således utformas antingen som en monografi, d.v.s. ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk, eller som en sammanläggningsavhandling, d.v.s. en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser med en kort sammanfattning av dessa. Den senare formen är den vanligaste inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Om doktoranden har författat en avhandlingsuppsats tillsammans med en annan person får den beaktas endast i den mån som den enskilda insatsen kan urskiljas.

En betydande del av avhandlingen ska normalt publiceras i tidskrifter av god internationell klass. Doktoranden och handledarna bör lägga ner mycket arbete på utformningen av uppsatserna, eftersom även väsentliga resultat blir dåligt utnyttjade om de presenteras på ett otympligt språk.

Avhandlingen ska innehålla en svensk sammanfattning på två till fem sidor.

Licentiatavhandlingen är mindre till omfattningen, men samma kvalitetskrav för ingående uppsatser gäller som för doktorsavhandlingen.

Disputation Föreskrifter om disputation och betygsnämnd samt licentiatseminarium (TEKNAT 2012/114) sammanfattar regler för disputation och betygsnämnd. Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation.

Det ankommer på huvudhandledaren att i samråd med biträdande handledare och forskarutbildningsansvarig professor bedöma när avhandlingsarbetet fortskridit så långt att tid för disputation kan fastställas och föreslå fakultetsopponent och betygsnämnd.

Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Handledare och opponent har rätt att vara närvarande vid inledningen av sammanträdet med betygsnämnden, men endast betygsnämndens ledamöter ska närvara vid slutlig överläggning och beslut.

12


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Former för disputation och betygsättning av doktorsavhandling regleras i högskoleförordningen och i universitetets regelsamling för utbildning på forskarnivå. Som examinatorer för doktorsavhandlingen fungerar betygsnämndens ledamöter. En utförlig instruktion för formerna kring disputationen finns på engelska på fakultetens webbsida.

Disputation får äga rum under terminstid samt under sommaruppehållet med undantag för perioden 15 juni t.o.m. 15 augusti. Tillkännagivandet av tid och plats, den s.k. spikningen, ska ske minst tre veckor före disputationen. Avhandlingen ska finnas tillgänglig minst tre veckor före disputationen.

Licentiatseminarium Föreskrifter om disputation och betygsnämnd samt licentiatseminarium (TEKNAT 2012/114) sammanfattar regler för licentiatseminarium.

Det ankommer på huvudhandledaren att bedöma när avhandlingsarbetet fortskridit så långt att tid för licentiatseminarium kan fastställas och efter samråd med forskarutbildningsansvarig professor utse granskare av licentiatavhandlingen.

Licentiatavhandlingen ska presenteras vid ett seminarium som anordnas under terminstid eller under sommaruppehållet, dock ej under perioden 15 juni t.o.m. 15 augusti, och ska finnas tillgänglig på institutionens kansli tre terminsveckor dessförinnan.

Meddelande om avhandlingen (författare, titel, ämne, tillgänglighet, tidpunkt och plats för seminariet) ska sändas senast tre veckor före seminariet till institutionerna inom sektionen, till institutioner i landet där ämnet finns representerat samt införas i universitetets veckoprogram.

Seminariet inleds med föredrag av avhandlingsförfattaren. Därefter ska en särskilt vidtalad granskare – i regel en disputerad forskare från annat forskningsprogram – svara för en kort opposition.

Betyg på licentiatavhandlingen – godkänd eller underkänd – bestäms av forskarutbildningsansvarig professor, eller annan professor som denne delegerar uppgiften till, i samråd med huvudhandledaren och granskaren.

Examinator för kurser Enligt högskoleförordningen ska betyg på prov som ingår i utbildningen på forskarnivå bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden har fastslagit följande riktlinjer för utseende av examinatorer:

För de delar av utbildningens kursdel, som doktoranden inhämtar genom självständiga litteraturstudier eller annan självständig aktivitet, fungerar huvudhandledaren som examinator. Samråd med biträdande handledare förutsätts.

13


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov. Att avgöra vilka kurser doktoranden ska få tillgodoräkna i sin utbildning på forskarnivå och med vilka poängtal, ankommer på huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, samt med hänsyn tagen till studieplanen för utbildningen på forskarnivå i det aktuella ämnet.

Examensbenämning och examensbevis Examensbenämningen (filosofie doktorsexamen eller teknologie doktorsexamen) ska anges redan i ansökan om antagning och i den individuella studieplanen. I examensbeviset anges i normalfallet såväl ämne som inriktning. Efter anhållan från doktoranden kan dock inriktningen utelämnas i examensbeviset.

Ansökan om byte av examensämne (med eller utan angivande av inriktning) inlämnas i god tid före disputationen, dock senast i samband med utseende av opponent och betygsnämnd eller inlämning av avhandlingen till tryckning, vilketdera av dessa som först inträffar.

Fakultetsnämnden har delegerat till prefekten att besluta om byte av examensämne. Doktoranden ansöker genom att fylla i ny blankett om antagning till utbildning på forskarnivå.

Examensbenämningen efter fullgjord utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är filosofie doktorsexamen eller teknologie doktorsexamen. För samtliga forskarutbildningsämnen vid fakulteten har fastställts vilken examensbenämning respektive forskarutbildningsämne ska leda fram till (TEKNAT 2012/215). För båda examina är den engelska översättningen Degree of Doctor of Philosophy. I det fall en doktorand vill ändra sin examensbenämning till annan än den för forskarutbildningsämnet fastställda krävs dispens av fakultetsnämnden (arbetsutskottet) (TEKNAT 2013/93). Byte av examensbenämning ska anges senast i samband med utseende av opponent och betygsnämnd eller inlämning av avhandling till tryckning, vilketdera av dessa som först inträffar.

Motsvarande gäller för licentiatexamen där benämningen är filosofie licentiatexamen och teknologie licentiatexamen, båda med den engelska översättningen Degree of Licentate of Philosophy.

Bevis om doktorsexamen utfärdas efter hänvändelse till examensavdelningen på studerandebyrån.

14


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Rätt till handledning och andra resurser

Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas ska doktorand och handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen ska göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig för fakultetsnämnden. Vid bedömningen ska det vägas in om fakultetsnämnden har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat. Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander (HF 6 kap 30§).

Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt ovan, kan doktoranden efter ansökan hos rektor få tillbaka sin rätt till handledning och övriga resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen.

I de fåtaliga fall där handledaren eller doktoranden anser att det av någon anledning blir svårt att slutföra studierna i tid bör i första hand prefekten (eller den som prefekten delegerat till) föra en diskussion om det fortsatta arbetet med parterna. I de fall problem uppstått som inte kan lösas genom medverkan av prefekten, kan endera parten eller parterna vända sig till Forskarutbildningsnämndens ordförande för diskussion av den uppkomna situationen. Doktorandrådet och studentkårens doktorandombudsman kan också ge stöd vid uppkomna problem. I de fall studieresultatet inte varit tillfredsställande ska olika åtgärder övervägas, exempelvis byte av projekt eller handledare eller utseende av en ytterligare handledare. Problemen får inte tillåtas dra ut på tiden utan att åtgärdas. Prefekten bör inte tveka att, om problemen är oöverkomliga, råda doktoranden att avbryta studierna.

Promotion

Promotionen är en högtidlighet, som fakulteterna vid Uppsala universitet anordnar gemensamt i slutet på varje termin (januari och maj). Vid maj-promotionen hyllas jubeldoktorerna, alltså de som promoverades för femtio år sedan. Vid promotionen i januari hälsas hedersdoktorer, doktor honoris causa, välkomna i universitetets forskningsgemenskap. För "doktorerna efter avlagda prov" blir promotionen en festlig avslutning på den egentliga utbildningstiden.

Att låta sig promoveras och att delta i promotionshögtiderna är frivilligt. Man får promoveras upp till fem år efter det man disputerat.

Det diplom som utdelas vid promotionen ersätter inte ovannämnda examensbevis som utfärdas efter anmodan och som är det officiella dokumentet med information om den avlagda doktorsexamen.

15


2014-04-01 TEKNAT 2014/38

Studentkårs- och nationstillhörighet

Det är frivilligt för doktorander att vara medlemmar i berörd studentkår och i nation. För att ha tillgång till nationerna krävs dock medlemskap i en nation.

Doktorandråd

Doktoranderna vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är organiserade i ett doktorandråd. Detta utser doktorandernas representanter i fakultetsnämnden och andra nämnder och styrelser på fakultetsnivå. Det bevakar doktorandernas intressen i fakulteten. De olika fakulteternas doktorandråd har representanter i Uppsala studentkårs doktorandnämnd. Där behandlas frågor som berör doktoranderna vid hela universitet. Vid Uppsala studentkår finns doktorandombudsmannen, som under tystnadsplikt har speciellt ansvar för att hjälpa till i personliga frågor som rör doktorander.

16

1(11)

(Biologi)

ÖREBRO UNIVERSITET

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

BIOLOGI

Biology

Studieplanen är utfärdad den 4 maj 2007 (dnr CF 62-262/2007).1 Den har senast ändrats den 10 juni 2014 (dnr ORU 5.1-1828/2014).2

Med stöd av 6 kap. 26 § högskoleförordningen (1993:100, HF) föreskriver Örebro universitet följande.

1 Ämnesbeskrivning

I ämnet biologi studeras levande organismer från molekylär nivå upp till interaktioner mellan organismer och livsmiljön i hela ekosystem. Grundforskning i biologi utgör förutsättningen för framgångsrika tillämpningar inom naturvetenskap, livsvetenskap, medicin, teknik och miljöarbete. Härigenom är forskning och utbildning på forskarnivå i biologi en grundförutsättning för t.ex. läkemedels- och livsmedelsindustri, annan bioteknikindustri, samt för jord- och skogsbruksnäringar. Ämnets mångvetenskapliga kopplingar mot andra naturvetenskapliga och tekniska discipliner, liksom mot samhället och mänskligheten i stort, gör ämnet till ett fundament av stor betydelse för förståelsen av hur mänsklig aktivitet påverkar lokala ekosystem och globala miljöresurser, samt förutsättningar för livets fortlevnad. Forskningen i biologi vid Örebro universitet bedrivs för närvarande inom fyra huvudområden; (1) molekylärbiologiska och fysiologiska processer i levande organismer och deras interaktioner med miljön, (2) ekologiska processer, inklusive deras betydelse för arters anpassning till och fortlevnad i landskapet, (3) toxikologiska processer, inklusive en mekanistisk förståelse för miljöproblematik, (4) mikrobiologiska processer inklusive deras betydelse för miljö och hälsa. Dessa forskningsområden är redan idag starkt utvecklade och är på flera sätt kopplade till verksamhet i stat/kommun och näringsliv. Inom ämnet ges utbildning med särskild inriktning mot livsvetenskap, i samarbete med ämnet kemi, samt utbildning med en särskild inriktning mot miljövetenskap.

1 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik 2 Fakultetsnämnden för ekonomi, natur- och teknikvetenskap

2(11)

(Biologi)

2 Examensmål

Examensmålen framgår av bilaga 1 till denna studieplan. De olika utbildningsmomenten ska tillsammans ge doktoranden förutsättningar att uppfylla samtliga examensmål. Närmare hänvisningar till målen ges i examenskraven i avsnitt 5 och 6.

3 Antagning till utbildningen - behörighet och urval m.m.

Bestämmelser om behörighet och urval finns i bilaga 2 till denna studieplan. Om antagning i övrigt, se universitetets antagningsordning.

4 Allmänt om utbildningens uppläggning3

Det finns två utbildningar på forskarnivå – en som avslutas med doktorsexamen (240 högskolepoäng, motsvarande fyra års utbildning på heltid) och en som avslutas med licentiatexamen (120 högskolepoäng, motsvarande två års utbildning på heltid).

Utbildningen består huvudsakligen av kurser och av arbete med avhandling respektive uppsats, vilka examineras genom prov respektive disputation. Den studerande förutsätts delta aktivt i seminarier och andra stödjande moment under hela studietiden. Den studerande rekommenderas vidare att ta tillvara de tillfällen som erbjuds att bevista gästföreläsningar m.m. inom universitetet samt att delta i och medverka vid nationella och internationella konferenser.

För varje doktorand utses minst två handledare, som ska ge stöd åt doktoranden under utbildningen.4 En av dem utses till huvudhandledare. Studiernas närmare uppläggning bestäms i en individuell studieplan.

Poängöversikt

Översikt över utbildningens uppläggning och examenskraven

Kurser/prov, högskolepoäng

Avhandling respektive uppsats, hög-skolepoäng

Summa hög-skole-poäng

Obliga-toriska

Valbara

Doktors- examen

Studerande i ämnet i allmänhet 20

10-40

180-210

240

Studerande med särskild inriktning mot livsvetenskap

28

5-32

180-207

240

Studerande med särskild inriktning mot miljövetenskap

25

5-35

180-210

240

Licentiat- examen

Studerande i ämnet i allmänhet

7,5

7,5-22,5

90-105

120

Studerande med särskild inriktning mot livsvetenskap

11,5

7,5-18,5

90-101

120

Studerande med särskild inriktning mot miljövetenskap

12,5

7,5-18,5

89-100

120

3 6 kap. 4, 5, 28 och 29 §§ HF samt lokala riktlinjer för uppläggningen av utbildningen på forskarnivå 4 För doktorander som har börjat sin utbildning före den 1 juli 2007 gäller inte högskoleförordningens krav om minst två handledare, utan den äldre bestämmelsen om minst en handledare (p 18 övergångsbestämmelserna till SFS 2006:1053).

3(11)

(Biologi)

5 Examenskrav för doktorsexamen, 240 hp

För doktorsexamen fordras att doktoranden - dels har blivit godkänd vid prov5 om 30-60 respektive 33-60 högskolepoäng som

ingår i kurskraven nedan, - dels har fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) motsvarande 180-

210 respektive 180-207 högskolepoäng godkänd. Avhandlingen skall försvaras muntligen vid en offentlig disputation.6

Obligatoriska kurser, sammanlagt 20 hp Forskning och avhandlingsplanering i naturvetenskap och teknik 7,5 hp Kurs och prov ska avse mål D2, D3, D4, D7, D9 och D10, bilaga 1. Kvantitativ forskningsmetodik 7,5 hp Kurs och prov ska avse mål D2 ochD4, bilaga 1. Grundläggande litteraturkurs inom ämnesområdet, 5 hp Kurs och prov ska avse mål D1, D2 och D10, bilaga 1. Valbara kurser, sammanlagt 10-40 hp Vilken/vilka kurser som en doktorand ska läsa bestäms utifrån doktorandens behov med hänsyn till målen. Valet av kurser planeras av den studerande i samråd med handledaren och bestäms i den individuella studieplanen. Block I: Utveckling av färdigheter och förmågor, 5-30 hp Blockets kurser och prov ska avse mål D2, D3, D6, D8, D9 och D10, bilaga 1. Exempel på kurser: Forskningsetik och god forskningssed, 3 hp Undervisning och lärande i högre utbildning I, 7,5 hp

Block II: Ämnesfördjupnings- och breddningskurser, 5-30 hp Blockets kurser och prov ska avse mål D1, D2, D3, D4 och D10, bilaga 1. Exempel på kurser: Tillämpad litteraturkurs inom ämnesområdet, 5 hp Informationssökning och vetenskaplig kommunikation, 3 hp Doktorsavhandling och disputation, 180-210 hp Vid disputationen ska bedömningen av doktorsavhandling och försvar avse samtliga mål för doktorsexamen, bilaga 1.

Inriktningen mot livsvetenskap - doktorsexamen

För studerande med inriktning mot livsvetenskap gäller särskilda examenskrav enligt följande. Obligatoriska kurser, sammanlagt 28 hp Forskning och avhandlingsplanering i naturvetenskap och teknik 7,5 hp Kvantitativ forskningsmetodik 7,5 hp Grundläggande litteraturkurs inom ämnesområdet, 5 hp

5 6 kap. 32 § HF 6 6 kap. 5 och 33 §§ HF

4(11)

(Biologi)

Livsvetenskap seminarieserie I, 4 hp Kurs och prov ska avse mål D1, D3, D6, D7, D9 och D10, bilaga 1. Livsvetenskap seminarieserie II, 4 hp Kurs och prov ska avse mål D1, D3, D6, D7, D9 och D10, bilaga 1. Valbara kurser, sammanlagt 5-32 hp Block I: Utveckling av färdigheter och förmågor, 5-20 hp Block II: Ämnesfördjupnings- och breddningskurser, 0-20 hp För mål och exempel på kurser m.m. se ovan under examenskrav för doktorsexamen i ämnet i allmänhet. Doktorsavhandling och disputation, 180-207 hp Vid disputationen ska bedömningen av doktorsavhandling och försvar avse samtliga mål för doktorsexamen, bilaga 1.

Inriktningen mot miljövetenskap - doktorsexamen

För studerande med inriktning mot miljövetenskap gäller särskilda examenskrav enligt följande. Obligatoriska kurser, sammanlagt 25 hp Forskning och avhandlingsplanering i naturvetenskap och teknik 7,5 hp Kvantitativ forskningsmetodik 7,5 hp Grundläggande litteraturkurs inom ämnesområdet, 5 hp Miljövetenskaplig litteraturkurs, 5 hp Kurs och prov ska avse mål D1, D2 och D10, bilaga 1 Valbara kurser, sammanlagt 5-35 hp Block I: Utveckling av färdigheter och förmågor, 5-20 hp Block II: Ämnesfördjupnings- och breddningskurser, 0-20 hp För mål och exempel på kurser m.m. se ovan under examenskrav för doktorsexamen i ämnet i allmänhet. Doktorsavhandling och disputation, 180-210 hp Vid disputationen ska bedömningen av doktorsavhandling och försvar avse samtliga mål för doktorsexamen, bilaga 1.

5(11)

(Biologi)

6 Examenskrav för licentiatexamen, 120 hp

Licentiatexamen är slutexamen för den som är antagen till licentiatutbildning. Även den som är antagen till utbildning för doktorsexamen har rätt att ta ut licentiatexamen, som etappexamen.7 Examenskraven i detta avsnitt gäller både slutexamen och etappexamen. För licentiatexamen fordras att doktoranden - dels har blivit godkänd vid de prov8 om 15-30, 19-30 respektive 20-31

högskolepoäng som ingår i kurskraven nedan, - dels har fått en vetenskaplig uppsats godkänd som motsvarar 90-105, 90-101

respektive 89-100 högskolepoäng.9 För kurser och block som är gemensamma för licentiat- och doktorsexamen, se mål och beskrivningar i avsnitt 5. För eventuella övriga kurser och block, se nedan.10 Obligatoriska kurser, sammanlagt 7,5 hp

Forskning och avhandlingsplanering i naturvetenskap och teknik 7,5 hp Valbara kurser, sammanlagt 7,5-22,5 hp Vilken/vilka kurser som en doktorand ska läsa bestäms utifrån doktorandens behov med hänsyn till målen. Valet av kurser planeras av den studerande i samråd med handledaren och bestäms i den individuella studieplanen. Block I: Utveckling av färdigheter och förmågor, 7,5-20 hp Block II: Ämnesfördjupnings- och breddningskurser, 0-20 hp Vetenskaplig uppsats, 90-105 hp Vid examination av uppsatsen ska bedömningen avse samtliga mål för licentiatexamen, bilaga 1.

Inriktningen mot livsvetenskap - licentiatexamen

För studerande med inriktning mot livsvetenskap gäller särskilda examenskrav enligt följande. Obligatoriska kurser, sammanlagt 11,5 hp Forskning och avhandlingsplanering i naturvetenskap och teknik 7,5 hp Livsvetenskap seminarieserie I, 4 hp

Valbara kurser, sammanlagt 7,5-18,5 hp Block I: Utveckling av färdigheter och förmågor, 7,5-15 hp Block II: Ämnesfördjupnings- och breddningskurser, 0-10 hp Vetenskaplig uppsats, 90-101 hp Vid examination av uppsatsen ska bedömningen avse samtliga mål för licentiatexamen, bilaga 1.

7 Universitetets lokala examensföreskrifter 8 6 kap. 32 § HF 9 6 kap. 5 § HF 10 Eftersom licentiatexamen kan vara en etappexamen på vägen mot doktorsexamen bör licentiatkurserna liksom doktorskurserna vara kopplade till målen för doktorsexamen, se vidare riktlinjerna för allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå.

6(11)

(Biologi)

Inriktningen mot miljövetenskap - licentiatexamen

För studerande med inriktning mot miljövetenskap gäller särskilda examenskrav enligt följande. Obligatoriska kurser, sammanlagt 12,5 hp Forskning och avhandlingsplanering i naturvetenskap och teknik 7,5 hp Miljövetenskaplig litteraturkurs, 5 hp Valbara kurser, sammanlagt 7,5-18,5 hp Block I: Utveckling av färdigheter och förmågor, 7,5 – 15 hp Block II: Ämnesfördjupnings- och breddningskurser, 0 – 10 hp Vetenskaplig uppsats, 89-100 hp Vid examination av uppsatsen ska bedömningen avse samtliga mål för licentiatexamen, bilaga 1.

7 Ytterligare information

Ytterligare information om reglerna för utbildningen på forskarnivå finns på universitetets webbplats. Där finns bl.a. universitetets antagningsordning och annan information om nationella och lokala regler.

- - -

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Den allmänna studieplanen träder i kraft den 1 juli 2007. Doktorander som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2007

Doktorander som har påbörjat forskarutbildning före den 1 juli 2007 fortsätter sin utbildning enligt de nya reglerna för utbildning på forskarnivå. Doktoranderna får som huvudregel examen från den nya utbildningen.11 Dessa doktorander har dock som alternativ rätt att slutföra sin utbildning för att få examen enligt de äldre bestämmelserna, längst till och med utgången av juni 2015 (p 5 övergångsbestämmelserna till SFS 2006:1053). - - - De ändringar som har beslutats den 14 april 2008 angående inriktningen mot livsvetenskap träder i kraft den 15 maj 2008. - - - De ändringar som har beslutats den 29 april 2009 träder i kraft den 1 maj 2009. De gäller kurskraven för licentiatexamen med inriktning mot livsvetenskap. - - - De ändringar som har beslutats av rektor den 19 oktober 2010 träder i kraft den 1 januari 2011. De föranleds av ändringar i högskoleförordningen, men medför inga sakliga ändringar i studieplanen. - - - 11 P 1 övergångsbestämmelserna till SFS 2006:1053

7(11)

(Biologi)

Ändringen av den allmänna studieplanen den 10 juni 2014 träder i kraft den 1 juli 2014. Ändringen innebär en justering av ämnesbeskrivningen (avsnitt 1), en förändring av examenskraven, dels det totala antalet kurspoäng och dels dess fördelning på obligatoriska och valbara kurser (avsnitt 4, 5 och 6) samt en förändring av den särskilda behörigheten (Bilaga 2). Inriktningen mot livsvetenskap avser inte längre forskarskolan Livsvetenskap utan ett samarbete med ämnet kemi. Vidare tillkommer en särskild inriktning mot miljövetenskap. Ändringen avser även en revidering av den allmänna studieplanen enligt den nya mallen, varigenom bl.a. utbildningens olika moment tydligare knyts till de skilda examensmålen (främst avsnitt 5 och 6).

Redan antagna doktorander slutför sin utbildning enligt äldre examenskrav. Om en doktorand begär det och det är lämpligt kan i den individuella studieplanen beslutas att doktoranden ska gå över till utbildning enligt de nya examenskraven.

Bilaga 1 till allmän studieplan

8(11)

(Biologi)

Examensmål12

Mål för DOKTORSEXAMEN


Mål för LICENTIATEXAMEN

För licentiatexamen ska doktoranden



D1 visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

L1 visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

D2 visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forsknings-områdets metoder i synnerhet.

L2 (för motsvarighet till D2 se L1 andra delen)



D3 visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

L3 (direkt motsvarighet till D3 saknas)

D4 visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

L4 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

D5 med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

L5 (direkt motsvarighet till D5 saknas, se dock L4 andra delen)

D6 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

L6 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

D7 visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

L7 (jfr L11)

D8 visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

L8 visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.



D9 visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

L9 visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

D10 visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

L10 visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

L11 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling (jfr D7).

12 Utdrag ur examensordningen, bilaga 2 högskoleförordningen (1993:100)


9(11)

(Biologi)

Antagning till utbildning på forskarnivå - behörighetskrav

1 Tillträdeskrav - högskoleförordningen

Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt reglerna i högskoleförordningen.13 För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som universitetet kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.14

2 Behörighetskrav

2.1 Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Universitetet får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.15 Övergångsregler

a) Även den som har en utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning som motsvarar behörighetskraven ovan ska vara behörig.16 Undantag från behörighetskraven får göras även i dessa fall, om det finns särskilda skäl. b) Den som före den 1 juli 2007 har uppfyllt kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning (120 poäng grundläggande högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper17), ska även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.18 Undantag från detta krav får inte medges.

13 7 kap. 34 § HF 14 7 kap. 35 § HF 15 7 kap. 39 § HF 16 P 10 övergångsbestämmelserna till SFS 2006:1053 17 Den som har genomgått grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper 18 P 11 övergångsbestämmelserna till SFS 2006:1053


10(11)

(Biologi)

2.2 Särskild behörighet

Särskild behörighet för att bli antagen till utbildning på forskarnivå i ämnet har den som i sin högskoleutbildning har godkänt betyg på kurser om minst 120 högskolepoäng i biologi, varav ett självständigt arbete samt ytterligare minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå. Särskild behörighet har även den som inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Övergångsregler

Även den som har en utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning som motsvarar behörighetskraven enligt föregående stycke ska vara behörig.19 Därvid avses med avancerad nivå D-nivå/80-poängsnivå enligt äldre regler.

2.3 Förmåga i övrigt att tillgodogöra sig utbildningen

Bedömningen av om sökanden har sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen ska göras utifrån sökandens utbildning och annan tidigare verksamhet samt de uppsatser och andra självständiga arbeten av vetenskaplig karaktär som sökanden har gett in (jämför bedömningsgrunder enligt universitets urvalsföreskrifter nedan).

3 Urval mellan sökande

Urval ska göras med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Universitetet bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande.20

Bedömningsgrunder vid urval21 Bedömningsgrunderna A - B syftar till att möjliggöra en prövning av sökandens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. De bör därför vara relevanta för sökandens möjlighet att senare uppnå målen med utbildningen. Målen beskrivs i bilaga 1 till denna allmänna studieplan.

19 P 10 övergångsbestämmelserna till SFS 2006:1053 20 7 kap. 41 § HF 21 Lokala föreskrifter om urval till utbildning på forskarnivå m.m.


11(11)

(Biologi)

A Utbildning och annan tidigare verksamhet – formella meriter

Bedömningen grundar sig på ingivna intyg och betyg samt examensbevis och/eller kursbevis. Meriterande är utbildning och erfarenhet som bidrar till att sökanden framgångsrikt ska kunna tillgodogöra sig utbildningen i det sökta ämnet. - Utbildning Särskild vikt läggs vid utbildningens omfattning, djup och betyg inom området för det sökta ämnet, särskilt betyg på självständiga skriftliga arbeten.

Stor vikt läggs även vid utbildningens omfattning, djup och betyg inom andra områden av stor relevans för det sökta ämnet. - Annan tidigare verksamhet Särskild vikt läggs vid längre och självständig yrkesverksamhet av stor relevans för det sökta ämnet. B Skicklighet – visad kunskap, färdighet och förmåga

Bedömningen grundar sig på en värdering av sökandens ingivna uppsatser och andra självständiga skriftliga arbeten av vetenskaplig karaktär. För de sökande som därvid bedöms vara mest meriterade tillkommer vid behov intervju och referenstagning.

Meriterande är att sökanden kan visa prov på sådan kunskap, färdighet och förmåga som bidrar till att sökanden framgångsrikt ska kunna tillgodogöra sig utbildningen i det sökta ämnet. Exempel på detta är - god teoretisk, analytisk och metodologisk kunskap, - god förmåga att skriftligt och muntligt diskutera frågeställningar och slutsatser, - intellektuell självständighet och - god förmåga att genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar.

Särskild vikt läggs vid sökandens förmåga att - identifiera och formulera realistiska och fruktbara forskningsfrågor - integrera kunskaper och erfarenheter och applicera dem på sätt och i sammanhang där de inte tidigare har använts samt - föra en dialog präglad av såväl självständighet som samarbetsförmåga. C Sammanvägning av meriter

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande (7 kap. 41 § HF).

Vid sammanvägning av bedömningsgrunderna A och B läggs störst vikt vid bedömningsgrunden B Skicklighet.

D Jämställdhet

Vid likvärdiga meriter efter sammanvägningen enligt ovan ges företräde till sökande från underrepresenterat kön bland doktoranderna i ämnet.22 Med underrepresenterat kön avses här att andelen kvinnliga eller manliga doktorander inom ämnet understiger 40 procent.

22 1 kap. 5 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) m.fl. bestämmelser

Examensmål*1Kunskap*och*förståelse

Visa%brett%kunnande%inom%och%en%systematisk%förståelse%av%forskningsområdet%samt%djup%och%aktuell%specialistkunskap%inom%en%avgränsad%del%av%forskningsområdet

Examensmål*2Kunskap*och*förståelse

Visa%förtrogenhet%med%vetenskaplig%metodik%i%allmänhet%och%med%det%specifika%forskningsområdets%metoder%i%synnerhet

Examensmål*3Färdighet*och*förmåga

Visa%förmåga%till%vetenskaplig%analys%och%syntes%samt%till%självständig%kritisk%granskning%och%bedömning%av%nya%och%komplexa%företeelser,%frågeställningar%och%situationer%


Visa%förmåga%att%kritiskt,%självständigt,%kreativt%och%med%vetenskaplig%noggrannhet%identifiera%och%formulera%frågeställningar%samt%att%planera%och%med%adekvata%metoder%bedriva%forskning%och%andra%kvalificerade%uppgifter%inom%givna%tidsramar%och%att%granska%och%värdera%sådant%arbete


Med%en%avhandling%visa%sin%förmåga%att%genom%egen%forskning%väsentligt%bidra%till%kunskapsutvecklingen


Visa%förmåga%att%i%såväl%nationella%som%internationella%sammanhang%muntligt%och%skriftligt%med%auktoritet%presentera%och%diskutera%forskning%och%forskningsresultat%i%dialog%med%vetenskapssamhället%och%samhället%i%övrigt


Visa%förmåga%att%identifiera%behov%av%ytterligare%kunskap


Visa%förutsättningar%för%att%såväl%inom%forskning%och%utbildning%som%i%andra%kvalificerade%professionella%sammanhang%bidra%till%samhällets%utveckling%och%stödja%andras%lärande

Examensmål*9Värderingsförmåga*och*förhållningsssätt

Visa%intellektuell%självständighet%och%vetenskaplig%redlighet%samt%förmåga%att%göra%forskningsetiska%bedömningar

Examensmål*10Värderingsförmåga*och*förhållningsssätt

Visa%fördjupad%insikt%om%vetenskapens%möjligheter%och%begränsningar,%dess%roll%i%samhället%och%människors%ansvar%för%hur%den%används

XXxxxxGeneral%social%science%theory,7,5%hp

XXxxx%Peace,%security%and%development%I,%15%hp

XXxxx%Peace,%security%and%development%II,%7,5%hp

HPE101%Högskolepedagogik%!:%Baskurs,%5%hp

XXxxxxResearch%design%and%methods,15%hp

XXX111,%Kvalitativa%forskningsmetoder,%7,%5%hp

XXXxxx%Avancerade%regressionstekniker,7,5%hp%

Xxxxx%Discourse%analysis,%7,5%hp%

XXxxx%Resistance,%conflict%and%power%in%social%change,%7,5%hp

Thesis%120%hp% ?

Supervision

Other%things?

ConferencesResearch%seminarPublication%work%shopVetenskapsfestivalen

Compulsory%course

Semielectives:%15%hp%is%compulsory.%ElectivesThesis/supervisionResearch%environment,%third%task,%etc

Institutionen för kulturvård 1 (3) Guldhedsgatan 5 A, Box 130, 405 30 Göteborg

031-786 0000 (växel)

www.conservation.gu.se

Högskoleförordningen / High Ordinance Act Checklist

Lärandemål 1. Kunskap och förståelse


Lärandemål Anteckningar om kurser och andra aktiviteter ägnade att nå dessa mål

visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet

samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet

och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

2. Färdighet och förmåga


visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar och att granska och värdera sådant arbete,

samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar

och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och

2 (3)

forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt


visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Learning outcomes 1.1 Knowledge and understanding

For a doctorate degree, the doctoral student shall:

demonstrate broad knowledge within, and a systematic understanding of, the research field,

as well as depth and relevant specialized knowledge in a limited part of the research area; and

demonstrate familiarity with the scientific method in general

and the specific methods of the research field in particular.

1.2 Skills and ability


demonstrate an ability for scientific analysis and synthesis as well as independent critical analysis and assessment of new and complex phenomena, questions and situations;

demonstrate the ability to critically, independently, creatively and with scientific precision identify and formulate questions,

as well as to plan and engage in research and other qualified duties within given time frames, and using appropriate methods,

and to review and evaluate such work;

3 (3)

demonstrate the ability, both in a thesis and through original research, to substantially contribute to the development of knowledge;

demonstrate the ability, in both national and international contexts, to authoritatively present and discuss, orally and in writing, research and research findings in dialogue with the scientific community

and society in general; demonstrate the ability to identify the need for further knowledge; and

identify conditions in research and education, as well as in other relevant professional contexts, that may contribute to society’s development and support the learning of others.

1.3 Valuation ability and approach


demonstrate intellectual independence and scientific integrity as well as the ability to evaluate research ethics; and

demonstrate an in-depth insight into the possibilities and limitations of science, its role in society, and people’s responsibility for how it is used

till naturvetenskapliga fakultetsstyrelsens sammanträde ... · pdf fileatt ge vicedekan...

Documents