TRAnsmission

TransBeräkningmed radiatorval

Software Engineering AB Hisingsgatan 28 tel 031 508330www.byggdata.se 417 03 Göteborg fax 031 508333

Sweden

SoftwareEngineering AB

www.byggdata.se

Innehållsförteckning

33Kopiering av rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32Radiatorval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31Beräkning av effektförluster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31Projektregister med byggdalar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30Systeminställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30Indata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29Förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29Exempel 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29Exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27Export till TvåRör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26Global ändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26Projektinfo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26Verktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Omräkning av flöde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24Radiatorval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23Effektfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23Beräkningsfunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23Verktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21Radiatorval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21Verktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20Rummets byggdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18Dimensioner och effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18Rumsdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16Kopiering av rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16Objektnamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15Skapa objekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15Registrering av objekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14Projektregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Globalt byggdelsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Databaser med byggdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Produktdatabaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11Projekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10Radiator . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10Inställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9Systeminställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Projektdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Skapa projekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Effektfördelning mellan radiatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6Värmeavgivning från radiatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6Effektförluster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6Beräkningsmetod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Beteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3Programlayout . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3Arbetsgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3Transmissionsberäkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Introduktion

Transmissionsberäkning

Programmet för transmissionsberäkning ingår i Trans- och Tvårörsberäkning programpaketet för VVS.Transberäkning kan användas som fristående verktyg för kalkyler av transmissionseffekter, eller ikombination med automatiserat radiatorval kan vara utgångspunkten till projektering av värme- ochkylsystem.

Programmet innehåller en databas med byggkomponenter som vanligtvis förekommer i det flestabyggnader. Med hjälp av egna materialvärde eller de i databasen medföljande byggkomponenter kanman göra en kalkyl av effektbehov för lokaler. Efter uppskattning av effektförluster för en lokal kanman välja radiatorer eller effektförbrukare som täcker det erforderliga effektbehovet. Detautomatiserade radiatorvalet är anslutet till en radiatordatabas med produkter som omfattar de flestafabrikat som förekommer på nordiska marknaden.

Våra produktdatabaser är öppna och inte begränsade till någon tillverkare. Uppdatering av databaserkan göras av programanvändare själva eller i samarbete med Software Engineering.

Arbetsgång

När man skapar ett nytt projekt bör man följa arbetsgången :

1. I programmets startdialogen “Välj, skapa projekt” klicka på “Nytt projekt” och ange datakatalogensamt projektnamn.

2. Ange generella inställningar för projektet, anslut databaser med byggdalar och radiatorer, bestämprincipen för rumsnummerering, och spara projektet.

3. Skapa projektregister med byggdelar, i huvudmenyn välj “Register” och “Redigera Globalt register”.I varje byggdelsgrupp markera byggdelar som skall användas i projektet och kopiera markeradebyggdelar till Projektregistret. Välj Redigera projektregister” och komplettera ditt projektregister mednödvändiga byggdelar.

4. Skapa ett rum och ange rumstemperaturen, dimensioner och luftmängder. Ange byggdelar i rummetoch bestäm transeffekten (effektförlusten). Välj radiatorer som skall täcka effektförlusten.

5. Liknande rum kan skapas genom man skapar det första rummet som får kopieras till andra våningarosv.

6. Spara projekt med jämna mellanrum.

7. Exportera radiatorer till programmet för rörsberäkning när du är klar med radiatorval för alla rum.

Det är viktigt att påpeka att beräkningsprogrammet saknar automatisk lagring av projektdata. Detär upp till användaren att själv spara projektdata efter införda ändringar. Spara ofta projektdataunder arbetsgången.Efter avslutat projekt bör man arkivera indatafiler tillhörande projektet. Glöm inte att arkivera ävenradiatordatabasen som används i projektet.

Programlayout

I detta avsnitt beskriver vi funktionalitet i Transberäkning programmet. Alla dialoger i programmet är skalbara och med musen kan man dra i dialogens ram för attändra dialogens storlek. Liknande princip gäller programramen och alla datatabeller inklusive

deras datafält. Detta skapar möjlighet att anpassaprogrammet och dialoger till användarens dataskärm ochskärmens upplösning. Dimensioner av tabeller ochdialoger sparas i projektfilen och vid nästa inläsning avprojektdata kommer dialogen att behålla sin form.Anpassa därför programmets dialoger till dina behov ochspara projektdata. Bilden nedan visar exempel påprogramramen i två olika format.

Alla oftast använda programfunktioner kan startas både genommenyer och “huvudikoner” som är placerade under menyraden.

I menysystemet identifieras alla funktioner med enmenytext, t.ex. funktionen “Nytt” under “Arkiv” skaparett nytt tomt projektdokument . I manualen kommer vi attreferera till en menyfunktion med ett namn som ärsammansatt av menytexter, t.ex. med Arkiv | Nytt menar vi funktionen “Nytt” i menygruppen “Arkiv”.Denna funktion är även ansluten till 1-a “huvudikonen” och i beskrivningen kommer den attrefereras som ikon “Nytt”.

Ikoner på ikonraden är anslutna till de oftast använda hjälpfunktionerna, alla dessa funktionerförekommer också i menysystemet. Om musmarkören stannar en stund över en ikon kommeren förklaring med funktionstexten att visas vid markörsymbolen.

Nedan följer en lista över funktioner anslutna till huvudikoner :

Förhandsgranska - förhandsgranskning av rapporter

Skriv ut - utskrift av rapporter

Radiatorval för rummet - ingång till dialogen för radiatorval

Transmissionsberäkning för rummet - ingång till transberäkning för rummet

Systeminställningar - redigerar dialogen systeminställningar,

Radera - raderar markerade rader,

Klistra in - klistrar in rader från klippbufferten,

Kopiera - kopierar markerade rader till klippbufferten,

Klipp ut en grupp - klipper ut markerade rader till klippbufferten,

Spara projekt - sparar projektet under nuvarande namn,

Öppna projekt - öppnar ett befintligt projekt,

Nytt - skapar ett nytt tomt projekt (dokument),

Beteckningar

För att underlätta registrering av stora datamängder innehåller programmet hjälpfunktionersom kan aktiveras med både musklick och funktionstangenter.

För att markera flera objekt används tangenten Ctrl eller Shift med samtidig markering(klick) med musen.

Funktionstangenter som F2, F4 används för aktivering av hjälp- och redigeringsfunktioner.Flera datatabeller innehåller blå textöverskrift i någon kolumn vilket markerar att tangenten F4eller högerklick aktiverar en hjälpfunktion, markören måste vara placerad i fältet underöverskriften.

Navigeringstangenter som tabulator-Tab , markörflyttning åt vänster, upp eller höger användsför att flytta markören mellan datafälten och rader. I manualen kommer vi att använda följandesymboler för navigerings- och andra redigeringstangenter :

- markör vänster, - markör höger, - markör upp, - markör ner,

- insert tangent, Enter tangent

Många funktioner är anslutna till klick med musen. De vanligaste order aktiveras medett klick med musens vänstra tangent, dubbelklick med 2 efterföljande klick eller etthögerklick med musens högra tangent.

Beräkningsmetod

Effektförluster

Transmissionsförlusten för byggnadsdel beräknas med formler (jfr NR, Kap. 3:1) :

, (2.1)Fk = Up $ A $ a i $ (tr − tu)

, där (2.2)Up = 1/Rp + DU f + DUg + DUk + DUw

- transmissionsförlust i ,Fk W- praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient ( ),Up W/m2 $ K

- byggnadsdelens area i ,A m2

- reduktions/multiplikationsfaktor (enl. NR Kap. 3:1, t.ex. fönster/platta på mark),a i

- dimensionerande rumstemperatur i °C,tR

- dimensionerande utetemperatur i °C,tu

- praktiskt tillämpbart värmemotstånd ( ),Rp m2 $ K/W- korrektion för köldbryggor,DU f

- korrektion för ofullkomligheter p.g.a. produktionstyp och kontroller,DUg

- korrektion för ofullkomlighter beroende på den konstruktiva utformningen,DUk

- korrektion för nederbörd och vind vid omvända tak.DUw

Om en byggnadsdel innehåller en delyta med andra transmissionsegenskaper, t.ex. en vägg medfönster, beräknas den aktuella (totala) transmissionseffekten enligt nedanstående formel :

(2.3)Fk ,akt = Fk + (Up,delyta $ a i,delyta − Up,byggnadsdel $ a i,byggnadsdel) $ Adelyta $ (tR − tu)

Formeln tar hänsyn till skillnader i delytans och byggnadsdelens U-värde samt reduktionsfaktor.

Värmeavgivning från radiatorer

En radiators nominella (katalog) effekt bestäms av tillverkaren. Den uppmäts under standardvillkormed avseende på installation, temperatur och vattenflöde samt en rumstemperatur tR =20°C. Omtemperaturen på tilloppsvattnet (framledning) tf = 80°C och om flödet är sådant att temperaturen påreturvattnet tr = 60°C, säger man att radiatorn avger värme vid en medeltemperatur tm = 70°C i enomgivningstemperatur tf - tr=20°C, dvs. en differens på 50°C. Den värmeavgivningen som erhållsunder dessa villkor har avgivningsvärdet P50.

Begreppet medeltemperatur t m = (tf+tr)/2 är inte alltid överensstämmande med verkligheten. Om enradiator förses med 120°C, med ett flöde av en droppe i timmen, kommer temperaturen på returvattnetatt vara 20°C och den "genomsnittliga" radiatortemperaturen 70°C. På grund av det låga flödet harnästan hela radiatorytan en temperatur av 20°C, förutom vid ingången. Denvärmeavgivning som uppnåtts är praktiskt taget lika med noll.

Radiatorfabrikanterna använder oftast nedanstående formel för framräkning av värmeförlusterna (enlogaritmisk utveckling av vattentemperaturen i radiatorn).

(2.4)P = PDt $ t f−tr

lntf −tRtr−tR

$ 149.32

1.33

Exponenten n=1.33 är ingen konstant, som kan användas för alla radiatorer, men den utgör ettacceptabelt medelvärde. För konvektorer ligger värdet n mellan 1.3 och 1.6.

Programmet använder däremot en formel som anses ta bättre hänsyn till den minskning ivärmeavgivning som erhålls vid låga flöden, och som har den fördelen att den är reversibel.Denna formel, vilken innehåller medelvärdet för temperaturavvikelserna, är:

där (2.5)P = PDt $(t f −tR)$(tr−tR)

(t fn−20)$(trn−20)

2/3

tf - framledningstemperatur,tr - returtemperatur,tR - rummets innetemperatur,PD t - nominell effekt registrerad i databasen för givet Dt ,

t.ex. för 80/60°C är tm = 70°C, t R = 20°C får man Dt = 70-20 = 50°C .tfn - framledningstemperatur för den nominella (katalog) effekten i databasen .tr n - returtemperatur för den nominella effekten i databasen.

Beräkning av flöde utförs med följande formel:

, där (2.6)q = 3.6$Pcp $(t f −tr)

cp - mediets specifika värmekapacitet.

Ytterligare information kan fås i t.ex. Värmeteknisk Handbok (TA Svenska Försäljnings AB).

Nedan följer ett exempel på en beräkning av flöde då nominelleffekt g arbetseffekt (erf. effekt) :

- systemtemp = 55/45 °C,

- rumstemp = 21 °C,

- värmebehov (arbetseffekt) P = 675 W ,

- önskad radiator ger Pavg = 650W vid 55/45/21 ,

Vilket radiatorflöde skapar arbetseffekt = 675 W ?

Lösning :

Med ekv. (2.5) bestämmer man nominella effekten PD t = 50 :

(a)650 = PDt=50 $(55−21)$(45−21)(80−20)$(60−20)

2/3

När radiator avger effekten 675 W kan man bestämma returtemperaturen t’r ur

(b)675 = PDt=50 $(55−21)$(tr

∏−21)

(80−20)$(60−20)

2/3

Ekvation (a) och (b) ger

650/675 = ((45 − 21)/(tr∏ − 21))2/3

och

[ °C ]tr∏ = 21 + (45 − 21)/(650/675)3/2 = 46.4

Nytt flöde:

[ l/h ]q = 3.6$6754.18$(55−46.4) = 67.6

För att bestämma returtemperaturen t’r ur ekvationer (a) och (b) har vi använt temperaturer

80/60/20 . Det temperaturvalet har ingen betydelse då dessa hjälpvärde faller bort i beräkningen.

Effektfördelning mellan radiatorer

Transberäkning har en funktion för både automatiskt och manuellt radiatorval. Effektbehovet för ettrum fördelas mellan ett antal radiatorer och i nästa steg bestäms en radiator som bäst täcker denuppskattade arbetseffekten. Processen att bestämma erforderlig effekt för en radiator kontrolleras av 4parametrar: erforderlig effekt, höjd, längd och djup.

Uppskattning av arbetseffekten görs enbart för radiatorer som har talet 0 (noll) i fältet “erforderligeffekt”. Effektfördelning görs enligt följande princip :

1. Ange antal radiatorer för rummet.2. Vill du att några av radiatorer skall ha givna arbetseffekter, ange dessa effekter i fältet för

erforderlig effekt, givna effekter skall vara ! 0. 3. Uppskatta effekten P som skall fördelas mellan radiatorer. Effekten P är lika med effektbehovet

för rummet exklusive alla givna erforderliga effekter, dvs effekter ! 0.4. För varje radiator med angiven erforderlig effekt = 0, skapas ett jämförelse tal map givna värde

för höjd, längd och djup. Jämförelse talet är lika med produkten av dimensionsparametrar som är! 0.

5. Fördela effekten P proportionellt till jämförelse talen.

För att få väll balanserade jämförelse tal bör man sträva efter att indatakolumn för varje dimensionhar “enhetliga värde”, dvs att samtliga värde i en kolumn är ! 0 , eller att alla värde skallvara=0.

Om man ger värden för både höjd och längd samt nollor för djupet visar programmet ävenutnyttjandegrader för kortare längder om utnyttjandegraden är <1 (ev. högre med tillåtenunderdimensionering). Radiatorer med alla dimensioner givna antas alltid vara utnyttjade till 100 %,om det finns ytterligare radiatorer som programmet skall plocka fram. Den nominella effekten dras frånrummets totaleffekt och resterande del fördelas mellan radiatorer som skall dimensioneras.

Aktuell radiator hämtas från radiatordatabasen och radiatorns nominella effekt kontrolleras moterforderlig effekt med beaktande av eventuell underdimensionering. Hittar inte programmet söktadimensioner fås ett felmeddelande.

Skapa projekt

Projektdata

Programmet sparar projektdata i två datafiler. När användaren skapar nytt projekt, sparas en mindredel av projektdata direkt i den första projektfilen medan resten av data placeras i arbetsminnet(RAM-minnet). Projektdata som programmet håller i arbetsminnet lagras i en den andra projektfilenförst när man väljer att spara sitt projekt.

När man startar programmet visas en dialog där man kan välja att - läsa in ett av sina senaste projekt,

- skapa ett nytt projekt,

- läsa in ett tidigare projekt,

- eller lämna programmet.

Dialogen visar en lista med ett antal senast behandlade projekt. Vill man läsa in ett av dessa projektbör man dubbelklicka på önskade projektnamnet. Om man vill arbeta med ett befintligt projekt somsaknas på listan bör man klicka på knappen Öppna andra projekt .

Klicka på knappen Nytt projekt för att skapa ett nytt projekt. I en efterföljande dialog får man ange ettfilnamn för nya projektfilen. Detta är ett nödvändigt steg för varje nytt projekt eftersom en del avprojektdata måste omedelbart sparas i en datafil. Vill man inte behålla det nya projektet börprojektfilerna raderas manuellt av användaren.

OBS! I början av detta avsnitt har vi nämnt att programmet saknar funktioner för automatisk lagring avprojektdata. Därför bör användaren själv aktivera lagring av projekt under pågående projektarbeten.

Systeminställningar

Börja alltid med att skapa systeminställningar för ditt projekt. Projektinställningar är uppdelade i 3grupper.

Inställningar

Fliken “inställningar” innehåller en datagrupp med förinställda värde för transberäkning och en

grupp med arbetsparametrar för värmesystemet. Värden i transgruppen användes i dialogen för beräkning av transeffekten för ett rum, däranvändaren kan alltid ändra det förinställda värdet med hänsyn till förhållanden som råder i rummet.Därför, de förinställda värden skall vara lika med värden som förekommer oftast i beräkningar.

Den globala databasen med byggdelarna fungerar som ett register där användaren sparar allatyper av “material”/byggdelar som man skall använda i flera projekt. När man börjar ett nytt projektbör man skapa ett arbetsregister (projektregister) med byggdelar som skall användas i projektet.Man kan göra det genom att hämta de användbara byggdelarna från den globala databasen.

Värden i gruppen “värmesystem” användes för beräkning av effekter och flöde för radiatorer.Relationen mellan fram- och returtemperaturen avgör om systemet skall tillföra värme eller kyla : värmesystem : fram.temp > returtemp , kylsystem : fram.temp < returtemp .

Parametrar i denna grupp påverkar alla beräkningar i transprogrammet. Ändring av något av dessavärde medför ingen automatisk omräkning av redan uträknade transeffekter och valda radiatorer.Vill man att ändringen skall följas av automatiskt omräkning av redan skapad data bör ändringengöras med hjälp av funktionen Verktyg|Global ändring.

Radiator

I denna flik väljer man radiatordatabasen och anger förinställda värde för radiatorfabrikat, typ ochhöjd. Här anges även parametrar för val av radiatorlängder som skall anpassas till fönstärstorleken.Radiatorfabrikat skall väljas ur databasen genom att använda knappen “bläddra”.

Över-/Underdimesionering : Detta styrvärde visar hur många procents underdimensionering Du accepterar vid automatisktradiatorval. Vid val av en radiator vars nominella effekt g erforderlig effekt, beräknas automatiskt nyreturtemperatur och nytt flöde. Vid lågtemperatursystem ändras flödet kraftigt även vid 4-5%underdimensionering.

Projekt

När ett projekt innehåller många rum kan det vara obekvämt att hantera det stora antalet av objekt,därför vill man gruppera objekten per våning, trappuppgång och hus. Sedan vill man skapa alla objektsom tillhör en grupp och kopiera objekten till en annan grupp. I fliken “projekt” bestämmer man hurobjekt gruppering för projektet skall göras.

När ett nytt rum skapas kommer programmet attautomatiskt generera identifikation för detta rum.Rumsid skapas mha tecken som finns i fälten “mall”,“avgränsare” och “startvärde”. Startvärdet är lika meddet första numret som skapas för gruppen, varjenästa objekt i gruppen får ett högre nummer. T.ex.anta att man har en grupp som heter “våning” ochstartvärdet för denna grupp är 10. När man börjarskapa våningar får de nummer: 10, 11, 12, osv .

Antalet nollor i fältet “mall” bestämmer antalet siffror idet skapade numret, mallen med 3 nollor skapar3-siffriga tal medan mallen med 2 nollor skapar2-siffriga tal. En mall får innehålla bokstäver, t.ex. “a000” kommer att skapa identitet: a001, a002, osv.

Skapade rumsid är sammansatta av identitet för alla grupper som separeras med de angivnaavgränsarna. En användare kan ändra varje skapad identifikation.

Ex.1 Grupper “våning” och “rum” med avgränsaren “-” och mallar “0” resp “000” genererar förvåning nr 7 rumsid: 7-001 , 7-002 , 7-003, osv.

Ex.2 Grupper “våning” och “rum” med avgränsaren “.” och mallar “v00” resp “r000” genererar förvåning nr 5 rumsid: v05.r001 , v05.r002 , v05.r003, osv.

Startvärden för mallar får ändras efter projektstarten. Med startvärdet=1 kan man skapa 10 st objektmed nr 1,2,..,10. Därefter kan man ändra startvärdet till 35 för att generera nr 35, 36 , osv.

Användning av grupper underlättar redigering av rum. Objektgrupper och rum hanteras som ett träddär man kan skapa, radera, expandera eller “kollapsa” grupper, ändra namn eller flytta en objekttillhörande en viss grupp.

OBS!

- Ändra aldrig antalet grupper efter det att du har börjat registrera rum. Vill du ändra antaletgrupper måste alla registrerade rum raderas.

- Fältet “Avgränsare” måste innehålla ett tecken. Om avgränsartecknet saknas kan det ledatill att skapade ID är inte unika.

Produktdatabaser

Transprogrammet använder sig av två databaser, dvs register med stora datamängder. Det enaregistret, databasen med byggdalar, innehåller data för beräkning av transmisionsförluster(transeffekter) för olika byggkomponenter, medan den andra databasen innehåller VVSkomponenter som radiatorer, rör och ventiler. VVS databasen användes huvudsakligen irörprogrammet för beräkning av tvårörssystem för värme och kyla. Transprogrammet använderdenna databas för val av radiatorer. Efter uppskattning av transeffekten för ett rum kan programmetvälja radiatorer som täcker denna effekt, grunden för valet är radiatorinformation i VVS databasen.

När användaren skapar ett nytt projekt bör man ange systeminställningar för det nya projektet. Isysteminställningar anges även vilka databaser kommer att användas i projektet. Dennainformation skapas bara en gång eftersom den kommer att sparas med övrig projektdata.

Databaser med byggdelar

När man skapar ett nytt projekt skapar programmet automatiskt ett tomt arbetsregister förbyggdelar, en databas. Användaren bör fylla i registret med byggdelar som kommer att användas iprojektet. För att underlätta hantering av projektregistret med byggdelar finns det ett globaltbyggdelsregister som skall fungera som ett lager med alla användbara byggdelar som användarenhar arbetat med.

Globalt byggdelsregister

För att editera registret välj Register | Redigera globalt register. På vänstra sidan avediteringsdialogen visas byggdelsgrupper som dörrar, golv och väggar. Varje grupp har en entydiggruppkod som består av en bokstav, t.ex. koden “G” för golv. En grupp innehåller komponentermed angiven värmegenomgångs koefficienten Up och eventuella dimensioner. För byggdelar somgolv, tak och väggar kan dimensioner vara oanvändbara.

Innehållet i en byggdelsgrupp är osynligt tills man klickar på radnumret framför en byggdelskod, dåmarkeras hela gruppraden och i högra dialogdelen visas en tabell med alla komponenten somtillhör den valda gruppen.

För att hantera datarader i tabeller använder man funktionsknappar “Ny rad” och “Radera rad”.Dessa knappar används för hantering av både byggdelsgrupper och komponenter. För attprogrammet skall veta vilken tabelldel användaren vill behandla bör man klicka på respektivedialogsida. För att visa den aktiva dialogsidan visar programmet olika informations texter idialogens överskrift beroende på den valda sidan.

T.ex. Vill man skapa en ny byggdelsgrupp måste man :- klicka på vänstra dialogdelen först,- klicka på knappen “Ny rad” för att skapa en rad för en byggdelsgrupp.

Vill man radera en rad i gruppen “Fönster”, bör man :- markera fönster gruppen i vänstra tabellen, - klicka på högra tabellen ,- markera en rad men komponenten i den högra tabellen,

- klicka på knappen “Radera rad” för att radera komponentraden.

När ett nytt projekt skapas vill användaren kopiera önskade byggdelar från det globala registret tillprojektregistret. För att göra det väljer man en byggdelsgrupp och markerar önskade komponenter.I nästa steg klickar man på knappen “Kopiera till projektregistret”. Bara komponenter ur en gruppkan kopieras per kopieringstillfälle.

Projektregister

För att arbeta med ett projektregister välj Register | Redigera projektregister. Projektregister liknardet globala registret och har identiska arbetsfunktioner.

När man beräknar effektförlust för ett rum hämtas rummets byggdelar från projektregistret. Därför ärdet lämpligt att börja nytt projekt med att man skapar ett projektregister med alla byggdelar somkommer att användas i transmissionskalkylen. Börja skapa projektregister genom att editera detglobala byggdelsregistret, därifrån kan man kopiera användbara byggdelar till projektregistret.Övergå till editering av projektregistret för att komplettera det med nya byggdelar som saknades idet globala registret. Alla nyregistrerade byggdelar kan vara användbara i framtida projekt därförkan man kopiera dem och spara i det globala registret.

Registrering av objekt

Huvud arbetet med projektregistrering görs direkt i arbetstabellen som är uppdelad i två fönster. Idet vänstra fönstret skapas rum som ingår i projektet. För att förenkla hantering av alla objektkommer rummen att grupperas enligt användarens angiven schema. Principen för gruppering avrum bestämmer användaren i dialogen systeminställningar|projekt. Alla objekt redovisas i vänstra fönstret i form av en trädstruktur. Så fort man markerar ett rum i

vänstra fönstret visas i högra fönstret tillhörande rumsdata.Skapade objekt visas i trädet som en svart boll. När man skapar en medlem i en grupp, t.ex. ett rumi en våning, presenteras gruppen som en mapp. På lägsta nivån i trädet finns rum som redovisasbara på ett sätt, som en svart boll.

Skapa objekt

För att skapa eller hantera objekt högerklickar man (i vänstrafönstret) på något objekt och en meny med arbetsfunktioner visasupp. Med hjälp av dessa funktioner kan man

- skapa nya objekt på samma eller på lägre nivå,

- flytta upp eller ner objekt,- ändra objektnamn,

- radera objekt.

Antalet funktioner i arbetsmenyn varierar beroende på vilketobjekt man högerklickar, de visade funktionerna tillåtet enbarthantering av objekt på samma eller lägre nivåer. Klickar man påen våning får man en meny som kan hantera våningar och rum,men om man klickar på rum får man en meny som kan behandlaenbart rum.

Alla skapade objekt placeras i den ordning de skapas. Vill man ändra objektordning bör mananvända menyfunktioner för att flytta upp eller ner objekten.

Objektnamn

Varje skapat objekt får ett namn genererat enligt den mallen som definieras iSysteminställningar|Projekt. Objektnamnet består an ett nummer som ökas för varje nytt skapat objekt.Objektnamnen kan ändras med hjälp av menyfunktionen Ändra namn. Lägg märke till att programmetanvänder objektnamn för att skapa andra identifikationer, t.ex. rumsid användes för att skapa id förradiatorer som finns i rummet. Om dessa identifikationer är långa kommer det att komplicera hanteringav rumsrelaterade funktioner. Följ följande princip när du skapar objektid :

-ett id får innehålla alfanumeriska tecken 0-9, a-z, A-Z och speciella tecken som ;,&,# osv. Svenskatecken får inte användas i objektnamn.

-använd kompakta id för dina objekt, använd förkortningar i stället för långa namn.

Kopiering av rum

Några funktioner för behandling av objekt är anslutna till ikoner: klipp ut, kopiera, klistra in ochradera. Det är ganska vanligt att en byggnad innehåller identiska eller liknande rum. När manbehöver skapa kopior av visa rum kan man :

- markera rummen, - klicka på ikonen kopiera - markera destinationsobjekt, - klicka på ikonen klistra in,- bestäm namn för nya rum.

Destinationsobjekt skall vara en närmast högre grupp, t.ex. ev våning. Innan kopiering påbörjas öppnar programmet en tabell med namnförslag för de nya rummen. För attändra ett av de visade namnen skall man högerklicka på namnfältet och i nästa dialog ange det nyanamnet.

Rumskopiering är begränsad till kopiering av rum tillhörande en grupp åt gången, dvs man kanvarken kopiera en våning med tillhörande rum eller kopiera rum som tillhör olika våningar. Istället

bör man skapa en tom destinationsvåning och i nästa steg kopiera ditt alla rum från den önskadevåningen. För att kopiera rum som tillhör olika våningar bör man kopiera rum som tillhör en våningåt gången.

OBS! Alla ovannämnda funktioner hanterar rum inklusive tillhörande data som rumsdimensioner,byggdelar, radiatorer, osv.

Rumsdata

Beräkning av effektbehov för enskilda rum baseras på effektförluster av transmission och effekten somtillförs av förvärmd tilluft och kall tilluft. För beräkning av dessa effekter tar man hänsyn tillrumstemperaturen, dimensioner och komponenter. När man markerar ett rum i vänstra fönstret visarprogrammet en tabellrad med tillhörande rumsdata. Värden som visas på raden är dels inmatade avanvändaren och dels uträknade av programmet. De flesta uträknade värden visas i fälten med blåaöverskrifter, vilket indikerar att med hjälp av tangenten F4 eller ett högerklick kan användaren aktiveraen hjälpfunktion i tillhörande datafältet.

Dimensioner och effekter

Id - rumsid eller rumsnummer består av valfria tecken. Rumsid skall vara kort och bör följa regler förobjektnamn. Rumsnumret kommer senare att ingå i särnummer för varje radiator när den exporteras tilltvårörsberäkningen.

OBS! Rumsid måste vara unikt.

Beteckning - rumsbeskrivning, en kort ( ?? 12 tecken) beskrivning av det aktuella rummet.

Temp - rumstemperatur, ange rummets lufttemperatur (finns som förinställt värde) i °C.

Dimensioner - rummets mått anges, värden används senare i byggdelstabellen. Ändrar Du enbefintlig dimension på rummet kan dimensionen bytas ut i byggdelstabellen om Du bekräftar det iefterföljande dialogen. Avvikande mått påverkas ej.Det är inte alltid rummet är rektangulärt. I detta fall kan Du ange rummets golvyta direkt. Ytan användsvid beräkning av effektbehovet per m2

golvyta samt som förinställt värde i byggdelstabellen om Du villregistrera en yta istället för två längdmått. Är detta indatavärde 0 beräknas golvytan med rummetslängd och bredd.

Kall tilluft - ange mängden av kall tilluft (l/s) eller antal luftväxlingar per timma. Ges värde förluftmängden räknas antal luftomsättningar ut direkt. Ges istället värde för antal luftomsättningar räknasluftmängden ut.

Förvärmd tilluft - rummets värmebehov påverkas också av ett eventuellt luftkanalsystem. Ange denluftmängden (l/s) och den temperaturen som tilluften har. Finns ingen förvärmd tilluft sätts indatafältentill 0, som även är det förinställda värdet.Det är vanligt att flera rum har liknande mängder av kall- och förvärmd tilluft. När man registrerar ettrum och vill ange luftmängder från sista registrering, kan man läsa in dessa värde genom att klicka påknappen “Kopiera”.

Transmission - rummets transmissionseffekt, förlusteffekt. Med F4 tangenten, eller högerklick pådatafältet, eller en klick på ikonen “Transmissionsberäkning för rummet” öppnas dialogen “Byggdelar,effekter”. I dialogen beräknas förlusteffekten för rummet., se beskrivning nedan.

Tillägg - för att få en extra effekt marginal får man ange det i en dialog. Värdet kan anges som ettprocenttal av transeffekten eller som ett absolut effektvärde.

Totalt - en summa av alla effekter, vi kallar det för effektbehov för rummet.

Radiatorantal - radiatorval, antalet valda radiatorer. Med F4 tangenten, eller högerklick på datafältet,eller en klick på ikonen “Radiatorval för rummet” öppnas dialogen “Radiatorval”. Här väljer manradiatorer som skall täcka effektbehov för rummet.

Diff - I dialogen radiatorval väljer man ett antal radiatorer som är dimensionerade för att täcka enönskad arbetseffekt. Arbetseffekten bestäms av användaren och bör täcka effektbehov för rummet. Ifältet “Diff” redovisas differensen mellan arbetseffekten och effektbehovet. Om arbetseffekten förradiatorer överstiger effektbehovet blir differensen positiv.

Rummets byggdelar

Beräkning av transmissionseffekten för ett rum utförs i form av en kalkyl där man sammanställerrummets byggdelar med deras Up värde, dimensioner och aktiva temperaturer.För att förenkla indatan registreras aktuella byggdelar i ett projektregister (projektanslutet register).Skall endast några enstaka rum kontrolleras är det inte nödvändigt att skapa något projektregister,

dvs. registret skall lämnas tomt. I detta fall accepterar programmet vilka tecken som helst förindatafälten ’Kod’ och ’Beteckning’.

Huvudyta - För att kalkylen skall kunna hålla reda på vilka fönster eller dörrar som ingår i en visshuvudbyggdel markeras själva byggdelen som “huvudyta” och för alla “delytor” som fönster och dörrarlämnas fältet avmarkerat . Alla avmarkerade byggdelar ingår i den senast angivna byggdelen markeradsom “huvudyta”.

Byggdelar - identifieras mha en kod (ett tecken) och en beteckning (max. 20 tecken). Koden användssom gruppnamn för byggdelar , t.ex. V för väggar. I fältet “kod” kan Du direkt slå in tecknet för aktuellbyggdelsgrupp eller trycka för tomt indatafält. I det senare fallet får Du upp en lista med tillåtna teckensamt namnen på tillhörande byggdelsgrupper. Flytta med piltangenterna till önskad byggdelsgrupp ochvälj med ett klick . Val av byggdelsgrupp måste alltid utföras.Samma förfarande gäller för Beteckningen. Tomt indatafält ger en lista med alla byggdelarregistrerade under aktuell gruppkod. Gå till önskad byggdel och tryck . Det går också att direkt slå invalfria tecken.

Antal - ange antalet byggdelar, t.ex. fönster, med den aktuella dimensionen.

Up-värde - värmegenomgångskoefficienten (enhet: W/(m2°C)) anger hur bra en konstruktion isolerar.Ju lägre värde desto bättre isolerar byggdelen. Har byggdel hämtats från databasen följer registreratUp-värde med. Det går också att slå in ett nytt värde eller editera befintligt värde.

Dimensioner - här finns alltid förinställda värden, som naturligtvis kan korrigeras. Vid delyta hämtaskomponentdimensioner från databasen. Är byggdelen inte en huvudyta hämtas måtten från registraderumsdimensioner. Ett av dimensionsmåtten måste alltid nollställas, t.ex. för golv och tak blir dethöjdmåttet och för väggar längd- eller breddmåttet.Skulle Du glömma att nollställa ett indatafält visar programmet en varning.

Grunden för beräkning av transeffekter för varje byggdel är Up värdet och byggdelens aktiva yta.Arbetar man med icke rektangulära byggdelar kan man ange den aktiva arean direkt i fältet yta. Efteren manuell inslagning av ytan rensar programmet fälten för längden, bredden och höjden.

Mult.fakt. - I detta indatafält har Du möjlighet att komplettera Up-värdet med en korrektionsfaktor I Kap.2.1.1 beskrivs hur denna faktor används. Förinställt värde är 1.0. Sätts mult.fakt. under 1 minskartransmissionsförlusten och över 1 ökar den. Detta möjliggör bl.a. att Du kan ta hänsyn till fönstretsriktning enligt Nybyggnadsreglerna.

Tu - Ange aktuell temperatur i °C på byggdelens andra sida. I vanliga fall används lägstadimensionerande utetemperatur (LUT) och detta används också som förinställt värde. Angränsarrummet mot annan del av byggnaden, t.ex. källare, kan andra temperaturer bli aktuella.

Effekt - I detta fält redovisas förlusteffekten som den aktuella byggdelen ger upphov till. För huvudytan är det förlusteffekten genom hela huvudytan exklusive delytor. Förlusteffekten räknas ut när manklickar på knappen “beräkna effekten” som finns under tabellen .

Alla effekter beräknas även när man klickar på knappen OK för att lämna dialogen. Summan av dessaeffekter visas i fältet “Transmission” under rumsdata.

Verktyg

Under byggdelstabellen finns det en rad med arbetsikoner för redigering av tabellrader. Med ikonernakan man

- skapa en ny tabellrad,

- klippa ut rader,

- kopiera rader,

- klistra in rader,

- radera rader.

Till höger om redigeringsikoner finns en ikon för beräkning av effekter. Även knappen OK har liknandefunktion, den startar beräkning av effekter och lämnar byggdelstabellen.

Radiatorval

När man har uppskattat effektbehovet för ett rum kan man fortsätta med radiatorval för rummet.Radiatorval aktiveras på fältet “Radiatorantal” i huvudtabellen. Med F4 tangenten, eller högerklick pådatafältet, eller en klick på ikonen “Radiatorval för rummet” öppnas dialogen “Radiatorval”.Radiatorvalet görs i 2 steg, i första steget bestämmer man antalet radiatorer och effekt fördelningmellan radiatorerna. I andra steget väljer man radiatorer som täcker den önskade effekten.Effektbehov för rummet redovisas i överskriften i dialogen Radiatorval. Både effektfördelning ochradiatorval kan göras helt automatiskt, manuellt eller på ett blandat sätt vilket ger användaren fullarbetsfrihet.

Flera överskrifter i arbetstabellen är blåfärgade vilket markerar att när markören finns på datafältet kananvändaren starta en hjälpfunktion mha hägerklick eller med tangenten F4.

Antalet radiatorer - antalet bestäms indirekt genom att användaren skapar datarader, en datarad perradiator.

Kod - radiatorkoden. VVS produktdatabasen innehåller radiatorer ordnade per tillverkare, radiatorkod,

radiatorhöjd, osv. Med F4/dubbelklick aktiveras ingång till registret, man vandrar i produkttabellen mha

markörtangenter på liknande sätt som i objektträdet eller i Windows utforskaren. Med , markörhöger, går man in i undergrupper och expanderar trädet (ekvivalent med klick på tecknet “+” framför

en grupp). Med , markör vänster, förflyttar man sig till en övre grupp och kollapsar trädet. MedOK eller tangenten Enter bekräftar man valet.

För att undvika felaktiga angivelser av radiatorhöjden kan det vara lämpligt att välja även

radiatorhöjden när man väljer radiatorkoden.

Radiatordimensioner höjd, längd, djup - med undantag av djupet anges dessa dimensioner i [mm] .Många tillverkare anger radiatordjup, eller tjocklek, som en symbol eller kombination av flera tecken.Med hjälp av radiatordimensioner skapar programmet “vikt” talen som användes för automatiskeffektfördelning. Därför använder programmet heltalen1,2,... som beteckning för radiatordjup i stället förtillverkarens beteckning.

Det är ganska vanligt att man anpassar radiatorlängdentill fönsterstorleken. Om det behandlade rummetinnehåller fönster och användaren vill att radiatorlängdenskall relateras till fönsterbredden kan man högerklickaeller trycka F4 för att ta fram en lista med allafönsterbredder i rummet.

För att kunna skapa en lista med fönsterbredden måste programmet veta vilken gruppkod identifierarbyggdelar av fönster typ. Den koden bör man ange i systeminställningar under fliken Radiator.

Erforderlig effekt - arbetseffekten i [W] för den sökta radiatorn.

Typ - komponenttyp R/E/B/X.

R betecknar en radiator som finns specificerad i radiatordatabasen. När programmet beräknareffekt eller flöde för en radiator tar man hänsyn till att returtemperaturen i radiatorn kan varieraberoende på differensen mellan radiatorns nominella och erforderliga (arbets) effekter. Det antasalltid att en radiatorventil är ansluten till en radiator.

B effektförbrukare utan ventil. Kan utnyttjas för en slutgrupp med ett känt tryckfall samt erforderligtflöde, t.ex. vid golvvärme och varmvattenberedare. I effektförbrukaren uppstår ingen temperaturavvikelse i returledningen, därför flöde och effekt beräkning för effektförbrukaren följer formeln(2.6 ) .

E effektförbrukare med ventil, har identiska egenskaper som typ B, t.ex. en värmeväxlare. Iberäkningsprogrammet för tvårörssystem tar man hänsyn enbart till minsta tryckfall överventilen.

X x-radiator med egenskaper som liknar en effektförbrukare, komponenten får hämtas från VVSdatabasen. Fram och returtemperaturer avviker aldrig från systemtemperaturer, dvs beräkningav flöde och effekt görs som för effektförbrukare typ B och E. X-radiator har en ventil som irörprogrammet beräkninsmässigt hanteras på identiskt sätt som för radiator av typ R.

Låst - markering fungerar som ett skydd mot ändring av värde på denna rad. Globala ändringar isystemet som medför ändring av effekter eller ersättning av radiatorn på raden kommer inte att berörarader markerade som “Låst”.

Beteckning - namnet på den valda radiatorn redovisas i detta fält. Med F4/högerklick kan användarenmanuellt välja radiatorn från komponentdatabasen.

Katalog effekt/flöde - nominella effekt och flödet för radiatorn. Värden hämtas/bestäms avprogrammet, går inte att editera.

Erforderligt flöde - arbetsflödet genom radiator, flödet räknas ut med hänsyn till erforderliga ochnominella effekten för radiatorn. Man får alltid ange eget värde i datafältet.

Relativa flöde - kvoten mellan det erforderliga och nominella flödet. Värdet beräknas av programmetoch visar nyttjande grad av den valda radiatorn.

Verktyg

Under datatabellen finns ikoner för editering av tabellrader. Här finner man standard funktioner föratt skapa och hantera datarader.

Till höger om ikonen Radera rad visas en summa av alla erforderliga effekter. Eftersom användarenfår manuellt ange erforderliga effekter kan effektsumman avvika från rummets effektbehovet.

Till höger om effektsumman finns ikoner för nollställning av datakolumner och för beräkning.

Beräkningsfunktioner

Utgångspunkten för radiatordimensionering är effektbehov för rummet. Med given effekt bestämmeranvändaren hur många radiatorer skall finnas i rummet. Det gör man genom att skapa en tabellradför varje radiator. På varje nyskapad rad initieras fälten för radiator kod och höjd med förinställdavärde som har angivits i systeminställningar. Förinställda värde kan ändras under projektarbeteenligt användarens behov.

Effektfördelning

När man har bestämt antalet radiatorer och deras typ bör man fördela effekter per radiator, vilketkan göras automatiskt eller manuellt. För en automatisk effekt fördelning skapar programmet ettvikttal för varje radiator och fördelar effekten proportionellt till dessa tal. Fördelning startas medknappen “Fördela effekt/radiator”, knappen med glödlampan på.

Vikttalet bestäms med hjälp av radiatordimensioner, vikttalet är lika med en produkt av alla från nollskilda dimensioner. För att vikterna skall ha någon mening bör alla dimensioner i en kolumn varaskilda från noll, eller lika med noll. T.ex. alla höjder skall vara icke noll, medan längder och djup fårvara noll. För att kunna bestämma vikter måste minst en kolumn med dimensioner vara skild frånnoll.

Exempel 1.

Effektbehov är 1200W, 3st radiatorer ,- radiatorhöjder: höjd1=100mm, höjd2=200mm, höjd3=300;

- alla radiatorlängder och djupen är noll.Effekter kommer att fördelas enligt : eff1=200W, eff2=400W, eff3=600W

Arbetseffekter (erforderliga effekter) för radiatorer får anges manuellt. Vill man själv ange någraarbetseffekter och låta programmet fördela resten, bör man ange de önskade radiatoreffekternaoch låta restande arbetseffekter vara lika med noll. Programmet fördelar då skillnaden mellanrummets effektbehov och summan av angivna effekter, detta värde fördelas bara mellan radiatorersom har talet noll i effekt fältet.

Exempel 2.

Anta att förutsättningar i ex.1 gäller men för radiator3 anger man effekten 300W ( 0W förradiator 1 och 2). Programmet fördelar “resten” av effekten, dvs 1200-300 W, enligt : eff1=300W, eff2=600W där eff3=300W är given.

Radiatorval

När fördelning av arbetseffekter för alla radiatorer i rummet är klar kan programmet ta fram passanderadiatorstorlekar. Valet kan utföras automatiskt eller manuellt.

Om användaren vill själv välja en radiator bör man högerklicka/F4 i fältet “beteckning” vilket öppnarradiatordatabasen där man kan välja radiatorfabrikat och produkter som uppfyller användarens kravpå fysiska dimensioner och på effektåtergivning. I dialogen “Välj radiator” ser man systemtemperatureroch en lista med radiatortillverkare. För att flytta markören i tabellen använd piltangenter, markör upp,ner, höger och vänster, slutvalet görs med OK eller Enter tangenten. När markören står på entillverkare tryck på piltangent höger för att öppna undergruppen radiator. I nästa steg kan man öppnaundergruppen med fabrikat, radiatorhöjd och nominella effekter för alla radiatorer med den valdahöjden. Alla effekter redovisas i en tabell där rader motsvarar radiatorlängder och kolumner motsvararradiatordjupet, t.ex. längden 800mm och djupbeteckning 10, 11, .., 23. Alla effekter är omräknade tillprojekt fram- och returtemperaturer. När man registrerade dessa effekter i databasen har värden tagitsfrån en produktkatalog med nominella värde för specifika fram-, retur- och rumstemperaturer, dessatemperaturer redovisas i effekttabellens överskrift.

Automatiskt radiatorval startas med ett klick på knappen “Bestäm radiatorer”. Först bestämmerprogrammet effektkrav för en radiator, dvs. erforderlig effekt multiplicerad med över-/underdimensionerings talet (angivet i systeminställningar). Sedan tar programmet hänsyn tilleffektkrav, radiator koden, typen, dimensionerna och söker en radiator som uppfyller dessa villkor. Förden bestämda radiatorn redovisas namnet, nominella effekten och flödet, samt erforderliga flödet ochkvoten mellan det erforderliga och nominella flödet. Kvoten, dvs. relativa flödet, avspeglar hurradiatorn nyttjas.

De bestämda parametrarna beror på “radiatortypen”. För en radiator av typ R hämtas beteckning fråndatabasen, arbetsflöde bestäms map att radiatorns returtemperatur kan variera beroende pådifferensen mellan nominella- och arbetseffekten. Namn för effektförbrukare skapas automatiskt map angivna dimensioner, namnet får ändras avanvändaren. Eftersom arbets- och nominella flöden är lika, är relativa flödet för effektförbrukare likamed 1 .

Vill man ändra det beräknade arbetsflödet får man korrigera det manuellt, arbetsflöde i fältet“erforderligt flöde” är utgångspunkten för rörberäkning i programmet för TvåRörsberäkning.

Omräkning av flöde

Ändringar av arbetseffekter och flöde kan leda till att de manuellt korrigerade värden inte motsvararvarandra. Om man vill anpassa flöden till de angivna effektvärden får man använda“beräkningsknappen” Q. För att den omräkningen skall fungera måste alla radiatorer ocheffektförbrukare vara angivna (valda) och ha sina arbetseffekter specificerade. Flödesomräkningomfattar alla komponenter inklusive rader som har markering i fältet “låst”.

Verktyg

Menygruppen Verktyg innehåller funktioner för behandling av projektdata. Dessa funktioner är : System, Projektinfo , Global ändring och Export till TvåRör, där funktionen System är redigering avsysteminställningar som har redan beskrivits i tidigare kapitel.

Projektinfo

Innehåller egna anteckningar om projektet, dessa består av en överskrift och informationstext.Anteckningarna kan skrivas ut i rapporten. Projektinfo kan användas som minnesanteckningar ellerdylikt.

Global ändring

Ändringar av systemvärde, som t.ex. dimensionerande utetemperatur, medför ändring avförlusteffekter i flera rum, vilket i sin tur påverkar utförda radiatorvalet för rummen. Den kedjan avändringar måste “korrigeras” genom manuella omräkningar av både transeffekter och nya radiatorvalför berörda rum. För att automatisera den beräkningsprocessen har programmet en funktion förglobala ändringar.

Omräkning av projektdata är en mycket omfattande och komplex process. Skapa alltid en kopia av dittprojekt innan du gör en global ändring.

Funktionen Global ändring kan användas när man vill ersätta :

- dimensionerande utetemperatur,

- rumstemperatur,

- byggdelar,

- systemtemperatur,

- radiatortyp och höjd,

- dimensionerings faktor för radiatorer.

Tre första ersättningar påverkar både effektförluster i rummen och radiatorvalet, medan tre sistapåverkar bara radiatorvalet. För att ersätta något av dessa värde, markera fältet “välj” och i fältet“Ersätt med” ange det nya värdet. Klicka på knappen “Fortsätt” för att aktivera omräkning av projektdata, funktionen gör alla valda ersättningar samtidigt. Programmet ändrar systemparametrar ochselekterar rummen där en omräkning bör göras. I de selekterade rummen utförs :

- ändring av eventuella lokala värden och beräkning av ny transeffekt för rummet,

- fördelning av nya transeffekten,

- radiatorer med för låg nominell effekt (lägre än den nya erforderliga effekten) registreras påfellistan.

När programmet är klar med alla rum kan man se den skapade fellistan ( listan kan skrivas ut ). Medhjälp av listan bör användaren manuellt korrigera arbetseffekter eller radiatorer i respektive rum.

Det är mycket sannolikt att automatiskt radiatorval kan producera oönskat resultat. För att undvika dethar man begränsat radiatorvalet i den automatiserade ersättnings processen. När man ersätterradiatorkoden och höjden söker programmet efter kandidater för utbyte. Innan en radiator byts utkontrollerar programmet om databasen innehåller en ersättningsradiator med nya koden och höjdensamt med tidigare radiatorlängden och djupet. I fall önskad ersättare existerar och nominella effektentäcker effektbehov för radiator ersättes gamla radiator med den nya. Om det inte går att ersätta enradiator registreras det på fellistan

Export till TvåRör

Alla radiatorer och effektförbrukare kan överföras till rörberäkningsprogrammet där användaren kanutföra tryckberäkning med rördimensionering och ventilinställningar av ett värme system. Exportentillåter selektering av datamängder som överförs till rörberäkning, man kan välja att exporterasystemvärde eller radiatorer tillhörande valda eller alla rum.

Varje radiator som exporteras till rörprogrammet får ett unikt ID som består av rumsid och ett löpandenummer, t.ex. vpi.304-1, vpi.304-2, osv. Exporten ersätter i TvåRörsprojektet radiatorer med identiskaID.

Om man ändrar transeffekter i ett rum kan detta leda till att rummet behöver mindre antal radiatorer.Nästa överföring av radiatorer kommer inte att radera inaktuella radiatorer från tidigare export tillfälle.Därför, efter varje överföring, bör användaren själv kontrollera och korrigera i rörprogrammetinnehållet i radiatortabellen.

Exempel

Exempel 1

Förutsättningar

Vi skall betrakta rum R15 i huset enligt bilden nedan. Låt oss anta att huset har två identiska plan ochatt det finns en källare under rummet .

Transmission :lägsta dim. utetemperatur -20 °C,

rumstemperatur 20 °C,

Värmesystem :ledningstemperatur 80/60 °C,

specifik värmekapacitet 4.181 kJ/kg KRadiatorer :

under/överdimensionering 1.00

Huset har 2 våningar och mindre än 9 rum/våning. Under “Projekt” väljer vi att arbeta med grupper“rum” och “våning” med en siffriga nummer. Därför anger vi mallen “0” och avgränsaren “.” mellandessa grupper.

Anta att rummet R15 har dimensioner 5.3m x2.7m x2.7m , fönstret I rummet är 1.2m x1.2m och underrummet finns en källare. På andra våningen ovanför rummet R15 finns ett identiskt rum med bet. R25och ovanför detta rum finns en vindsvåning.

Indata

Vi startar Transprogrammet och i 1-a dialogen “Välj, skapa projekt” klickar på knappen “Nytt projekt”. Inästa dialog “Skapa nytt projekt” registrerar vi i en arbetskatalog det nya projektet “Trans_Ex1”. Det första som skall göras i ett nytt projekt är registrering av systemdata och byggdelar som skallanvändas i exemplet.

Systeminställningar

Registrering av systemdata baseras på förutsättningar, se bilder nedan. Ange databasen medbyggdelar och radiatorer. Vi sparar projektdata så fort registreringen är klar.

Projektregister med byggdalar

Byggdelar som skall användas i projektet finns redan i globala byggdelsregistret. För att hämtanödvändiga byggdelar väljer vi funktion Register|Redigera Globalt register .

Först väljer vi ett 3 glass fönster, i vänstra dialogfönstret markerar vi raden med “F Fönster” och Ihögra dialogdelen markeras produkter som skulle kopieras till arbetsregistret. När allt är markeratklicka på kopiera till projektregistret.

På liknande sätt hämtar vi önskade golv, tak och väggar. När kopieringen är avslutad kontrolleraunder Register|Redigera projektregister att alla byggdelar finns med. Det kan vara lämpligt att sparaprojekt efter kopieringen.

Beräkning av effektförluster

När man initierar ett projekt är rum/objektlistan tom. Högerklicka på den tomma listan I vänstraprogramfönstret, skapa en våning och i nästa steg ett rum.

Det skapade rummet har fel namn, i vänstra fönstret högerklicka på rummet och ändra ID från 1 till 5 .I högra fönstret skriv beteckning “Sovrum2” och ange rumsdimensioner.

Registrera effekter från tilluften, markera ett av fälten “Tilluft” och högerklicka/F4, editera dialogen .

Det största bidraget till effektbehov för ett rum kommer från effektförluster genom golv, tak och väggar.Vi uppskattar denna effekt I dialogen “Transmissionseffekt för rummet”, placera markören I något fält med rumsdata och klicka på dialogikonen (9-e ikon fr. vänster).

Efter registrering av byggdelar klicka på knappen “Beräkna effekten” , effekter motsvarande varjebyggdel räknas ut och visas i fältet “Effekt”. Summan av dessa effekter visas i fältet “Transmission”och till den effekten lägger vi till 5%, som ger totala effekten för rummet 343 W.

Radiatorval

För att göra radiatorval mer realistiskt väljer vi 3 radiatorer i stället för en. Vi väljer manuellt en radiatormedan programmet får välja 2 återstående radiatorer automatiskt. När man väljer en radiator manuelltoch fältet “Erf.Effekt” innehåller värdet=0 hämtas den valda radiatorn med sin nominella effekt. Omeffektfältet innehåller redan ett värde behåller programmet det befintliga värdet.

Högerklicka/F4 i fältet “Kod” för att i databasen välja en MP radiator, med radiatorn hämtas nominellaeffekten 111W. Använd navigeringstangenter : upp, ner, höger och vänster för att vandra i databasen.Nu väljer vi 2 olika radiatortyper med höjd 150 och 300mm och låter programmet välja själv 2

radiatorer. Programmet kommer att fördela 344W-111W på dessa radiatorer, fördelning görsproportionellt till radiatordimensioner. Efter effektfördelningen avrundar vi uppåt fördelade effekter till160W resp 78W. Klicka på knappen “Bestäm radiator” för att starta radiatorsökning.

Manuell ändring av erforderliga effekten gör att den överstiger ca 5W effektbehov för rummet. Efterradiatorvalet visas i rumsdata radiator antal=3 och effekt differensen.

Kopiering av rum

Vi återgår till objektträdet för att kopiera rummet 1.5 till nästa våning. Högerklicka på våning 1 och väljskapa våning, våning nr 2 skapas. Markera på 1-a våningen rummet 5 och klicka ikonen “Kopiera engrupp”, markera våning 2 ock klicka ikonen “Klistra in” . Rummet 2.5 skapas, det nya rummetinnehåller identiska byggdelar och radiatorer som rum 1.5 . Användaren kan korrigera rummet 2.5,klicka i fältet “Beteckning” och mha tangenten F2 ändra texten till “Sovrum 3”.

På liknande sätt bör man korrigera både byggdelar och radiatorvalet för rummet 2.5 .

Slutligen, spara projektdata.