tsg 2009-726 rapport - transportstyrelsen · 2017. 5. 16. · diarienummer dokumenttyp sida tsg...

Diarienummer Dokumenttyp Sida

TSG 2009-726 Rapport 2

Datum Handläggare

2010-09-27 Tomas Fredlund



Datum Handläggare


��

��

��

��

��

��

��

�� !��

��

��

��

�� "�

��

�� !��

!�"�� #��

��

��

��

��

�� !��

��

��

��

��

�� #�

� �!��

��$��%&��

��!��$%��&& ��



Datum Handläggare


��'��(�%��)��&&��

��!��*��$%��

��+��(��(�%�)��&&��

'�(�� '�

"��$�� (�*�� (��$��&(��"�

"��,�� (�*�� (��($ �!��"�

"��-�$��$ �(�*��&.�/��"�

"��0��&��(��&&��($ �1��&(��*��

"� �,��)�� (��(��&&��($ � � ��

"��,��)�� (��(��&&��($ ��

"�"�2��*��(&&��*��$%��#�

"��3��$��%�� .��$$ ��#�

"��2��$��1��&(��*��(�%�1��*��(�%��$(��

��%��($$ ��(��#�

"��#�4(��$ � �&(��

)�� #�� #�� !��



Datum Handläggare


(�� I och med tillkomsten av Transportstyrelsen har nya möjligheter till trafikslagsövergripande samarbete uppstått. Transportstyrelsens ledningsgrupp har gett Vägtrafikavdelningen i uppdrag att tillsammans med de övriga avdelningarna kartlägga och beskriva myndighetens arbete med skade-, olycks-, tillbuds-, och incidentdataverksamhet. Syftet med kartläggningen är att identifiera möjliga samverkansområden med potential för effektivisering, förenkling eller förbättring av verksamheten i andra avseenden. Kartläggningen i denna rapport beskriver verksamheternas uppdrag, resurser och arbetsuppgifter, verktyg för verksamheten samt väsentliga begrepp och definitioner. Efter kartläggningen vidtar en jämförelse som mynnar ut i en beskrivning av tio möjliga samverkansområden. Vissa samverkansområden berör definitioner eller hur definitioner tillämpas i statistiken. Syftet med att samverka inom sådana områden är att söka förbättra statistikens jämförbarhet och kvalitet. Andra samverkansområden syftar till internt lärande inom organisationen, såsom hur våra olika säkerhetsanalyser stödjer tillsynsverksamheten eller om vi kan fånga, lagra eller bearbeta data på ett mer effektivt eller ändamålsenligt sätt. Till sist beskrivs även samverkansområden som berör Transportstyrelsens relationer till andra myndigheter. Då flera av Transportstyrelsens avdelningar var för sig samarbetar med samma myndigheter finns det skäl att jämföra hur dessa samarbeten går till. På så vis kan avdelningarna i förlängningen agera enhetligt och därmed uppfattas som delar av en och samma myndighet – Transportstyrelsen.

�



Datum Handläggare


�� I och med tillkomsten av Transportstyrelsen har nya möjligheter till trafikslagsövergripande samarbete uppstått. Ett samarbete som kan användas för effektivisering, förenkling och förbättring av verksamheten. I mitten av april 2009 skickade Vägtrafikavdelningen, Strategienheten (då Statistik- och analysenheten) ett brev med ett antal frågor rörande hantering av olycks- och skadestatistik till avdelningarna för de övriga tre trafikslagen och till utvecklingsavdelningen. Av svaren framkom att det finns olika sätt att hantera frågorna. Såväl avdelningarnas roller som syftet med hanteringen av sådan information skiljer sig åt. TS ledningsgrupp gav då Vägtrafikavdelningen i uppdrag att tillsammans med de övriga avdelningarna kartlägga och beskriva myndighetens arbete med skade-, olycks-, tillbuds-, och incidentdataverksamhet. Arbetet skulle även omfatta analysverksamheten. Syftet med kartläggningen var att därefter identifiera möjliga samverkansområden. Uppdraget bestod av tre delar. Först en kartläggning av hur avdelningarna arbetar inom området, därefter en beskrivning av skillnader och likheter och slutligen förslag till samverkansområden. Denna rapport är uppdelad enligt dessa tre delområden. Kapitel 2 – 5 tillsammans med bilagan utgör kartläggningen av verksamheternas olika delar. Kapitel 6 beskriver skillnader och likheter mellan avdelningarna och slutligen föreslås ett antal möjliga samverkansområden i kapitel 7. Arbetet har utförts av en projektgrupp bestående av Eva-Lotta Högberg, Järnvägsavdelningen, Henrik Lundberg, Simone Tuft och Gerd Lundberg, Luftfartsavdelningen, Jan Ifver och Tomas Fredlund (projektledare), Vägtrafikavdelningen, Richard Blomstrand, Alexander Johansson, Anders Wissler, Sjöfartsavdelningen, Helen Axelsson, Utvecklingsavdelningen. Projektarbetet har avrapporterats till en styrgrupp bestående av Birgitta Hermansson-Ylvén, vägtrafikdirektör, och Bengt Sjöö, enhetschef Vägtrafikavdelningen, Strategienheten.



Datum Handläggare


�� Kapitlet beskriver främst de olika avdelningarnas uppdrag inom skade-, olycks-, tillbuds- och incidentdataverksamhet, hur uppdraget är formulerat och vilket regelverk som är styrande.

��*+��+ �� Telefonberedskapen inom Transportstyrelsens järnvägsavdelning tar emot, registrerar och analyserar anmälningar om ca 600 spårbundna olyckor, tillbud och andra väsentliga fel och brister i säkerhetshänseende per år. Analysenheten genomför en bedömning av huruvida de anmälda händelserna är anmälningspliktiga, de riskvärderas och vid personskador utförs även en s.k. skadekontroll hos polis i statistiksyfte. Misstänkta självmord/obehöriga spårbeträdanden kontrolleras med polis som klassificerar händelserna som självmord, olycka eller okänt (de sistnämnda räknas som olyckor i statistiken). De slutsatser analysenheten drar av utförd riskvärdering används som planeringsunderlag av andra enheter inom avdelningen som utfärdar tillstånd till verksamhetsutövare samt utför tillsyner. Stöd för mottagandet av händelseanmälningar finns i Järnvägslagen (2 kap 6 §) och Förordningen (20 §) om undersökning av olyckor och i avtal med Statens haverikommission, SHK som i sin tur har stöd i Lagen om undersökning av olyckor och, även de, i Förordningen om undersökning av olyckor. En delmängd av de anmälningspliktiga händelserna anmäls av telefonberedskapen vidare till SHK som tar beslut om händelsen ska utredas enligt Lagen och Förordningen om undersökning av olyckor. Järnvägsavdelningen utför inga utredningar av olyckor/tillbud, utan det åligger verksamhetsutövarna inom ramen för deras säkerhetsstyrningssystem. I Järnvägsförordningen (2 kap 1 §) anges att Transportstyrelsen årligen ska rapportera tillbaka till SHK vilka åtgärder som vidtagits med anledning av säkerhetsrekommendationer som riktats till styrelsen under det gångna året. Järnvägsavdelningens analysenhet tar emot och besvarar remissutgåvor samt slutliga utredningsrapporter (innehållande rekommendationer) från SHK efter en avdelningsintern konsultation och ibland också efter att ha konsulterat verksamhetsutövare. Därutöver bistår analysenheten vid behov SHK med faktauppgifter och underlag till pågående utredningar. Varje nationell säkerhetsmyndighet ska enligt järnvägssäkerhetsdirektivet (införlivat i Järnvägsförordningen (2 kap 3 §)) årligen lämna in en rapport om säkerhetsläget inom järnväg till Europeiska järnvägsbyrån, ERA. Rapporten ska delvis baseras på säkerhetsrapporter som järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare årligen ska lämna till tillsynsmyndigheten (införlivat i



Datum Handläggare


Järnvägslagen (2 kap 5 a §)). Därutöver ska rapporten till ERA innehålla uppgifter om Transportstyrelsens (och regeringens) arbete såsom viktiga förändringar i regelverk och erfarenheter från järnvägsavdelningens tillsynsarbete. Säkerhetsrapporterna som samlas in från verksamhetsutövarna utgör även underlag till den olycksstatistik som järnvägsavdelningen lämnar till Trafikanalys (tidigare SIKA). För det ändamålet samlas även olycksuppgifter från trafikutövare inom tunnelbana och spårväg in (omfattas inte av järnvägssäkerhetsdirektivet). Trafikanalys publicerar uppgifterna som officiell statistik (Bantrafikskador) och vidarerapporterar även uppgifterna till den europeiska statistikmyndigheten Eurostat. Järnvägsavdelningen har ett treårigt avtal med Trafikanalys (skrivet med SIKA och bör därför uppdateras) för leverans av statistik. Analysenheten representerar Transportstyrelsen i ERA:s arbetsgrupp för gemensamma säkerhetsindikatorer och gemensamma säkerhetsmål. Regelverk som styr eller ger stöd för analysenhetens och telefonberedskapens uppdrag:

• Förordning (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen • Järnvägslagen (2004:519) • Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg • Järnvägsförordning (2004:526) • Förordning (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg • Förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor • Lagen (1990:712) om undersökning av olyckor (indirekt, eftersom det är

SHK som styrs av detta regelverk) • Järnvägssäkerhetsdirektivet 2004/49/EG samt ändring 2009/149/EG • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 91/2003 av den 16

dec. 2002 om järnvägstransportstatistik • Föreskrift (JvSFS 2008:1) om olycks- och säkerhetsrapportering för

järnväg • Föreskrift (JvSFS 2008:2) om olycksrapportering för tunnelbana och

spårväg • Avtal med SIKA (Trafikanalys) till och med 2011-06-30 • Avtal med SHK • Muntlig överenskommelse med MSB om att från MSB erhålla årlig

uppgift om antal anmälda farligt gods-händelser som uppfyller RID-S 1.8.5.



Datum Handläggare


��$�� Luftfartsavdelningen svarar för hantering av inkommande händelserapporter som lämnas i enlighet med det s.k. händelserapporteringsdirektivet (EG-direktiv 2003/42 om rapportering av händelser inom civil luftfart). Årligen inkommer ca 6 000 rapporter om ca 4 200 enskilda händelser till Luftfartsavdelningen. Direktivet har införts i svensk rätt genom luftfartslagen och luftfartsförordningen. Enligt luftfartsförordningen (10 kap 11 §) ska Transportstyrelsen hantera det system som behövs för att samla in, utvärdera, bearbeta, lagra, skydda och sprida information om händelser som rapporteras. Insamlade rapporter ska lagras i en databas hos Transportstyrelsen. Närmare bestämmelser om händelserapportering finns bl.a. i föreskrifter LFS 2007:68 om rapportering av händelser inom civil luftfart. I vilken stat en händelse eller olycka ska rapporteras bestäms av registreringsstaten. Sverige tar således emot rapporter om händelser som inträffar med svenskregistrerad luftfart oavsett var händelsen inträffar. Inom luftfartsavdelningen bereds också haverier och allvarliga tillbud inom civil luftfart. I uppdraget ingår att koordinera kontakterna mellan Statens haverikommission och luftfartsavdelningen samt att bereda rekommendationer som är ställda till Transportstyrelsen och rör luftfart i SHK:s rapporter. Luftfartsavdelningen svarar för analys för lagring och analys av händelsedata, beredning av haveriärenden och analys- och utredningsarbete inom avdelningens ansvarsområde. Regelverk som styr verksamheten och rapportering

• Luftfartslagen (2010:500) • Luftfartsförordningen (2010:700) • Lagen (1990:712) samt förordningen (1990:717) om undersökning av

olyckor (indirekt, eftersom det är SHK som styrs av dessa två regelverk) • Direktiv (EG 2003/42) om rapportering av händelser inom civil luftfart • Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG av den 13 juni 2003

om rapportering av händelser inom civil luftfart • Rådets direktiv 94/56/EG av den 21 november 1994 om grundläggande

principer för utredning av flyghaverier och tillbud inom civil luftfart (Direktivet är föremål för en omfattande översyn och en ny EU-förordning om olycksutredningar inom civil luftfart förväntas beslutas under hösten 2010)

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för



Datum Handläggare


luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG

• Kommissionens förordning (EG) nr 1321/2007 av den 12 november 2007 om genomförandebestämmelser för att i ett centralt upplag integrera information om händelser inom civil luftfart som utbyts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG

• Kommissionens förordning (EG) nr 1330/2007 av den 24 september 2007 om genomförandebestämmelser för spridning till berörda parter av information om händelser inom civil luftfart, i enlighet med artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG

��(,#�� Utredningsenhetens (SFu) huvudsakliga uppgift är att utreda och analysera sjöolyckor, tillbud och avvikelser som inträffar med svenska handels- och fiskefartyg samt med utländska handels- och fiskefartyg i svenska vatten. SFu har också att till SHK rapportera samtliga inkommande olycks- och tillbudsärenden. Bland uppgifterna ingår också att på eget eller organisationens initiativ utföra avgränsade analyser. SFu statistikbehandlar alla händelser och ger årligen ut statistiksammanställningar som omfattar olyckor, tillbud och personskador. Årligen inkommer ca 250 rapporter till sjöfartsavdelningens utredningsenhet. Alla mycket allvarliga olyckor samt utsläpp ska av SFu i olika sekvenser läggas in i IMO:s databas GISIS samt även rapporteras till EMSA:s databas EMCIP. Alla händelser som kommer till SFu:s kännedom ska registreras, statistikföras och läggas in i sjöolycksdatabasen SOS. Sedan starten1985 finns cirka 7 500 ärenden inlagda i SOS. SFu är drivande i INSJÖ (INcidentrapportering till SJÖss) vilket är ett samarbete mellan Sjöfartsavdelningen, Sveriges Redareförening och de tre fackföreningarna inom sjöfartsnäringen. INSJÖ har kommit till för att de avvikelserapporter som kommer från fartygen till rederiernas säkerhetsansvariga (person med tilldelat ansvar) av dessa frivilligt och anonymt ska kunna vidarebefordras till en databas. Det inrapporterade materialet, som annars inte skulle ha kommit till SFu:s kännedom, ska dels kunna vara en informationskälla till näringen och dels kunna ligga till grund för SFu:s analyser och dess ansträngningar att hitta trender i olycksförebyggande syfte. Det författningsstöd som styr SFu:s verksamhet är:

• Lag (1990:712) om undersökning av olyckor • Förordning (1990:717) om undersökning av olyckor • Sjölag (1994:1009)



Datum Handläggare


• Kungörelse (1991:5) med föreskrifter om rapportering av sjöolyckor och anmälan om sjöförklaring

• IMO MSC/Circ. 953, Reports on marine casualties and incidents • IMO MSC-MEPC. 3/Circ.2

Fartygstekniska enheten (SFtb) Båtlivssektionen. Målet i regleringsbrevet för antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor en halvering mellan 1998 och 2007 har inte uppnåtts.

Som jämförelse med några andra länder med båtliv kan man använda antalet omkomna per 100 000 båtar. 2004 2005 2006 2007 2008

Finland 7 6,4 7,7 7,1 Norge 11 7,5 7,5 3 Sverige 4,2 4,7 4,7 4,9 5,5 Storbritannien 5 6, 1 9,6 USA 5,3 5,4 5,6 5,3 Kunskaperna om varför olyckor inträffar har brister. Det saknas tillräcklig kännedom om vilka olyckorna är. Detaljerna i kända olyckor är ofta otillräckligt undersökta. Förutsättningarna för att utföra en meningsfull analys och ett välgrundat förebyggande arbete är alltså mindre goda innan SIRS-systemet tas i reguljär drift. Detta väntas ske inför 2011 års båtsäsong. Årligen redovisar JRCC 700 till 1 000 sjöräddningsfall med fritidsbåtar. Indikationer på säkerhetstillståndet hos befintliga båtar kan fås från den databas där Svenska Båtunionens 900 besiktningsmän registrerat resultatet av ett stort antal frivilliga säkerhetsbesiktningar. Stora mänskliga och samhällsekonomiska värden kan sparas genom att olyckor förebyggs. Nya fritidsbåtar ska uppfylla gällande föreskrift med krav om säkerhet, miljö m m baserad på EG:s fritidsbåtsdirektiv. Efterlevnaden av kraven är dålig hos importörer, utländska och svenska tillverkare. Små och medelstora tillverkare har stora problem p.g.a. komplexiteten i regelverket. Båtar som importeras från tredje land ska CE-märkas. Författningsstöd m.m. som styr SFtb:s verksamhet är:

1972 1998 2004 2006 2008 Båtbestånd 505 000 718 000 750 000 780 000 Omkomna 120 42 30 35 43



Datum Handläggare


• Regleringsbrevet för budgetåret 2010 avseende transportstyrelsen • Sjösäkerhetsrådets verksamhetsförklaring • Förordning (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen • Produktsäkerhetsförordning (2004:469) • Förordning (2005:893) om marknadskontroll av varor. • Förordning (1996:53) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar • Europaparlamentets och Rådets förordning 765/2008 om krav för

ackreditering och marknadskontroll. Här ställs krav på att myndigheten som har tillsyn över produkter enligt ett direktiv ska ha underlag för riskbaserad tillsyn samt att en marknadskontrollplan ska utarbetas och sändas in till EG-kommissionen.

• Europaparlamentets och Rådets förordning 2996/2004 om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen.

�!�-�� Transportstyrelsens utvecklingsavdelning hanterar i dagsläget inga data gällande de fyra trafikslagens skade-, olycks-, tillbuds- och incidentverksamhet. Däremot hanteras all trafikstatistik gällande luftfartsområdet på avdelningen. Insamlingen av trafikstatistiken styrs av Luftfartsstyrelsens föreskrifter LFS 2007:70. Utvecklingsavdelningen rapporterar också vidare uppgifter gällande luftfartens trafikstatistik till Trafikanalys, Eurostat, ICAO och SCB. Rapporteringen regleras bland annat av:

• Förordning EG 1358/2003 om genomförande av statistisk rapportering av lufttransport

• Förordning EG 437/2003 om statistisk rapportering om luftfartstransport • Förordning EG 546/2005 om anpassning av Europaparlamentets och

rådets förordning (EG) nr 437/2003 med avseende på tilldelningen av koder för rapporterande land och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1358/2003 avseende uppdatering av förteckningen över flygplatser i gemenskapen.

I myndighetens arbetsordning beskrivs Utvecklingsavdelningens ansvarsområden som i vissa delar relaterar till statistikområdet. Bland dessa återfinns bland annat att utarbeta föreskrifter inom luftfartsområdet som avser statistik samt att analysera transportmarknadens utveckling. I Utvecklingsavdelningens arbetsordning preciseras Enheten för omvärldsanalys och marknads ansvarsområden vilka utgörs bland annat av:

• Transportstyrelsens trafikslagsövergripande omvärldsanalys • Analys och återrapportering av Transportstyrelsens bidrag till

uppfyllandet av de transportpolitiska målen • Föreskrifter inom luftfartsområdet som avser bland annat statistik



Datum Handläggare


• Verksamhet som rör statistik och statistikproduktion • Prognosverksamhet • Marknads- och konkurrensbevakning • Förvaltning av myndighetens "datalager".

Enheten är också sammankallande i det myndighetsövergripande statistiknätverket. Transportstyrelsen ingår som en av femton myndigheter i E-delegationen som tillsattes 2009 och som under fem år ska driva utvecklingen av e-tjänster i syfte att effektivisera den offentliga sektorn. Detta ska bland annat ske genom att underlätta och minska privatpersoners och företags administrativa börda. Inom området e-förvaltning redovisades ett uppdrag, som drevs från Utvecklingsavdelningen och som fanns med i Transportstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2009, i slutet av oktober 2009. Där framkom att de e-tjänster som idag erbjuds till största delen omfattar beställningar, ansökningar, informationssökning, informationsinhämtning samt åtkomst till egna person- eller organisationsuppgifter. Det finns också betallösningar och möjlighet till viss elektronisk bekräftelse på utfört ärende. Pågående utvecklingsarbeten rör exempelvis:

• Utveckling av e-tjänster och webblösningar med olika val av säkerhetslösningar för medborgare, näringsliv och myndigheter

• Satsningar för att öka graden av e-lösningar sker genom åtkomst till regler och föreskrifter, register samt i yrkestrafik och körkortsprocessen

• Satsningar för att öka graden av e-betalningar sker inom körkort, fordon, och yrkestrafiken

• Inrapporteringsmöjligheter avseende händelser i trafik inom de olika trafikslagen.

Det kommande utvecklingsarbetet innefattar framtagande av handlingsplan, samordning av genomförande och utveckling av IT-lösningar och plattformar.

��"+ �� Från och med den 1 januari 2009 har Transportstyrelsen huvudmannaskapet för STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Strategienheten på Vägtrafikavdelningen har sedan dess ansvaret för att utveckla och förvalta olycks- och skadestatistiksystemet STRADA så att det blir ett rikstäckande system för rapportering av skador och olyckor i vägtrafiken, som ger ett bra beslutsunderlag för olika aktörer inom området. Strategienheten har också som uppdrag att genomföra och presentera analyser inom (väg)trafiksäkerhetsområdet. Årligen rapporterar polisen ca 18 000



Datum Handläggare


personskadeolyckor och sjukvården ca 32 000 skadade personer till STRADA-databasen. Som bakgrund kan det nämnas att regeringen 1996 gav Vägverket i uppdrag att införa ett nytt informationssystem för skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. I uppdraget ingick att även inkludera fallolyckor bland gående. Syftet var bl.a. att få ett system som kan stödja trafiksäkerhetsarbetet på central, regional och lokal nivå. Arbetet med att ta fram det nya informationssystemet bedrevs först i projektform. År 2003 ersatte STRADA det tidigare systemet OLY. I huvudbetänkandet av transportstyrelseutredningen (SOU 2008:44) föreslog utredaren att ansvaret för förvaltningen och utvecklingen av STRADA borde föras över till Transportstyrelsen från Vägverket. Samtidigt menade utredaren att kopplingen mellan de djupstudier på dödsolyckor som Vägverket genomför med STRADA inte var av den art att dessa måste tillhöra samma organisation. Djupstudierna bör vara ett underlag för Vägverkets avvikelsesystem medan STRADA naturligen hör hemma hos tillsynsmyndigheten. Samtliga 21 polismyndigheter registrerar till STRADA de personskadeolyckor inom vägtransportområdet som kommer till polisens kännedom. Detta regleras i kungörelsen (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor. Enligt 3 § får Transportstyrelsen efter samråd med Trafikanalys och RPS meddela ytterligare föreskrifter som behövs för rapporteringen. Trafikanalys är den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken inom transport- och kommunikationsområdet. Sedan 2003 baseras officiell statistik om vägtrafikskador på den polisrapporterade informationen som finns i STRADA. Förhållandet mellan Transportstyrelsen och Trafikanalys är reglerat i avtal. Även 51 av landets 67 akutsjukhus registrerar in skadefall i STRADA. Som grund för denna registrering finns överenskommelser mellan respektive sjukvårdshuvudman eller akutsjukhus och Transportstyrelsen. I överenskommelsen regleras sjukvårdens respektive Transportstyrelsens åtaganden. För att få registrera enskilda individers skador och olycksberättelser krävs ett informerat samtycke från varje patient. Under 2010 kommer en fristående konsult få i uppdrag att bl.a. se över möjligheten att denna verksamhet författningsregleras.



Datum Handläggare


I regeringens proposition Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 2008/09:93) fastslås att etappmålet för allvarligt skadade i vägtrafiken ska mätas med hjälp av STRADA-sjukvård. Det är den enda källa som finns för att på ett tillförlitligt sätt kunna beräkna antalet allvarligt skadade.

Transportstyrelsen ska enligt sin instruktion (2008:1300) årligen bistå Trafikanalys i dess uppdrag att till regeringen redovisa en uppföljning av de transportpolitiska målen. En sammanfattning av de lagar som styr eller ger stöd för Strategienhetens uppdrag är:

• Kungörelse (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor

• Lag (1990:712) om undersökning av olyckor samt Förordning (1990:717) om undersökning av olyckor (indirekt, eftersom det är SHK som styrs av dessa två regelverk).

Strategienheten gör inga bedömningar av de registrerade olyckorna avseende allvarlighetsgrad. Transportstyrelsen har idag ingen anmälningsplikt till SHK gällande vägtrafikolyckor. Det är polisens skyldighet att informera SHK om allvarliga vägtrafikolyckor. Enheten har inte några upparbetade kanaler att förse tillsynsverksamheten med uppgifter från STRADA. Inte heller utförs några utredningar av olyckor eller tillbud. I verksamhetsplaneringen för 2010 har Strategienheten ett uppdrag att utveckla ett arbetssätt som tillser att analysverksamheten kommer sakenheterna till del. �

�



Datum Handläggare


�� Kapitlet beskriver hur avdelningarna utför sina uppdrag, resurser för detta och vilka huvudsakliga rutiner som tillämpas.

��*+��+ �� Analysenheten består idag av 6 medarbetare (inklusive enhetschef) med blandad formell kompetens. Cirka tre årsarbetskrafter används till olycksdatarelaterade uppgifter såsom registrering, riskvärdering/analys, personskadekontroll och statistik. Två medarbetare har operativ erfarenhet (tågtrafikledare, ombordpersonal, bangårdspersonal, utredning av olyckor) medan övriga fyra har akademisk kompetens (civilingenjörer, företagsekonom, systemvetare). Total budget för enheten är ca 11 miljoner kronor, varav 6,8 miljoner är en transferering till Statens haverikommission och 4 miljoner är lönekostnader. Sex medarbetare på järnvägsavdelningen (från analysenheten, järnvägsföretagsenheten och infrastrukturenheten) turas om ha telefonberedskap. Telefonberedskapen har ingen egen budget, de tre berörda enheterna har avsatt tid i sin respektive verksamhetsplanering för telefonberedskap. De ca 600 händelser per år som anmäls till telefonberedskapen registreras och riskvärderas under ett möte som hålls en gång i veckan (telefonberedskapen upprätthålls av en person under en vecka). På ”veckomötet” deltar den som haft telefonberedskapen samt representanter från tillsynsenheter, analysenheten och oftast en deltagare med MTO-kompetens. Ibland skickar veckomötet vidare information om händelser direkt till andra avdelningsinterna enheter för en snabb bedömning av om avdelningen bör vidta en omedelbar åtgärd (t.ex. ett förbud eller ett föreläggande). Men i de flesta fall dokumenteras slutsatserna av veckomötena i en avdelningsintern rapport som distribueras tertialvis. Idag används JAS som avdelningens händelseregister samt W3D3 (fr.o.m. 2009-01-01, dessförinnan användes Diabas) som ärendehanteringssystem. Därutöver används excelark för att dokumentera riskvärderingar av händelser och Transportstyrelsens hemsida för att underlätta statistikinlämning/rapportering. Ett utvecklingsprojekt pågår för att ersätta JAS med ett nytt stödsystem, TRAP Händelseregister. TRAP kommer när det blir färdigt att underlätta både för verksamhetsutövare och för egen personal, och erbjuda e-förvaltningstjänster. SHK-ärenden hanteras så att en koordinator utses när SHK fattar beslut om att utreda en händelse. Koordinatorn har till uppgift att svara för kontakten mellan SHK och Transportstyrelsen. Koordinatorn följer utredningen under tiden den pågår och sprider information internt inom avdelningen och koordinerar även



Datum Handläggare


avdelningens remissvar på SHK:s rapportutkast. När slutrapporten är publicerad svarar koordinatorn för beredning av ett besked till SHK vilka åtgärder avdelningen vidtagit med anledning av givna rekommendationer. Uppgifterna som ligger till underlag för den rapport som lämnas till ERA i september och den statistik som lämnas till Trafikanalys i juni samlas in i mars/april varje år. Uppgiftslämnarna kan välja mellan att rapportera via Transportstyrelsens hemsida, via e-post eller vanlig post. Blanketter för ändamålet finns tillgängliga på Transportstyrelsens hemsida. Hjälp för rapporteringen finns även i vägledningar till föreskrifterna JvSFS 2008:1 och JvSFS 2008:2. En ändring av järnvägssäkerhetsdirektivet innebär att JvSFS 2008:1 behöver uppdateras, en uppgift för Transportstyrelsen under 2010/2011. Analysenheten producerar rapporten till ERA vilket även innebär insamlande av uppgifter från övriga interna enheter. Som stöd för arbetet Transportstyrelsen i ERA:s arbetsgrupp för gemensamma säkerhetsindikatorer och gemensamma säkerhetsmål finns ett branschråd. Branschrådet för järnväg, tidigare kallat ERA-sekretariatet, är ett svenskt forum som behandlar järnvägsfrågor ur ett nationellt perspektiv. Forumet har som syfte att dels fånga upp den svenska järnvägsbranschens behov för att kunna påverka hur regleringen av järnvägen i Europa utformas, dels för att informera branschen om hur arbetet med regleringen fortskrider. För mer information se http://www.transportstyrelsen.se/sv/Jarnvag/branschradet/om-branschradet/. Rutiner: IR 004 Telefonberedskapen IR 015 Kontakter med SHK Mall från ERA för årsrapport Vägledningar till JvSFS 2008:1 och JvSFS 2008:2 SHK-avtal SIKA/Trafikanalys-avtal Strategi för ERA-arbete Under framtagande: IR för personskadekontroller

��$�� En ny organisation som berör analysverksamheten trädde i kraft under sommaren 2010. Detta inträffade i ett sent skede i detta kartläggningsprojekt och organisationsförändringen påverkar inte de förslag till samverkansområden som redovisas i kapitel 7. Vi har därför inte arbetat in en beskrivning av den nya organisationen i denna rapport. Luftfartsavdelningen tog under 2009 emot ca 6 000 händelserapporter som avsåg ca 4 000 enskilda händelser (varje händelse kan rapporteras av flera inblandade).



Datum Handläggare


Varje händelserapport handläggs enligt en process som innebär att händelsen omedelbart bedöms enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. Om den rapporterade händelsen är av sådan art att den omfattas av lagen vidarebefordras rapporten till Statens haverikommission för beslut om eventuell utredning. Inom 72 timmar från att rapporten kommit in till luftfartsavdelningen ska händelsen kategoriseras och allvarlighetsgraden bedömas. I vissa fall kan ytterligare faktainsamling bli aktuell. Information om händelsen matas in i databasen ECCAIRS enligt en internationell taxonomi. Händelser som är särskilt allvarliga eller bedöms vara av omedelbart intresse för tillsynsverksamheten vidarebefordras till berörd inspektör. Haveriärenden hanteras så att en koordinator utses när SHK fattar beslut om att utreda en händelse. Koordinatorn har till uppgift att svara för kontakten mellan SHK och Transportstyrelsen. Koordinatorn följer utredningen under tiden den pågår och sprider information internt inom avdelningen i den mån det behövs och svarar också för att bereda yttrandet över SHK:s rapportutkast. När slutrapporten är publicerad svarar koordinator för beredning av eventuella rekommendationer i rapporten. Statistik från händelserapporteringen publiceras var tredje månad i luftfartsavdelningens publikation Flygtendenser. Dessutom är målsättningen att statistik och trender presenteras varje månad i luftfartsavdelningens ledningsgrupp.

��(,#�� Utredningsenheten består idag av fyra årsanställda varav tre är utredare/analytiker och en är bland annat statistikhandläggare. Total budget för enheten är omkring 9 miljoner kronor varav cirka 50 procent skall täcka kostnader för SHK:s utredningar. Samtliga ärenden som kommer in till utredningsenheten skickas till SHK för bedömning om utredning. Utredningsenheten förmedlar rekommendationer som SHK har ställt till berörd enhet inom sjöfartsavdelningen. Efter besvarande av rekommendationen förmedlar utredningsenheten svaret till SHK. Samtliga utredare/analytiker är sjökaptener med varierande sjötid bakom sig i olika befattningar. Utredningsenheten hanterar omkring 250 ärenden per år varav ca 12-15 mynnar ut i en utredningsrapport. Övriga ärenden blir föremål för en mindre utredning och information från bl. a. blanketthäftet ”rapport om sjöolycka” bearbetas och kodas på Sjöolyckssystemet SOS indatablankett varefter inmatning sker i SOS. När ärendet har slutbehandlats hämtas slutrapport från SOS och läggs i ärendet ad acta.



Datum Handläggare


En koordinator utses när SHK fattar beslut om att utreda en händelse. Koordinatorn har till uppgift att svara för kontakten mellan SHK och sjöfartsavdelningen. Koordinatorn följer utredningen under tiden den pågår och sprider information internt inom avdelningen i den mån det behövs och svarar också för att bereda yttrandet över SHK:s rapportutkast. FRO (Faktabaserad resursoptimering) är ett arbete som SFu nyligen har startat där man hämtar data från bland annat SOS, SITS (Sjöfartsavdelningens Tillsynssystem), SIRENAC (Paris Mou databas för hamnstatskontroller) och INSJÖ (Sjöfartens anonyma tillbudsrapporteringssystem) för att kunna jämföra orsaker och faktorer till olyckor med brister som har hittats vid tillsynen av fartyg. Därmed finns möjligheten att styra tillsynen till eventuella problemområden som har identifierats vid olyckor. Båtlivssektionen består idag av fyra årsanställda med en budget på 12 miljoner kronor. Ca 0,5 åa inom sektionen hanterar haveriutredning, analys- och statistik inom båtlivet. Omkring 1500 händelser sållas och några hundra händelser beräknas att hanteras i systemet SIRS. Hantering av händelser kommer troligen att öka. Båtlivssektionen utreder närmare eller deltar i utredningar av olyckor, t ex biträder Polisen, ca en gång per år. SHK intresserar sig endast undantagsvis för fritidsbåtsolyckor. Informationsinhämtning och dokumentering sker genom:

• Pressbevakning • Privatpersoner • JRCC:s dokumentation av sjöräddningsinsatser (DiscoSAR hos SjöV) • Samverkan med MSB • SSDF (Svenska Sportdykarförbundet) • RAPEX (Rapid exchange information….) där information om farliga

produkter utbyts med EG:s medlemsländer sinsemellan och med Kommissionen

• Marknadskontroll • Återkoppling från båtorganisationer

Den tillsyn i form av marknadskontroll som sker baseras på information om olyckor, händelser och rapporter om avvikelser från kraven i EG:s fritidsbåtsdirektiv. De aktiviteter som på detta sätt påverkar säkerheten är ytterst blygsamma. I stället används information och påverkan på attityder och beteende via TV, hemsida, broschyrer och annan kommunikation med allmänheten, bildningsförbunden, båtlivet, pressen och båtbranschen.



Datum Handläggare


RAPEX-åtagandet innebär att allvarliga avvikelser från kraven i EG:s fritidsbåtsdirektiv meddelas tillverkarlandets myndighet och de länder där båttypen kan ha sålts. Det är dock inte fråga om någon egentlig jourverksamhet och medför inte några utryckningar eller snabba åtgärder på fältet.

�!�-�� Utvecklingsavdelningen består av 27 medarbetare fördelade på tre enheter. Enheten för omvärldsanalys och marknad, med tio medarbetare, ansvarar bland annat för verksamhet som rör statistik, statistikproduktion, prognoser samt i vissa delar förvaltning av myndighetens datalager. Statistikarbetet rör till exempel mottagning, bearbetning och inläsning av de rörelser som flygplatserna och Swedavia rapporterar in på månads- eller veckobasis. Sammanställningar av trafik- och olycksstatistik görs bland annat till årsboken Luftfart som Trafikanalys ger ut i juni varje år men också för inrapportering till Eurocontrol. Inom dessa områden arbetar en person som ansvarar för insamling och viss kvalitetssäkring och publicering samt två statistiker. Enhetens budget ligger för 2010 på omkring 9 miljoner kronor varav drygt 7 miljoner kronor utgör personalkostnader.

��"+ �� Strategienheten har ca 22 årsarbetskrafter varav ca 11 årsarbetskrafter är nära knutna till STRADA-verksamheten. Två konsulter tillkommer och den totala ”STRADA-budgeten” på ca 26 miljoner kronor fördelar sig enligt:

• Lön/personalkostnad: 7,4 miljoner kronor inkl. arbetstid i utvecklingsprojekten (6,2 Mkr exkl. arbetstid i utvecklingsprojekten).

• Ersättning till sjukvården: 9 miljoner kronor. • Utvecklingsprojekten: 4,4 – 4,5 miljoner kronor + personalkostnader 1,2

miljoner kronor. • Övriga kostnader 5,2 – 5,3 miljoner kronor (utbildningar som hålls för

externa användare, resor, konsult utöver utveckling, IT-kostnader, telefoni mm).

Under år 2009 och 2010 har en intensiv programutveckling ägt rum som är kostnadsdrivande. Utvecklingsprojektens budget ligger under ett normalt år på hälften mot år 2010, ca 2 – 2,5 miljoner kronor i konsultkostnader plus 0,5 – 0,7 miljoner kronor i personalkostnader. Med informationssystemet STRADA avses här hela processen från insamlande av uppgifter om skadade och olyckor via polis och sjukvård, registrering och överföring till en nationell databas, kvalitetsgranskning samt rättelser, till att tillgängliggöra uppgifterna för intressenter på central, regional och lokal nivå för fortsatt analys.



Datum Handläggare


STRADA-verksamheten är indelad i tre team, STRADA söder, STRADA norr och STRADA nationellt. Team söder och norr består av regionala STRADA samordnare som ansvarar för kontakter med användarna inom respektive område. STRADA nationellt innehar funktioner som inte är geografiskt avgränsade såsom verksamhetscontroller, dataförvaltare, tillämpningsförvaltare, teknisk förvaltare, utbildningsansvarig, trafiksäkerhetsanalytiker med mera. Till den nationella verksamheten hör kontakter och samarbete med andra myndigheter, programutveckling, kvalitetskontroller, samordning av avtal, samordning av utbildningar, framtagande av handledningar, förvaltning av servrar, leveranser av underlag till officiell statistik med mera. Samtliga roller finns beskrivna i STRADA ledningsdokument 1.1. Under 2009 registrerade polisen 18 541 olyckor till STRADA. Totalt finns därmed ca 130 000 polisrapporter i STRADA inrapporterade sedan 2003. Även akutsjukhus registrerar in skadefall i STRADA. Under 2009 har 51 av landets akutsjukhus rapporterat in 34 574 skadefall till STRADA. Det innebär att STRADA sammanlagt innehåller ca 185 000 skadefall som sjukvården registrerat sedan 2003. Under 2009 har 5 nya akutsjukhus börjat med inregistreringar i STRADA och därmed registrerar 76 procent av landets 67 akutsjukhus till STRADA. Vid en enkel inventering under hösten 2009 framkom att man inom Strategienheten under en 3 veckors period utförde ca 85 analyser grundade på STRADA. Trefjärdedelar av dessa analyser var enklare uttag och en fjärdedel större analyser. De flesta (45 procent) gjordes på uppdrag av Trafikverket (Vägverket) eller andra myndigheter/kommuner. En nästan lika stor andel (40 procent) utfördes åt press, studerande eller allmänhet. Endast en mindre del (15 procent) genomfördes för Transportstyrelsens egna verksamhet. Den senaste vägtrafikolycka som SHK utrett skedde den 27 februari 2007 dvs. innan Transportstyrelsen bildades. Vägtrafikavdelningen har inte några upparbetade kanaler till SHK utan sådana rutiner bör tas fram. Under 2010 har Strategienheten inlett ett samarbete med Informationsavdelningen som ska utmynna i att statistik från STRADA ska presenteras på Transportstyrelsens externa hemsida. Tillsynsverksamheten inom Vägtrafikavdelningen utreds för närvarande. Det är många frågor som därvid utreds. En fråga som ska utredas är lämpligheten att utnyttja uppgifter från STRADA för en riskvärderad tillsynsverksamhet. Idag



Datum Handläggare


utövar Vägtrafikavdelningen tillsyn inom körkortsområdet, fordonsområdet och yrkestrafikområdet. Inte i något fall används uppgifter om skador och olyckor regelmässigt som ett underlag för denna tillsyn. Inom vägområdet har avdelningen idag ett tillsynsansvar över att lag och förordning om säkerhet i vägtunnlar med en längd om minst 500 m och som projekterats efter den 1 juli 2006 eller tillhör TEN-T vägnätet. För närvarande finns endast ett fåtal sådana tunnlar i Sverige och tillsynsverksamheten har ännu inte påbörjats. En lag om säkra vägar har föreslagits träda ikraft den 1 december 2010 och ska då gälla TEN-T vägnätet. I dessa båda fall är det uppenbart att en analys av skador och olyckor måste ligga till grund för tillsynsverksamheten.

�



Datum Handläggare


!�"�� #�� Kapitlet beskriver vilka tekniska hjälpmedel, eller verktyg, som avdelningarna använder för att genomföra sina uppdrag och även hur dessa huvudsakligen används.

!��*+��+ �� Omedelbar rapportering: Olyckor, tillbud och andra väsentliga fel och brister i säkerhetshänseende rapporteras via telefon. Den som upprätthåller beredskapen fyller i uppgifterna på en Excel-blankett. Uppgifterna förs sedan in i systemet JAS av en handläggare utsedd för uppgiften. Järnvägsavdelningen är systemägare till JAS. Ett nytt system TRAP är under utveckling. I TRAP är det tänkt att varje beredskapsmedlem själv ska kunna fylla i uppgifterna. Idéer finns även om att undersöka möjligheten till direktrapportering från företagen på hemsida respektive övertankning av uppgifter direkt från företagens egna system. Men det senare är just fortfarande idéer. Årlig rapportering: Uppgifter om olyckor, indikatorer, företagens säkerhetsstyrningssystem etc. samlas in varje vår. Rapportörerna (ca 200 järnvägsföretag, trafikutövare, infrastrukturförvaltare och spårinnehavare) får välja mellan att rapportera direkt via hemsideformulär eller att fylla i wordformulär och mejla alternativt posta in. Idag används Excel för sammanställning av uppgifterna. JAS kompletteras med nyinkomna uppgifter. De olycksuppgifter som lämnas vidare till Trafikanalys lämnas på en Excel-fil som är framtagen av Trafikanalys. Den årsrapport som lämnas till Europeiska järnvägsbyrån (ERA) är i Word/Pdf-format med bilaga i Excel-format och följer en mall framtagen av ERA. ERA håller på att utveckla nya metoder för rapporteringen. Interna idéer finns om att (beroende på hur ERA utvecklar rapporteringsmetoderna) med hjälp av det nya systemet TRAP ta fram verktyg för effektivare sammanställning av både externt inhämtade uppgifter och interna uppgifter om Järnvägsavdelningens verksamhet. Självmordskontroller/skadegradskontroller: Källa: polisen. Med hjälp av en händelsens datum och plats hämtas uppgift om skadegrad för personer som rapporterats omkomna eller skadade i en spårtrafikolycka från polisen. För allvarliga personskador och dödfall hämtas även uppgift om ålder, kön och polisens självmordsbedömning Uppgiften fylls i på aktuell olycka i JAS och en tjänsteanteckning görs i W3D3. Inga personnummer hanteras.



Datum Handläggare


SHK:s rapporter: Svaren på SHK:s rekommendationer görs per e-post (inscannat underskrivet beslutsbrev). SHK:s utredningsrapporter inkommer i pappersformat, registrator registrerar den elektroniska version som finns tillgänglig på SHK:s hemsida i W3D3.

!��$�� Standardiserad data matas in avseende varje rapporterad händelse i databasen ECCAIRS. ECCAIRS är en databas som tillhandahålls av JRC (EU-kommissionens Joint Research Center). Alla anmärkningar som ges vid verksamhetskontroller (inspektioner) matas in i en enkel databas som medger statistikuttag. Ett eget diarieföringssystem som medger elektronisk inrapportering och lagring av händelserapporter driftsattes i april 2010. LINDRA innebär att viss data automatiskt överförs från diariesystemet till händelsedatabasen ECCAIRS. För statistikbearbetning och trendbevakning används statistikprogrammet SAS. Data bearbetas med QlickView. I ECCAIRS hanteras inga personuppgifter. ECCAIRS är ett centralt system men applikationer ägs av luftfartsavdelningen. Enligt EU-direktivet om händelserapportering är det inte tillåtet att lagra information som kan identifiera den som har rapporterat en händelse.

!��(,#�� Samtliga ärenden som kommer till Sfu:s kännedom kodas och läggs in i databasen SOS. Orsaker och faktorer till olyckan kodas även med samma koder som i databasen SITS där inspektörerna lägger in brister som hittats vid inspektioner av fartyg. Detta gör att vi har en möjlighet att, genom arbetet med FRO, analysera och jämföra data från båda databaserna. I framtiden även med andra databaser som använder samma ”kodsystem” (se bilaga). Sjöfartsavdelningen är systemägare till databasen SOS och inga personuppgifter läggs in i SOS. I databasen INSJÖ finns det ett analysverktyg. SFu rapporterar även samtliga ärenden till den europeiska databasen EMCIP, berörda ärenden till HELCOM och utförda utredningar till IMO:s databas GISIS. Båtlivssektionen -SIRS Rapporterings- och uppföljningssystem för fritidsbåtar, marknadskontroll och sportdykning.



Datum Handläggare


Urval av rapporter handläggs och kodas i databasen SIRS. Informationen är allmänt tillgänglig. SIRS hanterar inga personuppgifter. Transportstyrelsen är inte systemägare till SIRS.

!!�-�� Standardiserade filer (.skv) innehållande trafikdata rörande flygtrafikrörelser rapporteras in via Projektplatsen och FTP, kvalitetssäkras och matas in i en SQL-databas. Uttag ur databasen ligger sedan till grund för statistiksammanställningar, prognoser, avgiftsberäkningar samt emissionsberäkningar. För bearbetningen används QlikView och SAS. Statistikuppgifter som publiceras månadsvis på webben tas fram via en rapportgenerator. Ett nytt system innehållande inrapportering via FTP för samtliga rapportörer, ett nytt rörelseregister, ett nytt utländskt luftfartygsregister samt möjlighet att ta ut uppgifter med hjälp av Transportstyrelsens datalagerplattform kommer att driftsättas i maj 2010. För analyser kommer QlikView och SAS även fortsättningsvis att användas. Vid framtagande av rapporter kommer också MS Excel 2007 att användas. Utvecklingsavdelningen är systemägare för SQL-databasen, det nya rörelseregistret och det nya utländska luftfartygsregistret. Dessutom äger avdelningen den del av den nya datalagerplattformen som rör avdelningens datauttag.

!��"+ �� STRADA kan sägas bestå av tre delar; verksamhet, IT-tillämpning och data.

I IT-tillämpning STRADA ingår:

• Två rapportklienter som levererar data från lokalt installerade klienter via krypterad anslutning till en central databas. Det finns en rapportklient som används av polisen och en rapportklient som används av sjukvården vid registrering. Dessa båda klienter utvecklas f.n. till webbmiljö.

• En uttagswebb som behöriga användare kan nyttja för att presentera information/data från den centrala databasen för vidare analyser och bearbetningar.



Datum Handläggare


I data ingår delarna datainsamling, registerhållning och tillhandahållande av innehållet i STRADA. Detta innebär bland annat att

• kvalitetssäkra information/data enligt gällande rutiner, • ansvara för leverans av underlag till den officiella statistiken i enlighet

med avtal (Trafikanalys), • tillhandahålla kvalitetssäkrad information/data för intern och extern

verksamhet.

Olycks- och skadedata hanteras och analyseras i vanliga Microsoftprogram såsom MsExcel och MsAccess. Vidare används GIS-programvaran ArcView för analyser av koordinatsatta data. Därtill arbetar statistikerna inom Strategienheten med statistikprogrammet SPSS. Intresse finns också för beslutsstödsprogrammet QlikView. Ett program som enkelt kan sammanställa data från olika källor. Transportstyrelsen är systemägare till STRADA. I STRADA hanteras personuppgifter. Polisen registrerar personnummer för fordonsförare och skadade personer samt registreringsnummer för motorfordon. Sjukvården registrerar personnummer för personer som uppsöker akutsjukvård till följd av en skadehändelse i vägtrafikmiljö. Sjukvårdens registrering bygger på informerat samtycke från patienten enligt personuppgiftslag (1998:204). Samtliga uppgifter om personnummer och registreringsnummer hanteras i krypterad form. Det innebär att personal inom Transportstyrelsen eller inom andra användargrupper inte har möjlighet att identifiera de personer eller fordon som registreras. Den databas som användare kan koppla upp sig mot för att hämta information och statistik är rensad från personuppgifter. Ytterst regleras skyddet av informationen i STRADA genom offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).



Datum Handläggare


�� Kapitlet beskriver de begrepp och definitioner som är av störst vikt för verksamheten. Först beskrivs definitioner av skadekonsekvenser och därefter vad som är anmälningspliktigt såväl till Transportstyrelsen som av Transportstyrelsen till annan instans. Begreppen som beskrivs i kapitlet används av samtliga avdelningar.

��*+��+ �� Definitionerna utgår från Järnvägssäkerhetsdirektivet (2004/49/EG) ändrat genom 2009/149/EG, avtal med SIKA/Trafikanalys som följer EG-förordning 91/2003 om järnvägstransportstatistik, Järnvägslagen (2004:519), Järnvägsförordningen (2004:526), Lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och Förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor (de två senare styr vad SHK obligatoriskt måste undersöka och därigenom påverkar de vad företagen ska rapportera till järnvägsavdelningens telefonberedskap, järnvägsavdelningen rapporterar vidare till SHK). Indirekt styrs även statistikrapporteringen av RID-S då MSB samlar in farligt gods-händelser enligt RID-S och sedan årligen levererar uppgift om antal sådana händelser till järnvägsavdelningen. Järnvägsavdelningen rapporterar siffran vidare till Trafikanalys och framöver även till ERA. MSB och järnvägsavdelningen började samarbeta om detta 2008 för att regelförenkla för företagen. Definitionerna finns även i Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2008:1) om olycksrapportering för järnväg och Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2008:2) om olycksrapportering för tunnelbana och spårväg med tillhörande vägledningar. Definitionerna används för statistikrapportering till ERA och Trafikanalys (som också rapporterar vidare till Eurostat). ERA kommer att ta över insamlandet av olycksdata inom järnväg från Eurostat. Idag samstämmer uppgifterna till ERA med uppgifterna till Eurostat för Sveriges del förutom att lokala och regionala fristående nät (t.ex. Roslagsbanan, Saltsjöbanan) räknas med till Trafikanalys/Eurostat men inte till ERA. Definitioner används även för vad som ska rapporteras in omedelbart till järnvägsavdelningens telefonberedskap samt för vilka händelser som ska rapporteras vidare till SHK.



Datum Handläggare


Observera att kriterierna för omedelbar rapportering skiljer sig från kriterierna för årlig rapportering. Olycka = Oönskad och icke uppsåtlig plötslig händelse, eller följd avhändelser, som får skadliga följder. (Källa: JvSFS 2008:1 och 2, direktiv 2004/49/EG samt järnvägslagen) Olyckor som är anmälningspliktiga till TS Omedelbart: En allvarlig olycka är en olycka som har medfört att 1. minst en person har avlidit, 2. minst en person har blivit så allvarligt skadad att det uppskattas leda till sjukhusvård i mer än 24 timmar, eller 3. järnvägsfordon, järnvägsinfrastruktur, miljön eller egendom som inte transporterats med järnvägsfordonet har fått sådana skador att kostnaderna för dessa uppskattas uppgå till minst 150 000 euro. Olyckor som endast av ren tillfällighet inte medfört konsekvenser enligt första stycket ska anmälas som ett tillbud till en allvarlig olycka. Därutöver är även tillbud till allvarliga olyckor, olyckor och tillbud där allvarliga systemfel misstänks ligga bakom händelsen samt andra väsentliga fel och brister anmälningspliktiga till Transportstyrelsen. För vilka händelser som Järnvägsavdelningen ska anmäla vidare till SHK se kriterielista i intern rutin 004 (grundad på Lagen (1990:712) och förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor). Årligen: Olyckor relaterade till företagets järnvägsfordon i rörelse som medfört a) att minst en person avlidit inom 30 dagar, b) att minst en person har blivit så allvarligt skadad att det lett till sjukhusvård i mer än 24 timmar, c) att järnvägsfordon, järnvägsinfrastruktur, miljön eller egendom som inte transporterats med järnvägsfordonet har fått sådana skador att kostnaderna för dessa uppgått till minst 150 000 euro, eller d) trafikavbrott i minst sex timmar Därutöver ska ett antal övriga uppgifter rapporteras för järnväg se JvSFS 2008:1. Tillbud = Händelse som under något andra betingelser kunde ha lett till en olycka. Samma källa som för olycka. Död = Person som avlidit inom 30 dagar till följd av olyckan.



Datum Handläggare


Allvarligt skadad = Person som blivit så allvarligt skadade att det lett till sjukhusvård i mer än 24 timmar. Kommentar: 24 timmar är relativt nytt, baseras på polisbedömning = inte exakt uppgift.

��$�� Definitionerna utgår ifrån Chicagokonventionens bilaga 13 som omsatts i olycksutredningsdirektivet (56/94) och händelserapporteringsdirektivet (42/2003) och delvis till svensk rätt genom lagen om undersökning av olyckor och luftfartslagen. Haveri - en händelse i samband med handhavandet av ett luftfartyg från den tidpunkt då en person stiger ombord på luftfartyget i avsikt att flyga, till dess att alla sådana personer har stigit av och vid vilken 1. någon skadas med dödlig utgång eller kommer till allvarlig skada till följd av att befinna sig i luftfartyget, eller direkt kontakt med någon del av luftfartyget, inbegripet delar som har lossnat från luftfartyget, eller att direkt ha utsatts för luftströmmen från en jetmotor, med undantag för skador som uppkommer av naturliga orsaker, som är självförvållade eller orsakade av andra personer, eller när skadorna drabbar fripassagerare i utrymmen som normalt inte är tillgängliga för passagerare och besättning, eller 2. luftfartyget utsätts för skada eller strukturella fel som nedsätter luftfartygets strukturella styrka eller flygegenskaper, och som normalt kräver en större reparation eller utbyte av den skadade delen, med undantag för motorfel eller -skada när skadan är begränsad till motorn, motorhuven eller tillbehör, eller skador som är begränsade till propellrar, vingspetsar, antenner, däck, bromsar, ventiler eller till mindre bucklor eller hål i luftfartygets skal, eller 3. luftfartyget saknas eller är helt onåbart. Allvarlig skada: en skada som en person ådragit sig vid ett haveri och som



Datum Handläggare


1. kräver sjukhusvistelse i mer än 48 timmar, med början inom sju dagar efter den dag som skadan uppkom, eller 2. resulterar i en fraktur (undantaget okomplicerade brott på fingrar, tår eller näsa), eller 3. medför sår som förorsakar allvarlig blödning eller nerv-, muskel- eller senskada, eller 4. medför skada på ett inre organ, eller 5. medför brännskador av andra eller tredje graden, eller brännskador som omfattar mer än 5 procent av kroppsytan, eller 6. medför bestyrkt utsättande för smittoämnen eller skadlig strålning. Skada med dödlig utgång - en skada som en person ådragit sig vid ett haveri och som har till följd att personen i fråga avlider inom 30 dagar efter dagen för haveriet, Tillbud - en händelse som inte är ett haveri i samband med handhavandet av ett luftfartyg och som påverkar eller kan påverka driftens säkerhet. Allvarligt tillbud - ett tillbud där omständigheterna pekar på att ett haveri varit nära att inträffa Händelse - driftsavbrott, defekt, fel eller annan onormal omständighet som har eller kan ha inverkat på flygsäkerheten men inte har lett till haverier eller allvarliga tillbud enligt definitionerna i artikel 3 a och k i direktiv 94/56/EG. Rapportering av haverier (olyckor), allvarliga tillbud, tillbud och händelser ska ske till TS i enlighet med luftfartslagen, luftfartsförordningen, förordningen om undersökning av olyckor samt myndighetens föreskrifter.

��(,#�� Olycka - Oönskad och icke uppsåtlig plötslig händelse, eller följd av händelser, som får skadliga konsekvenser.



Datum Handläggare


Dödsolycka - Med mycket allvarlig personskada menas en skada som en person lidit, och som resulterat i dödsfall inom 30 dagar som en konsekvens av händelsen Allvarlig olycka - Med allvarlig personskada menas en skada som en person lidit, och som resulterat i arbetsoförmåga där personen i mer än 72 timmar inte kunnat fungera normalt, och som börjar inom sju dagar från det datum då skadan leds eller att den skadade varit inlagd på sjukhus mer än 24 timmar. Lindrig olycka - Med lindrig personskada menas en skada som en person lidit, och som resulterat i arbetsoförmåga där personen upp till 72 timmar inte kunnat fungera normalt, och som börjar inom sju dagar från det datum då skadan leds. Rapportering till TS ska ske i enlighet med Sjölagen: Befälhavaren på ett svenskt handelsfartyg, fiskefartyg eller statsfartyg ska, i enlighet med Sjölagen (1994:1009) och Sjöfartsverkets föreskrifter om rapportering om sjöolyckor och anmälan om sjöförklaring (SJÖFS 1991:5), så snart som möjligt rapportera till Transportstyrelsen: 1. när någon i samband med fartygets drift har eller kan antas ha avlidit eller har fått svår kroppsskada, 2. när någon ombordanställd i annat fall har eller kan antas ha avlidit eller har fått svår kroppsskada, 3. när någon i annat fall än vad som avses i 1 och 2 har eller kan antas ha drunknat från fartyget eller avlidit ombord och begravts i sjön, 4. när allvarlig förgiftning har eller kan antas ha inträffat ombord, 5. tillbud till olyckor ska rapporteras om tillbudet inneburit allvarlig fara för att en olycka skulle inträffa eller om tillbudet tyder på ett väsentligt fel hos fartyget eller på andra väsentliga brister i säkerhetshänseende. Båtlivssektionen Allvarliga olyckor är:

• Dödsfall • en person har förts med ambulans till sjukhus för vård • totalförlust av båten

Allmän rapporteringsskyldighet saknas. Polis och KBV ska rapportera efter sjöolycka.

�!�-�� Utvecklingsavdelningen som företrädesvis arbetar med luftfartsrelaterad trafikstatistik använder i förekommande fall samma definitioner som övriga trafikavdelningar och Trafikregistret.



Datum Handläggare


��"+ �� Olycka - Händelse som inträffat i trafik på väg, vari deltagit minst ett fordon i rörelse och som medfört personskada. Denna definition exkluderar fallolyckor med gående där inget fordon varit inblandat. Inte heller ingår olyckor mellan gående och spårfordon. Begreppet händelse istället för olycka medför att även avsiktliga händelser ingår t.ex. suicid, suicidförsök samt mord och mordförsök. Detta är unikt för vägtrafiken, för övriga trafikslag undantas dessa händelser från olycksbegreppet. I den rekommendation som tagits fram gemensamt av ITF, UNECE och Eurostat (Illustrated Glossary for Transport Statistics 4th edition, 2009) bör avsiktliga händelser exkluderas ur olycksdefinitioner. Däremot undantas sedan 2003 dödsfall i vägtrafik som beror på sjukdom såsom hjärtinfarkt och stroke. Dödad - Såsom dödad vid trafikolycka räknas en person som avlidit inom 30 dagar till följd av olyckan. Svårt skadad - Med svårt skadad menas person som vid olyckan erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada. Som svår skada räknas också sådan där den skadade väntas bli inlagd på sjukhus. För jämförbarhetens skull (både mellan trafikslag och internationellt) borde definitionen ändras till: Med svårt skadad menas en person som blir inlagd på sjukhus i mer än 24 timmar till följd av olyckan. Allvarlig skada - Med allvarlig personskada menas en skada som är bestående dvs. medför en medicinsk invaliditet >0%. Lindrigt skadad - Med lindrigt skadad menas person vars skador inte är dödliga eller svåra. Det finns ingen nedre gräns definierad men normalt undantas mindre sårskador och blåmärken. Polisen har rapporteringsskyldighet till Transportstyrelsen enligt Kungörelse (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor: "Polismyndigheten i ett polisdistrikt där det har inträffat en vägtrafikolycka vid vilken någon person skadats skall snarast, och senast sju dagar efter det att polisen fått kännedom om olyckan, rapportera den till Transportstyrelsen." Av formuleringen framgår att endast olyckor som inträffat i Sverige och medfört en



Datum Handläggare


personskada skall rapporteras till Transportstyrelsen. Det framgår också att varken nationalitet på inblandade personer eller fordon har betydelse för rapporteringsplikten. Däremot är sjukvårdens rapportering till Transportstyrelsen ännu inte reglerat i någon författning. Den bygger istället på ett informerat samtycke från patienten och en överenskommelse mellan Transportstyrelsen och sjukvårdshuvudmannen.



Datum Handläggare


��$��%&�� Kapitlet jämför avdelningarna utifrån kapitlen ovan dvs. uppdrag, utförande, verktyg och definitioner. I de fall uppgifterna inom Sjöfartsavdelningens Utredningsenhet respektive Båtlivssektion (Fartygstekniska enheten) är samstämmiga redovisas uppgiften endast en gång. I de fall uppgifterna skiljer sig åt redovisas först Utredningsenheten och därunder Båtlivssektionen.

��"�� Järnväg Luftfart Sjöfart

(Utredning/ Båtliv)

Vägtrafik

Tar emot olycksrapporter

Ja Ja Ja Ja

Tar emot tillbudsrapporter

Ja Ja Ja Nej

Begränsat till händelser inom Sverige

Ja Nej Nej Ja

Ja

Begränsat till farkostens/ fordonets registreringsstat

Nej Ja Nej Nej

Undersöker olyckor och tillbud1

Nej Nej Ja Nej

Vidare- rapporterar till SHK

Ja (vissa händelser)

Ja (vissa händelser)

Ja (alla)

Nej

Nej

Hanterar rekommenda-tioner från SHK?

Ja Ja Ja Ja

Statistik-rapportering till Trafikanalys

Ja Ja Nej, om det inte efterfrågas.

Ja

Statistik- Ja Ja Nej, om det Ja

1 Lag och förordning om undersökning av olyckor 1990:712, 1990:717. Regeländringar kommer att medföra förändringar för sjöfartsavdelningens utredningsverksamhet.



Datum Handläggare


rapportering till internationella organisationer

inte efterfrågas.

Uppdragsstyrd publicering av statistik

Nej Nej Nej Nej

Finns lagstöd för insamling av olycksdata

Ja Ja Ja Nej

Säkerhetsmål omkomna

minskas minskas halveras

halveras

minskas Säkerhetsmål allvarligt skadade

minskas minskas halveras minskas 25%

�� Järnväg Luftfart Sjöfart


Vägtrafik

Egen personal som registrerar rapporter

Ja (ca 2 åa) Ja (6 åa) (i äldre organisation)

Ja (1 åa)

Nej

Ja (0.25 åa)

Utgår ersättning för rapportering

Nej Nej Nej Ja (till sjukvården)

Utgår ersättning till SHK

Ja Ja Ja Nej

Utgör verksamheten stöd till tillsyns-verksamheten

Ja Ja Ja

Nej2

2 Frågan utreds för närvarande, se sid 14 och 20.



Datum Handläggare


��"�� #�� Järnväg Luftfart Sjöfart


Vägtrafik

Finns databas för incident-/olycksdata

Ja (600/år) Ja (6 000/år) Ja (250/år)

Ja (50 000/år)

Ja (200/år)

Systemägare Ja Ja Ja (SOS) Nej (INSJÖ)

Ja

Nej (SIRS)

Elektronisk inrapportering

Nej (omedelbar) Ja (års-rapportering)

Ja (för vissa rapporter, systemet är under upp-byggnad)

Nej

Ja

Delvis

Externa användare med direkt access (utdata)

Nej Nej Endast Sjöfartverkets Infrastruktur-enhet (riskanalys)

Ja

Ja

Analysverktyg (utöver excel)

JAS (TRAP) SAS, QlikView, Access

Nej

Uttagswebb, SPSS, ArcView, Access

Ja

Hanteras personnummer i databasen

Nej Nej Nej Ja

Hanteras uppgift om tillståndshavare

Ja Ja Ja

Nej

Nej



Datum Handläggare


�!�.�� Järnväg Luftfart Sjöfart


Vägtrafik

Död Avliden inom 30 dagar (exkl sjukdom, inkl. suicid*)

Avliden inom 30 dagar (inkl sjukdom, exkl. suicid)

Avliden inom 30 dagar (inkl sjukdom, exkl. suicid)

Avliden inom 30 dagar (exkl sjukdom, inkl. suicid)

Svårt eller allvarligt skadad**

Sjukhus>24h Sjukhus>48h Sjukskriven >72h el. sjukhus >24h

Svårt sk: polis ~inlagd Allv.sk: Medicinsk invaliditet>0% Inlagd på

sjukhus

*Suicid särredovisas ofta. Kriterier för suicid är olika inom olika trafikslag. **Förenklad beskrivning. Se fullständiga definitioner i bilagan.



Datum Handläggare


'�(�� Kapitlet beskriver möjliga samverkansområden som berör två eller flera avdelningar.

'��*+� �#�� Problembeskrivning: Definitioner, ansvarsområden och rapportering skiljer sig åt mellan trafikslagen. För att underlätta jämförelser mellan trafikslagen kan Transportstyrelsen arbeta trafikslagsövergripande med att ta fram jämförbara olycksindikatorer. Förslag: Det nybildade statistiknätverket, eller en annan lämplig arbetsgrupp, tar fram förslag på ett eller flera jämförbara indikatorer (mått). Arbetet bör ta hänsyn till pågående arbete inom området och ske i dialog med Trafikanalys. Ambitionen bör vara att indikatorerna även blir användbara internationellt. Förslaget blir ett TS-gemensamt utvecklingsprojekt efter beslut av TS ledningsgrupp.

'��/#�+�� "+ �� Problembeskrivning: I övriga trafikslag undantas avsiktliga händelser från officiell statistik (särredovisas dock inom järnvägsområdet). Rekommendationen internationellt (inom EU) är också att dessa ska undantas inom vägtrafikområdet. Förslag: Att tillsammans med Trafikanalys (och eventuellt RPS) se om och i så fall hur en ändrad definition kan införas i Sverige. Kommentar: Hur definitionen tillämpas förändrades 2003 då de som konstaterats avlidit av sjukdom och inte av krockvåld uteslöts. Det innebar ett hack i den officiella serien av omkomna i vägtrafikolyckor med ca 40 färre årligen. Att nu särredovisa de som avlidit genom avsiktliga händelser skulle medföra en årlig minskning av storleksordningen 5 färre. Förslaget blir ett avdelningsinternt utvecklingsprojekt inom Vägtrafikavdelningen.

'��0�� Problembeskrivning: Hör samman med punkten ovan. I en sammanslagen myndighet bör säkerhetsrelaterad statistik kunna presenteras samlad. I dagsläget finns inte någon sådan gemensam plattform för att presentera statistik inom de olika transportslagen. Det är ett starkt allmänintresse att ta del av statistiska uppgifter rörande säkerheten inom transportslagen.



Datum Handläggare


Förslag: Se över möjligheterna att presentera jämförbar säkerhetsstatistik för samtliga transportslag på Transportstyrelsens hemsidor. Kommentar: Statistiken är i många stycken inte jämförbar. Det är viktigt att det framgår. Förslaget blir ett TS-gemensamt utvecklingsprojekt efter beslut av TS ledningsgrupp.

'!�1�� 2�� Problembeskrivning: För att inhämta uppgifter från andra källor eller system (såsom skadeuppgifter från sjukvården eller uppgifter från Rättsmedicinalverket) krävs att man hanterar personuppgifter. Detta kan göras lik hanteringen inom vägtrafikavdelningen, dvs. utan att medarbetare har tillgång till uppgifterna. Registrering, lagring och samkörning sker i krypterad form. Förslag: Frågan utreds för de enheter som önskar få frågan belyst. Kommentar: Oklart. Inte givet att fördelar (samkörningsvinster) överväger nackdelar (sekretess). Rapporteringsskyldigheten omfattar idag inte personuppgifter inom alla trafikslag. Hantering av person- och registreringsnummer är ett absolut villkor för vägtrafikens olycks-/skadedata vilket används för kontroll av körkortsbehörigheter, inhämtning av fordonsuppgifter, matchning av polisrapporter med sjukvårdsrapporter, kontroller mot DAR och Rättsbase.

'��/#� +�� #�� Problembeskrivning: Transportstyrelsen levererar underlag till den officiella statistiken över dödade inom järnväg-, luftfart- och vägtrafik. Underlagen kvalitetssäkras idag på olika sätt. Statistikens tillförlitlighet och användbarhet ökar om kvalitetssäkringar genomförs på ett likartat sätt där det är möjligt/tillämpligt. Förslag: Vägtrafikens rutin för att säkerställa statistiken över dödsfall inom vägtrafiken är framtagen tillsammans med, och genomförs på uppdrag av, Trafikanalys. (Se rutinbeskrivning tillhörande STRADA ledningsdokument, bilaga 49) Bland annat för att tillämpa den s.k. 30-dagars regeln (dvs död inom 30 dagar från olyckstillfället) kontrollerar SCB samtliga personnummer i STRADA gentemot Socialstyrelsens Dödsaviregister (DAR).



Datum Handläggare


Resultatet av kontrollen mot DAR bearbetas och kontrolleras därefter mot Rättsmedicinalverkets obduktionsregister Rättsbase. Kontrollerna har bäring på flera kvalitetsaspekter:

• bortfall (dödsfall som inte har rapporterats av polisen till TS) • tillämpning av den så kallade 30-dagars regeln • identifiering av misstänkt suicid • identifiering av dödsfall pga. sjukdom • förekomst av alkohol/droger • kontroll av olycksplats (dvs. vad som klassificeras som vägtrafikområde)

Kontrollerna mot DAR och Rättsbase bidrar väsentligt till en ökad statistikkvalitét i flera avseenden. Förslagsvis granskar vi de variabler som inhämtas från DAR och Rättsbase utifrån eventuell nytta för övriga trafikslag, främst järnväg och båtliv. Om vi finner att man kan dra nytta av dessa kontroller inom flera områden undersöker vi möjligheterna till att utöka nyttjandet av DAR och Rättsbase i dialog med Trafikanalys. Kommentar: Förslaget kan på sikt leda till ändrade rutiner i samband med leverans av underlag till officiell statistik inom något trafikslag och initialt medför det en något ökad arbetsbelastning för berörda. På sikt skulle utökade kontroller även kunna medföra en något ökad arbetsbelastning i det löpande arbetet. Transportstyrelsen kan få en mer enhetlig kvalitetssäkring av underlagen till den officiella statistiken och möjligen även ett förändrat statistikinnehåll (t.ex. förekomst av alkohol/drog hos avlidna i fritidsbåtsrelaterade olyckor). Möjligen kan en matchning ske med hjälp av polisens diarienummer utan att personnummer hanteras.

'��/#� +�� Problembeskrivning: Kvalitetssäkringen brister vad gäller uppgifter om allvarligt skadade. I flera fall är allvarlighetsgraden beroende av hur länge patienten har varit inskriven på sjukhus. Rutinerna för att kontrollera detta kan dock förbättras. Förslag: Verka för en heltäckande sjukvårdsregistrering inom flera trafikslag än vägtrafiken. Detta kräver eventuellt hantering av personnummer. Man kan, på försök, utvidga kontakterna med sjukvården som finns på vägtrafiksidan till ytterligare trafikslag med start inom fritidsbåtsområdet.



Datum Handläggare


''�3�� Problembeskrivning: Trafiksäkerhetsanalyserna som genomförs har olika stark koppling till den tillsyn som bedrivs. Förslag: Jämföra hur de olika trafikavdelningarnas analysverksamhet stödjer respektive tillsynsverksamhet. Förslaget ingår i arbetet med att utveckla arbetssätt som kommer sakenheterna till del. Se sid 14 och 20.

')�4�� #,�� Problembeskrivning: Kan vi registrera på ett optimalare sätt eller är nuvarande lösning med separata system optimal? Eftersom en programutveckling sker inom samtliga trafikslags registrering/utdata så kan det finnas anledning att jämföra de olika lösningarna i indataformulär, uttagsmöjligheter, datalagring, användning av kartor osv. Förslag: Ett ökat utbyte av idéer och tips som input i det pågående utvecklingsarbetet. Exempelvis i form av en endags workshop (förslagsvis inom tre områden; gränssnitt in/utdata, databas, teknik). Vidare en kartläggning och analys av för- och nackdelar med gemensam IT-lösning för olycksdata. Ett nästa steg kan vara att se över inrapporteringen till TS i syfte att förenkla för rapportörerna. En utvecklingsaktivitet med utökad datafångst kommer att genomföras med start under år 2011.

'5�3�� 2��2�� (�� Problembeskrivning: Transportstyrelsen har idag tre avtal med Trafikanalys som reglerar leverans av underlag till officiell statistik (järnväg, utveckling (luft), vägtrafik). Möjligen räcker det om myndigheten har ett avtal, eventuellt med separata bilagor. Avtalen mellan Transportstyrelsen och Trafikanalys går ut den 30 juni 2011 för luft, järnväg- luft- och vägavdelningen. Det hör till undantagen att en vägtrafikolycka utreds av SHK. Men den dagen det blir påkallat måste en rutin finnas framtagen. Förslag: Transportstyrelsen jämför avtalens utformning och innehåll för att se om vi kan effektivisera avtalshanteringen och även leveranserna till Trafikanalys och till SHK. Det förutsätts att samtliga trafikslag inkluderas i ett sådant avtal. Upprätta en rutin tillsammans med SHK (och RPS inom vägtrafik).



Datum Handläggare


'�6�7�� Problembeskrivning: polisen har rapporteringsskyldighet av olyckor inom flera trafikslag till transportstyrelsen. Rapporteringsbenägenheten varierar och kvaliten på rapporteringen likaså. Emellanåt är denna rapporteringsskyldighet okänd för utredande polis. Förslag: I kontakter med RPS eller länspolismyndigheter tas hänsyn till flera trafikslag i de fall det är lämpligt (informationsträffar etc). I de fall Transportstyrelsens vägtrafikavdelning informerar på polishögskolan om nyttan med rapportering av vägtrafikolyckor tar man även information om nyttan av polisens rapportering av olyckor inom övriga trafikslag.



Datum Handläggare


)�� #�� #��

ArcView ArcGis är ett geografiskt informationssystem för behandling, presentation och distribution av geografiska data. ArcView är ett licensprogram inom ArcGis med utökad funktionalitet för bland annat analyser.

CARE European Road Accident Database (Community database on Accidents on the Roads in Europe) En databas innehållande detaljerade uppgifter om personskadeolyckor på väg inom EU plus Norge och Schweiz. Trafikanalys levererar svenska data.

CE- märkning CE-märkningen möjliggör varors fria rörlighet inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet. Den är tillverkarens försäkran om att produkten uppfyller de säkerhets-, hälso-, miljö- och konsumentskyddskrav som Europeiska unionen har satt upp.

DAR Socialstyrelsens dödaviregister. DAR ger underlag för den officiella statistiken om dödsorsaker i Sverige.

ECCAIRS European Coordination Centre for Aircraft Incident Reporting Systems

EMCIP European Maritime Casualty Information Platform. EMSA European Maritime Safety Agency. Europeiska sjösäkerhetsbyrån. ERA European Railway Agency ETSC European Transport Safety Council. Europas NTF Eurostat EU: s statistikkontor beläget i Luxemburg, vars uppgift är att förse

Europeiska unionen med statistik på en europeisk nivå för att möjliggöra jämförelser mellan länder och regioner.

FTP File Transfer Protocol är en metod att överföra filer via Internet. Med en FTP-klient skapas en direktförbindelse med en server och alla filhantering sker direkt.

GISIS Global Integrated Shipping Information System. IMO: s databas. ICAO International Civil Aviation Organization IMO International Maritime Organization. INSJÖ Anonymt inrapporteringssystem om olyckor och tillbud. IRTAD International Road and Traffic Accident Database. Här finns uppgifter om dödade och skadade i vägtrafiken (på en aggregerad nivå), antal invånare och motorfordon för ett 25-tal länder. Idag levererar Trafikverket uppgifter till IRTAD, det är dock tänkt att Transportstyrelsen ska göra det framöver. ITF International Transport Forum. Före detta ECMT, ett forum för respektive lands transportministrar och medlem i OECD-familjen



Datum Handläggare


JAS Järnvägsstyrelsens administrativa system. Ett register för tillståndshavare, anmälda händelser, fordon, infrastruktur etc. nytt system (TRAP) kommer att ersätta JAS.

KBV Kustbevakningen Lindra Diarium för luftfartshändelser OLY Vägverkets olycksdatasystem fram till och med 2002. QlikView Business Intelligence-programvara RAPEX (Rapid exchange information….) där information om farliga

produkter utbyts med EG:s medlemsländer sinsemellan och med Kommissionen

RättsBase Rättsmedicinalverkets obduktionsregister. SAS Statistisk programvara SCB Statistiska centralbyrån SIRENAC Inspektionsdatabas för medlemsländer tillhörande Paris MOU. SIRS System för rapportering, databas, analys och presentation av

statistik över händelser m m med fritidsbåtar SITS Sjöfartsavdelningens Tillsynssystem. SOS Sjöolyckssystemet. Sjöfartsavdelningens databas. SQL Standard Query Language eller Structured Query Language.

Standardiserat programspråk för att hämta ut och modifiera data ur en relationsdatabas.

STRADA STRADA är ett informationssystem om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på uppgifter från både polisen och från akutsjukvården.

TEN-T Transeuropeiska transportnäten TRAP se JAS UNECE United Nations Economic Commission for Europe


TSG 2009-726 BILAGA 1

Datum Handläggare

2010-09-17 Tomas Fredlund Mottagare: Kopia till: Transportstyrelsens ledningsgrupp

Kartläggning av de fyra trafikslagens verksamheter för skade-, olycks-, tillbuds- och incidentdataverksamhet (SOTIs). Bilaga



Datum Handläggare


��

��

��*�� (��$��5��

��%��6��

�� !�

��7��(��($ �1��&(��*��

��0��&&(�� (�*��(��"�

��+��.��(�%�)��)��

��$��)��$� �� $*� �%��

�� $��)��$� ��

�� "�� #��

��38��.��($��(�%��*��

��9*�� 6��(�$��(��*��$ ��

!� .�� '�

��7�*��(��(�%�� "�

��2�$��&��(�%�� 5��



Datum Handläggare


� ��

��(�� 8�� [Styrande dokument] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 1.1.1 Uppdraget till TS Mottagande av omedelbar

anmälan av olyckor, tillbud och andra väsentliga fel och brister ur säkerhetshänseende har dels stöd i Järnvägslagen (2 kap 6 §) och dels i avtal med SHK som i sin tur har stöd i Lagen och förordningen om undersökning av olyckor. Varje NSA (national safety authority) ska enligt järnvägssäkerhetsdirektivet årligen lämna in en rapport till ERA baserad på säkerhetsrapporter insamlade från verksamhetsutövare vilket är införlivat i Järnvägsförordningen (2 kap 3 §) och Järnvägslagen (2 kap 5 a §). I Järnvägsförordningen (2 kap 1 §) anges också att TS årligen ska rapportera tillbaka till SHK vilka

Enligt 10 kap. 11 § luftfartsförordningen (2010:770) ska Transportstyrelsen hantera det system som behövs för att samla in, utvärdera, bearbeta, lagra, skydda och sprida information om händelser som rapporteras. Insamlade rapporter ska lagras i en databas hos Transportstyrelsen. I denna databas ska även uppgifter om haverier och tillbud lagras. Statens haverikommission ska ha full tillgång till denna databas. Enligt nämnda förordning ska TS också minst en gång per år sammanställa och offentliggöra en säkerhetsöversikt med information om de händelser som rapporterats. Enligt 10 kap. 16 § nämnda

SFu är den enhet som inrapportering av sjöolyckor ska ske till i enlighet med Sjölagen (1994:1009). SFu är ansvarig för att se till att en sådan initialrapport också kommer SHK till del så snart som möjligt. Samtliga sjöolyckor och personolycksfall som inträffar på svenska handels- och fiskefartyg ska i princip, på ett eller annat sätt, utredas oavsett var i världen händelsen inträffar. Dessutom ska olyckor och personolycksfall som inträffar på utländska fartyg på svenskt territorialvatten utredas. Den händelse som bedöms vara av principiellt intresse sjösäkerhetsmässigt ska mynna ut i en utredningsrapport. Om en olycka berör andra stater, kuststater, flaggstater eller

År 1996 gav regeringen Vägverket i uppdrag att införa ett nytt informationssystem för skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Informationssystemet bygger på information från såväl polis som akutsjukvård. I uppdraget ingick att även inkludera fallolyckor bland gående. Från och med den 1 januari 2009 har Transportstyrelsen huvudmannaskapet för STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Trafikanalys är den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken inom



Datum Handläggare


[Styrande dokument] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG åtgärder som vidtagits med anledning av säkerhetsrekommendationer som riktats till styrelsen under det gångna året. TS-JV har avtal med SIKA/Trafikanalys för leverans av statistik.

förordning ska TS vara svensk kontaktpunkt och delta i ett informationsutbyte med behöriga myndigheter från andra medlemsstater i den mån det följer av ett antal direktiv och förordningar.

stater med andra starka intressen, kan utredningen ibland utföras i samarbete med en eller flera av dessa. På motsvarande sätt kan Sverige ha intresse av att delta i utredningar med starka svenska intressen, t.ex. svensk besättning. Vidare ska de olyckor som enligt IMO klassificeras som mycket allvarliga utredas. Då avgörande om utredning ska ske ska hänsyn tas till hur SHK hanterar ärendet. Alla mycket allvarliga olyckor samt utsläpp ska av SFu i olika sekvenser läggas in i IMO:s databas GISIS samt även rapporteras till EMSA:s databas EMCIP. Alla relevanta händelser som kommer till SFu:s kännedom ska registreras, statistikföras och läggas in i sjöolycksdatabasen SOS.

transport- och kommunikationsområdet. Sedan 2003 baseras officiell statistik om vägtrafikskador på den polisrapporterade informationen som finns i STRADA. Förhållandet mellan Transportstyrelsen och Trafikanalys är reglerat i avtal. I regeringens proposition Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 2008/09:93) fastslås att etappmålet för allvarligt skadade i vägtrafiken ska mätas med hjälp av STRADA-sjukvård.



Datum Handläggare


[Styrande dokument] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 1.1.2 Internationellt regelverk

Järnvägssäkerhetsdirektivet 2004/49/EG ändrat genom 2009/149/EG samt avtal med SIKA/Trafikanalys som följer EG-förordning 91/2003 om järnvägstransportstatistik.

Chicagokonventionens bilaga 13 om olycks- och incidentutredning. • Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG av den 13 juni 2003 om rapportering av händelser inom civil luftfart • Rådets direktiv 94/56/EG av den 21 november 1994 om grundläggande principer för utredning av flyghaverier och tillbud inom civil luftfart (Direktivet är föremål för en omfattande översyn och en ny EU-förordning om olycksutredningar inom civil luftfart förväntas beslutas under hösten 2010) • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet,

Den internationella utredningskoden (MSC-MEPC.3/Circ.2) EU Direktiv 2009/18 from 17 juni 2011

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet.

Båtlivssektionen EG produktsäkerhetsdirektiv (2001/95/EG) EG förordning nr 765/2008. Fritidsbåtsdirektivet (2003/44/EG)



Datum Handläggare


[Styrande dokument] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG • Kommissionens förordning (EG) nr 1321/2007 av den 12 november 2007 om genomförandebestämmelser för att i ett centralt upplag integrera information om händelser inom civil luftfart som utbyts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG • Kommissionens förordning (EG) nr 1330/2007 av den 24 september 2007 om genomförande-bestämmelser för spridning till berörda parter av information om händelser inom civil luftfart, i enlighet med artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG



Datum Handläggare


[Styrande dokument] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 1.1.3 Svensk lag (datainsamling mm)

Järnvägslagen (2004:519), Järnvägsförordningen (2004:526), Lagen (1990:712) om undersökning av olyckor, Förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor (de två senare styr vad SHK obligatoriskt måste undersöka och därigenom påverkar de vad som företagen ska rapportera till järnvägsavdelningens telefonberedskap, järnvägsavdelningen rapporterar vidare till SHK).

Lagen och förordningen om undersökning av olyckor. Luftfartslagen (2010:500) Luftfartsförordningen (2010:700)

Sjölagen (1994:1009) 6 kap. 14 § Lag om undersökning av olyckor (SFS 1990:712) och Förordning om undersökning av olyckor (SFS 1990:717).

Kungörelse (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor Lag (1990:712) om undersökning av olyckor. Förordning (1990:717) om undersökning av olyckor. Förordning (2008:1380) med instruktion för Vägverket. Djupstudier av dödsolyckor

Båtlivssektionen Förordning om undersökning av olyckor (SFS 1990:717).

1.1.4 Föreskrift (insamling av data)

JvSFS 2008:1 och JvSFS 2008:2 Indirekt även RID-S då MSB samlar in farligt gods händelser enligt RID-S och sedan årligen levererar uppgift om antal sådana händelser till järnvägsavdelningen. Järnvägsavdelningen rapporterar siffran vidare

Luftfartslagen (2010:500) Luftfartsförordningen (2010:700) Förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor Luftfartsstyrelsens föreskrifter (LFS 2007:68) och allmänna råd om rapportering av händelser inom civil luftfart

SJÖFS 1991:5 Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter om rapportering av sjöolyckor och anmälan om sjöförklaring.

Förordning (2008:1166) om ändring i kungörelsen (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor



Datum Handläggare


[Styrande dokument] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG till Trafikanalys och framöver även till ERA. MSB och järnvägsavdelningen började samarbeta om detta 2008 för att regelförenkla för företagen.

Luftfartsstyrelsens föreskrifter (LFS 2007:9) om allmänna bestämmelser för flygtrafiktjänst (ANS), luftrumsplanering (ASM) och flödesplanering (ATFM), Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (LFS 2008:36) om kommersiella flygtransporter med helikopter (JAR-OPS 3) Rådets förordning (EEG) nr 3922/91 av den 16 december 1991 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och



Datum Handläggare


[Styrande dokument] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG Kommissionens förordning (EG) nr 1321/2007 av den 12 november 2007 om genomförande-bestämmelser för att i ett centralt upplag integrera information om händelser inom civil luftfart som utbyts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG Kommissionens förordning (EG) nr 1330/2007 av den 24 september 2007 om genomförande-bestämmelser för spridning till berörda parter av information om händelser inom civil luftfart, i enlighet med artikel 7.2 i Europaparlamentets och



Datum Handläggare


[Styrande dokument] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG rådets direktiv 2003/42/EG

1.1.5 TS ledningssystem/interna rutinbeskrivningar

Intern rutin 004 Telefonberedskap, Intern rutin 015 Kontakter med SHK, för årlig rapportering till ERA följs ERA:s mall och vägledning. För rapportering till Trafikanalys (som publicerar uppgifterna som offentlig statistik och levererar vidare uppgifter till den europeiska statistikmyndigheten Eurostat) finns beskrivning i avtal med Trafikanalys. Intern rutin för personskadekontroller håller på att tas fram.

Luftfartsavdelningens arbetsordning. Luftfartsavdelningens verksamhetshandbok.

Sjöfartsavdelningens arbetsordning Utredningsenhetens -Processbeskrivning -Arbetsordning -Rutinbeskrivning

STRADA ver. 1.0 ledningsdokument 2010-01-12

Båtlivssektionens verksamhetsplan

1.1.6 Avtal/överenskommelse med extern part

Avtal med SIKA/Trafikanalys (upprättades 2009 på tre år för att gå ut samtidigt som luftfartsavdelningens avtal med SIKA/Trafikanalys).

Delegerade verksamheter (delegeringsavtal med intresseorganisationer), överenskommelse med SHK gällande ICAO Annex 13 (Chicagokonventionens

Tillsammans med rederinäringen och de sjöfackliga organisationerna fortsätta att vara drivande i arbetet med INSJÖ, även internationellt

Överenskommelser med inrapporterande sjukhus. PUL-avtal inrapporterande polismyndigheter och sjukhus, avtal med



Datum Handläggare


[Styrande dokument] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG Avtal med SHK (förnyat 2010). Muntligt avtal med MSB (muntligt enligt MSB:s önskemål).

bilaga 13) Avtal med SIKA om statistikrapportering.

Båtlivssektionen har avtal med SIRS (rapporteringssystem för fritidsbåtsolyckor/ marknadskontroll/dykolyckor)

konsult. Avtal med SIKA/SCB om statistikleverans. mottagningsbevis avnämare (ca 1200),

1.1.7 Nationellt säkerhetsmål

Transportstyrelsens hänsynsmål innehåller säkerhetsmål. Detta är inom järnvägen uttryckt som att antalet omkomna och allvarligt skadade fortlöpande ska minska.

Transportstyrelsens hänsynsmål innehåller säkerhetsmål. Detta är inom luftfarten uttryckt som att antalet omkomna och allvarligt skadade fortlöpande ska minska.

Antalet omkomna och allvarligt skadade inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken halveras från 2007 nivå till år 2020.

Halvering av antal dödade till år 2020 från nivå 2007 = max 220 dödade år 2020. Reduktion av antal allvarligt skadade med 25 % till år 2020 från nivå medel 2006-2008 = 5 250 personer.

Båtlivssektionen Se ovan

1.1.8 Internationellt säkerhetsmål

EU har nyligen tagit fram CST (common safety targets) = gemensamma säkerhetsmål eller annorlunda uttryckt riskacceptanskriterier som medlemsländerna inte får överstiga. Målen gäller antal döda och allvarligt skadade per tågkm i olika personkategorier. Se mer på TS externa hemsida webb: Järnväg-Säkerhet-Gemensamma

Inga uttryckliga numerära mål på internationell nivå.

Inga uttryckliga numerära mål på internationell nivå.

KOM(2003) 311 slutlig: Att halvera antalet dödsoffer i trafiken i Europeiska unionen till år 2010. European Road Safety Action programme 2011-2020 håller på att tas fram ETSC föreslår att Kommissionen antar ett mål om en reduktion på

Båtlivssektionen EMSA



Datum Handläggare


[Styrande dokument] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG säkerhetsmål. 40% för både dödade och

svårt skadade till 2020



Datum Handläggare


��(+��%��[Säkerhet] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 1.2.1 Vid datafångst Samlar idag inte in

personnummer. Dock finns ett behov att få in sjukhusuppgifter vilket kan kräva personuppgiftshantering.

Enskilda personers namn, adress och andra direkt utpekande personuppgifter får inte registreras i den databas som innehåller alla händelser.

Nej Informerat samtycke från patient. Krypterad dataöverföring från klienter. PUL-avtal. Arbete pågår med att koppla operatörer till tjänstelegitimation inom polis/sjukvård.

1.2.2 Vid extern åtkomst Enligt förvaltningsregler prövas handlingar innan de lämnas ut. Statistikutdrag som lämnas ut innehåller inte personuppgifter.

Sekretess enligt offentligthet- och sekretesslagens 17 kap. 6 §, 29 kap. 10 § och 30 kap. 23 §.

Nej Användardatabasen styr åtkomst av data via uttagswebb. Alla STRADA-medarbetare har behörighet att avregistrera användare. Användare måste genomgå utbildning där sekretessfrågan tas upp.

1.2.3 Övrigt Nej Sekretesskyddet är på väg att ändras och förstärkas genom att en ny EU-förordning om olycksutredningar inom civil luftfart förväntas beslutas under hösten 2010.

Nej Mottagningsbevis krävs av alla som hanterar STRADA-data på något vis. Användardatabas för kontroll av vilka användare som finns.



Datum Handläggare


� ��

��&� �� 2��[Organisation] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 2.1.1 Ansvarig enhet Järnvägsavdelningen,

Analysenheten Från 2010-06-14 har sektionen för analys slagits ihop med sektionen för strategiska frågor samtidigt som sakenheterna på luftfartsavdelningen har tagit över ansvaret för analysarbetet.

Sjöfartsavdelningen, Utredningsenheten

Vägtrafikavdelningen, Strategienheten

Sjöfartsavdelningen, Fartygstekniska enheten, Båtlivssektionen

2.1.2 Bemanning (insamling, underhåll, förvaltning, utveckling, utbildning mm)

Analysenheten består idag av 6 medarbetare (inklusive enhetschef) med blandad formell kompetens. Två medarbetare har operativ erfarenhet (1 tågtrafikledare, 1 ombord- och bangårdspersonal) medan övriga fyra har akademisk kompetens (2 civilingenjörer, 1 företagsekonom, 1

Ny organisation från 2010-06-14 innebär förändrad bemanning.

3 haveriutredare/analytiker 1 statistikhandläggare

5 samordnartjänster, 1 verksamhetscontroller, 1 förvaltningsansvarig, 1 teknikansvarig, 1 analytiker 2 konsulttjänster 1/2 tillämpningsansvarig



Datum Handläggare


[Organisation] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG systemvetare). Cirka tre årsarbetskrafter används till olycksdatarelaterade uppgifter såsom registrering, personskadekontroll, riskvärdering/analys och statistik. Sex medarbetare på järnvägsavdelningen (från analysenheten, järnvägsföretagsenheten och infrastrukturenheten) turas om ha telefonberedskap för mottagande av anmälningar om olyckor, tillbud och andra väsentliga fel och brister i säkerhetshänseende.

Båtlivssektionen 1 tjänst haveriutredare/analytiker/ statistikhandläggare

2.1.3 Bemanning analys Samma personer som ovan i mån av tid.

Samma som ovan. Ny organisation från 2010-06-14 innebär förändrad organisation och bemanning.

Samma personer som ovan i mån av tid.

2 statistiker



Datum Handläggare


[Organisation] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 2.1.4 Budget Total budget för enheten är

ca. 11 miljoner kronor, varav 6,8 miljoner är en transferering till SHK och 4 miljoner lönekostnader. Telefonberedskapen har ingen egen budget, de tre berörda enheterna har avsatt tid i sin respektive verksamhetsplanering för telefonberedskap.

Ändrat i samband med ny organisation.

9 Mkr (SHK ca 50 %)

26 Mkr (drift+utv=11 Mkr, Sjukhus= 8 Mkr, Lön=7 Mkr)

Båtlivssektionen 0,6 Mkr



Datum Handläggare


��1�� [Hantering] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 2.2.1 Utreds inrapporterade olyckor av TS?

Nej Nej Ja Nej

Båtlivssektionen Ja, då särskilda skäl finns

2.2.2 Riskvärdering, vilken metod används?

De händelser som anmäls till telefonberedskapen riskvärderas utifrån potentiell konsekvens och allvarlighetsgrad (grad av kontroll över händelseförloppet samt händelsens relevans som indikator på systembrist). Se mer i IR 004 (intern rutin).

Lagen om undersökning av olyckor och Chicagokonventionens bilaga 13 anger vad som ska utredas av SHK. Övriga rapporterade händelser hanteras och analyseras med olika metoder av sakenheterna.

Ingen speciell metod används

Ej tillämpligt

Båtlivssektionen Ingen speciell metod används

2.2.3 Hur hanteras rekommendationer från SHK?

Analysenheten förmedlar rekommendationen till berörd enhet/-er inom avdelningen. Gemensamt inom avdelningen bestäms vilken åtgärd som är lämplig att vidta med anledning av rekommendationen. Järnvägsavdelningen vidtar beslutad åtgärd och

Organisationsförändringen medför att haveriberedning med hantering av rekommendationer är flyttad till sakenheterna.

Utredningsenheten förmedlar rekommendationer till berörd enhet inom sjöfartsavdelningen. Efter besvarande av rekommendationen förmedlar utredningsenheten svaret till SHK.

Ej tillämpligt. Rutin ska tas fram.



Datum Handläggare


[Hantering] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG avrapporterar till SHK. Ofta kräver vidtagna åtgärder kontakter med verksamhetsutövare. Se mer i IR 015.

Båtlivssektionen I samråd med utredningsenheten

2.2.4 Koppling till tillsyn? Ja. Händelser leder ibland till händelsestyrd tillsyn men inte så ofta. Analysenheten lämnar utöver information om enstaka händelser även en tertialvis rapport till underlag för tillsynen. Även inlämnade säkerhetsrapporter från verksamhetsutövare används i viss mån som tillsynsunderlag. I och med utvecklingen av TRAP förväntas säkerhetsrapporterna kunna användas i högre grad.

Ja. Sektionen levererar statistiksammanställningar på tillsynsobjekten inför tillsynsaktivitet.

Ja, genom arbetet med FRO

Nej

Båtlivssektionen Ingen. Ska dock göras enligt EG förordningen



Datum Handläggare


��.�� [Datafångst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 2.3.1 Vad rapporteras till TS

Omedelbart: Olyckor, tillbud och väsentliga fel och brister i säkerhetshänseende (järnvägar, spårvägar, tunnelbana). Årligen: säkerhetsrapporter innehållande bl.a. gemensamma säkerhetsindikatorer.

Haverier, allvarliga tillbud, tillbud, driftavbrott, defekt, fel eller annan onormal omständighet som inverkat eller kan inverka på flygsäkerheten. I rapporterna ska det framgå om någon har omkommit eller skadas allvarligt.

Olyckor & tillbud (svenska handels- och fiskefartyg, fartyg som nyttjas till ändamål som har anknytning till handelssjöfarten). Skadade och döda. Statistiken omfattar även personskador. Uppgifter om personnummer efterfrågas inte i rapporter som skall skickas in till Sfu.

Personskadeolyckor (polis) och skadehändelser (sjv) inom vägtrafikområdet. Personnummer på inblandade förare (polis) och skadade. Koordinater (enligt RT90 och SweRef).

Båtlivssektionen Enligt Förordning om undersökning av olyckor (SFS 1990:717) ska polis KBV tullen rapportera till TS vid allvarlig olycka.

2.3.2 Vad rapporterar TS vidare

Omedelbart till SHK; se kriterielista (baserad på lagen och förordningen om undersökning av olyckor) i IR 004. Årligen; olyckstatistik till Trafikanalys samt årsrapport till ERA. För innehåll se TS externwebb.

Händelser som omfattas av lagen och förordningen om undersökning av olyckor.

Samtliga ärenden skickas upp till SHK för bedömning om utredning

TS rapporterar vidare till SIKA. SIKA rapporterar vidare till CARE. Vägverket rapporterar vidare till IRTAD. VTI rapporterar till ETSC. (konsekvenser av ändring av Lag (1990:712) om undersökning av olyckor?)

Båtlivssektionen Årligen; olyckstatistik till Trafikanalys, SjöV, årsberättelser, allmänheten (”fakta om båtlivet”)



Datum Handläggare


[Datafångst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 2.3.3 Vad rapporteras TS inte vidare

Händelser som inte uppfyller fastställda kriterier för rapporteringarna ovan.

Händelser som inte uppfyller fastställda kriterier för rapportering enligt ovan.

Olyckor och tillbud på internationellt vatten samt annan flaggstats territorium om inte svenskt fartyg eller fiskefartyg varit inblandat.

Händelser som inte uppfyller fastställda kriterier t.ex. olyckor utanför svenskt vägtrafikområde, skoterolyckor i terräng, gående fallolyckor mm

2.3.4 Uppgiftslämnare Järnvägsföretag, trafikutövare, infrastrukturförvaltare, spårinnehavare, SOS Alarm, polis, MSB. När det gäller årsrapporten till ERA är även Järnvägsavdelningens övriga interna enheter uppgiftslämnare.

Vid haveri eller allvarligt tillbud gäller ej vikt-begränsningen för luftfartyget. Ägare/operatör eller befälhavare på ett motordrivet luftfartyg vars maximala startvikt överstiger 400 kg, den som under tillsyn av svensk myndighet bedriver verksamhet som avser konstruktion, tillverkning, underhåll eller modifiering av ett motordrivet luftfartyg vars maximala startvikt överstiger 400kg, eller av dess utrustning eller delar av denna, den som under tillsyn av svensk myndighet under-tecknar ett intyg om verkstadsrevision eller idrifttagande av ett motordrivet luftfartyg vars maximala startvikt överstiger 400 kg, eller av dess utrustning eller delar av denna, den som utövar en funktion för vilken det krävs

1.Befälhavare 2.Rederipersonal 3.Inspektörer vid sjöfartsinspektions-områdena 4.Media 5.Privatpersoner 6.Polis 7.Kustbevakning 8.Protokoll sjöförklaringar 9. Övriga Notering: Initialuppgiftslämnare Båtlivssektionen 1 Befälhavare fritidsbåt 2 Media 3 Privatpersoner 4 Polis 5 Kustbevakning 6 Sjöräddnings-organisationer

Polismyndigheter, Akutsjukhus (ca 75%)



Datum Handläggare


[Datafångst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG flygledarcertifikat eller annan flygtrafik-tjänst, den som är chef vid en flygplats som är öppen för kommersiell trafik här i landet, den som utövar en funktion som har samband med installation, modifiering, underhåll, reparation, översyn, flygkontroll eller inspektion av anläggningar för flygnavigation, kommunikation och övervakning som svensk myndighet skall ansvara för, den som vid en flygplats som är öppen för kommersiell trafik här i landet utövar en funktion som har samband med hantering på marken av luftfartyg vars maximala startvikt överstiger 400kg, samt organisation som utövar flygtrafiktjänst, luftrumsplanering eller flödesplanering

7 Båtorganisationer 8 Försäkringsbolag 9 SOS-alarm 10 Lokal räddningstjänst 11 SjöV/JRCCI

2.3.5 När sker rapportering till TS

Omedelbart (så snart händelsen blivit känd för verksamhetsutövaren) respektive årligen. Se JvSFS 2008:1 och JvSFS 2008:2.

Haverier (olyckor) och allvarliga tillbud ska omedelbart rapporters till TS. Händelser ska rapporteras till TS inom 72 timmar.

Befälhavaren ombord på fartyg skall genast rapportera in olyckor/tillbud till utredningsenheten.

Polisen ska rapportera inom 7 dagar (5 dagar för en dödsolycka) Sjv (när patienten är färdigbehandlad?) Båtlivssektionen

Efter rapportörs bedömning



Datum Handläggare


[Datafångst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 2.3.6 Första och påföljande åtgärder vid rapportering

Omedelbar: bedömning om SHK-händelse, bedömning om anmälningspliktig till TS, bedömning om behov av akut tillsynsåtgärd, ev. massmedialt intresse. Vid veckomöte riskvärderas händelserna. Händelserna registreras i systemet JAS. Personskade- och självmordskontroll görs. Årlig: statistiksammanställning.

Bedömning om SHK-händelse, klassning och grundkodning i datasystem och information om haveri/allvarligt tillbud till utpekade kontaktpersoner på sakenheterna.

Initialärendet skickas till SHK för bedömning om utredning samt att ärendet diarieförs och läggs in i SOS.

Inget

Båtlivssektionen Bedömning, undersökning statistikföring

2.3.7 Antal rapporter/anmälningar årligen?

Ca 600 händelser (i regel flera anmälningar per händelse) varav ca 450 anmälningspliktiga. Ca 200 säkerhetsrapporter i årlig rapportering.

Ca 6 000 rapporter per år. Rör ca 4 200 enskilda händelser.

Ca 250

Polis: ca 18 000 Sjukvård: ca 32 000

Båtlivssektionen Ca 700 - 1 000

2.3.8 Incitament för rapportering

Järnvägslagen, Järnvägsförordningen, Lagen om undersökning av olyckor, Förordningen om undersökning av olyckor, EU:s järnvägssäkerhetsdirektiv. För Trafikanalys-statistiken: EU-förordning om

Rapporteringsskyldighet Visst skydd mot repressalier.

Befälhavare: Rapporteringsskyldighet

Polis: rapporteringsskyldighet Sjukvård: ekonomisk ersättning

Båtlivssektionen Rapporteringsskyldighet för polis, tull och kustbevakning Frivillig rapportering för de



Datum Handläggare


[Datafångst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG transportstatistik samt avtal med Trafikanalys.

som är engagerade i sjösäkerhetsarbetet

2.3.9 Medium för insamling

Omedelbar anmälan via telefonberedskap. Mottagaren fyller i Excelblankett, en handläggare matar sedan in dessa uppgifter i registret JAS. Ett effektivare system TRAP som mottagarna ska kunna mata in direkt i själva är under utveckling. Årlig rapportering: via elektroniska formulär på hemsida alt. pappersblanketter (rapportörerna får välja).

Elektronisk rapportering för vissa rapportörer, pappersblankett via vår hemsida som skickas till TS via e-post, fax eller post.

Pappersblankett (Rapport om sjöolycka) Telefonsamtal E-post JRCC Mediebevakning Inspektionsrapport från inspektionsområde

Polis: Pappersblankett/formulär Trafikmålsanteckning Sjukvård: Trafikskadejournal

Båtlivssektionen Pappersblankett(Rapport om sjöolycka) Telefonsamtal E-post Rapportering genom SIRS Mediebevakning SOS-alarm JRCC



Datum Handläggare


[Datafångst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 2.3.10 Hantering av blankett/formulär

Se ovan. För personskadekontroller initieras även ett ärende i W3D3 där tjänsteanteckning efter samtal med polis diarieförs.

Alla rapporter via pappersblankett läggs manuellt in i ett webb-forumulär för överföring till datasystemen diariet LINDRA och händelsedatabasen ECCAIRS. Den elektroniska rapporteringen består av filer som kommer direkt till LINDRA. Rapporten skrivs ut och genom knapptryckningar flyttas filen över till ECCAIRS.

Formulär(Rapport om sjöolycka)/information diarieförs och en mindre utredning på varje ärende följer tills tillräcklig information finns för att fylla databasen.

Polis: Från polis på olycksplats/mottagande polis vid station till särskilt utsedd operatör. Sjukvård: Från patient på akutavdelning. Formulär samlas in av särskild personal som inhämtar kompletterande uppgifter innan registrering.

Båtlivssektionen Matas in i SIRS

2.3.11 Programvara för registrering

JAS (under utveckling: TRAP), Excel.

HIT och ECCAIRS. From andra halvår 2010 enbart ECCAIRS.

SOS (Sjöolyckssystemet)

STRADAs två rapporteringsklienter (polis, sjukvård) som levererar data från lokalt installerade klienter via krypterad anslutning till central databas.

Båtlivssektionen SIRS

2.3.12 Hur lagras informationen hos TS

Server inom Transportstyrelsen, samt server i EU för rapporterade gemensamma säkerhetsindikatorer.

Server på Transportstyrelsen, samt server i EU.

Server i Norrköping, samt server i EU för uppgifter inlagda i EMCIP

Server i Borlänge



Datum Handläggare


[Datafångst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG Båtlivssektionen Server hos Interlan AB i Gävle

2.3.13 Uppskattad ledtid: händelse – databas

I IR 004 står att beredskapsmedlemmar ska skicka ut ifylld händelseblankett senast nästkommande vardag. Händelser anmäls ibland i efterhand men i regel samma dag som de inträffat. Personskadekontroller kan ta några månader. Registret uppdateras årligen på våren när statistik för föregående år samlas in.

En rapporterad händelse ska finnas (kodad) i ECCAIRS 72 timmar efter den rapporterats till Transportstyrelsen

Initialärendet läggs in i databasen i regel samma dag som informationen kommer till oss. Beroende på hur snabbt vi får ytterligare information som inte finns med i initialskedet och övrig arbetsbelastning < 6 månader

Polis: median=5 dagar Sjukvård: 1 – 3 månader

Båtlivssektionen Max 8 månader

2.3.14 Fastställda/reglerade kvalitetskrav

Se 2.3.5 och 2.3.13. Tidskrav finns reglerade för rapportering. Uppföljning av kodning av händelser i ECCAIRS på EU-nivå.

Befälhavaren ombord på fartyg skall genast rapportera in olyckor/tillbud till utredningsenheten. Sjölagen (1994:1009) 6 kap. 14 §

Polisen ska rapportera inom 7 dagar (5 dagar för en dödsolycka) (Sjukvården: högre ersättning vid rapportering inom 45 dgr och med



Datum Handläggare


[Datafångst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG Båtlivssektionen Granskning och kvalitetsbedömning inom sektionen

position.)

2.3.15 Uppskattad täckningsgrad/bortfall

Det finns antagligen ett mörkertal bland tillbuden då färre tillbud än olyckor rapporteras och det borde vara tvärtom. Osäkerhet i uppgifterna om allvarliga personskador pga att det är polisen som bedömer om sjukhusvistelsen varit mer än 24 timmar. Självmord: I fall där polisen ej tagit ställning till om det rör sig om ett självmord eller en olycka redovisas dödsfallen/personskadan som olycka – obehörigt spårbeträdande.

Mörkertalet omöjligt att uttala sig om eftersom händelsen inte blir känd på annat sätt än genom rapportering.

Tillbudsrapporteringen till TS-Sjöfartsavdelningen är i det närmaste obefintlig, detta kompenseras till viss del med INSJÖ som är sjöfartens anonyma tillbudsrapporteringssystem. Övrigt mörkertal när det gäller inrapportering är omöjligt att svara på.

Täckningsgrad: Polis: Döda ca 100 %. Svårt skadade ca 50% Lindrigt skadade förmodligen mycket färre än hälften. Sjukvård: 76 % dock med okänt stort internt bortfall.

Båtlivssektionen Stort mörkertal för tillbud, god täckning för allvarliga olyckor.

2.3.16 Planerad utveckling

TRAP (modernare händelseregister), på kravspecifikationsnivå.

”Lindra”, elektronisk inrapportering av händelser. Driftsättning 12 april 2010. Vidareutveckling av funktioner i Lindra.

Förstudie till ny SOS i modern och användarvänlig miljö. Målet är bland annat en mer användarvänlig utdata hantering.

Inrapportering till databas via ett webbgränssnitt under 2010. Personlig inloggning kopplad till tjänstelegitimation.



Datum Handläggare


[Datafångst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG Båtlivssektionen Med utbyggnad av SIRS kommer kvaliteten successivt att förbättras. Riskbaserad marknadskontroll

2.3.17 Sedda behov, ej planerade

Behov av tillgång till sjukhusuppgifter. Regelförenklingsmöjligheter finns om samarbete gällande insamling av tågkm och personkm kan upparbetas med Trafikanalys. Möjligen skulle Trafikverket och TS kunna hitta samarbetsvinster avseende självmordskontroller med polis som idag båda myndigheterna utför. Utveckla metoder för att identifiera trender. Utreda ev. tankningsmöjligheter direkt från företagens händelseregister. Utveckla TRAP så att det material som ska sammanställas om TS egen verksamhet till ERA-årsrapport i högre grad kan genereras automatiskt.

Utökad trendbevakning. Behov finns att bättre kunna fastställa antal skadade (allvarligt, lindrigt) inom luftfarten.

Utökade analyser.

Gående singel med i officiell statistik? Gående påkörda av spårvagn?

Båtlivssektionen Genomföra undersökning, analys och åtgärder i proportion till samhällskostnaderna för olyckorna.



Datum Handläggare


[Datafångst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 2.3.18 Verksamhetens mål. Kort-/lång sikt (1-2 resp. 3-5 år)

Effektivisera verksamheten genom utveckling av TRAP.

Utveckla system för att kunna förse organisationen med underlag för tillsyns- och tillståndsverksamheten.

Kort: Förstudie av ny version av databasen SOS. Lång: Ny version av SOS

Kort: anslutningsgrad sjukhus minst 80%, migrering. Lång: heltäckande sjukvårdsregistrering, lagstiftning, beslut om nationell finansiering

Båtlivssektionen SIRS i full operativ drift 2011. Ensade rapporteringsrutiner



Datum Handläggare


�!�(�� [Myndigheter] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 2.4.1 Lantmäteriverket Nej Nej Nej Överenskommelse. TS

köper kartdata. Båtlivssektionen GIS appl.

2.4.2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Levererar årlig uppgift om farligt gods-händelser till TSJV.

Ja JA. Nationellt Forum för Olycksutredning

Referent

Båtlivssektionen JA

2.4.3 Rikspolisstyrelsen Nej Nej Nej TS, RPS och SIKA utformar polisens underlag ”Informationsunderlag Vägtrafikolycka”

Båtlivssektionen JA

2.4.4 Rättmedicinalverket Nej Nej Nej TS inhämtar data om döda.

Båtlivssektionen Nej, borde ha

2.4.5 Socialstyrelsen Nej Nej Nej TS inhämtar data om döda

Båtlivssektionen Nej

2.4.6 Statens haverikommission

TSJV rapporterar vidare händelser till SHK. TSJV hanterar även rekommendationer från SHK.

TS rapporterar haverier och allvarliga tillbud till SHK. TS hanterar SHKs rekommendationer. Överenskommelse med SHK angående Chicagokonventionens bilaga 13 finns.

Ja Bistå med experthjälp.

Båtlivssektionen Ja

2.4.7 Statistiska Nej Nej Nej Överenskommelse tom



Datum Handläggare


[Myndigheter] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG centralbyrån Båtlivssektionen

Ja 2009. Bearbetar underlag till officiell statistik.

2.4.8 Sveriges kommuner och landsting

Nej Nej Nej Referent Båtlivssektionen Nej

2.4.9 Trafikanalys TSJV levererar olycksstatistik till Trafikanalys.

Ja Nej Överenskommelse Publicerar officiell statistik Båtlivssektionen

Ja gärna troligen 2.4.10 Arbetsmiljöverket Nej (dock ska

verksamhetsutövare anmäla vissa händelser även till arbetsmiljöverket)

Nej Ja (Statistikmaterial gällande arbetsskador för ombordanställda)

Ja (vilande)

Båtlivssektionen Ja, speciellt inom dyk

2.4.11 Trafikverket Rapporterar i egenskap av infrastrukturförvaltare. Avstämningar avseende olycksstatistik.

Nej Nej Viktig avnämare Analysgrupp, dödsolyckor, djupstudier av dödsolyckor TS inhämtar vägnätsdata

Båtlivssektionen Nej

2.4.12 Polismyndigheter (ej RPS)

Personskade- och självmordskontroller.

Vid behov Vid behov. Informationsunderlag trafikolycka Båtlivssektionen

Ja 2.4.13 Konsumentverket Nej Nej Nej Nej

Båtlivssektionen Ja

�



Datum Handläggare


��(�� #�� #��[Övriga aktörer] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 2.5.1 Särskilda råd, grupperingar, forum

Plankorsningsdelegationen. Europeiska järnvägsbyrån (ERA) organiserar nätverk för informationsutbyte mellan nationella säkerhetsmyndigheter (bl.a. TSJV) samt mellan utredningsorgan (bl.a. SHK). Det finns exempelvis en ERA-arbetsgrupp för gemensamma säkerhetsindikatorer och säkerhetsmål. En databas för snabb spridning av säkerhetsrelaterad information, Safety Information System, har upprättats av ERA. Löpande kontakter med Trafikanalys kring olycksstatistik. Halvårsvisa avstämningsmöten med SHK. TS interna statistiknätverk, SOTIS.

Arbetsgrupper finns inom EU/EASA/Eurocontrol och ICAO.

RIB-arbetsgrupp (Ridgid Inflatable Boat) NFO (Nationellt Forum för Olycksutredning)

SIKA: s olycksråd= "rådet för trafikolycksstatistik" Plankorsnings-delegationen

Båtlivssektionen Sjösäkerhetsrådet Livräddningssällskapet Båtmiljörådet Marknadskontrollrådet Nätverket Svensk Dykning Nämnden för båtlivsutbildning Sjöåklagarna Sjösportens- Samarbetsdelegation

2.5.2 NGO Nej Nationella och internationella intresseorganisationer

Nej NTF Båtlivssektionen



Datum Handläggare


[Övriga aktörer] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG inom luftfart. SIS och ISO

2.5.3 Konsult (programutveckling mm)

Sogeti (utvecklare av TRAP, inkluderar händelseregistermodul)

Utvecklare av Lindra. LOGICA, för SOS

Viati Konsult AB(kartdata mm), Saab Security AB fram till HT 2010, Triona (programutv), Lunds universitet (kvalitetskontroller)

Båtlivssektionen ICC/IPSO



Datum Handläggare


� "�� #��

��49�� [Extern åtkomst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 3.1.1 Åtkomst, medium Händelseregister JAS.

Ingen utomstående kan själv hämta information via t.ex. internet, önskas statistikuppgifter måste en förfrågan komma till järnvägsavdelningen. Dock läggs bl.a. årsrapport till ERA och svar till SHK ut på TS webb. Trafikanalys publicerar olycksstatistik.

EU/JRC (Joint Research Centre) får informationen från ECCAIRS. Statistik, kvartalsvis och årsvis, publiceras.

Databasen SOS ”ägs” av Sjöfartsavdelningen. Ingen utomstående kan själv hämta information via t.ex. internet, önskas statistikuppgifter måste en förfrågan komma till utredningsenheten.

1. Databas månatligen i MsAccess-format till särskilda ”prenumeranter”. 2. Webbprogram till utbildade användare som uppdateras nattligen. 3. Internet (Vv hemsida, SIKA m.fl.) Rapporter. Båtlivssektionen

SIRS åtkomligt på internet för allmänheten

3.1.2 Systemägare Transportstyrelsen Centralt system men applikationer ägs av luftfartsavdelningen.

Sjöfartsavdelningen

Transportstyrelsen

Båtlivssektionen Nej (endast innehållet)

3.1.3 Primära avnämare inom landet

Trafikanalys, SHK, Transportstyrelsen, MSB, andra myndigheter, näringsdepartementet, forskare, allmänhet, media, högskolor/universitet.

Transportstyrelsen, Trafikanalys, andra myndigheter, allmänhet, media.

Sjöfartsavdelningens utredningsenhet Sjöfartsverkets Infrastrukturenhet(riskanalys)

Väghållare; Vägverket, kommuner. fordonsindustrin, trafiksäkerhetsforskare, allmänhet, media, högskolor/universitet, frivilligorganisationer (Transportstyrelsen)

Båtlivssektionen Beslutsfattare, båtlivet och allmänhet



Datum Handläggare


[Extern åtkomst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 3.1.4 Primära avnämare utomlands

Europeiska järnvägsbyrån (ERA), Eurostat.

EU-organ, Eurocontrol, ICAO

Sjöfartsavdelningen rapporterar in olyckor till EU:s databas EMCIP (European Marine Casualty Information Platform), IMO:s(International Maritime Organization) databas GISIS samt till HELCOM.

IRTAD, CARE, Eurostat, ETSC

Båtlivssektionen Förbättringsarbetet i anslutning till EG fritidsbåtsdirektiv. Nordiskt samarbete

3.1.5 Publikation officiell statistik

”Bantrafikskador 200X”, före 2008 en del av rapporten ”Bantrafik”.

Flygtendenser, Trafikanalys, årsredovisning.

1. Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handels- och fiskefartyg år 20XX 2. Sjöolyckor i svenska farvatten år 20XX 3. Engelsk översättning av 1.

SIKA: ”Vägtrafikskador 200X”

Båtlivssektionen ”Fakta om båtlivet” Årsredovisningar Pressrelease Hemsida



Datum Handläggare


[Extern åtkomst] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 3.1.6 Publikation övrig Årsrapport till ERA i

enlighet med direktiv 2004/49/EG, tertialrapporter.

Efter behov Haverirapport efter varje utredd olycka. Safety alert på hemsidan

Efter behov

Båtlivssektionen Planerar artikelserie i båtpress

3.1.7 Egna analyser Vid resurser. Efter behov Efter behov

Efter behov. Inga medel till uppdrag.

Båtlivssektionen Efter behov

3.1.8 Vilka egna analyser görs

En riskvärderingsrapport gjordes t.ex. 2007, finns på TS externa webb. En del av årsrapporten till ERA består av analys. Tertialrapporter.

Analyser grundade på händelserapporteringen i ECCAIRS.

Analyser görs i varje haveriutredning.

Följa och analysera olycksutvecklingen

Båtlivssektionen Olycksrapporteringen resulterar i diskussioner inom sjösäkerhetsrådet och säkerhetsförbättrande åtgärder identifieras.

3.1.9 Vad används analysen till

Tillsynsunderlag, ERA-leverans, information.

Luftfartsavdelningens tillsynsverksamhet kopplat till säkerhetsmålet.

Förbättra sjösäkerheten Uppföljning mot de transportpolitiska målen. Återkommande resultatkonferenser mm.

Båtlivssektionen För att förbättra sjösäkerhet och marknadskontroll.

3.1.10 Tar analysen hänsyn till andra trafikslag? Berörings-/skärningspunkter?

Inte i så hög grad hittills men exempelvis plankorsningar har ju beröringspunkter med väg.

Om anledning finns. Om det finns anledning att göra det.

Vägfärjor? Plankorsningar, spårvagnar-gående



Datum Handläggare


�

��:��,�� %�� [Andra register] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 3.2.1 Andra register/informations-system inom landet

Interna register som ex.vis tillståndsregister, infrastrukturregister, fordonsregister. Polisens arkiv. Verksamhetsutövarnas inklusive Trafikregistrets register. Trafikanalys rapporter om samhällskostnader för döda och allvarligt skadade.

Datalagret, EU-databas, INSJÖ - Sjöfartens anonyma tillbudsrapporteringssystem. SITS – Sjöfartsavdelningens Tillsynssystem DBS – DomBrottsSystemet, integrerat i SOS. Registrering av domar och strafförelägganden.

Vägdata vid inrapportering, kartdata från LMV, Vv, vissa kommuner, kontroll av pers.nr. och reg.nr. mot Trafikregistret, Dödsaviregistret (DAR, SCB), Obduktionsregistret (Rättsbase, RMV), Vägverkets djupstudieverksamhet, Kvittra, (SKADA; framgent)

3.2.2 Andra register/informations-system utomlands

ERA har en databas med information om olyckor och tillbud som de olika ländernas utredningsorgan gjort (i Sverige SHK). En databas för snabb spridning av säkerhetsrelaterad information, Safety Information System, har upprättats av ERA. De gemensamma säkerhets-indikatorer som rapporteras till ERA sammanställs för hela EU av ERA.

EU/JRC databas ECCAIRS för alla medlemsländer.

SIRENAC – ParisMou databas för hamnstatskontroller

CARE, IRTAD



Datum Handläggare


! .��

!��&��#�,��[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 4.1.1 Olycka/haveri Oönskad och icke uppsåtlig

plötslig händelse, eller följd av händelser, som får skadliga följder. (Källa: JvSFS 2008:1 och 2, direktiv 2004/49/EG samt järnvägslagen)

Definitionerna av de olika begreppen kan skilja sig åt något beroende på vilket regelverk som reglerar. Följande definitioner är hämtade från rådets direktiv 94/56/EG av den 21 november 1994 om grundläggande principer för utredning av flyghaverier och tillbud inom civil luftfart. (accident) en händelse i samband med handhavandet av ett luftfartyg från den tidpunkt då en person stiger ombord på luftfartyget i avsikt att flyga, till dess att alla sådana personer har stigit av och vid vilken 1. någon skadas med dödlig utgång

Oönskad och icke uppsåtlig plötslig händelse, eller följd av händelser, som får skadliga konsekvenser.

(personskadeolycka) Händelse som inträffat i trafik på väg, vari deltagit minst ett fordon i rörelse och som medfört person-skada. En olycka i trafiken där endast gående varit delaktiga och därvid skadats räknas således inte som vägtrafikolycka. Såsom väg räknas enligt 2§ i Förordning om vägtrafik-definitioner (2001:651): 1. Väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon 2. Led som är anordnad för cykeltrafik 3. Gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2. Såsom fordon räknas anordning på hjul, band



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG eller kommer till allvarlig skada till följd av a. att befinna sig i luftfartyget, b. direkt kontakt med någon del av luftfartyget, inbegripet delar som har lossnat från luftfartyget, eller c. att direkt ha utsatts för luftströmmen från en jetmotor, med undantag för skador som uppkommer av naturliga orsaker, som är självförvållade eller orsakade av andra personer, eller när skadorna drabbar fripassagerare i utrymmen som normalt inte är tillgängliga för passagerare och besättning, eller 2. luftfartyget utsätts för skada eller strukturella fel som a. nedsätter luftfartygets strukturella styrka eller flygegenskaper, och b. normalt kräver en större reparation eller utbyte av den skadade delen, c. med undantag för motorfel eller skada när

eller medar eller liknande som är inrättad huvudsak-ligen för färd på marken och inte löper på skenor (Lagen om Vägtrafikdefinitioner SFS 2001:559 §2).



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG skadan är begränsad till motorn, motorhuven eller tillbehör, eller skador som är begränsade till propellrar, vingspetsar, antenner, däck, bromsar, ventiler eller till mindre bucklor eller hål i luftfartygets skal, eller 3. luftfartyget saknas eller är helt onåbart

4.1.2 Död Järnväg: Person som avlidit inom 30 dagar till följd av olyckan. Källa: JvSFS 2008:1 och 2, järnvägssäkerhetsdirektivet, förordning om transportstatistik

Skada med dödlig utgång: en skada som en person ådragit sig vid ett haveri och som har till följd att personen i fråga avlider inom 30 dagar efter dagen för haveriet.

Se nedan Såsom dödad vid trafikolycka räknas en person som avlidit inom 30 dagar till följd av olyckan.

4.1.3 Svårt skadad Finns ingen sådan definition.

Se nedan Se nedan Med svårt skadad menas person som vid olyckan erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada. Som svår skada räknas också sådan där den skadade väntas bli inlagd på sjukhus.



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 4.1.4 Allvarligt skadad Person som blivit så

allvarligt skadade att det lett till sjukhusvård i mer än 24 timmar. Källa: samma som för ”död”. Kommentar: 24 timmar är relativt nytt, baseras på polisbedömning = inte exakt uppgift, osäkerhet redovisas i definitionskapitlet i årsrapporten till ERA

Allvarlig skada: en skada som en person ådragit sig vid ett haveri och som 1. Kräver sjukhusvistelse i mer än 48 timmar, med början inom sju dagar efter den dag som skadan uppkom, eller 2. Resulterar i en fraktur (undantaget okomplicerade brott på fingrar, tår eller näsa), eller 3. Medför sår som förorsakar allvarlig blödning eller nerv-, muskel- eller senskada, eller 4. Medför skada på ett inre organ, eller 5. Medför brännskador av andra eller tredje graden, eller brännskador som omfattar mer än 5 % av kroppsytan, eller 6. Medför bestyrkt utsättande för smittoämnen eller skadlig strålning.

Med allvarlig personskada menas en skada som en person lidit, och som resulterat i arbetsoförmåga där personen i mer än 72 timmar inte kunnat fungera normalt, och som börjar inom sju dagar från det datum då skadan leds eller att den skadade varit inlagd på sjukhus mer än 24 timmar.

Med allvarlig personskada menas en skada som är bestående dvs. medför en medicinsk invaliditet >0%. Medicinsk invaliditet är ett begrepp som används för att värdera olika funktionsnedsättningar oberoende av orsak. Begreppet används inom individuell och kollektiv olycksfallförsäkring och är ofta helt avgörande för vilken ersättning ett försäkringsbolag betalar ut.

Båtlivssektionen Förutom dödsfall, kategoriseras personskador enligt akutsjukvård/bestående men, akut sjukvård/övergående skada, mindre skada, kortvarig mental stress/chock, långvarig psykisk påverkan, ekonomiskt bortfall/förlust, övrigt/försening/ändrade res- och semesterplaner.

D

iarie

num

mer

D

okum

entty

p S

ida

TS

G 2

009-

726

BIL

AG

A

41

Dat

um

Han

dläg

gare

2010

-09-

17

Tom

as F

redl

und

[Def

initi

oner

] JÄ

RN

VÄ

G

LU

FTFA

RT

SJ

ÖFA

RT

V

ÄG

4.

1.5

Lin

drig

t/ej

svår

t/allv

arlig

t ska

dad

Inge

n fo

rmel

l def

initi

on

finn

s m

en i

prak

tiken

; pe

rson

som

ska

dats

så

pass

lin

drig

t att

det l

ett t

ill

sjuk

husv

ård

i max

24

timm

ar.

Skad

a so

m e

j om

fatta

s av

de

fini

tion

för ”

allv

arlig

sk

ada”

.

Med

min

dre

allv

arlig

pe

rson

skad

a m

enas

en

skad

a so

m e

n pe

rson

lidi

t, oc

h so

m re

sulte

rat i

ar

bets

oför

måg

a dä

r pe

rson

en i

min

dre

än 7

2 tim

mar

inte

kun

nat f

unge

ra

norm

alt,

och

som

bör

jar

inom

sju

dag

ar fr

ån d

et

datu

m d

å sk

adan

leds

.

Pers

onsk

ador

som

inte

är

dödl

iga

elle

r svå

ra k

alla

s lin

drig

a. D

et fi

nns

inge

n ne

dre

grän

s de

fini

erad

. Ps

ykis

ka s

kado

r reg

istr

eras

in

te.

Båt

livss

ektio

nen

Se o

van

unde

r 4.1

.4

4.1.

6 D

ödso

lyck

a (m

kt

allv

arlig

) A

nvän

ds in

te s

om

defi

nitio

n m

en s

e de

fini

tion

för d

öd o

van.

Vid

redo

visn

ing

av a

ntal

ha

veri

er a

nges

äve

n an

tal

”fat

ala

have

rier

”.

Med

myc

ket a

llvar

lig

pers

onsk

ada

men

as e

n sk

ada

som

en

pers

on li

dit,

och

som

resu

ltera

t i

döds

fall

inom

30

daga

r so

m e

n ko

nsek

vens

av

händ

else

n.

Med

död

soly

cka

men

as e

n ol

ycka

som

resu

ltera

t i

dödf

all i

nom

30

daga

r som

en

kon

sekv

ens

av

händ

else

n.

4.1.

7 M

ycke

t allv

arlig

ol

ycka

E

j till

ämpl

igt

Ej t

illäm

plig

t E

n hä

ndel

se s

om re

sulte

rar

i för

lust

, elle

r för

mod

ad

förl

ust a

v et

t far

tyg,

elle

r at

t far

tyge

t har

öve

rgiv

its.

Död

sfal

l elle

r sto

r fö

rore

ning

Ej t

illäm

plig

t



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 4.1.8 Allvarlig olycka Olyckor som ska utredas av

SHK enligt lagen och förordningen om undersökning av olyckor som grundar sig på direktiv 2004/49/EG: Varje form av tågkollision eller tågurspårning som resulterar i att minst en person dödas eller att minst fem personer skadas allvarligt eller i omfattande skador på rullande materiel, infrastruktur eller miljön, och varje annan liknande olycka med uppenbara konsekvenser för regleringen av järnvägssäkerheten eller säkerhetshanteringen; med omfattande skador avses skador vars kostnad utredningsorganet omedelbart kan uppskatta till sammanlagt minst 2 miljoner euro.

Ej tillämpligt Se 4.1.10 Ej tillämpligt

4.1.9 Betydande olycka Olyckor som ska rapporteras till ERA enligt direktiv 2009/149/EG: Varje olycka där minst ett

Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG spårbundet fordon i rörelse är inblandat och där minst en person dödas eller skadas allvarligt, eller med omfattande skador på materiel, spår, andra installationer eller miljön (skador som uppgår till minst 150 000 EUR) eller allvarliga trafikstörningar (tågtrafiken på en huvudjärnvägslinje upphör i minst sex timmar) som följd. Olyckor i verkstäder, lagerhallar och depåer omfattas ej.

4.1.10 Svår (allvarlig) personskadeolycka

Används inte i någon större utsträckning men en definition finns med i EU-förordning 1192/2003 om järnvägstransportstatistik: Varje olycka där minst ett spårbundet fordon i rörelse är inblandat, där minst en person dödas eller skadas allvarligt. Olyckor i verkstäder, lagerhallar och depåer omfattas ej.

Ej tillämpligt Allvarliga olyckor är olyckor med fartyg som inte är att betrakta som mycket allvarliga olyckor och som involverar en brand, explosion, kollision, grundstötning, påsegling, skador på grund av hårt väder, isskador, skrovsprickor, eller misstänkta skrovdefekter, etc., som resulterar i att;

• Fartygets

Med en svår personskadeolycka menas olycka där den allvarligaste följden är att någon har skadats svårt.



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG huvudmaskineri immobiliseras, omfattande skador på bostadsutrymmen, allvarlig strukturskada såsom penetrering av skrovet under vattenlinjen, etc., vilka medför att fartyget inte är i skick att fortsätta sin resa, eller;

• Förorening (oavsett kvantitet) och/eller;

Ett haveri som gjort bogsering eller undsättning från land nödvändig.

4.1.11 Lindrig/mindre allvarlig personskadeolycka

Ingen formell definition finns men i praktiken; olycka där person/-er skadats så pass lindrigt att det lett till sjukhusvård i max 24 timmar.

Ej tillämpligt Händelser som inte kan kvalificeras som ”mycket allvarlig olycka” eller ”allvarlig olycka”

Övriga personskadeolyckor

4.1.12 Tillbud mm JvSFS 2008:1 och 2: Händelse som under något andra betingelser kunde ha lett till en olycka.

(incident) en händelse som inte är ett haveri i samband med användandet av ett luftfartyg och som

Oönskad händelse som kunnat leda till olycka eller personolycka.

Ej tillämpligt



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG Direktiv 2004/49/EG: Händelse som inte utgör en olycka eller allvarlig olycka, men som har samband med tågtrafiken och påverkar säkerheten i verksamheten.

påverkar eller kan påverka driftens säkerhet

4.1.13 Allvarligt tillbud Begreppet allvarligt tillbud används inte men däremot tillbud till allvarlig olycka (4.1.8).

Ett tillbud där omständigheterna pekar på att ett haveri varit nära att inträffa

Ej tillämpligt Ej tillämpligt

4.1.14 Trafikstörning Tågtrafiken på en huvudjärnvägslinje upphör i minst sex timmar. (EU-direktiv 2009/149/EC, även i JvSFS 2008:1 och 2.)


4.1.15 Materiella skador För att en olycka ska räknas med i rapportering till ERA, Eurostat och SIKA pga materiella skador ska de uppfylla följande kriterie: Järnvägsfordon, järnvägsinfrastruktur, miljön eller egendom som inte transporterats med järnvägsfordonet har fått sådana skador att kostna-derna för dessa uppgått till minst 150 000 euro. (EU-

Under definitionen för ”haveri” finns uppräknat olika typer av skador på luftfartyg.

Se ovan Egendomsskadeolycka definieras som en olycka där ingen person skadats



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG direktiv 2009/149/EC, även i JvSFS 2008:1). Motsvarande för spårväg och tunnelbana i JvSFS 2008:2.

!��3�� +�� 8��[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 4.2.1 Anmälningspliktig olycka till TS

Omedelbart: En allvarlig olycka är en olycka som har medfört att 1. minst en person har avlidit, 2. minst en person har blivit så allvarligt skadad att det uppskattas leda till sjukhusvård i mer än 24 timmar, eller 3. järnvägsfordon, järnvägsinfrastruktur, miljön eller egendom som inte transporterats med järnvägsfordonet har fått sådana skador att kostnadernaför dessa uppskattas uppgå till minst 150 000 euro. Olyckor som endast av ren

Haverier (olyckor), allvarliga tillbud, tillbud och händelser är anmälningspliktiga. Rapporteringsskyldiga personer anges i luftfartslagen och luftfartsförordningen och skiljer sig åt beroende på typ av situation.

Samtliga olyckor och tillbud om tillbudet inneburit allvarlig fara för att en olycka skulle inträffa.

Polismyndigheten i ett polisdistrikt där det har inträffat en vägtrafikolycka vid vilken någon person skadats skall snarast, och senast sju dagar efter det att polisen fått kännedom om olyckan, rapportera den till Transportstyrelsen. Om någon blivit dödad vid en vägtrafikolycka, eller avlider som en följd av en sådan olycka inom 30 dagar från olyckstillfället, skall den polismyndighet som avses i 1 § snarast, och senast fem dagar efter det att polisen fått kännedom om dödsfallet,



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG tillfällighet inte medfört konsekvenser enligt första stycket ska anmälas som ett tillbud till en allvarlig olycka. (Källa: JvSFS 2008:1 och 2) Årligen: Olyckor relaterade till företagets järnvägsfordon i rörelse som medfört a) att minst en person avlidit inom 30 dagar, b) att minst en person har blivit så allvarligt skadad att det lett till sjukhusvård i mer än 24 timmar, c) att järnvägsfordon, järnvägsinfrastruktur, miljön eller egendom som inte transporterats med järnvägsfordonet har fått sådana skador att kostnaderna för dessa uppgått till minst 150 000 euro, eller d) trafikavbrott i minst sex timmar

rapportera detta till Transportstyrelsen.



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG 4.2.2 Anmälningspliktig till SHK

Se kriterielista, bilaga till IR 004 Kriterielistan grundar sig på lagen (1990:712) och förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor.

Se 25 § lagen (1990:712) om undersökning av olyckor.

Samtliga ärenden. Ej tillämpligt

4.2.3 Anmälningspliktig till Trafikanalys

Samma för som till ERA med följande undantag: Till Trafikanalys ingår olyckor på spårväg, tunnelbana och fristående regionala och lokala järnvägsnät som t.ex. Roslagsbanan. De olyckorna ingår inte i rapporteringen till ERA.

Nej Nej Nej

4.2.4 Varav till nationell officiell statistik

Trafikanalys har tidigare inte räknat med växlingsolyckor i den nationella statistiken men från och med i år har de harmoniserat sig med ERA/Eurostat.

Nej Nej Nej

4.2.5 Respektive till Eurostat

Till Eurostat och ERA räknas växlingsolyckor som övriga olyckor om de uppfyller kriterierna för personskador, kostnader och trafikstopp.

Nej Nej Nej

4.2.6 Anmälningspliktig Se 4.1.9 Betydande olycka. Nej Nej Nej



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG till ERA (significant) 4.2.7 Pågående harmoniseringsarbete

ERA och Trafikanalys/Eurostat.

Harmoniserat bl.a. genom direktiv 94/56 och 2003/42. Revidering pågår genom framtagandet av en ny EU-förordning om olycksutredningar inom civil luftfart. Antas förmodligen under hösten 2010.

EU direktiv 2009/18 Nej

4.2.8 Förare Särredovisas ej i olycksstatistiken, ingår i anställda. I direktiv 2007/59/EG om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen används följande definition: Lokförare eller förare: person som är kapabel och behörig att framföra tåg, inbegripet lok, växellok, arbetståg, järnvägsfordon för underhåll eller tåg för person- eller godsbefordran på ett självständigt,

Flygbesättningsmedlem med uppgift att föra luftfartyg.

Ej tillämpligt Ej tillämpligt (Trafikant= den som färdas eller annars uppehåller sig på en väg eller i ett fordon på en väg eller i terräng samt den som färdas i terräng. Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG ansvarsfullt och säkert sätt. I Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JvSFS 2008:7), JTF finns dock följande definitioner: Förare vid tågfärd – person som ansvarar för genomförandet av tågfärden och som i regel manövrerar drivfordon i tåget. Förare vid spärrfärd – person som ansvarar för manövrering av drivfordon. Förare vid växling – person som ansvarar för manövreringen av ett drivfordon vid växling.

4.2.9 Passagerare Alla personer, exklusive tågpersonal, som reser med ett järnvägsfordon. I olycksstatistiken ingår passagerare som försöker stiga på eller av ett tåg i rörelse. (2009/149/EG)

Ej tillämpligt Som passagerare räknas varje person utom: befälhavaren, övriga ombordanställda, andra som befinner sig ombord på grund av arbete för fartygets räkning eller i offentlig tjänsteförrättning som gäller fartyget eller den verksamhet som bedrivs med fartyget, bärgare eller bärgares

Ej tillämpligt



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG medhjälpare som följer med fartyget sedan detta drabbats av sjöolycka, personer som förts in till hamn efter att ha räddats ur sjönöd samt barn som inte fyllt ett år. (Fartygssäkerhetslag SFS 2003:364)

4.2.10 Anställd Alla personer (däribland entreprenörens personal och entreprenörer som är egenföretagare) vars anställning har anknytning till järnvägen och som arbetar när olyckan sker. Här ingår tågpersonalen samt personer som hanterar rullande materiel och infrastrukturanläggningar. (2009/149/EG)

Ej tillämpligt Ombordanställd: den som till följd av anställning tjänstgör på fartyget med huvudsakligt uppgift att utföra fartygsarbete annat än som enbart tillfälliga göromål. (Fartygssäkerhetslag SFS 2003:364)

Ej tillämpligt

4.2.11 Plankorsningstrafikant

Alla personer som använder en plankorsning för att korsa järnvägslinjen med hjälp av ett transportmedel eller till fots. (2009/149/EG)


4.2.12 Obehöriga Alla personer som regelvidrigt uppehåller sig på järnvägsområdet,

Ej tillämpligt Alla personer som regelvidrigt uppehåller sig ombord på fartyget.

Ej tillämpligt



Datum Handläggare


[Definitioner] JÄRNVÄG LUFTFART SJÖFART VÄG undantaget plankorsningstrafikanter. (2009/149/EG)

4.2.13 Övriga Alla personer som inte definieras som passagerare, anställda (inbegripet personal hos underleverantörer), plankorsningstrafikanter eller obehöriga på järnvägsområdet. (2009/149/EG)

Ej tillämpligt Personer som inte definieras som passagerare eller ombordanställd.

Ej tillämpligt



Datum Handläggare


tsg 2009-726 rapport - transportstyrelsen · 2017. 5. 16. · diarienummer dokumenttyp sida tsg...

Documents