Idékatalog för hållbara kulturella strategier och idéer för stadsdelen Rosengård

Denna katalog är producerad av masterstudenterna i Kultur- och Medieproduktion vid Malmö högskola, hösten 2011, under handledning av Kathrine Winkelhorn.

Arbetsgrupp: Viktoria Blomén, Siri Bonde Andersen, Barbara Bjørneboe Tandberg Nolsøe, Kenan Ganic, Julie Harsløf Møller, Tilia Korpe, Jesper Miikman & Jani Svahn.

Grafisk formgivning: Kenan Ganic

Idékatalog

Stort tack till: Anna Gustafsson, Sabina Dethorey, Faten Moussa Al-Khodr, Engel Livaja, Julia Magnusson, Arian Ratkoceri, Pehr Elving och Magdalena Alevra.

Bakgrund Teori Utmaningar & behov

Aktiv Fritid Rosengård Exclusive

Bilagor

4. Inledning 4. Syfte5. Vision & Mission5. Bakgrund6. Studenternas förförståelse7. Studenternas bakgrund

8. Att förändra en stad 9. Slavoj Zizek10. Synlighed og anerkendelse11. Iris Marion Young12. Charles Laundry12. Identitet & Ressourcer13. Urbane centrum 13. Cultural Mapping14. Val av teori

16. Utmaningar16. Bättre mobilitet16. Rosengårdsstårket17. Det mangler lidt lys her!17. Ungdomsaktivitet18. Framtidens skola18. Mediebilden19. Rosengårds behov19. Metoder

22. Den blå plads24. Den röde plads26. Running Rosengård28. Talentakademiet Rosengård30. Hang - Out Rosengård

31. Rosengård Exclusive32. Schackpark34. Cykeltaxi36. Berättarverkstad27. Ungdomsteater38. Communityteater40. Rosengårdsfestivalen

42. Rosengårds- festivalen - bilaga45. Vidare läsning Litteraturlista

Stadsdelen Rosengård är till ytan en av de

minsta av Malmö Stads tio stadsdelar, men

ändå lyckas Rosengård få överlägset mest

utrymme i media, både nationellt och interna-

tionellt. Många anledningar till exponeringen

i media beror på den konflikt som länge pågått

mellan en minoritet ungdomar i området och

polis och räddningstjänst i Malmö. Denna

konflikt har i perioder inneburit stora påfrest-

ningar för Rosengårds befolkning. Men det

finns också en mycket positiv bild av Rosen-

gård, framförallt från de boende i området

som trivs där. Genom att kartlägga området

och presentera relevant teori har vi tagit fram

ett antal idéer för att skapa ett attraktivare och

tryggare Rosengård. Först när man förstår de

bakomliggande konflikterna kan man arbeta

vidare och förbättra området. Att då arbeta

med de boende i området och involvera dem

i beslutsprocesserna är helt avgörande för att

skapa en hållbar och levande stadsmiljö.

SyfteSyftet med den här idékatalogen är att presen-

tera hållbara kulturella strategier och idéer för

stadsdelen Rosengård och för att bidra till ut-

veckligen till en levande stadsdel.

Vision för Turning RosengårdPå lang sigt bør Rosengård forvandles fra at

være et lukket boligområde til at blive en åben

bydel, hvor Rosengård kædes sammen og in-

tegreres med Malmö stad, hvilket vil øge sam-

menspillet i byen og Malmöbor i mellem.

Bakgrund

Inledning

4

Mediebilledet skal ændres sådan at Rosen-

gård opleves som et fedt sted både at bo og

besøge. Dette kan gøres ved, at der skabes

flere hverdagsaktiviteter for de mennesker,

der bor i Rosengård, og samtidigt skabes flere

kulturelle og kommercielle aktiviteter, der kan

tiltrække mennesker fra hele Malmö. Dette er

et led i den lange process vi ved det er at æn-

dre fordommene om Rosengård.

Denna katalog har växt fram under fyra veckor

genom ett samarbete mellan Masterstudenter-

na i Kultur- och Medieproduktion vid Malmö

Högskola, Rosengård Stadsdelsförvaltning

och Malmö Stad som en del i kursen Urban

Kreativitet vid Malmö Högskola.

Bakgrunden till själva projektet är att arbeta

strategiskt och urskilja utvecklingsmöjlighet-

er för Rosengård som stadsdel och dess arbete

med kultur i flera olika aspekter. Vi som har

producerat denna katalogen kommer från

Danmark och Sverige vilket gör att avsnitten

är skrivna både på danska och svenska.

Mission för Turning Rosengård

Bakgrund

5

“presentera hållbara kulturella strategier och idéer för stadsdelen Rosengård och

för att bidra till utveckligen till en levande stadsdel.”

“

Inför och under arbetet med projektet Turn-

ing Rosengård har vi studenter hämtat in-

formation om Rosengård på flera olika sätt.

Bland annat har vi besökt Rosengård vid flera

tillfällen för att med egna ögon få oss en över-

blick av stadsdelen och de människor som bor

där. Dessutom har vi hämtat mycket infor-

mation ur texter om Rosengård, bland annat

Rosengårdsstråket, ett program producerat

av Gatukontoret i Malmö Stad som innehåller

analyser och åtgärdsförslag gällande Rosen-

gårdsstråket. Ytterligare litteratur har varit

Det är inte stenarna som gör ont, Röster från

Herrgården, Rosengård - om konflikter och

erkännande, producerad av flera forskare vid

Malmö Högskola, som gjort övergripande och

detaljerade studier och intervjuer i Rosengård

under ett och ett halvt år. Dessutom har vi haft

föreläsning och workshops med personal från

Rosengårds Stadsdelsförvaltning och Malmö

Stad. Här presenterades planer för Rosen-

gård, både vad gäller kortsiktiga investeringar

i stadsdelen, men också långsiktiga visioner.

Man fick också en insyn i hur det är att jobba

i Rosengård, en stadsdel som på ett eller an-

nat sätt alltid är aktuell. Ytterliggare relevant

litteratur har varit Sharon Zukins bok Naked

city och Per-Markku Ristilammis bok Mim

och verklighet.

Rosengårds bibliotek - en samlingsplats för många Rosengårdsbor.

Studenternas förförståelse

6

Rosengård är en stadsdel där många olika

nationaliteter bor i. För att kunna presentera

idéer för kulturellt strategiskt arbete ser vi

det som en otrolig fördel att vi i Masterklas-

sen i Kultur- och Medieproduktion själva

kommer från olika bakgrunder, både vad

gäller geografi, utbildning och kultur. Detta

medför att vi som grupp kan få flera synvin-

klar i ett projekt. Förhoppningarna är att i

denna katalog presentera flera strategiskt

kulturella möjligheter för en stadsdel som

Rosengård och ta hänsyn till att det i stads-

delen bor flera olika nationaliteter och kul-

turer, precis som i studenternas egna klass.

“att presentera hållbara kulturella strategier och

idéer för stadsdelen Rosengård”“

Studenternas bakgrund

7

I Andreas Møl Dalsgaars dokumentärfilm Cit-

ies on Speed – Bogotá Change berättas om två

karismatiska borgmästare, Antanas Mockus

och Enrique Peñalosa. Med ovanliga metoder

lyckades de på bara 10 år vända Bogotá från

en våldsam, korrupt stad med människor

utan framtidstro till en fredligare stad med en

fungerande infrastruktur. Borgmästarna lyck-

ades även reducera

kriminaliteten med 50 %. Alla förändringar

gjorde att befolkning återfick sin framtidstro

och hoppfullhet.

Mockus använde sig av metoder där han vän-

de sig direkt till folket och skapade kampan-

jer i syfte att förändra deras beteende med ett

nedifrån och upp perspektiv. Till exempel an-

vände han sig av mimartister för att få en bät-

tre trafiksituation, detta genom att lära trafi-

kanter kugghjuls- blixtlås principen liksom

att stanna vid övergångställen. Syftet var att

med hjälp av humor avhjälpa en kaotisk infra-

struktur som hämmade kommunikation mel-

lan stadsdelar och försvårade handel

mellan olika parter.

Peñalosas strategier var mer övergripande

och arkitektiska till sin natur. De lösningar

som genomfördes innebar i hög utsträckning

att man byggde bort problem. Centrala slu-

mområden revs för att skapa trygghet och bli

av med kriminalitet, torg byggdes och omfat-

tande utbyggnad av den kommunala trafiken

genomfördes. I och med att Peñalosas förän-

dringar tenderade att komma uppifrån utan

en folklig förankring uppstod ett missnöje

med projektet vilket resulterade i ett folkligt

motstånd i form av kravaller och upplopp. Ett

motstånd som kom att försvåra det viktiga ut-

vecklingsarbetet avsevärt.

TeoriAtt förändra en stad

Författarna vill påpeka att denna del inte nödvändigtvis handlar om våld, utan

snarare om erkännande.

8

Den slovenska teoretikern Slavoj Zizek arbetar

med begreppet våld och inte bara det fysiska

våldet. Zizek arbetar med tre olika aspekter

av våld: subjektiva, symboliska och systemisk

våld.

Att bli osynliggjord är att bli utsatt för ett slags

våld. I sin bok Violence begreppsligör Slavoj

Zizek våld för att kunna bena ut de menings-

sammanhang där konfliktfält och konfliktte-

man uppstår. Zizek framhåller en problema-

tisering genom ett triumvirat av subjektivt,

symboliskt och

systemiskt våld (Zizek, S. 2009:2). Det sub-

jektiva våldet är det konkreta och fysiska vål-

det som är mest påtagligt och synligt. I Det är

inte Stenarna som gör Ont hävdar författarna

att det här finns en tydlig identifierbar aktör

vilket inte är fallet med de båda andra nivåer-

na av våld (Hallin et al. 2010). Symboliskt

våld å sin sida är inbäddat i meningsskapande

och tolkningsföreträden i hur sakförhållanden

framställs och beskrivs, det vill säga i språket.

Det är ett våld som kan utövas i media, i utred-

ningar och olika typer av rapporter. Systemiskt

våld slutligen, skall förstås som en konsekvens

av ekonomiska och politiska system. Det är

alltså en följd av en samhällstruktur och en

kombination av både lokala och globala kraft-

ers samverkan. Det subjektiva våldet, menar

Zizek, blir begripligt endast i mot bakgrund av

symboliskt och systemiskt våld, ändå hävdar

Hallin et al att det subjektiva våldet debat-

teras ”nästan undantagslöst utan relation till

de andra våldsformerna” (Zizek, S. 2009:18).

Den komplexa våldsproblematiken kan sägas

vara relation mellan individ och samhälle,

där det å ena sidan rör sig på individuell nivå,

där socialpsykologiska och identitetsaspe-

kter är parametrar, och å andra sidan finns

en socio-ekonomisk strukturell nivå (Zizek, S.

2009:19). I Violence skriver Zizek att foku-

sen på det spektakulära subjektiva våldet

verkar mystifierande då det tenderar att göra

oss blinda för de bakomliggande aspekterna

(Zizek ,S. 2009:3) och förespråkar en distan-

serad analys av våldet är det mest givande

förhållningssättet (Zizek, S. 2009:4). Hallin

et al hävdar att de olika nivåerna av våld är

sammanlänkade och det är relationen mellan

de tre formerna som måste hanteras (Hallin

et al 2010:21). Det symboliska våldet, menar

Hallin et al, kommer till uttryck genom att det

ofta är ”myndigheter eller […] ’experter’ som

journalister, politiker och forskare som har

ett tolkningsföreträde” vilket innebär att det

finns en annan sida som inte får komma till

tals och därmed blir osynliggjord (Hallin et

al 2010:84). Genom offentliga och privata ak-

törer tenderar denna förståelse sedan att bli

institutionaliserad vilket kan påverka beslut

Slavoj Zizek

9

om insatser och forskning (Hallin et al

2010:20). Detta i sin tur tar sig uttryck i det

systemiska våldet genom marginalisering-

sprocesser som enligt Hallin et al genererar en

”grogrund för känslor av alienation och van-

makt” (Hallin et al 2010:21). Denna grogrund

fungerar sedan som en motor för att generera

subjektivt våld, vilket enligt Hallin el al har sin

utgångspunkt i ett behov av erkännande (Hal-

lin et alI 2010:231). För Zizek har exempelvis

upploppen i Paris sin upprinnelse i en önskan

om att bli erkänd som fullvärdig medborgare,

det vill säga bli synligjord (Zizek, S. 2009:65).

Synlighed og anerkendelseZizeks teorier er meget afgørende for vores op-

fattelse af de marginaliseringsprocesser, som

finder sted i Rosengård. Men Zizek arbejder

også med med to andre begreber, som vi find-

er relevante i forhold til Turning Rosengård.

Det er dels synliggørelse og dels anerkendelse.

Ifølge Zizek er den manglende synliggørelse i

medierne årsag til at marginaliserede grupper

i udsatte områder tyr til vold. Man kan forstå

det sådan, at det er i et forsøg på at blive hørt

og set, at unge drenge i Rosengård laver oprør,

der til tider munder ud i vold.

Som Zizek fremhæver handler optøjerne mest

om at skabe opmærksomhed, og mindre om

volden i sig selv.

”Their actions spoke for them: Like it or not,

we’re here, no matter how much you pretend

not to see us.” (Zizek, S. 2009:223. Hallin et

al. 2010).

I Rosengård kan man altså tale om manglende

repræsentation. En rækkke af indbyggerne

føler ikke, at de kan spejle sig i byen og me-

dierne. De billeder der tegnes er ofte ensly-

dende og reflekterer ikke den mangefacet-

terede virkelighed som Rosengård rummer,

med mange forskellige identiteter og nation-

aliteter for hvem det er væsentligt at føle sig

hjemme i bydelen.

Det er Zizeks pointe, at anerkendelse er al-

tafgørende for at løse marginaliseringprob-

lematikker. Det handler i første omgang om

at gøre det tydeligt, at Rosengårds indbyg-

gere ikke er et fremmed segment i Malmö,

men derimod medborgere, der er forskellige

fra hinanden, ligesom mennesker i resten af

Malmö er. Dynamiske byer og bydele skabes

Texten i katalogen är på både svenska och danska, eftersom halva arbetsgruppen kommer från Danmark. I ett regionallt tänkande, med Öresundsre-gionen, är detta en stor fördel när man jobbar med projekt som Turning Rosengård.

10

i kraft af modsætninger og derfor må forskel-

ligartetheden anerkendes og tænkes som en

resurse.

Iris Marion YoungDen nu afdøde professor, Iris Marion Young,

har inddraget Zizeks voldsbegreber og arbe-

jder især med undertrykkelse som begreb.

Ifølge Young må man forstå undertrykkelse

bredere end ved blot at se på fordelingen af

resurser i sociale sammenhænge: ”Rättvise-

frågor handlar enligt Young inte bara om att

fördela indkomst, egendom och andra mate-

riella värden, utan också om inflytande över

beslutningsprocesser, fördelning av arbete

och kultur.” (Hallin et al. 2010:1659)

Young fremhæver fem måder hvorpå under-

trykkelse kommer til udtryk; exploration,

marginalisering, magtesløshed, kulturel im-

perialisme og vold.Den kulturelle imperial-

isme er særlig vigtigt at se på, for det kan være

afgørende for hvorfor grupper af indbyggere

føler sig underrepræsenteret og usynliggjort,

når den dominerende gruppes værdisæt gøres

til norm. Derved etableres ubevidst en art kul-

turel hegemoni, som ikke formår at repræsen-

tere alle de mennesker, der bor på stedet. Her-

igennem opstår også følelsen af manglende

anerkendelse.

Herrgården - en av flera bostadsområden i Rosengård.

11

Charles Landry er forfatter, teoretiker og by-

planlægger, og arbejder primært med et be-

greb han har lanceret som den kreative ud-

vikling af byer. I den kreative by må man have

et åbent sind, og kernen i byen er dets kreative

medborgere, organisationer og andre aktører

som sammen og hver især etablerer et kreativt

miljø. (Landry, C. 2008:xv)

Landry lægger vægt på at have en kulturel til-

gang til byen og fremhæver især vigtigheden

i at inddrage lokale kræfter og ressourcer i

byplanlægningen . I Landrys forståelse af den

moderne byes dilemmaer, kan kreativitet an-

vendes som både vækstskaber og problemløs-

er. ”Succesful urban policy and management

demand far more attention to cultural issues

and approaches which are creative, holistic,

anticipatory and people-based. “(Landry, C

2008:4).

Charles Landry fremhæver også, hvordan byer

ikke længere kun skal planlægges med fokus

på effektivitet og profit, eller standardiserede

regler, - men derimod bør fokusere på hvor-

dan eksperimenter og kreativitet kan under-

støttes for at skabe fremtidig vækst, indenfor

såvel miljø som menneskelig vækst. Kreativ-

itet kan med andre ord bruges til at løse prob-

lemer i et område eller en by. For at dette skal

lykkes, er Landrys hovedtese, at det kræver at

politikere og beslutningstagere formår at ind-

drage og involvere lokale borgere i beslutning-

sprocessen, da byens vitalitet er helt afhængig

af borgernes engagement og bidrag til at skabe

et holdbart og levende bymiljø.

Byens kulturelle identitet og dets ressourcerDet at en by eller et område i fællesskab skaber

en kulturel identitet er for Landry afgørende

for at en by kan vise sine kulturelle værdier

og kvaliteter. Ved at anvende specifikke sym-

boler og ved at synliggøre et område og dets

kultur gennem mad, musik og fremstilling af

varer eller andre traditioner, skabes en bys

værdier (Landry, C. 2008: 118). Men Landry

understreger at det ikke bare er noget man

kan klistre oven på byen. Det skal komme fra

byen selv, som et åndedrag, der forbinder for-

tid, nutid og fremtid. Ellers fungerer det ikke.

Kulturelle ressourcer eksisterer i enhver by

men spørgsmålet er hvordan det træder frem.

Det drejer sig med andre ord om at lade kul-

turelle udtryk komme til syne, så det kulturel-

le bliver levende og byen derved kan skabe sin

egen ”niche” eller image. (Landry, C. 2008: 8)

Det er vor tese, at hvis Rosengård anvender og

udnytter de menneskelige ressourcer og den

kulturelle diversitet der allerede findes, vil det

kunne bidrage væsentligt til at skabe et nyt

billede af Rosengård, som en åben og levende

by for alle i Malmö.

Charles Landry

12

13

Centrum og de urbane forstæder kan potenti-

elt være medvirkende til at modvirke spatial

segregation som sker på baggrund af social

klasse, alder og etnisk tilhørsforhold. Dette

kan ske ved at benytte sig af pladser til at sk-

abe en fælles identitet og følelse, således at

brugerne af denne plads føler sig repræsen-

teret. Centrum og offentlige pladser kan også

skabe fællesskab. Som Landry forklarer det:

“City centers or public space as “neutral terri-

tory” help creative ideas, because they are ar-

eas where people feel comfortably relaxed and

simultaneously stimulated and challenged

by contact with an environment that is more

socially heterogeneous than normally experi-

enced.” (Landry, C. 2008: 120). Det vil derfor

være en fordel i Rosengård, at skabe flere of-

fentlige rum som kan tages i brug af mange

forskellige slags mennesker; noget som man

kunne forestille sig kunne viderudvikles ved

for eksempel Yalla trappen.

Cultural MappingBegrebet “Cultural Mapping” er en metode

som kulturelle planlæggere kan benytte sig af

i planlægnigsfasen af et projekt, indenfor et

bestemt geografisk område. Det er en måde at

identificere de lokale ressourcer og netværk

der kan inddrages og sættes i spil når man

skal udvikle en given by eller geografi. Her

ser man både på stedets hardware, altså dets

forskellige former for kulturel infrastruktur,

og på dets software som er de menneskelige

ressourcer og netværk af enhver tænkelig

art. Charles Landry siger om cultural map-

ping: “the most fundamental goal of cultural

mapping is to help communities recognize,

celebrate, and support cultural diversity for

economic, social and regional development”.

(Internet 1). Charles Landry anbefaler altså

at man ved planlægningen af den kreative by

bruger Cultural Mapping til at udvikle lokal-

samfundet og inddrage dets beboere.

Val av teoriAtt använda sig av dessa teorier är noga utvalt

av oss, då vi anser att dessa teorier enkelt kan

appliceras på Rosengård. Ett nyckelord i både

Slavoj Zizeks teorier och Iris Marion Youngs

är våld, något som av många är förknippat

med Rosengård, mycket på grund av den bild

media presenterar av stadsdelen.

De båda teoretikernas tankar kring våld kan

hjälpa oss att beskriva och förklara de segre-

gationsproblem som finns i samhället. Genom

teorierna förstår man vikten av synlighet och

erkännande i ett samhälle, något som vi har

försökt att ha i åtanke när vi har jobbat med de

strategiska idéerna. Genom teoretikerna får vi

Det urbane centrum som neutral grund

14

också en större förståelse i begreppen “de an-

dra” och “vi och dem”.

Värt att nämna här är också stadsplaneraren

och författaren Charles Landry som i åratal har

jobbat med just kreativ utveckling av städer

och tätorter. Genom hans glasögon har vi tit-

tat på vikten på att involvera lokala resurser

och lokal kreativitet, för att skapa lösningar

på problem. Detta är också något vi har haft i

åtanke när vi har jobbar med kulturella strat-

egier för Rosengård. Ett nyckelord här är Cul-

tural Mapping och Cultural Planning, där vi

har just valt att utgå från Landry och kartlägga

de lokala resurser som finns.

“Först när man förstår de bakomliggande konflikterna kan man arbeta vidare och

förbättra området. ”“15

Rosengård är en del av miljonprogramsområ-

det som uppfördes under slutet av 1960-talet,

för att bygga bort en bostadsbrist samt till-

handahålla moderna bostäder till arbetare

och den arbetskraftinvandringen som var.

Stadsdelen består till stor del av höghus och

dåtidens planeringsideal med uppdelade vägar

för bilar, cyklister och fotgängare. Trafik-

separeringen har gett upphov till nivåskill-

nader med broar och tunnlar som bidrar till

otrygghet. Det finns också en otydlighet och

det kan upplevas svårt att orientera sig på de

gång- och cykelvägar som finns. Med hjälp av

Rosengårdsstråket ska detta förbättras och för

att öka mobiliteten planeras även en ny järn-

vägsstation att anläggas i Rosengård samt en

spårvagnslinje (Gatukontoret 2011:12).

RosengårdsstråketUnder de senaste åren har Malmö Stad och

andra krafter tittat på möjligheterna till större

fysiska omvandlingar i Rosengård. Man ska

finna möjligheter till att bryta funktionsseg-

regationen och låta hållbara, blandade, tätare

och mer levande stadsdelar växa fram. Rosen-

gårdsstråket är en viktig rörelse- och kommu-

nikationsstråk inom stadsdelen och fungerar

som en länk mellan stadsdelen och centrala

Utmaningar & behov

Vi kommer att kortfattat att beskriva de största problemen vi ser i Rosengård, med

bakgrund av den information vi fått från workshoppar, litteratur och vad vi sett när

vi varit på besök i Rosengård.

Bättre mobilitet, men hur?

16

Malmö. Längs stråket vill Malmö Stad skapa

nya sociala platser, verksamhetslokaler och förbättrad offentigt rum. Man vill förtydliga stråkets identitet som följer samma tema, för-bättra belysningen och skapa ett intresse för stråket. Man vill utveckla mötesplatserna län-gs stråket och bygga ut dessa. De mötesplatser som till en början berörs är Bokalerna där ett torg ska byggas. Även vid Yallatrappan ska ett torg byggas, där med inslag av grönska. Man har sett över möjligheterna till att skapa fler ytor där odling kommer att vara i fokus. En aktivitetsyta ska även byggas där unga män-niskor med fokus på tjejer ska kunna använda.

Rosengård er generelt præget af dårlig eller

manglende belysning om aftenen, hvilket i

flere områder skaber utryghed for dem som

færdes der. Den utrygge følelse er ofte kædet

sammen med, at unge ballademagere hænger

ud i de områder hvor der er mørkt, således at

deres kriminelle handlinger ikke ses .

UngdomsaktiviteterI de forskellige workshops forud for dette

idekatalog nævnes der adskillige gange man-

glen på ungdomsaktiviteter og aktiviteter i det

hele taget. Flere af de unge grupper der samler

sig ved gadehjørnerne, gør det jo faktisk som

Der mangler lidt lys her!

17

en konsekvens af mangel på noget at lave, da

adskillige bor i meget trang lejlighed hvor der

skal være plads til hele familien. Flere sport-

slige og kulturelle aktiviteter såsom sport-

shaller, biograf, teater, dansesteder, klub-

hus, etc. kan aktivere de unge mennesker i og

udenfor Rosengård, og give nogle fritidsinter-

esser der både kan styrke et socialt fællesskab

og et selvværd. Derigennem kan det muligvis

medvirke til at rykke unge drenge væk fra ga-

dehjørner hvor der laves ballade, og ind i so-

ciale sammenhænge hvor man samles om en

fælles interesse. Samtidigt kan det medvirke

til en større følelse af tryghed i Rosengård eft-

ersom drengene rykkes væk fra gadehjørnerne

og forhåbentligt væk fra hærværk og krimi-

nalitet. I Rosengård er hele 48 procent under

30 år, og derfor vurderer vi at det kan være

væsentligt især at tilgodese de unge med en

række aktiviteter til og fra denne aldersgrup-

pe. Ved ikke udelukkende at bruge de unge i

afvikling af aktiviteterne, men også i proces og

udvikling af dem, bidrager man også til ejer-

skabs- og ansvarsfølelsen der kan medvirke

større engagement.

Framtidens skolaSom alla andra barn har barnen i Rosengård

framtidsdrömmar. Vissa vill bli läkare, andra

vill bli mekaniker, men för det behövsutbild-

ning, vilket betyder en seriös skolgång med

den hjälp man förtjänar av lärare. Det är kom-

munens skyldighet att ge barnen en kvalitativ

utbildning som leder till att man utvecklas

som elev. Rosengårdsskolan har fått kritik för

att inte klara dessa kriterier. Förutsättnin-

garna för elever på Rosengårdsskolan är i dag-

släget väldigt olik förutsättningarna i andra

skolor i Sverige. Eleverna på skolan har inte

samma möjligheter till en god utbildning och

detta märks på deras betyg. Bara 3 av 10 elever

gick ut med fullständiga betyg och skolinspe-

ktionen har inte sett sämre resultat på någon

annan skola. Det finns åsikter om att man

måste anpassa utbildningarna individuellt i

skolor för att lyckas med att förbättra elever-

nas skolgång och inlärningskurva.

MediebildDet andra dilemmat Rosengård står inför är

den dåliga publicitet området får i nationell

och internationell media. Detta medför i sin

tur att invånarna i Rosengård känner stort

utanförskap. I Sverige räknas media eller

massmedia ofta som den tredje statsmakten

efter Regeringen och Riksdagen. Det är där-

för inte svårt att tro att media spelar stor roll

i den bild människor har av Rosengård. Ofta

får Rosengård övervägande negativ publicitet

i media, och boende i området har berättat om

hur media förstorar händelser i Rosengård.

Mediebilden är ett genomgående tema i boken

Det är inte stenarna som gör ont (Hallin et al.

2010) där författarna skriver om hur boende

18

berättar om hur några ungdomar hade tänt eld

på en conteiner och kastat sten på polis och

räddningstjänst när de anlänt. En sådan här

händelse beskrivs ofta i den lokala tidningen

Sydsvenskan som “upplopp”, som innebär ett

brott där en folksamling stör allmänn ordning

(Internet 2).

Metoder til Turning RosengårdTil at opnå vores mission anvender vi kulturel-

le aktiviteter som et strategisk udviklings-

værktøj. Vi ser det ikke primært som vigtigt at

udvikle noget nyt, men at videreudvikle områ-

det/byens kvaliteter igennem de menneskerne

der bor der. Hvor byplanlæggere udvikler om-

rådets hardware som cykelstier og pladser, har

vi fokus på at udvikle eller snarere fremkalde

områdets software: det vil sige, de ressourc-

er som ligger uforløste i området. Skal disse

ressourcer fremkaldes, kræver det naturligvis

samarbejde med alle andre aktører i områ-

det. Vores perspektiv har været og er et bot-

tom–up perspektiv, med hvilket man involv-

erer de brugere som skal have gavn af de nye

tiltag og initiativer. Det tror vi skaber større

engagement, tilknytning og ejerskab som igen

kan danne grobund for en holdbar og levende

bydel.

Rosengårds behov

19

Vi ser følgende emner som centrale dilemmaer for Rosengård

o Cykelstier - bedre fysisk struktur

o Belysning

o Ungdomsaktiviteter – legepladser

o Kunst, initiativer der inviterer og skaber

sammenhængende kreativitet

o Kulturelle tilbud – lange åbningstider

o Tryghed

o Positiv omtale i medierne

o Et eller flere torve. Torve, der i sin

udsmykning repræsenterer flere forskel-

lige

kulturer og visuelle æstetiker

o Bedre uddannelsesmuligheder

o Motion og sundhed

IdéerAktiv Fritid Rosengård

Exclusive

- Trygghet- Hälsa- Lärande- Ägarskap

- Events- Attraktion- Branding- Image- Synlighet

De idéer vi presenterar är uppdelade i två kategorier med nedanstående nyckelord.

20

Aktiv Fritid22. Den blå plads24. Den röde plads26. Running Rosengård28. Talentakademiet Rosengård30. Hang - Out Rosengård

21

Forslag: At etablere en rund isbane i Rosengård med lys, bænke og mad- og drikkeboder omkring.

Syfte: Skabe en plads hvor børn, unge og voksne kan stå på skøjter om vinteren. Øge mu ligheden for aktiv fritid.

Mål: Større fællesskab, mere tryghed. Tiltrække folk fra hele Malmø.

Initiativtagere: Rosengård Staddelsforvaltning & Malmø stad

Samarbejdspartnere: Fremtidens skole

Sponsorer: Elbolaget, Sparbanken Öresund

Fremtidsudsigter: Om sommeren kan pladsen være et torv der udnyttes til arrangementer, dans, fælleskab, etc.

Den blå plads

22

23

Forslag: Forskellige temporære aktiviteter hvor kreativitet i fællesskab skaber olika former for kultur. Hvert andet eller tredje år tilkommer en ny aktivitet. Først aktivitet kan være en skaterrampe Syfte: Skabe en tryg plads til og med de unge ve hjælp af lærende kultur. Mål: øge ejerskab og stolthedsfølelse for børn og unge i Rosengård og samtidigt tiltrække folk fra hele Malmø.

Initiativtagere: Fremtidens skole

Samarbejdspartnere: Idrætsforeninger Fremtidsudsigter: Fremtidens skole udvikler andre nye aktiv- iteter eventuelt også i samarbejde med foreninger også uden for Rosengård.

Den röde plads

24

25

Forslag: At aktivere en løbe og motionsrute i Rosengård i tre længder (3, 6 og 9 km) med lys langs stierne, informerende skilte med fx stræk-ud øvelser, og aktivitetselementer.

Syfte: at sætte fokus på helsen og samtidigt udnytte de grønne områder i Rosengård. Større tryghed om aftenen ved brug af lys.

Mål: Tiltrække folk fra Malmø stad til en anderledes løberute.

Initiativtagere: Rosengårdsstaddsforvaltning, Malmø stad

Samarbejdspartnere: FC Rosengård og andre idrætsforeninger. Fremtidens skole (bygge elementer).

Fremtidsudsigter: Årligt motionsløb ved navn ”Running Rosengård”.

Running Rosengård

26

27

Forslag: Kreative værksteder i Rosengården med professionel undervisning.

Syfte: at udvikle børn og unges mangfoldige talenter.

Mål: at udvikle børn og unges fysiske formåen for at styrke indlæring i skolen og deres selvtillid samt bidrage til at styrke unges identitet. Talentakademiet retter sig mod børn og unge i hele Malmø

Samarbejdspartnere: Fremtidens skole, Drømmenes hus, olika foreninger og Rosengård bibliotek samt en række profesionelle mennesker

Fremtidsudsigter: Bygge eget hus til Talentakademiet. Forestillinger og shows i hele Malmø med talentakademiets unge.

Talentakademiet Rosengård

Talentakademiets linjer

o Krop og performance

o Dans

o Musik

o Teater

o Cirkuskunstner (stylter,

akrobatik, etc.)

o Håndværk

o Keramik

o Maling

o Teknik

28

29

Ide: lokaler i Talentakademiet Rosengård hvor børn og unge kan hænge ud både dag og aften. Man kunne kalde det et værested

Syfte: fjerne de unge fra gaden og inspirere dem til at deltage spændende talentud viklende frit idsaktiviteter

Mål: styrke børn og unges identitet og fæl lesskabsfølelse samt mere tryghed i Rosengård.

Initiativtagere: Talentakademiet Rosengård

Samarbejdspartnere: Talentakademiet Rosengård

Fremtidsudsigter: Selvkørende klub styret af unge fra Rosengård

Hang-outRosengård

30

RosengårdExclusive32. Schackpark34. Cykeltaxi36. Berättarverkstad37. Ungdomsteater38. Communityteater40. Rosengårdsfestivalen

31

32

Forslag: Installation av fasta schackbord och gigantschack i t ex Vänskapsparken

Syfte: At synliggøre liv i Rosengård og samle lokale om en social udendør saktivitet, hvor mange spiller skak. Men også for at attrahera andra malmöbor till stadsdelen

Mål: Skapa et lokalt samlingspunkt om sommeren, men også en för Malmö unik mötesplats där olika människor umgås i en levande parkmiljö.

Initiativtagare: Rosengårds stadsdelsförvaltning

Samarbetspartners: Teknik och Fritidsförvaltningen, Shackforeninger

Framtidsutsikter: Skapa tävlingar och arrangemang för schack.

Schackpark

33

34

Forslag: Ett miljövänligt och festligt inslag i stadsmiljön som skulle göra sig utmed Rosengårdsstråket.

Syfte: Attrahera boende från andra stadsdelar och ge arbetstillfällen.

Mål: Skapa liv och rörelse, en levande dynamisk stadsbild. Cykeltaxin har uppenbara eventkvaliteter och möjliggör sightseeing liksom events som bröllop, möhippor etc

Samarbetspartners: Flying Tigers Ricksaw Kopenhagen, privat entreprenörer och arbetsförmedlingen

Framtidsutsikter: Hela Malmö använder sig av cykeltaxi.z

Cykeltaxi

35

36

BerättarverkstadFörslag: En dramapedagog tillvaratar enskilda individers unika berättelser, verksamheten innebär ett forum för unga, företagare och boende.

Syfte: Stärka självbilden och lärande hos deltagare och skapa delaktighet i stadsdelen och fungear som en arena för synliggörande och erkännandeprocesser

Mål: Öppna stadsdelen för utomstående och ger ökad kunskap om diversitet, skapa kompetenta lokalguider.

Initiativtagare: Tegelhuset, Framtidens skola

Samarbetspartners: Drömmarnas Hus, Framtidens skola, Biblioteket, Brak-berättarakademin

Framtidsutsikter: Utveckling i form av digitalstorytelling.

1000 och en berättelser från Rosengård

37

UngdomsteaterFörslag: Låta ungdomar sätta upp Ungdomsteater som de under en sommar kan arbeta med och framför för t ex barn

Syfte: Erbjuda synlighet av ungdomar samt lärande och delaktighet. Föreställningen bjuder även in malmöbor utifrån och berättar en annan historia om Rosengård än den som vanligtvis syns i media

Mål: Ett publikt event där ungdomarna får visa upp vad de lärt sig. Skapa en miljö där unga blir sedda

Initiativtagare: Drömmarnas Hus.

Samarbetspartners: Drömmarnas Hus, Framtidens skola, Sommarscenen

Framtidsutsikter: En ständig återkommande aktivitet under sommaren

1000 och En berättelser från Rosengård

CommunityteaterFörslag: Publikt evenemang på en scen eller en dramatiserad stadsvandring. En teaterförening, boende och andra lokala grupper engagerar sig för att ta fram en föreställning tillsammans med en professionell dramatiker och en professionell regissör.

Syftet: Lyfta röster som har svårt att komma till tals och ett synliggörande av olika lokala berättelser samt öppna upp stadsdelen

Mål: Öka kunskapen om Rosengård och engagera boende till samarbete.

Initiativtagare: Stadsdelsförvaltningen

Samarbetspartners: Drömmarnas Hus, Botkyrka Communityteater, Riksteatern

Framtidsutsikter: Framtidens teaterform och är internationellt en starkt växande rörelse och kan bli ett givet inslag i stadsmiljön.

38

39

Rosengårdsfestivalen

Förslag: Varje gård har sin egen arena där boenden med sina kunskaper skapar attraktioner med mat, musik och kulturella aktiviteter i 3 dagar

Syfte: Lyfta de lokala förmågorna i ett festligt arrangemang

Mål: Öppna upp Rosengård för besökare och visa lokala kunskaper. Ett givet val för malmöbor och turister att besöka. Skapa gemenskap och stolthet över Rosengård på ett festligt sätt.

Initiativtagare: Rosengårds stadsdelsförvaltning, Sommarscen, Hildadagen

Samarbetspartners: Brandkåren, Stadsbiblioteket, Skolorna

Sponsorer: Citygross, Malmö stad, Panora

Framtidsutsikter: En årlig vårfestival som gör att det kommer besökare från hela Skåne och Köpenhamn vilket även blir en magnet för Malmö stad.

40

41

Rosengårdsfestivalen

Idén med Rosengårdsfestivalen är att varje gård har sin egen arena där folk, utifrån sin egen kunskap och vilja ska sätta ihop sin egen attraktion med mat, musik, dans, bio och kulturella aktiv-iteter. Man ska ta hjälp av föreningarna i närområden med evenemanget, de ska hjälpa till vid sitt område under de följande dagarna. Dansgrupper som är bundna till föreningar men också andra som har intresset får vara med och up-pträda. Tanken är att festivalen ska fortgå under tre dagar och at festivalen även inviterer aktörer fra Malmö och fra ut-landet.

Sedan tidigare så har det visats bio på fasaderna i Rosengård och detta är en punkt som man skulle kunna återkomma till på festivaldagarna. Man skulle kunna avsluta kvällar med att visa Bollywood-filmer på husfasaden och då får man ner tempot på människorna. Helt enkelt ett bra avslut samt att intresset för Bol-lywoodfilmer är stor och det visas på få ställen i Sverige.

Något som redan finns är Hildadagen på Von Lingens väg och denna kan då bindas till själva Rosengårdsfestivalen. En an-nan vinkel som man kan spinna vidare på är kryddornas dag som även den idén

kan samverka med festivalen. Syftet är att lyfta de lokala aktörerna i Rosengård på ett festligt sätt som gör det spännande för utomstående att besöka och uppleva festi-valens alla höjdpunkter. Men också skapa en stolthet hos deltagarna och visa att de tillsammans kan utveckla ett evenemang genom samarbete.

Deltagarnas möjligheterFöreningarna kommer att vara hjärtat av festivalen. Utan deras stöd och medver-kan så faller hela festivalen. Genom att visa de positiva sidorna av eveneman-get för dem och inge en vilja att vara en stark medproducent och bidragsgivare till helheten. Föreningarna har mycket att vinna på att vara med, de kan få fler medlemmar som finner deras verksam-het intressant och vill vara med i deras gemenskap. De fem skolorna i stads-delen ska inte glömmas bort för där finns mycket kraft, vilja samt kan material som kan låna till festivalen som bord och stolar. Men for at få et sådant arrange-ment gennemført kræver det en profes-sionel initiativtager som ved hvordan man kan arrangere dette og hvordan man får mennesker til at kommet til Rosen-gård. Det er tidskrævende at samarbejde med foreninger og foreninger skal have en tematik at forholde sig til. De skal vide at hvert eneste forslag er vigtigt og sættes ind i en større sammenhæng. reningen.

42

43

Litteraturlista

Tryckta källor:

Gatukontoret (2011). Rosengårdsstråket.

Hallin, Per Olof. Jashari, Alban. Listerborn, Carina. Popoola, Margareta (2010). Det är inte Stenarna som gör Ont. Mapius 5.

Landry, Charles (2008). The Creative City: A Toolkit for Urban Innovators. Routledge Landry Charles & Phil Wood (2007). The Intercultural City: Planning For Diversity Advan-tage. Routledge.

Zizek, Slavoj (2009). Violence. Profile Books Ltd. Zukin, Sharon (2010). Naked City - The death and life of authentic urban places. Oxford University Press, New York

Elektroniska källor:

(Internet 1) http://www.unescobkk.org/culture/cultural-diversity/cultural-mapping/ (retrieved 3/11-11)

http://www.2010legaciesnow.com/fileadmin/user_upload/ExploreArts/Toolkits/Culture-Mapping.pdf (retrieved 2/11-11)

(Internet 2)http://www.ne.se/upplopp

Övriga källor:

Dalsgaard, Andreas Møl. “Cities on Speed -Bogotá Change”. Upfront film. 20.10.2009

Här finns mitt hjärta.Här finns min historia.

Här finns mitt spel.

Ta det vidare.

-Zlatan Ibrahimovic