transportstrategi för göteborgsregionen med omland · gunnel lihmé (text och bildredigering)...

Transportstrategi förGöteborgsregionen med omlandeller "Så ska vi ha´t"

December 1999

Transportstrategi

3

Ledningsgruppensför trafik Jan Gustafssonpresidium Stefan Svensson

Trafikverks-representanter Vägverket, Bengt Wolffram

Banverket, Per-Magnus BengtssonSjöfartsverket, Björn-Åke ZetterbergLuftfartsverket, Perolof Olsson

Arbetsgrupp Vägverket, Per-Erik Winberg, Camilla GustafssonBanverket, Bengt RydhedGöteborgs Hamn AB, Alf OlofssonLandvetter flygplats, Maria Meyer MartinsVästra Götalandsregionen, Rolf ThorNäringslivssekretariatet, Bengt WennerbergTrafikkontoret i Göteborg, Stig Falk

GR:s kansli Håkan RydboAnita Rynvall MårtenssonGunnel Lihmé (text och bildredigering)

Konsult VBB VIAK Trafikplanering,Jan EfraimssonBernt Nielsen

1999.12.03 beslutade GR:s styrelse att godkänna föreliggande transportstrategi.

Projektorganisation

4

Innehåll

Varför utveckla en transportstrategi? 5Infrastrukturen är viktig för samhällets utveckling 5Göteborgsregionen är Nordens internationella logistikcentrum 5Helhetssyn och samverkan är viktigt 7

Inledning 9En gemensam strategi för de fyra trafikslagen 9Den nationella infrastrukturplaneringen 9GR:s transportstrategi skall visa regionens viljeinriktning 9GR har regionaliserat de nationella transportpolitiska målen 11Vilka trafik- och transportproblem finns inom regionen? 13

Flera trafikprojekt är redan planerade och beslutade 15Göteborgsöverenskommelsen måste fullföljas 15Viktigt att beslutade och påbörjade projekt fullföljs 15

Behovet av ett fungerande transportsystem 17Näringsliv och invånare har kontaktbehov med andra regioner.... 17... och inom Västra Götaland 17Persontransporterna inom Göteborgsregionen är omfattande 17Göteborg är nordiskt transportcentrum 19

Samverkan mellan transportmedlen 21Alla länkar i transportsystemet måste fungera 21Samplanering av väg- och järnvägsutbyggnad är viktig på vissa sträckor 23

Godsterminaler 25Det finns ett stort antal godsterminaler 25Västra Stambanan, E20 och E6 är dominerande infartsvägar 25Lastbilen är det dominerande transportmedlet 25Kan terminallokaliseringen bli effektivare? 25

Persontransporter med tåg och buss 27Utbudet av internationella och nationella personresor på järnväg kommer att öka 27Västra Götaland blir rundare 27Göteborgsregionens kollektivtrafiksystem 29Attraktiv kollektivtrafik krävs för ett miljöanpassat transportsystem 31

Sjöfart och hamnar 33I Göteborgsregionen finns två hamnar 33Göteborgs Hamn – Nordens enda transoceana hamn 33Wallhamn 37Stenungsunds hamn 37Kortsjöfart mellan hamnar i Europa är viktig 37Färjetrafiken är omfattande 37Vänersjöfarten 37

5

Luftfart och flygplatser 39Det internationella kontaktbehovet ökar 39Göteborgsregionen har två flygplatser 39Landvetter 39Säve 41Landvetter har hela Västsverige resp Norden som upptagningsområde 41

Järnvägar 43Det är trångt på spåret 43Antalet tåg kan inte öka utan åtgärder i Göteborg 43Bannätet i stort måste förbättras 45

Vägar 47De största trafikproblemen finns i anslutning till Göta Älv... 47...men fler vägar är i behov av upprustning 47Samverkan mellan transportslag 47Trafiksäkerhetsåtgärder på det lokala vägnätet 47

Förslag till utbyggnad av infrastrukturen 49Angelägna infrastrukturprojekt för 23 Mdr kr 49Infrastrukturprojekt fördelade på fyra trafikslag, utan prioritetsordning 51Utbyggnad av infrastrukturen i tre skeden utan prioritetsordning inom skedena 53

Beskrivning av enskilda infrastrukturprojekt i skede 1 55Norge-Vänernbanan och Rv 45 Göteborg – Trollhättan 55Västra Stambanan mellan Alingsås och Göteborg 55Utvecklad Götalandsbana/Kust till kustbana 57Göteborgs Central, "midjan" 57Triangelspår mellan Norge-Vänernbanan och Marieholmsbron 59Hamnbanan 59Partihallsförbindelsen och ny vägförbindelse över Göta älv 61E6 söder, Kallebäck-Åbro 63Lundbyleden kapacitetsförstärks 65Kapacitetsförstärkning av lv 155 65Förbättring av farlederna 67Utbyggnad på Landvetter flygplats 67

Måluppfyllelse 69Är vi på rätt väg? 69Transporstrategin bidrar till att målen nås 69

Bilaga 72

6

Göteborgsregionens omfattning

ALINGSÅS

PARTILLEHÄRRYDA

ALE

LERUM

KUNGSBACKA

MÖLNDAL

LILLA EDET

STENUNGSUND

KUNGÄLV

GÖTEBORG

TJÖRN

ÖCKERÖ

E20

Rv40

Rv45

E6

E6

Norge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-VänernNorge-Vänernlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänkenlänken

VästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraVästraStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambananStambanan

BoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbananBoråsbanan

VästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbananVästkustbanan

BohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbananBohusbanan

�

�

�

7

Varför utveckla en transportstrategi?

Infrastrukturen är viktig församhällets utveckling

Göteborgsregionen ärNordens internationellalogistikcentrum

Infrastrukturen, dvs vägar, järnvä-gar, flygplatser, farleder, hamnar,godsterminaler och resande-terminaler utgör elementäragrundelement för att dagenssamhälle skall fortleva och utveck-las. Samtidigt leder en utbyggnadav infrastrukturen till en ökning avförflyttningar av människor ochgods. Detta gäller såväl i en litenskala inom en region som i störreskala med världsomspännadeförflyttningar.

Goda kommunikationer är nyckelnför en ökad välfärd och konkur-renskraft samtidigt som det finnsorosmoln att dessa kan leda till enökad miljöbelastning och urholk-ning av knappa resurser.

Det är därför angeläget att samhäl-let utvecklas med goda kommuni-kationer och att detta kan åstad-kommas med en minskad miljö-belastning. Detta ställer stora krav

på samhällets administrativaorgan, kommunerna, länen/regioner och på staten. Blandannat krävs att den kommunalabebyggelseplaneringen anpassastill kollektivtrafiken i högre gradän idag. För att reducera kortabilförflyttningar måste kommu-nerna utveckla attraktiva gång-och cykelstråk. Det är viktigt attdet finns en politisk vilja attkraftfullt utveckla kollektiv-trafiken - både med investeringar iinfrastruktur och fler fordon ochtätare trafik. Vidare krävs störreforskningsanslag till teknikut-veckling av miljöanpassadefordon och transportsystem ochstimulansåtgärder för nyttjandetav förnyelsebara bränslen.

Transportstrategin behandlar vissaav frågeställningarna ovan, mentonvikten i strategin riktas motgoda kommunikationer medanpassad infrastruktur.

Göteborgsregionen kan sägas varaNordens internationella logistik-centrum. Inom en nära framtidkommer troligtvis även Baltikumoch delar av Ryssland att bliviktiga utvecklingsområden förinternationell handel. I Göteborgfinns Nordens största hamn, femjärnvägar som ansluter till Göte-

borg, fyra nationella stamvägar,Västsveriges största flygplats ochen stor del av svensk industri inomkort avstånd. Med Göteborg somnordiskt transportnav är det urnationell synvinkel angeläget attutveckla kommunikationerna ochinfrastrukturen.

9

Helhetssyn och samverkanär viktigt

GöteborgsRegionens transport-politiska målsättningar, vilka utgårifrån de nationella målen, har varitstyrande för arbetet med att utar-beta transportstrategin. Helhetssynoch samverkan mellan transport-lagen är ledstjärnor i transport-strategin. Samtliga fyra trafikverkhar deltagit i arbetet. Strategin ären sammanvägd produkt av denuppfattning som regionen och defyra trafikverken har i regionen.

Detta dokument är tänkt att varaett viktigt underlag i den statligainriktningsplaneringen. Dokumen-tet beskriver allmänna problemoch brister i det nuvarande trans-portsystemet och avslutningsvisvisas konkreta förslag och objektsom är viktiga för den regionalautvecklingen och i många falläven för nationella samhällsut-vecklingen.

Ur nationell synvinkel är en satsning på infrastrukturen i Väst-sverige ett sätt att utnyttja Göteborg som tillväxtmotor för att stärkaden nationella ekonomin.

10

Den rullande tioårsplaneringen av infrastrukturen – en process som upprepas vart fjärde år.GRs transportstrategi utgör ett viktigt underlag i denna planeringsprocess.

>Regeringen ger SIKA

uppdraget om inrikt-

ningsplaneringen.

Under lag tas f ramUnder lag tas f ramUnder lag tas f ramUnder lag tas f ramUnder lag tas f ram

av SIKA, trafikverken

och länen.

Klart 8 nov 1999.

Regeringen utarbetar en

propos i t ionpropos i t ionpropos i t ionpropos i t ionpropos i t ion.

Mars 2000.

Riksdagen beslutar om

inr iktn ing och ramarin r i ktn ing och ramarin r i ktn ing och ramarin r i ktn ing och ramarin r i ktn ing och ramar

Juni 2000.

P laner upprättas avP laner upprättas avP laner upprättas avP laner upprättas avP laner upprättas av

Vägverket

Banverket

Länsstyrelser/Regioner

Mars/april 2001

Bes lut om de nat ione l laBes lut om de nat ione l laBes lut om de nat ione l laBes lut om de nat ione l laBes lut om de nat ione l la

p l ane rnap lane rnap lane rnap lane rnap lane rna fattas av reger-

ingen.

December 2001

> >

> > >Regeringen ger d i rekt i v d i rekt i v d i rekt i v d i rekt i v d i rekt i v

om åtgärdsplanering.

Augusti 2000

11

Inledning

För några år sedan utarbetadeGöteborgsRegionen (GR) skriften” Så ska vi ha´t ”. Skriften var entransportstrategi och utgjordeunderlag för GRs remissvar påKommunikationskommitténsbetänkande avseende infras-trukturinvesteringar.

Utveckling av kommunikationeroch infrastruktur är en fortlöpandeprocess. Behovet av goda kommu-nikationer är tveklöst stort. Därförhar GR tagit initiativet att utvecklaen ny transportstrategi gemensamför de fyra trafikslagen, – väg,järnväg, sjöfart och flyg. Strateginavser att stärka möjligheterna tillgoda person- och godstransporter i

En gemensam strategi förde fyra trafikslagen

samt till och från Göteborgsregio-nen. Diskussioner och samverkanmellan de fyra trafikverken ochde transportberoende verk-samheterna har förstärkts i dettastrategiarbete.

Strategin syftar till att skapa enenighet om hur resurserna tillinfrastrukturinvesteringar skautnyttjas på ett för samhälletfördelaktigt sätt. Det är samhäl-lets grundläggande behov somskall styra infrastrukturutveck-lingen och därför släpper vi härden sektoriella indelningen därrespektive transportslag behand-las var för sig.

GR:s transportstrategi skallvisa regionens viljeinriktning

Den nationella infrastruktur-planeringen ligger till grund förtrafikverkens planering ochrevideras vart fjärde år. Den nupågående planperioden är 1998-2007 och kommer att revideras2002.

Staten har ett stort ansvar förutvecklingen av infrastruktur,transporter och kommunikationer.Sedan den 1 januari 1999 ansvararNäringsdepartementet för frågorom transporter och kommunika-

GR:s transportstrategi är enviljeinriktning som visar hurtransportsystemet skall utvecklaspå lång sikt - längre än nu gäl-lande tioårsplaner. Samtidigt ärtransportstrategin ett instrumentsom skall vara vägledande för demer kortsiktiga investeringarna.Alla mindre beslut, som tas övertiden, bör sträva mot det gemen-samma målet. Den kontinuerliga

Den nationellainfrastrukturplaneringen

tioner. Underlaget till inriktnings-planen tas fram av trafikverkenoch länsstyrelser/regioner medSIKA som samordnande myndig-het.

Inriktningsplaneringen avslutasgenom att riksdagen tar ställning ifrågan. De nu gällande finansiellaramarna fastslogs av regeringenvåren 1997 och gäller för perio-den 1998-2007.

beslutsprocessen kan jämförasmed ett beslutsträd där samtligagrenar (enskilda beslut) är välförankrade i stammen (transport-strategin).

Inriktningen på strategin är att denationella resurser som satsas iregionen skall utnyttjas på ettoptimalt sätt som gagnar helaSverige.

13

GR har regionaliserat denationella transportpolitiskamålen

De transportpolitiska målen förGöteborgsregionen1) inriktas påvad kommunalförbundet GR ochdess medlemskommuner kan ochbör göra för att skapa ett ur allaaspekter tillfredsställande trans-portsystem i regionen. De natio-nella målen, med en viss regionaltillämpning, har legat till grund förutformningen av GRs mål.

Medborgarna och näringslivet skaerbjudas en god, miljöanpassadoch säker transportförsörjning somär samhällsekonomiskt effektivoch långsiktigt hållbar.

De övergripande målen är:

•Transportsystemet skall bidra till att öka medborgarnas livskvalitet.

• Transportsystemet skall bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft.

• Transportsystemet skall miljö anpassas.

• Transportsystemet skall erbjuda hög trafiksäkerhet.

Livskvalitet Transportsystemet skall bidra tillatt öka medborgarnas livskvalitet.Alla medborgare skall ha godtillgänglighet till de funktionersom krävs för att arbeta, upprätt-hålla goda sociala kontakter,utföra vardagslivets bestyr samt påett berikande sätt utnyttja sin fria

tid. Den personliga friheten skafrämjas. Bilinnehav ska inte varaen förutsättning för medborgarensmöjligheter att kunna delta isamhällslivet. Barns, äldre ochfunktionshindrades speciellabehov av tillgänglighet, säkerhetoch god miljö ska tillgodoses.

Konkurrenskraft Transportsystemet skall bidra tillatt stärka näringslivets konkur-renskraft. Ett robust och optimaltutformat transportsystem skatillgodose såväl den varuproduce-rande industrins krav på effektivi-tet och tillförlitlighet för godstran-sporter som den växande tjänste-sektorns önskemål om effektiva

persontransporter. Samtidigt skatransportsystemets negativaeffekter vad avser buller, luft-kvalitet, stadsbild, säkerhet, etcbegränsas för att regionen skakunna erbjuda en attraktiv ochkonkurrenskraftig levnadsmiljösom stärker näringslivets möjlig-heter att rekrytera kvalificeradpersonal.

Miljöanpassning Transportsystemet skall miljö-anpassas. Regionens invånare skatillförsäkras en god och hälsosamlivsmiljö, där natur- och kultur-miljöer skyddas från skador.Långsiktig hushållning medenergi, mark, vatten och andranaturresurser ska främjas. Regio-nens utsläpp av föroreningar som

globalt eller nationellt påverkarklimatet eller långsiktigt förstörmarkens och vattnens produk-tionsförmåga, ska minskas tillnivåer som med hänsyn till inter-nationella överenskommelser ochnationella mål väl motsvararregionens storlek.

1) De transportpolitiska målen är för närvarande under behandling i GRs styrelse

15

Trafiksäkerhet Transportsystemet skall erbjudahög trafiksäkerhet. Antaletdödade och svårt skadade i trafi-ken ska fortlöpande minska. På

Transportstrategin är ett hjälpmedel att realisera de transport-politiska målsättningarna - att bryta ner och beskriva målsättninga-rna i en önskad trafik- och transportförsörjning och därmed ocksåmotivera behovet av en utbyggd infrastruktur.

Vilka trafik- och transport-problem finns inomregionen?

Här beskrivs översiktligt de trafik-och transportproblem som finnsinom regionen.

Järnvägssträckan Göteborg-Öxnered är en av landets mesttrafikerade enkelspårsjärnvägar,där internationell, nationell tunggodstrafik och regionaltågstrafikkonkurrerar om utrymmet påspåret. Behovet av tågtrafiköverstiger vida kapaciteten. Enutbyggd godstrafik väster omVänern och utbyggd regional-samt pendeltågstrafik mellanTvåstad och Göteborg är önskvärd,men en omöjlighet med dagensenkelspår. Totalt arbetspendlar ca9 000 personer till och från bl aAle kommn.

På järnvägssträckan mellan Göte-borg och Borås, Västsveriges tvåstörsta städer, innebär den geome-triska utformningen av banan attbussen är snabbare än tåget.Arbetspendlingen mellan Boråsoch Göteborg är omfattande ochdessutom dubbelriktad. Totaltarbetspendlar ca 3000 personersom utför ca 6000 enkelresor perdag. En utveckling av pendeltåg,regionaltåg och godstrafik påenkelspåret är svårt med dagensförutsättningar.

Trafikbelastningen på pendeltågs-sträckorna mot Alingsås ochKungsbacka är uppe i kapacitet-staket. Här konkurrerar pendeltåg,regionaltåg, snabba fjärrtåg och

godståg på samma spår. Trafik-belastningen är omfattande ochytterligare tåg går inte att få in påspåret under högtrafiktiderna.

Hamnbanan är inte elektrifieradoch har enkelspår. Detta utgör enbegränsning för näringsliv ochtransportörer. Det är svårt attutveckla effektiva och logistisktgoda transportlösningar meddirektgående godspendlar meddessa förutsättningar. Vidaresaknas ett triangelspår mellanNorge-Vänernbanan och Marie-holmsbron som möjliggör effekti-vare trafikering bla ut mot ham-nen.

Nuvarande farleder till GöteborgsHamn har begränsningar i kapaci-tet och säkerhet. Fartygen blir alltstörre och Göteborgs roll somtransocean hamn kan komma atthotas.

Antalet fordon som passerarinfartsvägarna till och från Göte-borg uppgår till 340 000 pervardagsdygn. Vägnätet har högtrafikbelastning och i många fallotillräcklig vägstandard. Olyck-snivån är förhållandevis hög.Tingstadstunneln med kringlig-gande trafikmot utgör en storbegränsning under högtrafik-tiderna. Infartsvägarna motGöteborg från söder, norr ochöster har för låg kapacitet. Minstastörning får omfattande konse-kvenser i både tid och rum.

lång sikt ska ingen människadödas eller skadas allvarligt itrafiken.

17

Göteborgsöverens-kommelsen måste fullföljas

Flera trafikprojekt är redan planerade ochbeslutade

För att regionen skall få en fortsattpositiv utveckling med förbättradetrafiksäkerhets- och miljöför-hållanden är det av stor vikt attnyckelobjekten i Göteborgs-överenskommelsen fullföljs.

Göteborgsöverenskommelsen ärsamlingsnamnet på den störstasatsningen någonsin på trafik ochmiljö i regionen. Syftet är attskapa bättre förutsättningar förregionens utveckling och attstärka framtidsutsikterna genomatt förbättra miljö, säkerhet ochtillgänglighet. Ambitionen är attunderlätta och förenkla för allaresande och för alla transporter ioch omkring Göteborgregionen.

Tanken är att nya spårvagnsspår,vagnar och linjer liksom nyaterminaler, stationer och gratispendelparkeringar gör kollektiv-resandet bekvämare - och när fleråker kollektivt blir miljön bättre.Genom att förbättra huvudvägnätetavlastas det lokala gatunätet frångenomgående trafik och miljönoch trafiksäkerheten på dessa gatorblir då bättre.

Göteborgsöverenskommelsenomfattar ett stort antal projekt.Alla kan inte nämnas här. Destörsta projekten är Götaleden,Kringen, nya spårvagnar, nya tågoch stationer. Till dessa kommerett stort antal trafik- och miljö-projekt runt om i regionen.Göteborgsöverenskommelsenomfattar totalt ca 7,2 Mkr.

Utöver Göteborgsöverenskom-melsen finns ett antal kommunalaprojekt, Vägverksprojekt ochBanverksprojekt som är beslutade.Medel för vissa etapper finnsanslagna i nuvarande tioårsplaner.Som exempel på projekt kannämnas utbyggnad av E6 i Bohus-län, rv 45 och dubbelspår i Götaälvdalen. Dessa projekt bidrar till

att vidga arbetsmarknadsregio-nerna i Göteborg/Fyrstad. Åtgär-der på Västra stambanan förbättrarpendlingsmöjligheterna mellanÖstra Skaraborg och Göteborg.Upprustningen på Älvsborgsbananinnebär förbättringar för pendlingmellan Borås, Skövde och Fyr-stadsnoden. Det är viktigt att dessapåbörjade projekt fullföljs.

Viktigt att beslutade ochpåbörjade projekt fullföljs

Transportstrategin utgår från en plattform där pågående ochbeslutade projekt är färdigställda. De projekt som tas upp i strate-gin är med några få undantag hittills ofinansierade och ännu ejbeslutade.

19

Behovet av ett fungerande transportsystem

Näringsliv och invånare harkontaktbehov med andraregioner....

Genom omstruktureringen isvenskt näringsliv och tillväxtenav kunskaps- och tjänsteföretagkrävs goda kommunikationer påallt längre avstånd. Stort kontakt-behov föreligger mellan Göte-borgsregionen och städer/regioneri övriga Sverige och andra länder.Exempel på marknader som börkunna nås med relativt hög-frekventa tågförbindelser samt

med goda resmöjligheter påvägnätet är Karlstad, Örebro,Jönköping, Halmstad, Stock-holmsregionen och Malmö-regionen. När det gäller detinternationella kontaktbehovet ärväg- och järnvägsförbindelser tillOslo och Köpenhamn viktiga. Merom det internationella kontakt-behovet beskrivs i kapitel, luftfartoch flygplatser.

... och inom Västra Götaland Västra Götalands län är ett tydligtexempel på integration och sam-spel över allt större regioner. Dettagäller både inom den offentligaservicen och det privata näringsli-vet. Exempel på ökad integrationoch sampel inom det offentliga ärsjukvård, utbildning, kultur ochfritid. Särskilt stort kontaktbehovkan nämnas för högskoleutbild-ning. Inom näringslivet skerförflyttningar av gods i storomfattning både lokalt och region-alt inom Västra Götalandsre-gionen.

Det är av största vikt att länet harett bra övergripande vägnät ochjärnvägsnät som binder ihopregioncentra i regionen. Dessacentra är Göteborg, Borås, Skövdeoch Fyrstad.

Minst lika viktigt är att detfinmaskiga vägnätet fungerartillfredsställande och möjliggör förmedborgarna att bo och verkainom regionen.

Persontransporterna inomGöteborgsregionen äromfattande

Den största delen av trafikarbetet iGöteborgsregionen utgörs avpersontransporter. Arbetspend-lingen är omfattande. Bara pend-lingen till/från Göteborgs kommunfrån övriga kommuner i Göte-borgsregionen generar ca 130000 enkelresor per dag, vilket ärnästan lika mycket som götebor-garnas arbetspendling inom denegna kommunen. Under densenaste tioårsperioden är detarbetspendlingen på längre av-stånd, från Alingsås, Kungsbacka,Stenungsund, Tjörn, Orust ochLilla Edet, som står för den störstaprocentuella ökningen, ca 15% påtio år.

Liknande mönster finner maninom utbildningssektorn. Arbets-marknadens krav på god kom-petensförsörjning och högreutbildning har blivit påfallandestort under de senaste decennierna.

Hela regionen är idag en enda storarbets- utbildnings- och marknads-region, vilket ställer stora krav pågoda kommunikationer på väg ochjärnväg inom regionen.

21

Göteborg är nordiskttransportcentrum

Göteborgsregionen har ett strate-giskt geografiskt läge med ennaturgiven infrastruktur som gerregionen och Göteborgs Hamn ennationell och nordisk betydelse förden internationella varuhandeln.Inom en nära framtid kommertroligtvis även Baltikum och delarav Ryssland att bli viktiga utveck-lingsområden för internationellhandel. Även dessa marknaderkommer att ha internationelltutbyte med avlägsna marknaderoch kan därigenom dra fördel avGöteborgs ställning som trans-ocean hamn.

Göteborgsregionen, med sinkoncentration av befolkning ochtransportberoende verksamheter,utgör inte bara Västsverigestransportmässiga nav, utan ärockså hela Sveriges och en avNordens viktigaste transportnoder.I navets mittpunkt finns Göteborgoch Göteborgs Hamn. Drygt 20%av den totala svenska utrikeshan-deln mätt i ton och mer än entredjedel av allt styckegods går viaregionen.

Vid utformningen av föreliggandestrategi har huvudsyftet varit att tatill vara och utveckla regionensroll som logistik- och transport-centrum.

Infrastrukturen måste därför ha enkapacitet och en standard som äranpassad till behovet. Infra-strukturen måste också möjlig-göra säkra och effektiva transpor-ter inom ramen för vad som ärmiljömässigt hållbart.

Inom regionen krävs ett effektivtoch miljöanpassat transportnätmellan knutpunkter och termina-ler. Utformningen av det inom-regionala trafiksystemet har storbetydelse för transporternasinverkan på miljön. Av bl amiljöskäl har i Göteborgs cityinförts en miljözon, som förbju-der dieseldrivna tunga lastbilaroch bussar som inte är miljö-klassade.

Sverige och Göteborgsregionenhar ett näringsliv som är starktinternationellt beroende. Indu-strins internationella beroendeställer stora krav på fungerandetransportsystem för att industrinskall kunna konkurrera på deninternationella marknaden.

Transportinfrastrukturen i Göteborgsregionen och dess omlandmåste ha en inriktning mot Göteborg i koncentrerade, kapacitets-starka, trafiksäkra och ur miljösynpunkt tåliga stråk samtidigt somtvärlänkar måste knyta samman dessa stråk med varandra.

23

Alla länkar i transport-systemet måste fungera

Samverkan mellan transportmedlen

Idag talar man ofta om inter-modala transportsystem. Fleratransportmedel samverkar i en och

Persontransporter Inom persontransportområdetsamverkar personbilar, lokal-bussar, pendeltåg, regionalbussar,regionala nationella och interna-tionella tåg, flyg, färjor, cykel,gångförflyttningar etc. Om resanskall fungera från dörr till dörr ärdet utomordentligt viktigt att allalänkar och noder i transportsyste-met fungerar. Knutpunkterna itransportsystemet där omstig-ningar sker skall vara attraktiva,effektiva och trafiksäkra. Deknutpunkter vi talar om är rese-centra, färjeterminaler, flygplats-

terminaler, pendeltågsparkeringar,cykelparkeringar, övriga knut-punkter i kollektivtrafiksystemetetc.

Eftersom person- och godstran-sporter med olika krav på fram-komlighet och säkerhet i de flestafall skall använda samma infra-struktur ställs stora krav på plane-ringen. Detta gäller särskilt omkollektivtrafiken skall bli attraktivoch ett självklart alternativ tillpersonbilen.

Godstransporter Inom godstransportsektorn sam-verkar distributionsbilar, fjärrbilar,godståg, fraktflyg, kortsjöfartyg,transoceana fartyg etc. Ofta ärgodstransporterna en del avföretagens produktionsprocess.”Just in time” innebär att lager-hållning av gods kan minimeras.Då är kravet på regularitet ochtidshållning extra viktig. Förse-ningar och skador på godset kanförorsaka produktionsstörningarför näringslivet. Knutpunkterna itransportsystemet är lastbils-terminaler, kombiterminaler,hamnar, flygplatsterminaler, etc.Kortväga transporter sker ibland idet egna företagets regi, men oftaanlitas transportörer som ansvararför godsförflyttningarna mellanolika aktörer och kunder. Förlångväga transporter är det van-ligtvis transportörer som ansvarar

för hela transporten, vilka oftautgörs av många olika deltrans-porter.

Framtida logistiskt effektivatransportlösningar är ett kon-kurrensmedel för företagen. Atterbjuda näringslivet effektivatransportlösningar för export- ochimportgods är ett sätt att stärkainternationell handel. Transport-systemets olika länkar och knut-punkter är ett integrerat systemoch att hålla en hög effektivitet idetta system är av största vikt fördet internationella näringslivetskonkurrenssituation.

Samspelet mellan land-, sjö- ochlufttransporter är av avgörandebetydelse för näringslivets konkur-renskraft för att stärka existerandeföretag och locka till sig nya.

samma transport - det gäller bådepersontransporter och godstran-sporter.

25

Samplanering av väg- ochjärnvägsutbyggnad är viktigpå vissa sträckor

Ett av syftena med transports-strategin är att stärka dels samver-kan mellan de olika transport-slagen, dels samplaneringen vadgäller infrastrukturutbyggnaden.Planering och utbyggnad avregionens väg- och järnvägs-system måste ske med en gemen-sam syn på vad man vill uppnå.Det finns områden/länkar i trans-portsystemet där samplanering av

väg- och järnväg är särskiltviktigt. Exempel på detta ärutbyggnad av rv 45 och Norge-Vänernbanan i Götaälvdalen,Partihallsförbindelsen ochtriangelspåret i området runtPartihallarna, Lundbyleden/Hamnbanan, och söderut E6/Västkustbanan mellan Kallebäckoch Åbro i Mölndal.

I ett optimalt fungerande transportsystem är aktiv samverkanmellan transportslagen en nödvändighet. De olika transportslagenmåste ur samhällssynpunkt stödja och komplettera varandra.Detsamma gäller ianspråktagandet av investeringsresurser inomtransportsektorn.

27

Godsterminaler

Lastbilen är det domine-rande transportmedlet

Kan terminallokaliseringenbli effektivare?

Det finns ett stort antalgodsterminaler

Gods hanteras dagligen i ett stortantal terminaler. Några av termi-nalerna framgår av tabellen nedan.

godståg-godståg: Sävenäs

godståg-lastbil: Kombiterminalen i Gullbergsvass

lastbil-lastbil: exempelvis ASG i Gullbergsvass och Schenker-BTL i Bäckebol

lastbil-fartyg: Göteborgs hamn

godståg-fartyg: Göteborgs hamn

fartyg-fartyg: Göteborgs hamn

lastbil-fraktflyg: Landvetter flygplats

Den dominerande banan medgodstransporter till Göteborg ärVästra Stambanan. Mer än hälftenav järnvägsvagnarna – summeratför samtliga banor till Göteborg –

har start/mål på Hisingen. Dedominerande infartsvägarna förgodstransporter med lastbil tillGöteborg är E20 och E6 söderi-från.

Västra Stambanan, E20 ochE6 är dominerandeinfartsvägar

Lastbilen är det helt dominerandetransportmedlet. Lastbilster-minalerna är relativt många tillantalet och är lokaliserade till ettstort antal platser i göteborgsom-

Under 1990 genomförde Göte-borgsregionens kommunalförbunden utredning angående godsflödettill/från Göteborg – ”Regionalgodsflödesplan”. Rekommenda-tionerna i planen var att lokaliseralastbilsterminalerna till strategisktvalda platser utmed infarterna tillGöteborg. Dessa platser varBäckebol, Sävenäs, Åbro ochSkandiahamnen.

Rekommendationen för tio årsedan har dock inte förverkligats.Terminalerna ligger kvar på deplatser de ”alltid” har gjort. Tillskillnad från kollektivtrafik-området, finns ingen naturlighuvudman att diskutera en fram-

tida lokalisering av godsterminalermed.

Spontant kan sägas att en ideal-situation bör vara att inkommandefjärrbilar till Göteborg trafikerartill närmast belägna godsterminalför omlastning till distributionsbil.Syftet är att minimera trafikarbetetmed tung lastbilstrafik i regionen.Verkligheten är dock fortfarandeatt respektive transportör/speditörtrafikerar till sin ”egen” terminaloavsett om denna ligger i ettstrategiskt läge i förhållande tillgodsets slutdestination eller ej.Möjligen är dagens ägarstrukturhämmande för en omlokaliseringav godsterminalerna.

rådet. Terminalerna ligger place-rade i centrala Göteborg, Gull-bergsvass, Backa industriområde,Bäckebol, Ringön, Skandiaham-nen, etc.

29

Utbudet av internationellaoch nationella personresorpå järnväg kommer att öka

Persontransporter med tåg och buss

De internationella resorna somsker med tåg sker i huvudsak tillOslo och Köpenhamn. När Öre-sundsbron står färdig år 2000kommer Öresundstågssystemetsuccessivt att utbreda sig i Syd-och Västsverige och i Danmark.Tåglinjer planeras mellan Oslo-Göteborg-Köpenhamn med ca femdagliga direktförbindelser. Den

internationella tågtrafiken till/frånGöteborg kommer således att öka.Sträckan Göteborg-Stockholmtrafikeras med ca 20 tågpar och påsikt sker sannolikt en ökning avutbudet. Persontransporter medflyg beskrivs under avsnitt ”Luft-fart och flygplatser”.

Västra Götaland blir rundare I samband med länssamman-slagningen bildades under 1999Västtrafik AB. Västtrafik har nusom trafikhuvudman möjlighet attutveckla kollektivtrafiken i länet.Det skall bli lättare att resa mellanlänets olika regioncentra. VästraGötaland skall bli rundare. Taxe-systemet kommer att ses över och

anpassas till de nya förutsättning-arna. Vidare kommer tågtrafiken iVästsverige att utvecklas till enprodukt som förenklar resandetinom samt till och från störrestäder utanför länet. En stor-regional tågtrafik som i vissa delarär integrerad med den nationellatågtrafiken kommer att utvecklas.

Utvecklingsarbetet av det framtidaVästtågssystemet sker i samverkanmed trafikhuvudmännen i grann-länen, Värmland, Örebro, Jönkö-ping och Halland. Här beskrivskortfattat en del av utvecklingsar-betet. Det kommande Västtågs-systemet har som mål att erbjudanya linjer och mer trafik. Församtliga fem banor mot Göteborgplaneras en ökning av antalet tåg.Västra Skaraborg, Mariestad ochLidköping, planeras att få direkt-tåg till Göteborg. Trestad erbjuds

bättre resmöjligheter mot Stock-holm och mot Göteborg. Områ-dena Halmstad, Varberg, Viska-dalen och Borås planeras fådirekttåg mot Hallsberg som påsikt eventuellt kan förlängas motStockholm. Mellan Jönköping ochGöteborg planeras ett antal direkt-tåg via Falköping. Inköp av nyatåg planeras, i första etappen sextill tio tåg. Tågtrafiksystemetkommer att byggas ut etappvisunder närmaste fem åren.

Resmöjligheterna skallförbättras

31

Göteborgsregionenskollektivtrafiksystem

Pendeltågen är attraktiva Pendeltåg trafikerar idag från bådeAlingsås och Kungsbacka tillGöteborg. Utbudet uppgår till ca45 dubbelturer per dygn på var-dera linje. Under högtrafik multi-pelkopplas huvuddelen av tågen,vilket ger en sittplatskapacitet påca 300 platser per tågsätt. Trotsdetta är kapaciteten otillräcklig vidvissa turer. Underlag finns förtätare trafik men kapacitetsbristenpå spåret begränsar utvecklings-

möjligheterna. Större tåg ochutbyggnad av perrongerna diskute-ras.

Vidare utreds för närvarandependeltågstrafik på Norge-Vänern-banan, från Ale och Tvåstad motGöteborg. Det finns också ett stortbehov av pendeltåg mellan Boråsoch Göteborg, Västsveriges tvåstörsta städer. Resutbytet mellandessa städer är omfattande.

Stor pendling mot Göteborg

Det regionala kollektivtrafik-systemet utgörs av stomlinjer medexpressbussar från regionens olikadelar, samt pendeltåg från Alingsåsoch Kungsbacka mot Göteborg.

Knutpunkter förenklarövergångarna

I regionen finns ett antal knut-punkter där lokal busstrafik matartill stomlinjerna. Exempel påknutpunkter är Kungsbacka,Mölndal, Mölnlycke, Alingsås,Stora Höga, Kungälv etc. Stom-

linjerna trafikeras in till centralaGöteborg, bland annat till Drott-ningtorget. En stor del av region-befolkningen gör omstigningartill lokaltrafiken i Göteborg, tillspårvagnar och bussar.

Utbyggnad av Kringenförbättrar resmöjligheterna

Utbyggnad av Kringen (en spår-vägsring i centrala Göteborg) är ettsteg att förbättra resmöjligheterna.Regionens stomlinjer ansluter tillKringen i strategiska punkter och

regionbefolkningen kan därmedlättare nå stora målpunkter somSahlgrenska sjukhuset, Chalmers,Järntorget, evenamangstråket mm.

Resbehovet är riktat mot Göte-borg. Även om det finns ett visstresbehov i andra riktningen, dvsfrån Göteborg och ut i regionen,kan man konstatera att Göteborghar ett pendlingsöverskott. Vidare

finns i Göteborg ett stort utbud avhögre utbildning och annanservice. Det regionala kollek-tivtrafiksystemet är därför i förstahand riktat mot Göteborg.

33

En av GRs målsättningar är attmiljöanpassa transportsystemet.Därmed krävs stora investeringar iinfrastrukturen och det krävsockså attraktivare och tätarekollektivtrafik. Attraktiva knut-punkter och goda övergångs-möjligheter mellan personbil ochtåg respektive cykel och tåg måsteeftersträvas. Bra pendelparke-ringar och attraktiva gång- ochcykelförbindelser till knutpunkte-rna är en väsentlig del i res-upplevelsen. Investeringar krävs ilokalbusstrafiken i de olika kom-

munerna, stomlinjetrafiken motGöteborg och Göteborgs lokalakollektivtrafik. Det lokala kollek-tivtrafiksystemet i Göteborg hartill uppgift att klara både götebor-garnas resbehov i Göteborg ochregionbefolkningens resbehovinne i Göteborg.

Kollektivtrafikens stora utmaningär att höja attraktiviteten ochminska restiderna så att kollektiv-trafiken blir ett självklart alterna-tiv till bilen.

Ett väl utvecklat och fungerande kollektivtrafiksystem är en förut-sättning för att kunna minska transportbehovet med bil och ökatillgängligheten till regionens arbetsmarknads- och serviceutbudför de människor som saknar tillgång till eller inte vill använda bil.Ur miljösynpunkt är ett högklassigt kollektivtrafiksystem lokalt ochregionalt en nödvändighet på längre sikt. En god samverkanmellan bil, cykel, buss och tåg kommer att ge fler resenärer tillkollektivtrafiken.

Attraktiv kollektivtrafik krävsför ett miljöanpassattransportsystem

34

Göteborgs hamn.

Foto: BEWE bild AB.

35

Sjöfart och hamnar

I Göteborgsregionen finns trestörre hamnar, i Göteborg, påTjörn och i Stenungsund.

I Göteborgsregionen finnstre större hamnar

Göteborgs Hamn – Nordensenda transoceana hamn

Göteborgs Hamn är centralhamnför svensk och nordisk export ochimport. En stor del av godset överGöteborgs hamn trafikeras medkortsjötrafik till hamnar i Europa.Som enda nordiska hamn harGöteborg direktanlöpande linjetra-fik med Nordamerika, Sydostasienoch Australien. Ungefär tvåtredjedelar av det svenska trans-oceana godset skeppas ut överGöteborgs Hamn. Totalt görs ca

500 direktanlöp med transoceanafartyg varje år. Vidare omsätteroljetrafiken med tre raffinaderier iGöteborg ca 18 miljoner tonårligen. Genom hamnens centralaoch geografiskt goda position iNorden är det viktigt för densvenska och övriga nordiskaindustrin att Göteborgs hamn kanbehålla sin ställning som trans-ocean hamn.

De långa transportavståndeninnebär krav på ökade fartygs-storlekar. Historiskt har fartygenblivit allt större. Det finns ingetsom talar för att denna trendkommer att brytas under den

Fartygen blir större närmaste framtiden. Mångarederier anskaffar allt störrefartyg. Det finns rederier somredan nu talar om nästa fartygs-generation - Ultra panamax.

Göteborgs Hamnskonkurrensförmåga måstestärkas

Behovet avfarledsutbyggnad tillGöteborgs Hamn

Det är av yttersta vikt att stärkahamnens konkurrenskraft gente-mot kontinenthamnarna genom attbredda och fördjupa farlederna tillGöteborg. Detta är nödvändigt föratt möta utvecklingen inom deninternationella sjöfarten, menockså för att öka säkerheten ihamnens farleder för stora contai-ner- och tankfartyg. De hamnarsom inte kan ta emot det störretonnaget kommer att förlora ikonkurrenskraft.

När det gäller den transoceanasjöfarten har Sverige - och de

Den särställning som GöteborgsHamn har idag riskeras att urhol-kas om inte farlederna byggs ut tex kräver djupgåendet på ett PostPanamaxfartyg att åtgärder görs.Investeringar i farlederna är enfråga för hela landets konkurrens-kraft.

En nyligen genomförd samhälls-ekonomisk utvärdering av farleds-utbyggnad i Göteborg pekar på att

den svenska industrin skullekunna erhålla transportkost-nadsreduceringar som vida över-stiger investeringskostnaden ifarlederna.

Vad gäller farledsinvesteringenpågår ett gemensamt projektmellan Sjöfartsverket och Göte-borgs Hamn AB. Behovet avfarledsutbyggnad stöds bl a avSjöfartsverket och Länsstyrelsen iVästra Götalands län.

nordiska länderna - ett förhållan-devis litet godsunderlag om manjämför med Europa som helhet.Det innebär att konkurrenssituatio-nen för Göteborgs Hamn ärmycket hård med de stora konti-nenthamnarna. De stora fartygenmåste, om de skall kunna hatillräckligt frekventa anlöp iSverige eller alls anlöpa Sverige,ha ett stort godsunderlag. För attåstadkomma en frekvent trafik ochgoda logistiklösningar måstetrafiken ha en viss koncentrationtill ett begränsat antal hamnar.

37

Den landbaseradeinfrastrukturen måste ocksåfungera

Det är också viktigt att bygga utden landbaserade infrastrukturen,väg och järnväg, så att logistisktoch miljömässigt effektiva trans-portlösningar kan utvecklas förgodstransporter via GöteborgsHamn.

Av de landbaserade transporternatill/från Göteborgs hamn stårlastbilstrafiken för 80% ochjärnvägstrafiken för 20%. Lastbi-len står för de senaste årensvolymökningar. För att stärkajärnvägstrafiken krävs en snabbutbyggnad av i första hand Norge-Vänernbanan, Västkustbanan ochHamnbanan. Vidare krävs etttriangelspår som binder ihopNorge-Vänernbanan och Marie-holmsbron. Idag tvingas godstågensom kommer ner väster om Vä-nern, mot Göteborgs hamn, till enorationell trafikering. En kapaci-tetshöjning, på i första hand de trebanorna och ett triangelspår,förbättrar möjligheten till att

utveckla systemtransporter ochblocktåg direkt till GöteborgsHamn.

Om järnvägstrafiken med godstill/från Göteborgs Hamn skallkunna utvecklas på ett positivt sättär det av stor vikt att alla delar ijärnvägssystemet fungerar. Kapa-citeten på järnvägarna, elektrifie-ring hela vägen, triangelspår ochbangårdens längd måste kunnaklara morgondagens heltåg.Transportkedjan är inte starkareän den svagaste länken.

Även kapacitetsförstärkningar ivägnätet i enlighet med dennastrategis intentioner (avsnitt"Vägar") är viktiga. Annarsriskeras omfattande störningar förgods som trafikeras till GöteborgsHamn. Samverkan mellan land-och sjötransporter, vad avserinfrastrukturen, är därvid enförutsättning för goda logistik-lösningar.

Göteborgs Hamn AB görinvesteringar som bidrar tillhelheten

För att kunna erbjuda näringslivetflexibla, snabba och kostnads-effektiva transportsystem krävsinvesteringar i Göteborgs hamn-område. Dessa investeringarfinansieras av Göteborgs HamnAB. Aktuella större investeringarinom Göteborgs hamn är bl aföljande:

• Stora Base Port: Anpassning avÄlvsborgshamnen för Stora Ensosexport av pappersprodukter,kajläge med roro-ramp, nyajärnvägsspår, lastningsutrustningetc, kostnad ca 180 Mkr.

• Projekt Arendal, etapp 1: Tvåroro-kajer, terminalytor etc,kostnad ca 200 Mkr.

• Färje- och kryssningsterminal iFrihamnen: Ny passagerar- ochkryssningsterminal, kostnad ca 50Mkr.

• Skandiahamnen: två postpana-max-kranar, kajförstärkning, ejkostnadsberäknat.

39

Det skall tilläggas att 4 miljonerpassagerare nyttjar färjetrafikentill Danmark, Tyskland och

Färjetrafiken är omfattande

EU främjar sjöfarten för att enavlastning skall kunna ske iEuropa på de landbaserade trans-portnäten. Kortsjöfarten i Europamellan hamnarna är därvid viktig.Kortsjötrafiken från Göteborg tillEuropa omsätter 3 miljoner tonoch är starkt växande. Särskilda

systemtransporter har byggts uppsom främjar effektivitet ochminskar miljöbelastningen.Sverige är i princip att betraktasom en ö, varvid sjöfarten har ochkommer att spela en viktig roll förnäringslivet.

Kortsjöfart mellan hamnar iEuropa är viktig

Vänersjöfarten Vänersjöfarten sker mellan Väner-området, Göteborgs Hamn ochkontinenthamnarna. Ungefär tremiljoner ton gods per år transpor-teras med Vänersjöfarten. Produk-terna är i första hand skogs-produkter, stålprodukter, olja ochjordbruksprodukter. En stor del avtrafiken sker direkt till kontinent-hamnarna, utan omlastning iGöteborg.

Inom Sjöfartsverket pågår förnärvarande en utredning avslussarna i Trollhätte kanal.Utredningen avser en kapacitets-utbyggnad av slussarna för attkunna ta in större tonnage. Iavvaktan på utredningen behand-las inte Vänersjöfarten ytterligarei denna transportstrategi.

Wallhamn Wallhamn är belägen på Tjörnsinsida, ca 10 km från Stenungsundoch 50 km norr om Göteborg.Verksamheten utgörs av följandefyra delar: hamn- och stuveri-verksamhet, lagerhållning, anpass-ning av fabriksnya personbilar tillden svenska marknadens behovsamt inredningsarbeten av arbets-fordon.

Hamnen omsätter 790 000 ton perår och angörs av ca 900 fartyg.Hamnen hanterar bl a containers,bulkprodukter och har en kapacitetatt ta emot ca 100 000 importeradepersonbilar per år. Under 1998

hanterades ca 32 000 personbilar.Personbilarna distribueras tillåterförsäljare i hela Sverige. Endel av bilarna transporteras medspecialfordon till bl a Göteborg föromlastning till järnvägsvagn förvidare transport ut i Sverige.

Behovet av infrastrukturutbyggnadär i första hand följande:

• Järnvägsterminal i Stenungsund, som är ett regionalt intresse.

• Kapacitetsförstärkning av rv 160 mellan Stenungsund och Stora Höga.

Stenungsunds hamn Petrokemiindustrin och Vattenfalli Stenungsund har stora ochväxande volymer som sjötrans-porteras via hamn i Stenungsund.

Hamnn omsätter ca 3,3 miljonerton per år och angörs av ca 860fartyg. Hamnen hanterar bl a gas,kemikalier, olja och stenkross.

England. En kvarts miljon rul-lande enheter transporteras årligenmed färjorna.

40

Landvetter flygbild.

Källa: Luftfartsverket. Foto: Kamerareportaget.

41

Luftfart och flygplatser

En väl fungerande flygtrafik är enförutsättning för en ökad integra-tion mellan regioner över längreavstånd. Flyget har en stor bety-delse för att kunna genomföralängre inrikesresor. Behovet attkunna genomföra överdagenresorinom Sverige har blivit allt tydli-gare.

För längre internationella resor ärflyget det viktigaste transport-slaget. Strukturomvandlingeninom svensk industri och expan-sionen av kunskap- och tjänste-företag bidrar till den snabbainternationaliseringen och därmedökat internationellt kontaktbehov.Landvetter flygplats har under

senare år utvecklat ett ökat antalnon-stoplinjer vilket gett Väst-sverige en tidsmässigt bättrenärhet till Europas större städer,exempelvis Bryssel, London,Amsterdam och Paris. Behovet av”överdagenresor” har ökat ochförväntas öka ytterligare.

En förbättrad flygtrafik bidrar tillatt öka medborgarnas resmöj-ligheter och framförallt näringsli-vets konkurrenskraft. En utveckladflygtrafik i kombination medbättre och effektivare logistiskagodstransportlösningar bidrar tillatt svensk industri utvecklas ochutländska företag gör investeringari Sverige.

Det internationellakontaktbehovet ökar

Göteborgsregionen har tvåflygplatser

Göteborgsregionen har två flygplatser,

Göteborg-Landvetter Flygplats och Göteborg-Säve Flygplats

Landvetter –passagerarflyg

Landvetter har ett omfattandeinrikes- och utrikesflyg. Antaletpassagerare under 1998 uppgicktill 3,8 miljoner. Antalet flyg-plansrörelser uppgår till

• Charter, en trafikökning med ”stora” flygplan till mer avlägsna destinationer

• För reguljärt linjeflyg till huvudstadflygplatser (nav i Europa) förväntas ett tilltagande resbehov, vilket ger underlag för en frekvensökning

• Fler regionala linjer kommer att etableras till medelstora europe- iska städer

62 000 (med tillstånd på 65 000).Under morgontimmarna är belast-ningen nu nära kapacitetstaket.Den marknadssituation som kanskönjas i framtiden karaktäriserasav:

Landvetter –flygfrakt

Landvetter är näst största frakt-flygplats i landet med 43 000 tonflygfrakt 1998. Mellan 1993 till1998 mer än fördubblades flyg-fraktsvolymen. En starkt bidra-gande orsak till denna utvecklingär att SAS Cargo i samarbete medLufthansa Cargo valt att förläggahela sin skandinaviska verksamhetmed all-freighterflygplan i inter-

kontinental trafik (Osaka, Sharjaoch Hongkong ) hit. Nyligenöppnade även Finnair fraktlinjer påLandvetter. Nästa år planeras enkraftig utökning av verksamhetenoch faktvolymerna beräknas växatill 55 000 à 58 000 ton. Göteborg-Landvetter har f n ca 90 flygplan-rörelser i veckan med all-freighters.

43

Landvetter har helaVästsverige resp Nordensom upptagningsområde

Passagerarflyget vid Landvetterflygplats har upptagningsområde ihela Västsverige.

Som enda flygplats i Norden harLandvetter fem jumbofraktflyg pervecka till Fjärran Östern, med bl ahögteknologiskt gods. Landvettersupptagningsområde är Norden.Med den marknadsstorlek vi utgörhär i Norden är det nödvändigt attsamla godset till en punkt ochdärigenom få underlag till dagligaflygförbindelser till Fjärran Öst-ern.

För Landvetters del är det intestart- och landningsbanan somutgör kapacitetsbegränsningen.Istället är det den övriga infra-strukturen på flygplatsområdetsom begränsar kapaciteten ochbehöver byggas ut. I avsnitt"Beskrivning av enskilda infra-

strukturprojekt" preciseras ut-byggnadsbehovet på kort sikt.

Vidare är det viktigt att förbättratillgängligheten till flygplatsenmed kollektiva förbindelser - påkort sikt buss och på något längresikt tåg. Köpenhamn, Arlanda,Gardemoen har anslutning medtåg till flygplatsen. I och medupprustning av Kust till Kust-banan faller det naturligt att ävenLandvetter Flygplats får tåg-anslutning. Det är också angelägetatt förbättra framkomligheten icentrala Göteborg samt bättretvärförbindelser i vägnätet, så attall långväga trafik inte behöverköra igenom centrala Göteborg föratt nå flygplatsen.

På sikt kommer behovet av enandra start- och landningsbana påLandvetter.

Säve Civilflyget på Säve utgörs blandannat av taxiflyg, udda charter-flyg, företagsflyg och ambulans-flyg. Antalet flygrörelser uppgårtill 41 000. Säve flygplats haransökt om en fördubbling avverksamheten. Ärendet har nyli-gen behandlats i Göteborgskommun, som sagt ja. Ansök-ningsärendet skall behandlas iMiljödomstolen.

I dagsläget är Säves roll i göte-borgsregionens flygplatssystemoklar, det går därför inte attkonkretisera Säves investeringsbe-hov.

En ökad trafik kommer att med-föra ett ökat investeringsbehov.

De båda flygplatserna inryms förnärvarande inte i ett gemensamtflygplatssystem. Säve kan docksägas komplettera Landvettergenom att regionens lätta flyg istor utsträckning trafikerar Säveoch därigenom avlastar Land-vetter denna trafik.

44

Järnvägskapacitet. Källa: Joakim Jonsson, Banverket Västra Banregionen.

Kapacitetsutnyttjande av banorna i Västra Banregionen under de två mestbelastade timmarna (T98.3).

45

Järnvägar

Järnvägen skall klara behovet avnationella tåg, storregionala tåg iVästtågssystemet, pendeltåg ochgodståg. Detta ställer stora krav påjärnvägssystemets kapacitet.Redan idag har järnvägssystemetstora kapacitetsproblem. Dettaframgår bland annat av problem-beskrivningen i inledningsav-

Det är trångt på spåret snittet. På vidstående sida visaskapacitetsutnyttjandet av banornai Västra Banregionen under de tvåmest belastade timmarna. Deutvecklingsbehov som finns påfem och tio år sikt är stora ochkan inte realiseras utan omfat-tande kapacitetsförstärkningar.

Idag angör ca 160 persontågGöteborgs Central, vilket innebäratt det sker 320 tågrörelser i”midjan”, i infarten till central-stationen. De planer som skisserasi denna transportstrategi innebären ökning av antalet tågrörelsermed 60%. På kort sikt, om ett parår, krävs åtgärder för att ökakapaciteten i midjan. Inom tio årkrävs en järnvägstunnel underGöteborg från Almedal till central-stationen för att kunna realiseratrafikeringsplanerna. Järnvägs-tunneln är nyckeln till att kraftfulltkunna utveckla den nationella,regionala och lokala tågtrafiken.Järnvägstunneln är nödvändig föratt kunna bygga bort säckstationenoch öppna möjligheten till genom-gående tåg. Enligt genomfördaberäkningar innebär en järnvägs-tunnel att tågtrafikutbudet kan ökamed 60% utan att belasta midjan

mer än idag. Enligt kartan på nästasiduppslag visas behovet avantalet tågpar på de olika banornain mot Göteborgs Central.Prognosåret är 2010.

Tågtrafikutbudet år 2010 bör dåomfatta två pendeltågslinjer medgenomgåede tåg, Alingsås-Göte-borg-Kungsbacka och Borås-Göteborg-Tvåstad. Internationelltågtrafik utvecklas till Oslo och tillKöpenhamn. Omfattade tågtrafikgår mellan Göteborg och Malmö.Vidare utvecklas den storregionalatågtrafiken i Västsverige meddirekttåg till Jönköping, Karlstad,Halmstad, och Hallsberg medförlängning till Mälarregionen.Godstrafiken väster om Vänernkommer att kunna utvecklasytterligare, med bl a direkttåg tillGöteborgs Hamn.

Antalet tåg kan inte öka utanåtgärder i Göteborg

46

8/12

28/

40/50

0/20

11/2847/

9/

5/265/6

9/

8/40

Förslag till framtida tågtrafiksystem i Västsverige år 1999/efter år 2010(persontåg, tågpar/dygn)

Kostnader för Götalandsbanan, delen Borås-Stockholm,behandlas ej i denna transportstrategi.

Tågstrategi. Källa:Jan Efraimsson/Roland Petersson, VBB VIAK.

5/6

47

Bannätet i stort måsteförbättras

För att klara trafikökningen krävsdubbelspår på Norge-Vänernbanansom idag endast har enkelspår.Järnvägsplanearbeten pågår försträckan Öxnered-Göteborg.Vidare krävs kapacitetsökning påVästra Stambanan mellan Göte-borg och Alingsås. Här konkurre-rar pendeltåg, storregionala tåg,nationella persontåg och godstågom utrymmet på spåret. Ett avproblemen är hastighetsskillnadenmellan tågen. Banverket startarredan i år en idéstudie av VästraStambanan mellan Göteborg ochAlingsås. Liknande problem finnspå Västkustbanan mellan Göteborgoch Kungsbacka, som ocksåbehöver en kapacitetshöjning medpartiella tre- eller fyrspår.

Kust till kustbanan mellan Göte-borg och Borås måste ocksåbyggas om till dubbelspår medanslutning till Landvetter flyg-plats. I första etappen diskuterasett dubbelspår mellan Landvetteroch Bollebygd. Banverket startarredan i år en idéstudie för Kust tillkustbanan. En utveckling av Kusttill kustbanan mellan Göteborgoch Borås kan vara ett första stegtill en utbyggd Götalandsbana.

Götalandsbanan - en järnvägsför-bindelse i Sveriges mest befolk-ningstäta stråk Göteborg-Land-vetter-Borås-Jönköping-Linkö-ping-Norrköping-Stockholm är ennationell angelägenhet. Det är enmycket central och strategisk frågahur Sveriges kommunikationer på

järnväg skall lösas på sikt. Det ärav största vikt att Götalands-banefrågan förs upp högt pådagordningen vad gäller beslutom det framtida kommunikations-systemet på järnväg. Götalands-banans anslutning till Göteborg -via Västra Stambanan ellerVästkustbanan - är viktig och imånga fall avgörande för andrabeslut av järnvägsfrågor i Väst-sverige.

Denna transportstrategi omfattaren järnvägstunnel i Göteborg ochhar inriktningen att Götalandsban-ans anslutning bör ske till Väst-kustbanan. På sikt kan Götalands-banetåg och Kust till kusttågtrafikera genom Gårdatunneln tillGöteborgs Central. Pendeltåg frånKungsbacka kan trafikera genomden föreslagna järnvägstunnelntill Göteborgs Central. Banverketsidéstudie om Kust-till Kustbanankommer att belysa frågan ytterli-gare.

För godstransporterna på järnvägkan kapaciteten ökas genom enhöjning av tillåten axelvikt ochtillåten lastprofil. Som exempelkan nämnas Stora Ensos nyasystemtransporter över GöteborgsHamn, där kapacitetsutnyttjandetpå järnvägsdelen ökat med 50%på åtgärdade bansträckor.

Utökad lastprofil kan även gynnautvecklingen av persontågs-trafiken med bredare tåg ochstörre sittplatskapacitet.

48

E6 Gårda–Älven.

Källa: Vägverket Region Väst.

49

Vägar

Vägnätet i Göteborgsregionen ärviktigt för både medborgare ochnäringsliv. Huvudvägarna in motGöteborg är E6 , Rv45 norrifrån,E20, Rv 40 österifrån och E6söderifrån. Fordonsförflyttninga-rna över kommungränssnitten tillGöteborgs kommun har mer änfördubblats sedan början av 70-talet, och är nu uppe i ca 340 000fordon per vardagsdygn. Destörsta trafikproblemen återfinns iGöteborgs centrala delar i anslut-ning till Göta älv. Under en vardagpasserar ungefär 200 000 fordonGöta älv, en ökning på över 3%under 1998. Över hälften, ca108 000, passerar genom Ting-stadstunneln. Det är i trafikmotenkring tunnelmynningarna vi har destörsta trafikproblemen.

De största trafikproblemenfinns i anslutning tillGöta Älv...

Många infartsleder har idagkapacitetsbrister som medför bådesäkerhets- och miljömässigaproblem. Ett av de mest angelägnavägprojekten är att bygga en nytvärförbindelse mellan E20 ochRv 45 (Partihallsförbindelsen).En ny tvärförbindelse i kombina-tion med en ny älvförbindelsenordost om Tingsstadstunnelnskulle avlasta tunneln och trafikeni Olskroksmotet/Gullbergsmotet.Fyra lägen för älvförbindelsenutreds för närvarande.

Samtidigt som Norge-Vänern-banan byggs ut till dubbelspår ärdet angeläget att den klart under-dimensionerade Rv 45 Göteborg-Trollhättan byggs ut till fyrfälts-väg.

Vidare är det angeläget att breddaE6 till sex körfält mellan Kalle-bäck och Åbro samt att på siktbygga en tvärled mellan Rv 40och E6. Breddning till sex körfältmellan Kallebäck och Olskroks-

motet är redan beslutad ochpåbörjad. Det är också angelägetatt utöka kapaciteten utmed lv 155och Lundbyleden med nyaplanfria korsningar.

...men fler vägar är i behovav upprustning

Samverkan mellantransportslag

Vägarna har en viktig funktion attfylla, inte enbart som enskildatransportleder för vägtrafik, utanockså som viktiga länkar för attsamverkan mellan olika transport-medel skall fungera. Exempel pådetta är transporterna till Göte-borgs Hamn, som på land kan skemed lastbil/järnväg och vidare tillhamnen för omlastning till fartyg.Göteborgs hamn fungerar som ett

internationellt transportnav förhela Norden. Hamnens framtids-bedömning är stora volymök-ningar, inte minst till avlägsnamarknader. Även trafiken tillLandvetter flygplats är av avgö-rande betydelse för regionen. Enutbyggd tvärförbindelse mellanE20 och Rv 40 skulle förbättraresmöjligheterna från nordost tillLandvetter.

Trafiksäkerhetsåtgärder pådet lokala vägnätet

Genom förbättringar i huvudväg-nätet avlastas det lokala gatunätetfrån genomgående trafik. För attfå god effekt av trafikavlastningen

bör särskilda trafiksäkerhets- ochmiljöåtgärder genomföras på detlokala vägnätet.

50

skede 1 skede 2 total

Järnväg 8,6 5,3 13,9

Väg 3,7 3,1 6,8

Sjöfart 1,5 0 1,5

Luftfart 0,5 0 0,5

Total 14,3 8,4 22,7

Utbyggnad av infrastrukturen i två skeden

Sammanfattning av uppskattade anläggningskostnader Mdr kr.

51

Förslag till utbyggnad av infrastrukturen

Angelägnainfrastrukturprojekt för23 Mdr kr

Hittills har regionens och i mångafall nationens behov av godakommunikationer beskrivits. Heltklart är att regionen, med Göte-borg som transportnav, bör utnytt-jas som tillväxtmotor för svenskutrikeshandel. Transportstrategintar i detta avsnitt upp viktiga ochkonkreta infrastrukturprojekt.Projekten har diskuterats med defyra trafikverken och bedöms varaviktiga för en positiv samhällsut-veckling. De projekt som ingår itransportstrategin är i huvudsakprojekt som fysiskt ligger i denationella transportstråken. Pro-jekt som i huvudsak berör enenskild kommun är inte medtagnai strategin. På nästa siduppslagvisas de olika projekten fördeladepå de fyra trafikslagen.

Därefter visas projekten ordnade itre skeden. Skede 1 är högsta

prioritet, dvs projekt som börfärdigställas inom två-sju år.Skede 2 är projekt av hög prioritetsom bör färdigställas inom sju-tioår. Skede 3 är viktiga projekt pålängre sikt, där det är nödvändigtatt ha en planmässig beredskap förett genomförande.

Vid prioriteringen har hänsyntagits till att en del av väg- ochjärnvägsprojekten bör byggassamtidigt. Ett exempel på detta ärutbyggnad av väg och järnväg iGöta Älvdalen där vissa avsnittmåste byggas samtidigt.

Projektens anläggningskostnad förskede 1 och 2 har uppskattats till23 Mdr kr. Ungefär 60% avkostnaden ligger skede 1.

Utbyggnad av järnväg står för ca60% av anläggningskostnaderna.

För att tidigarelägga ange-lägna infrastrukturprojektkan alternativ finansieringgenom PPP vara enmöjlighet

Det finansiella anslagsutrymmetför infrastrukturinvesteringar ärbegränsat. För att kunna tidigare-lägga angelägna infrastruktur-objekt förs därför alltmer diskus-sioner kring alternativafinansieringslösningar. En sådanfinansieringsform är privat-finansiering genom partnerskap skPPP (Public Private Partnership),vilket innebär att den privatasektorn helt eller delvis deltar iutformningen och finansiering avoffentliga investeringar och attprivata företag och staten samar-betar och delar riskerna.

Fördelarna med PPP är bl a attprojekt kan tidigareläggas, enbättre fördelning av kostnadernaöver projektets livslängd, offent-liga medel frigörs. Nackdelarna ärbl a att investeringsramarna förinfrastruktur i framtiden minskar.

För att kunna genomföra ange-lägna infrastrukturproekt ärregionen beredd att diskuteradessa alternativa finansierings-möjligheter.

52

Infrastrukturprojekt i transportstrategin. Källa: Jan Efraimsson/Roland Petersson, VBB VIAK.

11

53

Infrastrukturprojekt fördelade på fyratrafikslag, utan prioritetsordningJärnvägJärnvägJärnvägJärnvägJärnväg1. Norge-Vänernbanan (Trollhättan-Göteborg) byggs ut med dubbelspår och stationer.2. Västra Stambanan (Alingsås-Göteborg) byggs ut med partiella tre- eller fyrspårslösningar

Perronger anpassas till längre motorvagnar.3. Utvecklad Götalandsbana och Kust till kustbana med ny järnvägslänk via Landvetter

flygplats4. Göteborgs central, på kort sikt ökas kapaciteten i midjan (på lång sikt se punkt 8)5. Triangelspår byggs mellan Norge-Vänernbanan och Marieholmsbron (ca 1 km långt).6. Hamnbanan elektrifieras.7. Västkustbanan (Almedal-Kungsbacka) byggs ut med partiella tre- eller fyrspårslösningar,

(delen Almedal-Åbro samplaneras med utbyggnad av E6). Perrongeranpassas till längremotorvagnar.

8. Centrumtunnel med stationer byggs. Säckstationen byggs delvis bort.9. Hamnbanan byggs ut med dubbelspår10. På lång sikt byggs säckstationen bort med en järnvägstunnel mellan Göteborgs Central

och Kville bangård för uppställning av de nationella tågsätten

VägVägVägVägVäg1. Partihallsförbindelsen förbinder E20 med 45:an (tvärförbindelse)2. Ny vägförbindelse över Göta älv (fyra alternativ finns)3. E6 Kallebäck-Åbro breddas till sex körfält samt utbyggnad av Lackarebäcksmotet

(samplaneras med utbyggnad av Västkustbanan, Almedal- Åbro)4. Rv 45 (Göteborg-Trollhättan) byggs ut till fyrfältsväg5. Lundbyleden kapacitetsförstärks och byggs ut med planskilda korsningar6. Kapacitetsförstärkning av lv 155 Bulyckevägen, Oljevägsmotet och Vädermotet7. Utbyggnad av Partillemotet8. Utbyggnad av Slambymotet (Rv 40)9. Trafikplats Travbanemotet i Mölndal10. Trafikplats vid Falutorget på Rv 4511. Tvärförbindelse förstärks mellan Rv 40-E2012. Norrleden kapacitetsförstärks vid Björlandavägen och Tuvevägen13. Kapacitetsförstärkning av lv 158 mellan Askim och Brottkärr14. Kapacitetsförstärkning E20, Tollered-Alingsås och genom Alingsås15. Nedsänkning av E20 i Partille16. Tvärförbindelse mellan E6-syd med Rv 40,17. Ny tunnelförbindelse, (väg) Södra centrumlänken mellan Stigbergskajen och

Kallebäcksmotet. Byggstart från öster, avlastar Korsvägen och evenemangsstråket

SjöfartSjöfartSjöfartSjöfartSjöfart1. Förbättring av farlederna Torshamnsleden och Böttöleden avseende kapacitet och säker

het.

F lygF lygF lygF lygF lyg1. Utbyggnad av passagerarterminalen med fler gater2. Utbyggnad av fler uppställningsplatser för flygplanen3. Utbyggnad av ytterligare taxibanor (av- och tillfartsbanor) till start- och landningsbanan4 Ny vägstruktur på flygplatsområdet som separerar lastbilar och personbilar5. Landvetter flygplats erhåller en järnvägsstation, ny järnvägslänk byggs (Landvetter-

Bollebygd)6. Byggande av en andra landningsbana

54

Infrastrukturprojekt i transportstrategin. Källa: Jan Efraimsson/Roland Petersson, VBB VIAK.

11

55

Utbyggnad av infrastrukturen i tre skeden utanprioritetsordning inom skedena

Skede 1, Skede 1, Skede 1, Skede 1, Skede 1, högstahögstahögstahögstahögsta prioritet (tidigt i planeringsperioden) prioritet (tidigt i planeringsperioden) prioritet (tidigt i planeringsperioden) prioritet (tidigt i planeringsperioden) prioritet (tidigt i planeringsperioden)1. Norge-Vänernbanan (Trollhättan-Göteborg) byggs ut med dubbelspår och stationer.2. Västra Stambanan (Alingsås-Göteborg) byggs ut med partiella tre- eller fyrspårslösningar.

Perronger anpassas till längre motorvagnar.3. Utvecklad Götalandsbana och Kust till kustbana med ny järnvägslänk via Landvetter flygplats4. Göteborgs central, på kort sikt ökas kapaciteten i midjan (på lång sikt se punkt 8)5. Triangelspår byggs mellan Norge-Vänernbanan och Marieholmsbron (ca 1 km långt).6. Hamnbanan elektrifieras.1. Partihallsförbindelsen förbinder E20 med 45:an (tvärförbindelse)2. Ny vägförbindelse över Göta älv (fyra alternativ finns)3. E6 Kallebäck-Åbro breddas till sex körfält samt utbyggnad av Lackarebäcksmotet

(samplaneras med utbyggnad av Västkustbanan, Almedal- Åbro)4. Rv 45 (Göteborg-Trollhättan) byggs ut till fyrfältsväg5. Lundbyleden kapacitetsförstärks och byggs ut med planskilda korsningar6. Kapacitetsförstärkning av lv 155 Bulyckevägen, Oljevägsmotet och Vädermotet1. Förbättring av farlederna Torshamnsleden och Böttöleden avseende kapacitet och säkerhet.1. Utbyggnad av passagerarterminalen med fler gater2. Utbyggnad av fler uppställningsplatser för flygplanen3. Utbyggnad av ytterligare taxibanor (av- och tillfartsbanor) till start- och landningsbanan4. Ny vägstruktur på flygplatsområdet som separerar lastbilar och personbilar5. Landvetter flygplats erhåller en järnvägsstation, ny järnvägslänk byggs (Landvetter-Bollebygd)

Skede 2, Skede 2, Skede 2, Skede 2, Skede 2, höghöghöghöghög prioritet (senare i planeringsperioden) prioritet (senare i planeringsperioden) prioritet (senare i planeringsperioden) prioritet (senare i planeringsperioden) prioritet (senare i planeringsperioden)7. Västkustbanan (Almedal-Kungsbacka) byggs ut med partiella tre- eller fyrspårslösningar, (delen

Almedal-Åbro samplaneras med utbyggnad av E6). Perronger anpassas till längre motorvagnar.8. Centrumtunnel med stationer byggs. Säckstationen byggs delvis bort.9. Hamnbanan byggs ut med dubbelspår7. Utbyggnad av Partillemotet8. Utbyggnad av Slambymotet (rv 40)9. Trafikplats Travbanemotet i Mölndal10. Trafikplats vid Falutorget på Rv 4511. Tvärförbindelse förstärks mellan Rv 40-E2012. Norrleden kapacitetsförstärks vid Björlandavägen och Tuvevägen13. Kapacitetsförstärkning av lv 158 mellan Askim och Brottkärr14. Kapacitetsförstärkning E20, Tollered-Alingsås och genom Alingsås15. Nedsänkning av E20 i Partille

Skede 3 (projekt med planmässig beredskap, markreservat i ÖP)Skede 3 (projekt med planmässig beredskap, markreservat i ÖP)Skede 3 (projekt med planmässig beredskap, markreservat i ÖP)Skede 3 (projekt med planmässig beredskap, markreservat i ÖP)Skede 3 (projekt med planmässig beredskap, markreservat i ÖP)10. På lång sikt byggs säckstationen bort med en järnvägstunnel mellan Göteborgs Central och Kville

bangård för uppställning av de nationella tågsätten.16. Tvärförbindelse mellan E6 söder med Rv 4017. Ny tunnelförbindelse (väg), Södra centrumlänken mellan Stigbergskajen och Kallebäcksmotet.

Byggstart från öster, avlastar Korsvägen och evenemangsstråket.6. Byggandet av en andra landningsbana

56

Rv45 – Norge-Vänernbanan –Surte.

Källa: Vänernbanan Västra Regio-nen. Foto: Thomas Samuelsson.

Västra Stambanan. Källa: Banverket Västra Regionen.

57

Beskrivning av enskilda infrastrukturprojekt iskede 1

Norge-Vänernbanan och rv45 Göteborg - Trollhättan(Jvg 1 och väg 4)

Utbyggnaden av Norge-Vänen-banan till dubbelspår och rv 45 tillmotorvägsstandard är ett sätt attsäkerställa ett effektivt nationelltoch regionalt system för person-och godstransporter. Norge-Vänernbanan och rv 45 och utgörvar för sig och för riket ochregionen viktiga kommunikations-stråk.

Utbyggnaden av Norge-Vänern-banan till dubbelspår mellanTrollhättan och Göteborg beräk-nas kosta 3,1 mdr kr. I stomnäts-planen fram till 2007 finns ansla-get 1,4 mdr kr. Delen Öxnered-Trollhättan är redan beslutad.Restiden mellan Oslo och Göte-borg beräknas på lång sikt minskafrån dagens drygt 4 timmar till 2timmar och 10 minuter förutsattatt investeringar sker på norskasidan i enlighet med Norsk Jern–baneplan 1998-2007.

Dubbelspårsutbyggnaden är avmycket stor betydelse för attutveckla internationell, nationell,regional persontrafik samt för attkunna realisera godsstråket västerom Vänern i önskad skala. Delarav banan kan bli aktuell förpendeltågstrafik.

Rv 45 mellan Göteborg ochTrollhättan ingår i den nationellaVäghållningsplanen fram till 2007och skall byggas ut med mål-standard motorväg. För delar avsträckningen planerar emellertidVägverket för en fyrfältsväg medplanskilda korsningar.

Göta Älvs dalgång är på någraställen smal. Järnväg och vägligger här intimt ihop. Söder omÄlvängen krävs att byggnation avjärnväg och väg sker samtidigt.Utbyggnad av väg och järnvägmåste påbörjas söder ifrån.

Västra stambanan mellanAlingsås och Göteborg(Jvg 2)

Banan har dubbelspår och trafike-ras med pendeltåg, storregionalatåg, nationella tåg mot Stockholmoch Mälardalen och har dessutomen omfattande godstrafik.

Resandet med pendeltåg ochövriga tåg inom Västtågsystemethar haft en gynnsam utvecklingunder det senaste decenniet.Resandeökningarna uppgår till ca50%. Inom ramen för Västtågplaneras ytterligare tåg på VästraStambanan. Idag föreligger dockstora kapacitetsproblem, särskiltunder morgon- och eftermiddags-perioderna när pendeltågen trafi-kerar med 15-minuterstrafik ochX2000-tågen trafikerar mellanGöteborg och Stockholm.

Om banan mellan Göteborg ochAlingsås skulle anpassas till högrehastighet och utbyggd kapacitetskulle körtiden för X2000 kunnareduceras med i ca 9 minuter.

För att förbättra kapaciteten påbanan krävs en utbyggnad avpartiella tre- eller fyrspår. Ban-verket startar i höst en idéstudieav vilka åtgärder som är lämpligaför att höja kapaciteten på VästraStambanan mellan Alingsås ochGöteborg. Det är av stor vikt atten kapacitetshöjning sker inomden närmaste framtiden. Trafikök-ningar är planerade att byggas utsuccessivt under en femårsperiod.

58

Kust till Kustbanan. Möln-lycke.

Källa: Banverket VästraRegionen.

Midjan öster om GöteborgsCentral.

Källa: Stadsbyggnadskontoret,Göteborg

59

Göteborgs central, "midjan"(Jvg 4)

Idag trafikeras midjan av ca 320persontåg (160x2). Midjanskapacitet är en begränsning förtågen till/från Göteborgs Central.Åtgärder är planerade för att ökakapaciteten i midjan. Anlägg-ningskostnaden är beräknad till300 Mkr. Åtgärden löser dekortsiktiga problemen.

Den trafikökning som kan förvän-tas fram till år 2010 innebär en60%-ig ökning av antalet tåg tillGöteborgs Central. I denna ökning

ingår pendeltågstrafik till Tvåstadoch till Borås. Dessutom ingårtrafikökning på alla banor tillGöteborg, exempelvis en ökningav tågtrafiken på Västkustbananmellan Göteborg och Malmö/Köpenhamn.

Kapacitetshöjningen i midjan ärotillräcklig på lång sikt. För attklara önskad trafikutveckling år2010 och senare krävs en järn-vägstunnel under Göteborg.

Utvecklad GötalandsbanaKust till kustbana (Jvg 3)

Kust till kustbanan mellan Boråsoch Göteborg har idag enkelspåroch dessutom har banan en dåliggeometri. Det innebär att bananhar både låg kapacitet och låghastighet. Körtiden för direkttågenuppgår till 50 minuter och regio-naltågen till ca 65 minuter. Bussentar ca 45 minuter. Bussen är alltsåsnabbare än tåget.

För att komma till rätta medproblemen krävs en omfattandeupprustning av Kust till kustbanan.Dubbelspår hela vägen mellanGöteborg och Borås, upprätning avalltför små radier och en nyjärnvägslänk mellan Landvetteroch Bollebygd, via Landvetterflygplats, skulle avsevärt förbättrabanans konkurrenskraft gentemotvägtrafiken.

På sikt kommer banan även atttrafikeras med Götalandsbanetågmellan Stockholm och Göteborg.Banans utbyggnad måste anpassastill flera olika transportbehov.Kust-kusttåg, regionaltåg mellanBorås och Göteborg, eventuelltStockholmståg som kan trafikeralinjen Göteborg-Stockholm viaBorås/Herrljunga och på siktGötalandsbanetåg. Innan utbygg-naden sker måste ställningstagan-den göras beträffande geometrioch hastighet för en framtidaGötalandsbana. Det är viktigt attutbyggnaden inte låser fast ellerbegränsar utbyggnaden av Göta-landsbanan. Planmässig beredskapför ytterligare spår (eventuellttrespår eller fyrspår) kan bliaktuellt för att klara hastighets-skillnaden mellan Götalandsbane-tågen och regionaltågen.

60

Triangelspår. Källa:Nils Sylwan, VBB VIAK.

Hamnbanan. Källa: VBB VIAK. Foto:Anita Maripuu.

61

Triangelspår mellan Norge-Vänernbanan ochMarieholmsbron(Jvg 5)

Godstågen som kommer frånNorge-Vänernbanan ut motGöteborgs Hamn tvingas idag tillen orationell trafikering. Tågentrafikerar idag via Sävenäs därtågen förses med diesellok förfortsatt trafikering mot hamnen.

Hamnbanan(Jvg 6)

Idag är Hamnbanan oelektrifierad,vilket innebär att banan endasttrafikeras med diesellok. För atterhålla ett logistiskt effektivareoch miljömässigt bättre transport-system krävs en elektrifiering avHamnbanan. Detta bör ske redanpå kort sikt. På längre sikt, inom

tio år, bör banan byggas ut tilldubbelspår, vilket väsentligtskulle höja banans kapacitet.Godsstråket väster om Vänern utmot Göteborgs Hamn kan då blien transportled som är attraktiv förvaruägare och transportörer.

För att kunna utveckla system-transporter och blocktåg direkt tillGöteborgs Hamn krävs att etttriangelspår byggs som är ca 1000meter långt. Blocktågen är idag ca700 meter långa och bör kunna ståuppställda på triangelspåret vid etteventuellt möte med annat tåg.

62

Ny förbindelse över Göta älv + Partihallsförbindelse E20 – v45. Källa: Nils Sylwan, VBB VIAK.

63

Partihallsförbindelsen ochny vägförbindelse över Götaälv(Väg 1 och 2)

Bakgrunden till båda dessa projektär att Tingstadstunneln medkringliggande trafikplatser äröverbelastad och det inträffar ettstort antal upphinnings- ochvävningsolyckor. Tingstadtunnelntrafikeras idag av ca 108 000fordon per vardagsdygn. Under demest belastade timmarna ärframkomligheten mycket låg.Därmed är också trafiksystemetextremt känsligt för störningar avolika slag. En allvarlig brist istadens trafikledssystem är attE 20 saknar en direkt koppling tillrv 45 både norrut och västerut.

Projektets huvudsyfte är atttrafikavlasta Tingstadstunnelnsamt förbättra framkomlighetenoch säkerheten. Ett vidare syfte äratt skapa möjligheter att styra uttrafik från lokalgatusystemet tillhuvudlederna.

Mellan Ånäsmotet på E 20 och rv45 i Marieholm byggs en nyförbindelse, Partihallsför-bindelsen, med tillhörande trafik-platser samtidigt som en upprust-ning av befintlig rv 45 på sträckanLärje - Marieholm genomförs.Vägutbyggnaden bör med tankepå trafikmängder och trafiksäker-het vara fyrfältsväg med mitträckeoch vägren.

Över Göta älv mellan Tingstads-tunneln och Lärje planeras en nyälvförbindelse med anslutningaroch trafikplatser till E 6 norr ochrv 45. Fyra alternativa lägen harstuderats i en förstudie.

Partihallsförbindelsen och nyälvförbindelse kan byggas separat.Full avlastningseffekt påOlskroksmotet och Gullbergs-motet erhålls dock först när bådaprojekten genomförs.

64

E6 – Lackarebäck.

Källa: Vägverket Region Väst.

Västkustbanan och E6 vid Mölndalsbro och Lackarebäcksmotet. Källa: VBB VIAK. Foto: Jan Efraimsson.

65

E 6, Kallebäck-Åbro(Väg 3)

E6:an mellan Olskroksmotet ochÅbro har idag fyra körfält.Sträckan har kapacitetsproblemmed omfattande köbildning underhögtrafik. Problemen finns i förstahand vid Kallebäcksmotet ochLackarebäcksmotet. Åbromotet iMölndal som ingick i Göteborgs-överenskommelsen är klart underhösten 1999.

Sträckningen planeras bli sexfältigmotorväg. Lackarebäcksmotetbyggs om i större eller mindregrad beroende på om ett nytt mot iFlöjelberg byggs. Ett nytt mot vidFlöjelberg skulle avlastaLackarebäcksmotet och reduceratrafiken på Mölndals/Göteborgs-vägen ytterligare. Bullerskyddsätts upp. Syftet är att öka fram-komligheten och därmed få utlokaltrafiken på motorvägen,förbättra trafiksäkerheten, för-bättra miljön samt göra väg-området vackrare. Kapacitetsök-

ning gör att trafiken kommer attflyta lugnare, utan köbildning imoten och trafiken på lokalgatornakommer lättare att kunna ta sig utpå motorvägen.

I anslutning till Lackarebäck-smotet krävs även en ökad kapaci-tet i korsningen till Mölndals-vägen/Göteborgsvägen.

Även en kapacitetshöjning avVästkustbanan är aktuell på sikt.Motorvägen E6 och dubbelspåretpå Västkustbanan utgör idag entransportkorridor genom Mölndal.Motorvägen och järnvägen liggerpå långa sträckor intimt ihop.Transportkorridoren behöverutvidgas till sex körfält samt påvissa avsnitt till tre eller fyrajärnvägsspår vilket innebär attytterligare yta behöver tas ianspråk. Samplanering av motor-väg och järnväg är därför nödvän-dig.

66

Lundbyleden kapacitetsförstärks och byggs ut med planskilda korsningar. Källa: Gatubolaget

Kapacitetsförstärkning av lv 155 Bulyckevägen, Oljevägsmotet, Vädermotet. Källa: Gatubolaget

Lindholmsmotet

Inlandsgatan

67

Lundbyleden är en mycket viktigdel av infrastrukturen i öst-västligriktning på Hisingen. Ledensträcker sig från Ringömotet,beläget norr om Tingstadstunnelntill Bräckemotet strax väster omLundbytunneln. Standarden påleden är starkt varierande. I ochmed att Lundbytunneln öppnadesför trafik i januari 1998 har leden iväster fått en avsevärt ökad kapa-citet. Gentemot tidigare förhållan-den har trafikstörningarna för deboende i Bräckeområdet i detnärmaste försvunnit.

Öster om Lundbytunneln, som är2 km lång, har Lundbyleden lågstandard med signalreg leradekorsningar vid anslutningen avInlandsgatan samt även iLindholmsmotet nära Ättestupan.Lundbyleden har två körfält ivardera riktning förutom vidLeråkersmotet där ett körfält gårav i en avfart så att det på en kortsträcka endast återstår ett körfältför den genomgående trafiken påleden i östlig riktning. Här liksomvid Lindholmsmotet bildas oftalånga bilköer. I takt med att NorraÄlvstranden exploateras förbostäder och andra verksamheter,

med många boende och syssel-satta som följd, ökar kravet påkontakt mellan Norra Älvstrandenoch centrala Hisingen. Denplanerade utbyggnaden av Göte-borgs hamn och industrierna påvästra Hisingen kommer också attinnebära att trafiken ökar påLundbyleden vilket ytterligareförvärrar barriäreffekten mellancentrala Hisingen och NorraÄlvstranden. Arbetsresandet tilloch från Volvos verksamheter äromfattande och avspeglas i köerpå morgon och eftermiddag.

De signalreglerade korsningarnautmed Lundbyleden måste i förstahand byggas om till planskildamot. Vidare är det nödvändigt attkomplettera leden öster omLindholmsmotet till sexfältighetdå trafikbelastningen redan idagsom mest uppgår till 75 000fordon per dygn.

Efter Lundbytunnelns tillkomsthar trafiken ökat markant till41 000 fordon per dygn straxväster om Inlandsgatan.

Viss samplanering med Hamn-banan behövs.

Lundbyledenkapacitetsförstärks ochbyggs ut med planskildakorsningar(Väg 5)

Kapacitetsförstärkning av lv 155 Bulyckevägen,Oljevägsmotet, Vädermotet(Väg 6)

Torslandavägen, lv 155, är idaghårt trafikerad och har en högandel tung trafik. Via Torslanda-vägen nås bland annat VolvoTorslandaverken, ytterhamnarna,raffinaderierna och Arendalsom-rådet. Det är viktigt att säkerställagod tillgänglighet till dessaverksamheter. Från Öckerökommun och från bostadsområ-dena i Torslanda och Hjuvik skeromfattande arbetspendling tillGöteborg via Torslandavägen.

För att förbättra tillgänglighten tillvästra Hisingen pågår arbetet medatt bygga ut Torslandavägen till

fyra körfält väster om Bulycke-vägen. Trafiksäkerheten på Tors-landavägen är otillfredsställandeoch flera av korsningarna är därförhårt olycksdrabbade.

Att verksamheterna bibehålls ochutvecklas i de stora industri-områdena på sydvästra Hisingen,hamnarna och raffinaderierna ärav nationellt intresse. Därför krävsatt Torslandavägen byggs om tillfyrfältsväg med planskilda kors-ningar vid Bulyckevägen, Sörreds-vägen och Arendalsvägen samt enombyggnad av Oljevägsmotet ochVädermotet.

68

Farleder. Källa: Göteborgs Hamn.

Landvetteruppställningsplatser.

Källa: Luftfartsverket.Foto: Kamera-reportaget.

69

Förbättring av farledernaTorshamnsleden ochBöttöleden avseendekapacitet och säkerhet(Sjöfart 1)

De fysiska förutsättningarna att taemot stora fullastade fartyg(PostPanamax) i Göteborg ärbegränsade. Farlederna till ham-nen är underdimensionerade. Föratt kunna ta emot större tonnagetill Göteborgs hamn på ett kon-kurrensmässigt och trafiksäkertsätt, måste hamninloppets farlederbyggas ut.

Dagens farleder har följandebrister:

• Böttöledens djup är 11,1 meter. Detta är ett kapacitetsproblem.

• Torshamnenledens kontragir utgör en säkerhetsrisk vid trafikering medstora tankfartyg.

• Djupet i Torshamnsleden från Torshamnspiren och in mot Skandiahamnen utgör ett kapacitetsproblem.

• Punkten ”Point of no return” ligger för långt ut, vilket begrän- sar tillgängligheten och är dessutom en säkerhetsrisk.

• Säkerhetsrisk föreligger också när ett containerfartyg passerar ett tankfartyg som ligger och lossar i Torshamnen.

Muddringsvolymen för de bådafarlederna har beräknats uppgå tillca 0,2 milj m3 berg och 10 milj m3

lera. Muddringskostnaden i far-lederna och Skandiahamnen medkringutrustning har av GöteborgsHamn AB beräknats till 1,5 Mdrkr.

Farlederna skulle kunna byggas utunder 2002-2004 och tas i brukunder år 2005.

Utbyggnad på LandvetterFlygplats(Flyg 1, 2, 3, 4, 5)

Det är inte flygplatsens start- ochlandningsbana som utgör kapa-citetsbegränsning för flyget. Detär istället den övriga infrastruk-turen som begränsar, exempelvispassagerarterminalen, anslut-ningsbanorna, uppställnings-platser för flygplanen och denlokala vägstrukturen i anslutningtill flygplatsområdet. Följandeutbyggnadsbehov föreligger påflygplatsen:

• Utbyggnad av passagerarter minalen (främst ankomsthallen) med fler gater

• Utbyggnad av fler uppställnings platser för flygplanen (pågår)

• Utbyggnad av ytterligare taxibanor till start- och landnings banan

• Ny vägstruktur på flygplats området som separerar lastbilar och personbilar.

• Ny järnvägslänk mellan Land- vetter och Bollebygd och en station vid flygplatsen.

71

Måluppfyllelse

Är vi på rätt väg?

GR:s övergripande transportmål

1. Bidra till att öka medborgarnas livskvalitet.

2. Bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft.

3. Transportsystemet skall miljöanpassas.

4. Erbjuda hög trafiksäkerhet.

Det är viktigt att bedöma omtransportstrategin innebär att detrafikpolitiska målsättningarnauppnås. Strävar strategin i rikt-ning mot de uppsatta målen?

Transportstrategin bidrar tillatt målen kan nås

Transportstrategin bedöms bidratill att huvuddelen av målen kanuppnås.

Förbättradekommunikationer ger ökadlivskvalitet

En utbyggd kollektivtrafik medbuss och tågtrafik i enlighet medtransportstrategin, kommer att ökamedborgarnas livskvalitet medavseende på att nå arbete, utbild-ning, inköp, fritidsaktiviteter mm.Även människor som inte harkörkort eller tillgång till bilerbjuds goda resvillkor. Ävenvägutbyggnader som reducerarbilköer bidrar till en ökad livskva-litet. En ökad tillgänglighet till

flygplats och regioncentruminnebär också en standardhöjningför medborgarna. Utbyggnad avinfrastrukturen kan få till följd attstörningar i form av barriär-effekter, buller, etc ökar för vissaindivider. Detta leder till minskadlivskvalitet och kan kompenserasgenom andra åtgärder som nämnsunder punkten "Transportsektornsmiljöanpassning" och måste vägasmot de vinster man erhåller.

Transportstrategi

Utfall

V

V

V

<GR:s transport-politiska mål

Genomförande

73

Näringslivets konkurrenskraft ökarnär planerade järnvägar, vägar,farleder till Göteborgs Hamn ochökad tillgänglighet till flyg realise-ras. Goda logistiska transport-lösningar kan formas, vilketpåverkar näringslivet positivt ochkan leda till fler arbetstillfällensamt bidrar till en ökad livskvalitet

för medborgarna i form av lägrevarupriser. Det ökar också regio-nens attraktivitet för nya logistik-beroende verksamheter, exempel-vis logistik- och distributions-centra, regionkontor och tillver-kande industriföretag samt företagsom driver internationell handel.

Näringslivet får bättreförutsättningar

Transportsektornsmiljöanpassning ärsvårbedömd

Beträffande transportsektornstotala miljöanpassning är ”rikt-ningen” något mer kompliceradoch osäker att beskriva. En ut-byggd infrastruktur kan leda tillökat transportarbete med ökadmiljöbelastning som följd. Samti-digt bör nämnas att transport-strategin innehåller en stor sats-ning på järnvägssidan, vilketmöjliggör en överflyttning av godsfrån lastbil- till järnvägstrafik.Vidare innebär en omfattandeökning av kollektivtrafiken attvägtrafiken kan avlastas. Idagarbetar trafikhuvudmannen förkollektivtrafiken med sparbeting.Här krävs ett annat synsätt därman istället, eller i högre grad,strävar mot ett överordnat mål förkollektivtrafikens marknadsandel.För att miljöeffekterna av infra-struktursatsningen skall bli posi-tiva på lång sikt är det angeläget

att kommunernas bebyggelsepla-nering anpassas till kollektiv-trafiken För att klara miljömålenkrävs en bred introduktion av"miljöfordon" med mycket lågautsläpp. Teknikutvecklingen motrenare fordon måste främjasgenom större forskningsanslag.Kommunerna bör utveckla attrak-tiva gång- och cykelstråk, i syfteatt minska det kortväga bil-resandet. I de fall där infras-trukturprojekten gör intrång iområden som är värdefulla urmiljösynpunkt bör det genomföraskompensationsåtgärder. Dessaåtgärder syftar till att kompenseramiljöförlusterna genom att inomramen för samma projekt skapalika stora miljövinster. Dessamiljövärden kan skapas antingen idirekt anslutning till projektet eller- om så är lämpligare - på någonannan plats i regionen.

Trafiksäkerheten ökar när väg-och järnvägssystemet byggs ut.Ett exempel på detta är utbyggnadav rv 45 till motorvägsstandard,dvs med planfria korsningar. Idagär hastigheten 70 km/tim genomtätorterna i Göta älvdalen. Gång-trafikanterna korsar 45:an påövergångsställen. I syfte attminska olyckorna kommer i

framtiden gångbroar att byggas.Även i de övriga planeradeprojekten ingår trafiksäkerhets-åtgärder som en viktig del. Ge-nom att komplettera förbättringa-rna i huvudvägnätet med trafik-säkerhetsåtgärder i det lokalagatunätet förbättras trafiksäker-heten.

I planerade projekt ingårtrafiksäkerhetsåtgärder

Sammanfattningsvis kan sägas att ett förverkligande av transport-strategin bidrar till att huvuddelen av GR:s och de nationella målkan uppnås. Beträffande miljömålen måste framhållas att ”rikt-ningen” är något mer komplicerad och svårbedömd.

Så ska vi ha´t ...Erk du!Maja du!Var ska vi ta´t?

Fröding

GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

BOX 5073, 402 22 GÖTEBORG

TELEFON 031-335 50 35 • FAX 031-335 51 17WWW.GBGREG.KOMMUNALFORBUND.SE

transportstrategi för göteborgsregionen med omland · gunnel lihmé (text och bildredigering)...

Documents