Tillsammansodlingen – ett designprojekt i

permakulturkursen i Stjärnsund

Av Carina Liljenvall & Jandi Hallin 2013

“Va’ mycket data det blev ... när man egentligen bara ville vara ute i landet och påta med

fingrarna i jorden ... !?”

//Permakulturstudenten

Innehållsförteckning

Introduktion/bakgrund

Begränsningar

Zoner

Översiktskarta+Baskarta

Jordprov

PASTE

Hur det började …

Våren 2009 samlades en skara människor från olika delar av Sverige på Holma folkhögskola i

Höör, Skåne, för att starta ett odlingsnätverk. Jandi Hallin blev inbjuden för att bidra med sina

erfarenheter från WWOOF och han blev sedan den som gav nätverket dess namn - Mykorrhiza.

När människorna slutade folkhögskolan i Holma splittrades de över Sverige igen och likt

svampens rottrådar gav nätverket frukt i form av nya odlingsgrupper i bland annat Stockholm,

Örebro och Göteborg.

I Göteborg var det Selim Kramle tillsammans med Jandi, Åke Wikström och Cirre Gustavsson

som tog initiativet. Samtidigt letade också Elinor Askmar från Omställningsrörelsen efter

odlingsmark i staden. De gjorde gemensam sak och tillsammans bildade de föreningen

Tillsammansodlingen. Omställningsrörelsen i samverkan med Studiefrämjandet gjorde det

möjligt att etablera föreningen och föreningsstrukturen. Efter att ha tittat på flera platser träffade

föreningen den pensionerade Fobo-konsulten Rune Johansson, som arrenderat och odlat

grönsaker i Rävekärr, Mölndal, sedan 1978. Han distribuerade KRAV-certifierade grönsaker till

ekobutiken FRAM, Hemköp och andra butiker. Detta kom att bli marken där fruktknoppen

blommade ut 2010.

Hur fungerar Tillsammansodlingen idag?

Arrende

Tillsammansodlingen har främst varit inriktad på annuella grödor, då Mölndals kommun endast

beviljar arrende ett år i taget. Det har dock odlats grönsaker på marken i över trettio år och det

finns stugföreningar i Mölndal som har haft samma typ av arrende sedan 60-talet. Man kan

därför hysa ganska stort hopp om att få fortsätta odla där i många år till, men arrendeformen gör

att man inte kan planera långsiktigt eller räkna med att investeringar ska få finnas kvar mer än

ett år.

Styrelsen i föreningen säger dessutom att de upplever att Mölndal inte har några “heliga kor”

och menar att kommunen kan ställa Rävekärr till förfogande för industri- eller bostadsområden,

om det blir aktuellt. Företrädare för Miljöpartiet i Mölndal säger att de för närvarande är

upptagna med att bygga i centrum och inte har några avsikter att börja bygga i Rävekärr än på

länge.

I vår design tar vi hänsyn till att arrendeformen med avseende på fasta byggnader och dyrare

investeringar, men måste tillåta oss att planera för några år framåt när det gäller vissa viktiga

funktioner. Förhoppningen är ju att Tillsammansodlingen ska få vara kvar och bli en självklar del

av Mölndal!

Så här hittar du till Tillsammansodlingen

Kommentar [1]: Carina Liljenvall: Eventuellt flytta längre ned, utmaningar/begränsningar

Baskarta

Zoner

På en plats där det finns ett bostadshus brukar man typiskt sätta bostadshuset till zon 0. På

Tilllsammansodlingen bor ingen, och det finns inget bostadshus, och därför blir zonindelningen

lite annorlunda.

ZON 0-1 Zon 0 och 1 är det första man möts av vid vägen och utgör även verkstadsskjulet

med toalett, verktyg, vattenslang, kylrum, omklädningsrum, cykelställ, sopstation

men vi har även valt att ringa in bord och stolar där vi umgås, äter och planerar.

Samt bilparkeringen.

ZON 2 Här har vi valt att ringa in grönsaksodlingen, kompost.

ZON 3 krydträdgården.

ZON 4 I år har det röjts fram en ny del av marken som visats sig innehålla fullvuxna

fruktträd med stora bärbuskar som inte sköts om på tiotals år. Dessa har beskurits och kommit

fram i ljuset men även gett skugga under sommarens heta dagar.

ZON 5 Marken innefattar en äng i sydvästsluttning som har lite tyngre jord som släpper igenom

vatten 7-8 ggr långsammare än den luckra mullrika jord som grönsakerna odlas på. Området

har ansetts vattensjukt och har bara odlats vitklöver under deren som Tillsammansodlarna

arrenderat marken.

PASTE (Plants, Animals, Structures, Tools, Events)

Planter

Växter Omfattning Skogen Ängen

och ån

(söder)

Norr om

odling

Odlingen

Vilda örter

Vitklöver x x

Brännässla x x

Stinknäva x x x

Vitplister x x x

Groblad x x

Maskros x x

Kirskål xxx x xx

Mynta x

Tistel

Kvickrot x

Gräs

Åkerfräken

Säv el. starr xx x

Gårdsskräppa

Våtarv

Smörblomma

Renfana ån

Träd och buskar (ej

frukt/bär)

Lönn

Ek

Klibbal

Sälg

Björk

Vide

Cypress

Tuja

Vildkornell

Fruktträd, bärbuskar,

ätbara perenner

Äppelträd

Plommon

Svarta vinbär

Röda vinbär

Vita vinbär

Sommarhallon

Hösthallon

Mullbär

Odlade anueller

Se odlingsplan/växtföljd

Djur

Mölndals kommun har för andra året upplåtit 7 sommarjobbande ungdomar från Park & Natur till

att under uppsikt av Tillsammansodlingens medlemmar arbeta i odlingen. Till råga på det har

två medlemmar blivit anställda att instruera och leda arbetet.

På Tillsammansodlingen finns det i nuläget bara vilda djur så som insekter, fåglar och en och

annan räv. I mitten av odlingen är det uppsatt en fyra meter hög rovfågelstolpe som skall locka

rovfåglar att spana efter sorkar i landet. Det har även satts upp ett snigelstaket runt större delen

av odlingarna samt förberette inför nästa års odling. Staketet är byggt och ihopskruvat med

linoljade stavar och byggplats och har monterats i stenmjöl som anses skydda från sniglar som

varit invasiva tidigare år.

Strukturer

Det mesta verktygen som finns i tillsammansodlingen är antingen skänkt av medlemmar eller

inköpt från det den ekonomiska föreningen har fått ihop från grönsaksföräljning och

medlemsavgiftsintäckter. En mindre bod som byggt av lera och kubbtekniker under en

friggebodsmässa vid Nässlott av elever på Hantverksskolan Da Capos timmringslinje och sedan

skänkts och används vid gårdsförsäljning. Sedan tidigare har det funnits en lite större

verkstadsbod (8x10m) med en stor planeringstavla där medlemmar skriver upp

prioriteringsordning för vad som behöver görs i landet. Boden används även till att lagra

grönsaker i kylrum, skölja och packa grönsaker med kök med kyl, frys och litet pentry. Här finns

även torrdass.

Verktyg

Vid starten köptes de verktyg som den tidigare ägaren Rune Johansson använt så som jordfräs,

trädgårdsredskap och ackumulatortank för bevattning.

Events

Skördefest, tipspromenad med frågor om olika frågor inom odling.

Jordprov

Vi tog tre jordprover genom att gräva tre hål som var en spade djupt och brett och fyllde dem

med vatten för att se om vattnet försvann olika fort, vi fyllde även en glasburk med jorden vi fick

upp och blandade med vatten, efter omskakning delade jorden upp sig och vi fick se de olika

sedimenten.

- Det första hålet gjorde vi i mitten på grönsaksodlingen och visade sig vara mull och sandrikt

och släppte igenom hälften på 10minuter och allt vattnet var försvunnet på 45 min.

- Det andra var i skogsdungen och släppte igenom fem centimeter på 10min och ⅓ på 45min.

Det var lite mer lera i den här jorden.

- Den tredje hålet sjönk fem centimeter men behöll därefter resten av vattnet resten av dagen.

Det var hög lerhalt i denna jord och ingen märkbar sand i glasburken.

Behovsinventering

Baserat på intervjuer av styrelsen samt sommarjobbarna som påtade i jorden under nio

veckor under sommaren 2013

Vision

Tillsammansodlingen är öppet för alla men drivs av medlemmar i den ideella föreningen.

Det ska vara en fungerande och trivsam plats för såväl barn som vuxna: Föräldrar ska kunna

komma dit och arbeta och veta att det finns en trygg och trivsam plats för barnen att leka på.

Tillsammansodlingen ska också vara tillgänglig för dem med funktionshinder. Den ska vara en

plats där man kan delta i arbetet och lära sig hur man odlar, och den ska erbjuda kurser om

sådant som berör odling. Tillsammansodlingen ska tjäna som inspiration för fler stadsbor att

börja odla egen mat, en förebild för odling i eller i närheten till staden – ett steg på vägen mot

ett mer motståndskraftigt (”resilient”) samhälle med lokal matproduktion.

Systemkomponenter/lösningar

Sammanställning av designförslaget

Mål Bredda möjligheterna till praktisk kunskap inom odling.

Göra det trivsamt så att fler vill spendera tid ute vid odlingen och därmed minska

arbetsbelastningen för den mest dedikerade skaran.

Att fortsätta etablera fler element som väcker politiskt intresse av att hålla kvar odlingarna i

Rävekärr. Exempel på sådana element skulle kunna vara en kurslokal, lekplats, staket som

hindrar barn från att springa ut i vägen, fruktodlingar, svampodlingar och bikupor.

S(pecifika)M(ätbara)A(ccepterade)R(ealistiska)T(idsbundna)-mål:

1. Att öka antalet medlemmar från ca 40 till 80 till 2015.

2. Skaffa en bikupa till 2015 och genomföra en biodlingskurs.

3. Skapa en lekplats till 2015.

4. På några års sikt slippa se E6 från odlingen, genom att plantera salix på ängen parallellt med

vägen.

5. Bredda stigar mellan odlingarna, ta bort trösklar i skjulet och ordna en upphöjd odlingsbänk

så att rullstolsbundna kan arbeta på odlingen till 2015.

Designbehoven/utmaningarna

1. Att skapa en skuggig plats där man kan sitta när solen gassar.

2. Skapa lä för vindarna som kommer från sydost och sydväst.

3. Att minska bullret från E6 söder om odlingen.

4. Att slippa se vägen från odlingen.

Tack till Tillsammansodlarna som ställde upp på intervjuerna!