TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?Råd till flerspråkiga familjerDe råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuellkunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på desenaste forskningsrönen, förslag och synpunkter frånföräldrar, pedagoger i förskola och skola och från forskarevid andra institutioner.

Råden är allmänna och passar många men kanske intealla. Givetvis ska varje förälder välja det som känns naturli-gast och bäst i den egna familjen.

Broschyren är tvåspråkig och ges ut på svenska samtalbanska, arabiska, bosniska, engelska, finska, somaliska,spanska, turkiska, kurmanji (nordkurdiska), arli (romani)och lovari (romani).

Innehåll och utformningav denna broschyrhar utarbetats av

Språkforskningsinstitutet i Rinkebyi samarbete

med föräldrar, förskollärare och lärareoch med forskare vid

Centrum för tvåspråkighetsforskning,Stockholms universitet.

Institutet tackar dem alla varmtför värdefulla synpunkter!

Myndigheten för skolutveckling har bekostatöversättning och tryckning.

För vidare läsningArnberg, Lenore (1988), Så blir barn tvåspråkiga. Vägled-

ning och råd under förskoleåldern. Stockholm: Wahlström& Widstrand. (Boken finns också översatt till arabiska,engelska, finska och spanska.)

Baker, Colin (1996), Barnets väg till tvåspråkighet: råd tillföräldrar och lärare i förskola och grundskola. Uppsala:Påfågeln.

Håkansson, Gisela (2003), Tvåspråkighet hos barn iSverige. Studentlitteratur

Hyltenstam, Kenneth (red.) (1996), Tvåspråkighet medförhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning iSverige. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999), Sveriges sju inhemskaspråk – ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Lightbown, Patsy and Spada, Nina (2003), How Langua-ges are Learned. Oxford University Press. Revisededition.

Andra tipsFör den som har tillgång till Internet (finns bl.a. på allabibliotek) finns mycket information att hämta omtvåspråkighet i familjen och i skolan.

Om modersmålsundervisningen i förskolan och skolankan man läsa på Tema Modersmål som ligger på Skolda-tanätet. Där finns också särskild information riktad tillföräldrar och till barn.http://www.skolutveckling.se/mangfald

Mer information om svenska som andraspråk finner manbl.a. på Nationellt centrums hemsida:http://www.lhs.se/sfi

28

27

Några ordförklaringarAndraspråk: Det eller de språk som börjar läras in efterförstaspråket. Det är inte alltid lätt att dra gränsen mel-lan förstaspråk och andraspråk. När det gäller ett barnsom börjar lära sig ytterligare ett språk i mycket tidigålder kan man säga att barnet har två förstaspråk.

Förstaspråk: Det eller de språk som ett barn börjar lärasig först.

Hemspråk: Begreppet “hemspråk” uppkom i sambandmed den så kallade hemspråksreformen som börjadegenomföras 1977. Hemspråksundervisning kallas nu-förtiden modersmålsundervisning. Barn har rätt tillmodersmålsundervisning om någon av föräldrarna ellervårdnadshavarna har ett annat språk än svenska sommodersmål och om man använder språket dagligenmed barnet.

Majoritetsspråk: Det största och dominerande språketi landet. I Sverige är svenska majoritetsspråket.

Minoritetsspråk: De språk som talas av delar av befolk-ningen. I Sverige finns fem officiella inhemska minori-tetsspråk, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och sa-miska och ett mycket stort antal språk som talas av ny-tillkomna minoriteter, t ex arabiska, danska, kurdiska,persiska, turkiska och somaliska.

Modersmål: Termen “modersmål” är ett mångtydigtbegrepp, men vanligtvis menar man det/de första språksom lärs in i hemmet.

Tvåspråkighet: Termen “tvåspråkighet” används oftasom samlingsterm för “två- eller flerspråkighet”.

26

25

Ska mitt barn läsa ämnet”Svenska somandraspråk” i skolan?I skolan kan man studera svenska antingen inom ämnet”Svenska” eller inom ämnet ”Svenska som andraspråk”.Vilket av dessa ämnen som ditt barn bör läsa beror påvilka färdigheter i svenska som barnet har när det börjarskolan. Barn med ett annat modersmål än svenska har

ju oftast inte hunnit lära sig lika mycket svenska somsvensktalande barn när de börjar skolan. Då är det vik-tigt att barnet får en språkundervisning som utgår frånjust detta barns kunskaper och behov. Om barnet intefår bra hjälp att hämta in det språkliga försprång somde svensktalande barnen har, finns det risk att barnetfår svårt att komma ikapp de andra. Och det kan påver-ka hur man klarar sig i de andra ämnena i skolan.

Målet för ämnet ”Svenska som andraspråk” är atteleverna ska uppnå samma nivå i svenska som elevermed svenska som modersmål. Läraren i ”Svenska somandraspråk” vet vad som kan vara svårt för elever sominte har svenska som modersmål. Därför kan lärarenanpassa undervisningen mer efter de enskilda elevernaskunskaper och behov. Undervisningen i ”Svenska somandraspråk” ska göra det möjligt för eleverna att använ-da svenskan som ett redskap för att tänka och för att ut-trycka sig i tal och i skrift. Eleven ska också, vid sidanav modersmålet, kunna använda svenska språket somett effektivt redskap för att inhämta kunskaper i andraämnen.

Ofta bedrivs undervisningen i ”Svenska som andra-språk” i mindre grupper. Det ger eleverna bättre möjlig-heter att öva språket och läraren har mer tid och utrym-me för varje elev. Till skillnad från undervisningen i enstor klass kan eleverna här oftare få komma till tals. I enmindre grupp är det också lättare att våga fråga och beläraren om hjälp när man inte förstår eller har svårt atthitta de rätta orden och uttryckssätten.

Fråga på ditt barns skola hur de bedriver undervis-ningen för tvåspråkiga elever både i ämnet ”Svenskasom andraspråk” och i skolans övriga ämnen.

24

Ska mitt barn läsa ämnetmodersmål i skolan?Forskning visar att tvåspråkiga barn som lärt sig läsaoch skriva på sitt modersmål har lättare att utveckla ochbevara det. Det bästa vore om alla barn först fick lärasig att läsa och skriva på sitt starkaste språk, som förmånga barn är modersmålet. Förmågan att läsa ochskriva på ett språk underlättar sedan läsinlärningen påandra språk. Barn kan även lära sig läsa och skriva sam-tidigt på flera språk. I skolans modersmålsundervisningfår barnet möjlighet att lära sig läsa och skriva på sittmodersmål. Genom att till exempel skriva brev, läsaböcker och annat skrivet material kan barnet fortsättaoch utöka kontakten med ursprungslandet.

I skolan har barnet rätt till undervisning i modersmå-let. Det måste finnas minst fem barn i kommunen föratt bilda en grupp för modersmålsundervisning (tidiga-re kallad hemspråksundervisning). Om barn med sam-ma språk går i olika skolor, samlar man dem på en skolaunder de timmar som modersmålsundervisningen sker.Undervisningen är frivillig och därför måste föräldrarnaanmäla till skolan om de vill att barnet ska ha moders-målsundervisning. Om barnet inte kan så mycketsvenska, har barnet också rätt att få studiehandledningpå modersmålet. Det betyder att barnet får hjälp av enmodersmålslärare i olika skolämnen. Läraren förklararpå modersmålet innehållet i det som klassen arbetarmed och hjälper barnet i skolarbetet. Skolan bestämmerom barnet ska få studiehandledning.

Det finns också andra sätt att studera modersmålet.Fråga din skola vilka möjligheter som erbjuds och vad deinnebär. För några språkgrupper och på några orter finnsdet t.ex. möjlighet att välja tvåspråkig undervisning i formav tvåspråkiga klasser eller språkligt inriktad friskola.

22

Ska mitt barn ha moders-målsstöd i förskolan?För att klara skolan och få en bra framtid i Sverige ärnaturligtvis goda kunskaper i svenska av avgörande be-tydelse. Men inlärningen av svenska behöver inte ske påmodersmålets bekostnad. Forskningen har visat att detsnarare är tvärtom; barn som får möjlighet att utvecklasitt modersmål i förskolan och skolan får också oftabättre kunskaper i svenska och i andra skolämnen. Mo-dersmålsstödet i förskolan kan fungera som en bro mel-lan hemmet och förskolan. Det ger också barnet en vär-defull möjlighet att vidareutveckla sitt modersmål sam-tidigt som barnet utvecklar svenska som ett andraspråk.

Det är ganska vanligt att barn som har ett annat mo-dersmål kommer i kontakt med svenskan först i försko-lan. Ibland kan det finnas tvåspråkiga förskolor ellertvåspråkiga avdelningar för barn med samma moders-mål. Där finns det både svenskspråkig personal ochpersonal som talar barnets modersmål. Föräldrarna be-stämmer själva om de vill ha sina barn på en sådan för-skola.

Om barnet går i svensktalande grupp kan föräldrarnaansöka om modersmålsstöd. Då kommer en moders-målstränare (som förut kallades hemspråkstränare) tillförskolan och pratar, leker och läser sagor med barnetpå modersmålet. Fråga din förskola eller ansvarig tjäns-teman i din kommun om vilka möjligeter som erbjuds.

20

Vad ska jag göraom mitt barnslutar prata i förskolan?Vänta lite och se. Ibland när ett barn börjar i en försko-la där modersmålet inte används, kan det hända att enså kallad ”tyst period” inträffar och barnet inte sägernågonting på svenska under lång tid. Det är ingen faraom barnet verkar må bra i övrigt och om det kommuni-cerar på annat sätt under den här tiden, t ex genom attpeka, visa vad det vill och förstås fortsätter att tala sittmodersmål hemma. Hela tiden samlar barnet kunskapom det nya språket även om det inte märks utåt. Oftastbörjar barnet tala efter en periods tystnad, då det samlattillräckliga kunskaper om det nya språket. Små barnmår dock bra om de märker att även deras modersmålanvänds och uppskattas i förskolan.

18

Hur kan jagstödja mitt barnsspråkutveckling i svenska?En bra grund för barnets utveckling i svenska är ett gottsamarbete mellan förskolan och skolan och föräldrarna.Förskolan och skolan har ett stort ansvar för barnensutveckling i svenska men föräldrarna kan också hjälpatill på olika sätt. Framför allt genom att uppmuntrabarnens skolarbete på olika sätt. Också om föräldrarnainte kan så mycket svenska kan de hjälpa till med skol-barnens läxläsning.

Många föräldrar undrar hur deras barn kan lära sigsvenska när barnen inte har några svenska kamrater attumgås med. Det finns minst två saker som föräldrar börfundera på. För det första gäller det att på olika sättskapa tillfällen för barnen att träffa personer som talarsvenska. Det viktigaste är att barnet får många olikatillfällen att använda svenska tillsammans med kamra-ter och andra vuxna – det spelar mindre roll om dessapersoner har svenska som modersmål eller inte. Föräld-rarna kan t ex stimulera barnen att delta i aktiviteter därde kommer i kontakt med svensktalande barn såsomfotbollslag, körer, dansgrupper eller liknande.

För det andra gäller det att fundera på vilken försko-la/skola som kan vara lämplig för barnet. Föräldrarnahar rätt att ställa krav på att pedagogerna i såväl försko-lan som skolan har en stor medvetenhet och kunnighetom tvåspråkig utveckling, andraspråksinlärning och hurman lär sig på ett andraspråk. Föräldrarna har ocksårätt att kräva att pedagogerna arbetar på ett sätt somgagnar deras barns språkutveckling, både på moders-målet och på svenska.

16

Vad kan jag göraför att stödja mitt barnsutveckling i modersmålet?Turkiska barn i Turkiet och svenska barn i Sverige lärsig sitt modersmål i många olika situationer och medmånga olika människor; i familjen, tillsammans släktoch vänner, på gården, i affären, på bussen, i förskolanoch i skolan. Hela dagen har de möjlighet att höra, talaoch lära sitt modersmål. Många minoritetsbarn harmycket mer begränsade möjligheter för sin moders-målsutveckling. För flertalet är det framför allt i hem-met som barnet hör och använder modersmålet. Detställer förstås större krav på föräldrarna att, tillsammansmed förskolan och skolan, vidga barnens kontakter påmodersmålet. Tillsammans måste de vuxna i barnensomgivning skapa möjligheter för barnen att få användasitt modersmål så mycket som möjligt både i och utan-för familjen, både tillsammans med jämnåriga och till-sammans med vuxna.

De allra flesta kommuner har verksamhet för föräld-rar med hemmavarande barn i den s.k. öppna förskolan.Dit kan man gå för att träffa andra föräldrar och barn. Imånga kommuner erbjuder också biblioteken sagostun-der på olika modersmål. Biblioteken har också barn-och ungdomsböcker på många olika språk att låna ut.Fråga i din kommun vilka möjligheter som finns där.

14

Vad ska jag göraom mitt barnbara svarar på svenska?Det är inte ovanligt att barn under vissa perioder före-drar att använda svenska, även om föräldrarna försökervara konsekventa och tala sitt modersmål med dem.Om föräldrarna vill att barnet ska bli tvåspråkigt är detviktigt att de fortsätter att använda modersmålet till-sammans med barnet. Det är bra om det också finnsjämnåriga kamrater och andra vuxna som använder mi-noritetsspråket med barnet så att språket fyller en funk-tion också utanför familjen. I många fall har det visatsig att även om barn inte aktivt använder språket i nå-gon större utsträckning så kan de ändå utveckla en högpassiv förmåga, som grund för att senare lära sig att an-vända språket också mer aktivt.

Om barnet använder svenska när föräldrarna talar sittmodersmål kan dessa försöka hjälpa barnet genom attsvara med de rätta orden och uttrycken på modersmå-let. Kontakten och kommunikationen med barnet äremellertid det mest grundläggande, oavsett vilket språkman använder. Det är viktigare att lyssna på vad barnethar att säga, än till hur och vilket språk de väljer att göradet på. Det gäller att vara tålmodig, för det tar tid attöverföra sitt språk till barnet i en miljö där svenskan harså stort inflytande och ofta värderas mer.

12

Är det dåligt om mittbarn blandar språken?Nej, vanligtvis inte. Det är helt normalt att små barnblandar ord från de olika språken i ett och samma ytt-rande. Detta kan bero på att de ännu inte lärt sig attskilja mellan de olika språken eller på att de saknar ordpå det ena eller andra språket.

En annan vanlig företeelse är den mer eller mindremedvetna växling mellan språken som äldre barn ochvuxna kan göra, när de talar med andra tvåspråkiga.Denna så kallade kodväxling är något som är naturligtför tvåspråkiga. De utnyttjar helt enkelt möjligheten attväxla språk som ytterligare ett uttrycksmedel, för attt ex få fram en viss nyans eller känsla, citera vad någonexakt har sagt på ett annat språk eller för att skapa ge-menskap mellan talare av samma språk. Många kan hasvårt att förstå eller acceptera ett sådant språkbruk. Dekan tycka att det är dåligt att ”blanda” språken på detsättet och tro att det visar att man inte riktigt behärskarsina språk. Men forskningen visar att det krävs en gan-ska hög språkbehärskning för att kunna växla mellanspråken på ett flytande sätt och att det är både naturligtoch funktionellt i tvåspråkigas samtal.

10

Kommer mitt barn attlära sig svenska om jagfortsätter att tala mittmodersmål med barnet?Ja, det finns till och med forskning som visar att det gårbättre att lära sig ett andraspråk om man samtidigt fåren god grund i sitt förstaspråk. De båda språken behö-ver inte konkurrera, utan kan fungera som stöd för var-andra. Om barnet har lärt sig ett begrepp på sitt mo-dersmål (t ex gaajaysan på somaliska) är det lättare attlära sig ordet för motsvarande begrepp på svenska(hungrig) och omvänt.

Alla föräldrar önskar att det ska gå bra för deras barni skolan och därför vill de att barnen tidigt ska lära sigsvenska. Men detta betyder inte att föräldrarna ska slu-ta använda modersmålet när de talar med barnen. Där-emot kan föräldrarna hjälpa barnen att få kontakt meddet svenska språket. Det bästa sättet för barn att lära sigsvenska är att de får använda det tillsammans medsvensktalande kamrater och vuxna. Det vanligaste är attdetta sker i förskolan och kanske med föräldrarnas vän-ner och bekanta.

8

Vilket språk ska jag tala medbarnet om vi föräldrar harolika modersmål?Också i familjer där föräldrarna har olika modersmålbrukar man rekommendera att var och en använder sittmodersmål tillsammans med barnet. Alltså: En person– ett språk. Barnet har då lättare att vänja sig vid attkoppla ihop det ena språket med mamma och det andramed pappa. När hela familjen är tillsammans kan manvälja det som känns naturligast; ett av modersmålen,svenska eller något annat gemensamt språk – eller attkombinera flera olika språk.

I familjer där den ena föräldern är svenskspråkig ochden andra har ett annat modersmål är det också bra attvarje förälder talar ”sitt” språk. Det är troligt att svensk-an kommer att bli det dominerande språket i den härtypen av familjer, men vill man att barnet ska bli två-språkigt är det viktigt att på olika sätt ge extra stöd förutvecklingen i minoritetsspråket.

6

Vilket språk ska vi talamed vårt barn då viföräldrar talar ett annatspråk än svenska?Tala det språk ni behärskar bäst och som ni kan ut-trycka er mer nyanserat på. För många är det moders-målet. Det är också lättare att uppfostra sina barn på ettspråk som man bättre kan uttrycka sina känslor på.Många vuxna har också lättare att återge sagor och be-rättelser från sin egen barndom, sjunga sånger eller görarim och ramsor tillsammans med barnet på det språk desjälva talade som barn. Sådana aktiviteter betydermycket inte bara för kontakten med barnet utan ocksåför barnets allmänna språkutveckling.

Välj det språk som känns naturligast!

5

Kan barn lära sig tvåeller flera språk lika bra?Ja, men eftersom man ofta använder de olika språken iskilda sammanhang är det vanligt att tvåspråkiga barnklarar vissa ämnesområden och situationer bättre på detena språket än på det andra. Barnet har kanske lättareatt berätta på svenska vad som har hänt i skolan, medandet föredrar sitt modersmål för att tala om sådant somhör familjen till, t ex mat, kläder och släktingar. Barnetkanske använder sitt modersmål i samtal med äldresläktingar och föräldrar men växlar mellan de olikaspråken när det talar med syskon och kamrater. Sådanaspråkanvändningsmönster är naturliga för tvåspråkigaindivider och brukar förändras under livets gång.

3

Tvåspråkighet– en värdefull resursDe flesta människor i världen är två- eller flerspråkiga.

Två- och flerspråkighet är mycket värdefullt både förden enskilda människan och för samhället. Familjersom flyttat från ett land till ett annat har lättare att hållakontakten med ursprungslandet om de bevarar sitt mo-dersmål. Barnen i sådana familjer har större möjlighetatt ta till sig föräldrarnas kulturarv om de kan föräldrar-nas språk.

Den som är tvåspråkig kan också lättare förstå värdetav kulturell mångfald och kan där igenom få en rikarebild av världen.

Modersmålet betyder också mycket för kontakten ifamiljen och med släktingar, vilket hjälper barnet attkänna sig säkrare i sin egen identitet och tillhörighet.

Alla barn kan lära sig två eller flera språk samtidigt,men det är inte så vanligt att man lär sig båda språkenlika bra.

För att barnen ska kunna utveckla båda språken till enmycket hög nivå krävs att både hem, förskola och skolaaktivt hjälps åt. Det är viktigt att de vuxna i barnens om-givning, på olika sätt, uppmuntrar och stöder använd-ningen av minoritetsspråket. Genom att använda mino-ritetsspråket – inte bara i familjen, utan också på lekplat-sen, i förskolan, i klassrummet och på arbetet – kan för-äldrar och lärare konkret visa barnen att det är naturligtmed flerspråkighet.

Tvåspråkigheten för med sig så mycket positivt att deflesta familjer som har två eller flera språk aldrig skullekunna tänka sig att vara utan dem. Den tvåspråkiga ut-vecklingen underlättas också om det övriga samhället ärpositivt till att människor talar flera språk.

Flerspråkiga familjer är olikaFamiljer kan vara två- eller flerspråkiga på många olikasätt. Båda föräldrarna kan ha ett gemensamt modersmålsom är ett annat språk än svenska, t ex somaliska. En för-älder kan ha sitt ursprung i ett land där man talar ettspråk hemma och ett annat i skolan, t ex kurdiska hem-ma och turkiska i skolan. Föräldrarna kanske inte harsamma modersmål, utan barnet får redan från börjanhöra två eller tre språk hemma, t ex i en familj med enarabisktalande pappa och finsktalande mamma och kan-ske föräldrarna använder ytterligare ett annat språk föratt tala med varandra, t ex engelska. Alla familjer bestårinte heller av ”mamma-pappa-barn,” utan också av äldresläktingar som har en aktiv roll i barnens fostran och somkanske också tillför ytterligare språk i barnets värld.Även ensamstående föräldrar kan ibland vilja satsa påtvåspråkighet.

2

InnehållTvåspråkighet – en värdefull resurs ________________ 2

Flerspråkiga familjer är olika _____________________ 2

Kan barn lära sig två eller flera språk lika bra? _______ 4

Vilket språk ska vi tala med vårt barndå vi föräldrar talar ett annat språk än svenska? ______ 5

Vilket språk ska jag tala med barnetom vi föräldrar har olika modersmål? ______________ 6

Kommer mitt barn att lära sig svenska om jagfortsätter att tala mitt modersmål med barnet? ______ 8

Är det dåligt om mitt barn blandar språken? _______ 10

Vad ska jag göraom mitt barn bara svarar på svenska? _____________ 12

Vad kan jag göra för att stödjamitt barns utveckling i modersmålet? _____________ 14

Hur kan jag stödjamitt barns språkutveckling i svenska? _____________ 16

Vad ska jag göraom mitt barn slutar prata i förskolan? _____________ 18

Ska mitt barn ha modersmålsstöd i förskolan? ______ 20

Ska mitt barn läsa ämnet modersmål i skolan? ______ 22

Ska mitt barn läsa ämnet”Svenska som andraspråk” i skolan? ______________ 24

Några ordförklaringar _________________________ 26

För vidare läsning och andra tips _________________ 29

1

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer

Beställs från:Liber Distribution162 89 Stockholme-post: skolutveckling@liber.setel: 08-690 95 76fax: 08-690 95 50Best. nr: U04:046

Text: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby© Myndigheten för skolutveckling 2004 (andra upplagan)Översättningar: Eqvator ABFoto: Ann ErikssonProduktion och grafisk form: Ord & Bildmakarna AB, StockholmTryck: Danagårds Grafiska, ÖdeshögISBN: 91-85128-95-3

Råd till flerspråkiga familjerTVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

MYNDIGHETEN FÖR SKOLUTVECKLING och SPRÅKFORSKNINGSINSTITUTET I RINKEBY

Arabisk version