Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och … › wp-content › uploads › 2018 › 10 › ...Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/Asperger – Ett kunskapsmaterial för
28
Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/Asperger – Ett kunskapsmaterial för idrottsledare
Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/Asperger
– Ett kunskapsmaterial för idrottsledare
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Presentera dig själv och om möjligt även kursens deltagare. Komplettera med ytterligare information som är relevant utifrån sammanhanget du befinner dig i. Förklara också kortfattat vilka diagnoser som ingår i begreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Och att vi kommer att fokusera på ADHD/ADD och autism/Asperger. Här kan du nämna att Asperger inte längre är en diagnos som ges till personer utan man har numera slagit ihop det med autism och det kallas ASD (Autismspectrum disorder). Men de som tidigare fått diagnosen Asperger har den kvar, man får alltså inte en ny diagnos.
Vilka förväntningar har du på kursen?
Har du specifika frågor du vill ha svar på?
Presentatör
Presentationsanteckningar
Övning: Låt deltagarna samtala i ett par minuter om sina förväntningar på kursen. Låt dem gärna bli specifika med frågor eller beskrivningar av händelsen/situationer som de vill bli bättre på att hantera (men håll dem kort så att det inte tar för stor del av tiden). Om du inte redan vet vilka åldrar och från vilka idrotter deltagarna kommer så kan det vara klokt att ta in den informationen här så att du när det är möjligt kan anpassa det du säger så att de känner sig inkluderade.
Målet med kursen• Öka kunskapen om neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD och autism.
• Att ge dig kunskap om hur du kan bemöta och leda barn och ungdomar med NPF.
• Att ge dig tips på hur du kan göra för att underlätta för barn och ungdomar med NPF.
Du som ledare är värdefull
och kan göra skillnad!
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Presentera målet med kursen och understryk att det viktigaste är att de som ledare ska förstå hur viktiga de är för att de här barnen ska få plats i idrotten.
• ADHD • Svårigheter med uppmärksamhet (ADD)• Svårigheter med impulskontroll och hyperaktivitet• Kombination av båda ovanstående
• Autism, Asperger Svårt med planering och att tänka strategiskt, socialt samspel och att förstå kroppsspråk och ansiktsuttryck, bristande tidsuppfattning
Kort beskrivning av diagnoserna
NormalfunktionUnderfunktion Överfunktion
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Beskriv kortfattat vad som är typiskt för de olika ADHD-typerna och vilka huvudsakliga funktioner i hjärnan som fungerar annorlunda. Beskriv också kortfattat vad som är typiska utmaningar vid autism/Asperger. Nämn här att tjejer och killar med autism kan se ganska olika ut i sina beteenden. Killar har ofta ett specialintresse som de kan allt om, det är är inte alltid lika tydligt för flickor, flickor är bra på att härma andra flickor, vilket gör att de ser ut att tillhöra gruppen. Var noga med att understryka att det handlar om medfödda funktionsnedsättningar (och inte dålig uppfostran). Det innebär att det mesta inte är träningsbart men att funktionerna kan förbättras genom hjälpmedel och hjälpsamma beteenden hos omgivningen. Ge gärna ett konkret exempel på vad funktionsnedsättningen innebär så att det blir tydligt att det inte är något vi alla har en ”liten släng av”. ADHD Kort arbetsminne och koncentrationssvårigheter som gör att man snabbt tappar fokus – korta instruktioner och kontrollera att personen förstått motverkar detta, undvik att stå kö och vänta (vilket är en utmaning). Saknar filter vilket gör att sinnesintryck blir svåra att sortera – om du är förutsägbar och har rutiner ger du färre intryck Svårt med energireglering då dopaminsystemet är i obalans – positiv förstärkning och att röra sig ökar dopamin, för att komma igång med en övning, välj något som deltagaren kan och tycker är roligt. Impulsivitet gör att man handlar först och tänker sen – hjälp till med regler och skapa trygghet ADD (ADHD utan Hyperaktivitet) Tar tid på sig att svara – låt det ta tid! Tappar fokus, dagdrömmer och har svårt att komma tillbaka – hjälp till att påminna om vad som ska göras och ge positiv feedback för att öka motivationen Autism, Asperger Skiljer sig jättemycket från person till person, stort spektrum i diagnosen. Allt från högfungerande intellekt till intellektuell funktionsnedsättning. Ofta ser man symptom innan 3-års ålder Svårt med socialt samspel och att uppfatta kroppsspråk – utmana inte funktionsnedsättningen utan var extra tydlig med vad som ska göras, i lagsport kan målvakt vara en bättre position. Svårt med förändringar – Var tydlig med vad som ska göras och följ planeringen Svårigheter med strategiskt tänkande – hjälp till med att förklara varför man tränar en viss sak innan man kan göra nästa sak, hjälp till att skapa en helhetsbild Abstrakt tänkande är svårt – Visa och rita/skriv på en tavla vad som ska göras Jätte svårt att hantera tid – använd en time-timer för att visualisera tid Har ett konkret tänkande – undvik uttryck som inte är självklara, tex. ”Spring hem”, ”Bredda spelet”, ”Ända in i kaklet” Exempel Vi med normal funktion gällande tidsuppfattning kan vara olika bra på att hålla tider, en del är alltid i tid, en del ofta tidiga och andra ofta sena. Vid en funktionsnedsättning på din förmåga att uppfatta tid har du antingen en underfunktion vilket gör att du har en mycket dålig tidsuppfattning (du kan helt enkelt inte tänka i begreppet tid, du kan inte föreställa dig i tanken hur lång tid 10 minuter är, eller en överfunktion vilket gör att du är extremt bra på att känna tid utan att ens ha en klocka. Båda två kan begränsa dig i din förmåga att fungera och eftersom felet i hjärnan inte går att ändra blir det en funktionsnedsättning till skillnad från någon som endast har ett beteende i stil med ”jag ska bara” och därför alltid kommer sent. Tänk på att varje person är unik och har sina svårigheter, har du träffat en person med en NPF diagnos så har du bara träffat en person. Man kan ha både ADHD och Asperger, där den ena ofta är dominant.
• Inhibition – att bromsa/stanna upp/hålla tillbaks
• Självreflektion – känna efter, tänka oss för, bli medvetna och observanta på oss själva.
• Tänka i tidslinjer – minnas och föreställa sig framtiden.
• Prata med sig själv – att ha en inre dialog
• Hålla koll på känslor – reglera och nyansera
• Tidsuppfattning
Våra exekutiva funktioner
Russel A Barkley
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: De exekutiva funktionerna är en av nycklarna i det som inte fungerar när du har ADHD eller autism. Du som ledare kan alltså hjälpa de som har en NPF diagnos genom att komma runt svårigheterna de kan ha.
• Cirka 8 % av Sverige befolkning har någon av dessa diagnoser- NFP är ofta ärftligt
• Barn med NPF slutar med idrott tidigare än andra barn1
- Har provat fler idrotter än andra barn, tröttnar snabbt om de inte får uppmuntran- Slutar ofta för att det blir fokus på resultat och tävling- Kan uppleva toppning och orättvisor starkare än andra barn
• Ofta har man flera diagnoser och varje individ är unik- Var lyhörd för varje individs utmaning på samma sätt som när det kommer till
inlärning av teknik eller andra färdigheter
• De knep som hjälper dessa barn är bra för alla barn
Varför är det här viktigt?
1 Attention, Färre krav och större tydlighet
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Komplettera med ytterligare fakta om varför det är viktigt med ett inkluderande ledarskap. Betona vikten av att se varje individ utifrån dennes behov och att inte fastna på diagnoser eller förutbestämda uppfattningar om mhur det ska vatra. Uppmuntra ledarna att vara nyfikna i att lära sig vad som passar bäst för respektive barn. Betona att det som är bra för dessa barn är bra för alla barn! Hänvisa gärna för de som är intresserade till Attentions rapport ”Färre krav och tydlighet” som finns på www.attention.se/Idrott
Ingela Lantz,grundare och ledare i föreningen Parkour Friends
”Många har farten i sig, gillar att testa gränser, har bra fantasi och hittar på egna volter och är lite modigare än andra barn”
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Avsluta inledningen med att betona och förstärk att det även hos dessa barn finns många styrkor. Tänk smart som ledare och utmana inte funktionsnedsättningen genom att tex. ställa krav på taktik och spelförståelse om just abstrakt tänkande är en svårighet, den personen kanske passar bättre som målvakt, där styrkor som detaljseende och hög koncentrationsförmåga blir tillgångar.�
Berätta för den bredvid:
1. Vad är din största ”aha” hittills?
2. Har du redan nu någon tanke om saker du behöver förändra i ditt ledarskap?
Presentatör
Presentationsanteckningar
Övning: Låt deltagarna reflektera i två minuter över vad de redan nu hört och vilka tankar om förändring hos sig själva som de får.
Se filmen
Presentatör
Presentationsanteckningar
Visa filmen (7.20 lång) utan avbrott. Om filmen inte startar när du klickar på bildspelet så finns filmen här https://www.youtube.com/watch?v=0kikfzoRmZk&feature=youtu.be
Samtalsunderlag– Rutiner och struktur1. Fundera! över tipsen som ges i
filmen, är det något du som ledare redan gör?
2. Fråga! Vad kan du förändra på nästa träning?
Presentatör
Presentationsanteckningar
Övning: Låt deltagarna fundera själv i två minuter över frågorna. Därefter, ge en signal och låt dem samtala i mindre grupper i cirka 10 minuter. Efter gruppsamtalen – efterfråga deltagarnas egna idéer och vad de tänker att det ska förändra på nästa träning. Fråga också om det har kommit frågor eller funderingar (frågor som du vet att de kommer få svar på lite senare under utbildningen kan du be att få återkomma till) Tips: Använd tillfället till att introducera Time-timern och använd den som tidigare för samtalen i mindre grupper.
1. Ha tydliga regler som alla barn känner till
2. Ha rutiner på träningen som gör att barnen känner igen sig
3. Skriv upp dagens planering i omklädningsrummet
4. Om det behövs, låt barnet ha samma plats/position varje gång i omklädningsrum, vid samlingar, på plan då rutin skapar trygghet
5. Dela upp barnen i mindre grupper
…fler tips på nästa sida
Tips till dig som ledare
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Tipsa ledarna med fler praktiska och konkreta tips som de kan börja använda direkt på träningen. Visa din whiteboard som ett exempel på hur du enkelt kan ta med dig utrustning som underlättar träningen.
6. Undvik övningar som ger lång väntan – använd sidoövningar
7. Använd rit-tavla för att visa övningar
8. Addera instruktioner stegvis i lekar och övningar
9. När du har gett instruktioner: Fråga barn i behov av tydlighet om de vet vad de ska göra
10. Var tydlig med hur lång tid en övning ska ta
11. Informera tydligt och med framförhållning om saker ska förändras.
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Tipsa ledarna med fler praktiska och konkreta tips som de kan börja använda direkt på träningen.
Modellen är inspirerad av Christian Bergbom (www.pedagogisktkapital) och fritt baserat på Bo Hejlskov Elvéns böcker om lågaffektivt bemötande
Utvärdera med hjälp av STOPP-modellen
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Betona att ett av de bästa sätten att bli bättre som ledare och att skapa en bra träningsmiljö för alla är att utvärdera. STOPP-modellen kan användas som stöd när du utvärderar hur träningen har gått och eventuella situationer som uppstod på träningen. När du är trygg i modellen kan du tillämpa den direkt under träning när en situation är på väg att uppstå för att bryta det som sker.
Budskap: Det finns tre faktorer som kan förklara det som hände: Du som ledare har gjort något som skapade situationen Barnet har vissa förutsättningar och om barnet överbelastas utifrån dessa uppstår stress med större risk för att situationer uppstår. Omgivningen var på ett sätt så att situationen uppstod Om du lär dig att identifiera orsaken vet du också vad du ska förändra och då blir det lättare att hantera situationen nästa gång. Gå igenom modellen kortfattat så att deltagarna är med på vad det innebär. Innan du låter deltagarna testa modellen kan det vara bra att ta ett konkret exempel, välj gärna ett som du känner dig bekväm med utifrån modellens steg.
• Vad gjorde du?• Hur var instruktioner, valet av övning, hur har du jobbat med positiv feedback, följde du regler
och överenskommelser, höll du dig till samma upplägg som ni brukar ha?
STOPP-modellen – Frågorna• Vad vet du om barnet?• Har barnet utmaningar med exempelvis instruktioner, tider, känslor, för hög eller låg energi,
beröring, starka sinnesintryck, koncentration, sociala situationer, hantera motgångar eller något annat?
• Hur var träningslokalen/ytan? Tänk på ljud, ljus, antal människor, hur stort utrymme ni hade, tillgång på utrustning med mera.
• Hur var människorna? Publik, föräldrar, motståndare/andra som tränade, domare etcetera? kan de ha påverkat situationen?
• Vad hände före? Fanns det saker tidigare under träningen/matchen som gjorde att det inte var optimalt, exempelvis samlingen i omklädningsrummet, någon som bröt mot en regel etc?
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Utgå ifrån de tre faktorerna och summera det du själv kan se som orsaker till att det blev som det blev. Ställ dig också frågan ”Vilka varningssignaler kan jag titta efter nästa gång?” Exempel På träningen uppstod det bråk mellan Gabriel och Hampus, igen Vad vet du om barnet?�Gabriel har svårt att hantera sin ilska, reagerar starkt på beröring, extra känslig när humöret är lågt och idag var han trött när han kom till träningen. Vad vet du om omgivningen? Hampus gillar att retas (brukar sparka och knuffas i kön) Vad gjorde du?�Valde en ny och svår övning som utmanade Gabriel, slarvade med gruppindelningen och lät barnen dela in sig själva, lät gruppen med Gabriel och Hampus träna utan närvarande vuxen medan jag hjälpte andra barn.
• Hur ska du som ledare göra?
STOPP-modellen – Framtidsplanering
• Vad har barnet för egna styrkor du kan använda?• Vilka behov behöver du ta hänsyn till
• Hur ska träningsmiljön vara?• Hur ska omgivande människor göra/vara?
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Utgå ifrån de tre faktorerna och summera det du själv kan se som orsaker till att det blev som det blev. Ställ dig också frågan ”Vilka varningssignaler kan jag titta efter nästa gång?”
• Barnet- Prata med barnet för att gemensamt komma överens om hur ni ska göra?
• Träningsgruppen- Prata med de eller dem som var med om situationen och kanske påverkade den eller
blev påverkade av den- Gå igenom värdegrund, regler och normer med hela träningsgruppen
• Föräldrar- Behöver barnets föräldrar återkoppling på det som hänt- Behöver de andra barnens föräldrar återkoppling på det som hänt
• Tränarkollegor- Kollegor i den egna gruppen som behöver ta del av din lärdom?- Kollegor i föreningen som behöver veta vad som hänt och kanske anpassa sitt ledarskap?
STOPP-modellen – Behov av uppföljning?
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Ibland behöver du också följa upp, informera eller liknanden utifrån det som hände.
Välj en situation du varit med om nyligen
1. Använd ”STOPP-modellen” och försök analysera vad som kan göras annorlunda för att situationen inte ska inträffa igen.
STOPP-modellen – Öva
Presentatör
Presentationsanteckningar
Övning: Nu är det din tur att testa modellen – men först ett praktiskt exempel. Låt deltagarna analysera en situation från sin egen träning, gärna med en tränarkollega om de finns i rummet. Låt detta ta ungefär 5-7 minuter, lite beroende på hur du ligger till i tid. När de har gjort övningen – fråga hur det gick – och om de tyckte att det var svårt så påminn om att de som ledare behöver träna på att använda modellen och att det oftast är lättast när en händelse precis har skett.
Se filmen
Presentatör
Presentationsanteckningar
Visa filmen ”Motivation, feedback och känsloärlighet”. Pausa vid frågan ”Hur gör du när barn inte lyssnar eller sitter still” Låt deltagarna prata med varandra i ett par minuter om frågan och skriva ner hur de kan göra i fortsättningen. Fortsätt därefter filmen. Om filmen inte startar när du klickar på bildspelet så finns filmen här https://www.youtube.com/watch?v=8GGKP78w5PU&feature=youtu.be
Fråga! Hur kan du hjälpa till och hålla energin uppe, fick du något tips eller har du egna tips?
Samtalsunderlag– Motivation, Feedback och Känsloärlighet
Presentatör
Presentationsanteckningar
Övning: Låt deltagarna samtala med varandra om hur de kan göra för att hålla igång energin under ett träningspass.
Tanke
KänslaBeteende
Fler tips till dig som ledare – känsloyttringar
1. Bekräfta känslan hos barnet ”Jag förstår att du blir arg…….
2. Var tydlig med vilket beteende som inte är okej och varför.
3. Prata om vad barnet kan göra istället när en liknande känsla kommer.
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Det finns en koppling mellan våra tankar, känslor och beteende vilket innebär att de triggar varandra. Om du har en begränsad impulskontroll har du svårare att stoppa överföringen från en känsla eller tanke vilket gör att beteende kommer snabbare än hos andra som har den här impulskontrollen. Istället för att skälla på beteendet (barnet har inte haft förmågan att hindra det att uppstå) bekräfta känslan som är orsaken (jag förstår att du är frustrerad). Var tydlig med vilket beteende som inte var okej (men det är inte okej att knuffas) och försök tillsammans med barnet att hitta ett annat beteende att aktivera vid dessa situationer (tio snabba fötter på stället, gå och drick lite vatten/ta frisk luft etc) Att lära sig nya saker kan vara utmanande, så barnet behöver troligen hjälp med att lära sig det nya beteendet. Exempel�När Sofie är trött och motståndaren dribblar förbi henne stiger hennes frustration. Ibland blir den så stor att hon blir så arg att hon slänger iväg klubban vilket inte är tillåtet. Tränaren och Sofie kommer överens om att Sofie ska prova att hoppa på stället när detta händer. Under träningarna hjälper tränaren Sofie att träna in det nya beteendet genom att så fort hon blir frustrerad ska titta på tränaren dom då visar att hon ska hoppa och samtidigt gör ett överenskommet tecken för ”hoppa”. När Sogie lärt sig sitt nya beteende räcker det med att hennes tränare signalerar till henne för att hon ska veta vad hon ska göra,
1. Kommer barnet tidigt, aktivera dem i väntan på start2. Ta tempen innan träningen genom att fråga hur dagen har varit3. Ge möjlighet till fysisk rörelse även under pauser, instruktioner etc
– exempelvis en stressboll4. Börja med övningar som barnen kan och gillar5. Varva högintensiva övningar med lite lugnare så att gruppens
energi balanseras6. Ge direkt och positiv feedback flera gånger under varje övning
…fler tips på nästa sida
Tips till dig som ledare
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Tipsa ledarna med fler praktiska och konkreta tips som de kan börja använda direkt på träningen. Om du tidigare inte visat stressbollen så kan du göra det nu.
7. Ha energi-boostare/mentorer som fokuserar på att sprida energi och positiv återkoppling
8. Använd kompis-beröm/hemlig kompis9. Ha en gemensam plan för hur ni ska göra om barnet blir
arg/frustrerad/trött10. Hjälp barnet att lära sig att förstå och hantera sina känslor11. Sitt/stå bredvid barnet när ni ska prata om exempelvis en konflikt
(istället för mitt emot)
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Tipsa ledarna med fler praktiska och konkreta tips som de kan börja använda direkt på träningen.
Se filmen
Presentatör
Presentationsanteckningar
Visa filmen utan avbrott. Om filmen inte startar när du klickar på bildspelet så finns filmen här https://www.youtube.com/watch?v=Zml-LT1j04A&feature=youtu.be
Samtalsunderlag– Relationer och bemötande 1. Fundera! över vad du som ledare
betyder för de aktiva?
2. Fråga! Måns pratar om 5-minuters samtalet, skulle det vara möjligt att inför i din grupp, eller har du något annat förslag?
Presentatör
Presentationsanteckningar
Övning: Låt deltagarna fundera i två minuter på egen hand och därefter samtala i grupp med varandra. Har du inte bytt grupper tidigare under kvällen kan det vara bra att rotera samtalsgrupper nu.
1. Lär känna barnet utanför idrotten2. Bekräfta barnets betydelse3. Ge barnet meningsfulla uppgifter (bära konor eller annat)4. Om barnet saknas på en träning – hör av dig och säg att barnet var saknat5. Berätta för föräldrarna vad som fungerat bra på träningen, ta dig tid att
berätta om framsteg, låt barnet få höra att du ger beröm till föräldrarna6. Var tydlig med information (tal och skrift) till föräldrar inför terminsstart,
matcher, läger osv7. Involvera barnets föräldrar i träningen – ta hjälp av dem på punkter där
det behövs
Tips till dig som ledareBra jobbat!
Presentatör
Presentationsanteckningar
Budskap: Tipsa ledarna med fler praktiska och konkreta tips som de kan börja använda direkt på träningen.
1. Vilka tips tar du med dig till nästa träning?
2. Kvarvarande frågor?
Presentatör
Presentationsanteckningar
Låt deltagarna reflektera över vilka knep de tar med sig och om de har någon fråga som ännu inte är besvarad. Finns det saker på förväntningar som inte är hanterade så har du utrymme att lyfta även dem.
Riksförbundet Attention www.attention.se
Kunskap, fakta, filmer etc. Exempelvis ”vad är ADHD” och ”vad är ASD” som fungerar att visa både för barn och vuxna.
Idrott för alla www.attention.se/Idrott
Goda exempel, filmerna
SISU Idrottsutbildarna www.sisuidrottsutbildarna.se
Utbildning, stöd till föreningen
Parasport www.parasport.se
Verksamhet för de som behöver mer anpassade villkor.
Kontaktuppgifter
Presentatör
Presentationsanteckningar
Avsluta med lite hänvisning om vart man som ledare kan vända sig.
