Sandro ScoccoProgramchef Global Ekonomi

Tillväxt och tjänstesektorn

Ekonomisk tillväxt?

• Fler arbetade timmar(antal sysselsatta x arbetstiden)

• Mer värde per timme/ökad produktivitet(totala värdet av produktionen delat med antalet

arbetade timmar)

50

100

150

200

250

300

350

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Index

1950=

100

Arbetade timmar

Årsarbetstid persysselsatt

Sysselsättning

Befolkning

BNP/capita i 2005$US

Källa: The Conference Board and Groningen Growth and Development Centre, Total Economy Database, Januari 2007

”Stylized facts” Sverige 1950 - 2005

Allt fler arbetar inom tjänstesektorn!Sysselsättning efter näringsgren, 1965-2007 Andel av den totala sysselsättningen, procent

Källa: SCB, arbetskraftsundersökningen

Källa: ITPS Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper

Hemarbetet minskar och fritiden ökar, särskilt för kvinnor, då personliga tjänster flyttar ut på marknadenKvinnor efter aktivet 1960-2005

Personliga tjänsterna del av det samhällsekonomiska kretsloppet

Vissa personliga tjänster

utförs alltid, i alla samhällen

och i all tider, såsom barn-

och äldreomsorg samt

utbildning, men organisering

och volym skiljer sig mycket

i både tid och rum.

Produktionsvolymandelar (mätt i fasta priser) efter aktivitet inkl. hemarbete

Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper.

Kvinnors ökade förvärvsarbete i barnafödande ålder • Kvinnors ökade förvärvsarbete ledde

till ett ökat utbud på 300 miljoner timmar

• Knappt hälften 140 miljoner timmar krävdes för att möta behovet av barnomsorg

• Överskott på 160 miljoner timmar

(Utbildningssektorn ökade under perioden med 174 miljoner timmar)

Kategorisering av tjänster (Ark mfl. 2003)

• Personliga tjänster:– Offentliga tjänster, hemarbete, privata personliga tjänster– 10 % kapitalandel

• Icke personliga tjänster– Producenttjänster:

• Bank, finans, företags- uthyrningstjänster • 40 % kapitalandel

– Förmedlings tjänster:• Handel, transport och kommunikation (nätverkstjänster) • 40 % kapitalandel

– Kapitaltjänster:• Bostadstjänster• 90 % kapitalandel

Tjänster definieras vanligtvis i termer av Immaterialitet, Interaktion, Heterogenitet och saknar varaktighet Personliga tjänster, vilket är missvisande som beskrivning på ”tjänstesektorn”.

Hushållens utgiftsandelar efter ändamål, löpande priser

Allt mindre del av hushållsbudgeten går till varukonsumtion och livsmedel

Förmedlingstjänster är dock fortfarande en relativt liten del av hushållsbudgetenHushållens konsumtion i fasta priser efter ändamål

Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980

Orsaken är relativprisutvecklingenHushållens konsumtion efter ändamål, relativpriser

Källa: Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980

Teknisk utveckling (tillväxt i total faktorproduktivitet) i främst i icke-personliga tjänster

USA och Sverige har högst andel personliga tjänster

Empiriska utgångspunkter• Tillväxten kommer på lång sikt uteslutande av produktivitetstillväxten• Den ökade alternativkostnaden för arbete gör att personliga tjänsters

relativpris ständigt stiger, vilket leder till att både marknad och hushåll strävar efter att hitta billigare alternativ, (tvättmaskin, barnomsorg, obemannade kassor)

• Arbetsmarknaden allt mer tjänstedominerad• Hushållens egen konsumtion domineras dock helt av ”billig”

varukonsumtion• Finansierade av en stigande skattekvot och kraftiga subventioner

växte personliga tjänster starkt på arbetsmarknaden från 60-talet fram till mitten av 80-talet,

• Efter mitten av 80-talet växer marknadsdrivna ”icke-personliga” tjänster kopplade i förädlingsvärdeskedjor (företagstjänster, telekom, m.m.)

• Konkurrensen om vilka personliga tjänster som ska subventioneras av staten blir allt hårdare i spåren av mindre gynnsam demografi.

• Sverige har tillsammans med USA världens högsta andel av personliga tjänster, vilket kan förklaras av hög skattekvot respektive stora inkomstskillnader.

• Generell och permanent subvention av hela tjänstesektorn saknar motiv, då ”icke personliga” tjänster är en väl fungerande marknad

• Generella och permanenta subventioner av alla personliga tjänster är dyrt, samhällsekonomsikt omotiverat och skadar tillväxten, de facto ett försök att subventionera bort effekten av tillväxten på löner.

• Subventioner av vissa personliga tjänster är redan idag omfattande och i vissa fall välmotiverade samhällsekonomiskt, såsom utbildning, sjukvård, m.m

Policyimplikationer avseende subventioner av tjänstesektorn

ROT och RUT utifrån detta perspektiv• Konjunkturpolitiskt: dämpa arbetslöshetseffekter av

nedgångar – ja, givet att de är tillfälliga kan de vara kostnadseffektiva sätt att upprätthålla sysselsättning i konjunkturnedgångar.

• Välfärdspolitiskt: livspusslet – nja, men en prioriteringsfråga i förhållande till andra mer angelägna välfärdsbehov

• Rättspolitisk: Minskar svartarbete – nja, med det leder troligtvis till orimliga kostnader både i form av skattemedel och snedvridning av konsumtion och produktion och i förhållande till andra möjliga åtgärder

• Tillväxtpolitiskt: ökar sysselsättningen – nej, det går inte via subventioner permanent höja sysselsättningsgraden, tvärtom skadar det tillväxt och produktivitetsutveckling.

• Arbetsmarknadspolitiska: Leder till att utanförskapet minskar (arbetsutbudet ökar) – nej, givet resurser är branschstöd ineffektiva i förhållande till individanpassade stöd.

Att främja tillväxt och tjänsters produktivitetstillväxt:– Ökad specialisering mellan institutionella sektorer där

det är fortsatt möjligt, ex. minskat hemarbete, ökad marknadsproduktion och offentlig produktion när marknaden kan utföra produktionen betydligt effektivare

– Realkapitaltillväxt inom framförallt icke-personliga tjänster (väl fungerande marknader)

– Humankapitaltillväxt inom personliga tjänster (utbildning)

– Ökad effektivitet i tjänsteproduktion genom en allmän teknisk utveckling inom framförallt icke-personliga tjänster (forskning)

Att generellt främja tillväxtArbetade timmar hämmas idag av historiskt hög

arbetslöshet: Instabil makroekonomisk miljö - Procyklisk och instabil

finanssektorn, stora globala och regionala sparandeobalanser samt stora privata och offentliga skulder

Ökad inkomstspridning (IMF working paper 2010) – interna sparande obalanser

Diskriminering - p.g.a. framför allt etnicitet och ålder Bristande utbildningsinvesteringar - personer med svagare

ställning på arbetsmarknaden riskera utslagningGod produktivitet kan ytterligare främjas av: Fokus på livslångt lärande och kompetenssatsningar Förstärkta investeringar i Forskning och Utveckling Hög nivå på IKT kapital per anställd Förstärkt samarbete mellan forskning och näringsliv