Tyskari Kalmartrakten Enetnologiskstudieav berättelseromhistoria,identitet ochtillhörighet

av

BarbroJohnsson

KALMARLÄNSMUSEUMBox104SE-39121KALMAR

Tfn0480-451300,Fax0480-451365

GÅMEDILÄNSMUSEETSVÄNNERFörmedlemsavgiftenfårNigratisinträdepåallautställningar

ochföredrag,15%rabattimuseetssouvenirshop(gällandeordinariepriser)ochårsbokenKalmarlän(tillfullbetalandevänner)

www.kalmarlansmuseum.seinfo@kalmarlansmuseum.se

KALMARLÄNSHEMBYGDFÖRBUNDHultsfredsvägen2257082MÅLILLA

Tfn0495-20260,Fax0495-20260

Kalmarlän2009.MeddelandefrånKalmarläns

HembygdsförbundochStiftelsen KalmarlänsMuseum.Årg.93

ISSN0451-2715ISBN978-91-85926-71-8

Etnologiskaskrifter:49Institutionenförkulturochmedievetenskaper/Etnologi

UmeåuniversitetISSN1103-6516

Diss.Umeåuniversitet,2009.

Copyright©BarbroJohnsson

Tryckning:LenandersGrafiskaABKALMAR,33664

Bildpåfrämrepärmen:Katrinbörjadearbetstjänstenden1april1941.Fotografietärtagetdåhonvarilantbruket.Ur:Katrinsalbum

Bildpåbakrepärmen:Kalmarslottharfunnitssedanmedeltiden.DetärensymbolförKalmarsomlockarstoramängderbesökareårligen,däribland

tyskaturister.Foto:RolfLind.Ur:Kalmarlänsmuseumsarkiv

Förord 6 1.INLEDNING 7 Syfteochfrågeställningar 7 Metodochprimärmaterial 9 Utskrifterna 12 Levnadsberättelsersom forskningsmaterial 13 Narrativitet 21 Diskurspsykologinoch jag- presentationerna 23 Minnen 25 Historiskkontextrörandenazismen ochkulturanalytiskforskningom tysk1900-talskultur 28 Inspirationskällor 33 Intervjupersonerna 36 Avhandlingensdisposition 38

2.UPPVÄXTENITYSKLAND–HEIMAT,OMSORGSPERSONEROCH FOSTRAN 41 Heimatdiskursen 41 DeäldresupplevelseravHeimat– informanterföddapå1920-taletberättar 45 Erdnussbutterwasistdas?Attletaefter konserveriamerikanarnassopor 48 Defördrivnasminnen 57 Judiskrepresentationiberättandet 60 Detvetandejaget 62 Attiscensättadetförflutna 65 PåenasidanmureniDDR 70 Omsorgspersonernasomförebilder 75 Förmedlingavdygderochnormer 90 Skolanochdisciplinen 106 Sammanfattning 112

3.UPPLEVELSERAV NATIONALSOCIALISMEN 116 Enundvikandeattityd 116 Hitlerüberalles-Hitlermyten 121

TyskariKalmartraktenEnetnologiskstudieavberättelseromhistoria,identitetochtillhörighet

Hitlersmaktövermänniskorna 124 Dubbelmänniskanochdubbelstaten 127 MedlemskapetiJungvolkochHitlerjugend 128 Jungmädelverksamheten 135 Nationalsocialistiskapartimärkenoch judiskastjärnor 136 Mötenmedkoncentrationslägerfångar 139 HusläkareBibergeil 143 Anpassningundertvång– exempelpånarrativinduktion 145 Detigandejagen 150 Deurskuldandejagen 152 Dehandlandejagen 157Vardagshjältenochdetdirektamotståndet- detempatiskajaget 161 Dennazistiskadiskursenoch detförklarandejaget 164 Sammanfattning 168

4.BERÄTTELSEROMANDRA VÄRLDSKRIGET 173 Dehotade,räddaochförtryckajagen 173 ”Vadskulleryssarnagöramedoss?” 182 Desovjetryskasoldaternasstölder 186 Våldtäkterochpropaganda 190 Flyktenundanryssarna 200 Deallieradesbombningar 206 Sammanfattning 215

5.FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLDEN TYSKAOCHSVENSKA SKULDBÖRDAN 220 Etttysktansvar-deerkännandejagen 220Detlidandejagetundernationalsocialismen222 Förungaföratthanågonskuld -denekandejagen 225 Svenskalliansfrihetifredstidoch neutralitetikrigstid-detkritiskajaget 229 Sammanfattning 238

6.MÖTENMEDSVERIGEOCH SVENSKARNA 241 ”Världensdåmesthatadefolk”- detfrustreradejaget 243

SS-svin-detbesviknajaget 249 Tyskjävel-detoppositionellarespektive resigneradejaget 250 Frågormenintefördomar -detpositivajaget 256 “Attblikollad”-derespekteradejagen257 FriheteniSverige- detsjälvbestämmandejaget 259 Jaghardetsåbrahär-denöjdajagen 262 Sammanfattning 265

7.INGAHOPPANDEGRODOR –upplevdaolikheterihabitus 269 Dedisciplineradejagen271 Detsupertyskajaget 274 Detpatriarkaliskajaget 278 Deemanciperadejagen 281 Ritualerijulochmidsommarfirandet -destriktajagen 285Söttochsurt-deexperimenterandejagen 289Korvsomgränsmarkör-detkrävandejaget291 Vodkabälteochkontroll -deoförståendejagen 293Konkurrensenomnaturenochfritidshusen -desökandejagen 297 Sammanfattning 299

8.RESENÄREROCHMEDLARE MELLANREGIONALAOCH NATIONELLATILLHÖRIGHETER303Medborgarskapet:förväntningarochkrav -destrategiskajagen 314 GamlaochnyaHeimat -deambivalentajagen 319 Sammanfattning 322

9.AVSLUTNING 325 Zusammenfassung 333 Noter 345 Källorochlitteratur 354 Otrycktakällor 354 Trycktakällor 355 Artiklaripressen 355 Litteratur 356

FörordNärdettaskrivsärdetdagsattse tillbakaochtackadepersonersomharbidragittillattjagharkommittilldenpunktdärjagharenskriventext.

Jagblevantagentill forskarutbildningenår2000medegenfinansiering.Detharinneburitheltidsarbeteochhalvtidsstudier.KurtGenrup,minhu-vudhandledare från C-uppsatsen och framåt har tagit sig tid, lyssnat, lästmanusochgivitrådoavsetthurmyckethanharhaftattgöra.Hanskunska-peridettyskaspråketochtyskhistoriaharvaritovärderligaförmig.

Alf Arvidsson, min bihandledare, har lotsat mig genom narrativitetenssnårigheter.Hanharockså lästmanusetmängdermedgånger.Detärbe-undransvärtatthanstodut.KatarzynaWolanikBoströmkomin ibildensombihandledaremotslutet.Honharlästtextenochkommitmedvärde-fulla synpunkter. Billy Ehn är ämnesföreståndare och en kunnig etnolog.Han har också bidragit med förslag på korrigeringar som har lyft texten.Detharävenminf.d.professorfrånLundatiden,Nils-ArvidBringéusgjort.MariaJönssonhargranskattextenurlitteraturvetenskapligsynvinkel.Honharocksålämnatviktigakommentarersomjaghartagittillmigav.

Ett särskilt tackgår tilldepersonersomblevmina informanter.Dehardelatmedsigavsinaminnenochberättelsersamtivissafallävenfotografierursinaprivataalbumsomanvändssomillustrationeriboken.Jagharhaftpågåendedialogermedfleraavdemunderettdecennium.

Kalmarlänsmuseumharlåtitmiganvändavissarbetstid,dådeförstain-tervjuernagjordesmedinformanterna,somkompensationhardelaravin-tervjuutskrifternaanväntsiutställningenLiktocholiktomAnneFranksliv.BirgerOhlson(KLM)harskannatillustrationernatillboken.

Jagvillävenriktaettstorttacktillminfarochsvärfar,bådaavlidna,fördeminnenochberättelseromandravärldskrigetsEuropasomdeharvidarebe-fordrattillmigmedandelevde.

Minsamboharståttutmedmittintresseförberättelseromtyskhistoriaunderlångtid.DetharvaritettsamtalsämnebådevidmiddagsbordetochframförTV:n,dåvi tittatpåvideo-ochDVD-filmermedanknytning tillandravärldskriget.

Dennaavhandlingharutarbetatsinäraanslutningtilldettvärvetenskapli-gaprojektetTysklandiSverigeochSverigeiTysklandvidUmeåuniversitet.

6 FÖRORD

1.Inledning

-Ja,uppväxtenvarvälheltnormal,men1932börjadedetmedHitlerjugend1

ochJungvolkochalltdetta,ochnärjagvartioår(1942)haderedankrigetbrutitut1939och1942blevmantvångsintageniJungvolk.DetvarstegetinnanHitlerjugendochdärlärdemansigmarscheraochhälsa.

SåbörjarFrithjofsberättelseomhurhanupplevderekryteringentillJung-volk,därhanfickbärasvartabyxor,brunskjortaochslips.Frithjofärenavdetiopersonermedtysktursprungsomjagharintervjuatfördennastudie,somhandlaromtyskariSverigeochhurderaslivharpåverkatsavnazismen.Deäldrevarbarnochungdomarundernazitiden.FyravarmediHitlerju-gend(HJ),därdefick lärasigmarscheraochsjungaHorstWesselsången2samtidigtsomdematadesmedpropaganda3motfienden,”förbrytareochterrorister” (Dörr,2007:286).Derasberättelservisarattnazismenhar sattdjupaspåridem.Fyraavdeintervjuadeärfödda1950ochframåt.Deharintenågrapersonligaminnenfråndennatid,mendeharupplevtdenindi-rektpåandrasätt.

SYFTEOCHFRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur personer som vuxit upp i Tysk-land under och efter nazitiden berättar om denna tid och sina uppväxterfa-renheter samt vad mötena med svenskar har betytt för deras sätt att skildra sin uppväxt och sin tillhörighet.

PersonernasomingåristudienboriSmålandochpåÖland,närmarebe-stämtiellerkringKalmartrakten.Mittgeografiskavalberordelvispåattjagsjälvborocharbetardär,menocksåpåattdettaärettområdesomsedanmedeltidenharvaritettmålförtyskinvandring.DetgeografiskaavståndetärintelångtmellanKalmarochTyskland.TyskabåtturistersökersigoftatilligästhamneniKalmarsommartid.MajoritetenavturisternafrånTysklandtordedocknumeravarabilburna.DärutöverfinnsdettyskarsomharvaltattbosättasigpermanentiKalmartrakten.DetillhörenavdestörstagruppernatillantaletavutrikesföddaiKalmarkommun.

INLEDNING 7

År1999boddedet513personer,varav264mänoch249kvinnor,medtyskbakgrundavenbefolkningpåtotalt51.932personerenligtStatistiskårsbokfrånKalmarkommun(2000:24).Därtillkommergrannkommunerna,var-fördetbörrörasigomfleratusenmänniskor.

Avde513personernamedtysktursprungvardettiosomhördeavsigtillmigpertelefonochbrevledesnärjagår1999påbörjadeenstudieavinflyt-tadetyskarsminnenfrånhemlandetochfrånlivetiSverige,genomattgöraettuppropilokaltidningenBarometern.

Jagvarfrämstintresseradavhurårenundernazismenochdessefterspelupplevdesochbetraktadesavdemsomvarmedpådentiden.Hurvardetattvarabarn,växauppochgåiskolaiTyskland1933-1945?Vadminnsdesom var med då och vad känner de yngre tyskarna till om detta? Vilkenpåverkanharupplevelserna från1930-och40-talensTysklandhaftpådeäldreintervjupersonernaochhurhardeförmedlatstilldeyngre?Vadhar

Gästhamnen iKalmarärpopulärblandbåtgäster sommartid.Dekommerbåde frånSverigeochländersomTyskland,Holland,DanmarkochEngland.Foto:SkotteLinde,juli1988.Ur:Kalmarlänsmuseumsarkiv

8 INLEDNING

nazismeninneburit fördem?Varför lämnade informanternaTysklandförSverige?Vadhändenärdekomhit?HurblevmötetmedSverigeochsvensk-arna?Hurserdepåsinidentitetochtillhörighetidag?

Detvarmångafrågorsomjagvillehasvarpåochenspeciellinfallsvin-kelvarattjagställdedemtillpersonersomgenommigrationentillSverigehadeettinifrån(emic)perspektivpånazismenochefterkrigstidensTyskland.Emicperspektivethandlarominformanternasupplevelserutifrånsinasyn-sättmedanjagstårföreticperspektivet,vilketdåskildrarforskarenshypote-serochjämförelserutifrånsett(Pike1954,Lett1996).

METODOCHPRIMÄRMATERIAL

Jagharanväntennarrativmetod,därjagharanalyseratbådebandinspeladedjupintervjuermedsjuavdetiohuvudpersonernaochtreskriftligabiogra-fier.GertsbiografifinnsexempelvismedibokenHemma i främmande land somutgavsiVäxjö2001avSmålandsakademimedEmigrantinstitutetsomförlagtvåårefterdetattjaggjordeminaintervjuer.DenbokenvillbelysavaddetinnebärattkommasominvandrareochflyktingtillSverige.Katrinharskrivitnedsinaminnesbilderpåpappermedenskrivmaskinaväldremodellsamtförhand.Birgittaharlämnatdatorutskrifter.

Innehålletiinformanternasnedtecknademinnensvaradeintemotvadjagvilleveta,därförbadjagdemdelsomkompletterandesamtalochdelsattdeskullebesvaravissafrågorsomjaghade,vilketdegjordeperbrev,e-postochtelefonsamtvidpersonligamöten.Kommunikationenmedinformanternaharpågåttsedandess,merellermindreregelbundetunderettdecennium.

Frithjof försågmigmedtidningsartiklarsomhandladeomhonomsjälvochhansfamiljsomjagfickkopieraisambandmedenintervjusomgjor-desmedhonom.Jagharhaftkontaktermedhonomocksåpertelefonochbrevframtillhansbortgång2007.HelgaärbosattiKalmarochärenflitigmuseibesökare.Viharträffatslitedåochdåimuseetscaféförsamtalefterdetattdenförstaintervjungjordes.Honharlästendelavdetsomjagharskrivitomhenne.SammasakgällerErik.Viharhaftmyckete-postkontakt,menäventräffatsefterdetattdeförstakontakternatogsförkompletterandesamtal.Underintervjuernaharinformanternaberättatöppenhjärtigtomsina

METODOCHPRIMÄRMATERIAL 9

levnadsödenförmigiegenskapavfrämling.Enanledningkanvaraattdetenligt informanterna intehar förekommit särskiltofta iSverigeattnågonhar frågatdemvaddeharvaritmedom ideras förflutna,medundantagförKatrin.Dehar,enligtderasberättande,blivitosynliggjordafrånsvenskthåll och ibland bemötta med negativ tolerans (Ehn 1986:130). Guy Sternanvändertermen”invisible-inkperson” iartikelnTheAmericanizationofGünther(Stern2001:6,8)förenpersonsomosynliggörs.

Minnenaochberättandetkringnaziårenharväcktolikakänslorhosin-formanterna.Vissaavdemharvaritmycketmeddelsamma,medanandraharvarittystlåtna.Dehariblandgliditmedsvaren,mesttroligtförattdetförflutna var svårfångat för dem, såsom Jonas Frykman skriver i artikelnBiografiochkulturanalys(1992:244).

Nazitidenutgörisjälvbiografisktperspektivenmycketsvårbemästradtid,bådefördemsomvarmedochförefterkommandegenerationer.Enligtdeyngre intervjupersonerna har deras föräldrar inte alltid berättat om vilkaupplevelserdehadedå.Barnenharlikaledesundvikitatttalaomdentidenmedföräldrarna.Härharskolanfylltenvissfunktion,mendenharintevaritproblemfri,såtillvidaattdetfannsläraresomundervisadeiefterkrigstidensTysklandsomhadeettbelastatförflutetsomnazistsympatisörer,enligtErik.Detärintebaradetplågsammasomförtigs,utanävendetvardagliga,detsomfolkharförvanaattgöraochintetänkerpåellerifrågasätter(Frykman1992:250).

Personernasomjaghartalatmedvisarolikasidoravdettyskasamhälletochsigsjälvagenomsittberättande.Detharvisatsigiefterhandattfrågorfrånminsidaharsattigångenprocessattsökamerinformation.Helgadis-kuterarexempelvisuppväxtenmedsinasyskonnärhonärpåbesökiTysk-land.NärhonsedanåtervändertillKalmarfårjagtadelavkompletterandeuppgifter.

Närjagpåbörjadesamtalenvardetnågraavinformanternasomfrågadevadsyftetmedundersökningenvar.Dåjagberättadeattjagskulleskrivaenavhandling,väcktedetintenågonstörrereaktionhosdem.Treavdemharsjälvadisputeratochdehadedärigenomenvissförförståelseförmittarbete.Enavdeyngreinformanternatyckteinteattenavhandlingvarmycketattyvasöver,”manblirjuingentingpådet”.Mennärjagtaladeomattjagockså

10 INLEDNING

hadepersonligaskälförattgöraintervjuerna–minfranskesambosfarsomärdödsedannågraårtillbakaformycketillasomtyskkrigsfångeochjagvillevetameromdetsomhadehänthonomochvarför–reageradeDieterstarktochvisadesympatiförhansöde.

JaghadesärskiltintensivadiskussionermedDietersomböljadeframochtillbaka.Änfickhanståtillsvarsfördentyskapolitikenundernazitidenochänvardet jag somhamnade i försvarspositionnärdetgälldedet svenskaförhållningssättet.Tyvärravledhaninnanvihanntalafärdigt.Sammasakinträffade med Katrin, som jag också har haft mycket kontakt med. Honinbjödmigtillsitthemochvilleattviskulleutochåkabåtiskärgårdenförattumgås.Någradagar senare,när jaghade tänktatt vi skullebestämmanärmaretidpunkt, fick jagtillminförvåningsehennesdödsannonsi tid-ningen.Jagtogkontaktmedhennessonsomberättadeatthonhadefåttensvårinfektionmedettsnabbthändelseförloppsomleddetilldöden.

Påvårkanten2007jagfickjagseFrithjofsdödsannonsitidningen.DetvarlikaoväntatsomnärjagfickseDietersochKatrins.Jagbeklagarförlustenavdessapersonersomhadesåmycketmerattberätta.Detsorgligasteavalltärattdeinteficksesinaberättelseritryck,vilketdehadesettframemot.

Intervjupersonernaärföddafrån1920-talettillslutetav1960-taletinomområdensomharingåttiTysklandav1937-årsgränser,iDDRsamtVäst-tyskland. De har olika utbildningar, minnen och levnadsöden från livet iTyskland och Sverige. De har kommit till Sverige oberoende av varandraochhar ingen inbördeskontaktutomBirgittaochGert somärgiftamedvarandra.

Självärjagföddimittenpå1950-taletochharlästinmigpåandravärlds-kriget,menjagharintedeäldreintervjupersonernasinifrånperspektiv(Lett1996)frånkrigsepokeniTyskland.EttteckenpåmittutanförskapframkomdåfleraavdeäldreinformanternafortfarandemindestextentillHorstWes-sel-sången,medanjagintehadeklartförmigvaddenhandladeomellerhurdenlät.Jagbadnågonavdemförtydligasigochinformantenbörjadesjungasången,menjagfickintenågrasomhelstassociationer.JagringdetillKa-ren4,minhuvudinformantunderarbetetmedminC-ochD-uppsatsietno-logi(Johnsson1996,1997).Hondeklameradesångenförmigitelefonenochskickadeensångboksomhonhadesparatfråndentidensomjagkundeko-

METODOCHPRIMÄRMATERIAL11

piera.Deninnehöllfleraandravisorsomsjöngsdå.HorstWesselsångenvardensomförekommestundernazitiden,efternationalsången”Deutschland,Deutschlandüberalles”sominformanternakallarförTysklandssången5.

Frithjof använde frekvent uttrycket ”lilla vän” under intervjun. Det kantolkaspåolikasätt.Denenainnebördenharennegativ,patriarkaliskkon-notationdärjagäreniförhållandetillhonomyngrekvinnasomskallpatro-niseras.Denandrapåminnermigomminpappasomoftabrukadetilltalamigså,utanattvaranedlåtande.Förhonomvardetettömhetsbegrepp.VadFrithjofegentligenmenadevetjaginte.Jagharintefrågathonom.

Minkönstillhörighetharförmodligeninneburitattdekvinnorsomjagharsamtalatmedharberättatomhändelserdemåhändainteskullehasagtnå-gontingomtillenman,medanmännenkanhahållitinnemedinformationsomdeinteharvelattauppmedmigsomkvinna.Detfinnsocksåexempelpåmotsatsen.Frithjofsadeatthanalltidharhaftlättföratttalamedkvin-nor.

UTSKRIFTERNA

Utskrifterna av citaten från intervjuerna var understundom svåra att läsaeftersomjagbehölldenordningsföljdavordimeningarsominformanternaanvändesigav.Derastalärtyskinflueratibådeordvalochmeningsbyggnad.Genomattskrivautvaddeberättadeordagrantfrånbandenansågjagattjagrespekteradederassättattuttryckasig.Omjagändradepådetskullederasspråkochuttryckssättförändras.

JagförsöktetillämpaBarbroKleinsmodellförtranskriberingavintervjuer(Klein1990)menettparavinformanternasomlästeutskrifternavarmycketnogamedattdetsomdesadeskulleförvandlastillskriftspråk.Dehadesvå-righeterattkännaigensigochattdeverkligenhadeuttrycktsigsåsomjagskrev.Magdalenaställdesigfrågandenärhonlästeutskriftenavintervjun.”-Talarjagpådettasätt?”,sahonochvändesigtillsinman,somsvarade:”Ja,visstkännerjagigendig”.

Närinnehålletärsvårtattförståpågrundavfelaktigmeningsbyggnadpåsvenskaharjagivissafallkorrigeratdettaenligtinformanternasönskemål.Jagharförtihopkortaremeningartilllängreochharsattutenasterisk*vid

12 INLEDNING

enlängrepaus.Ettsnedstreck/användsnärdentaladeavbrytersigsjälvel-lerbliravbruten.TalarnågonmedhögvolymanvändsVERSALER.Stårettordinomparentesärdetetttilläggfrånminsidaförattförtydligainnehållet.Användssåkalladeparalingvistiskahjälpmedel(Johansson2005)somgråtochskrattiintervjuernaharjagskrivitutdetmedord.

LEVNADSBERÄTTELSERSOMFORSKNINGSMATERIAL

Detfinnsför-ochnackdelarmedanvändningavallametoderförinsamling,bearbetningochredovisningavbiografisktmaterial.Setturdenenskildesperspektiv, vars livs skildras, har en person som nedtecknar sina minnenochlåterpublicerademienskriftligbiografii jag-formstorkontrollöverinnehållochslutprodukt.Denbildsomgesäroftaenskildringavpersonenslivfrånbarndomtillålderdom.Huvudpersonochförfattareäriregelsammaindivid.Presentationenavhuvudpersonenäriöverensstämmelsemedvadförfattarenvillatteftervärldenskallfåvetaomhenneellerhonomochden-nesgärningar.Detsompresenteraskanvaraenredovisningavdelyckligastundernablott,densåkalladesolurseffekten,förattåskådliggöraenfram-gångssaga,mendetkanocksåvaradessmotsats,eneländesbeskrivning(dentragiskaberättelsen)enligtJohansson2005:90,336,Goffman1983:111,ochRoos1991beroendepåvilketsyfteförfattarenharmedbeskrivningenavsittliv.Deskriftligabiografiernaär författadeförentänktpubliksominteärfysisktnärvarandedådeskrivs.

Närdetärfrågaomenanalytiskredovisningbaseradpålevnadshistoriskaintervjuerbörmanbeaktaattdet skeren interaktionmellan intervjuarenochdenintervjuadeunderintervjunsgång.Berättelsernaskapasisamspelmellandeinblandadeparterna.Deberättasalltidurettspecifiktsyfteavnå-gonellernågraförnågonellernågra.Densomblirintervjuadvillförmedlanågot, kanske en moralisk poäng. Berättelserna kan även innehålla tvek-samheterochrättelser(Johansson2005,Arvidsson1998,WolanikBoström2005).AnnaJohanssonskriveromberättelsermedhänvisningtillHaydenWhiteatt:

”Enberättelseärinteendastenneutralspråkligformsomkananvändasförattrepresenteraverkligahändelsersomutvecklingsprocesser.Deninnefattar

LEVNADSBERÄTTELSERSOMFORSKNINGSMATERIAL13

specifikaideologiskaochävenpolitiskaimplikationer.Därförfinnsdetettvisstintressehossocialagruppermedmaktattkontrolleradedominerandemyternaiettsamhälle”(Johansson2005:63,White1987).

Detkommeratt framgåav informanternasberättandeattdetexisteradebådeettantalmyteridetnationalsocialistiskasamhälletochattdennazitys-kaledningenutövademaktisyfteattkontrollerabefolkningenpåolikasätt.

Frågornasomställsavpersonensomintervjuarkansättaigångenpro-cesshosdenintervjuadeattminnassådantsomägderumförlängesedansom personen har glömt eller förträngt, i synnerhet om den intervjuadeäroförbereddpåfrågorna.Denintervjuadekanmedvetetelleromedvetetförtränga,förvrängaoch/ellerförskönadetsomdeuppleversighavaritmedom.ÅkeDauntaruppdens.k.respondenteffekteniUpp till kamp i Båtskärs-näs somkanuppstå,dåintervjuarenförmedlardenbildavdenintervjuadesomdennevillfåvidarebefordrad(Daun1974:117,not9).

Forskarensroll ien forskningsprocessomfattarolikamomentsåsomattlyssnatillenberättelse,översättaberättelsenfråntaltillskrift,läsautskrif-ten,författaenskriventextochtolkaberättelsensinnehåll.Detärintervjua-ren/forskarensombestämmervadsomskalltasmedochintesamthurdetsagdapresenterasislutprodukten,denskrivnatexten.

Vägenfrånatillbärensamochlång.Oftasträckerdensigövermångaår.Undertidensitterforskarenochgrubblaröverberättelsernasinnehåll,vadde förmedlar,hurdeharkonstituerats, ivilketsammanhang,hurdeskalltolkas,vadsomärmeningenmeddetsomsägsochvadsomkanliggatillgrundförenanalysochinte.Kärnaniennarrativanalysavmänniskorsbe-rättandeäratttydaandramänniskorstolkningaravsigsjälvaochsinsocialavärld.Det forskarengöräratt studera andra människors tolkningar av sig själva(Johansson2005:27ff).

Attgrävaihändelsersomskeddeförmeränfemtioårsedanharsinasi-dor. De som har minnesbilder från den tiden börjar bli gamla. Tre av deintervjuadedogunderarbetetsgång.Följdenavdetblevattdenpågåendedialogenbrötsochfrågorförblevobesvarade.Detkaninnebärasvårigheterattbemänniskoråterkallaminnenfrånhändelsersomharskettförlängese-dan.Särskiltdådetrörmycketsvårafrågorochtraumansomväckerstarka

14 INLEDNING

känslor.Fråganärvadenpersonväljerattberättaförnågonsominteärvälförtrogenmedden tidenochvadhanellerhonutelämnarmedvetet elleromedvetet.BeatrizLindqvistskriveriavhandlingenDrömmar och vardag i exil(1991)attdenintervjuadeförmedlarenbildavdenpersonsomhanellerhonvillvaraidenaktuellasituationen.Tvåvanligasättattgöradettapåäröverkommuniceringochunderkommunicering.Detförstastårförbetoningavdeninformationsomstöderdenutvaldaidentiteten,denandradessmot-sats(Lindqvist1991:22).Bådaförekommeriinformanternasberättande.

Berättarförmåganochvillighetenattdelamedsigavsinaminnenharva-rieratfrånpersontillperson.Vissaharvaritförsiktigaochhållitsigpåsinkantmedanandraharberättatsjälvmantutanfrågorfrånminsida.Entredjekategoriharhaftettmycketstortbehovavatttalaomdetsomdeharburitpå länge.AlfArvidssonmenar iLivet som berättelseattunderenintervjufokuserar informanternapåhändelserochsambandsomärbetydelsefullaförlivsloppetisinhelhet,vilkakallaslifereview.Life-scriptärtankaromhurlivetskalllevasochdåställningstagandensomgjortsunderlivetdiskuterasförekommerlife-scriptssomnågontingsomfinnsbortomdetindividuellaansvaretexempelvisdå informanternakansäga”sågjordemanbara inte”eller”mantänktesåpådentiden”,(ibid1998:21),vilketsärskiltdeäldrean-vänderiberättandetomlivetundernazitiden.Denindividuellaberättelsenbefinnersigmellanlife-scriptochlifereview,vilketförutsätterattintervju-personernaharenkänslaavattlivetbeståravenkedjaavhändelsersomärbetydelsefullaochattdeharen förmågaatt se tillbakamedkontrollövertraumatiskaupplevelser,såattdeinteharavskärmatsigfördetförflutnaochbetraktarsigsomlevandeinuetellerförframtiden(ibid1981:21).

MarianneHorsdalskriveriLivets fortaellingerattdeflestamänniskorna-vigerarefterenvärdeorienteradhorisontsomhandlarom”detgodalivet”och(1999:78).Drömmenomvadsomär”gott”kanvarieraochdetärintealltiddenkanrealiserasheller.

Människorsomhamnarikriseftervåldsamma,oväntadehändelsersomharfåttderasvärldattfallasönderharbehovavattberättaomvadsomhäntförattförstådetobegripliga,bearbetaupplevelsenochskapameningidetsomhände.Folkdrabbasnästanav”taldelirium”(Horsdal1999:35)undersådanaomständigheter. I informanternas fall inträffadetraumatiskahän-

LEVNADSBERÄTTELSERSOMFORSKNINGSMATERIAL 15

delserpånationellnivåupprepadegångerunderkrigsårensomfickimpli-kationerförderaslivpådetlokalaplanetihembygden(dieHeimat6)-såsomkrigsutbrottet1939,deallieradesbombningar,ryssarnasellerdeallieradesockupationavTysklandochkrigsslutet1945.Någraavdessaföreteelserfickallvarligakonsekvenserförinformanternaochärfrekventförekommandeiberättandet.

Albert Lehmann kallar dem för Wendepunktcharakter – (brytpunkter)(Lehmann 1983:16). Sociologen Norman Denzin (1989) definierar vänd-punktersomdekriserelleravgörandehändelserienmänniskaslivdåalltställspåsinspetsochenindividskaraktäravslöjasellerblottläggs.Ettannatnamnpåberättelsermedavgörandevändpunkterärepifanier.Dedelarinliveti”före”och”efter”(Denzin1989:33).”Närnågonberättaromsinaegnaerfarenheter,såärdetocksåettsättattpresenterasigsjälvmedegenskaperochkaraktärsdrag”(Arvidsson1993:5).Därförbetyderdetmycketivilketsammanhangberättelsenägerrumochvemsomutgörpublik.

Att identifieravändpunkteri livshistoriskaberättelserharuppmärksam-matssomettviktigtanalytisktredskapinomnordisketnologiskforskning(Lehmann1983:16,Arvidsson1998:12-13,Johansson2005:319-331).Bryt-punkterskymtarförbihärochvariberättandetutanattinformanternaan-vänderordetbrytpunkt.Iställetberättardeomdramatiskaoväntadehän-delservarsförlopppåverkadederaslivochsombrötavmotvardagensåsomdenhadevaritframtilldessattnågothände.

Förinformanternaochallaandrasomharupplevtkriserfinnsdetettbe-hovavattletaeftermönsteritillvaronochdetsomharhänt.Ettsättärattberättaomdet.Dåuppstårennyhelhet,”enrödtråd”somennarrativkon-figuration (Horsdal 1999:36), varför berättandet fyller en viktig funktion.Desättpåvilkavilärossattberättaomvåralivärnågontingsomvifårmedossviauppväxten.Viuppfostrasavföräldrarochnärasläktingar,vilkaläross dela våra upplevelser och känslor med varandra samt att bevara demsymbolisktefterdetattdetögonblickdånågothändesedanlängeäröver(ibid1999:52).

Informanternaharblivitpåverkadebådeavdennationalsocialistiskadis-kursen(metaberättelsen)7ochdepolitiskadiskursersomvaritförhärskandeefterkrigetiTysklandochSverige,vilketframgåravdetsomsäges.Under

16 INLEDNING

arbetetsgångharjagvidettantaltillfällenkommitpåmigsjälvmedattföraeninredialog,dåjagharställtmigfråganomdetsominformantenharsagtverkligenvarså,elleromjagharfåttentillrättalagdbild,därförattpersonenifrågaharvelatframföranågotsärskiltmedsittberättandeellerframståpåettvisstsätt.

DietersberättelseomsvenskensomvaritjänsthosWaffen-SS8ärinteheltochhålletfaktamässigtkorrektenligtmuntligauppgifterfrånTobiasHübi-nettesomkännertillmannensöde.DetbehöverintebetydaattDieterharljugit.Hankanhafåttberättelsenvinkladavmannenifråga. Dieterkanocksåhaglömtdetaljer,eftersomdethadegåttlångtidmellandetögonblickdåhan fickdetberättat för sigochdåhanåterberättadedet förmig.DetsomvarviktigtförDietervarattförmedlaandemeningeniberättelsensomvisadeattsvenskarvardjuptinvolveradeidentyskanazismenunderandravärldskrigetochattSverigeintevarneutralt.

Dethandlaromminauttydningaravinformanternastolkningaravsinaliv(Johansson2005:27).Jagharvelatbildamigenuppfattningomhurdetvarattleva,boocharbetaiTysklandfrån1933ochframåt.Jagvillevetapåvil-ketsättnazismenpåverkademänniskornasomlevdedåochvilkeninverkandenharhaftpåefterföljandegenerationerochhurdehanteradedet.Somsåmångaandraharjagocksåfunderatövervarfördetblevsomdetblevochhurdetkundeske.

Varjemänniskaharsinaminnenocherfarenheteravdet förflutna.Denenatilldragelsenärintemersannändenandraochuppgiftståremotupp-gift,vilketinteäruniktförinformanterna.VidsamtalmeddepersonersomjagintervjuadeunderarbetetmedC-ochD-uppsatserna(Johnsson1996,1997) framkom att olika medlemmar i en familj mindes olika saker frånsammatid.Detuppstoddiskussionermellandemvemsomhadetolknings-företräde.Dehandladedåochdethandlarnuomvemsomfårsägavadochnärochtillvem(Johansson2005:57-58,100).

Iberättandetfigurerarettantalolika”jag”-presentationer,dåinformanter-naberättaromsigsjälva(Horsdal1999:127,)liksom”vi”och”man”(Horsdal1999:131-132).Dettalasävenom”dom”,varvidinformanternakommerinpådikotomiseringsförhållanden,där”jag”,”vi”och”man”kontrasterasmotnågra”andra”.Informanternaintarolikapositionerisittberättandefrånen

LEVNADSBERÄTTELSERSOMFORSKNINGSMATERIAL17

situationtillenannan,beroendepåvadsomharhäntdemochvaddevillförmedla.Detharintealltidvaritenkeltattförståvaddeharsyftatpånärbe-rättandetharflödat.Deäldreinformanternaharmestadelstydligaminnenavförloppochskeendenäveniförflutentid.Dehartroligtvisberättatnågraavsinahistorierförsigsjälvaellerandrainnandeberättadedemförmig.

EttmissförståndinträffadedocknärFrithjofbörjadetalaomenrevolutionsomskeddeunder1960-talet,utanattpreciserameränså.JagassocieradetilldestämningarsområddeifleravästerländskasamhällensomFrankrike,TysklandochSverigemedstudentupplopp,kårhusockupationeretc.under1968,eftersomhantaladeomsinfrusomgjordeupprormotbefintligaköns-roller.Hansyftadedockpånågontingheltannat:denrevolutionsomägderumiPortugalochsominnebarattutlänningarintelängrefickköpamark,vilkethanhadetänktgöra.Hansplanergickdärmediståochdetblevingenemigrationförhonomochhansfamilj.VidettannattillfällemissuppfattadeDietermignärvitaladeomdensvenskaeftergiftspolitikenunderkrigetochvilkakonsekvenserdenfickfördesvenskaochdanskarjudarsomöverlevdepågrundavdetta.

Jaggjordeendispositionsplanpåavhandlingenibörjansomharrevideratsunderarbetetsgång.Ambitionsnivånvarhögtställd.Jagförbereddeenlistapå50frågoratthaireservomberättandetavnågonanledningskulletrytaförnågon,elleromjagskullebehövaledaineninformantpåheltandraspår.Jagharanväntnågraavdesvarpåfrågorsomjagställdesomkompletteringtillberättandetikapitel7.

Jagharocksågjortetturvalavtemaniberättandetsomkundeundersökasnärmare, enligt de teorier som Anna Johansson tar upp i boken Narrativ teori och metod,därhonskriverattenberättelseinnehållerenhandlings-ram,karaktärerochtema(2005:95,132-134m.fl.).Detemansomjaghargått indjuparepårörämnensomfleraav informanternaharberört i sittberättandeochävenskrivitom.DessahartonviktblandannatpåHeimat,omsorgspersonernasbetydelseochdygdernasinverkanpådenuppfostransominformanternaharfåttsamtvilkadygdersomhartraderats,hurochavvem.Ettannatavhandlardennationalsocialistiskadiskursenochdess in-verkan på vardagslivet; hur informanterna i förekommande fall upplevdeHitlerjugendochvilkenbildsomdehadeavHitler.

18 INLEDNING

Vid analyser av berättandet måste man reflektera över vilka erfarenhe-tersomärmöjligaförfolkattgöraochvilkenmoralsomsamhälletifrågager sina medborgare. Det är enligt etnologen Birgitta Svensson omöjligtförenskilda individerattha friståendemoraliska ståndpunkter (Svensson1997:48).Människorärpåverkadeavdenormer,värderingarochattitydersom deras omsorgspersoner har förmedlat till dem under uppväxttiden.Omsorgspersonerna utgjordes av informanternas föräldrar, mor- och far-föräldrar,mostrar,fastrar,morbröderochfarbröderellerandranärståendepersoner.Deisinturhadefåttmedsigolikavärderingarfrånsinaomsorgs-personeriHeimat(hemmet)somtraderatstilldem.

Dessanormer,värderingarochattityderkallardenfranskekultursociolo-genPierreBourdieuförhabitus.Habituskanbl.a.tillskrivasgrupper,famil-jer,klasserochyrkesgrupper.Omenpersonärföddienhantverkarfamiljellerenindustriägarfamiljpåverkarföräldrarnasvärderingarbarnengenomfostran.Habitusinverkarsåledespåmänniskorsförmågaattutvecklaolikastrategierförattslåvaktomochgörabrukavdeolikakapitalinnehavsomdehartillsittförfogande(Bourdieu1992,Broady1991:182).

JagvillvisavilkenbetydelsedehabitussominformanternaharfåttmedsigfrånTysklandharhaftfördemdådeflyttadetillSverigeochmöttebe-folkningenpådeolikaorter somdekomtillmedvilkadehardiskuteratochkämpatomtolkningsföreträdeifrågorrörandereligionen,firandetavhögtiderochfestseder,synenpåfamiljen,könsrollermedmera.

Underintervjuernaochvidefterföljandesamtalsomjagharhaftmedin-formanternaharjagblivitöverraskadettantalgånger,dåjagharfåttinfor-mationsomjagintehadeförväntatmigfåhöra.DetinträffadeexempelvisnärdebörjadetalaomsinaupplevelseravAdolfHitler.FörmigärhanärenabstrakthistoriskpersonsomvisaspåTV,dåhangestikulerandeochmedhögstämmahållersinatal.Jaghadeintetänkttankenattträffanågonsomharsetthonompånärahåll.Frithjofvarsåivrigatthanbörjadeberättan-detomtideniHitlerjugendinnanjagvaresighannfåigångbandspelarenellersättamigpåminstol.Jagfickbehonomtaomsinberättelsefrånbör-jan. Frithjofs redogörelser från nazitidens Tyskland innehöll därefter denenaöverraskningenefterdenandra.Iblandupplevdejagmigsjälvundrandeövervadjaggivitmiginpåochhurjagskullegöraberättandeträttvisa.

LEVNADSBERÄTTELSERSOMFORSKNINGSMATERIAL19

Tolkningarnasomjaghargjortärivissmånknutnatillminaegnavärde-ringar,attityderochuppfattningarsamtvemjagärsomperson,menäventillminateoretiskaansatserochanalytiskaredskap.

GenomattlåtainformanternaframträdavialångacitatochsamtalgesdeenmöjlighetattberättasinaversioneravupplevelserochhändelserundernazitidenochiefterkrigstidensSverige.Berättelsernaharanalyseratsutifråndeolikapresentationersominformanternageravsigsjälvaochsinomgiv-ning.Detharfunnitsenambitionfrånderassidaattförklaravarfördegjor-desomdegjordeochvarfördeintegjordesomdetiefterhandförväntadesavdemattdeskullehagjort,rörandenazisternasförsöktillindoktrineringgenompropagandasamtnazisternasbehandlingavpolitisktoliktänkande,judarmedflera.

I informanternas berättande framkommer dikotomiseringsförhållandensomsägernågotomhurdekategoriserarsigsjälvaochandra.Jagharjäm-förtdeninformationsomintervjuernahargivitmigmedlitterärakällorsomskrevsdå,mensompubliceradeslångtefteråt,såsomHaffnersbokEn tysk mans historiaochen publicerad dagbokavEnanonymkvinnaiBerlin.Bådagertidsbilderfrån1930-taletrespektive1940-taletsTyskland.Intervjuernaochberättandetharskettmellan1999och2009.Detinnebärattinforman-ternaharpåverkatsavdepolitiskadiskurser(metaberättelser)somharvarittongivandeunderderasuppväxtiTyskland,menävendesomharfunnitsiSverigeframtillvåregentid.InformanternaflyttadefrånTysklandtillettland,därdeallieradesversionavmetaberättelsenomandravärldskrigetharvarit förhärskande efter 1945. Den har reglerat vems berättelser och san-ningarsomfårtaplats,synas,hörasochblibetrodda.Detisinturärrelate-rattillsamhälleligamaktförhållanden(Johansson2005:101).

Informanternas berättelser ingår i det som Anne Eriksen kallar ”en op-positionelllinje”(Eriksen1995:15)sominteharvaritaccepteradochsläpptsframutanförTyskland.Historiaellerhistorieskrivningärinteenåtergivningavverklighetenutanenberättelseomden.Detärenlitterärkonstruktionavdetsomharhäntochinnefattardeattityder,normerochvärderingarsomförfattarentillvarjehistorieverkhar(Johansson,2005:63)ochdennapersonharocksåettsyftemedpubliceringenavsinbok,varsinnehållkanbekräftadenrådandepolitiskadiskursensinnehållellergåemotden.Medtankepå

20 INLEDNING

all den information om Tyskland och tyskarna under nazitiden som harspriditsefter1945lärinformanternavaravälförtrognamedendelavden,vilketinnebärattdetfinnsstereotyperfråndessaskildringariinformanter-nasberättandesomdeharhämtatfrånandrakälloränendastegnaupple-velserochminnen.När informanterna,enochen,berättade förmigblevintervjusituationernatillenscen,enperformancemedtvådeltagare.AnnaJohanssonanserattdensomframförenberättelseintarentillfälligauktori-tetspositionisamtalet(Johansson2005:43).Dåvårasamtalnuharresulteratienskriven text talar informanternagenommig till flerapersoner,dådeberättaromsinalivursinaperspektivtolkadeavmig(Johansson2005:27).

NARRATIVITET

Avhandlingenbaseraspåinformanternasberättelser(narrativer).MargaretSomers och Gloria Gibson urskiljer fyra dimensioner av narrativitet (be-rättande): ontologiska berättelser, offentliga berättelser, metanarrativer ochbegreppsliga berättelser. De ontologiska berättelserna definierar vilka vi är.Detrörsigompersonligaberättelserivardagen,muntligalivsberättelserför-medladeiforskningsintervjuerellerisjälvbiografiskatexter.Offentliga be-rättelserkanknytastillorganisationersberättelseromsigsjälva.Härhandlardet om de föreställningar som finns hos medlemmarna i en organisationsomanvändsförattskapamening,ordningochintegration.Metanarrativer(storberättelser) är knutna till institutionella, vetenskapliga, politiska ochreligiösadiskurserellerkunskapsregimermeduniversellasanningsanspråksomsocialism,kristendomochnazism.Viadiskursanalyserkanmansehurdiskursernaetablerarsanningviavissatyperavuttalanden(exempelvisna-zisternasspråkbrukibeskrivningenavkommunisterochjudarsomstatensfiender)ochgenomattmotarbetasådanasommotsägerdiskursensnormer(det förföljandesomnazisternaägnadesigåtrörandederasmeningsmot-ståndare). Begreppsliga berättelser utgörs av de sociologiska begrepp somfinns isociologiskteorimedtermersomsamhälle,aktör,socialhandling,orsakssammanhangochsocialförändringsomärskapadeinomenhistoriskspecifik berättelse, exempelvis modernitetens narrativ (Somers & Gibson1994:62-63).

NARRATIVITET 21

Människorskaparpersonligaochsocialaidentitetergenomattberätta.Degördärmedsintillvaroochsigsjälvabegripliga(Johansson2005:83-86).So-ciologenErwinGoffmananserattenmänniskasbildavsigsjälvanpassastillsamhälletsvärderingarisjälvförsvarssyfte(Goffman1983:111)eftersomvarochenharbehovavattvisauppsigpåettspecielltsätt.Vispelarrollerisyfteattdesombetraktarossskalltaintryckavochtropådenpersonsomdeserochattpersonenifrågaharvissaegenskaper(Goffman1986:25).

Människorkänner,ienlighetmedMarianneHorsdalsteorier,entrygghetiattvaratillsammansmedpersonersomkännerdemochsomdelarderastolkningar av tillvaron, därför att de har kollektivtraditionen gemensamt(Horsdal1999:78-79).Berättelsernablirendelavsjälvförståelsenochtolk-ningenavtillvaronochkanbidratillattbefästaengemensamidentitetochettgrupptillhörighetsförhållande(Horsdal1999:93,Johansson2005:23).

Enkollektivtraditionfödsochnärsiengrupptillhörighet.Denkanpåver-kasdåenpersonsomtillhörengruppmötermänniskorfrånandragrupper.Förhoppningsvis vidgas då individernas förståelsehorisonter i båda grup-perna. Förhållandet till andra människor är beroende av hur omfattandeberättelsernas ”vi” är. ”Vi” kan beteckna kön, ras, en nation, en klass, enregionalellersocialgruppellerenfamiljenligtHorsdal1999:98.

I berättandet om grupptillhörigheten, då informanterna inkluderar sigsjälvaiett”vi”,avgränsardesigsamtidigtmot”någonannan”eller”någraandra”,detvillsäga”dom”sominteärinkluderadeidetta”vi”.Vilka”dom”ärberorpåvemsomberättarochvadsammanhangethandlarom.

Iberättelsernaförekommerattantal”vi”.Detfinnsolikaformerav”vi”be-roendepåvilkasomåsyftas.Detkanvaraenmassaellerenflock,engruppellerengemenskap(Horsdal1999:132).”Vi”äroftaettsubjektförgemen-sam intention,gemensammahandlingarellergemensammavärdeoriente-ringar.Berättarenkanuttryckabåde tillhörighetochavståndtillvi:etochvi:na.Informanternalevermedblandadesocialaochnationellaidentiteterochtillhörigheter.AntropologenLilaAbu-Lughod(1991:137ff)kallarmän-niskormedmixade identiteter för ”halfies”.Derasmultiplabakgrundkanvaraambivalentochinnebärabådefördelarnackdelarfördem.BetraktadurennegativsynvinkelkandettalångtidatthittasinidentitetvilketBirgittaberättarom.

22 INLEDNING

DISKURSPSYKOLOGINOCHJAG-PRESENTATIONERNA

Enannanteoretiskinspirationärdiskurspsykologin.Häransermanattdåmänniskorberättarformardeensjälvförståelsegenomattväljaenversionav”jaget”framföralladeandramöjligaversionernasomfinns(WintherJör-gensen&Philipps2000:107).Informanternaberättarutifrånenmängdolika”jag”-presentationeromsinaliv.

StatsvetarenChristianGrafvonKrockowanvänderordet”miljö”närhanskriveromtyskarnasidentitet.Detärolikalivsformer,därindividen”alltidkännersig inbäddadochsomdefinierarochstöderhonom/hennegenomattgehonom/henneenfamilj,utbildning,bruk,helger,föreningsväsendet,konfessionen,helatillvaron”(vonKrockow1991:63).Identitetenkaninne-fattamycketochvarierarstarktpådet individuellaplanet.Denbåde födsochnärsifamiljen,skolan,viadeinstitutionersomformarindividenifos-terlandetsamtimötetmedandramänniskor,därförbörmantänkapåenmänniskasominnehavareavenmängdidentiteter(Alsmark1997)ellersomsocialantropologenCohenformulerardet:

”Statenochandramäktigasamhällsinstitutionertvingarossattgöraefter-gifterrörandevårindividualitetihandhavandetmeddemgenomattklämmainossikategorier.Effektenavdennabegränsningärattvitillhörsamhälletsommedlemmaravkollektivaenheter(antingenkategorierellergrupper)snarare än som individer. Ansökningsformulär tvingar mig att framställamigsjälvpåsådanasättsomjaginteharvalt.Detskullevaraenfuttiggestattkrävaattdensomgranskarminansökanförettpassellerkörkortellerettarbeteellermedlemskapienklubbskullebetrakta–MIG–helamänniskan.Iställetmåstejagförvrängamittmedvetandejagtill:make,fartilltresöner,universitetsprofessor,föddiLondon,boendeiEdinburgh,bärareavsynligadragetc.”(Cohen1994:12,egenöversättning).

Ett subjekt bestäms utifrån diskurserna. Det positioneras på flera olikaplatseravolikadiskurser.DetsomCohenovanharvisatatthanärbärareavenmängdolikaidentiteter.Sammasakhargälltinformanterna.Detkanfö-rekommaattfleramotstridigadiskurserförsökerorganiserasammasocialarumsamtidigt,dåblirsubjektetinterpellerad(ansatt)iolikapositionersam-tidigt.ÖverförttilllivetiNazityskland,somdeäldreinformanternaberättar

DISKURSPSYKOLOGINOCHJAG-PRESENTATIONERNA23 23

om,kundederasföräldrarochandranärafamiljemedlemmarantingenin-stämmaiinnehålletidennazistiskadiskursenellervaraemotden,beroendepåvarochenspolitiskaövertygelse.Omdeexempelvisvaremotnazismenkundesubjektet(informanten)bliöverdetermineratochdetkundeuppståkonflikter,närinformantenintevisstevadhan/honskulletroellervemdetgickatt litapå.Föräldrarnaoch/elleromsorgspersonernaeller ledarnaförTyskland,varsspråkrörfannsidenlokalaledningenförHitlerjugendsomdeäldreinformanternavarmedi.Dettakanspeglasigiberättandetochvaraskälettillattenochsammapersoniblandkansägaemotsigsjälvfrånenmeningtillenannanberoendepåhurhanellerhonresonerarnärpersonenifrågaberättarochvilkenståndpunktdeintar.Informanternakanävenbytapronomenfrån”jag”till”vi”,”man”och”de”(dipåsmåländska)beroendepåhurpassberördadeäravdetsomsägsochomdesjälvaärinnefattadeiberättelsenellerejochvaddetärsomdeberättarom.

Människorklararmestadelsavatthanterakravfrånolikahållsamtidigt.Dekanhafleraidentiteterochrollerutanattdetskaparproblem.Detkanemellertid uppstå kris (antagonism) i de äldre informanternas berättelserfrånbarn-ochungdomstiden.Isynnerhetdådennazityskaledningenkräv-deavdemattdeskullevisasolidaritetochidentifierasigmeddenochdesspolitiskasystem,vilketinformanternaintealltidvillegöra,samtidigtsomdeintevågadeopponerasigochdennazityskaidentitetenfickstörregenom-slagskraftänandraidentitetersomdeharpågrundavtvångetsomfannsiden.UndernazitidentvingadesexempelvisdeungapojkarnaochmännenikrigförattslåssförnationalstatenTyskland(dennazityskastaten),vilketdekanskeegentligeninteallsvarintresseradeavattgöra.

De subjektpositioner som inte är i konflikt med andra är resultatet avhegemoniska processer då alternativa möjligheter har minimerats och enbestämddiskurs framstårsomdenobjektivt(ideologiskt)sanna(WintherJörgensen & Philips 2000:49). Detta förhållande strävade nazisterna efterattuppnåmellan1933-1945,dådeutsattedentyskabefolkningenförstän-digainterpellationerrörandeinnehålletidennazistiskadiskursen,menendiskurs kan emellertid inte etableras totalt. Den befinner sig alltid i kon-fliktmedandradiskursersomserannorlundapåverklighetenochgeran-dra riktlinjer för det sociala handlandet enligt Winther Jörgensen & Phi-

24 INLEDNING

lips2000:54-55.Naturligtvisvarinteallatyskarnazister.Kommunistpartiethadeettstarktstödframtillnazisternasövertagandeavmakten1933.Likasåfanns en stor mängd socialdemokrater. Deras intressen gick i mångt ochmycketemotinnehålletidennazistiskadiskursen.DetförekomslagsmålpågatornaiTysklandmellanrepresentanterförnazisternaochderaspolitiskamotståndareinnanmotståndetkuvades.

Eftersom nazistpartiet (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei,förkortatNSDAP)bildadesiTysklandochhademångamedlemmardär,sat-tesdetlikhetsteckenmellantyskochnazistideallieradeskollektivtraditionunderochefterandravärldskriget.Detblevlättareattkategoriserafiendendå. Informanternakommerattberättaomdenkluvna inställningensomfannsiTysklandtillNSDAPochderaspolitikochhurdetfickdematttill-lämpaolikastrategier ivardagslivetpå lokalnivåföratthanteratillvaron.Vardagslivetförändradesfördemundanförundanallteftersomdenazityskalagarnaträddeikraft.Dedivergerandejag-bildernaärminatolkningaravinformanternasberättelser.

MINNEN

Samtligainformanter,utomBirgitta,harhafthelasinbarn-ochungdomstidiTyskland.Deäldreinformanternaföddaframtill1945harupplevtandravärldskrigetsfasorsombarnochungdomar.Fråganärhurdettaharpåver-kat vad de kommer ihåg och vad har de glömt respektive förträngt. DentyskahistorikernMargareteDörrbehandlarfråganombarnsminnenavan-dravärldskrigetsTysklandiinledningentilldetvåbandenDer Krieg hat uns geprägt : wie Kinder den zweiten Weltkrieg erlebtensomutkomår2007.

Dörrföddes1928ochvar11årnärandravärldskrigetbrötut.Hontordedärmedhapersonligaminnenfråndentidensåsomdeäldreinformanternaocksåharsomjaghartalatmed.Därtillharhontagitdelav474levnads-historiska minnen från tyskar som växte upp under nazitiden och andravärldskriget. I detta material ingår 100 djupintervjuer som hon har gjortsjälv.Dessutomfinnsnedtecknademinnenochdagböckersomharställtstillhennesförfogande(Dörr2007:17).Honharmedandraordhaftettstortmaterialföranalys.Iinledningentillböckernaställerhonsigfrågan:Hursä-kerkanmanvarapåattenpersonfortfarandekommerihågupplevelseroch

MINNEN25

händelsersomligger60årellerlängretillbakaitiden?Desomdåvarbarnäridagmellan60och75årgamla.Sammafrågaharjagställtmigsjälv.

Honkonstaterarattminnesforskningenharfunnitattalltsomharlagratsinågonslångtidsminneförblirlagratdär.Detgårsålundainteförlorat,för-utomvidhjärnsjukdomar,menalltkanändåintealltidåterkallas,ivarjefallintemednuvarandemetoder.Mycketkandockåteraktiverasochgenomminnesarbetekanbestämdaimpulserväckasupp.Detharfleraavhennessamtalspartnersgjort.EnligtDörrsåkommerkrigsminnenatillbaka,talrikaochlevande,tillpersonersomharupplevtkrig,dådearbetarmedfrågelistorellerdådeskrivernedsinaminnen.Minnenkanocksådykauppvidsamtal,iterapiochanalysellerdåpersonertittarpåtvochserbilderfråndetsenastekriget.Minnenkanävenåterkommadådeläsergamlabrevellerdagböckerochvidbesökifornahemorterellerandraplatserfrånbarndomen.

DepersonerjaghartalatmedharhaftsinbarndomiTyskland.Informan-ternakommerattberättanärmareomsinaupplevelseravHeimat,detvillsägaolikaplatseriTyskland,därdeharlevttillsammansmedsinafamiljerikapitel2. Deäldre informanternasomharupplevtnazitidenochandravärldskrigetberättarattdekänderädsla iolikasituationerunderbarndo-men.

AnneEriksenmenariHistorie, minne og myteattenhändelsesomengångharskapaträdslaframkallarettminne(Eriksen1999:86).Individuellamin-nenharensocialbakgrundochkontext.Deexisterarnästanaldrigisolerade.Minnenärerinringaromenkontext.Deframkallasoftaigemenskapellerpågrundavengemenskap.Minnenärnäraknutnatilldetsociala,tilldetsomärgemensamt,deframståroftasomnågotmandelarmedandra,somnågotkollektivt(Eriksen1999:87).Desomexempelvisharupplevtnazitidenochandravärldskrigetharliknandegemensammaminnen.

UnderdentidinformanternalevdeiHeimatkundedefåmedsigolikabe-rättelsersomtraderadestilldemavfamiljemedlemmarochnärasläktingarsamtvialitteraturenomnågonexempelvislästesagorochandraberättelserfördem.

IbokenSökandet efter minnet(1997)skriverpsykologenDanielSchacteratt:”minnenärnoteringaromhurviharupplevtolikahändelser.Erfaren-heterkodasavnätverkihjärnan,avförbindelsersomredanharformatsav

26 INLEDNING

tidigaremötenmedomvärlden.Dennakunskapinverkarpåhurviinkodarochlagrarnyaminnenochbidrartilldetvikommerattminnasavhändel-ser”(Schacter1997:1-18).

Dörranserattdet:”finnsenöverensstämmelseiforskningenomminnetatthurdjuptettminneänärinkapslatdestomeremotionelltochbetydel-sefulltärdetförindividen.Detstämmerpåkrigserfarenhetenhosdetstoraflertalet.Detgårsärskiltoftaigennärdethandlaromlivetochdöden,omexistensiellt våld och ångest och om gränssituationer av alla slag”9 (Dörr2007:14,egenöversättning).

MinnenfrånandravärldskrigetsTysklandutgörinnehålletideäldreinfor-manternaskollektivberättelsefrån1939till1945tillsammansmedminnenfrånNazitysklandsomomfattartiden1933-1945.Nazisternafannsredanpå1920-talet,mendådeintesattvidmaktenkundedeintepåverkadettyskasamhälletisammaomfattningsomefter1933.Deyngreinformanternahartagitdelavberättelserfrån1933till1945viafamiljemedlemmarochandrasläktingar, i den mån dessa har berättat något över huvud taget, samt viaskolanellerpåandrasätt.

Innehålletideallieradeskollektivberättelseblevtongivandefrån1945ochframåtitiden,såäveniSverige.NärinformanternakomtillSverigemöttededen.InnehålletideäldreinformanternasberättelseomNazitysklandochandravärldskrigetvarinteiöverensstämmelsemedgällandediskurs,varfördetframskymtarenbesvikelseiintervjuernaattdeintehargettstillräckligtmedutrymmeidetsvenskasamhälletattfåkommatilltalsmedsinversionavdeminnensomdeharfrån1933till1945.GenommigrationentillSverigeharbådedeäldreochyngreinformanternafåttandraminnensomlagratstilldemsomderedanhadesedantidigare.

Minnena har påverkat informanterna på olika sätt. Hur en person mårsjälsligtberormycketpåvilkaerfarenheterhanellerhonhargjortunderlivetochhurpersonenharblivitbemöttochbehandladavomgivningenunderlivetsgång.Harnågonfåttpositivaerfarenheterfrånmötenmedandramän-niskorhardenne/dennairegelenbejakandesynpåtillvaronochtvärtom.DeyngreinformanternasminnenfrånTysklandärannorlundaändeäldres,eftersomdeinteharupplevtkrigetellernazismen,mendeharbådesettochupplevtföljdernapåolikasätt,vilketkommerattspeglasiberättandet.

MINNEN27

HISTORISKKONTEXTRÖRANDENAZISMENOCHKULTURANALYTISKFORSKNINGOMTYSK1900-TALSKULTUR

Deäldreinformanternatalarmycketomdetupplevda,underliggandehotetfrånGestapo10,vilketocksåKlaus-MichaelMallmanandGerhardPaulskri-ver om i artikeln Omniscent, omnipotent, omnipresent? Gestapo, societyandresistance(1994).FörfattarnaanserattGestapobyggdeuppenmytomsinexistenssomvarlångtmereffektivändenverksamhetsomdebedrev.Frågansominfinnersigäromdettyskafolketvisstedettadåelleromdetärenefterkonstruktion.Informanternasägersighaupplevthotetsombådelevandeochskrämmande.

AdolfHitlervarnationalsocialisternasfrontfigur.Informanternakommerattredogöraförhurdebetraktadehonom.Ianalysenharjaganväntmigavhistorikern Ian Kershaws teorier om den roll den nazityska propagandanhadeförformandetavfolketssynpåHitlerutifrånTheHitlermyth:imageandrealityinthethirdReich(1994).

Idekrigsomnazisternafördetogdekrigsfångar.UlrichHerbertbehand-larsituationenfördefångarfrånöstersomnazisternatogtillTysklandochtyskockuperat område i artikeln Labor as spoils of conquest 1933-1945(1994).Nazisternaklassificeraderyssarnasom”Untermenschen”enligtden

28 INLEDNING

FotografietärhämtaturKatrinsalbum.DetvisarendelavTysklandsomintebärnågrasynligaspåravandravärldskriget.Honochdeäldreinformantenauppehöllsig länge i berättandet kring händelserunderkriget.Ur:Katrinsalbum

rasmässigaskalasomdeskapade.Införoffensivenösterutbyggdenazisternauppenpropagandasomgickutpåattsmutskastabådepolackerochryssarförattdetyskasoldaternaochdettyskafolketinteskullehanågotförbar-mandemeddemunderkriget.

EttavdeländersomnazisternaockuperadeunderandravärldskrigetvarNorge. Folkloristikprofessorn Anne Eriksen diskuterar detta i boken Det var noe annet under krigen : 2. verdenskrig i norsk kollektivtradisjon(1995)och vad ockupationen har betytt för identitetsskapandet hos människor idetefterkrigstidaNorge.Desomtillhördemotståndarna(jössingarna)ut-pekades som hjältar (protagonister). De har fått en hög status efter 1945.DetvarkringdemsomdetsocialdemokratiskavälfärdslandetNorgeväxtefram,medandesomvarmedlöparetillnazisterna(quislingarna)utgjordefienden.Desenarevar”deonda”(antagonisterna)somskullebekämpasochsomvar/ärenmarginaliseradgrupp,varshistoriaintefårtaplatsochkanbetraktassomenoppositionelllinje.

Detfigurerarenmängdmytersomärknutnatillhistorienideallieradeskollektivtradition,somdennorskatillhör.Eriksenanserattandravärldskri-getharblivitenhistoriskmytiNorgeochivästvärlden(ibid1995:19).Detvisarsigienmängdolikatalesättsombeskriverockupationensåsomensär-skildtid;”detvarnågotannatunderkriget”,”detvarettannatkapitel”,”detvarenannantid”somintekanliknasvidförhållandenasområddeföreochefterkriget.Andrasådanauttryckär:”detvarenmörkparentes”iNorgeshistoriasamt”defemmörkaåren”(s.24).

JagharanväntEriksensresonemangomdennazityskaockupationenavNorgepådetnazityskamaktövertagandetiTyskland1933.Detsenarevarpåsättochvisocksåenockupation.DetvarinteallatyskarsomstodbakomHitlerochdennespolitik.SocialdemokraternaochkommunisternaiTysk-landdeladeintenazisternasideologi.Derasmedlemmartillhördedetyskarsomskickadestillkoncentrationslägeravnazisterna.

IHistorie, minne och myte(1999)beskriverEriksenhistoriensrollimän-niskorsliv.Historienförklararhurvärldenegentligenhängersamman.Närdenskapaskanmansamtidigtläggainperspektivochvärderingarpåvadsom har skett. Historien får därmed ett budskap. Olika former av histo-riakan levasidavidsida.EttexempelärnaziockupationenavNorge,där

HISTORISKKONTEXTRÖRANDENAZISMEN 29 /

jössingarochquislingarharolikaminnenocholikahistorier frånsammatid.ITysklandhardesomvarinkluderadeidettyskasamhälletenligtnazis-ternasdikotomiseringsinhistoria,medandesommarginaliseradesharenannan.Fråganärdåvilkenhistoriesynsomdominerarochsomfårföreträdeikollektivtraditionen.Eftersomdeallieradevannkrigetochnazisternaför-loradeärdetdeallieradeshistoriesynsomärdominerandeefter1945.Dettaresonemangharjagappliceratianalysenavinformanternasberättelser,vilkaspeglarderassynpåhändelserinifrånTysklanddåinnehålletiberättelsernainteäriöverensstämmelsemeddeallieradeskollektivberättelser.

Det finns en Heimatdiskurs som den interdisciplinära Cultural studies-forskningenochdesssidogrenGermanCulturalStudiesharägnatsigåtattstudera.Denrörfrågorkringmänniskorskänslaförsinhembygd(Heimatpåtyska).IförordettillbokenA user’s guide to German cultural studies(1997)stårattdetäretttvärvetenskapligtprojektsomharutvecklatsurTysklands-studierochharutövatsiUSAunderdesenaste25åren.DehardelvissinarötteridetiBirminghamskapadeCCCS-centratförsamtidakulturellastu-dierochdelvisikontinentalkritiskteori(1997:xi).

DetfinnsenkopplingfrånCulturalStudiestilldettyskahistorischeKul-turwissenschaftsomocksåinnefattarenkritiskförståelseavtyskkultur,vil-ketblandannatdentyskesociologenChristianGrafvonKrockowharägnatsigåtattbelysaibokenEtt tyskt århundrade (1890-1990)(1991).Heimatdis-kursenförknippasmedkvinnor,barnochäldrepersoner.DetvariHeimat(hemmet)sominformanternaväxteuppomgivnaavsinafamiljerochnärasläktingar.NärandravärldskrigetvarslutochnazisternahadeförloratkrigetdeladesTysklandiolikazoner.DenryskockuperadedelenblevtilldetfornaDDR11.EnavinformanternaharväxtuppiÖsttyskland.Enannanharhaftsinmormorochandrasläktingarpåmodernssidasomlevdedärochsomhonhälsadepåtillsammansmedföräldrarnanärhonvarbarn.

JournalistenHansAxelHolmtillbringadesammanlagtsjuveckoriDDRimajochjuni1967ochmars1968.Hanintervjuadeett100talösttyskaromlivetiDDR.DettamaterialliggertillgrundförbokenRapport från Neustadt, DRR : en exempelsamling (1969).Jagharfunnitattdettaärvärdefullsam-tidsdokumentation.Holms informanter redogöräven för sinaupplevelserfrånNazityskland.Derasbildärtämligensamstämmigmedminaintervju-

30 INLEDNING

personers. Det är emellertid en motbild mot den kommunistiskadiskursen som var förhärskande i DDR, i vilken befolkningen från detforna Sovjetunionen ansågs som ett broderfolk som skulle högaktas. Devar pionjärer inom kommunismen som var gällande där sedan 1917.Broderfolkuppförsigdockintesomdesovjetryskasoldaternagjordenärdemarscheradeinpåtysktterritorium.Devåldtogochdödadetyskakvinnor,(även fångar från de koncentrationsläger de befriade) oavsett kvinnornaspolitiskaåsikter.Destaltyskegendom,såsomklockorochskor.Detfannsantisemitismblanddem.HolmsinformanteräröppnamedsinaåsikteromNazityskland,SovjetunionenochDDR, trotsdenrisksomfannsbåde förövervakning av enskilda medborgare och för angiverisystemet som denösttyskasäkerhetstjänstenunderblåste.

HISTORISKKONTEXTRÖRANDENAZISMEN 31

Helgapåstranden1934.Honvarförlitendåförattförståvaddetinnebarmedbyteavpolitiskregim1933.BildenpåHelgavisarhurlivetiidenenadelenavdentyskadub-belstatenkundevara,därmänniskorlevdesinavardagsliviHeimat.Ur:Helgasalbum

Christian Graf von Krockow diskuterar vad som hände i Tyskland frånslutet av 1800-talet till slutet av 1900-talet med människorna som boddedäriEtt tyskt århundrade (1991).Hanbetonardetpreussiskainflytandetpådentyskabefolkningensvärderingarochattityderisynenpådygder,arbetet,denevangelisk-lutherskareligionenmedmera.Hansresonemangharoftavaritapplicerbartpåinformanternasberättelser.Hanharhämtatteoriernaom”dendelade tyska staten” frånFraenkelochHaffners resonemangomsituationeniTysklandmellan1933-1945.DetvarintebarastateniTysklandsomlevdeettdubbellivmellan1933och1945.Detgjordemänniskornasomboddedärockså(Fraenkel1984ochHaffner2002:97).

Dentysk-judiskesociologenochfilsofenNorbertEliasharskrivitbokenTyskarna och civilisationens bräcklighet (1996), i vilken han lägger an ettlångtperspektivpådentyskahistorien.SyftetärattförklaravarförnazismenfickensådangenomslagskraftiTysklandochhurdetkomsigattsåmångatyskarbetraktadeHitlersomenfrälsaresomskulleåterupprättadentyskasjälvkänslanefternederlagetiförstavärldskriget.Eliasfinnerbl.a.orsaker-naidengermansktalande,senaretysktalande,folkgruppenssituationochutvecklingiförhållandetillandraspråkgrupperigrannskapetochdelångaperiodernaavnationellförsvagningiTysklandshistoria.

Dentyskastatendrabbadesisinframväxtavfleravbrottikontinuitetenänandraeuropeiskastater.EnligtEliasharmänniskorsattityderiTysklandef-ter1871präglatsavmilitäramodeller,särskiltiPreussen,(Eliasfarsomvaraffärsmanbetecknadesavsonensomen”gammaldagspreussiskpatriot”).Dentyskaborgarklassenhargenomsyratsavdessamodellersomspredsigutisamhällettillandragrupperavmänniskor.Förlusteniförstavärldskriget,inflationenochdepressionenpå1920-30-taleniTysklandbidrogtillattdettyskafolket,enligtElias,sökteenstarkledaresomkundetademurkrisen.

SociologenZygmuntBaumanförklararförintelseniAuschwitz och det mo-derna samhälletmedframväxtenavmodernitetenidettyskasamhället.Na-zisternautnyttjadedenmodernaindustrin,transporterna,vetenskapen,by-råkratinochteknologin(Bauman1994:258)försinasyften.Baumanskriverattdetvarsjälva:”utformningenavjudeproblemetslösningsomenrationell,byråkatisk-tekniskuppgift somriktadesmotensärskildobjektkategoriavensärskilduppsättningavexperterochspecialiseradeorganisationersom

32 INLEDNING

möjliggjordedet”(Bauman1994:127-158).Nazisternaavhumaniseradedettyska samhället mellan 1933 och 1945. Vissa människor betraktades somUntermenschen och reducerades till ting, som om de vore föremål somskulleskrotasmedhjälpavdensenastetekniken.Detfannsmänniskoridettyskasamhälletsombidrogmedsinakunskaperpåolikanivåerförattmöj-liggöraattdetskedde.Attutövagrymhetmotandrapersonerärmöjligtiettsamhälleellerenorganisationdärenellernågrapersonergesenfullkomligochoinskränktmaktöverandra(Bauman1994:231)vilketskeddeiTysk-land.Konkurrerandeauktoriteterundveksochnågonoppositiontillätsinte.Därförmåsteettsamhälleskapamoraliskaindividersomhyserempatiochmedkännandemedandraförattundvikaattdetupprepasigen.

INSPIRATIONSKÄLLOR

Att informanterna invandrade till Sverige har sin grund både i pull- ochpushfaktorer.Det förstastår förorsakersombidrar tillattnågot fungerarsomdragningskraftpåenperson.Idettafallnågonsomvilltasigtillenvissplats,medandetandraärorsakersomstöterbortenpersonfrånexempelvisenplats.

FleraavdeäldreinformanternavillelämnadetsönderbombadeTysklandochkomsomarbetskraftsinvandraretillSverige.Birgittaanländesomflyk-ting.Deyngreinformanternahariregelträffatensvenskmanellerkvinna,s.k.anhöriginvandring,dådeharvarithärsomturisterellerstudenter,vilketbidragittillattdeharstannat.

EmigrationentillSverigeharinneburitattdegjorteninsatspådensvens-kaarbetsmarknaden,eftersomdeiflerafallredanhadeenyrkes-och/ellerakademiskutbildningmedsigfrånTysklandsomdeharkunnatanvändasigavhär.DeharocksåtagitmedsignormerochvärderingarfrånTysklandochvidarebefordratdemtillsinabarniSverigeinklusivesederochbruksåsommatvanor, firandet av högtider samt religion och dygder. Forskningsfältetrörandeolika slags invandring tillSverigeharökatmarkantunder senareårtionden.Jagsyftarintehärtillnågonforskningshistoriautantaruppnågraböckervarsinnehålljaghartagittillmig.

INSPIRATIONSKÄLLOR 33

MátyásSzabóharpubliceratartikelnVägenmotmedborgarskapiNordis-kamuseetsårsbokFataburen1981.Dengrundarsigpåobservationergjordaavsamhällsforskaresamtegnaerfarenheteravumgängemedpersonerfrånandraländer.Szabómenaratt, förattförståmänniskorfrånandraländer,måstemanvaramedvetenomvilkasvårighetersomföreliggervidbyteavlandochanpassningentillettnyttsamhälle.

Hansresonemangomvaddetkan innebäraattkommasominvandrarehar jag använt i analysen av informanternas upplevelser av Sverige ochsvenskarna.Szabópekarpåattanpassningentillettnyttlandärenprocesssomkantamångaår.Hurintegrationenblirhängersammanmedfaktorersomtillgångenpåarbeteochboende,hurinvandrarnablirmottagnadådeanländer,hurimmigrationspolitikenidetlanddekommertillfungerar,hurinformationenimediaärsamtvilkaegnareferensramardehar.Hurinfor-manternaharupplevtdettaframkommeriderasberättandeikapitlet6.Mö-tenmedSverigeochsvenskarna.

ITusen år av invandring : en svensk kulturhistoria,2005avIngvarSvanbergochMattiasTydénfinnsenfyllig,deskriptivredogörelseförblandannatdentyskainvandringentillSverigefrånmedeltidenochframåt.BokenärviktigurdensynvinkelnattKalmarharhafttyskainvandraresedanmedeltiden.DethartalatstyskapåKalmarsgatortillochfrånsedandess.Befolkningenmed tyska rötterharhaft storbetydelse förutvecklingenavekonomiochnäringsliviKalmarochKalmarlänsedanlångtidtillbaka.

BeatrizLindqvistsavhandlingDrömmar och vardag i exil : om chilenska flyktingars kulturella strategierutkom1991.Honharintervjuat35chilenskafamiljersomflyddetillSverigefrånChileeftermilitärkuppenden11sep-tember1973framtill1982.Honhargjortens.k.kulturanalysavderaslivgenomderasberättelserförattförklarahurkulturproduceras,vidmakthållsochförändrassamthurdenärrelateradtillsamhällsstrukturen.Jagharan-vänthennesresonemangomhurchilenarnaanvändeöver-respektiveunderkommuniceringikontakternamedinhemskasvenskar.

1997 utkom Ingvar Svanberg & Mattias Tydén med boken Sverige och förintelsen : debatt och dokument om Europas judar1933-1945,vilketärenöversiktavpolitikengentemotjudariTysklandochideockuperadeländer-nasamtvadsomskrevsomdettaidensvenskapressen.Författarnadiskute-

34 INLEDNING

rarvadmanfrånsvenskthållvissteomförintelsepolitikenundernazitideniTyskland.

KurtGenrupharintervjuatettstortantalsvenskaromderassynpåtyskarvilket han redogör för i Germania och Moder Svea : kulturella möten och gränsersomutgavs1997.Hanharsöktefterlikheterochskillnadermellantyskaochsvenskasederochbruksamtmellantyskochsvenskmentalitet.Hanbeskriversvenskarnassynpåtyskarsomkarakteriserasavbeundran,fruktanochavund,vilketharvaritmöjligtatttillämpaianalysenavinfor-manternasberättelseromdemötensomdeharhaftmedsvenskar.

OrvarLöfgrenharskrivitartikelnAtttaplats:rummetsochrörelsenspe-dagogik iSkjorta eller själ? : kulturella identiteter i tid och rum1997.Denhandlarommänniskorsombefinnersigmellanolikatillhörigheter.Löfgrenkallardempersoneritransit.LilaAbu-Lughod(ref)benämnerdemhalfies.Självanvänderjagmetaforen”resenärer”mellanolikaregionalaochnatio-nellatillhörighetersomenvidareutvecklingavBaumansteorieromdemän-niskorsombefolkardetpostmodernasamhället.Hananvändermetaforernaturisten,flanören,vagabondenochspelaren(Bauman1997).Informanternapassarinteinpånågonavdem,varförjaghartagitmigfrihetenattskapaenny.

EtnologenKatarzynaWolanikBoströmundersökerisinavhandlingBerät-tade liv, berättat Polen : en etnologisk studie av hur högutbildade polacker gestaltar identitet och samhälle (2005) hur människor i 1990-talets Polenskaparmeningisinaerfarenheteravatthalevtochverkatiolikapolitiskaochekonomiskasystem.Ibokenanalyserashurakademiker,lärare,läkare,konstnäreretc.berättaromsinalivmeddenpolskahistoriensomenstän-digtnärvaranderesonansbotten.Detindividuellaödetflätassammanmedbildernaavsamhälletochtidsandanochrelaterastill ideala,exemplariskalevnadsbanorunderolikatider.WolanikBoströmsanalysav“familjehisto-rier”,beståendeavbåde“deltagande”och“icke-deltagande”berättelser,harinspireratminanalysavinformanternasberättelseromfostranochförmed-lingavdygderna.

INSPIRATIONSKÄLLOR35

INTERVJUPERSONERNA1.KATRINvardisputeradtandläkare.Honföddes1922inorraTysklandochhannbörjaskolanunderWeimarperiodeninnanHitlerkomtillmakten1933.HongickmedidenkvinnligamotsvarighetentillHitlerjugend(Hj)pågrundavkamrattryck.År1951arbetsinvandradehontillSverige.Hongiftesigmedensvenskmanochfickenson,närsonenvarlitenblevhonänkaochharsåförblivit.Katrinharvarityrkesverksamframtillpensionen.Honavledhastigt2005.

2. GERTärocksådisputeradtandläkare.Hanföddes1928iettsamhällecirka10milsöderomBerlin,idelstatenBrandenburg.SomungskickadeshantillettHitlerJugendHeimochmotslutetavkrigetkalladeshaninsompojksoldatiHitlersarmé,dåkrigetipraktikenvarförloratförtyskdel.EfterkrigetarbetsinvandradehantillSverige.Hanvarocksåverksamsomtand-läkareframtillsinpension.HanärgiftmedBirgittaochdehartvådöttrar.

3.HELGAföddes1932iRostock,Mecklenburg.Honärutbildadförsko-lelärare. Hennes far var professor i zoologi och SA-man12. Han försvannunderkrigetsslutskedeviddeallieradesinvasion.Ingenvetvadsomhändemedhonom.Honuppfostradesifadernsfrånvaroavsinmor,mormorochsinamostrar.NärkrigetvarslutresteHelgapåbesöktillGöteborg,därhonträffadeenmanfrånTysklandsomhongiftesigmed.DeflyttadetillKalmarochdrevenfotoaffär.Deficktvåbarntillsammansinnandeskildesig.

4.FRITHJOFföddesockså1932.HanhadesinarötteriSwinemündeideöstradelarnaavTysklandochvarutbildadbåtbyggareochsnickare.Närhanvarpojke fickhangåmed i Jungvolkunder tvång,vilketgrämdehonom.HanhadeensvenskanknytninggenomsinmormorsomvarföddiMister-hultssockeniKalmarlän.Frithjofficknyttabådeavsinsvenskaanknytningochavsinayrkeskunskaper,dåhankomtillOskarshamnstraktenefterkrigetpåsemesterochbeslutadesigföratthanvillestannahär.Hanharvaritgiftochärskild.Hanficktvåsönerisittäktenskapvaravenärdöd.MotslutetavsinyrkeskarriärarbetadeFrithjofsomvaktpåfängelset.

5.BIRGITTAföddes1940.HonväxteuppiAltKarbe,Pommern,österomOder-Neisse-linjen.IdagtillhörområdetPolen.Närhonvarbarnförloradehon sin morfar i krigets slutskede under den sovjetryska arméns marschvästerut. Hon minns fortfarande de allierades bombningar av Tyskland.

36 INLEDNING

Honochhennes lillebrorskildes frånföräldrarnaunderkrigetsslutskede.DehamnadepåbarnhemiTyskland,därderassvenskamormorfanndemmedbiståndfrånRödakorset.Birgittaochhennesbrorkomsomflyktingarmeddevitabussarna13tillLandskronaår1946.ÅretdärpåanländehennesföräldrartillSverigeviaflyktinglägeriDanmark.BirgittaärgiftmedGertochdehartvådöttrarsomborocharbetariTyskland.Honärutbildadpsy-kologochbibliotekarieochhardisputeratipedagogik.

6.DIETERföddesockså1940ienstadiSudettysklandigränstrakternamellannuvarandeTysklandochTjeckien.Hanhademinnenfråndealliera-desbombningaravDresdenochhurhansombarnflyddetillvästraTysk-landtillsammansmeddelaravsinfamilj.Efterutbildningentillservitör iVästtysklandharhanbott iSchweiz, IrlandochSverige.Hanvargiftochskildochhadeendotter.1980köptehanensommarstugaiHagby,någramilsöderomKalmar.Nioårsenareflyttadehanditpermanent.HanarbetadepåLinjeflygochavledhastigtiKalmarenkorttidefterdetattvitaladesvid.

7.ERICHharbyttnamntillErik.Hanföddes1950iStuttgartochväxteuppiMarkgröningenstraxnorrdärom,nästanutanandraomsorgspersoneränföräldrarna,eftersomhansmorförloradesinfamiljunderdeallieradesbombningaravTyskland1944.FadernsomvarsoldatidentyskaarménblevkrigsfångeiFrankrike.NärErikvarbarnlektehanblandruinernaefterdebombadehusensomfannskvarinpå1960-talet.HanärutbildadtilldrogistochfotografochharvaritgiftochharbarniSverige.Hanarbetarsomsäl-jareförettstörreföretagiKalmar.

8.MARIANNE föddes1951iAnklam,Neubrandenburg-distriktet idetfornaDDR.Honutbildadesigtilltextilfackarbeterska.HonfickkunskapomföräldrarnaserfarenheteravandravärldskrigetefterdetatthonkomtillSve-rige.Hennesfartjänstgjordepåöstfrontenochhamnadeiryskfångenskap.MariannegiftesigungiDDRochfickenson.HonskildesigochträffadesenareensvenskbyggnadsarbetareiBerlinsomhonblevförälskadi.HonbeviljadesutresetillståndtillSverige,närkomhitupphördedockrelationen.Honärgift,harbarnochborinärhetenavKalmar.

9.MAGDALENAföddes1959isödraTyskland.Honärcivilingenjörochdriver eget företag. Hennes far var soldat i den tyska armén under andravärldskriget.Enligthennehardetintetalatsmycketomdentidenihennes

INTERVJUPERSONERNA 37

hem,mendestomernärhongickiskolan.HonrestemycketiSverigesomturist,innanhonträffadesinblivandemanpåvandrarhemmetiBorgholm.Degiftesig1988ochharendotter.

10. SYLVIA föddes 1969 i Köln. Hon är utbildad läkare liksom sin far.HennesfarfarvarprofessoriKönigsbergochaktivinomdetnationalsocia-listiskapartiet.Hanfickintetillbakasintjänstefterkriget,ochvadorsakentilldetvarvethoninte.År1993varhonutbytesstudentiSverige,dåhonaus-kulteradepåettsjukhus.Därträffadehonsinblivandemansomocksålästemedicin.Islutetav1990-taletflyttadehonochhennesmantillKalmar.

AVHANDLINGENSDISPOSITION

IkapiteltvåUppväxten i Tyskland – Heimat, omsorgspersoner och fostran be-rättarinformantersomärföddamellan1922-1945utifråninspeladedjupin-tervjuerochkompletterandesamtal(hurdetvar)attvarabarnochungdomunderdennationalsocialistiskaperioden.Derasminnesbilderfokuserassär-skiltpåfamiljen,omsorgspersonerna,uppfostran,”Heimat”ochdepreus-siskadygderna.Informanternatillhördedes.k.inkluderadepersonernaidettyskasamhälletochvarprioriteradeavmyndigheterna.Deberättarävenomvilkaminnendeharavdemsomintevarinkluderade,särskiltjudarna.

I kapitel tre Upplevelser av nationalsocialismen skildrar de äldre infor-manternasinapersonligaerfarenheteravdenpolitiskaregimeniTyskland.MycketavberättandetrörlivetidetsomSebastianHaffner(2000,2002)ochChristanGrafvonKrockowbenämnermedmetaforen”dubbelstaten”,vilkenskapadeen”dubbelmänniska”(1991:169-175). Minnenakretsarkringbil-denavHitlerochdenpropagandaochdebudskapsomnationalsocialisternaförde ut via radion och pressen, men även om judarnas situation mellan1933och1945.Denpolitiskamaktenisamhälletbyggdepåettangiverisys-temsomgenereradebeståenderädslahosinformanterna.Deanvändeolikastrategierföratthanteradekravsomställdespådemochderasfamiljer.Be-skrivnastrategiervarieradefrånpersontillpersonochdetrördesigoftaomtigande,undvikandeattityder,anpassningundertvångtillmotåtgärderetc.

IkapitelfyraBerättelser om andra världskrigetbehandlasdetlidandesominformanternafickutståpågrundavdennazistiskapolitikenochisamband

38 INLEDNING

medattandravärldskrigetkomnärmarederasHeimat.Deupplevdedeal-lieradesbombningarochdensovjetryskaarménsintågpåtysktterritorium.Medlemmaravdennazityskaledningenreageradegenomattgrävanedsigi en bunker i Berlin samtidigt som civilbefolkningen genom olika strate-gierförsökteöverleva.Deavinformanternasomboddeideöstradelarnaav Tyskland flydde västerut, allteftersom den ryska armén tog sig in i påtysktområde.Kvinnornavåldtogsavryskasoldaterochdentyskacivilbe-folkningenfråndeöstradelarnafördrevsochunderstundomblevdeoväl-komnaflyktingarisittegetland.

I kapitel fem Förhållningssätt till den tyska och den svenska skuldbördan berättarförstdeyngreinformanternasomärföddaefter1945omdeninfor-mationomnazitidenellerbristpådensammasomdeharfåttgenomföräld-rar,släktingarochskolan.Deharivissafall,underintervjuerna,intagitenförsvarsställning,dådiskussionernaomnazismenkomupp.Demenarattdeintehadenågontingmeddentidenattgöra,vilketärenindikationpåattämnetärkänsligtmerän60årefterandravärldskrigetsslut.Informanternaharintagitolikahållningartilldiskussionernaomenkollektivtyskskuld-bördaberoendepåpersonligbakgrund.Densvenskaregeringensagerandeunderandravärldskrigetharorsakatdebattblandhistorikerochandraun-dersenareår.Dietervarförtrogenmedfrågan.Vidiskuteradevarfördetblevsomdetblev.Hanvarkritiskochifrågasattestarktdensvenskaneutralitetengenomattkommamedexempelsomhanmenarbevisademotsatsen,medanjaggickiförsvarspositionfördetsvenskaagerandet.

IkapitelsexMöten med Sverige och SvenskarnaberättarinformanternaomorsakernatillvarfördelämnadeTysklandförSverigeochvaddetharinne-buritfördemattkommahitmedentyskbakgrundsamthurdeharupplevtmötenmedsvenskarna.

Deäldretyskarnasomanländeunderslutetav1940-taletoch1950-taletberättar frekvent om hur de bemöttes med fördomar och stereotyper. Julängretidenhargåttfrånandravärldskrigetsslut,destomerhardockfördo-marnafrånsvenskthållminskat,liksomdenegativastereotyperna.

Deyngreinformanternasomärföddafrånmittenav1950-taletochframåtförmedlarenbetydligtpositivarebildavSverigeänsinaäldrelandsmän.Dehartillexempelupplevtfördelarmeddensvenskasocialpolitikensåtillvida

AVHANDLINGENSDISPOSITION39

attdehögutbildadekvinnornaharkunnatkombineraarbets-ochyrkesliv,vilketdesägersigintehakunnatgöraiTyskland.

IkapitelsjuInga hoppande grodorskildrarinformanternautifrånettbrettregister de av dem upplevda olikheter i seder och bruk mellan Tysklandoch Sverige. Berättandet börjar med olikheter i synen på barnuppfostranochkönsroller.Därefterdiskuterasmateriellaföreteelsersomrelationentilldetsvenskamatbrödetochmaten.Någotsomvidareharförbryllatdemärsvenskars inställning till alkohol som är förknippad både med tabun ochförbud.Informanternaberättarocksåomvilkaerfarenheterdeharhaft/haravattKalmarlänharvaritochärettvanligtsemestermålförtyskaturister.Sist skildrarde sinaupplevelseravde traditioner somfinns iSverigeochTysklandifirandetavjulochmidsommarochgöregnajämförelser.

InformanternatillhördemajoritetsbefolkningeniTyskland.Genommig-rationentillSverigeingårdeienminoritetsgruppavinvandraresomimångtochmycketblirdominerad,mendåmångainslagijustfirandetavhögtiderär importerade frånTysklandhar informanternaunderstundomtillämpatenstrategisomgårutpåatt”överkommunicera”sintyskatillhörighetikon-takternamedlokalbefolkningen.

IkapitelåttaResenärer och medlare mellan olika regionala och nationella tillhörigheter beskrivsinformanternasupplevelseravattbefinnasigiettmel-lanläge mellan tyska och svenska seder och bruk samt tyska och svenskaattityderochvärderingar.Isammakapiteldiskuterasäveninformanternastillhörighettillregionerochnationer.Jagharanväntmetaforen”resenärer”iställetförAbuLughods(1991:137ff)benämning”halfies”ochVictorTur-ners“betwixtandbetween”(Turner1967:97,110),vilketbetyderattdeupp-visarenambivalentidentitettillHeimatsamtvaddetinnebärfördemattvaraSchwäbe,Preussare,Mecklenburgare,tyskoch/ellersvensketc.

40 INLEDNING

2.UppväxteniTyskland–Heimat,omsorgspersonerochfostran

NärinformanternaharberättatomsinuppväxtiTysklandärdetnågrate-mansomåterkommer–antingenpresenteradesomannorlundamotSveri-ge,typiskaförTyskland,ellersärskildajustfördengenerationsomtalaromdem.Deberättaromsinhembygd,genomgåendemedbegreppetHeimat,vilkapersonerellerfaktorersomharfåttdemattlämnarespektiveåtervändatill eller hälsa på i Heimat, omsorgspersonernas betydelse för dem underbarn-ochuppväxttiden,dygdernasinverkanpåderasliv,nazismen,andravärldskrigetochefterkrigstiden.

HEIMATDISKURSEN”Heimat är inte något historiskt eller rättsligt abstrakt begrepp för vonKrockow.Detärintenågonbiologiskhärstamningsortutannågotkonkretiminnet,minnetavbarndomsortensomprägladeupplevelsernaibarndo-men,ortenfördesubjektivabetydelsernaattförmedlamellangenerationer-naiberättelserochilitteraturen”.(LaudatioaufChristianGrafvonKrockowvonGerhardKraikers.27,egenöversättning).

Deupplevelsersominformanternaharavenellerfleraplatserärindividu-ellaochinnefattarettbrettspektrumavkänslorsomlycka,glädje,sorg,ilskaellerförtvivlanberoendepåvadsomharinträffatiderasliv.OrdetHeimatharensärskildinnebördfördem.ITysklandfinnsolikadiskurserknutnatilldetkringvilkadetskrivsböcker,görsfilmerochTV-serier.DethargåttensådantyskproduceradserieifleradelarpåsvenskTVvidolikatillfällenunderårenslopp.

IHeimatdiskursenfinnsensymboliksomärgenusrelaterad.ElizabethBoaochRachelPalfreymanmenariHeimat a German dream : regional loyalties and national identity in German culture 1890-1990(2000)attdenärpatriar-kalisk,därförattdenärbaseradpåenarvsekonomi.Detärvanligtvismän-nensomärverenfamiljeegendomellerenbutik.Degiftersigochskaffarfruochbarn,medankvinnornaiallmänhetinteägernågotHeimat(Boa&Pal-

UPPVÄXTENITYSKLAND 41

freyman2000:26)(fastdetkanförekomma).Denärävenmatriarkalisk,dådetärkvinnornasomförkroppsligarHeimatförmännen,menbarasålängedefyllersinplatsidenpatriarkaliskaordningsommännenhärskaröver.

AssociationernasomfinnsmellanHeimatochmoderskapetärkoppladetilldenborgerligasocialakonstruktionenavettnärabandmellanmorochbarn(ibid2000:184).Närettbarnfödspasserardetgenommodernsskötetilldendomesticeradevärldensomhonhärskaröver.Barnetsocialiserasinisamhälletochfårsåsmåningomettmodersmål,s.k.Muttersprache(ibid2000:184).ChrisBarkerharytterligareentolkningavhemmetsomen”gen-deredspace”somhanbeskriveribokenCultural studies : theory and practice(2000).Hananserattdetsocialtkonstrueradekönet(gender)användsförattorganiserasamhällslivetochattdetärrelaterattillmaktförhållanden.

Platserärexempelvisuppdeladepåolikakön,därvissamänniskorinne-sluts respektive utesluts beroende på platsens symboliska värde. Västvärl-densnormeravkönsrelateradeutrymmen/platservisasbl.a.iuppdelningenmellanhemocharbetsplatsochvadsomansesvaraprivatrespektiveallmänplats.Hemmettillhördenprivatasfärensomförknippasmedkvinnorochbarn.Detär förenadmedobetaltarbete.Det tillskrivsocksåensekundärvärdering som är förbunden med omsorg, kärlek, ömhet, huslighet ochkänslor.Platserdärbetaltarbeteägerrumkodasdäremotmedmaskulinitet,vilketskerinomdenpublikasfären.Dessaplatsertillskrivstuffhet,antingenfysiskellermental,hårdhetochkamratskap.Synenpåmanligtochkvinnligttenderarattändras,menmångakulturellareglerförbliroförändrade(Barker2000:293).

När vi diskuterade informanternas relationer till hemmet/hembygdenupplevdejagattdegjordeendistinktionmellanbetydelsenavdettyskaor-detHeimatochdesssvenskamotsvarighethemellerhembygd.Slårmanuppordet Heimat i en tyskspråkig ordbok som exempelvis Der Sprach-Brock haus (1959)stårattläsa:„DerOrt,womanzuHauseist,derWohnortund seineUmgebungoderderGeburtsort„.(Platsendärmanärhemma/bosatt,bostadsorten och dess omgivning eller födelseorten”. Egen översättning).Heimatharendjupareinnebördförinformanterna.Detkanberopåattdetäretttysktordochatttyskaärderasmodersmål,varfördetharenannanklang i deras öron än det svenska ordet, men det kan också ha sin orsak

42 UPPVÄXTENITYSKLAND

i att det är förknippat med barndomen som de hade i Tyskland och inteSverige.Detänker/hartänkttillbakapåensvunnentidsomaldrigåterkom-mer.Denkandåtillskrivaskänsloravnostalgiskkaraktär.NostalgiärenligtKarinJohannissoniNostalgia: en känslas historia(2001)enlängtanskäns-la.Dethandlaromenlängtanefternågotsomgåttförlorat,somuttryckerseparationochharmeddetsjälvupplevdaattgöra(Johannisson2001:10).

”Hemmabetyder intebaraett land, enbygd, etthus, en familj, en livs-miljö, en livsform, utan också vanor, känslor, stämningar, sinnliga upple-velser,minnen.Hemmaärintensivtsymbolmättatochemotionellt laddat.Detberörnästanalltidfråganomidentitet,gemenskapochtillhörighet.Att’hittahem’äratthittasinidentitet.Attvarafjärmadfrånhemmaärattvarafjärmadfrånsittjag”(Ignatieff1996:65-86,Johannisson2001:31).

HEIMATDISKURSEN 43

Helgavarcirkatvåårgammal1934närbildentogs.Ibakgrundensynshennesfastersom bodde i byn Hakendorf i Westpreussen som Helga besökte med sin familj. Ur:Helgasalbum

EnligtSvensk synonymordbok(2005)ärdesssynonymhemlängtan.Dåin-formanternaharlämnatTysklandförSverigeärdetnågraavdemsombe-rättat om en längtan bort från Tyskland. Ett annat namn för det är apo-demialgiaellersmärtsamlängtanbortfråndetegnahemmet(Johannisson2001:20).NärdeharkommittillSverigehardeunderstundomävenlängtattillHeimat.HurHeimatuppfattas,beskrivsochberättasberorpåvilkaminnenochrelationerinformanternaförknipparmeddensamtvaddekommerihågavdenochhur.Vadberättardeomsinahem/hembygder?Vadbetyderdenfördem?

44 UPPVÄXTENITYSKLAND

FrithjofpååterbesökiWollinefterdetatthanbosattesigiSverige.Detsaknasuppgifterihansalbumvilketårfotografietärtaget.HansfornaHeimatlågdåiPolen.Familjenägdeursprungligenhusetsomsynsibakgrunden.Isambandmedandravärldskrigetövertogsdetavandrapersoner.Ur:Frithjofsalbum

DEÄLDRESUPPLEVELSERAVHEIMAT–INFORMANTERFÖDDAPÅ1920-TALETBERÄTTAR

Jagföddesden29oktober1922iHamburg.1923flyttadevitillWittenbergesomliggervidElbeochärdenvästligastedelenavMarkBrandenburgsomtillhörlandetPreussen14.VårresidensstadvarPotsdam.

KATRINgavendetaljeradgeografiskbeskrivningavsinhemstadWitten-berge.HongörenrangordningavplatsensbetydelsegenomattbörjameddessnamnochdessplaceringvidflodenElbe.Hontalaromattbådestadenoch floden ingår iendelstat somi sin turärbelägen inomPreussen.Tillplatsenknyterhonvissapersonerförvilkahonhystekänslorochmedvilkahonkändegemenskap.Honberättaromsinfarsomförstvarmedarbetareifarfarsaffär,sedanblevhandethonkallar”medinnehavare”.Familjenboddeiettradhus.HonväxteuppochgickiskolaiWittenberge.Eftergymnasietutbildadehonsigtilltandläkarepåenannanort.Underbortavaronnärdehontankenattnärhonvarklarmedsinutbildningskullehonåtervändaochöppnaentandläkarpraktikihemstaden.

Vårafemtandläkareistadenvarallamellan55och66år,menefterockupa-tionenavryssarna1945ochden följandekommunistiskaregimenkunde jagintestannakvar.Inteengångtillendiktatur,varKatrinskommentar.

Honharburitmedsigenmängdolikakänslorförhemstadenbådeunderdentiddåhonfortfarandebodde iTysklandochnärhon levde iSverige.Staden kom efter andra världskriget att ingå i det forna DDR. Hon hadetidigareupplevtdennazistiskahegemoninmellan1933och1945ochvilledärförinteboienstatsomenligthennesåsikterstyrdesaventotalitärregimengångtill.AvdetskäletbosattehonsiginteiWittenbergeefteravslutadtandläkarutbildning trots att hon beskriver staden som ”meine Heimat!”.Honanvänderdettyskabegreppetsomharensärskildbetydelseförhenne,ivilkethoninkluderarbådekänslorförplatsen/stadenochpersonernasomlevdedär.KatrintillskrevHeimatenstorbetydelse.Detvardärhonhadesinbarn-ochungdomstidtillsammansmedsinanäraochkära.

Iensociologiskundersökningsompublicerades1956grundadpåinter-vjuermed200flyktingarfrånöstiVästtysklandfickdebesvaraettfrågefor-

DEÄLDRESUPPLEVELSERAVHEIMAT45

mulärdärdeskulledefinieravaddetänktepånärdehördeordetHeimatochvaddesaknademesthemifrån.Hälftensvaradelivsformen,därnästkomgemenskapenochsistlandskapet/naturen.Barndomenspeladeenstorrollisvaren.Denidentifieradesmedettförlorattillståndavtrygghetochförtro-lighet.MestsaknadededenförloradegemenskapenseNeff1958:86-87ochJohannisson2001:41-42.Bortlängtanskänslanochpushfaktorn i frågaomWittenbergebestodförKatrinsdelavstadenstillhörighettillDDRochdenkommunistiskadiskursensomvarförhärskandeframtill1989.Omdetintehadeförhållitsigsåhadehonkanskeflyttathemigen.

GERT ärsexåryngreänKatrin.Hanärocksåföddpå1920-taletochharsinarötteriöst.Närhanskullebeskrivasinhemortskrevhansåhär.

Jagföddesifebruari1928tiomilsöderomBerliniensmåstad,(garvarestad)med3000invånare,tretandläkare,tvåläkareochtolvmiljonärer.Minfarberät-tadeattdetvardenkallastevinternsedanmannaminne.Närmanvärmderyg-genvidkakelugnenfrösmanpåframsidan.Viboddeiminfarsföräldrahus.Närjagvarfyraårflyttadevitillutkantenavbyn,därminfarhadeensommarstugamedenstortomt.Därläthanbyggaenvillamedbarnpool.Därupplevdejagminunderbarabarndom.

46UPPVÄXTENITYSKLAND

Katrintjänstgjordesomtandläkareidenameri-kanskaarméniHeidelberg1948.Honbeskriverdetsomenläroriktidisittliv,eftersomhonvarkvinna, tyska och civil. Hon befann sig, enligthennesegnaord, ”långtnerepårankningsska-lan”.Fördelenvaratthonförbättradedetengel-skaspråket.Ur:Katrinsalbum

Gertsbiografifinnspubliceradienantologi.Detinnebäratthanharhafttidochmöjlighetatt tänkaigenomvadhanvillberätta,påvilketsätthanönskarframställasigsjälvochvadhanintevilltaupp.

MarianneHorsdalanserattförattenpersonskallvetavartdenärpåvägkanpersonensesigsjälviljusetavenhistoriasomberättarhurdenblevtilldensomdenär(Horsdal1999:11).Sådanahistorierkanskebådemuntligenochskriftligen.Jagharhafttillgångtillbådeochiminakontaktermedin-formanterna.

Gertvillintelämnautnamnetpåhemstaden,vilketkanberopåatthaninteönskarbli igenkändellerpekautden.Förhonomräckerdetmedattbeskrivadensomenmindrestadcirka10milfrånBerlinsomharfåttsinprägelavgarvare.Detvardesomvarmiljonärer.HanhänvisartillfadernsomberättadeförGertattdetårethanföddesvardetenkallvinter.Inteensvärmenfrånkakelugnenförmåddehållademvarma.

EnligtAnnaJohanssonharenberättelseolikafunktioner:attundervisa,upplysaochförnöja(Johansson2005:81).Gertssyftehärärattförnöjaochinformerahurdetvarsomhanharfåttdetberättatförsig.Hangörenvär-deringnärhanskriveratthanhade”enunderbarbarndom”pådennaplats,menintehellerhanstannadekvariöstraTyskland,utanflyttadetillvästradelenavTysklandförattutbildasig.NärutbildningentilltandläkarevarklarflyttadehantillSverige.

KatrinochGertärföddapå1920-talet.DeharävenupplevtWeimartiden.Katrinvar11årnärnazisternakomtillmakten,medanGertbaravarfem.Informanternasomföddesmellan1932och1945hadehelasinbarn-ochuppväxttidundernaziregimen,ivilkendeständigtvarutsattaförpåverkanfrånpolitiskthåll.VissaavungdomarnaiTysklandtogtillsiginnehålletidennationalsocialistiskadiskursen,medanandraintegjordedet.Idetsam-manhangetspelardetenvissrollivilkenmiljöbarnenföddesochvadderasföräldrarochnärasläktingarhadeförinställningtillnazismen.Isittberät-tandegårGert,liksomdeövrigainformanterna,frånnutidtilldåtid,dåhanbeskriverhurhansomenpojkeupplevdeden tiden.AlfArvidssonanserattnärenberättaregördetvillhan/honlyftaframochtydliggöraentidochvärldsomskildesigfrånhanstidigarelivochsomskiljersigfrånnuet(Ar-vidsson1998:25).

DEÄLDRESUPPLEVELSERAVHEIMAT47

ERDNUSSBUTTERWASISTDAS?ATTLETAEFTERKONSERVERIAMERIKANARNASSOPOR

HELGA levdesinbarndomunderdennazityskahegemonin.Hennesför-staHeimatlågiöstradelenavTyskland.”OchdetärjuMecklenburg.DetliggerpåandrasidanSverige”.HonknyterettbandmellanhemstadenochSverigenärhonsägerattMecklenburgliggerpå”andrasidanSverige”.DetsomförenarochskiljerdemåtärÖstersjön,ivilkendetgårosynliga,menändåhögstpåtagligagränsermellanfleraolikaländerochstäder(seGen-rup,2001:74).

NärhonbörjadeskolanboddefamiljeniRostock.Hennesfarfickdåar-bete iDanzig(Gdanskpåpolska)ochfamiljenflyttadedit.Deboddedärnärkrigetbrötut1939,vilketdeupplevdepånärahåll.Pågrundavfadernsarbete,hanvarzoolog,flyttadefamiljenmellanolikahögskolorochuniver-sitetiTysklandunderHelgasbarndom.Attbytaarbetsplatsvarenligthennebefrämjandeförhanskarriär.

Ochnästaförflyttningkom-41.Fördåfickhanellersökte,jagvetinteriktigt,detbleventjänstiStrassburg.SådåvardetdagsattflyttanertillRhenlandet.Och*därhadehansenettjobbsom,ja,somzoologpåuniversitetet.OchsenboddeviiStrassburgframtill-44.Fördåvardetjusåattkrigetkomnärmarefråndenfranskasidan.Och*vi,minaföräldrar,domtyckteattviskulleflyttadärifrån.OchsåblevalltsåhemvistenBerlin.

Fadern bodde kvar i Strassburg när de allierades styrkor trängde in iTyskland.Vadsomhändehonomdåvet ingen.Hanförsvannisambandmed detta. Familjen har gjort efterfrågningar, men inte kommit någon-stansisökandetefterhonom.HonberättadeintesärskiltmycketomtideniStrassburgöverhuvudtaget,däremotuppehöllhonsiglängeiberättandetomBerlinsomvarenannanHeimat.

Berlinblevjusåattsägadentidenutavminuppväxtsomjagharmestintryckfrånpågrundavattmanvaritonåren.SåjagkännermigsomBerlinbo,Ber-linare,omdetärsånärmantänkerpåTyskland.Detärjudomhärårensombetyddemycket.

48UPPVÄXTENITYSKLAND

Hon betonar att uppväxten i Berlin omfattade tonåren, d. v. s. enperiod i hennes liv då hon befann sig mellan barndomen och vuxenvärl-den. Albrecht Lehmann anser i Erzählstruktur und Lebenslauf att livet ärentidsprocess(Lehmann1983:13).Livsloppetutgörenenhetbeståendeavolikadelarsåsombarndomen,tonåren,vuxenlivetochålderdomen.Helgabeskriverbarndomenretrospektivt.Honvartillräckligtgammalföratthatydligaminnenavdetsomhändehennesjälvochomgivningenmittunderpågåendekrig.

NärhonsägeratthonkännersigsomBerlinboellerBerlinareanvänderhontvåordsombeskrivningpåsintillhörighetochtillägger”omdetärsånärmantänkerpåTyskland”.”Berlinare”ärdetordsomlokalbefolkningennyttjarochsomJohnF.Kennedybrukadeisitttalnärhanbesöktestadenden26juni1963underkallakrigetochsa:”IchbineinBerliner”.HansyftadepåföreställningenomVästberlinsomstadförmänniskorsomlevdeiendemo-krati(Forsgård2003).HelgaboddeiVästberlinidenamerikanskasektorn.

H: Näravårthem,hadeengångvaritettSSläger,därdomalltsåhadesinförläggning.Ochidethärlägret(som)övertogsavamerikanarna,eh*ochdomhadealltsåmycket,mycketavfall.

Ochdomhärsoporna,domgrävdesnerienstorgropsomvar, duvetnärdetkomensådandärstorBulldozer.

Domgrävdealltsågroparpåtvåmetersbredd,ochsedansjumeterlångellerså,ungefär,trorjag,ochidomhärgroparnahamnadeenmassakonserver,bådeöppnadeochoöppnadeochbrödresterochbrödöverhuvudtagetochköttiburkar.Massvismedburkmatsomdomslängdeochsomvibehövde.Alltsågåhundrametergenomettparkområdeochsedanfannsdendärgropen.Ochdetvaralltsåvårautflyktertillgropen.-Jaha,nuskalldugåtillgropenochtittaomdetfinnsnågonting.-Jahaochdåkommervihemmedananasochmedaprikoskonserverochbrödkanter,som,vetinteomdetvarplastellernågonting,sådärhadevifritttillträde.DetvaralltsåvårtlekområdeegentligenOchsedannärdenenagropenvarfullsåblevdetalltsåenny(skratt).Jagvetintehurlångtiddetpågick,mendetvarsäkertnågraveckorellerkanskeenmånadellerså.Detkommerjaginteihåg.

B: Vilketöverflöddå?

ERDNUSSBUTTERWASISTDAS? 49

50UPPVÄXTENITYSKLAND

Helgas familj bodde i Strassburg på nedre botten i huset på bilden mellan 1941 och1944.Honberättarintemycketomdentidenisittliv,menhonharbesöktplatsenlångtefteråtochpassadedåpåattfotograferahusetifråga.Ur:Helgasalbum

Helgasfarblevdoktorizoologi1925ochprofessor1936.Hanvarverksamvidzoolo-giskainstitutionenviduniversitetetiStrassburg1944dådeallieradeinvaderadeAlsass.Hanförsvannochingenvetdäreftervadsomhändehonom.Familjengjordeefterforsk-ningarviaRödakorset,menutanresultat.Helgasmammatoghansförsvinnandehårt,enligtHelga,hontalade intesärskiltoftamedsinabarnomderas far.Ur:Helgasal-bum

ERDNUSSBUTTERWASISTDAS?51

H: -Ja,ettsommångatyskarnogharmedmigärattmanslängerinte mat.Utanmansertillattmanintehandlarsåmycketattmanmåste slänga.Ochdetalltså,detretarmigfortfarandenärfolkslängermat.

Detkanjagliksomintemed.B: Niharupplevtdetfrånenannansidadåblirmannogmerräddom

maten.H: Detsommanhittarnågonstans.Detkanalltidanvändastillnåt.

Fördetfannsjuefterkrigetintesåmycketattköpasommanbehövde.

Hontydliggöriberättandetfrånbörjanatthonboddeidenamerikanskazonenochinteidenryska.DesovjetryskasoldaternabefannsigpåettvisstgeografisktochkänslomässigtavståndfrånHelgaochhennes familj,efterdetattdehadehaftettantalmötenmed”ryska”soldateriockupationsarménsomhonkommerattberättamerominästakapitel.

DetframgårinteomHelgavisstedåattplatsenhonbesöktevar/hadevaritettSS-läger,elleromhonharfåttredapådetefteråt.Hontalarintehelleromvaddetinnebar,vilketkanberopåatthontarförgivetattfolknumeravetvadSSstodförochvadderasverksamhetgickutpå.Detärintenågontingsombehöverförklaras,mendetkanocksåvarasomsåatthonintevillgåinidiskussioneromdet.

Helgagicktillsammansmedsinayngresyskontillgropenförattletaef-termat,därdeamerikanskasoldaternagrävdenedsinasopor.Detvillsägabröd, fruktochkonserver, somhonochsyskonenkunde tamedhemtillfamiljen.

Honblevdärmedengränsöverskridaresomövertogdenrollsomtradi-tionellt tillhören förälderelleromsorgsperson.Detta förhållandevar inteovanligt i Tyskland eller något av de länder som var involverade i kriget.Äldre syskon kunde hjälpa till att passa yngre syskon, vilket Helga ocksågjorde.Barnenkundetiggaellersmugglavarorförattbidratillförsörjning-en.Dekundeäventapåsigstörreansvar idefalldåmodernellernågonannannärståendeomsorgspersoninteklaradeavdenpresssomålågdemattsörjaförbarnensvälfärdunderpågåendekrig,medanfädernavarborta.Mödrarnakundeocksåblisjukaellersvårtskadade,varfördeäldrebarneniensyskonskarafickgåinochtaderasplatsifamiljen.(Därförkundeettäldresyskonocksåfungerasomdeyngresyskonensomsorgsperson).

52 UPPVÄXTENITYSKLAND

Ettsådantansvarbandbarnentillfamiljerna,särskiltmödrarna,långtef-terdetattdenormaltskullehagåttsinaegnavägar(seStargardt2005:12).

Attletaeftermatblanddetsomandraharslängtochklassificeratsomso-porkanvaraförknippatmedkänsloravskam.Helgasadockvidetttelefon-samtallångtsenareattdetvaravunderordnadbetydelseattdetkundevaraförknippatmedskamattletaiamerikanarnassopor.Fickdenågottillskottavmatblevdebaraglada.Detvarvälkommet.Amerikanarnakundeslängaenhellådamedapelsineromdetfannsenellertvåsomvarmögliga.”Manserochmanluktarvadmankanäta.Jagvetinteomsoldaternafickenvisstilldelningochslängdedetsomdeintetyckteom”,saHelga.

Gropensyntesfrånhenneshem.HongjordeenjämförelsemellandenochStadsparkeniKalmarförattjagskullefåenungefärliguppfattningomdessstorlek.HonberättadeocksåatthonvidbesökiBerlinmerän50årsenareåtervändetillplatsendärgropenfannsförattseomdetsyntesnågotavden,mendetgjordedet inte.”Manharvännerochbekantaochmangårförbiplatsendåochdå”.Husetsomhonboddeifinnsfortfarandeisläktensägo.

Platsenförgropenharstannatsomenpositivminnesbildförhenne.Densymboliserade ett välkommet tillskott av något som var en bristvara då -mat.Helgavetvaddetinnebärattintehatillräckligtattäta,därförharhonsvårtattförlikasigmedmänniskorsomslängermatidag.Minnetavhurdetvarleverkvar.Hondrarparallellermellansigsjälvoch”mångaandratyskar”närhonsägerattdetroligtvistänkerochagerarsomhon.Deärsparsammaochslängerintenågontingionödan.EftersomHelgaharupplevtkrigharhonlärtsigattsättavärdepåsådantsomtasförgivetavdegenerationersomföddesefteråt.Detärmöjligtattdeyngretyskarnasomföddesefter1945harenannaninställningtilldenpostmodernakonsumtionskulturensomMikeFeather-stonebeskriveriKultur, kropp och konsumtion(1994).Åandrasidanäråter-vinninginteheltfrämmandefördagensmänniskoriVästeuropaheller,fastinteidenbemärkelsehontalarom.EnligtHelgakandetsomnågonannanbetraktarsomsopor,vilkadeharslängt,”alltidanvändastillnåt”.

Ihennesberättandefinnsen”vi-ochdom”-dikotomi.Hontalarintened-sättandeomantagonisterna(amerikanarnasomvarenavockupationsmak-terna)(sePrince1987:78,Johansson2005:133),meränatthonhadesvårtatt

ERDNUSSBUTTERWASISTDAS?53

förlikasigmedderassättatthanteramat.Honberättaratthennesyngrebrorblev kommunist som ett resultat av den amerikanska ockupationen. HantyckteattamerikanarnafickförmycketattsägatillomiTysklandefterkri-get.Honsägersighasvårtattförståhansresonemang.HontänkertroligtvispådenskräcksomhonsjälvkändeisambandmeddensovjetryskaarménsintågiTyskland,varssoldaterocksåbestodavantagonister.Brodernvarförlitenförattminnasdet.

OmdeallieradeintehadetagitsigtilldendelenavBerlindärHelgaboddehadedensovjetryskaarméntroligtvisstannatkvar.Dåskulledendelenock-såhakunnatfallairyssarnashänder.

Ienlivshistoriskintervjuskerettflödeavomväxlandekronologiskaochdeskriptivasekvensersamtnarrativer.Dekronologiskasekvensernabeskrivsitidsordning.Dedeskriptivasaknartidsperspektiv.Debeståravutsagorså-som”barndomen”eller”förekriget”somvisarettidealtillstånd.Berättarenharettsyftemeddetsomsägs.Hanellerhonvillframförnågotmedberät-telsen.Devilllyftaframochtydliggöraenberättadvärldsomskiljersigfråndensomintervjunutspelarsigi.

Narrativerärtydligtavgränsadeavsnittavintervjun.DeharenbörjanochettslutsomäruppbyggdakringenintrigmedkomplikationochupplösningseArvidsson1998:25, Johansson2005:220-221).SyftetmedHelgasberät-telseärattvisaskillnaderilivsformermellandeamerikanskaockupations-soldaternaochdentyskacivilbefolkningenunderkrigetsslutskede.Deförrahaderikligtmedmat,såmycketattdetillochmedslängdeden.Detkanhavaritsådanakonserversomhadeettbästföredatum,därdatumethadegåttut,menenligtHelgaochhennesfamiljvarmatenfulltätbar.Detkanocksåhavaritmatsomsoldaternaintetyckteom.Hurdetänförhöllsigvardetintenågontingsomamerikanarnadelademedsigav.

MarianneHorsdalmenarattviförsökerfinnadenbästamöjligaförförstå-elsenavdetsomskersomärnyttochoväntatirelationtilltidigaregjordaupplevelser och erfarenheter genom berättelser (Horsdal 1999:11). Upp-täcktenavgropensomursprungligenvarhenneslekplatsochdenpositivainnebördsomdenfickförHelgaochhennesfamiljsomenplatsförextramattillförselvarennyerfarenhetHelgagjordesomladestilldemsomhonhadetidigarefrånkrigetochsomhonfinnervärdattberätta.

54 UPPVÄXTENITYSKLAND

Krigetbestodannarsavmånganegativaföreteelsersomförknippadesmedhotochellerrädsla.Enligtinformanternafickdentyskacivilbefolkningenlidasomavenföljdavdennazityskapolitikensärskiltmotslutetavkriget,innannazismenföll.Hurindividernasomlevdedärskildrarförändringenberorpåvarjeenskildpersonsförmågaattminnasochberättasamthurdevillframställasigsjälva.Detskullehakunnatvaraen”eländesbeskrivning”(seGoffman1983:111,Roos1991,Johansson2005:90,336),menHelgaan-toginteoffretspositioniberättelsen.Honvändedetnegativaitillvarontillnågontingpositivt.Helgasberättelsemanartillreflektionometik,moralochdygder.Detsomandrabetraktadesomskräpfannhonvärdefullt.Honharberättatsenareatthonävenfannburkarmedjordnötssmörigropen.Jord-nötssmöringickinteideraskosthållinnankrigetöverhuvudtaget.NärHel-gakomhemmedkonservburkarnavaretiketternaskrivnapåamerikanska.

ERDNUSSBUTTERWASISTDAS? 55

Helgaharberättatomgropendärhonochhennessyskonletadeeftermatvidfleratill-fällen,dåvihartalatsvid.DåhonvarpåbesökiBerlinvåren2009fotograferadehonplatsenförattjagskullefåsehurdetserutidag.Foto:Helga

Detkrävdesattnågonkundespråketochficköversättafördeandravaddetstodpåburkarna.NärdehördeordetPeanutbutterställdededenretoriskafrågan:Erdnussbutterwasistdas?

Honföreninredialogmedsigsjälvnärhonbeskrivervadhongjordeochhurhontänktedå.”-Jaha,nuskalldugåtillgropenochtittaomdetfinnsnågonting”.”-Jahaochdåkommervihemmedananasochmedaprikos-konserver”.

Hennesberättandeandasutflykt,förhoppningarochförväntningar,efter-sombarnen intekundevetapå förhandvaddeskullehittameränattdeskullekommahemmednågot.Detblevsomenskattjakt.BildenhongeravsigsjälvärdetsomAnnaJohanssonbeskriversomenhandlingskraftigagentsomdriverskeendetframåtochpåverkarsakernastillstånd(Johans-son2005:201-202).IberättandetredogörHelgaförettsakförhållandeisyfteatt förklarahurhonupplevdedet.Horsdalmenarattdetär intressantattstuderaiberättandetvemochvaddetärsombestämmerochhuransvaretläggs.Detgåroftaatt seett sammanhangmellan intentionerna,handlingochresultatdådetgällerberättelseromaktivahandlingar(ibid1999:121).IHelgasfallrenderadehennesutflyktermatkonserversomkomsamtligaifamiljentillgodoochbidrogtillatthållademvidliv.

EnligtHorsdalärdetviktigtattundersökaomochhurdeberättadebegi-venheternavärderasavberättaren(ibid,1999:122).Helgaskattadebesökentillgropenhögtavskälsomangivitsovan.HorsdalhänvisartillJeromeBru-nersteorieromdet”dubblalandskapet”(1986).Antingenenhändelseberät-tassomenintentionellhandling,medvetetavsiktligtval,ellersomettvillkorsommanmåstefinnasigi,kanenepisodbeskrivassompositivellernegativ.Man får därmed klart för sig hur berättaren har upplevt handlingen ellerhändelsenochvaddenharbetytt.Idetdubblalandskapetmellandetsomharägtrumochdetkänslomässigaskapasförklaringsmodelleravkänslornaelleravintentionernaochhandlingarna.Förhållandetmellanaktivitetochpassivitetspelarenstorrollförsjälvförståelsen(Horsdal1999:122-123).

HelgasHeimatlågiVästberlinochdetharinteinneburitnågrasvårighe-terförhenneatthälsapåsläktingarochvännerefterdetattkrigettogslutochhonflyttadetillSverige.Ihennesfallharpullfaktorerna(dragningskraf-ten)tillbakatillTysklandsombesökarebeståttavsyskonochvänner.Alla

56 UPPVÄXTENITYSKLAND

hennes syskon bor i Tyskland. Hon åker dit och hälsar på dem och sinatidigareklasskamraterregelbundet.Därmedharhonocksåkvarendelavbandenmeddetförflutnaochmednågraavdepersonersomfannsihennesbarndom,ävenomvissaharavlidit,menbådehon,personernahonkändedå,stadenochtidernaharändrats.Honharemellertidkunnatföljamediförändringensvindar.Ävenomdetarkitektoniskarummetdelvisserannor-lundautefteråteruppbyggnadenvethonvarthonskallgåochnärhonkom-merditminnshonhurdetsågutnärhonboddedär.Minnenaavgropendärhonletadeeftermatochannatfinnskvar.Honsökermedvetetefterplatsenifråga.DenharblivitendelavHeimatdiskursen.

DEFÖRDRIVNASMINNEN

Katrin,Gert,Frithjof,HelgaochBirgittatillhördetyskarsomfördrevsdirektellerindirektfråndeplatseriöster,därdeursprungligenhadesinaHeimatpågrundavdenrådandepolitiskasituationen.HeimatlågiområdensomtillföllPolenellerdenryskazoneniöstraTysklandsomblevDDR.DieterochhansfamiljficklämnaSudettyskland1945,fastänhanssläkthadebottdäriflerahundraår.

Birgittaharstarkaminnenfrånfördrivningen1945.Närhonskullefödasenkalldecemberdagår1940hadehennesmorbegivitsigfrånStolpiOst-Pommern,numeraSlupskiPolen,tillsinfarshemort,AltKarbeiNeumark,straxösteromOder-NeisseideöstradelarnaavTyskland.Pånyåret1941återvändehon tillBirgittas far somvar läkare iStolp.Föräldrarnaevaku-eradeBirgittaochhennesbror,somföddesimaj1943,tillderasmorfarochhansandrahustru.Ijanuari1945flyddedefrånområdetpågrundavdensovjetryskaarménsintågpåtysktterritorium.Detsistnämndaskapadeenstorrädslahosbefolkningensomboddeiöster,eftersomdennazityskapro-pagandanhadearbetatinenkommunistskräckhosdentyskabefolkningenunderlångtid,ivilken”ryssarna”utpekadessomfienden(antagonister)(sePrince1987:78,Johansson2005:133).

Birgittaboddeintesärskiltmångaårisinhemstadinnanhonficklämnaden.HonblevflyktingtillsammansmedsinlillebrorivästraTysklandinnanhonkomtillSverige.Hennesberättelsebärspåravtragik.Entragiskberät-

DEFÖRDRIVNASMINNEN57

telsehandlartillskillnadfrånenframgångsberättelseomettförsökattvisaattpersonenifrågainteäransvarigfördetsomharhänthonomellerhenneenligtGoffman1983ochJohansson2005:90.Birgittavarettbarnnärkrigetdrabbadehenneochdet ärur ettbarnsperspektiv somhonberättar.Förhennevardetentragiskhändelsedåsomägderumihenneslivsomhonintevaransvarigförellerkundepåverka.Detsomharvaritsvårtförhenneatthanteraefteråtäratthusetsomsläktenägdefinnsiettannatland(Po-len).Detbebosavandramänniskorsomhoninteharnågonrelationelleranknytningtillellerde tillhenne.Attdetblevsåvarettresultatavandravärldskriget,dåTysklandförloradelandområdeniöstertillPolen.

”DeförstaorganiseradefördrivningarnaavtyskainvånarepåöstrasidanOder-Neissebörjadesommaren1945och fortsatte iolikavågorunderdeföljandeåren. Ibörjanav1950-taletvarde flesta tyskarnautrensade fråndeområdensomtillfallitPolenochSovjetunionen.Heladennafördrivninggickunderdeneufemistiska(förskönade)benämningen’befolkningstrans-fer’”(Sennerteg2001:369).

HonsägeratthonintesaknarnågontingfrånTysklandnu.Dentidsomhonminnsinnefattarintenågotattlängtaefterförutomhennesmorfarsomdog,menhonharändåsörjtöveratthon inteharkunnatbesökaplatsendärhonväxteupp,varförhonupplevtkänsloravhemlängtan(Johannisson2005)medanhonharbottiSverige.

Sennerteg skriver att: ”Tyskarna från östra sidan Oder-Neisse förloradeintebarasinahemikriget,demisteävensinhembygdochintesällansinaanhöriga”(Sennerteg2001:370).

Flyktingen skiljer sig från övriga grupper genom att förflutenheten ochmöjlighetenattåtervändatycksbokstavligenavskuren.Detvarkrigetsomorsakadedetta.Detmedfördetvångsförflyttningar,massutvisningarochför-drivningar(seJohannisson2001:40-41,Sennerteg2001:347-368,Fulbrook1998:199). Flyktingar från öst som fick lämna sina hem hals över huvudkändehemlängtanefteråt.Detsomharfungeratsomutlösandefaktorerfördemiförskingringenifrågaomhemlängtanskänslorärmusik,enbildientidning,ordethemma,fester,högtider,ritualerochhelgersamtsånger,sär-skildamaträtter,historieberättandeochmytiskaberättelserfråndetlämnadelandet(seJohannisson2001:43-44).

58 UPPVÄXTENITYSKLAND

DEFÖRDRIVNASMINNEN59

BirgittaochhennesmammautanförmorfadernstryckeriiStolpnuvarandeSlupskPolen.Morfaderndognärhanförsvaradedenmotdesovjetryskainvasionssolda-terna.Ur:Birgittasalbum

”Flyktingskapetäretttrauma.Detgåraldrigattglömma.Upplevelsernagårinte ur kroppen” (Sennerteg 2001:369). Hemma (Heimat) innebär förtro-genhetmedmänniskor,detvillsägagemenskap(Johannisson2001:43).

DIETER föddes samma år som Birgitta i Reichenberg i Sudettysk-land (Sudetenland på tyska).

Och min släkt hade bott där sedan, ja sedan 1500-talet i alla fall. Min farhan bedrev släktforskning15 och han spårade familjen tillbaka till sekelskiftet15-16århundradet.Släktenhadebottdärhelatiden.Domvarvävarefaktiskt.Mensomsagt,detfannsjumångamiljonerelleråtskilligamiljonertyskardärigränstrakterna.

HansfamiljboddekvariReichenbergtill1945,dådeipraktikentvinga-desbortfrånhemstaden.StargardtskriveriWitnesses of warattdeetniskatyskarnaiTjeckoslovakienblevslagna,rånadeochmördadeavlokalmilissomorganiseradepogromermotdem(ibid2005:335).AvDietersberättandeattdömavarintehemstadennågonplatssomhanbrukadebesökaefterdetattfamiljenlämnadedenisambandmedkrigetochhanflyttadetillSverige.DäremotreserhanregelbundetpåbesöktillTysklandföratthälsapåsinanära.Vardeboddehannviintetalaominnanhandog.

JUDISKREPRESENTATIONIBERÄTTANDET

DetboddeävenandrakategorieravmänniskoriHeimatsommarginalise-radesenligtdennationalsocialistiskaideologien,d.v.s.politiskamenings-motståndare,handikappade,homosexuella,romer,judarm.fl.

Judarna tillhörde dem vars levnadsförhållanden allvarligt försämradesgenomNürnberglagarna1935.NärHitlerkomtillmakten1933fannscirkaenhalvmiljonjudariTyskland.173000avdemlevdeiBerlin.EfterkrigetochFörintelsenvardenjudiskabefolkningenstarktdecimerad.

År 1989, när Berlinmuren föll, hade den judiska församlingen i Berlinmindre än 5000 medlemmar. Därefter har nästan 200 000 judar lämnatdet forna Sovjetunionen på grund av ökad antisemitism och bosatt sig iTyskland(seHall2005).

60 UPPVÄXTENITYSKLAND

Historikern Omer Bartov diskuterar i artikeln Zeit die Juden weg sind(1997) att det finns en brist på judisk representation i efterkrigstida tysklitteratur hos författare som Heinrich Böll, Günther Grass16 och SiegfriedLenz. Bartov anser att den judiska frånvaron inte erkänns i efterkrigstidaframställningaravdetförflutnaiTyskland(Bartov1997:211).

UnderWeimartidenfannsdetenöverrepresentationav judar inomme-dicin,juridik,mediaochidenakademiskavärldenenligtBartov1997:209.Gapetmellandenframståenderollsomdehadeidettyskasamhälletochfrämlingsfientlighetensområddesamtdemarginellaplatserdeharfåttefterkrigetilitteraturenanserhanärslående(ibid1997:224).DetharenligtBar-tovattgöramedfråganomskuldochickeskuld,rättvisaochstraff,dödochöverlevnad(ibid1997:214).Hananserattdygdenempatispelarenvissrollidettasammanhang.Attkännaempatiförnågoninnebäroftaattkännaanti-patimednågonannan,d.v.s.densomärfiendetilldenmansympatiserarmed(ibid1997:216).

EfterkrigstidensTysklandharvaritupptagetmeddelaravdet förflutna,med frågorkringempatioch förståelsebåde inomhistorikerkretsaroch idenlitteräraochsynligaframställningen.Detharblandannathandlatomförhållandet mellan nationen och individen. Stark empati skapar gränserochdistans.Närensegetlidandeintebaraärstortutantragisktärdetsvårtattkännaellerläggamärketillandrassmärta.

Enligtinformanternasberättelserupplevdedettyskafolketettstortlidan-deunderkrigetifrågaomvåldtäkternapådetyskakvinnorna,flyktenfrånöst, de allierades bombningar och svälten mot slutet av kriget, men äveninomdetmilitära.

BartovharintresseratsigförhurförfattaresomBöllochGrassskriveromdet förflutnaiTyskland,vaddeväljerattutelämnaochhurnärvaronochfrånvaronavnazismentersigiderasskrivande.Detsomäranmärknings-värtiovannämndaförfattaresarbetenärintedetfaktumattallatyskaräroffer,utanattdetintefinnsnågraandraofferäntyskar(ibid1997:217).Detärdetsomhansersomenfrånvaroavrepresentation.BartovmenarattalladetyskarsomBöll,GrassochLenzskriveromsomoffermycketvälskullekunnaersättasavdemsomärmestfrånvarande,d.v.s.judarna(ibid1997:217).

JUDISKREPRESENTATIONIBERÄTTANDET 61

DETVETANDEJAGET

Detfinnsemellertidenjudiskrepresentationinågraavdeäldreinforman-ternasberättelserfrånuppväxteniTyskland.Påminfrågaomnågonavdemnoterade hur personer ur den judiska befolkningsgruppen behandladesundernaziårenfickjagdivergerandesvarfråninformanterna,beroendepåpersonochålder,vardebodde,vilkenmiljödelevdeisamthuruppmärk-sammadevarpådetsomhändeisamhälletomkringdem.

KATRINbeskriverhursituationensågutnärhongickiskolanpå1930-taletsomhonkommerihågattdetvar.

Vihadetvåjudiskaflickorivåranskola,mendeemigrerademedsinafamiljerredan1934.Deträddadesäkertderasliv.Omjudarnavissteviintesåmycket.Men1938kompogromenocksåtillvåranstad.Derasbostäderförstördes.Menvisomflickorhadeintedelidetta.

Honbörjarmed”vi”-form,därhonsjälvärinkluderadochkonstaterarattdetfannsjudiskaflickorihennesskola.DeemigreradeåretefterHitlersmakttillträde,vilketKatrintror,räddadederasliv.Honfortsättermed:”Omjudarnavisstevi intesåmycket”.Analyserarmandetkanmantolka”omjudarna”och”vi” påolikasätt.Läggermanbetoningenpå”vi”kanhonmenaatthonsjälvsåsominkluderadivi:etintekändetillsärskiltmycketomjudarnaöverhuvudtaget,eftersomdetintefannsnågraihennesbe-kantskapskrets. De som hade funnits där hade lämnat landet 1934. Vi:etkanståförsamtligamedlemmarihennesfamilj,personerihennesbekant-skapskrets,klass-ochskolkamrater,andratyskaridenstaddärhonboddemedflera.Mendet innefattarocksåettouttalatdem,detvillsägaattdetfannsandratyskarsomvisstemeränvadhonkändetill.

EftersomKatrindoginnanjaghannfrågahennenärmarevadhonegent-ligensyftadepåförblirdennaviktigafrågaobesvarad.DenskullehakunnatgeenindikationpågradenavmedvetenhetenhospersonersomKatrinvadsomhändeidettyskasamhälletmedexempelvisjudarna.Jagtolkardetsomatthoninteumgicksmeddejudiskaflickornaellernågraandrajudarheller.HonnoteradeattKristallnattenmellanden9novemberoch10november1938ävennåddehennesstad.Honbeskriverdetsomatt:”pogromenkom

62 UPPVÄXTENITYSKLAND

ocksåtillvåranstad”.Honärförsiktigisittuttalande.Honsägerintenågon-tingomvilkadetvarsomstodförpogromen,omhonkändedessapersonerellerinte.Honnoteradeattjudarnasbostäderförstördes,menhonsägerintepåvilketsätt.

Bakomdennahandling lågpersoner somangav judar förGestapo, slogsönderderashem,sattesynagogoribrandochtransporteradejudartillkon-centrationsläger.EnligtFischervarorsakentilldethelaenolycklighändelseiParissomgavnazisternadenursäktdebehövdeförattinledaFörintelsen.EnstatslösjudeskötdentyskesekreterarenvonRahtpåtyskalegationeniParis.NärHitler fickvetskapomdödsskjutningengavhanorder: ”Brännner,slåsönder,arresteraochskjutalljudar….”(Fischer1995:71).

Idensistameningenförsvararhonsigmedattsäga:”Viflickorhadeintedel idetta”,med”viflickor”harhonpreciseratnågotmeräni föregåendeuttalande.Honkanmenaatthonochhennessystrarintedeltogidetelleratthonochhenneskvinnligaklasskamrater/skolkamraterinteägnadesigåtförföljandetavjudarna.

Attdetfannskoncentrationslägerhadevihört.JagkändebaratillOranien-burg17.Detgickenkommentar:Atttigaärguld,atttalaärOranienburg…År1944giftesigminbästakompis,ochundermiddagenberättadehennessvågerattdetfannsenplats,Birkenau,därhändefruktansvärdating.Hankundeinteberättamer,ochhanbadossbestämtattintetalaomdetförnågon.Auschwitznämndesinte.VivissteinteattdetvarlikamedBirkenau.

Honanvänderen”vi”-form,utanattpreciseravilkasomingårivi:et.”Attdetfannskoncentrationslägerhadevihört”.Idenefterföljandemeningenärhonmerexakt.Därpreciserarhon”jag”kändebaratillOranienburg.Ge-nomattläggatill”bara”villhonförmedlabudskapetattdåkändehonendasttillettKz-läger.Underförståttsenarefickhonkunskapomattdetfannsfler,mendetframgårintenärdeninformationennåddehenne.Hontarsedanuppenallmänform.”Detgickenkommentar:Atttigaärguld,atttalaärOranienburg…”utanattangenärmareivilketsammanhanghonhadehörtdetellervarifråndetkom.Detkandärmedhavaritfrågaomryktessprid-ningsomgickemotdennazityskadiskursen.Självavetskapenattkoncen-trationslägrenfannsinnebarenhotbild,höllde(inklusivehonsjälv)intetyst

DETVETANDEJAGET63

omdetsomde(hon)visste,kundede(hon)hamnadärsjälva.År1944blevhoninbjudenattbevistaenkamratsbröllop.Därfickhonhöraavkamratenssvågerattdet fannsenplats somhetteBirkenau,”där fruktansvärda ting”hände,utanatthangicknärmareinpåvaddetvadsomhansyftadepå.

Jagblevförvånadattdylikafrågordiskuteradesunderettbröllop.Sådanatillställningarförknipparjagmedglädjeochintedessmotsats.Hansombe-rättadehadeeventuelltettbehovavattdelamedsigavsininformationförattgöratillvaronförståligochgöradetoförklarligaförklarligtenligtHors-dalsresonemang(2002).

Berättarenlitadeuppenbarligenpåomgivningen,trotsattangiveriernavaromfattandeundernazitideniTyskland.DetframgårintehurmannenkundevetavadsomhändeiBirkenau.Detärsamtidigtenindikationpåattinne-hålletidennationalsocialistiskadiskursenintevarheltäckande.Katringårintehellerinidetaljerkringdensituationen.Detärettmerövergripandeberättandei”vi”-och”jag”-form.

BIRGITTAskrevatthennesföräldrarkändeganskamångaavjudiskhär-komst.”EnmorbrorochenkusintillminmorgiftesigmedjudinnorochflyddetillEnglandvidkrigetsbörjan.Familjenshusläkarevarjude”.HennessläktingarlämnadeTysklandpåetttidigtstadumenligtBirgitta,förattund-kommanazismen.Hurdetgickförhusläkarenframgårinte.

Birgittavilleävenpåpekaattdetfannsandramänniskoridettyskasam-hälletänjudarsombehandladesillaavnazisterna.

”Även tyskar satt i koncentrationsläger på den tiden (min morfars släkthördetilldessa),äventyska’hyggligaSvenssons’bestraffades,förattintetalaomdemsomsympatiserademedkommunismenellersocialdemokratin”.

Jagtolkardetsomatthonmenarinhemskatyskarsomintevarjudar.IdenundersökningsomLehmanngjordeskriverhan:

”Att intehavetatnågontingomdet(attmänniskorförsvann)ärenvidautbreddformuleringförförsvaridensocialkulturellaverklighetblandheladennagenerationhososs”(Lehmann1983:109,egenöversättning).

64 UPPVÄXTENITYSKLAND

ATTISCENSÄTTADETFÖRFLUTNA

EfterkrigsgenerationernastyskarharocksårelationermedsinHeimatochdepersonersomboddedärunderderasbarndom.Deupplevdeinteandravärldskrigetpersonligen,mendeharsettföljdenavkrigetilandskapetruntomkringdemiformavbombadehus,städerochlandskap.Efterkrigetdela-desTysklandochurdelningenuppstodFörbundsrepubliken(Västtyskland)ochDDR(Östtyskland)(Fulbrook1998:194-208).

ERIK växteupppå1950-taletidetdåvarandeVästtyskland.Hanupplev-deensaknadavförloradesläktmedlemmarsomhadedödatsunderkriget.Hansberättandehandlademycketomhemstadenshistoriskaförflutna.

Hm,jagboddetvåmilfrånStuttgart,ienmindrestadsomheterMark-gröningen.Enmedeltidsstad,medmycketgamlaanorsomhade1200årsjubileum1979.Denvarengångens.k.fririksstad18,jämförbarmedLübeckochmångaandragamlastäder.Istadsvapnetförekommerenörnochstjärnor.

Hanbörjarmedattplacerastadengeografiskt iområdet, liksomdean-drainformanternahargjort.DenfinnsnågramilfrånstorstadenStuttgart.Sensmoraleniberättelsenäratthemstadenharfunnitssedantidigmedeltid.Detharbottmänniskorpåplatsenundermycketlångtid.Inästameningsägerhanattdenengångvarenfririksstad18ochdåjämförbarmedLübeckochandraäldrestäder.Detframgårinteomdetärsammaörnsomfinnsistadsvapnetsomidettyskariksvapnetellerej.

Stadenomnämnsredanimanuskriptfrånår779.Detfinnsöveralltlämningarefterkeltiskabosättningarsomär3-4000årgamla.GermanernaochdåSuever-naellerSuebernabosattesigsedanisydvästraTysklandsomkallasidagSchwa-ben.(…)MarkgröningenliggerprecisvidgränsenmellanFrankenochSchwa-ben. Frankerna invandrade västerifrån (Frankrike). Dialekterna SchwäbischochFränkischskiljersiggivetvisochdettakanmanhörapå4kmavstånd.

Sombeläggförstadensålderhänvisarhantillfornlämningaribygdenochfolkslagsomkelter,germanerochsueversomharbosattsigdärunderfolk-vandringstid.HemstadenliggerpågränsenmellanFrankenochSchwaben,vilketinnebärattdialekternaskiljersigåtsomföljdavattdetärolikafolkslagsomharbosattsigiolikaområden.Detbliren”vi”-och”dom”dikotomi,

ATTISCENSÄTTADETFÖRFLUTNA65

därErikharsammaursprungsomfolketiSchwaben,medanfrankernabornågrakilometerbort.MedtankepådekänslorsomhanharförsinHeimatfrågadejaghonomomhanharvidarebefordratsinatyskaspråkkunskapertillbarnennärdevarsmå.

Dethärmedminafyrabarnochtyskaärenömpunkt,eftersomjagintepra-tadetyskameddom.Viflyttadet.o.m.tillSchweiz1982förattdetvåsönernaskulle lärasig tyska.Mittproblemvar,attmitthemspråk intevar tyska,utanSchwäbisch.Dettaspråkvillejagintevidareförmedla.Givetvispratarjagocksåhögtyska,mendåmåstejagansträngamig.Svenskavarmycketenklareförmig.Faktumärattsonnummeretthannlärasig,nummertvåvarförliten,eftersomviflyttadehemigeneftertvåår.AnledningenvarattvifickendotteriSchweizochvihadedåtrebarn.Allabarnenharlärtsigtyskamerellermindreiskolan.Densistadotternvarjaghemmamedförstaåretochdåpratadejagbaratyskamedhenne.Idagärallafyrabarnenmycketintresseradeavtyskaochtvåstyck-enkantänkasigattbosättasigdärnere.Minhemstadsidyllärallaförtjustai.

Dåhansaatthanintevillevidareförmedlasittspråktillbarnenundradejagvarför.

Dialektenärväldigtstarkidessursprungligaform.GenerelltsettlåterSchwä-bischimångasöronbonnigt.SenfinnsenfinareStuttgart-Schwäbischdärmanblandardialektochhögtyska.LiknarmycketAllemannischsomärschweizer-tyska.

AnnaJohanssonanserattspråketärensocialaktivitet,medvilkenviska-paridentiteterochrelationer.Detinnehållerävenvärderings-ochnormsy-stem(Johansson2005:18).IdettafallnedvärderarErikdendialektavtyskasomtalasihansHeimatgenomattsägaattdetlåter”bonnigt”.Hansägersigocksåupplevastörresamhörighetmedenschweizareänenannantyskpågrundavderaslikartadekulturhistoriskaochspråkligabakgrund.

JonasFrykmanskriveriartikelnHemtillEuropa:platserföridentitetochhandling.”IdagensEuropaförstårmänniskorsiggenealogiskt.Detolkasavandraigenealogiskatermer.Folkförstårsinsamtidochdessaktörergenomattsetillbaka”(Frykman,1999:82).

66 UPPVÄXTENITYSKLAND

IErikshemortarrangerasårligenenhembygdsfestivalutifrånortensme-deltidahistoria.

E: ViharenfestivaliMarkgröningensomhärrörfrånmedeltidensomheterSchäferlauf.Denkretsarkringfåraherdenochheladenyrkeskategorin.Undertredagarsåharman100000besökarefrånhelaTyskland.Detärjustsådanahögtidersomärviktigaförjustdomhärbyarnaochstäderna.

B: Vadgörman?Vadharmanföraktiviteterensådanhärdag?E: -Ja,aktiviteterfinnsjualltså.Dethärrörsigalltihopfrånengammal

saga.Detfannsen,Bartolomeus,somvarfåraherdeunderengrevesomhetteEberhardtochgrevenhadesinakriguteiländernaochdenhärBartolomeushansköttegrevensfår.

Ochnärhan(greven)varutepåsinasmåkrigsåförsöktedå grevenskock,hansslaktareochdomsomjobbadepåslottet,luratill

sigfårfrånBartolomeusutanattbetala.Bartolomeusvaralltsåtrogensinhärskare,såatthangickintemedpådet,mennärhan(greven)komtillbakasåblevhaninitieradattBartolomeus,

(detsasatthansåldefårpåsvartamarknaden). Dåställdeshaninförprovavdenhärgreven,närhankomutförklädd

somslaktaresåupptäcktehan(greven)atthan(Bartolomeus)vartrogenochdetkallasTreuer.

Ochkringdenhärhistoriskapersonen,manvetinteomhanharfun-nitsellerinte.Såharmandågjortenfestförfåraherden.

Detfannsidenregionenmycketkringfår.Sensägermanattsedan1400-taletharmanhållitidethärSchäferlaufvarjeår.

BygdefestensomErikrefererar tillbaserarsigpåensaga/sägenomdentrogne fåraherdenBartolomeusochdennesrelation tillden lokalegrevenEberhardtsomBartolomeusvaranställdhosochgentemotvilkenhankändelojalitet.EberhardtutsatteBartolomeusförprovförattseomhanvarpålit-ligellerej.Denmedeltidafeodalasamhällsstrukturenvarhierarkisktupp-byggdochavbildas i formavenpyramid.Degrundlägganderelationernamellan parterna kännetecknades av beroendeband. Det fanns ett ansvarbådeuppåtochnedåtistrukturen.Detkrävdesavundersåtarnaattdeskullevaralojalaochtrognaöverhetengentemotattdenlokalevasallenellerfur-

ATTISCENSÄTTADETFÖRFLUTNA67

stenbeskyddadedem.Detvarenkompensationförensvagstatsmaktochsläktskapsbaseraderelationersomfannsblandfolkvandringstidensgerma-ner(seMedeltidensABC,2001,feodalism).Kravenpåattundersåtarskallvaraöverhetentrognaäretttemasomharanväntssenareihistorienblandannatavnationalstaterisyfteattinvånarnaskullekännaföreställdgemen-skap med rådande politisk diskurs. Nationalsocialisterna ställde liknandekrav på de tyska medborgarna mellan 1933-1945. Hembygdsfesten kallas”Schäferlauf ”.”DenärenormtviktigförMarkgröningen.Enårligåterkom-mandefestdärallasamlasigen.Viharenegenidentitetgenomdettaochjagbesökerhemstadenjustunderdennatidnärtillfälleges”.

Stadens medeltidshistoria (äkta eller påhittad) används av lokala mark-nadsförare, mediepersoner och kulturförmedlare enligt Featherstone,1994:22-23)förattförsedenlokaltbofastabefolkningenmedenföreställdgemenskap(seAnderson1991:21)ochidentitetmedsinhembygd.

Evenemangetharblivitenfolkligtradition.DetlockarutflyttaresomErikattåtervändatemporärtpåsemestertillHeimat,omänförenkortperiod.BegivenhetenbidrardessutomtillattfåturisterfrånhelaTysklandattresadit.Platserochtraditionerkoppladetillundernationellaenhetersomland-skapochregionharblivitviktigabyggstenarföridentitetidagensföränder-ligaEuropa(seGustafsson2002:43,Frykman1999).Sagan/sägnensomErikrefererartillkanenligtJohannissonsteorierfungerasomutlösandefaktorför hemlängtanskänslor för människor som befinner sig utanför sina ur-sprungshem(Johannisson2001:44).HembygdsfestivalenharfungeratsomenpullfaktorförhonomnärdetgälleråterbesökiHeimat.

Schäferlaufdetäralltsåsjälvagrunden.Ochsenfinnsdetdåendans,därjagsjälvharvaritmed,densomkallasförSchäfertanz,enhistoriskdansmed16par. Det är en formationsdans. Egentligen rör det sig om lätt parvis jogging,därmanutförolikafigurer.MankankalladetförReigentanz.DetrörsigbaraomenendadanssomvisasvidSchäferlauf,enhyllningsdanstilldetnykröntakungaparet bestående av en Schäferkönig och en Schäferkönigin. Dessa harnyligenvunnitvarsittloppöverenstubbåkerefterveteskörden.Denutförsbar-fotaochär400steglång.Runtomkringfinnsåskådarläktaremedmycketpromi-nentabesökarefrånlandsregeringen.DetvarsåjagkomtillKalmarförresten.

68 UPPVÄXTENITYSKLAND

GenombegivenhetenmedSchäfertanzhängersignågrainvånareistadenåtenlek,därenförsvunnenvärldförankrasideraskroppar(seGustafsson2002:39).Dansenärbådeinkluderandeochexkluderande.GenomattdeltaiSchäfertanzvisardesomdeltarföråskådarnahurdetgårtill.Kunskapenvidarebefordrasfrånengenerationtillenannan.Viadeltagandetbekräftasidéer, värdenoch föreställningargenomkroppen.Det somkrävsär rutin(seBlehr2000:24-25).Rutinen får folk, enligtSelberg2002:21,genomattdansenåterupprepasregelbundet.Detharblivitenårligritualsomskapardelaktighetisamhälletskollektivaminnen.

DessutomuppförsenteatermedBartelpåBartolomeusdagenden24augustimeddentrogne fåraherden icentrum.Schäferlaufhar instiftats föratthedra”Bartel”.Detärenhistoriskfestfrån1400-taletochengillesfestförfåraherdarnai södra Tyskland och Schweiz. Deltagarna är bara invånare i Markgröningenmeden”sportig”bakgrund.Detärjobbigtattjogga20-25minuter.

ErikshemstadMarkgröningen.DärarrangerasårligenettevenemangsomkallasSchä-ferlaufsomlockarturisterfrånhelaTyskland,inklusiveåtervändaresomEriksomreserditförattdelta.Foto:Erik

ATTISCENSÄTTADETFÖRFLUTNA69

69

TorunnSelberg skriver i artikelnTradisjon,kulturarvogminnepolitik. ”Ifestdagar,festivaler,ogspelblirfortideniscenesatt.Ihistoriskespelblirfor-tidens hendelser dramatisert i skuespill som oppföres på stedet hvor ’dethendte’”(Selberg2002:23).

Hon anser att upplevelsen av forntiden blir central och att tolkningenav forntidens händelser äger rum genom deltagande och upplevelse (ibid2002:34),vilketErikberättarom.

Bådekollektivochindividuell identitetmobiliserasgenomutvaldamin-nen.HembygdsfestenbidrartillattMarkgröningenblirenplatsförkulturellidentifikation–enplatsattlängtatillbakatillförErikochandraMarkgrö-ningenboriförskingringen.

Erikknyter ihop sinHeimatmeddennyahemortenKalmargenomattsägaattdetvarpågrundavdeltagandetidanslagetiTysklandsomgjordeatthanförstanländehit.EfteratthabottpåÖlandentidmedsinfamilj,vistatsiSchweizenperiodförattbarnenskullelärasigtyska,flyttatfrånSchweiztillbakatillÖland,såharhanåtervänttillKalmarigen.Hansägersiginteviljabopermanent iMarkgröningen, fastänhanärdenav informanternasombådeuttrycktstarkastkänslorförsinHeimatsamtidigtsomhanläng-tadebortnärhanlevdedär.

PÅENASIDANMURENIDDR

”Heimatärettsåntkänslobetonatord”saMARIANNEnärvitaladesvid.Hennes iakttagelse stämmer. Det finns mycket känslor med i berättandetnärHeimatkommerpåtaloavsettvardetärochvemavinformanternasomberättar.

Honföddes”iAnklam,enlitenstadiMecklenburg-Vorpommernsomlig-geriöstraTyskland”någraårefterdetattdenTyskaDemokratiskaRepubli-kenbildades1949somensatellitstattillSovjet.Därigenomnationaliseradesproduktionenochettenpartistyreinrättadessomstöttadesavenstarksäker-hetstjänst.Mariannebeskriverdetidigabarndomsårenipositivaordalag.

M:-Ja,närjagväxteupp.Närjagvarlitensåtycktejagdetvarbra.Dethändehelatidennågonting.Detvarpositivt,mensenförstårdu,närjagbleväldresågickdetbakåtistället.

70 UPPVÄXTENITYSKLAND

B: Påvadsätt?M: -Ja,närjagvarlitensåuppfattadejagattmanbyggdemycket.Detfanns

mycketochköpapådentidendåva,mensenblevdetbarasämreochsämre, iställetför bättreochbättre.Vägarnablevsämre.Det lagadesinte.Detvarmyckethål.Husenblevsämre.Detblevingetunderhåll.Jagkommerihågattvihadeettbagerisomvarprivatnärjagvarliten,omhörnet.Jaggickochhandladefrallorvarjemorgon.Detvarväldigtbra,manfickalltidnågonlitenkakasombarndär.Detförsvann.

-Ja,alltsomvarprivatskullejuförstatligas.

HonärkritisktillsamhällsutvecklingeniDDRisinberättelse.Dengickbakåtiställetförframåt.Somettexempelpådennegativaförändringenbe-rättadehonomdetprivatabagerietsomfanns inärhetenavhemmetnärhonvarbarn.Honbrukadegåditochhandlabrödoch fickdåenkaka ibonus,vilketupphördenärdetblevkollektivägt.Honsadesiginteförordakommunismen,fastänhongickmedipartietavpragmatiskaskälnärhonlevdedär,somsåmångaandragjorde.HonharenambivalentinställningtillDDR.Detärhoninteensamom.ChristianvonKrockowanserattDDRvarenmedborgarstatmedettmotsägelsefulltpolitisktsystem.Dengrundadespåjämlikhetsamtidigtsomdetvarenöverhetsstatmedmonopolpåsanningochmakt,herraväldeochhierarki,ochdärigenomojämlikt(vonKrockow1991:245).Detvarocksåettnischsamhällemedenuppdelningavdetof-fentligaochprivata.Människorna levdeettprivatliv ihemmenochsedanengageradede sig ipartiet såmycket somkrävdesavdem(vonKrockow1991:243).UnderdeårsomMarianneboddeiDDRflyttadehontillolikaplatserberoendepåutbildningocharbete.1984söktehonanställningiBer-linochbörjadevidBergmanBohrskombinat.(Kombinatvarenkoncernlik-nandegruppavfolkägdaföretagiDDR,enligtMarianne).

DetheterABBBergmanBohridag.Detliggerpåöstrasidanprecisvidgrän-sendå.OchdetvarminsistaanhaltinnanjagkomtillSverigeochdåjobbadejagsomkranförare.

EnligtMariannekrävdesdetettspecialtillståndförattfåarbetapåföreta-get.Honsägeratthontroligtvisblevkontrolleradinnanhonfickdet.Före-

PÅENASIDANMURENIDDR71

tagettillverkadegasturbinertillkärnkraftverkeniSovjetunionen.Berlinmu-renvarpåtagligihennesdagligalivdå,såtillvidaattföretagetlågprecisvidmurenochgränsentillväst,menhonsägeratthonochhennesarbetskam-raterintepratadeomden.”Vibryddeossinteomden.Vijobbade”.Eftersomdesågdenkundededockinteignoreradenfullständigt.Dekanskeintesanågontingtillvarandra,meniderasmedvetandefannsenföreställningattfolketpåandrasidanmurenhadedetbättreänvaddesjälvahade.

UnderettavvårasamtaltänkteMariannetillbakapåhurhonresoneradenärhonboddeiÖstberlinomrelationernatillväst.Honsa:

Viskullehavelatresaditsomvisjälvaville.Myndigheternaiösthadeintebehövtvarasåhimlaräddaavsig.Omvihadefåttsehurdetvardärärdetintesäkertattvihadevelatstannadäriallafall.MurenkomtillförattläkarnaochdomintelligentaintevilleboiDDR.Detvardåligaförhållandenfördemdäriförhållandetillväst.Propagandaniöstsaattmurenkomtillförattvästvilleinvaderaöst.

AnnaFunderskriveribokenStasilandattdetvardenösttyskestatschefenWalterUlbrichtsomansågattÖsttysklandbehövdebyggaen”antifascistiskskyddsvall”motväst.Natten tilldentolfteaugusti1961 ladedenösttyskaarmén ut taggtråd längs gatorna mellan sektorerna. Den lät även posterautvaktposter.Närfolkvaknadeuppnästadaghadedeblivitavskurnafrånsläkten,arbeteochskolan(Funder2003:172).

De östtyska myndigheterna fann det nödvändigt att försvara sig mot”svindlareochparasiterochVästssvartabörshajar”.Prisernaiöstvarlägreändeiväst,mendetvarocksålönerna.Innanmurenfannsresoneradefolksomsåattvarförskalljagarbetaiöstnärjagkantjänamerpengariväst.Sådetogsigtillvästocherbjödsinarbetskraftdär,vilkenhadebehövtstillåter-uppbyggnadeniöst.PåvägenhemväxladedeinsinavästtyskaD-markmotösttyskamarkienkursetttillfem.Därtillbörjadetusentalspersonerflydenöstradelen.1961lämnadetvåtusenpersonerDDRvarjedagviaVästberlin(ibid2003:171-172).

SomMariannesägervardetintebaraarbetareutanvälutbildadepersonersomläkareochingenjörersomvaldeattgesigav.ThomasBrussigsomäruppväxtidetfornaDDRharbehandlatmurensbetydelseurettösttysktper-spektiviromanenPå den kortare sidan av Sonnenallé(2001).

72 UPPVÄXTENITYSKLAND

”Intehellerkundehanvänjasigviddendagligaförnedringensombestodivälkomnandehånskrattfrånutkikstornetpåvästsidannärhankomutfrånhuset–helaskolklasserskrek,vissladeochropade.’Kolla,enäktaösttysk’,eller’Dudär,vinka,vinkasåvikantaenbildavdej!’Menalladessaegen-domlighetervaringentingmotvadsomhändenärhansförstakärleksbrevmedvindenfördesinpådödssträckanvidBerlinmurenochblevliggandedär–innanhanhadelästdet”(Brussig2001:8).

Murenvaretthinderförmänniskornasomboddepåvarsinsidaavgrän-senattobehindratträffavarandra.Vissafamiljersplittradesavden.DetfinnsexempelpåattföräldrarnakundeboivästochbarneniöstellertvärtomenligtHolm,1969:189-190ochFunder,2003:203-231.Det förekomocksåattfolkfråndenöstrasidantogsigtilldenvästraochsedanåtervändetillöstigen(seHolm1969:162-164).

DetfigureradenågrauttryckiDDR;”detgylleneväst”och”paradisetiöst”,sombeskriverhurmänniskoriöstkategoriseradetillvaron.Detförstatolkarjagsomdrömmenomenbättre tillvaro ivästochdetsenareattdet trotsallt fanns en viss trygghet för befolkningen i DDR. Det fanns inte någonarbetslöshetdär.Detgickocksåattvistasuteinattlivet,utanattnågontinghände.Brottslighetenvarlåg.Läkarvårdenvargratis,liksomtandläkarvår-den.EnligtMariannehadearbetarnadetförhållandevisbrapådenösttyskaarbetsmarknaden.

Honuttryckerdockintenågonostalgi19närhontänkertillbakapåtideniDDR,mendetinnebärinteatthonvilleklippaavkontaktenmedsinaan-hörigasomboddekvar,medanmurenfortfarandefannsochhonficktill-stånd,eftermycketomochmen,attflyttatillSverige.DefornamakthavarnaiDDRvarrigidaiförhållandettilldemsomlämnatlandet.DetvarsvårtförmänniskoriDDRatttasigutdärifrån,mendetvarännumerbyråkratisktkrångelfördensomboddepådenvästrasidanmurenattfåinresetillståndförattresatillbakaochhälsapåanhöriga.

EttexempelpådettaförhållandeärdåmedlemmariMariannesfamiljför-söktefåtillståndattbesökahenneiSverigeochDDRintevillelåtademåka.Marianne skrev ett brev till den dåvarande svenske statsministern IngvarCarlsson.HanskullefåbesökavdenösttyskeregeringschefenErichHoneck-

PÅENASIDANMURENIDDR 73

er.StatsministernhadedåmöjlighetatttauppfråganmedHonecker.Resul-tatetblevattföräldrarnaficktillståndatthälsapåhenneenitaget.RiskenförattdeskullebegärauppehållstillståndochstannaiSverigebedömdessomstoromdekomtillsammans.DetblevengisslansituationomenvarkvariDDR.

NärTysklandåterförenadeseftermurensfall1989underlättadesresandetmellanländerna.MariannekundeåkahemnärhonvilleochfamiljeniDDRfickmöjligheteratthälsapåhennehärnärdekunde.Numerareserhonre-gelbundetochhälsarpåsinasyskon.BefolkningenidetfornaDDRhardetsvårtidagidetenadeTyskland,enligtMarianne.Mångaärarbetslösaochle-verpåexistensminimum.Defårgåtillsocialenförattfåbidragtillsittuppe-hälle.Flerahargåttipersonligkonkurs,dådefickmöjlighetattlånapengarochsedanintekundebetalatillbakadem.Mångaharbegåttsjälvmord.

Hennes syster fick ett löfte att arbeta inom kommunen, under DDR-ti-den,motatthonundertecknadeenskriftlighandlingdärhonbrötkontak-tenmedMarianne.Detvägrade systerngöra.Hon fickdåett arbete somstäderskaiensimhall.Detarbetethadehonkvartillsförnågraårsedan,dåhonblevarbetslös.TrotsalltsägerMarianneatthennessysterserpositivtpåframtiden.Honhoppaspåattfåettarbete,ävenomdetverkaromöjligt.Systernkantyckaattvissa företeelservarbättre förr iÖsttyskland,dådetfannsarbete,menhonlängtarintetillbakatilldetpolitiskasystemet.

MarianneanserattdethargåttbästfördemsomarbetadeinompartietiÖsttysklandeftermurensfall.Dehadeinsynialltdåochvisstehurdeskulleplaneraförframtiden.HontyckerattdegamlastrukturernaidetfornaDDRfinnskvaridetnuvarandeTysklandfastinyregi.FunderskriveriStasiland20attdettaförhållandeävengällerföredettaStasimän.Fleraavdemharhit-tatarbeteinomförsäkringsbranschen,telefonförsäljningochmäklarfirmor,d.v.s.affärsverksamhetersomintefannsunderDDR-tiden.Stasifolketut-bildades i att övertala människor att göra saker som inte låg i deras egetintresseochdethardehaftnyttaavsenare(Funder2003:201).FunderanserattdetfinnsettuttryckidagensTyskland’MauerimKopf ’(murenihuvu-det).DetinnebärattmurenochvaddenstodförfinnskvarimedvetandetbådehosoffrenförStasisverksamhetochStasifolketsjälva.Deförrafruktarattdenskallkommatillbakaochdeandrahoppaspådessåterkomst(Funder

74 UPPVÄXTENITYSKLAND

2003:231). I Mariannes fall fungerade den kommunistiska diskursen somenpushfaktorbortfråndetfornaDDR,trotsatthonvarpartimedlemochfunktionär,medanfamilj,släktochvännerharutgjortenpullfaktorochettskälattresaditochhälsapådem.

OMSORGSPERSONERNASOMFÖREBILDER

Iuppdelningenmellanprivatochallmänplats(Barker2000)tillhörhemmetdenprivatasfären,därobetaltarbeteägerrumsommestadelsutförsavkvin-nor,d.v.s.hemmafruar(Hausfrauen).IhemmetvistasolikamänniskorsomAnthony Giddens benämner ”omsorgspersoner” (1997:51). Peter BergerochThomasLuckmannkallardem”significantothers”(betydelsefullaan-dra)(Berger&Luckmann1966:87ff,Möller2003:30).Omsorgspersonernaharhaftbetydelseförinformanternaunderderasuppväxttidochbidragittillformandetavderasidentiteter.Omsorgspersonernakanutgörasavföräld-rar, syskon, far-ochmorföräldrarellerandranära släktingar sombarnenärstarktemotionelltbundnatilloch identifierarsigmed. Identifieringenbidrartillattbarnenövertarderasideal,normer,värderingarochattitydersomingåriomsorgspersonernashabitus(trosföreställningar),utifrånvilkabarnensedanbyggerenegenidentitet(Berger&Luckmann1966:87ff,Möl-ler2003:30).

Omsorgspersonernafungerarsombarnensförebilder.Giddenshävdarattdegerbarnenentrygghetunderuppväxttidenvilketärgrundenibarnensidentitet(Giddens1997:50).Detärväsentligtettbarnkankännagrundläg-gande tillit till en/flera omsorgspersoner tidigt i livet så att han eller honlärsigkännatrygghetisigsjälvochfåenskyddshinna(protectivecocoon)somfinnsruntbarnetnärdetkommerikontaktmedverkligheten.Isyfteattbarnetskallkunnaklaraavatthanteralivetochdehändelserdetråkarutför(Giddens1997:11,50). KarinJohannissonanseratthemmet(över-satt till informanternasvärld:Heimat)bådeutgörenmikrokulturochetttrygghetsprojekt (Johannisson 2001:32, Douglas 1991:287-307). MarianneHorsdal skriver att det känns tryggt och enkelt att vara tillsammans medmänniskorsomkänneren,ochsomdelarensvärderingar,eftersommanharberättelsernaochderasvärdeorienteringargemensamt,mengenommän-niskorsmötenmedvärldenändrasbådevärldenochmänniskorna(Horsdal1999:78-79).

OMSORGSPERSONERNASOMFÖREBILDER75

InformanternasHeimatiTysklandärintesomden/devarnärdelevdedärpågrundavattdeharflyttatdärifrånochutvecklingenhargåttvidare.Om-sorgspersonernasomfannsibarndomenkanskeintelängrelever,menbådeHeimatochförebildernaochtraderingenavhabitusfinnskvariinforman-ternasminnen. Ideras tankaromdet förflutnaärdetminnetavhemmetsomärkärnanihemlängtanskänslor(Johannisson2001:34).Informanternablickartillbakainutidpåendåtidsomärborta.

GöranMöllerdiskuteraromsorgspersonernasbetydelseförettbarniMo-ralens nycklar(2003).Trotsattomsorgspersonernakanvaradödaförbarnenen sorts inre dialog med sina förebilder så länge de lever. Informanternautgåridialogernafrånvadomsorgspersonernaförväntar/harförväntatsigavdem,irelationtillvilketsortslivdeleverochvilkaidealdehar.Informan-ternakanocksåprotesteramotdekravsomställtspådemavomsorgsper-sonernaidennainredialoglikagärnasomdekanhauppgörelsermedom-sorgspersonernaochidealen(Möller2003:31-32),vilketkommerattframgåavberättandet.

Deäldreinformanternasomärföddamellan1920-och1940-taleninlederberättandet i detta avsnitt. De har levt på någon eller några platser i denciviladelenavdetnazityskasamhället,idetsomhistorikernPeterArons-sonkallarhorisontellafamiljestrukturerbeståendeavmostrar,fastrar,kusi-nerochsysslingarsamtvertikalamedmor-ochfarföräldrarsamtföräldrar(Aronsson2001:29).DärefterföljerdeyngreinformanternasberättelseromsinaförebilderunderuppväxteniTysklandefterkriget.

GERThadefleraomsorgspersonerisinomedelbaranärhetsomgavho-nomtrygghetnärhanväxteupp.Enavdemvarhansmormor.

Minmormorvarmycketreligiös(ochkunderepeteravadprästenhadesagtvidolikatillfällen).Någongångkolladejaguppdet,detstämde,(prästenhadeallasinapredikningariettkartotek).Dessutomvarhon”enklokgumma”.Honkundehelasårsomingenläkarekundeläkaochbotadesjukadjur.Honvilleattjagskulletaöverefterhenne,menhondoginnanjagkundekommatillhennesdödsbäddochhontoghemlighetenmedsigigraven.

76 UPPVÄXTENITYSKLAND

Hanuttryckerenbeundranförhenne.Honvarreligiösochgickikyrkanochdetgjordehanockså.Honvarentrovärdigkällaförinformationsomhanlitadepå.Honvarverksamsombotareochhelademänniskorsochdjurskrämpor.Detfannsenhumanistisktonihennessynpåomvärldenochiför-sökenatthjälpaandra.Honbesattdygdersomempatiochmedkänsla.

”Förattviskallkunnatillägnaossdygderbehöverviförebildersomsjälvatillägnatsigochutövardygderna,ochsomviivårturförsökerefterlikna”(Aronsson2001:28).

VidsidanavmormodernhadeGertenmorbrorsomhetteMartin.HanfungeradeocksåsomförebildförGertnärhanvarbarn.Morbrodernvarenstorochstarksmed.

OMSORGSPERSONERNASOMFÖREBILDER77

GertsmorbrorMartinvarenavdepersonersomfungeradesomförebilder förGertunderbarn-ochuppväxttideniTyskland.PåbildenserdetutsomomGerthållerensläggamedbådasinhänder.Hanförsökteefterliknasinmorbrorsåmyckethankunde.Ur:Gertsalbum

Närjagvar5-6årvisadehanmighurmangjordeenspik.Engångvillejaglyfta storsläggan och jag kunde inte, då sa han: - Du måste äta ett kilo salt,sedankandudet. Jaggick tillköket, togen tallrik fullmed saltochbörjadeäta.Tackochlovkomminmormorochsågvadjaghadeförmig.Hongavmigmycketvattenattdrickaochsedanfickjagstickafingretihalsenochkräkas.MorbrorMartinhadejusagtattjagskulleätaettkilosalt,sedanskullejagkunnalyftastorsläggan.

Gerttogsinmorbrorpåordenochbörjadeätasalt.HanutgickfrånattdetsomMartinsavarsant,eftersomdennevarhansförebildochsomsådanför-väntadesatthantaladesanning.GertsmormorficksevadGertgjordeochhindradehonomfrånattfåisigsaltet.HonförklaradevadmorbrorMartinegentligenmenade.

Gertdemonstrerarhärbarnetsberoendeavvuxnaochdentillitsomhanhadetillsina”hjältar”idettafallhansmorbrorochmormor.Gertförstodinteatthansmorbroranvändeenmetafor.Genomanvändandetavdenvi-sadeMartinattdetfannsskillnadermellanGertochhonom.MartinvarenfullvuxenyrkesutbildadmanmedanGertvarbarn.DetskulledröjamångaårinnanGerthadevuxituppochskaffatsigdenstyrkansomMartinhade.Sådanttartid.Detvarandemeningenmedintagandetavsalt.Detärinteenssäkertattdehadesammafysiskaförutsättningarförattblilikastarka.

Vidanvändandetavmetaforerkanfenomenkarakteriserasitermeravlik-heterellerskillnad(Johansson2005:65).DetsomGertbetonadeiberättan-detvarskillnadenistyrkaochåldermellanGertochhansmorbrorsomGerttroddehankundeöverbryggasnabbtgenomattätasalt.

HELGAhadeen”idol”närhonväxteuppitrakternakringBerlinunderandravärldskriget.Detvarhennesenamoster.HushålletbestodavkvinnorochsamtligaavdemvarHelgasomsorgspersoner,mendenenamosternsagerandevärderadeshögtavHelga.Honföddesår1924ochvar12åräldreänHelga.

-Ja(skratt),manharjualltid,ellerjaghadeenidolochdetvarminenamos-ter.Förhonbodde juockså ihusetochhonvarKindergärtnerin.Och iochmedattjaghadeallasyskonundermig,såvisstejagjuprecisvadmangörmed

78 UPPVÄXTENITYSKLAND

OMSORGSPERSONERNASOMFÖREBILDER79

MosterFriedelingickidetmatriarkatsomfannsruntHelgaframföralltefterdetattHelgasmammatogsinabarnochflyttadefrånStrassburgtillBerlin.MosternvarHelgas”idol”.HonbidrogtillattskapatrygghethosHelga.Ur:Helgasalbum

barn.Hurmanskallhandskasmeddom,(eftersomjagsåghurhongjorde).Jagtyckteatthonkundedetsåbra.Honkundesyochhonkundesjungaochhonkundealltmöjligt.Och jagtyckteattdetsomhonkan,detkan jagvälockså(skratt).Såjagsöktemigtilldenhärutbildningenochharinteångratdetallt-så.

Helgablev inspireradavmosternssättattvaraochhurhonhandskadesmedHelgaochhennessyskon,följdenblevattHelgautbildadesigtillsam-mayrke sommostern somvar förskolelärare.Honresonerade somsåattommosternkundesåkundehonockså.DettaärenindikationpåhurpassviktigHelgasförebildvarförHelgasfortsattalivochtraderingenavhabitusfrånengenerationtillenannan(seBourdieu1992),d.v.s.denormer,attity-der,värderingarsommosternhadegjordeHelgatillsina(Aronsson2001:30,Möller2003:16,30-31).Honharinteångratdetbesluthonfattadedåattbliförskolelärare.

BIRGITTAharocksåhaftfleraomsorgspersonerisittliv.Närhonvarrik-tigtlitenochboddeiöstradelenavTysklandupplevdehonsighaenviktigrelationtillsinmorfar.

Jagvarhansförstabarnbarnochstodhonommycketnäraochjagsörjdeho-nomdjupt,trotsatthansdödintebekräftadesförränfleraårsenare.Hantillhör-deVolkssturm21,d.v.s.desnabbtsammanrafsadegubbarnaoch15-åringarnasomskulleräddavadsomräddaskundeavdetstolta1000-årigariket22ochhanstupadepåsinpostnärhanförsökteräddasittlillatryckeri.

Inteensundertonårenville jagtropåatthanverkligenvarborta.Förmigvarhanundermycketlångtiddenendesomnågonsinbryttsigommig,somuppmuntratmigochsomvelatmigvälochjagdrömdeständigtomatthanhadekunnaträddaspånågotmirakulöstsättochsomäntligenletaträttpåmigochnuvillehjälpamig.Hanhadesettmig,bekräftatmig,insettattjagvarenegenindividochinteetttingsomskulle”tuktas”.Erfarenhetersomdetskulledröjamånga,mångaårinnanjagåterskullefåkännapå.

Birgittaharskickatennedtecknadbiografitillmig.Detinnebäratthon,precissomGertgjordeisinskriftligabiografi,hartänktöverhurhonskallformulerasig,vadhonskallskrivaom,hurhonvillpresenterasigsjälv,vad

80 UPPVÄXTENITYSKLAND

honskalltamedochinte,innanhonskickadeivägdethonskrev.Bildenhongeravmorfadernärprotagonistensomförsvaradesitttryckerimotantago-nisterna,desovjetryskasoldaterna.Honärironisknärhonskriveratthanförsökte”räddadetsomräddaskundeavdet1000-årigariket”.Morfadernvarenavdecivilapersonersompågrundavsinhögaålderintekalladesinsomsoldatidennazityskareguljäraarmén,mensomändårekryteradestillVolkssturm.

Eftersomdet tog tid innanhon fickbekräftatatthanverkligenvardödhoppadeshoninnerligtatthanhaderäddats.Jagtolkardetsomattdåhonbeskriveratthonhoppadesatthanlevde,såberättarhonsamtidigtatthonharfåtttrygghetunderdetidigalevnadsårenavsinaomsorgspersoner.Tryg-ghetenfungeradesomenemotionellvaccinationmotexistentiellångest,en-ligtGiddensteorier.Hananserattdetärviktigtförettbarnattfåtrygghetunder barndomen för att det senare i livet skall veta hur det skall kunnahanterasvårigheter(Giddens1997:52).

Närhonframförattmorfadernhadesettochbekräftathennepekarhonpåtvåviktigapunkteriförmedlingenavdygder.Morfaderngavhennekär-lekvilketMölleranserärenförutsättningförattBirgittasenareilivetsjälvskullekunnageutloppförkänslorsomömhet,empatiochkärlek.Harenpersonintefåttupplevavaddetinnebärattkännasiguppskattadsombarnblirdetsvårtförpersonenifrågaattgekärleknärhonblirvuxen(Möller2003:37-38).NärBirgittasenarelevdeiSverigehadehontvåmostrarsomvarviktigaihennesliv.DenenaboddeiSverigeochdenandraiKanada.

Densvenskamosternhjälptemigoftanärjagkompåkantmedminaföräld-rarunderpuberteten.Jagupplevdeoftahenne(minmor)sommycketorättvisochatthonföredrogminsysterframförossbådaäldre(barn).Vidnågottillfällesahonatthonintekundehasammakänslorförosssomförminsyster,eftersomhonintehaftosshelatidenmedanvivarsmå.Dettogmigmyckethårtochjagförstoddetinte,menjagsågdetjuurettbarnssynvinkel.

Birgittaupplevde,närhonvaripuberteten,attrelationernatillföräldrarnavarmindregoda.Detkompenseradesavatthonhadeenmostersomhonkunde vända sig till med sina bekymmer. Birgittas berättelse accentuerarviktenavattettbarnochenungmänniskaharfungerandeomsorgsperso-

OMSORGSPERSONERNASOMFÖREBILDER81

nerruntsigsomstödpåvägenunderlivet.Detärintealltidtillräckligtmedföräldrarna.Birgittaberättaratthon tog illavid sigdåhennesmor saatthonintehadesammakänslorförBirgittaochhennesbrorsomhonhadeförderasyngresysterberoendepåattdevaritskildaåtunderkriget.

Gert,HelgaochBirgittaharisittberättanderedogjortförvilkaomsorgs-personer som fungerade som positiva förebilder för dem under uppväxt-tideniNazityskland,dåkrigvarendelavvardagen.Birgittaharantyttatthonpåverkadesstarktavhändelserianslutningtilldensovjetryskainvasio-nenavTysklanddåmorfaderndog,medanhanförsökteskyddasitttryckeri.Honsvävadelängeiosäkerhethuruvidahanvardödellerej.

Deyngreinformanternasomärföddaefter1945harhaftsinbarndoms-ochuppväxttidantingenidetfornaVästtysklandellerDDR.Devarocksåomgivnaavomsorgspersonersomvarviktigaförutvecklandetavderas”jag”.Deupplevdeinteandravärldskrigetpersonligen,mendeharändåpåolikasätterfaritföljdenavdet.

MARIANNEväxteuppidetfornaDDRsomvarkommunistiskttillsittstyre,vilket innebarbådeför-ochnackdelarförhenne.Honberättadeatthennesföräldrarharvaritviktigaihennesliv.

-Ja,domharjubetyttväldigt,väldigtmycket,specielltminpappa.Hanvaregentligenminidolommansägerså.Hanharalltidvaritminidol.

Innanhennesfargiftesigvarhansoldatidennazityskaarménochtjänst-gjordepåöstfronten.Hanblevtillfångatagenavsovjetryskatrupperochsattikrigsfångeläger i treår.Detbidrog,enligtMarianne, tillatthandärefter”ficknogavryssar”.DennainställningimplementeradespåMarianne.Honengageradesiginteikommunistpartietförränhonblevensamståendemortillenson.Honboddedåienkällare,ienlitenomodernlägenhet.Honficklöfteomenbättrebostadunderförutsättningatthongickmedipartietochblevfunktionär,vilkethongjorde.Hennesuppgiftvarattvärvaungdomartillpartietvarjedagefterarbetetsslut.

Den insideskunskap som hon fick om det som hon kallar ”Kommunis-mus”och”Marxismus”gjordehennekritisktillmångaföreteelseridetöst-tyskasamhället,mendetgälldeattintetalahögtomdetsomhontänkte,för

82 UPPVÄXTENITYSKLAND

atthoninteskullebliangivenförStasi.Mariannesföräldrargiftesigtreårefterdetatthonföddes,detvillsäga1954.HennesfarflyttademotvilligttillDDR.DenbidragandeorsakentordehavaritMariannesmor.

Såsenboddehanhemmahosossdå.Viboddebådeminmormorochmor-farochminmammaochpappaochjagtillsammans.Hanvillejuhelstvarapåandrasidanförhanhadejuvaritpådensidanochhan,jaochsenvardetjudetproblemetatt,detvarjunästantvångförhonomattgåmedipartiet(kommu-nistpartiet).

Denutvidgadefamiljendeladepåentrerumslägenhet.Mariannesägerattpappan”helstvillevarapåandrasidan”,d.v.s.iVästtyskland.Föräldrarnahadeupplevtnazismenunder1930-och40-talensamtandravärldskrigetmeddenintensivapropagandasomfördesblandannatmotkommunismen.Han hade även varit soldat i den nazityska armén och suttit i fångläger iSovjetunionen.Hangjordejämförelsermellanvissaföreteelseridetnazity-skasystemetmeddetkommunistiskaiDDRochfannlikheter,såsommel-lanHitlerjugendochungpionjärernasamtGestapoochStasi.Påsättochviskännetecknadesdetösttyska samhället aven liknandedubbelhet somdetnazityska(seFraenkel1984,vonKrockow1991,Haffner2000/2002).Attgåfrånentotalitärstattillenannanhadeettprisochhantvingadesmerellermindreinikommunistpartiet,enligtMarianne,dåhanflyttade.

Närhanvarledigfrånsittarbetevidjärnvägensommartidtoghanmedfamiljenpåturermedmotorcykelnsomhadesidovagn.Hansfrusattbakomhonom,medanMariannesattisidovagnenmedbrodernisittknä.Deresteofta till ön Usedom, vid Östersjökusten 45 km från Anklam för att bada.Dessa turer utgör positiva minnen som Marianne har från barndomen iDDR.Deskiljersigfråndeerfarenheterhongjordesenareilivet.EnligtMa-rianne,vardetentrygghetförhenneattväxauppidenutvidgadefamiljenbeståendeavföräldrarochmorfar.HonminnsintesinmormorsomdognärMariannevarbarn,menmorfadernvarenviktigomsorgsperson.

Hanvarmöbelsnickaresedantidigareochhadesnickerietpågårdenkommerjagihåg.Vihadehönsochenträdgårdbakomhyreshusetdärvibodde.Menhangjordeväldigtmycketmedmig,förjagbehövdealdriggåinågotdagis.Jagvarväldigtmyckethemma.Hanvisademycketmeddjurochlivetute.

OMSORGSPERSONERNASOMFÖREBILDER83

Dåföräldrarnaförvärvsarbetadevardetmorfadernsomsågtillsittbarn-barn.MartinEisemannochJörgRichterskriveriartikelnBarnuppfostraniSverigeochTysklandibokenFörtyskningen av Sverige (1993)omett in-strumentkallatEMBU-formuläret(EgnaMinnenBeträffandeUppfostran)somutvecklatsiUmeåförattmätanationella/kulturellaskillnaderibarn-uppfostran. Idendeltog250 tyskaoch svenskaprobander (personer somunderkastasprov)rörandedenfostransomägderumundersent1960-taloch1970-tal.AvdenframgårattdetfannsskillnadermellanDDRochFör-bundsrepubliken.IVästtysklandvardetfadernsomförvärvsarbetademed-andetiDDRförväntadesattbådaföräldrarnaskullebidratillförsörjningenavfamiljen,vilketfickföljderifamiljelivet(1993:38-39).

Eftersom morfadern var hemma och tog hand om sitt barnbarn bidroghan till skapandetav trygghethosMariannenärhonväxteupp. Dåhonintegickpådagismottoghonintehellerkommunisternasförsöktillpolitiskpåverkaniungaår,påsammasättsomhennessongjordedåhanvarbarnochgickpådagis,medanhonarbetade.Kommunisternaförsökteöverförainnehållet i sindiskurs tillbarnenpå liknandesätt somnazisternagjordevia skolan. Enligt Charlotte Linde kallas sådana tillvägagångssätt narrativinduktion.Detärenprocessgenomvilkenmänniskortartillsigenexiste-randeberättelsesamlingsomsinegen.Attminnasnågotmaninteharupp-levtsjälvblirennyckeltilltillägnandeavidentitet(Linde2001:613).

DetpolitiskasystemetiDDRanvändepropaganda,kontroll,övervakningochstraffavsinbefolkning.FörfattarenochjournalistenAnnaFunderbe-sökteMyndighetenförStasiarkivetiNürnberg,dåhonlevdeocharbetadeiTyskland,där”pusslarna”ägnarsigåtattsättaihopdokumentsomStasiför-sökteförstöra,menintehannmed.Enavdeanställdaberättadeförhenneatt”Daghemmenfanns,(…)eftersomde(kommunisterna)redanfråntidigål-dervilleuppfostrabarnentillattvaralojalamotstaten”(Funder2003:263).

Marianneficktadelavmorfadernssynpåtillvaronistället.Denutgjordeen motberättelse till kommunismen. Innehållet i den kommunistiska dis-kursen fickhon tadel avnärhonbörjade skolanoch somvuxendåhonskulleskolasinipartietochblifunktionär.Ihennesmedvetandefannsdockmotbilden kvar som morfadern och föräldrarna hade försett henne med.Honbeskriversigsomenmycketrealistiskperson.Honvarinteblindför

84 UPPVÄXTENITYSKLAND

deföreteelseridetösttyskasamhälletsomhonansågvarmindrebra,menhonhölltyst,medanhonvarkvardär,förattinteskadafamiljen.Honvarinteensamomdenstrategin.MyndigheternaiDDRtvingadebefolkningenatt intapositioner;antingensamarbetadedeellerbetraktadessomstatensfiender.MedtankepådetutbyggdaangiverisystemettolkarjagdetsomattförhållandetmellanmaktenochfolketbyggdepåmisstrofråndestyrandessidapåliknandesättsomiNazityskland.

ERIKhadesinuppväxttidiVästtysklandpå1950-taletochbörjanav1960-talet.Denkännetecknadesavbristenpåfleraomsorgspersoner.Nästanhelahans mors familj dog under de allierades bombningar av Tyskland. Hansägerintenärdetskedde,menenligtNicholasStargardtblevStuttgartprak-tiskttagetförstörtieneldstormden12september1944.Dendödade1000personer(Stargardt2005:265).

Menjagkanintedirektsägaomjaghadenågon.Minfarfardogunderkrigetockså.Hanhadecancertrorjag.Minfarmordog-56,dåvarjagbara6årgam-mal.Såjaghadeegentligenbaraminaföräldrar.

Detresulteradeiattföräldrarnablevviktigasom”significantothers”(Ge-orgeMeadutanårtalciteradiMöller2003:30).Bådavaremellertidenga-geradeidetföretagsomdedrev,ettträdgårdsmästeri,varfördeintehademyckettidövertillErikochhanssyskonnärdevarbarn.Erikficklärasigklaraavvissagöromåltidigtilivetpåegenhand.

E: Närjagvar4-5årkundejagfåuppdragetattköpamigettparbyxoristanochdågickjagtillenaffärochtogframnågrabyxorochkansketoghemdomochvisadehemmaochsenfickjagköpa.

B. Domvisadeförtroendefördigtidigtdå?E: -Ja,jagköpteskorochjagköptetypallting,egentligendomhadesålite

tidva.Domhannintemed.Viuppfostradesinteavminaföräldrarvihadebarnflicka.

Denjag-bildsomErikgeravsigsjälvärentryggpojkesomgavsigutpåegenhandföratthandlapåortendärhanbodde.Hansföräldrarochiviss

OMSORGSPERSONERNASOMFÖREBILDER85

månbarnflickahadebidragittillattskapatillithoshonomsåsomGiddensdefinierardet(1997:50),fastänföräldrarnaintehadesåmyckettidattägnasigåthonomochbarnflickansuppgiftintevarattfostra,utanattpassahonom.

Förattvågalåtahonomhandlasjälvtolkarjagdetsomattdeförlitadesigpåattomgivningenvartillräckligtsäkersamtatthanvarkapabelattklaraavdet.

E: Jagtycktevälintesåmycketomattvihadeträdgårdsmästeriochattvivarbundnapådetvisetattviodladegrönsakerdåändaframtillmit-tenav-60taletochmyckettungaarbeten.Ochiochmedattbarnenengageradessåhademanaldrigenfristund,ochdetvarpåfrestande.

B: Ochdomjobbademycketföräldrarna?E: -Ja,domfickjujobbatillsentomnätternaförattförberedadåvarorna

somskulledåsäljasiStuttgartdagendärpå,påmorgonen,utepåauk-tionredanvid,ellerpåstormarknadenvi3-4tiden,sååktedomiväg3dagariveckan.

Hansaknadeupplevelsenavattgörasakertillsammansmedsinaföräldrarochattvaraledigfrånarbetet.Hantalarombundenhettillföretaget.Ävenomföräldrarnakanskehadevelatkundedeintelämnaträdgårdsmästeriethursomhelst.Dearbetademedvarorsomsnabbtskulleavsättaspåmark-naden,annarsblevdeförstörda.EnligtErikkännetecknadeshansuppväxtavhårtarbetebådefrånföräldrarnassidaochhansegen.Detförutsattesatthanskullevaradembehjälplig.

MAGDALENAväxteocksåuppisödraVästtyskland,mennågotsenareänErik,på1960-och70-talen.Hennesbarndomstidharocksåkänneteck-natsavbristenpåandraomsorgspersoneränföräldrarna.

Detfannsingasläktingaregentligen.Detvillsägafarmorhonbodde20milifrånochminmorär faktiskt föddigamlaÖsttyskland,d.v.s.minmormorboddeiÖsttyskland,menhondog69.

20milärinteettlångtavståndrentgeografiskt.Dettarnågratimmarmedbilattfärdasdensträckan,menhontalarintemerombesökenhossinfar-mor,vilketjagtolkarsomattdeintevarvanligtförekommande.

86 UPPVÄXTENITYSKLAND

Hennes mormor bodde i DDR. Det var ett annat land fast befolkning-en talade tyska även där. Magdalena ansåg att det var ett ologiskt för-hållande att passera en gräns och uppleva samma språk på båda sidorgränsen och att familjen var delad på grund av gränsen. När hon res-te till DDR med familjen bevittnade hon även byte av politisk diskurs.

DetärföräldrarnasomharutgjortMagdalenasnärmasteomsorgsperso-ner.Deharalltidfunnitstillhandsförhenne.Hennesfartjänstgjordeidennazityskaarménunderkriget,liksomMariannesochEriksfargjorde.

Domträffadesunderkriget,dånärminfarvarsoldat.Äh,jagtrordomträffa-des–44.Ochsenkomminfartrorjagifångenskap,mendetberättarhanaldrignågontingom.Jagharaldrigfrågatheller.Jagvetinte.Äh,ochdomgiftesigdåefter.Hanvarjutvungenattskaffaenutbildningdåefterkriget.Hanvarju

OMSORGSPERSONERNASOMFÖREBILDER87

EriksföräldrahemiMarkgröningen,därhanväxteupppå1950-och60-talen.Föräld-rarnadrevenhandelsträdgård,vilketinnebarattdefickarbetahårtförattfåverksam-hetenattgåihop.ÄvenErikfickställauppochhjälpatill.Foto:Erik

18årnärdetbörjade,-38.Hanhannvälblifärdigmedskolanochsenblevhansoldatellerochhangickjudåenutbildningtilllärareochsennärhanvarfärdigsågiftedomsig–50.

MariannesochMagdalenasfäderkomiryskfångenskapisambandmedkriget,medanEriksfarvarfranskkrigsfånge.Denförtegenhetomvadfä-dernaharupplevtunderkrigetochifångenskapen,somMagdalenataladeom,förekomäveniMariannesochEriksberättande.

Varfördetärsåsägerinteinformanterna. Detkanhandlaomvåldsamtobehagligakänslor,därpersonensomharerfaritdemgärnavillattupple-velsen försvinner så snabbt som möjligt, därför kan det tyckas egendom-ligtmasochistisktattsådanaupplevelserlikvälgångpågångträngersiginimänniskorsuppmärksamhetsfält.

Detfinnsettbehov,enligtMarianneHorsdal,attkunnadelasärskildahän-delsermedandra.Närnågonkandelaenchockerandeupplevelsemedan-dragenomattberättaomdetbetyderdet–utöverattpersonenfårhjälpmedprocessenattfinnaennymeningskonfiguration,somkanförainettsam-manhangidenförvirradevärldsbilden–attdetskräckinjagandeblirendelavengemensamvärld(Horsdal1999:67-68,egenöversättning).Föräldrarnavilleintealltidsläppainsinabarnidennavärld.Devilleintebelastademmeddetförflutna.Anledningenkanhahaftmedskam-ochskuldkänslorattgöra.StargardtskriveriWitnesses of war.

”Detvarmångaämnensomtyskafamiljerundvekatttalaomefterkriget.BarnenhadepåverkatsavTredjeRiketochdemänochkvinnorsomburitswastikanvilleintetalaomdetförflutna”(Ibid2005:5,egenöversättning).

Detkanocksåhafunnitsenstorkrigströtthetochledaifrågaomalltsomhettenazismhosmångatyskarefterkrigetsslut.Dehadeblivitlurade.Tysk-landvanninteandravärldskriget.Detblevingettyskttusenårigtrikesomnazisterna utlovade. Istället ockuperades Tyskland av sovjetryska truppersomrepresenteradedenskräckinjagandekommunismenochavdeallieradesomstodförenannanvärldsbild.

HosdeinformantersomAlbertLehmannharintervjuatupptogminnenfrånkrigsfångenskapenenstordelavberättandet(Lehmann1983:146-162).Vilkaminnendetyskasoldaternabarpåberorpåvilkadevarsompersoner,

88 UPPVÄXTENITYSKLAND

vemsomtogdemsomkrigsfångarochvartdekom.Sovjetunionensläpptetyskakrigsfångarmellan1947och1953enligtStargardt,2005:339.Detyskasoldatersomvarfångarilägrendärlängtadehem.Detfinnsåandrasidanexempelpåtyskakrigsfångarsomtogsavengelsmännenochsomfrivilligtstannadeifångenskaplängreändebehövde(Lehmann1983:15).

Mångatyskarvilletroligtvislämnadetgamlabakomsigochbörjaompånyttefternazismensfall.

IBerlin slutstriden 1945 skriverAnthonyBeevorattdetfannssåkalladeTrümmerfrauen”ruinkvinnor”,somröjdemedfrenesiblandruinernaochtogvarapå tegelstenar.Dedoldesin förtvivlan idethårda fysiskaarbetetsomgavdemtidattreflekterabådeöverderasegensituationochdensomTysklandbefannsigi(ibid2004:465).

Desovjetryskasoldaternavarförvånadeöverden”foglighetochdisciplin”sområddeblanddet tyska folketvid invasionen.Ryssarnahade förväntatsigettvildsintpartisankrigpåsammasättsomdesjälvahadegjortunderdennazityskaoffensivenmotSovjetunionen.EnavTjujkovsstabsofficera-reansågattdetfannsen”medföddrespektföröverheten”iTyskland(ibid2004:464).Detskullehavaritettskältillattcivilbefolkningenintebråkademera.Andraskälkanhavaritattdevaruppgivnaochkrigströtta.

NärkrigetvarslutvarMagdalenas far25årgammal.Hanutbildadesigtilllärareochharvaritsåtillshangickipension.Hennesmorbörjadear-betanärMagdalenavari10-årsåldern.EnligtMagdalenavardetovanligt,eftersomdeflestakvinnorvarhemmafruar.Marianneberättadeatthennesenasysterutbildadesigtilllärareprecissomfadern,medanMagdalenablevcivilingenjör.

SYLVIAharsittursprungisödraVästtysklandprecissomErikochMag-dalena.HonberättadeatthennessläktingarboddeinorraVästtyskland,vil-ketmedfördeattdetvarföräldrarnasomfungeradesomhennesnärmasteomsorgspersoner.Hennesfarärläkareochmodernsjuksköterska.Föräld-rarnaskildesnärhonvari11-årsåldern.Dåbörjadehennesmorförvärvsar-betaigensomröntgensköterska.BådeSylviaochhennesbrorharutbildatsigtillläkare.Densynochdevärderingarpåutbildningsomisynnerhetfadernhadeharbådahansbarngjorttillsina,eftersomdehargåttihansfotspår.SylviabetecknarsinuppväxtiVästtysklandsomtrygg.

OMSORGSPERSONERNASOMFÖREBILDER89

S: -Ja,framföralltviboddejupålandet,ochmammavarjuhemma, sådetvaringastorabekymmer.Viåktepåsemesterochgjordeutflyk-

terochvihadeallt.Skolanvarbra.B: -Hurtyckerduattniblevuppfostrade? Vemskötteuppfostranhemma?S: -Detvarju,ävenomminpappaintevardär,såvarhanjumed, ochdetvarjulitemeraauktoritärtkanske, ommantittarpåhurdetäridagochsennärvivarstörre,ochmin

mammavarhemma,dåfickviistortsettgöravadviville, förhonkundelitapåossattviintegjordenågradummasaker. Såkanskevarhonlitesträngareibörjan.

Honsägerattdenuppfostransomhonfickvarmerauktoritäränvaddenäridag,meddetkanhonmenaattdenvarmerauktoritärnärhonvarbarnänvaddenäridagensTyskland,menhonkanocksåsyftapåattdenvarmerauktoritäränvaddenäriSverige.HonsägeratthennesmorkundelitapåattSylviaochhennesbrorintegjordenågra”dummasaker”utanattpreciseravaddetinnebar.NärSylviavaryngrevarmodernmersträngmothenneänvadhonvarjuäldreSylviablev.

Informanterna har berättat om vilka nyckelpersoner som fanns i derasnärhetnärdevarbarnochvilkenbetydelsedessapersonerhadeiderasliv.

Blanddenormerochvärderingarsomomsorgspersonernaförmedladetillinformanternaunderuppväxten iHeimathardygdernaspelatensärskildroll,vilketframgåravberättandetochidenedtecknademinnena.

FÖRMEDLINGAVDYGDEROCHNORMER

Berättelsernaingåriennarrativgenreavfamiljehistoriersombestårbådeavicke-deltagandeberättelserochdeltagande.Deförstaframförsavenper-sonsomintevarnärvarandeviddeberättadehändelserna,mensomanvän-dernarrativernasomreferens.De ingår i reproduktionenavettkollektivtminneförattinpassanyaberättelserochdånyapersonerinlemmasikol-lektivet.Berättelsernasocialiserasinifamiljenochblirtillmetanarrativ.Dekan fungera på två sätt, som ett mönster dels för vad som betraktas someftersträvansvärt och dels som något klandervärt. De kan tjänstgöra somförebilderförhurmanhanterarmed-ochmotgångarilivet,menocksåsom

90 UPPVÄXTENITYSKLAND

varningsexempel.Genomnarrativernaberättar intervjupersonernahurdeförhållersigtilldetsagdaochdebudskapsominkorporerasiberättelserna(WolanikBoström2005:42).

Deomsorgspersonersomfungeradesompositivaförebilderhadesomam-bitionattinformanternaskullefåengodstartilivet.Deförsökteävenbidratillattinformanternasfortsattalivskulleblibra.Horsdalanserattdrömmenom”detgodalivet”finnshosdeflestamänniskor.Deagerariförhållandetilldeföreställningardeharomvaddetinnebärochskall innehålla(Horsdal1999:78).

Idetgodalivetvärderasdygderhögt.GöranMöllerframförteorinatten-ligtdenkristnametaberättelsengerdygderna (godakaraktärsegenskaper)vägledning om hur relationerna människor emellan bör vara. Dygder ärnågontingsomförvärvasgenominlärning(fostran).Tillägnandetskerviaseder,relationerochspråk(Möller2003:23).Degeruttryckfördeidealsområderiettvisstsocialtsammanhang(ibid2003:7).Definnsföredenmän-niskasomskallförvärvadem(ibid2003:16).

SättetattuppfostrabarniTysklandochSverigeharskiltsigåtfrånentidtillenannan,fråndetenalandettilldetandra,frånfamiljtillfamiljochfrånpersonentillperson.EnligtpsykologernaMaccobyochMartingårdetattskilja mellan fyra olika modeller för barns uppfostran utifrån variablernakontroll och stöd. Den auktoritativa modellen står för stark kontroll ochstarktstöd.Barnenfårnormerförhurdetböruppförasigavsinaföräld-rar(och/ellerandraomsorgspersoner)ochgenomsanktionerrättardetsigefterkraven,samtidigtsomföräldrarochomsorgspersonerstöttarbarnenochmotiverarochförklararreglerna.Den auktoritära modellen innefattarstarkkontrollochsvagtstöd.Den eftergivna modelleninnebärsvagkontrollochstarktstöd.Den likgiltiga modelleninnebärsvagkontrollochsvagtstöd(MaccobyochMartin1983,citeradeiMöller2007:27).

EisemannochRichtermenariartikelnomBarnuppfostraniSverigeochTysklandattuppfostringsattitydernaiMecklenburg/Vorpommernärmot-stridiga. Det pendlar från ett ointresse i och distans till barn kombineratmedettöverbeskyddtillenförnyadökningavpatriarkiskt–auktoritäraat-tityder(1993:39),medandetiSverigefannsensträvanattgörabarnensjälv-ständigaochoberoende(1993:40).

FÖRMEDLINGAVDYGDEROCHNORMER91

Desomharvidarebefordratdygdertillinformanternaäriförstahandde-rasomsorgspersonerochlärarnapådeskolordehargåtti.Innehålletidyg-dernahartolkatspåolikasättunderolikatiderochpolitiskasystem.Underden nationalsocialistiska hegemonin kunde det inträffa att representanterförstatengjordeenannantolkningav innebördenidisciplin, lydnadochpliktuppfyllelseänvadinformanternasomsorgspersonergjordeochtvärt-om.Vardetnågonsomifrågasattedennazistiskadiskursenkundedetupp-fattassomillojaltbeteende,mendetkundeocksåfinnasomsorgspersonervilkasåsikterstämdeöverensmednazisternas.

Varförvardygdernasåviktiga?Hurhardetolkatsavinformanterna?Vadhar dygderna betytt för dem i det långa loppet? När dygderna figurerar iberättandetsägerdedelsnågotomberättaren,delsnågotomvilkaattityderochvärderingarsomomsorgspersonernavilletraderatillnästageneration,menävennågotomdetsamhälleivilketdefanns.

DenförstasomuppehöllsiglängeiberättandetavdygderochtraderingenavdemvarKATRIN.

Minfarmorbetyddemestförmig.Honkomfrånenstörregårdochvarpreus-siskihelasinperson.Punktlig,ingetskryt,ingaskulder,ytterstrenligochar-betsam.

Katrinbörjarmedattanvändadetpossessivapronomenet”min”omsinfarmor.DetvisarenligtHorsdalpåtillhörighet(1999:79).Detvar”hennes”farmorsomvar”preussisk”tillsättet.Honräknarsedanuppnågradygdersomfarmoderntillämpade:punktlighet,ingetskryt,ingaskulder,renlighetocharbetsamhet.Famodernvarföddpå1800-talet.Honkom”frånenstörregård”menhontillhördeintedetpreussiskajunkerväldetsomavblandannatstatsvetarenChristianGrafvonKrockow(1991)ansesvaraenavförmedlar-naavdygder.Honhadefåttdygdertraderadeavsinaomsorgspersonersomkanhahämtatdemfråndenkristnadiskursen,mendekanocksåhablivitinspireradeavdedygdersomfannsidentyskakejsarstaten.KatolicismenkristnadebådeTysklandochSverigeochvardenförhärskandereligionenidebåda ländernatills reformationenkomgenomMartinLuther.Hanvarpåverkadavtankaromdygdernasbetydelseimänniskorsliv.HanbetonadesärskiltarbetsamhetsomärdensistadygdensomKatrintalaromovan.

92 UPPVÄXTENITYSKLAND

VonKrockowmenarattdygdersomflit,duglighet,ordningssinne,disciplinoch sparsamhet kan härledas till en preussisk fostran. Sparsamhet tillhörocksådedygdersomKatrinnämnerovan.

”Överhetsstaten – framför allt Preussen – har inpräntat dem i underså-tarna”(vonKrockow1991:22).

DygdernaskulledärmedenligtPierreBourdieusteorieringåidetkaptialsomvidarebefordrasfrånengenerationtillenannan(Bourdieu,1992).FörKatrinärbådedygdernaochdetfaktumattdeärpreussiskarelevanta.Devisarpåöverföringengenomuppfostransomfarmodernbistodmedsamtdenupplevda tillhörigheten tillPreussensomvarderasHeimat.FörutomattinpräntadygderisinabarnbarngavKatrinsfarmorhenneordspråksom:Pliktenframförallt.Förstkomskyldigheterochsedanrättighetersamtdinfrihetslutarviddinnästasnäsa,detvillsägamanskallvisahänsyntillandra.Pliktkänslanärendygdsomärnäraförbundenmeddenpreussiskaämbets-mannavärldenochmilitärensomvarlojalamotdenpreussiskastatenochkungenoch/ellerkejsaren23.Deningåridenpreussiskapuritanismensomvarsekulariserad.DentjänadeinteGudutandenpreussiskakungen24.

Dygdernasursprungkansökas ireligionen,då isynnerhetprotestantis-mensominkluderarbådedenreformerta(vonKrockow1991:23)ochdenevangelisk-lutherskatron,identyskahistoriensamthostyskakungarochkejsare.GenomattbetonadetpreussiskaidygdernavillKatrinförmedlaattdevarapplicerbarapåheladetstorageografiskaområde,ivilketPreusseningick, som skulle komma att innefatta nationsstaten Tyskland efter 1871årskrigmotFrankrike.Därigenomvillhonsägaattfarmodernintevaren-samomattläggaviktviddygderifostranavbarn.Detgjordeandratyskarockså.

Honföddesår1864påettlantgodsivästraBrandenburg,Preussen.Honblev90årgammalochdogiHamburg1953.Honupplevdefemkrigundersinlivs-tid.1864vardetPreussenmotDanmark,1866PreussenmotÖsterrike,1870-71 Tyskland mot Frankrike, 1914-18 var det första världskriget och 1939-45andravärldskriget.HonberättadeomdentiddåNapoleonsarméerinvaderadeTysklandibörjanav1800-talet,vilketnågonihennesomgivningisinturhadeberättatförhenne.

FÖRMEDLINGAVDYGDEROCHNORMER 93

KatrinberättaromfarmodernsuppväxtpålantgodsetiBrandenburgochrelaterarhenneslivtillTysklandshistoriagenomatträknauppdekrigsomhennesfarmorgenomlevdemellan1864-1945.(Honöverlevdetretyskakej-sare,VilhelmI(1871-1888),FredrikIII,(1888-1888)ochVilhelmII(1888-1918)samtjärnkanslernBismarck).Bismarckärytterligareenpersonidentyskahistorienvidsidanavdetyskakungarnaochkejsarnasomharhaftstorbetydelseförspridningenavbådedygderochlaster.”InBismarcksPersonistbeidesangelegt,MassundMasslosigkeit” (Dönhof1998:55). (IBismarckspersonfannsbådemåttaochmåttlöshet).Medandygderärnågontingposi-tivtärlasternaderasmotsats.

Bismarck drog in Preussen och Tyskland i flera krig. År 1871 besegra-des Frankrike och därefter blev det en överbetoning på militärväsendet iTysklandenligtDönhof,1998:65. Idettahardisciplinenen framträdanderoll.VarjekrigsomTysklandharvaritinvolveratihargjortavtryckbådeihistorienochpåindividuellnivå.KatrinsfarmorförmedlademetanarrativtillsinabarnbarnomdentiddåNapoleonsarméerinvaderadeTysklandibörjanav1800-talet.Släktingar till farmodernfickgömmasig föratt intebli tillfångatagna av franska soldater. Någon i farmoderns omgivning harberättatförhenneomdettasomenviktighändelseipersonensliv.SedanharfarmodernförmedlatdetvidaretillKatrin.

Krigsutbrottfungeraroftasombrytpunkterimänniskorsberättelserom”före”,”under”och”efterkriget”,såvardetförKatrinsfarmorochsåblevdetförKatrinsjälv.BrytpunkterdiskuterarfleraforskareblandannatArvids-son1998:25,Johansson2005:149,Horsdal1999:124.Berättelsenblevtillenickedeltagandeberättelse,eftersomKatrinintevardärnärdethände,mendenlärdehenneattomkrigåterigenskullekommaattföraspåtyskmarksåskullehongömmasig.Katrinochkvinnornaihennesfamiljhadedetsomambition,mendeefterlevdedetintealltid.

IenlighetmedsociologenNorbertEliasteorieromdentyskacivilisations-processenärkrigettbrottmotkontinuiteten.DåTysklandharvaritkrigs-skådeplatstillochfrånsedan1600-talethardetpåverkatidentitetenhosdentyskabefolkningenochbidragittillminskatsjälvförtroendehosdem(Elias1996:13).Hananserattdetiförlängningeninnebarattdettyskafolketsökteenstarkledaresomkundeståuppfördemochförsvaralandetmotintrång.

94 UPPVÄXTENITYSKLAND

DetresulteradeiHitlersankomstinomdentyskapolitiken(Elias1996:17).Militärenochdenandasområddeidenpreussiskaarménharhaftstorin-verkanpåreproduktionenavdygdertillandrasamhällsgrupperändeadligamilitärerna.Närdentyskakrigsmaktenvarframgångsrikunder1800-taletutgjordemilitärenförebilder förungamäniandrasocialklassersomvilleefterliknadem.Studentföreningartogupptraditionenmeddueller.Detblevkutymattstudenternasomettteckenpåmedlemskapskullehamensurärr25

iansiktet.

Katrinframställersinfarmorsomreligiös.

HontillhördeenreligiösriktningMazdaznan26,somkomfrånUSA.DetvarenblandningavkristendomochenrörelsesombetraktadeZarathustra28somriktgivande.Honvarvegetarian.Vaddetgällerhälsaochkroppsvårdvarhonca100årföresintid.Cancerhängerihopmedfärgerilivsmedel,medrökningochmedbrändmattexgrillatkött.Detvisstehonredanibörjanav1900-talet.

UnderandravärldskrigetdåKatrinhöllpåattutbildasigtilltandläkareboddehonhemmahossinfarmor.Katrinföreslogattdeskullegånerikäl-larenochtaskyddunderdeallieradesbombningar,menfarmoderninsiste-radepåattstannakvarisängenmedmotiveringenattdevariGudshänder.Därigenomgickhonemotinnehålletimetaberättelsenattidetvarbästattgömmasigikrigstid.Katrinkommenteradedetmed.”Detvarviväl,fördethändeingentingmedoss”.

Katrinbeskrevsigsjälvsomkristen.Honharregelbundetdeltagitiguds-tjänsteriSverige.Honvarvidaremedlemikyrkokörenochhonvarkyrk-värdi21år.MedanhonboddeiTysklanddeltoghonievangeliskastudent-rörelsen.Honberättadeatthonkomditmed”insiktomdetomänskligaochofattbaraisituationeniTyskland,mendåvardetförsent”.Denkristnatronförblevendelavhennesliv.

FarmodernlevdehelalivetefterdereglersomMazdaznanföreskrev.Denvarstarkthälsoinriktadochdessanhängareskullelevaettsuntliv.Tra-deringenommatensochråvarornasinverkanpåhälsanvarviktig.Rörelsenbetonadeävengymnastikensbetydelse.Katrins farhaderoddsomsin fa-voritsport.Katrintogefterhansintresse.”Jagvarimångaåraktivivåranroddklubbsomminpappavarmedisomung”.Närhonbesöktesinfarmor

FÖRMEDLINGAVDYGDEROCHNORMER95

försöktehonocksåhittatidtillattpaddlamedkanadensaren.(Detframgårinteavberättandetomdetvar farmodern som inspirerade sin son till attidrottaelleromdetvarettintressesomhanutveckladesjälv).

Familjens idrottsintresse sammanföll dock med de nazistiska idealen, ivilkaatletismendyrkadesochungdomartränadesiallehandaidrotterförattfåfriskaochsundakropparsomkundevisasupppådearenorsomställdestillförfogandefördem.Underbörjanav1900-talet,förmedladesenlivsstiltillmänniskor somMikeFeatherstonekallardet”uppträdande jaget”.Detvarenmänniskasomsträvadeefterattvisauppenperfektbyggdkroppföromgivningenpånågonarena,samtidigtsompersonenhadeenvisskaraktär,därdygdersomplikt,arbete,ära,heder,moralmedmerabetonades(Fea-therstone1994:122-128).

Enviktigsådanarena förnazisternavarBerlinolympiaden1936(seBa-chrach,2000).Katrinberättadeatthonvardärtillsammansmedsinaklas-skamraterundertvådagarochtittade.OlympiadenfilmadesavHitlersfa-voritregissörLeniRiefenstahlochficknamnetOlympia(1938).Denbestodavtvådelar,FestderVölkerochFestderSchönheit(seSigmund2001:106,Riefenstahl2000:290).Filmernaskattadeshögtavdennazityskaledningen,ochdenvisadesävenförtyskarigemenpåbiograferna.

96 UPPVÄXTENITYSKLAND

KatrinberättadeatthontillbringadeallasinaferierfrånskolanhossinafarföräldrarutanförHamburg.Närhonhadehjälpttillmeddetobligatoriskaträdgårdsarbetetvarhonledig.Dåtoghonochsystrarnamedkanadensarentillbadetförattro.Intressetförroddhöllsiggenomåren.Ur:Katrinsalbum

FÖRMEDLINGAVDYGDEROCHNORMER97

Gertochhans familjbesökteocksåOlympiaden iBerlin.Deboddehoshansmorsfosterfar(somGertkallarmorfar).DennehadeenlitenTV-ap-paratsomvisadereportagefrånOlympiaden.SändningarnagickendastuttilldemsomboddeiBerlin,enligtGert.

Katrin redogör för hur signifikativ den blandning av auktoritär ochauktoritativuppfostranhonfåttavfarmodernharvaritförhenneenligtdenmodellsomMaccoby&Martinharpresenterat(1983)påsid.91samtMöl-ler(2003:27).FarföräldrarnaboddeiettvillasamhälleutanförHamburg.

Detvarettstorthusmed17rum,trädgårdsmästareochtjänstefolk.Ändåfickvihjälpatillfrån9tillklockan1iträdgårdenochmedhönsen,somvarfarmorshobby.Honälskadehöns,denkärlekenharjagärvt.Vilärdeossmycketomalltsomväxte,fruktträd,bärbuskarochblommor.Detharsattsinaspår.

Detfannstjänstefolkihushållet,menKatrinochhennessystrarfickbiståmeddiversehushålls-ochutomhusarbeteniallafall.Deficklärasigattdetförpliktigaratthaträdgårdochhöns.Bådamåsteskötas.FarmodernfannsmedKatrinihennestankar,ävendåKatrinflyttadetillSverige.Katrinbod-desedan1963iettmindresamhällelängsKalmarlänskustenietthusmedenträdgårdpå2000kvadratmeter.Vidsidanavsittförvärvsarbetesomtandlä-kareägnadehonsigåtträdgårdsskötsel.FarmodernsinflytandevisadesigocksågenomattKatrinalltidvaritnogamedattexempelvisköpaKRAV-äggdåhongickochhandlade.Hongermedsinberättelseenindikationpåatthonhar förtensorts inredialogmedsin farmordåhonbodde iSverige.Katrinharinteglömtdebudskapsomfarmodernfördeframomlivsåskåd-ningen,naturenochhönsen.TraderingenharsomKatrinsa”sattsinaspår”.VonKrockowhar iolikasammanhanguttrycktkritikmot innehållet idepreussiska dygderna. ”Darin nistet der unheil”. Informanterna har ocksåberättatattdygdernahadeenbaksidafördem.Katrinberättarvidare:

Manskulleuppförasighyfsatochvaraettgottexempelfördeyngresysko-nen.Manfickåtasigatthjälpatillmerihemmet.Detförväntadesmeravmigiallaavseenden.Medtidenblevjagmersjälvsäker,ochsomvuxenoftadomi-nerande i förhållandet till mina syskon. Men det måste ha varit resultatet avdenuppfostranochdetansvarmanficksombarn.Somlitenklagadesdetpåatt

jagintevartillräckligtansvarsfull,ochnärjagblevstörreklandradesjagförattjagvillebestämmaochdominera.Attdetvarföljdenavuppfostranitidigålderförstoddevuxnainte.Jagundraromsåkalladeexperterpåbarnuppfostranserdettasammanhangidag.

Honskildrardeförväntningarsomhennesomsorgspersonerhadepåhen-neochsomhonintetycktehonkundelevaupptill.Deansågatthonintevar”tillräckligtansvarsfull”isinrollsomäldstisyskonskaran,medanhennesyngresystrarupplevdehennesom”dominant”.Hurhonängjordeblevdetfel.Katrinställerenretoriskfrågaiberättandetovan.Honundraromexper-terpåbarnuppfostranidagserettsambandmellandenuppfostranhonficksombarnochdenpersonhonblevsomvuxen.Ikravenfannsdepreussiskadygdernaatt”uppförasigväl”,”varaettgottexempel”och”varaansvarsfull”,vilkahonreagerademot.

GERTärnågraåryngreänKatrin,menhandelarvissaerfarenheterfrån

sin”preussiska”uppväxtmedhenne.

Vi(GertochhansbrorAlf)fickuppfostrasefternormer.Närvuxnapratademedvarandraskullevivaratysta.Respektförallavuxna,särskiltföräldrarna,läkarna,prästen,ochlärarna.Hjälpsamma,atthjälpaäldreövergatanellerbäraderaskassenärdeklevpåbussen.Viblevauktoritärtuppfostrade.Detvarfars,morsellerjungfrunsordsomgällde.Jungfrunhaderättattagaoss,rottingenlågalltidpåhatthyllanitamburen.

Hanhänvisartillatthanuppfostradesenligtfleraolikadygder.Hanochhansbrorskullevara”tysta”,”respektera”vuxnaoch”varahjälpsamma”motäldrepersoner.Iuppfostranfannsständigtettbakomliggandehotomagaom han och hans bror hade gjort någonting som stred mot föräldrarnasellerbarnjungfrunsnormerochregler.”Viskullealltidtalasanning.Vifickinpräntatiossatt”densomljugertrormaninteävenomhansägersanningen”.

”Ärlighet”ärytterligareenavdeklassiskadygderna.Gertfickettordspråkmedsigpåvägengenomlivetfrånsinfar:”Uppfördighemmasomomduvoregästhosfursten,blirdubjudentillhonom,dåkanduuppföradigsomomduvorehemma”. Sensmoralenvarattomhanochhansbrorvar för-trognamedetikettenskodergaranteradedetattdealltidskullevetahurde

98 UPPVÄXTENITYSKLAND

skulleuppförasigoavsettvemdeträffade.AvsiktenvarattgeGertochhansbrordetsomföräldrarnabedömdesomenordentliguppfostran,vilkenvarauktoritärtillsinutformningmedtydliganormerochreglerförvaddefickgöraochinte.Föräldrarnavilleocksågebarnenengodstartilivetförattdeskulleblimoraliskasubjektmedeninretrygghet,utifrånvilkendesedanskullekunnaavgöravadsomvarrättochfelsamtgottochont.

Föräldrarnaförsökteinpräntakardinaldygden”omdöme”iGertochAlf,påettauktoritativtochhierarkisktsätt,vilketärenavdeuppfostringsme-todersomsomMaccoby&Martin1983samtMöller(2003:27)diskuterar.VonKrockowmenarattdetvardenmilitärapreussiskaandansomlågtillgrundfördenuppfostransomdettyskafolketficksärskiltmellan1895och1913(vonKrockow1991:22)ochsomisynnerhetdeäldreinformanternaficktadelavviasinaföräldrarochomsorgspersoner.

Jag växte upp i ett lagom religiöst hem. Vi bad och tackade varje middaginnan vi började äta. Kvällsbön läste vi med jungfrun eller föräldrarna och

FÖRMEDLINGAVDYGDEROCHNORMER99

Gert tillsammansmedsina föräldrarochbrodernAlf. Gertharensjömansjackapåsig.Bildenkanvaratagenantingeninnanhanskulleinimarinenellerdåhanvarpåpermission.Ur:Gertsalbum

tackadeförattviintehadeblivitöverkörda,bortrövadeellerbrutitnågotben.Jaggick tillkyrkanvarjegång jagkunde,d.v. s.närvi intevar iBerlin.DetvarroligtochintressantatthöravadJesussadeochgjorde(trollade).(…)JagtrorpåGudochatthankangemigkraftenattövervinna (svårigheter).Un-der kriget hade jag inte katekesen, men Gud och Goethes Faust med mig!

Prästernaidenevangelisklutherskakyrkangavdeavinformanternasomgickditochlyssnadepåpredikningarellertogdelavannankyrkligverk-samhetenmöjlighetattblimoraliskasubjekt,fåenhelhetssynpåtillvaronochkunnareflekteraöversittegetagerande.NärGertskriveratthantrorpåGudvisarhanatthankundekännatillittillettmerabstraktväsenänmän-niskor.UnderandravärldskrigetförlitadehansigpåattGudskullehjälpahonomnärhanvarpojksoldatiHitlersarméochskickadesutförattstridamotdesovjetryskasoldaterna.

BIRGITTAföddesunderpågåendevärldskrig,vilketeskaleradejuäldrehonblev.Detslutade1945,dåhonvarfemårgammal.HonhadesintidigabarndomunderenturbulenttidiTysklandshistoriasomharsattdjupaspårihenne.

Dessutomvarminaföräldrarmycketstränga.Dehadesjälvablivituppfost-radeenligtgammalklassiskpreussisksed,ochdärskullebarnfåsynasvidvissatillfällen,menaldrighöras.

EnligthennesberättandeochMaccobyochMartinsmodellöveruppfost-ringsmetoder(1983)fickhonocksåenauktoritärfostran.Honbetonartra-deringensbetydelse föröverförandetavdepreussiskasedernafrånenge-neration till en annan då hon säger att även hennes föräldrar hade blivituppfostradepåsammasätt.Syftetmedtraderingenvarattreproduceraochvidmakthållabefintligtsystem,eftersomdetvärderadessombraochsomenbörjanpåettgottliv.Närhonvarfyraårbidrogkrigettillatthonochhen-nesbrorskildesfrånföräldrarna,vilketvarenviktighändelseihennesliv.

Generelltvarminuppfostranmycketsträng,agavar”normalt”ommanintelöd.Dentantsomtoghandomminbrorochmigunderflyktenlärhasagtattminsturskhetbordestukas,ochhondrogsiginteförattslåmigmedenhäst-piska.

100 UPPVÄXTENITYSKLAND

Birgittaochhennesbrorplaceradespåettbarnhem.DeerfarenhetersomBirgittagjordedåminnshonännu.Deharhaftenstorinverkanpåhenne,eftersomhoninkodadedemvälnärhändelsernainträffade.

Barnhemochbarnhemstanter.Stryknärmanhadekissat isängennattetid,fastjaggjordedetintesåoftaattjagbehövdeståinviradmeddetvåtalakanetpåettbordmittisovsalenförattskämmas.Någotsomdrabbadeen6-årigpojkepåsalen.(…)Förtvivlan,närmittochminbrorsendabådafotografieravvåraföräldrarplötsligtförsvunnitoch”tanterna”förklaradedetmedatt”detvarbästså”,eftersomviändåinteskullefååtersevåraföräldrar.

Katrin, Gert och Birgitta förmedlar en bild av auktoritär fostran enligtpreussisksed.SkillnadenmellandemärattKatrininteblevslagen.AlfochGertsbarnjungfruhadetillståndavföräldrarnaattagademsomendelavfostran.Gertjämförieninredialoghennesagerandemeddetbemötandehan fick av de positiva förebilderna som var hans mormor och morbror.Deolikabemötandenaochfostransmetodernastodikontrasttillvarandra.

Birgitta kontrasterar barnhemspersonalens sätt att behandla henne motmorfadernochhanssättattvara.Andemeningeniberättelsernaärattbar-nengenomdepositivaförebildernasbemötandentidigtilivethadeskaffatsig erfarenheter av respekt. De negativa omsorgspersonerna respekteradeinte, såsom Birgitta konstaterade, barnen som individer. De uppförde sigintemotbarnenpåettsådantsättsombarnenförväntadesigattvuxnaskullegöra.Debehandladebarnenilla.Birgittavisardendjupaförtvivlanochhopp-löshethonkände.Hon”förlorade”sinaföräldrar.Dehadevaritsträngamothenne,menhonsaknadedem.Därtillkomförlustenavdeendafotografiersomhonochhennesbrorhadeavföräldrarna,somkundepåminnademomhurföräldrarnasågut.Dessutomvisstehonintevarhennesmorfarfanns.

PåkorttidgickBirgittaochhennesbrorigenommångatraumatiskahän-delser.Näralltingilivetärsomdetskallvarasåfinnsdetintenågotstörrebe-hovavberättelser.Detäridetögonblickdåvåraförväntningarinteuppfylls,närviöverväldigasochöverraskasavbrottmotdenvärldsbildviharsomberättelsernaaktiveras(seHorsdal1999:44-45).SåvardetförBirgittanärhonkomtillbarnhemmet.Hennestillvaroställdespåända.Honförstodintedevuxnasagerande.Jagtolkardetsomattbarnhemstanternagjordebedöm-

FÖRMEDLINGAVDYGDEROCHNORMER101

ningenattBirgittaochhennesbrortroligtvis inteskullekommaattåterseföräldrarnaigen.Deantogattföräldrarnaantingenvarförsvunnaellerdöda,medtankepåkrigetochdessverkningar.DärförtogdeifrånBirgittaochhennesbrorfotografiernasåattdesnabbareskulleglömmadetförflutnaochläggadetbakomsig.Derasantagandenvisadesigdockvarafelaktiga.Birgit-tasbiologiska,svenskamormorhittadesinabarnbarnviaRödakorset.HonsågtillattdefördestillSverigemeddevitabussarna.DenaktionenskriverIngridLomforsomiBlind fläck: minne och glömska kring svenska Röda kor-sets hjälpinsats i Nazityskland 1945(2005).ÄvenföräldrarnahittadevägenhitviaDanmark.Familjenåterförenades1947,på sättochvisåterställdesordningeninomfamiljen,mendåhadefamiljemedlemmarnaupplevtolikahändelservarochenpåsitthållundernågraårstid,vilketbidrogtillattdetuppstodsvårigheter,dådeåterskullelevaettfamiljelivtillsammans.

HELGAminnsattdetförekomenviss”stränghet”idenfostranhonfickviasinaomsorgspersonerochisynnerhetmormodern,menintepådetsättsomGertochBirgittabeskriver.

H: Ensträngmormorförhonhadejuhuset. Ochveossbarn,omvisåattsägasmälldeidörrar ellergickuppförtrappornamedstora,tungastegalltså. Detvarordningochredaabsolut. Ochdettyckerjagattdetbehövsalltså. Nuattföräldrarnasägertillochdågjordemandet. Ochgjordeinteminmammadet, sågjordeminmormordetellertvärtom, mendomhöllvälredapåoss.B: Ochmanlyssnadedå.Detvarintenågradiskussionerommantyckte

någontingannat?H: -Oh,nej,nej,nej,nej.Icke.Detsomvuxnasadetvarlag. -Jaha,kanskevivarganskasnällabarnocksåsominteifrågasatte

någonting.

Honrefererartilldereglersomgälldeimormorshus.Detvar”ordningochreda”ochintetalomattopponerasigmotdebeslutsomdevuxnafattade,barnensuppgiftvaratt”lyda”.

102 UPPVÄXTENITYSKLAND

FÖRMEDLINGAVDYGDEROCHNORMER103

BirgittatreochetthalvtårgammaltillsammansmedsinaföräldrarochsinlillebroriStolp(Slupsk)1944).HennesHeimatkomatt tillhöraPolenefterandravärldskrigetsslut,eftersomTysklandförloradelandområdensomenföljdavandravärldskriget,vil-ketBirgittalängesörjdeöver.Ur:Birgittasalbum

Både”ordningochreda”samtatt”lyda”ärnågraavdeklassiskadygdersomförmedladestillintervjupersonernasomberättelsertidigtilivetochsomdelevermedänidag.Helgatyckerattordningochredabehövssomriktlinjeri livet.Detvarintenågraorimligakravsomställdespåhenne.Honvissteattnågonavdevuxnaskullesägatillhenneomhoninteuppfördesigsomförväntat.

Hennesmormorvarocksåkyrklig. Idenpreussiskafostran ingick,somtidigarenämnts,religionensomendelavbildningen.DonaldBroadyan-serattPierreBourdieusterm”capitalculturel”(Broady1991:173)vanligtvisöversättsmedkulturelltkapital.Religionen ingår idetkulturellakapitaletsom har ansetts och anses tillräckligt värdefullt av Helgas omsorgsperso-nerförattöverförasfrånengenerationtillenannan.ReligionenpåverkadehelaHelgasfamiljellerdetsomhonmedegnaordkallar”bogemenskapen”.Den evangelisk-lutherska religionen är en diskurs och en metaberättelsesominnefattarnormerochreglerhurmänniskorskallförhållasigtillvaran-dra(Foucault1993citeradiJohansson2005:14)blandannativardagslivet.

H:-Såvigickalltsåtillkyrkan,kanskeintevarjesöndag,menganskaregelbundet.Ochdetvaregentligendenhärungdomsgruppensom

påverkademittsättattvara.Denfannsinomkyrkan. Fördetvarliksomefterkrigetdengruppsomfannskvarellersomvar

garanteratopolitisk,sommankundesökasigtillutanattbehövahadåligtsamveteförnågonting.Ochdetvaralltsåenhärliggemenskap.

Ochdenandanärjaguppväxtiochtyckerocksåattdenharpåverkatmigbarapositivt.Manmåstealltsågebarnenellerungdomarnaenslagshållpunktilivet.Sedannärdomkanskesägerifrånatt:

-Jagvillinte,detärensak,menmanmåstegedomenpuffnågon-stans,eh,atthållasigtill.Mankanintebarasäga:-Bestämsjälv,

föringabarnkanbestämmasjälva.B: -Duharhaftnyttaavdomhärinsikterna närdethargälltdinegenfamiljochdinaegnabarn?H: -Ja,dettyckerjag.Ävenommankanskeinteäraktivnu ochgårtillkyrkanlängre,menjagärpositiv sådettyckerjagärviktigt attminaegnabarnkanskeinteärsåpositivasjälva,

104 UPPVÄXTENITYSKLAND

utanharifrågasattdethela,såharjagåtminstoneförsöktattfos-tradomidenandan.Mendetmestaärjuefteregnaförebildensompåverkarsenharjagjufåttsåmycketavkamratskapinomdenhärgruppen.

Helgagerhärendirektanvisningtillhurtraderingenochöverföringenavenreligiössedvänjafrånengenerationtillenannanharfungeratipraktiken.Honanslötsigtilldenevangeliskakyrkanpågrundavatthennesmormorbrukadegåditsomvar”denegnaförebilden”.NärkrigetvaröverupplevdeHelgaattkyrkanvarenavdeplatserhonkundegåtill,därverksamhetenvarsomhonsäger”garanteratopolitisk”.Honuppreparopolitiskförattgeordetenextratyngd.Honupplevdeensomhonbeskriverdet”härlig”ge-menskapidenkyrkligaungdomsgruppensompåverkadehenne.Eftersomkyrkanintebedrevpolitiskverksamhetbehövdehonintehadåligtsamvete

FÖRMEDLINGAVDYGDEROCHNORMER105

Helgasmormortillhögerpåbilden.År1944flyttadeHelga,hennesmorochsyskonfrånStrassburgtillmormordernshus iBerlin. Helgahadesintonårstid iBerlinochhonidentifierarsigstarktmedstadensomhonbesökerregelbundet,eftersomhonharsyskonsomborkvardär.HonkännersigsomBerlinare.Ur:Helgasalbum

förattdelta.Atthaettsamveteärocksåendygd,ensortsinreröstsomtalaromförenvadsomärrättrådighandlande.Honharförsöktattöverförakyr-kansvärderingartillsinabarniSverige,medmotiveringenattdebehöverhållpunkterilivetattgåefterochattdeäroförmögnaattväljasjälvanärdeärbarn.

Omsorgspersonernamåstegåinochfostradem,samtstödjademförattge dem riktlinjer i livet som en vägledning. Detta visar på hur Helga haröverförtdedygdersomhonhar lärtsigviauppväxteniTysklandtillsinaegna barn. Hon har tillämpat en auktoritativ uppfostran av barnen enligtMaccobyochMartin(1983)samtMöller(2003:27).

SKOLANOCHDISCIPLINEN

NärandravärldskrigettogslutersattesdennationalsocialistiskadiskurseniTysklandmedandradiskurserochkyrkanåterfickendelavdenmaktsomden hade förlorat till nazisterna. Dygderna i den kristna metaberättelsenupplevdessomvärdefullakapitalsomtraderadestillnästkommandegene-rationerochsomupplevdesav informanternasom”garanteratopolitiska”.Innehålletidenkristnadiskursenharävenpåverkatdeyngreinformanternaochderaslivunder1950-,60-och70-talen.DerasbarndomiTysklandskil-jersigåtfråndeäldresblandannatpågrundavattdeinteharupplevtnazis-menellerkrigetpersonligen,mendetinverkadepåderaslivpåandrasätt.

ERIKhadeintenågraandraomsorgspersonersomskullehakunnatträdain och passa honom och hans syskon när föräldrarna arbetade, eftersommångaavhanssläktingarhadedöttunderkriget.Hanberättadeatthanochsyskonentogsomhandavenbarnflicka,eftersomföräldrarnavarfulltupp-tagnamedsinaarbeten.

E: -Ja,detvaräldrebarnsomhadekanske,sombehövdeensidoin-komst.Detvarintemycketpedagogiköverdomhär.

-Ja,domtoghandomenheltenkelt,bådeminbror, jagochminsyster.Allahadeenbarnflicka.

Hankonstaterarattbarnflickan”toghandom”honomochhanssyskon.Hennesuppgiftvarattpassadem.Föräldrarnaarbetadehårtmedsittföre-

106 UPPVÄXTENITYSKLAND

tag.Viljanattbiståbarnenfannssäkerthosföräldrarna,mendehannheltenkeltintemed,därföranlitadesbarnflickan.ErikochMagdalenauppehöllsiglängeiberättandetkringdeupplevelsersomdefickidentyskaskolanpå1950respektive1960-talen,dåenheltannanpolitiskdiskursändennatio-nalsocialistiskavarförhärskande.Erikinlederberättandet:

E: JaggickfyraårifolkskolaiMarkgröningenochsedankomjaginpågymnasiet.Pojkgymnasium,dånaturvetenskapliglinje

ochdåfickviåkatillenannanskolaienannanstadiLudwigsburg,somliggermellanStuttgartochMarkgröningenkanmansäga.

Därgickjag6år.Skalljagfortsätta?B: -Ja,detärbaraattdrapå.E: Äh,skolgången,dengickintesåbra, sådetvaregentligendärförsomjaghoppadeavredani6:an, annarssågårmaninioår,dåtarmanstudentexamen. Vihadegamlaläraresomintehadenågonaningompsykologi. Vibörjademedprivatundervisning. Såvifickredandåbörjapågymnasietochdåvarmanjutvungenatt

avgöra,attantingenstannakvarifolkskolanochgåut8år, gåantingentillrealskolansomärnästasteg,ellertillgymnasiet. Jagpåbörjadegymnasietberoendepåattminakompisarocksågick

därochsedangavjagmiginpåminutbildningtilldrogist.B: Dubeskrevlärarnasomvarliteäldre. Hurtyckteduattdettogsiguttryckiundervisningsformernadå?E: Detvarjuväldigt*. -Ja,detvaringenpedagogiköverhuvudtaget. Detvarganskahögnivåpåutbildningen. Manställdeväldigtstorakravochmanfick,ommanhalkadeefter, såfickmanintenågonsomhelsthjälpattkommaifatt. Idagsåläggermannivånväldigtlågtförattallaskallhängamed, dågjordemandettvärtom. Manföljdemeddomsomvarbästiklassen. Detvarenrenpojkskola. Mångalärarehadedåerfarenheterfrånkriget. *Devarjuheltgalna.-Ja,domslogbarnen. Detvarväldigtvanligt.

SKOLANOCHDISCIPLINEN107

108 UPPVÄXTENITYSKLAND

ErikshemstadMarkgröningen.Erikberättadeatthanintevillintebodärpermanent,menhanreserregelbundetpåbesökföratthälsapåföräldrarochsyskon,isynnerhetnärSchäferlaufägerrum.Foto:Erik

Eriksberättelseomlivetiskolanhandlaromenfrånskolanssidakombi-nationavagaochdisciplinförattelevernaskulleuppnåerforderligaresultat.DetärettauktoritärtsättattfostraenligtMaccobyochMartin(1983).Detvardeduktigaelevernasomutgjordenormensomrestenavklassenskullefölja.Desominteklaradeavkravenochkompåefterkälkenfickintenågonhjälpattkommaikapp.

Hanhänvisartillattvissalärarehadeupplevtkriget.Deuppvisadeettag-gressivtbeteende,vilketintevarlämpligtisambandmedundervisningavbarn,enligtErik.Hanfickdärmedupplevaföljdernaavandravärldskrigetpåettsättmaninterelaterartilliförstahand.Jagvetintevadorsakenvartillattlärarnasomtjänstgjortsomsoldateråtergickitjänst.Troligtvisbehövdedeförsörjasignärkrigetvarslut.Detvarnaturligtfördematttaviddärdevarnärkrigetbrötut.Attdekundebärapåenmängdobearbetadekrigsupplevelsersomdeintevisstehurdeskullehanteravartydligenmindreviktigtisam-manhanget.Kriget skördademångaofferochefterdessslut togdetcivilalivetöverfördemsomöverlevde.Allakraftersomgickattfåtagpåanvändestillåteruppbyggnaden.Ävendemedtraumatiskaupplevelseravkrigetfickhjälpatill.Omdessapersonerintehadenyttjatsförsamhällsuppbyggnadenhadedenintegåttlikafort.

NärErikvarett riktigt litetbarnhadehanvissadrömmaromettkom-mandeyrkesliv.

Jagtrivdesibagerier.Jagvilleblibagare.Enannangångsåtycktejagattjagskulle bli slaktare. Min far tyckte att jag skulle bli något med hantverk. Hanhadeväldigtlågaambitionerförsinabarn.Hansaalltid,närjaghadeproblemiskolanochalltsånt.-Detärintejagsomvillegåigymnasietdetärdu.Minmordäremot,honhoppadesattjagskulleblilärare.Detskullepassabra,menhonhadeocksåenbättreutbildningänpappa.Honhadesjälvrealexamen,somvarganskaovanligtförtjejer.

Iberättandetframkommeratthanspappa”hadelågaambitioner”förErik.Modernvilledäremotatthanskulleblilärare,eftersomErikintehadenå-gra andra förebilder än föräldrarna försökte han till att börja med göra modern till lags genom att gå på gymnasiet för att sedankunnatasigvidaretillseminariet.Hanlämnadeemellertidgymnasiestudierna,dådevar

SKOLANOCHDISCIPLINEN 109

krävandeochutbildadesigtilldrogist.NärhansedankomtillSverigearbe-tadehansomfotografpåenlokaltidningochefterentidbyttehanyrkeheltochhållet.

MAGDALENA är akademiker, vilket innebär att hon har ägnat mångaåravsittlivåtstudier.Honhademångasynpunkterpådettyskaundervis-ningssystemet,särskiltnärhongickpågymnasiet.

Detmåstedåhavarit-69precis.Dåbörjadejagpågymnasieti5:eklassenochefter10:deklassenfickmanjuvälja,naturvetenskapligellerspråkliglinje,ochjagvaldenaturvetenskaplig.(…)därförattmanintetyckteomspråk,ellertyck-tesigintevarasåbegåvaddär,ochsåfickvisämrelärare.Dethjälptejuinteuppdethelaheller.Jagkomihågattjaghadeenläraresomknapptsjälvkundeprataengelskadå.Detvarintesåroligt.Jaglästelatiniställetförfranska,ochvihadeensådandäräckliglärarinna.(Skratt)Jaglästejulillalatinumdå,avslutadedet,ochvivartrestyckensomfortsatteattläsaettheltårförattfådetstoralatinetochhongavossingabetyg,därföratthontyckteattvivarintepådennivånmanskullevaratrotsatthonalltsåundervisadeossidetåretva.Detvaregentligenhennesfel,menhongavossingabetyg.Dettyckerjagvarhemsktalltså.Ivåranklassfannsalltsåegentligeningensammanhållningalls.Detvarbaraattstångasigframförattfåsåbrabetygsommöjligt.Detärmycketsträngare.Jagtrorattdetärmycketmerkravdäränhär.Detärdetnogfortfarande,menommantit-tarpåsystemet,trorjagdetärmycketlättareförmindotternuhäriskolan.Jagtyckersystemetärbättreförbarnen,ändetäriTyskland,därförjagharminsys-terdåsomärlärare,såmanvetjulitehurvadsompågårellerhurhonhardet.

Den största kritiken riktar hon mot lärarna. Som exempel tar hon upplatinstudiernadärhontrotsettårsextrastudier inteficknågotbetyg,vil-ket enligt hennes omdöme berodde på att läraren inte lyckades förmedlasinakunskapertilleleverna.LiksomErikärdetenbisterkritikmotbristan-de pedagogik. Det är möjligt att just det ämnet har diskuterats i hennesbarndomshem. Hon kommer från en familj där både hennes far och enasysterärlärare.Hongjordejämförelserhurdetvarmedhurdetbordehavarit.DettyskaundervisningsväsendetärenligtMagdalenapräglatavsträngdisciplin(somärenklassiskdygd)ochstorkonkurrens.Avhennesberät-tandeattdömaärdetintenågonannanifamiljensomharenhögreakade-

110 UPPVÄXTENITYSKLAND

miskexamensomskullehafungeratsomförebildförhenne,mendetharändå funnits ett bildningsideal. Jag uppfattar det som att det är hon självsomharutgjortdendrivandemotornfördehögrestudiernasomhonharbedrivit. När hon var barn i Tyskland så gick hon även i söndagsskola.

Jagharjuvarit,ellervisombarnvarrättaktivaikyrkan.Förvigickjuisådanadär ”kretsar”Kinderkreis ellerMädchenkreis.Mangjordenågonting tillsam-mansdåpyssladeellerpratade.Manträffadesengångiveckan,ochsennärmanbleväldrevardetocksånågrapojkarmedochmanpratadejuomGudocksåochdomproblemen,menomalltannatmöjligtockså.Ochsomsagtpyssladeochsjöngtillsammansmycket.Detkommerjagihågsomväldigtpositivt.MindotterärmeddåibarnkörendåiBirgittakyrkanochdettrorjagärbra,trotsattviärinteäroftahemmahärpåhelgen.Vigårjuintesåmycketikyrkanochdetgjordevihemmaintehelleregentligen,dåtillhögtiderna,menvigårnärhonsjungerikyrkan.

Honbetonar intenågotdirektöverförandeavkristnadygder isambandmedkristendomsundervisningen.Intehelleromhongickisöndagsskolanpåegetinitiativelleromdetvarnågonavföräldrarnasomförmåddehenneattgå.Honsägerdockatt:”Manpratade juomGudocksåochdompro-blemen”utanattpreciseravaddetvarförproblem.Honbetonardäremotsamvaronmedandrabarn.Degjordenågontingtillsammansochdesjöngmycket,vilkethonuppskattade.Någontingavinnehålletiverksamhetenharhontagittillsig,eftersomhonharförmåttsindotterattvaramedibarnkö-reniBirgittakyrkaniKalmar.

HennesberättelsepåminneromHelgas.Enligtdeövrigayngreinforman-ternasskildringomuppväxttideniTysklandharreligionenintehaftnågonstörrebetydelsefördem.Eriksadesigintevarareligiösöverhuvudtaget.Sylviaberättadeatthennesföräldrarärprotestanterbådatvå.”Vihargåttikyrkan,menbarasådär,viskulleläraossomkyrkan.Detärenkultur”.Syl-viapreciseradeintevadhonmenademedattkyrkanärenkultur.MariannesomvaruppväxtiDDRsade:

-Nej,manskullealdrig(gå)ikyrkan.Detgickjuinteva.-Nej,nej.Manskullehelsthånakyrkan,ommansägersåva.

SKOLANOCHDISCIPLINEN111

HennesuttalandespeglarinnehålletidenkommunistiskadiskursensomenligtKarlMarxgickutpåattreligionenärettopiumförfolket,vilketinteinnebarattdetintefannskristnatrosutövareiDDR.Detgjordedet.Dehöllen lågprofilochvarmed största sannolikhetövervakadeavdenösttyskasäkerhetstjänsten(seTimothyGartonAsh1998ochAnnaFunder2003).

SAMMANFATTNING

Informanterna har berättat att de hyser särskilda känslor för sina Heimat(hem)iTyskland.EnligtKarinJohannissonkandetbetydaettbestämtgeo-grafisktrum(platsen,landskapet),ettkulturelltsymbolisktrum(traditionen,tillhörigheten) eller ett emotionellt psykologiskt inre rum (gemenskapen,identiteten)(ibid2001:33).Informanternasberättelserinnehållerexempelpå flera av dessa rum som nämns ovan och som fanns i deras barndomshembygdochhem.Johannissonmenaratthemmagerenkänslaavhågkom-mentrygghet(Johannisson2001:39).

Fleraavdeäldreinformanternaharsinarötter ideöstradelarnaavdetdåtidaTyskland.DetillhördemsomfördrevsfrånområdeniOstpreussen,PommernochSchlesienm.fl.avdesovjetryskainvasionstrupperna(anta-gonisterna)somtoginformanternas(protagonisternas)hemifråndem,vil-ketharskapatsorgiderasliv.

DetärintenågonavinformanternameränBirgitta,somkomsomflyktingtillSverige,somöppetharuttrycktattdeperiodvisharburitpåenlängtanhem,vilketinteinnebärattdeintekanhahaftsådanakänslor,eftersomderegelbundetharbesöktsinaHeimatidenmåndeharkunnat.

Detfinnsenskillnadmellanattvarafrivilligemigrantochflykting.Denförstaärbereddpåintegrationdåhanellerhonharflyttatochseriallmänhetframåt,medandensomärflyktingblickartillbaka(seJohannisson2001:38).Hemlängtanbestårdelsavenbildavetthemmasomdefinierasavrum,tra-ditionochgemenskap,delsavindividensreaktionpåattseparerasfråndettasymboliseradehem(seJohannisson2001:46).

Iflerafallhardenkommunistiskadiskursen,somvarrådandeidetfornaDDR,inneburitkänsloravbortlängtan,medanfamilj,släktochvännerharbidragittillattinformanternakänner/harkänttillhörighettillsinaHeimat

112 UPPVÄXTENITYSKLAND

och i vissmånhemlängtan.Trotsupplevelsernaavandravärldskriget,dådeäldreinformanternautsattesförenmängdolikaprövningar,harHeimatändåståttförnågontingpositivt.Representanterförhemorternakanmed-vetettillämpaolikastrategierförattlockautflyttarnaåter.EriksomtillhördedeyngreinformanternabesökerregelbundetsinHeimat,dådetarrangerasenhembygdsfestdärkalladSchäferlaufmedSchäfertanz.Denförmårintebarahonom,utanävenenstormängdandramänniskorattbesökahanshe-mort.

PlatsernakanocksåutövasinaegnapullfaktorersomiHelgasfall,dåhonharbesöktgropen,ivilkendeamerikanskaockupationssoldaterna(antago-nisterna)grävdenedkonserverunderockupationenavdelaravBerlin.Hongicktillgropenmedsinasyskonochletadeeftermat.Genomsittagerandesomhandlingskraftigagentbidroghontillförsörjningenavfamiljen.50årefteråtbegavhonsigditigenförattseomdetsyntesnågontingavden.DenharblivitendelavHeimatdiskursen.

IHeimatlevdeävenpersonersommarginaliseradesavdennazityskasta-tensåsompolitiskameningsmotståndare,homosexuella,handikappade,ro-mer, judarmedflera.HistorikernOmerBartov(1997)anserattdet idenefterkrigstidalitteraturenhosförfattaresomHeinrichBöll,GüntherGrassochSiegfriedLenzsaknasrepresentationavjudisknärvaro.Desomskildrassomofferfördennazityskapolitikenärtyskarnasjälva.Idetmaterialsomjaghartillmittförfogandefinnsenjudiskrepresentationdåinformanternaberättaromsinaupplevelseravochmötenmedjudar.

Informanternaharbetonatbetydelsenavdeolikaplatserdärdeväxteuppi kretsen kring de omsorgspersoner som fanns i deras närhet som utgörsavhembygden,dieHeimat.Omsorgspersonernakundeutgörasavmostrar,mor-ellerfarföräldrarmedflera.Avdefyramodellerförbarnuppfostran(s.91)somMaccobyochMartin(1983)beskriverhardetvaritenblandningavdenauktoritäramodellenochdenauktoritativasomvaritförhärskandeun-derinformanternasbarndom.Denförrakopplasiflerafallavinformanter-natilldepreussiskadygderna.Katrin,GertochBirgittaanvänderbegreppet”gammalklassiskpreussisksed”fördenfostransomdefick.Dentraderadestilldemavderasomsorgspersoner,ivilkaettantaldygderingicksomdefickmedsigpåvägengenom livet såsom:arbetsamhet,pliktuppfyllelse,disci-

SAMMANFATTNING 113

plin, lydnad, stränghet, respekt förandra, sparsamhet,duglighet,ärlighet,omdömeochordningmedflera.Omsorgspersonernaharisinturpåverkatsavdygdersomförmedlatstilldemviadenevangelisk-lutherskakyrkan,dentyskakejsarstatenochskolan.

Dygderväxerframgenomenprocessdärnormerochetiskaföreställning-arintegrerasmedenmänniskaspersonlighetsamtgenomattpersonlighetenpåverkasiettsocialtsammanhang-mantarintryckavandraochlärsigaverfarenheterna.På såvis förändraskaraktärsegenskapernahos enperson.Horsdalskriverattdetberättasomvärdekollisionerilevnadshistorier.Detförekommermotsättningarmellanbarnochföräldrar. Idessa fallkandetuppståtolkningsproblemförberättarenomhanellerhonharmåstgemedsigellerinsisterapåsinhållningochdekonsekvensersomdetkanföramedsigiförhållandetillföräldrarna(seHorsdal1999:142).Dettaharframkom-mittillendeliberättandetomdygderna.Deharfylltsbådemedpositivaochnegativakonnotationersominverkatpåinformanternasliv.

Vissaavdygdernahariflerafallöverförtstillinformanternaavomsorgs-personerna som därmed direkt eller indirekts kritiserats. Informanternaharblandannatansettattföräldrarnaochandraomsorgspersonerharställtalltförhögakravpådemunderuppväxtenochnågraavinformanternaharutsattsföragaförattintesägamisshandel.Deäldreinformanterna,Katrin,GertochBirgittaharreflekteratöver ivilkenutsträckningdenpreussiskauppfostransomdeharfått,harbidragittillattdeharblivitdepersonersomdeäridag.

Dygdernaöverförsfrånengenerationtillenannan.Deingåriinforman-ternashabitus(seBourdieu1992)somärettsystemavdispositionersomgörattmänniskorhandlar, tänkerochorienterarsigpåettvisstsätt idensocialavärlden.Informanternaharfåttdygdernatraderadefrämstviaom-sorgspersonerna och kyrkan. Omsorgspersonerna hade i sin tur fått sinadygdertraderadepåettliknandesättochhadepåverkatsavdendårådandepolitiska diskursen i samhället. Kejsarstatens Tyskland och nationalsocia-lismenvidarebefordradedygdersomlydnad,pliktuppfyllelseochdisciplin.Degavdessadygderandrainnehållänvaddenevangelisklutherskakyrkangjorde.LydnadenutkrävdesavsekulärapersonersomkejsarnaochHitler.Kungen/kejsarenvarfosterlandetsöverhuvud.

114 UPPVÄXTENITYSKLAND

Anne Eriksen skriver i Historie, minne och myte om relationen i Norgemellankungamaktenochfolket.GenomattlydakungensålyderfolkävenGud,eftersomdetvarGudsomhade sett till att staten fannsochgrund-lagt tronen och kungamakten. I den hierarki som fanns stod Gud överst,därunderkomkungen.Trohetmotfosterlandetinnebartrohetmotkungenvilketvarenreligiösochmoraliskplikt förundersåten(Eriksen1999:33).ResonemangetärocksåtillämpbartpåTysklandochtyskarnasförhållandetillsinakungarochkejsare.

DettabetraktelsesättgjordedetmöjligtförenmedborgareiTysklandattvaratroendemotGudochlojalmotkungen/kejsarensamtidigt,vilketvarettförhållandesomexempelvisHitlerinteaccepterade.Hanuppfattadekyr-kanochmänniskorsrelationertillGudsomkonkurrensommakten.DetvarunderdennationalsocialistiskaperiodeniTysklandshistoriasomdeäldreinformanternaupplevdesinbarn-ochuppväxttidochdetärdentidsepokensomharupptagitenstordelavderasberättande,medanföräldrageneratio-nensamtfar-ochmorföräldrarnahadepräglatsavkejsarstatensTysklandochivissmånWeimarrepubliken.

De klassiska dygderna har funnits även i efterkrigstidens Tyskland vil-ketdeyngreinformanternaharberättatom.Detvarfrämstskolan,enligtErikochMagdalena,sombetonadeinnebördenavdisciplinpåettfördemnegativtsätt.AnnaJohanssonansermedhänvisningtillPolanyi(1989)attenberättelseinnehållerblandannatenvärderandestruktursomärviktig,eftersomdenpekarpåvadberättarenanservarabetydelsefullt(Johansson2005:196). Informanternaharvelatpoängteradygdernas inverkanpåsinalivunderbarn-ochuppväxttiden iTyskland-vaddeharbetytt fördem,vilkadygderdehartagittillsigochvidarebefordrattillsinaegnabarnlångtsenareilivet.Deharävenberättatomhurdenuppfostrandeficktogsigut-tryck.DetharvarieratfrånpersontillpersonvilkenmodellsomharvarittongivandeenligtMaccobyochMartinsmodellförfostran(1983)s.91.

SAMMANFATTNING 115

3.Upplevelseravnationalsocialismen

ENUNDVIKANDEATTITYD

”-Ja,uppväxtenvarvälheltnormal,men…”.vardetfleraavdeäldreinfor-manterna som sa under intervjuerna. Samma uttryck användes även i deskrivnabiografierna.Jagreageradeintetillattbörjamed,detvarförstnärutskrifternavarklaraochjagbörjadeläsaigenomdemsomfrågornakom.Vadmenadedenärdesaattuppväxtenvar”normal”undernationalsocia-lismen?

Förmigbetecknardentidenenanomali.NorbertEliaskallardenettbrottmot kontinuiteten i den tyska civilisationen (Elias 1996:18) och en vänd-punktidentyskahistoriensomharkallatsförSonderwegavvonKrockow,1991:81ochBauer2000:120.Jagärprägladavföreställningensombottnarideninformationsomhargivitsefterkriget.Varjagsålåstavminaegnatan-kebanorattjagintekundesebortomdem?Innebardet”normala”attdehadeetthem,föräldrarsomtoghandomdem,syskonochomsorgspersoner?Vardetliveti(normstaten),denciviladelenavmetaforendentyskadubbelsta-ten,somFraenkel1984,Haffner2000/2002ochvonKrockow1991:175-182kallardettyskasamhälletmellan1933och1945,sominformanternaavsåg?

Delvishandladedet”normala”omdetlivsominformanternalevdei(Hei-mat)hemmettillsammansmedfamiljensåsomdetberättasomframtillcir-ka1939,eftersominformanternatillhördedepersonersomvarinkluderadeidettyskasamhället,sålängedeintebrötmotdenormerochreglersomfannsidennationalsocialistiskahegemoniniåtgärdsstaten.

NicholasStargardtskriverattbarnsminnenfrånNazitysklandkandelasmellandemsomkommerihågdentidensomnormalochdemsomtänkertillbakapådenmedskräck(Stargardt2005:12).Informanternaharberättatombådadelarna.Skräckenkominideraslivefterdetattkrigetbrötut1939,dådeblevbombadeavdeallieradeochhadeolikamötenmedsoldaterurdensovjetryskaarmén.OrdetnormalkanocksåinnefattaenannantolkningsomJonasFrykmangeruttryckföriartikelnBiografiochkulturanalyssomhandlarommänniskorslevnadsberättelser.”Detvarvälnormalt…”svaradenågonundvikande.

116 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

”Sådanaoftaåterkommandemeningarhandladeomfrånvaronavenbear-betadföreställningomdetförflutna.Glednågonmedsvarensåvardetinteförattgörasigkvittdenintresseradeintervjuaren,utanförattdetsomvargångetocksåvarsvårfångat”(Frykman1992:244).

Detfinnstroligtvisminnenhosinformanternasomdeinteharbearbetat,vilketkanhasingrunditraumanochskräcksomdeinteförmårtalaom.Dessaminnenärsmärtsammaattåterkallaförinformanterna.AlbertLeh-mannkonstaterariErzählstruktur under Lebenslauf:

”Nämnaskanattsomkontrastfinnsfyraellerfeminformantersommedeftertryck har framhärdat att de inte vill berätta om kriget, ty de vill inteännuengångblipåmindaomdennahemskatid”(Lehmann1983:121,egenöversättning).

Lehmannsbokärbaseradpåenetnologiskundersökningutifrån86munt-ligtberättadelevnadshistorier(Lehmann1983:7-8).Därtillkommerdetfak-tumattinformanternasomjaghartalatmeduppleverattsvenskarnasomdeharträffatpå,inteharfrågatdemellertalatmeddemomderasbakgrundochvaddeharupplevtinnandekomtillSverige.Närinformanternaberät-tadeförmigberättadedesamtidigtförsigsjälva,förattdeskullekunnatatillsigvadsomskettochgöradetoförklarligaförklarligt(Horsdal1999:35).Deberättadeomsådantsomdehadesvårtatthanteranärdethände.

Iberättelsernafinnsenmängdolikapresentationeravinformanterna.Detalaromanpassningpågrundavrädsla, indirektochdirektmotstånd,er-kännandeavansvarochskuldsamtförnekandeavdensamma.

Anna Johansson menar i Narrativ teori och metod att när någon berät-tarnågotvilldennapersonförmedlaenmoraliskpoängviasinberättelse,ienlighetmeddensocialagruppensnormerochvärderingarsomdentillhör(Johansson2005:46). Informanternasversionav livetundernazitidenochandravärldskrigetiTysklandharenligtdemfåttfögauppmärksamhet.Efterkrigetblevdenallieradeversionenavandravärldskrigetförhärskande,efter-somdevannkriget.Defickdärigenomtolkningsföreträde.OmnazisternahadevunnithadeTysklandochEuropatroligtvissettannorlundautbådegeografisktochpolitisktochkanskeävenbildenavHitler.Detkontrafak-tiskaom:etharjagintebehandlat,dådetärdeninformation,deupplevelser

ENUNDVIKANDEATTITYD 117

ochintrycksominformanternagerviasinaberättelsersomutgörgrundma-terialetochdärhardennafrågaintediskuterats.

IdeäldreinformanternasberättelseromTysklandunderandravärldskri-getkommerdetattfinnasexempeliberättandetbådepådetsometnologenKatarzynaWolanikBoströmkallardeltagande berättelser,d.v.s.dåeninfor-mantvarmedsjälvihändelsensomdetberättasom,icke deltagande berät-telser,dånågonharberättatföreninformantomvadsomharhänt,menin-formantensomberättarharinteupplevthändelsensjälv,narrativ induktion (seLinde2001:608),dånazisterna försökte få informanternaatt ta till siginnehålletidennationalsocialistiskadiskursenpåolikasättochmisslyckad narrativ induktiondådetintelyckades(seLinde2001:613).

År1933komHitlerochdetnationalsocialistiskapartiettillmakteniTysk-land.Hurdetpåverkadeinformanternaberättardeomidettakapitel.Såhärbeskriver KATRIN byte av ideologisk diskurs från Weimarrepubliken tillnazismendåhongickiskolaniTyskland:

IskolanprägladeNationalsozialismusmesthistorielektionen.Denvarmycketensidig. Gamla historieböcker förekom inte. Musiken och tyskan var mycketkonservativ.Klassiskmusik.SkolresortillBerlin.Dramer,operorochmuseer.Jämfört med idag mycket allmänbildande. Samhällskunskap obefintlig. DentillhördeHitlerjugend.

Lehmann anser att det tyska samhället förändrades inte totalt från denendadagentilldenandraår1933.Weimartidenochnazitidengicktillattbörjamed in ivarandra,menallteftersomnåddedennazistiskapolitikenbådedevuxnamänniskornaochbarnen iderasvardagsliv iHeimat(ibid1983:94).Hurstorinverkandenfickivarochenstillvaroberoddepåfak-torer som om den enskilde individen räknades som en arisk person ellerinte(urnazistiskrasbiologisktsynvinkel),ompersonenifrågavarmedlemipartietochomhonellerhangjordesomdetförväntadesavdem.Iinformanternasberättandefinnsstereotypersomhängersammanmeddet som Lehmann kallar levnadsstationer under ett livslopp. Från 1933transfererade nationalsocialisterna innehållet i sin diskurs till barnenoch ungdomarna främst via skolan och den paramilitära Hitlerjugend.

118 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

Denvarfrivilligframtillden1december1936(ibid1983:117),dåmedlem-skapetblevobligatoriskt(ibid1983:110).Devuxnanåddesgenomintensivpropagandairadioochtidningar,mendetgjordeävenbarnen.

DeäldreinformanternaharuppehållitsiglängeiberättandetvidHJ,ar-betstjänstenochandravärldskriget.Debeskrivervilkalevnadsstationerdegenomgickgenomattsägahurgamladevarochvadsominträffadeideraslivdå.Deberättarhurdehanteradedeninstitutionelltbestämdakronolo-giskastyrlinjensomnazisternadrogupp(Lehmann1983:112)medvilkendenpersonligalöpteparallellt.”Frihetunderhakkorsetvarnämligenfördetmestaförbundetmedinstitutionellapåbud,förpliktigandenochtvångfrånnationalsocialistiskaorganisationer”(ibid1983:123,egenöversättning).

AlfJohanssondiskuterardennazistiskaideologiniDen nazistiska utma-ningen : aspekter på andra världskriget(1997).Enligthonominnefattadedennationalsocialistisk-folkligatankegångarmedstortysknationalismbaseradpå antisemitiska, antiparlamentariska, antidemokratiska, antisocialistiskaochantirepublikanskaidéer.Hitleransågattmänniskanshistoriabeståravenkampmellanolikaraseromherraväldet.Dettagälldeävenmellanna-tioner.Nazitysklandskullestyrasavenariskherreras.Människovärdetlågirastillhörighetenochförmåganattkämpa.Dygdersomempatiochmed-känslasaknadesenligtJohansson1997:239.AlanBullockberörsammasakibokenHitler – en studie i tyranni(2004:384).

Dettatänkandehämtadesfrånnaturen,varsinnerstaprincipbeståravenevig kamp. Människorna som överlevde kampen skulle nå det tusenårigariket, där evig trygghet och harmoni skulle råda, därför ansåg nazisternadetsomenpliktattutrotadet”onaturliga”,somdebehandladesomorent.Hitler’sförhållandetillfolkethandladeomdisciplin,kontrollochmaktut-övning.

VonKrockowanserattHitlerkrävdeservilitet,lydnadochpliktuppfyllelseavsinaundersåtar.Hanhadesomambitionattskapaen”nymodernmän-niska” i enstatbaseradpå”Volksgemeinschaft” (ibid1991:165-169),mensomgodtyckligtinkluderadeochexkluderademänniskorutifrånsärskildakriterieromvemsompassadeochinte.Detfinnsolikateorierrörandevarfördetblevsomdetblevochhurnationalsocialismenfickfotfästeidettyskasamhället.Enavdemförklarasmedmoderniteten.

ENUNDVIKANDEATTITYD 119

”Denvarverksami formavdikotomiernahälsa/ohälsa i frågaomfolk-kroppen (den rasliga kroppen) normal/avvikande i fråga om folkgemen-skapenochfolk/främmandeförfolket,utlänningifrågaomnationenochrasen”(Peukert1994:278,egenöversättning).

FörattuppnådetsomBenedictAndersonkallar”föreställdgemenskap”(Anderson 1991:140) användes propaganda, genom vilken den nazityskaledningenförsöktestyrafolketochförmådemattagerapåettvisstsätt,ienvissriktning,mendetfannsocksåenhotbildinbyggdidiskursen,”görduintesomvisägerså…”.

MichelFoucaultdefinierarmetaberättelsersom”diskurserellerkunskaps-regimer-historisktspecifikakunskapsordningarmedvissamaktanspråk”.Hananseratt”maktrelationerförutsätterochkonstituerarkunskapochallakunskapsfält förutsätter och konstituerar makt” (Foucault 1993, Johans-son2005:57-58),vilketpåverkarmänniskor iderasvardagsliv.Nationalso-cialismenkanbetraktassomenmetaberättelse.

Ensådankananvändasav”socialagrupper,folkellernationerförattutövaoch legitimera dominans” (Johansson 2005:57), men den reglerade ävenvilkaberättelsersomvartillgängliga,vadsomfickberättasochinte,hur,varochnärochavvemförattfrämjaennarrativinduktion(Linde2001:613).Diskurserfårocksågenomsininstitutionaliseringsocialaochpraktiskakon-sekvenserisamhällslivochimänniskorsvardagförskapandetavrelationerochidentiteterenligtJohansson2005:57-58.

Mannenbakomenstordelavinnehålletidennationalsocialistiskadiskur-senvarpartietsledareAdolfHitler.Efterdenmisslyckadeölkällarkuppen1923,förvilkenhandömdestillfängelse,börjadehanskrivanedsinatankaromnationalsocialismen,dåhansättpåfästningen.DessautgavsitvådelaribokverketMein Kampf29somfickenstorspridningundernazitiden.

NärHitlersläpptesefteratthafåttstraffetförkortat,börjadehansåsmå-ningomresaruntiTysklandförattagiteraochhållatal.Syftetvarattövertygadentyskaallmänhetenominnehålletihansbudskap.Närhanochnational-socialisternakomtillmakten1933börjadedeundanförundanmanövreraut de politiska motståndarna. Hur upplevde informanterna detta? VilkenuppfattninghadeinformanternaomHitler?

120 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

HITLERÜBERALLES-HITLERMYTEN

”Den30januari1933dåHitlerblevrikskanslervarengråmåndagiBerlin,någrafåplusgraderochruggigtväder.Helgeninnanhade100.000Berlinaredemonstrerat mot honom under parollen ”Berlin förblir rött” När mån-dagenkomkalladeden85-årigepresidentenPaulvonHindenburgtill sigAdolfHitlerochpåeftermiddagenpresenteradedennyutnämnderikskans-lern regeringen. På kvällen tågade nazisterna genom Brandenburger Tormedfacklorihänderna,medanHitleråsågdethelafrånsitthotellrumvidPariserPlatz”(Lewenhagen2008).

DärmedbörjadedennazistiskadiskursensreellainflytandeöverTysk-landochdessbefolkningsomvaradeframtillkrigsslutet1945.

FRITHJOF uppehöll sig länge i berättandet om nazitiden, vilket inklu-deradedeminnesbilder somhanhadeavHitlerochdennesbesök iSwi-nemündenärhanvarbarn.

F: DetärockåensådandärlitengrejattHitlerskullekommatillSwinemündepåensådantdärparadtåg.

B: Gjordehandet?F: -Javisst.B: Sågduhonom?F: -Javisst,därstodvijuallihopa ochdålärjaghasagttillminmorengång. -KännerHitlermig?-Nej,detgörhaninte. -Varförintedet?Jagkännerjuhonom.(Skratt)B: Hanvarstor?F: -Javisst,hanvaroerhörtstor.Detvarhan. Ochdetvarjunaturligtvisocksådomolikariktningar, fördomsomvararbetslösa,enkärnasomkomupp. Hanklaradeavarbetslösheten,folkhadeattgöra,folkhadejobb. Alltinggickjuframåt.

FrithjofförsökteplacerainHitleridenkretsavfamiljemedlemmar,vännerochbekantasomkändetillFrithjofsexistens,ienlighetmedFrithjofsdåva-

HITLERÜBERALLES-HITLERMYTEN121

randevärldsbild,därhansombarnupplevdeatthanbefannsigicentrumavsinfamilj.DettakundevaraettresultatavdenpropagandasomständigtvarverksamidetnazityskasamhälletochsomFrithjofhadepåverkatsav.Hitlervarenförhonombekantpersonutanatthanriktigtkundedefinieravarförellerpåvilketsätt.

HELGAsomärföddsammaårsomFrithjofberättadehurhonuppfattadeHitler.

Ochallaskulleutochse,precissomdetärmedkungennu.Jagmenarattfolkgårutochvillehälsapå.Sådetvarungefärlikadantsomettstatsöverhuvud.

Honförsökermedsittberättandeförklaraförmighurdetvardåochdrarparallellertillnågontingsomjagkanförväntaskännatilld.v.s.densvens-ke kungens resor i Sverige. Hon jämför ett statsöverhuvud med ett annatochhänvisartilldenpopularitetsomhontillskriverattdensvenskekungenharhosdensvenskaallmänheten.DetsammagälldeförHitler iTyskland.KungahusetharlokalförankringtillKalmarlängenomsommarresidensetSollidenpåÖland,därdebrukartillbringanågraveckorssemester.Effektenavberättelsenhadeinteblivitdensammaomhoniställethadejämförtmeddensvenskestatsministernochdennesresorilandsortensomväckerfögauppmärksamhet.

Genomattberättasåkannågon,idettafallHelga,förneka,argumentera,poängteraeller förklara hursaker förhåller sig.Därigenomsåpresenterarhonenvissversionavsigsjälv,genomvilkenhonskaparenpersonligochsocialidentitet(Johansson2005:83).HelgatillhördedengrupptyskarsomsågochlyssnadetillHitlerunderdennesresoriTyskland,eftersomhonvarbarndågickhonsannoliktinteditHitlertaladepåegenhand.Honledsa-gadestroligtvisavnågonvuxen.Därigenomärdetintesäkertatthonvaldeattgåsjälv.

AdolfHitlervarintepartietsgrundare,menhanvar”Führer”,ideologochledare för NSDAP. Hitler ville ha ett förhållande till det tyska folket sombidrog till att det såg upp till honom. Han framställdes då, med biståndav propagandaminister Joseph Goebbels28, som barnavän, teknikälskandebilförare,naturälskareochhundvän,vilketbidrogtillattskapaenmytbild

122 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

kringhonom. HansFischerskriver ibokenSoldat i tredje riket att Hitleruttrycktedetsomdentidensunderatthanfanndettyskafolketochattdefann honom (Fischer 1995:58). Hitler var tidigt på det klara med att hanvilleskapaenVolksgemeinschaft(folkgemenskap)ochstyraTysklandmedmedgivandefråndettyskafolket.Detlyckades1933.

ImytbildeningickendyrkanavHitlersomtogsiguttryckiattdetfannsbilderuppsattapåhonomöverallt.Detförväntadesattprivatpersonerskullehasådanaisinahem.IkonstnärenTomiUngerersbokA Childhood under the Nazis (1998) finns fem sidor med bilder i färg och svartvitt på Hitler(Ungerer1998:95-99)ochMargretheDörr skriveratt: ”menHitlerbildenhängdeideflestavardagsrum”(Dörr2007:97).

Det trycktes vykort och frimärken med Hitler som motiv (se Ungerer1998:125)ochsångböckerdärhanpryddeomslaget(seUngerer1998:114).HeinrichHoffmanvarNDSAP:sfotografmedfirmaiMünchenochredanislutetpå1920-taletvarenvissherrWolf,pseudonymförHitler,flitigbe-sökareiaffären(seSigmund2001:157).DetvaroftaHoffmansomtogfo-tografiernapådennazistiskapartielitensomblevtillvykort,vilkafickstorspridning(seSigmund2001:159).

Den brittiske historikern Ian Kershaw konstaterar i artikeln the Hitlermyth:imageandrealityinthethirdReichattHitlerresteruntiTysklandochhölltalbådeföresittmakttillträdeochefter.Detbidrogocksåtillatthållamytbildenavhonomvidliv(Kershaw1994:197-215).HitlerresteiTysklandmellanden15och30juli1932ochtaladei50städer(seSigmund2001:161).

DetärfleraförfattaresomharbeskrivitHitlerslivmellan1933och1945.BlandannatAlbertSpeersomisinamemoarertaruppattHitlerhadetill-gångtillenlyxinreddjärnvägsvagnmedvilkenhantransporteradesigidithanskulle.Denvarutrustadmedtelegraf, teleprinterochtelefonväxel(seSpeer2003:184-185,Englund1996,Junge2005:42,55-58).

Fischer skriver att när Hitler kom fram till en plats hölls massmöten, ivilkamarschmusikenspeladeenviktigroll.FramförtalarstolendärHitlerstodparaderadeSA-mänsomvakterochbredvidscenenintelångtdärifrånfannsmusikanterna.Hitlertyckteommarschmusikochhadeenfavorit,Ba-denweilerMarsch(Fischer1995:9,42).

HITLERÜBERALLES-HITLERMYTEN123

”Den nya ordningen förstärktes av ändlösa ritualer och manifestationersomverkadeupplyftandegenomsångerochmarscher.Desomsjungertill-sammansmarscherartillsammansochdesommarscherartillsammansläm-parsigförarmén”(Ungerer1998:62,egenöversättning).

BenedictAndersonbetonarattmusikenikombinationmedspråketkanbidratillskapandetavenföreställdgemenskapochnationalismpågrundavattdetfinnsensamtidighetiupplevelsenavsångenochsjungandet.JohnLukacsskriveriHitler i historien(1999)attHitler,liksomdennazityskasta-tensomhanstyrde,dockuppvisarenmotsägelsefullbildiolikafrågorblandannatröranderelationentillkyrkan.Hitlerhadeuppfostratssomkatolik.IbokenMein Kampf29skrevhan:

”Ivårrörelsesledfinnsplatsfördentroendeprotestantenviddentroendekatolikenssida,utanminstakonfliktförderassamvetenpågrundavderasreligiösaövertygelser”(HitlerciteradiLukacs,1999:85).

ErikWibergframföriartikeln LidandetförKristus–Igår,idagochimor-gonattnärHitlersedankomtillmaktenstängdesflerakyrkoroch418katol-skaprästerskickadestillkoncentrationsläger(Wiberg2006).Lukacsskriverattår1941fälldeHitlerenkommentaratt:”kyrkornavarenuppgiftsomhanskulleväntamedtillefterkriget.Dåskulledebehandlaspåettlämpligtsättochdentyskaungdomenskullebefriasfrånderasinflytande”(HitlerciteradiLukacs1999:87).VonKrockow(1991)anserattHitlerdrevantisemitismentillsinspetssamtidigtsomhansjälv,GöringochGoebbelsskyddadeenstakajudarfrånattskickastillkoncentrationsläger.

HITLERSMAKTÖVERMÄNNISKORNA

MetaberättelsenomnationalsocialismenärocksåenstorberättelseomHit-lerochdenmakthanutövade.EnligtJohnLukacsvardetdentyskaarbe-tarklassen,somtroddepåHitlerändatilldesistakrigsmånaderna(Lukacs1999:143).ErichFrommanserattdetvardenlägremedelklassensomstöt-tadehonom(Fromm,1994).DanielGoldhagenskriverattdetvarmajori-tetenavtyskarnasomstodbakomhanspolitik(Goldhagen1996).DetsominformanternaframhållersompositivtmedHitleriberättandetvaratthanlätbyggabostäderochhanåtgärdadearbetslösheten.

124 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

DIETER berättade länge i omgångar om sin syn på Hitler och tyskarnasförhållandetillhonom.

B: ManvaldeHitler,manvaldebortdemokratinfördetta.D: -Ja.-Nej,manvaldevälintebortdemokratin. Efteråtvetmanattmanvaldebortdemokratin. Efteråt,närhankomtillmaktenblevhandiktator, menhanvarjuintediktatorinnan.B: Mendu,hanärjuganskatydligredanfrånbörjan medvadhanville.D: -Jo,-joihansbokMeinKampf. Menhurmånga?Innanhankom*, närhankomtillmakten. Hurmångahadelästhansbok?Detvarintemånga.

Jagkan intesvara för iefterhandomDieterharpåverkatsavdet”man”somjagtoguppidenfrånminsidaledandekommentarenomHitlersvägtillmakten.Intehellerharjagenaningomvarförjagvaldedetta”man”.Detärmöjligtattjagtänktepåtyskarnaiallmänhet,menintevillepekautdemgenomattanvändaformendem.Detkanstämmaattdetvarfåtyskarsomsattesiginidennazistiskapolitikenidetalj,ochännufärresomlästeMein Kampf,mensominformanternaharberättatgickdeutföratthöraHitlertala.Hanhöllmångatalinnanhankomtillmakten.Hanvartydligmedvadhanville.Ombudskapenhanframfördefastnadeärdockenannanfråga.

Minavärdeladdadekonstaterandenärbaseradepådenkollektivtraditionjagsjälvär formadav,d.v.s.ettresonemangutifrånensunt förnuftprin-cip,varvidDietergickiförsvarsställning.Allasamhällenkännetecknas,en-ligtÅkeDaun,avattdetfinnsenordningsomstyrsavförnuftet,mendensvenskaförnuftsorienteringenhandlarompraktiskändamålsenlighet.Daunanserattdenkankopplastilltråkighetiföreningmeddenlutherskaprotes-tantismen(Daun1994:162).EftersomLutherharsittursprungiTysklandbordedetinteföreligganågrastörreskillnaderisynenmellanmigochinfor-manternarörandedetsundaförnuftsresonemanget,mendetgördet.Dieterinledersittberättandemedstereotyperkringtyskmentalitetsomenförkla-ringtillvarfördetblevsomdetblevutifrånendikotomiseringbeståendeav

HITLERSMAKTÖVERMÄNNISKORNA125

”viochdom”.Där”dom”utgörsavhanslandsmänsomberörkaraktärsdraghosdettyskafolket.

D: -Javisst,tyskarnaärjugrundliga. Domärkändaförattvaragrundliga.B: Detärjuotroligtnärmantänkerpåhurjärnvägsnätetbyggdesupp (tänkerpåtransporternatillkoncentrationslägren). Han(Hitler)byggdeAutobahnsåattmilitärenkundetransportera

sinatanks.Alltvargenomtänktiminstadetalj.D: -Ja,iförväg,ja.Hanhadejugottomtid,närhansattifängelseifäst-

ningendär,men,närhankomtillmaktenfannsmyckethög arbetslöshetiTyskland.Jagvetintehurmångamiljonerdetvar. Ah,penningvärldenhadebrutitssönder.Ettägg,28miljarderMark

exempelvisochvalutanhadegåttåtskogenochsåkommerdetenmansomlovarskapajobb.Som*höllsittlöfteochskapadejobb.Hanhargjortdethärsomdomandrahargåttbetpå.Hanhargettossjobb.HanmedAutobahnärensak,ochjärnvägfannsjuettvälutbyggtnätredandå,menAutobahn,hanbyggde,ochsyftetmeddetsedandetvarklart,menjustdå,trorjaginteatt(den)vanligamanipulerademänniskan,hanfunderadeintevaddendärAutobahnskullevaratill.Detvarfinavägarbyggdaibetong.Detvardåhankomtillmaktenochdomandrapolitikernadomvarsåslappa.Domläthonom...

Dietertillstårhärattdentyskamaktapparatenundernazitidenvareffek-tiv.Iberättelsenanvändehan”viochdom”isittberättande.Detförstadomstårfördentyskabefolkningeniallmänhet.Hanhänvisartilldemmedordet”tyskarna”.Handistanserarsigdärmedfrånsinalandsmän.Dieterförblevtyskmedborgare,genomattanvändaordet”dom”ochidetsammanhangetanserintesjälvatthantillhördedengruppendå.

Han försökte förklara Hitlers framgångar och tyskarnas beundran för-honommedattsägaattHitleråstadkomenheldelbrasakerförtyskarna.Massarbetslöshetenförsvannochekonominstabiliserades.”Hanhargettossjobb”.Idetta”oss”ärhansjälvinkluderadiegenskapavinföddtysk.Sedansägerhanatt”denvanligamanipulerademänniskan”iTysklandfunderadeinte över vilka intentioner Hitler hade med det han gjorde. Det ligger enanklagelseidensista”dom”-representationen”och”domandrapolitikerna

126 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

domvarsåslappa.Domläthonom...”.IsittuttalandekanhansyftabådepådeinhemskatyskapolitikernaochpolitikeriandraländersomintegjordetillräckligtförattstoppaHitler.

ErichFrommanserattmänniskor iTyskland intebrydde sigomattdehadeförloratsinpersonligafrihet.Deficknyframtidstroochtillförsiktge-nomHitlerochnazismen.SomDietersägerfannsdetmänniskoriTysklandsomstöddeHitler.SådanafannsiSverigeockså.

ITysklandsökteHitlersanhängareblandannatupprättelseförförlusteniförstavärldskrigetochenförbättringavdendåligatyskaekonominsamtettbotemedelmotmassarbetslösheten(Fromm,1994).Sålängedenrådan-depolitikengynnademajoritetenavdentyskabefolkningenvardet,enligtFromm, inte några högljudda protester. Hade någon en avvikande stånd-punkthölldetystavrädslaförrepressalier.

DUBBELMÄNNISKANOCHDUBBELSTATEN

Detfinnsforskaresomisinaanalyseravnazistatenharkonstateratattdenfungeradesomendubbelstat.(SeexempelvisHaffner2000/2002.Hanpå-börjadenedtecknandetavsinaminnenidagboksformibörjanav1939,menbokengavsinteutvaresigiTysklandellerEnglandförränefterhansdöd1999.Bokengerentidsbildavdettyskasamhälletpå1920-och30-talenuti-frånHaffnersupplevelser.Hanvarjuristocherforhuråtgärdsstatenfung-erade.Hanåsågbl.a.hurjudiskajuristerfickyrkesförbud.HaffnerlämnadeTysklandförEngland1938,dåhanbedömdeattsituationenvarohållbarförhonom).

Begreppet dubbelstat omfattade både nazistaten och människorna somboddeiden.ErnstFraenkelgjordeenskillnadpånormstaten(Normenstaat)ochåtgärdsstaten (Massnahmenstaat) (Fraenkel1984,Haffner2000/2002,vonKrockow1991:175,vonSaldern1994:147-148).Civil-ochvardagslivetregerade normstaten, the ”pure and safe private world” (heile Welt) (vonSaldern1994:150)medannazismenhärskadeinomåtgärdsstaten.

HitlerkrävdeattundersåtarnaskullekännalojalitetgentemothonomsomFührer iTysklandoch intemedGud, sammasakgälldedygderna lydnadochdisciplin.Hitlerförväntadesigattdettyskafolketskulleunderkastasig

DUBBELMÄNNISKANOCHDUBBELSTATEN 127

hansviljaochdennazistiskaideologinochlydaorder.SociologenZygmuntBaumandiskuterarnazismeniAuschwitz och det moderna samhället (1994). Hankommerframtillattdenblintlydandemänniskanärenfarligindividdåhan/honäritjänstiåtgärdsstaten,eftersompersonenifrågadåkanutföradeinstruktionersomhanellerhonfåravrädslaellerideologiskövertygelseberoendepåindivid.JagtolkardetsomattBaumansyftarpåpersonersomexempelvisvarlägervaktervidnågotavkoncentrationslägrenellersoldateriWaffen-SS.

Närdetogavsiguniformenochvarpåpermission,återgickdetillattblicivilapersoner inågonHeimat,ochdåkundedekännaempatimedsinanära,vilketdeintegjordenärdevaritjänst.

DetvarentudeladmänniskasomintevartypiskförTysklandunderna-zitidenenligtBauman1994:46.Ävenommankan tyckaattdebrottmotmänniskorsomägderumdåvarfasansfullahardetvisatsigidenameri-kanskepsykologenMilgramsexperimentefterkrigetattvemsomhelstkanåsamkasinamedmänniskorsmärtaomförutsättningarnaärderätta(ibid1994:215)

Beredvillighetenatthandlamotsittsamvetesröstberorpåauktoritärabe-fallningarsomuppstår ienorganisation(ellerett samhälle) sominte till-låternågonoppositionellersjälvständighetochdärdetfinnsenstriktlinjärmakthierarki(ibid1994:228).

MEDLEMSKAPETIJUNGVOLKOCHHITLERJUGEND

I inledningen till avhandlingen berättade FRITHJOF hur han upplevdeJungvolk.Detvardet förstahansa innanvårtsamtalhannkommaigångordentligt.Mångalivshistorierärkronologiskatillsinaupplägg,meniblandbrytsdettamönster,dånågonharnågotattsärskiltattberättasomupptarellerharupptagitpersonenstankarunderlångtid.Frithjofgickraktinetthändelseförloppsomkändesangelägetförhonomattberättaom,d.v.s.aktiviteternaiHJ.Detfinnsolikasättattgripainilivetsströmpå.Horsdalföreslårenmetodsomgerberättarenmöjlighetattbörjamedsittellersinaförstaminnen,såsomFrithjofgjorde,eftersomdetharvisatsigvaraengod”trigger”tillattsättaigångenberättelseprocess(Horsdal1999:115).

128 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

MEDLEMSKAPETIJUNGVOLKOCHHJ 129

Okända tyska militärer någonstans i Heimat troligtvis på permissionfrånkrigetsomägderumiåtgärdssdelenavdennazityskadubbelstaten.Närdeåtervändehemvardettillnormstaten,därmänniskorlevdesinaprivatliv.NazisternaanvändesigavHeimatdiskursenunderkriget.DetgavsutsärskildasångböckerförsoldatermedHeimatvisorisyfteattdeskullekännagemenskapmedvarandraochvaramotiveradeikrigenattslåssförkvinnorochbarnsomlevdeiHeimat.Ur:Katrinsalbum

Frithjof behövde inte någon trigger. Han satte igång berättandet på egenhand. Idenskildringsomhangavavsinaupplevelser i Jungvolkbeskrevhanmednågraordhurdenavnazisternautstakade ideala livsbanan iåt-gärdsstatenvartänktattfungera.Ungamänniskorfångadesupptidigtochdefostradesenligtdennazistiskaideologinpåettauktoritärtsättenligtpsy-kologernaMaccobyochMartinsuppfostringsmodell(MaccobyochMartin1983,Möller2003:27).

Första instansen i HJ var Jungvolk. En deltagare där kallades ”Pimpf ”(Dörr,2007:7).FriedemannBedürftigskriveriuppslagsbokenTredje riket från uppgång till fall attpojkarnafickavläggasärskildaprovsomkalladesPimpfenprobe.DegickutpåattpojkarnaskullelärasigHitlerspersonligadata,läsauppHorst-Wesselsången,deltaiidrottstävlingarochutföraettprovpåmod,därefterfickderättattbäraknivomdeblevgodkända(Bedürftig2007:291).

Lehmann konstaterar att Deutsches Jungvolk var en förberedelse innandeungapojkarnagickvidaretillHJ,dådevari14-18-årsåldern.EfterHJvardetarbetstjänsti6månaderochdärefterföljdemilitärtjänstgöringfördem(Lehmann1983:112).GenomJungvolkblevFrithjofsåledesupptageninationalsocialismen.VonKrockowpåtalarattdenanvändepliktuppfyllelse,lydnadochdisciplinförattformadeungapojkarnaenligtnationalsocialis-tiskanormer(vonKrockow1991:151).

Dennazistiskadiskursensatsadepåframtidengenomständigaförsöktillindoktrineringavbarnenförattdeskulleblidugligamedborgare.BarnenformadesiHJ.HitlersdefinitionavpojkarnaiHitlerjugendvar”snabbasomvinthundar,hårdasomkruppstålochsegasomläder”(Sigmund2001:195).Dörrharenannaninbördesordningpåorden.Tematärdockdetsamma.Honskriver”ZähwieLeder,hartwieKruppstahlundflinktwieWindhun-de” (2007:86). Hon anser att pojkarna i Hitlerjugend var inställda på attdöda och dö (ibid 2007:244). De var barnsoldater. För att skydda barnenfrånkrigetförsöktenazisternasäkrahemmafrontenochgöradenså”nor-mal“sommöjligt.Stargardtkonstaterarattbarnenocksåskulleskyddasfrånskadligpåverkan.Vardetnågonsomvarungdomsbrottslingsåtogsdenneursamhällettilldessattpersonenhadeomformatssåatthanellerhonkundefortsättalevaettansvarsfulltliv(Stargardt2005:13).

130 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

Barnen som föddes mellan 1930 och 1945 bör enligt Dörr inte kallas förHitlerjugendgenerationen,ommanmeddetmenarattdeblevfullständigtgenomsyradeavdennationalsocialistiskaandan.Deflestaavungdomarnavarbegeistrade inazismen,vilket framgåravdecitat fråndagböckersomfinnsmedtagnaihennesböcker,isynnerhetstårdetklartikapitletFaziniert,indoktriniert.ImZwiespalt?(Dörr2007:69-102),menvaresigskolanellerHitlerjugendlyckadesfulltutattförmedladennationalsocialistiskadiskur-sentillalla(Dörr2007:77).

Nazisternahadeambitionernaatt få innehållet i sinpolitikatt totaltge-nomsyradettyskasamhället.Desträvadeefterattimplementerasinaidéerhosden tyskabefolkningen.Debörjademedatt indoktrinerabarnen.Ettkravsomnazisternaställdevarpliktuppfyllelse.Därförbetyddedetmycketvilkeninställningbarnensomsorgspersonerhadetillnazismen,eftersomdebefannsigibarnensomedelbaranärhetochkundepåverkademtidigtili-vetihemmen.Detvariförstahandomsorgspersonernasattityder,normeroch värderingar som barnen tog intryck av, innan de började skolan ochblevupptagnaiHJochutsattaförpolitiskpropaganda.Förattskapasam-manhållningblandmedborgarna iTysklandanvände signazisterna i storutsträckningavsymbolerochsymbolik.

NärFrithjofövergickfrånJungvolktillHitlerjugendbyttesdesvartabyx-ornautmotbruna,vilketvarenformavövergångsrit,mendenbrunaskjor-tanbestodtillikamedslipsen.Genomfärgernapåbyxornasompojkarnabarkundeomgivningensehurdenenskildeindividenföljdemedidenavnazisternautstakade”idealalivsbanan”.BådeJungvolkochHJtillhördedenofficielladelenavdettyskasamhällettillsammansmedskolanochdentyskaarmén,därdennationalsocialistiskadiskursensinnehållöverfördestilldel-tagarnabl.agenompolitiskpropaganda.

”Tyallpropagandamåstevarafolkligochmåsteställainsinandliganivåefterfattningsförmåganhosdemestinskränktaavdemsomdentänkerriktasigtill.Därmedkommerdessandliganivåattblidestolägre,justörredenmängdmänniskorärsomskallnås”(vonKrockow1991:151).

Frithjofs första fru skrev på ett papper, då jag bad henne att identifierapersonerpåbildersomfinnsiFrithjofsalbum,omsinaminnenavvadFrit-

MEDLEMSKAPETIJUNGVOLKOCHHJ131

hjofberättatförhenneomtidendåhanvarmediJungvolkochHJ.”Frithjofberättade,atthansjälvsom6-7åringtvingadesgååttamilmedpackning.Pennalismochsexuellaövergreppmotdeyngrebarnenvarlegio”.

Denna information framkommer inte iFrithjofsövrigaberättelser.HonberättarintehurdetkomsigattFrithjofkändetillsådanaövergrepp.

IBedürftigsuppslagsbokskriverhanattibörjanavdetnationalsocialisti-skamakttillträdetfungeradedecivilalagarnaisamhälletochlivetvaristortsettsomtidigare,menvid”frihetensrikspartidag”den15september1935iNürnberginskränktesfrihetenförendelavdentyskabefolkningen,vilketinnebarettparadigmskifteochbyteavhegemoni.Judarochandrapersonermed”ickearisktblod”,exempelvisromer,blevstatstillhörigautanpolitiskarättigheter(Bedürftig2007:274-275).

Haffner anser att nazisterna infiltrerade vardagslivet för befolkningen inormstatenmerochmerjulängretiddesattvidmakten.Hanbeskrivertill-varoniTysklanddåsomett”hemligtdragavvansinne,avrädslaochspän-ning”(Haffner2000/2002:150).

Frithjofsberättelsepåminnerdelvisomberättelsernaomdenpreussiskafostransomhansföräldrarinpräntadeihonom,d.v.s.atthanskullevisarespektfördem,varahövligmotdamerellerflickor,visaanständighet,sittaordentligt vid bordet när han åt, be aftonbön etc. Han tog till sig av vadföräldrarnasade.Dennazistiskafostransomhandärtillfickiåtgärdsstatenhandladedelvisomannat.

VisserligenvardetgenomHitlersinflytandeävendethärmeduniformstvång-et.NärmanvariHitlerjugendskullemanvaraordentligtkläddochuppförasigväl.Dettrorjagvarmycketviktigt.

Det som han betraktar som specifikt för nazismen var ”uniformstvån-get”ochattvara”ordentligtklädd”,vilketingickideritualersomnazisternaanvändesigav föratt skapasamhörighet inomgruppenochen föreställdgemenskap,dådesombaruniformernavisadeattdetillhördedeinkludera-desskaraochelitenisamhället.

EdithRiemeranserattdeungaindoktrineradesfrånbörjan.Närdekläddesisinabrunauniformerkändedesiguppfylldaavsinegenbetydelsemedandemarscheradepågatorna,sjöngHorstWesselsångenochproklamerade

132 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

MEDLEMSKAPETIJUNGVOLKOCHHJ 133

FrithjofuppehöllsiglängeiberättandetomtidendåhanvarmediJungvolkochHitlerjugend.Han förknippadeaktiviteterna somägde rumdärmed tvång.Hantyckte inteomdethanblevålagdattgöra, samtidigt somhankändeatthanvartvungenatträttasigeftervadledarnasatillhonomatthanskullegöra.Ur:Frithjofsalbum

Fosterlandetsäravilketinnebarattdetskullebli’Judenrein’(Riemer2001:74).EdithRiemersberättelseinnefattardendikotomiseringochgränsdragningmänniskoremellansomnazisternatillämpade iuppdelningenav”vi”och”dom”,förattskapasamhörighetmellandemsomingickivi-gruppenochuteslutadeandrasomintegjordedet.HaydenWhite(1987)anserattmankan”förstådet intressesomsocialagruppermedmaktharattkontrolleradedominerandemyterna i ett samhälle” (HaydenWhite1987, Johansson2005:63)somnazisternaförsöktegöra.EnligtFoucaultssynpåmetaberät-telser,attdeärorganiseradekringmekanismersomreglerarvemsomharrättattberättavad,såsläppteintenazisternaframnågraandraberättelseränsinaegna(Foucault1986,Johansson2005:100).DerassyftevaratttotaltdominierapolitikenochsamhällslivetiTyskland.Frithjofberättadeattettavkravensomnazisternaställdepåhonomvaratthanskulle”uppförasigväl”.Vaddetinnebarexaktpreciseradehaninte.

134 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

Svastikanellerhakkorsetsomsynspåbildenvarenavnazisternassymbolermedvarshjälpdevilleskapaens.k. föreställdgemenskapblanddet tyskafolket.Ur:privatal-bum

JUNGMÄDELVERKSAMHETEN

HELGA,somärårsbarnmedFrithjof,växteuppidenciviladelenavdetsom jag tidigare kallat dubbelstaten, d. v. s. i normstaten (von Krockow,1991:175).HennesfarvarprofessorochSA-man.HandeltogikrigetmotPolen1939.HelgasfamiljboddeiDanzigvidtidendåkrigetbrötut.HonvetintevarförhanvarmediSA.Honfunderadeiefterhandpåomdetkun-devaraavpragmatiskaskäl.Honreflekteradeöveromdetvargynnsamtförhanskarriärsomprofessorizoologi,elleromhanvarövertygadnationalso-cialist.Honvetinte.Honbeskriverhonomsom”enöppenmänniskamedenpositivlivssyn”.Hanhadeettordspråk:”KommstduübernHund,kommstdu auch übern Schwantz” som ungefär kan översättas med att allting gårpånågotsätt.Varmodernhadesinasympatiervethoninteheller.Honharaldrigfrågathenne.Detvarförkänsligt.Modernansågatthonständigtfickförsaka saker. Hon var utbildad gymnastikdirektör, men efter det att hongiftesigblevhonHausfrau–hemmafru.

EngiftkvinnamedbarninazitidensTysklandvarenoerhörtviktigper-son,såvidahonräknadessomarisk,eftersomdetråddeenmödrakult.Enfullständig familj bestod enligt Bedürftig, av minst fyra barn (Bedürftig2007:120). Det patriarkaliska samhällets existens vilade på att kvinnornaföddesönersomkundebliframtidasoldater(Bedürftig2007:260).En familjmedmångabarnfickfinansielltstödavstateniformavbarnbidragochäk-tenskapslån.Helgaminnsinteatthennesmormorhadenågotpartiemblem.Hadehonhaftdet,sägerHelgaatthonbordehakommitihågdet.HelgasälskademostervardäremotmediBDM,BundDeutscherMädel,denkvinn-ligamotsvarighetentillHJ.RekryteringenkanhagåtttillpåsammasättsomiFrithjofsfall,d.v.s.medtvång,menhonkanocksåhagåttmedfrivilligt.Helgavetinte.Hennesteoriärattomnågonvarkarriärinriktaddåtordedethavaritbefrämjandeförpersonenifrågaattgåmedipartiet.

Honsägerintenågontingomattdetpläderadesförnazismenihemmetavnågonvuxen.LiksomdeövrigainformanternafickHelgaenpolitiskskol-ningitjänstesidanavdubbelstaten,viaJungmädel,menhonbetecknardenintesomstark.EnligtHelgavardet”ungefärsomattvaramediscouterna”.FriedemannBedürftigskriver i sinuppslagsbokatt redan innanmedlem-

JUNGMÄDELVERKSAMHETEN135

skapet iHJblevobligatorisktvardet intemångasomkomundantrycketfrånomgivningenattvaramed.DettaförstärktesdåJungmädelochBundDeutscher Mädel erbjöd medlemmarna fritidsverksamheter som verkadelockandepåungdomarna(seBedürftig2007:178).Deungasmickradesavdenuppskattningsomvisadesdemavmyndighetspersoner.Förnazisternautgjordeungdomarnaframtidenochdärförvardetviktigtattfådemmedsigochaccepterainnehålletidennazistiskaideologin.

NATIONALSOCIALISTISKAPARTIMÄRKENOCHJUDISKASTJÄRNOR

I det nazityska samhället fanns det människor som marginaliserades,exempelvisjudarochandrapersonersominteräknadestillarierna.Bedürf-tig skriver att judarna fråntogs sina politiska rättigheter genom Nürnber-glagarna. Dessutom förbjöds äktenskap mellan judar och ”tyskblodiga”(Bedürftig2007:274-275).

HELGAharvissaminnenfrånbarndomensomrörmedlemmaravdenjudiskabefolkningensomhonlademärketillnärhonvarutepåsöndags-promenadmedsinaföräldrar.

H: Bildernavarvälattjudarnafickhaenstjärnapåsig.B: Detkommerduihåg?H: -Ja,närmangickmedföräldrarnapåsöndagspromenad ochsåträffademanalltså, manmöttevissamänniskorsomhadeenjudestjärnapåsig. -Jahaochdetärjudar.-Jaha.B. Kommenteradeföräldrarnadethärellerfrågadedu?H: -Nej.B. Detvaringensomsanågot?Såhärvardet?H: Minpappahadepartietsemblem.Alltsåhadejudarnasitt. Detfunderadeintejagsombarnmycketpå.B: Duhadeingaskolkamratermed...?H: Intesomjagvetalltså.Detvarinnan-39.1938dåvarjagförstaåreti

skolan.MenintevetJAGomdetfannsjudiskabarn.Detvetjaginte.NästafyraåriDanzigkommerjagintehellerihågomdetfanns,

mendetfannsingenmedjudestjärnaiklassen. Detärklartattdetintefanns.

136 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

NATIONALSOCIALISTISKAPARTIMÄRKENOCHJUDISKASTJÄRNOR137

Mannenpåbildenbärdennationalsocialistiskapartinålenpå sittkavajslag.DenvarrundochvitemaljeradsamtförseddmedettsvarthakkorsochtextenNationalsozialis-tischeD.A.P.Ur:Privatalbum

Honochhennesföräldrarträffade”vissamänniskor”närdevaruteochpromeneradesombarengulstjärnapåsinakläder.Honreflekteradeinteöverinnebördenavstjärnandå.HonmotiverardetmedatthennesfarvarpartimedlemochbarNSDAP:semblem,därförfunderadehoninteöverattjudarnahadesitt.Intehellertänktehonpåvarfördebardem.

Enligt Helga var det inte någon av föräldrarna som kommenterade det.Honövergårtill”jag-form”,dåhonsägeratthonintetänktepådetnärhonvarbarn,vilketärettexempelpå life-script(seFrykman1992:261). Detfannsintenågonmedjudestjärnapåsigiklassen1938ochdedärpåföljandefyraåren.Detärhonsäkerpå.Isåfallhadehonkommitihågdet.

HelgaresertillTysklandochhälsarpåsinasyskonochvännerregelbun-det.EngångfickhonmedsigetthäftetillbakatillSverigemedminnenfrånskoltidenmedanledningavattenskolkamrathadeavlidit.Häftetheter”InErinnerunganunsereKlassen-kameradinDorotheaThieme.

Översatt till svenska blir det: ”Till minne av vår klasskamrat DorotheaThieme”,ivilketUrsulaWernerskrevomskoltideniTysklandochdenrädslasomgenomsyraderelationernamänniskornaemellan.

Viupplevdeintebararoligaellerhemskaögonblickpåvägentillskolan,ib-landkorsade fattigtkläddamänniskormedgula stjärnorpåytterplaggenvårväg,dådegicktillfabrikenvidTeltowkanalen.Vityckteattdetvarnedrigtattjudarnavartvungnaattbärajudestjärna,mendetföranleddeinteoss6-10-årigabarnatttänkamerpådetta.TillsammanspåvägentillskolangickfördetmestaAnneliseRöder,IngeBrüningochHermineZiegelroth.Densenarebjödinossengångtillsinfödelsedag,menvåraföräldrartillätossinteattgå.Viblevgan-skabesviknaochförstodintevarför.Antagligenvarföräldrarnaräddaförattbliangivna.Herminevarhalvjudinna.(Egenfriöversättning).

Dennedtecknadeberättelsenärskriven,dådefornaskolelevernaharblivitvuxna.Skribentenbeskriverhändelser ienförflutentid. Syftetärattvisaatt flickorna,dådevar i10-årsåldern, intekategoriseradevarandraenligtetniskhärkomst.Detvarderasföräldrarsomgjordedet.Detfinnsen”vi”och”dom”-dikotomiiberättelsen.Visyftarpåflickornasomvarbarnochinhemskatyskarochdomdelspåjudarnasomvarpåvägtillfabrikenförattarbeta,menlitesenareävenpåflickornasföräldrarsomintevågadelåtasina

138 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

barn gå på födelsedagskalas hos Hermine, eftersom hon var halvjudinna.Närdetnedtecknademinnetskrevshardesomvarbarndåblivitvuxnaochförståttattbeslutetderasföräldrartogbaseradespårädslavilketärenexternvärdering.

Ettlife-scriptanvänds,dåskribentenskriveratt”mendetföranleddeinteoss6-10-årigabarnatttänkamerapådetta”(Frykman1992:261).Honneu-traliserarderasagerande,eftersomdevarbarnsomintehadenågotansvarfördevuxnasbeteendeochförinnehålletidennationalsocialistiskadiskur-senochhegemonin.

MÖTENMEDKONCENTRATIONSLÄGERFÅNGAR

FRITHJOFärdenav informanternasomharberättatmestomdemötenmedjudarsomhanochhansfamiljhadeundernazitideniTyskland.Hansågdemblandannatdåhanochhansfamiljbefannsigpåflyktmotvästikrigetsslutskede.

F: Visåginteenenda.Somviupplevdefrånkoncentrationslägrenvar detta,attvivandrade,somjagsa,motvästochsamtidigtvandrade

dessakoncentrationslägerfångarocksåmotväst.Detvar–45.B: Sånisågdommedderaskläder?F: Domgickbredvidossisinarandigakläder. (FrithjofochhansfamiljgickgenomMecklenburgpåvägmotväst) Ochminmorvarjualltidblödigellerhjälpsam, ochhonsågdessastackarskvinnorsomintekundegå somblevdrivnaavdessa”Flintenweiber” d.v.s.kvinnorsomgickmedsinabössorbredvidochdrevdom.B: Menarduattnisågdethärdå?F:-Javisstdomgickjubredvid.Vigickpåvägenochdomgickpå åkrarnabredvid,fördomfickintegåisammaledsomvi.B: Hadedomkvinnligafångvaktaremedbössor? Vadkalladedudomför?F: FlintenweiberBösskärringarochdåramladenågraavkvinnornafrån vägendärvigickochmornaturligtvishonskullehjälpauppdom.B: Vadhändedå?F: Domriktadebarabössornamotmorochhonfickintehjälpatill.

MÖTENMEDKONCENTRATIONSLÄGERFÅNGAR 139

140 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

Frithjofsmormedsinasönerjulen1932.FotografietärtagetunderWeimarrepubliken.Någramånadersenareimars1933komnazisternatillmakteniTyskland,vilketinne-baren förändringavdenpolitiskadiskursen framtill1945.DetnationalsocialistiskapartietNSDAPförbjödsden10oktober1945genomdeallieradeslagnr2(Bedürftig,2007:266).Ur:Frithjofsalbum

Detvarväldenendakontaktensomviharhaftdirektmedkoncentra- tionslägerfångar.

Förstsägerhanatt:”Visåginteenenda”.DettolkarjagsomatthanintehadesettnågonsombarDavidsstjärnan,föredenhändelsesomhansedanberättarom,dåhanredogörförupplevelsernaavdes.k.dödsmarscherna,vilkakomsigavattkoncentrationslägreniösterhadeupplöstsibörjanav1945.

IFriedemannBedürftigsuppslagsbokståratt fångarnaskulle intefalla ihändernapådeallieradeochkommenderadesut idödsmarschermotdettyska rikets inland. Vissa som inte orkade gå sköts vid vägkanterna (ibid2007:106-107).

JudarnaochmedlemmarnaiFrithjofsfamiljfickenligtFrithjofintegåisammaled,vilketvarettledidennazistiskadikotomiseringen.Hansmorförsöktehjälpadetroligenjudiskakvinnornaattkommapåfötterigen,mendekanocksåhavaritexempelvistyskor,fransyskorellerpolskorsominteorkadegålängre.

Hansägerommodernatthonvar”blödig”,menrättarsigögonblicketef-terochsägerhonvar”hjälpsam”.Tidigareharhanberättatatthonvarkri-sten.Ihennesvärldsbildingickinteattnågonkundebehandlafolkpådetvisetsomvakternagjorde.Honhindradesisinaförsökavdevapenförseddakvinnorna somFrithjof föraktfulltkallar ”bösskärringar”.Devar i tjänst iåtgärdsdelen av dubbelstaten, i vilken de kunde göra ofattbara saker motandramänniskor.Förmigvardet förvånansvärtatt träffanågonsomharsettdödsmarschernapånärahålliverkligheten.Detärnågontingsomjagharlästomilitteraturen.

Frithjofsmorförsöktepåverkasituationentillförmånförfångarna,menfickvapenriktademotsig,varvidhonavbrötförsöket.Jagtolkardetsomentragiskberättelse,eftersommodernshandlinginteleddetillnågonpositivförändringavfångarnassituation,fastänhonförsökte.

Detframgårintehellerhurlängedegickdärellervadsomhändesedanmedkvinnorna.HändelsenharetsatsigfastiFrithjofsminne.

MÖTENMEDKONCENTRATIONSLÄGERFÅNGAR141

142 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

Kvinnanpåbildenärokänd.Hontillhördeenavdesvårtsjukakoncentrationsläger-fångarsomkomtillKalmarmedfartygetPrinsCarlijuli1945,viaettbrittisktmellan-lägeriLübeck.DeflestaavdeföredettafångarnavarpolskajudarsominhystesiSöder-portskolan.DesombedömdeshatyfusellerTBCinkvarteradespåEpidemisjukhusetpåLindö.Ettfemtontalavdef.d.fångarnadogundervistelseniKalmar.Debegravdespåmosaiskabegravningsplatsen.De flestasomöverlevdesjukhusvistelsen lämnadeSve-rigeunderår1946.EndelavdemfortillUSA,andraåtervändehem.Ur:Kalmarlänsmuseumsarkiv

HUSLÄKAREBIBERGEIL

Somtidigarenämntshademångajudarinnannazismensmakttillträdeledandeposteridettyskasamhället.Defannsrepresenteradeinomettantalolikayrkesområden,inteminstblanddeintellektuella.FRITHJOFSfamiljhadeenhusläkaresomvarjude.

Hanräddademigengångfråndöden(skratt).Jaghadefåttenmarsipanba-nan,somjagätituppismygbakomenfåtöljochfickskumframförögonen.Jagvarförgiftad.Dåringdedomefterhusläkarenochhangavmigenkoppmedricinolja.

HusläkarentillkalladesnärFrithjofhadefåttenallergichock.Frithjofsä-gerattläkarenräddadehansliv.Jagfrågadevadsomhändemedhonomdåiprincip flertaletpersonermed judiskbakgrund iTysklandskickades tillförintelseläger.Dåkomnästaöverraskning.

F: Hanblevförbjudenattutövasittyrke,meneftersomhanhadehaftomhandHitlernågongång,närHitlervarsjuk,dåfickhanvarakvariSwinemünde,menhanfickinteutövasittyrke.

B: Överlevdehankrigetvetdudet?F: -Ja,hanöverlevdekriget. -Ja,detvarkanskeattdomtillhördesocietetendär.

LäkarenhadealltsåenligtFrithjof,vidnågottillfälle,vårdatHitlerdåhanvarsjuk,avdetskäletfickhanyrkesförbud,menhanskickadesintetillnå-got koncentrationsläger somandra judar,vilket räddade livetpåhonom.BerättelsenomhusläkarenstämmermeddesynpunktersomOmerBartovtaruppomdenjudiskabefolkningenshögarepresentationinomyrkensommediciniTysklandförenazisternasövertagandeavmakten(Bartov,1997).EnligtFrithjoftillhördeläkarensocietetenistaden.

INazisternas kvinnorskriverAnnaMariaSigmundattHitlersmorvårda-desavenjudiskläkaresomavdenanledningenocksåskonadesfrånkon-centrationslägren(Sigmund2001:174-175). InteensHitlersjälvefterlevdeinnehålletidennazistiskadiskursenheltochhålletvadgällerattitydernatilljudarna,vilketgerenindikationomattintenågondiskursärtotal.

HUSLÄKAREBIBERGEIL143

FrithjofsbrorochBibergeilssongick isammaklass iskolan.FrithjofochhanssyskonharträffatsregelbundetpåsyskonträffefterdetattFrithjofflyt-tadetillSverige.IblandhardevaritiTysklandhosbrodernsomboriHam-burgochiblandhosFrithjofpåÖland.SysternboriUSA.Frithjofberättadeatthanharvaritdärochhälsatpåhenneockså.

DomsistatregångernaharviåktomkringivårtgamlahemlandSwinemündeochWollinochdåsökteviuppsonentilldendärläkaren,menhanvartyvärrintehemma,mendärvar,trotsattdomvarungabäggetvå,endistansdär.Detärintedetdärhjärtliga.Detärnågontingdärsom...

IFrithjofsberättelseframkomattBibergeilssonintevarpåplatsnärFrit-hjof och hans syskon kom på besök. Det kan ha varit dennes barn eller

144 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

FotografietföreställerdenleksaksaffärsomFrithjofsfarhadeideöstradelarnaavTysk-landinnankrigetbrötut. FrithjofochhansfamiljboddeiSwinemündeochjagharuppfattatattdetvarnärdeboddeiSweinemündesomdehadeenjudiskhusläkaresomFrithjofberättadeom.Ur:Frithjofsalbum

barnbarnsomöppnade.Devisade intenågotstörre intresse förde försöktillkontaktsomFrithjofochhansbrortog.Frithjofupplevdeattdetfannsendistansiderasuppförande.Detkanfinnasfleraskältilldet.Dekanskefortfarandehyserenvissmisstänksamhetmotpersoneridentyskamajori-tetsbefolkningenefterdetsomhändeundernazitidenmedförföljandetavjudar.Detkanävenfinnasenrädslaförattdeåterigenskallblimalträteradeellersåframmanasdengamlaskräckenimötenmedtyskarsominteärju-dar.Ettannatalternativärattdevisardistanspågrundavstolhetochvrede.

ANPASSNINGUNDERTVÅNG-EXEMPELPÅNARRATIVINDUKTION

Nationalsocialisternaöverfördesinmetaberättelsevidareiolikastegtilldeungasomvarenprioriteradmålgrupp,genomskolan,Hitlerjugend(seLeh-mann,1983:110-120)samtpropagandanitidningarochradion.

Då informanternaredogör förhurdetvarpresenterardeenbildavdetupplevdatvångetisamhället.Därmedbeskriverdeåtgärdsstatenavmetafo-rendubbelstaten,ivilkenmänniskorinkluderadesochexkluderadesviadennationalsocialistiskalagstiftningen(sevonKrockow1991:175).DesombarHJ-uniformertillhördedeprioriteradepersonernaochdesomintegjordedetvarmarginaliseradeochkundekännasigutanför.

Förattvarainkluderadkrävdesattbarnenochungdomarnaräknadestillde”ariska”tyskarna.Defickintekommafrånfamiljerdärnågonvarsoci-aldemokratellerkommunist.Defickintevarafunktionshindradeellertill-höranågonannankategoriavmänniskorsomföllutanfördeavnazisternaaccepteraderamarna.Barnenskulletränasochdisciplinerasenligtdeme-todersomnazisternaansågvaralämpligaförattkunnafullföljaidéernaom”denidealalivsbanan”.

GERTbeskriversinbarndomidenöstradelenavTysklandframtill1937som en ”oförglömlig och fantastisk tid”. Livet var i stort sett som vanligt.Hanochhansfamiljlevdeettlugntmedelklassliv.Ävenomnazisternasuttitvidmaktenifyraårstidhadedetintepåverkatvardagslivetinågonstörreutsträckningfördem.EnligtGertblevdelämnadeifredunderförutsättningattdehöllsigtilldereglersområddeisamhället.

ANPASSNINGUNDERTVÅNG-EXEMPELPÅNARRATIVINDUKTION145

”Understörredelenavsintidlevdedenövervägandedelenavtyskarnaenciviltillvarosomvanligt,tacksamförlugnochordning,fördenökademate-riellatryggheten.Dearbetade,förälskadesig,grälade,bildadefamilj,firadekristenochintehedniskjul,speladekortspeletskatellerfotboll,sköttesinakoloniträdgårdarellergjordeutfärdidetgröna,gickpåbioochpåkonsert,deltogigudstjänsterochinte,somdevarvana”(vonKrockow1991:171).

Vitittadepåförstamajtågen,hängdeutvårahakkorsflaggorsommanskullegöra.FarhadeenlågprofilmotHitler.Någongånghördejaghonomsäga”densvarteÖsterrikaren”(Gert).

IdenförstameningenpreciserarGertvadanpassningentilldetpolitiskasystemetgickutpå.Hansföräldrargjordesomdetförväntadesavdemattdeskullegöra.Derättadesigefterdereglersomnazisternaföreskrev,vilketkantolkaspåskildasätt.Detförstahandlaromattgörasomdetvarpåbjudetavnazisternasomutgjordedenbefintligaauktoritetensomkrävdelydnad.AgerandetfrånGertsföräldrarssidakanförklarasmedrädslaförattbliut-sattaförangiveri.

”Partietbehövdeintesägaåtmedborgarnaatthissahakkorsflaggan,pre-numererapåpartietstidningellerlyftaarmenidenunderdånigaHitlerhäls-ningen,tyvanligatyskargjordedetändåochupplyste”andra”omvadmanvartvungenattgöra”(Stoltzfuz2004:37).

RegimenförlitadesigpåettgrupptryckdärmänniskorskullekontrolleraochangevarandraförpolisenochGestapo(Mallman&Paul1994,Gellately1990).

”Nazisternauppmuntradeocksåbarnenattangesina föräldrar.Barnengjordeoftadet,eftersomdetroddeattdetvarderasplikt”(HirschfeldtBo-denheimer2001:6,egenöversättning).

Rädslaärettständigtåterkommandeminneiinformanternasberättelserfrånnazitidenochandravärldskriget.EnligtEriksenkanenrädslasomupp-ståttunderden tidigabarndomenochsomtill syneshar försvunnitdykauppheltplötsligtundervuxenlivetmedenormkraftienstressandesitua-tion(Eriksen1999:87).Desomexempelvisharupplevtandravärldskriget

146 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

ochnazismenharliknandegemensammaminnenavrädslafråndentiden,vilket framkommer av informanternas berättelser och innehållet i Dörrsböcker(2007).

Gertberättadeidenandrameningenatthansfarsstrategivaratthållaenlåg profil under nazitiden. Han ville inte dra uppmärksamhet till sig ochfamiljen.Denhållningendeladehanmedmångaandra.GerthördesinfarkallaHitlerför”densvarteÖsterrikaren”,därmedfälldehanenkommentaromHitlersetniskaursprungsomävenMagdalenaåterkomtillsomnågon-tingväsentligt.Fadernsendaönskanvarattfortsättamedsittyrkesutövandeför att kunna försörja familjen. Han ställdes inför en valsituation och ettställningstagandenärdetkrävdesavhonomatthanskullegåmedipartiet.Antingengjordehandetochkundefortsättaattarbetasomtandläkareelleravståochförloraförsörjningen.Hanvaldeattgåmedipartiet1938.Vaddetvarsompåverkadehonomframgårinte.Intehellervadsomkundehahäntmedfamiljenomhanhadeavstått.Förattdeskullefåmatochhusrumvarnågonavdevuxnatvungnaattarbeta.Oftastfölldenrollenpåmännen.

Nazitysklandvarigrundenettpatriarkalisktsamhälleuppdelatpåenstorvärldförmänochenlitenvärldförkvinnor,menmedtidendåalltflermänkalladesiniarménförsöktemyndigheternafåkvinnornaattfyllamännensplatser.Därkvinnornasinsatserinteräcktetillsatteslägerfångarochtvångs-arbetarein.

HitlersrustningsministerAlbertSpeerskriverisinaMemorarer(2003)omdediskussionersomhanhademedHitlerattlåtatyskakvinnorarbetairust-ningsfabrikerna.Hitlervilleintehöratalasomdet,enligtSpeer(2003:256-257). Enligt en annan källa blev dock alla kvinnor mellan 17 och 45 år ijanuari1943tvungnaattarbetainomindustrin(Sigmund2001:122).Ger-trudScholtz-KlinksomvarReichsfrauenführerin(rikskvinnoordföranden)gickettsteglängre.Honansågattkvinnorsomhadeuppfostratsavdenna-tionalsocialistiskakvinnorörelsenintebaraskullekunnaskrivamaskinocharbeta,deskulleävenvaraFührernssoldater(Sigmund2001:122).

DIETERberättarenliknandehistoriaomsinfarsomGerthargjort.Fa-dernvarinredningsarkitektochegenföretagare.Förattkunnabedrivasinverksamhetansåghanatthanvartvungenattgåmedipartiet,vilkethangjorde1936.Därmedsåanpassadehansigocksåtillsystemet.Dennational-

ANPASSNINGUNDERTVÅNG-EXEMPELPÅNARRATIVINDUKTION 147

socialistiskadiskurseninnefattademaktochmaktutövningpåolikanivåernågotsomenligtFoucaultingårialladiskurser(1993).Inomdessmetabe-rättelse fanns ”den ideala livsbanan”(seLinde2001:621)somägderumietapper.DeninleddesmedbarnensochungdomarnasmedlemskapiJung-volkdådevarmellan10och14årgamla,därefterförväntadesattdeskullegåmediHJ,dådevarmellan14och18år.Därgickdepåonsdags-ochlör-dagseftermiddagar,någratimmaråtgången.HJvarkönsindelad.Detfannsen avdelning för pojkar och en för flickor. Efter avslutad HJ-tjänstgöringskullebådeflickornaochpojkarnagöraetthalvtårsarbetstjänst.

HELGAsadeattnärhonvarmediJungmädelbrukadeflickornasjunganärdeskulleut.DetvarsammasångersomFrithjofharberättatom,DieFahneHochärförstastrofeniHorstWesselLied.ÄvenflickornaiArbeitsdienst(arbetstjänsten)sjöngsångerförattunderlättaarbetetochfåintakten,närdeexempelvisskulleslåhö.Sjungandetskapadegemenskap.Från1933vararbetstjänstenettår,tidigarehadedenvaritetthalvår.RAD(ReichsArbeits-dienst)grundades1931ochvardåfrivillig.DenhettefrånbörjanNational-sozialist-Arbeitsdienstochbyttenamn1934tillRAD(Beevor2004:217).

Efter studentexamen arbetade jag som mer eller mindre tvångsarbetare(allafickgöradetta).Från1april1941isexmånadervarjagiArbetstjäns-ten.DetvarlantarbetepåmindregårdarochsedanvarjagsexmånaderiBerlinpåettstortsjukhussomstäderska.(Katrin).

KATRINrefererartilldetavhenneupplevdatvånget.Liksomifalletmedinträdet iHJvardetobligatoriskadeltagandet iArbetstjänstenenetapp idetsomLehmannkallar levnadsstationer ienungmänniskas livdå.Hankallarberättandetomstationernaförstereotyper(Lehmann1983:111).Detärmångaavhansinformantersomrefererartilltideniarbetstjänstensomnågontingmeningslöst(Lehmann1983:117),enbortkastadtid.

När arbetstjänsten var genomförd var det tänkt att ungdomarna skullegåinipartiet.PojkarnaskulleblisoldateridentyskaarménWehrmacht30,SAellerSS,därdefickenmilitärfostran.Fastännaziregimenprioriteradebarnenochungdomarnakrävdedenavdemmotslutetattbådedeväldigtunga samtdeäldre skulleoffra sina liv för fosterlandet.De sattes in som

148 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

soldatersomskullekämpamotdenmångdubbeltstarkasovjetryskaarmén.IochmedattungdomarnatogsiniHitlerjugendvardeipraktikenintefriafråndennationalsocialistiskahegemoninså längedenvarverksamenligtvonKrockow1991:170.Parallelltmeddennatillvaro iåtgärdsstaten levdeellerförsökteungdomarnalevaettciviltlivtillsammansmedsinafamiljeriHeimat i ”lugnochordning” (ibid1991:171) tillskrigetkomdeminpålivet.

Efteravslutadarbetstjänstansågsflickornagiftasvuxna.Derasrollidetna-zityskasamhälletgickiförstahandutpåattvaramaka(Hausfrau)ochmor.Kvinnornassituationundernazitidenäromdiskuteradochmotsägelsefull.EnligtAdelheidvonSaldernsresonemangärdetfåkvinnorsomkanbetraktasendastsomofferellerförövareiTysklandmellan1933och1945.Majoritetenavdetyskakvinnornahadekomplexa,tvetydigaförhållandentillnaziregi-

ANPASSNINGUNDERTVÅNG-EXEMPELPÅNARRATIVINDUKTION149

Katrinfickgöraarbetstjänstsomvarobligatorisktefterdetatthonslutadegymnasiet.Honvarilantbruketpåolikagårdarochhonarbetadesomstäderskapåettsjukhus.Härärhontillsammansmedandraokändaungakvinnorsomocksådeltogiarbetet.Ur:Katrinsalbum

mensomgjordedetmöjligtattvarabådeofferochförövaresamtidigt.Honanserattmanmåstestuderaolikheternablandkvinnornalikavälsommellanmänochkvinnoridettredjeriket31.Somofferhadekvinnornaolikaöden,en arisk kvinna förnekades abort, eftersom hon bedömdes som genetisktvärdefull,medanenjudiskellerromskkvinnasteriliseradesmotsinvilja.Desenaretillochmedmördadesdådeansågsvararasmässigafiendertillstaten.

Den privata sfären i hemmen över vilken kvinnorna härskade invade-rades dock efter hand mer och mer av den publika sfärens naziideologioch godtyckliga lagar. Inte ens nazismen kunde dock eliminera all valfri-het,kvinnornahadeenvissförmågaatthandlasomansvarsfullamedbor-gare.Detärendastgenomattundersökahurdeutövadedenmöjlighetensom man kan nå fram till frågor om skuld (von Saldern 1994:141-142).

GiselaBockanserattkvinnornavaroffer förennationalistisk, sexistiskpolitik.De reducerades till kroppar inazisystemets rasmål.Detvarmän-nensomstyrdeochförtrycktekvinnorna.Nazistiskaläkareutfördebrutalaexperiment på judiska och romska kvinnor i koncentrationslägren för atthittabilliga,snabbasättattsteriliserakvinnorsombedömdesvaraetnisktochrasmässigtunderlägsna(Bock1994).Samtidigtsomdeunderstöddeattariskakvinnor skaffademångabarn.1933 infördesgiftermålslån förmänvarskvinnorhadearbetatochslutatsinaanställningarvidgiftermålet.Deerhöllkupongerdärdekundeköpamöblerochhushållsutrustningsomdeskulleavbetalamedlågränta(Bock1994:124).

DETIGANDEJAGEN

UnderintervjunmedDIETERstängdejagavbandspelarentvågångerochfickknäppapådenigen,eftersomhanhademerattberättaomblandannatkunskapen ihans familjomFörintelsen.Hanhade tagituppdetmed sinmammanågongångdåhanvarpåbesökiTyskland.

D: Förjagfrågadeförsäkert10årsedanomdomintevisstenågontingomdetdär.Honsa:-Intedirekt,utanviställdevälingafrågordirektheller.Fördomvissteintevemdomskullekunnafråga,

menattdetvarnågotsomhändeidomdärlägren, dethadetydligenläcktut.Ochdetfannsnågonsomsadå,

150 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

någrasomsaatt:-Äh,detärbästattintebrysigom(det), förannarsgårmandenhärvägen.(Dieterpekaruppåt)genom

skorstenen.B: Sådethadeläcktut?D: Någothadeläcktutja.B: Mendomsågingentingutavläger,ellersågmänniskortransporteras?D: -Nej,intedär.Intevadjagvet.Fördenstaddärviboddei. Invånarnavarkanske20-30000någonting. Detfannsrykten,meningentingpåtagligt. Detvarnågonsomberättadeförmigattdetvarfruntillentysk* officersomtjänstgjordepånågotkoncentrationsläger.Ochhonville hälsapåhonom,*ochdetslutademedatthonaldrigkomdärifrån

heller,sådomtogkålpåhenne.Honhadesettförmycket.B: Menardudet?Såattmilitärensfruarfickintebesökadomdå?D: -Nej,intevadjagvet.Intenärdomtjänstgjorde.Intemilitärenutan

SSilägren.Manglömmerisammanhangetvisserligenattdomhademördatmiljonerjudar,mendetvaråtskilliga100000tyskarsomocksåficksättalivettill,delsmotståndsmänochfolksomifrågasatte.

EnligtDietergickstrateginihansfamiljutpåatttigaochintedraonödiguppmärksamhettillsig,vilketandrainformanterredanharberättatomattderasanhörigaocksågjorde.Ävenomhansföräldrarhadevelattaredapåmervisstedeintevardeskullekunnavändasigmedsådanafrågorochtillvem.Detfannsenrädslaattväckauppmärksamhetochråkautförrepres-salier.

Hanberättarattdetcirkulerade”ryktenomkoncentrationsläger”påsammasättsomKatrinnämnde.Detkundevarafarligtattblivittnetillförmycketavvadsomhändeitjänstesidan(åtgärdsdelen)avstatendärelimineringenavmänniskorägderum.Detkundeinnebäraattpersonensomfrågadedogsjälv.Dieterexemplifieradedetmedhistorienomkvinnansomskullebesö-kasinmansomvarSS-officerinågotavlägren.Efterbesöketåtervändehonintehem.Omdetärenvandringssägenellersantäromöjligtattveta.Sensmoralenihansberättelsevarattdetintebaravarjudarsomnazisternaelimi-neradeutanävenandrakategoriersomdeuppfattadevissteförmycketellersomvarfiendertillsystemetsåsommotståndsmänochregimkritiker.HansberättelseringåridetsomBartovharframfört,d.v.s.frånvaronavjudisk

DETIGANDEJAGEN151

representationiefterkrigstyskland(Bartov1997:217).EnligtDietervardetmångatyskarsomdrabbadesavdennazistiskamaktapparatensnormerochreglerochsomdog.DetsenarediskuterasinteutanförTyskland,eftersomdetinteingårideallieradeskollektivtraditionomkriget(Eriksen1995).

MotdetkanmanställaBartovssynpunkterattdetinteförekommernå-graandraofferäntyskariframställningariefterkrigstysklandhosförfattaresomBöllochGrass(Bartov1997:217).

DEURSKULDANDEJAGEN

Detharvaritsvårtfördeäldreinformanternaatthandskasmedefterdynin-garnaavnazismensverkningarpådemsjälvaochdettyskasamhället.Hurhanteradeinformanternadetavdemupplevdatvånget?VadinnebardetattvaramediHitlerjugend?Hurmotiverardemedlemskapet?Vadhändeomdeintedeltog?Informanternaärkluvnatilldetsomskedde,sigsjälvaochsinaattityder.Dekändesigmaktlösa,utsatta fördenpropagandaoch in-doktrineringsomnyttjadesförattomvändaeventuellatvivlareochövertygademomattnazismenvar”denrättaläran”.Idennaverksamhethadestorm-trupperna(Sturmabteilung)(SA)ennyckelposition.EnligtHeleneLööwvarSAdistributöreravpropagandamaterial.DearrangerademötendärHitlerochpartielitentalade(Lööw2004:210).

Informanternahadeintekunnatpåverkadenpolitiskautvecklingensomledde fram till nationalsocialisternas maktövertagande 1933. De var förunga.NärHitlerochnationalsocialismentillskansadesigmakten1933ku-vades motståndet från socialdemokrater, kommunister och andra undanförundanblandannatvialagstiftningen.Upproriskapersonerskickadestillkoncentrationsläger.DennazityskapolitikenhadedockintelyckatsominteHitlerhadehaftettvisststödhosbefolkningen.Uppgifteromhurstortdetvarochvilkasomgavdetvarierarfrånforskaretillforskare.

SåhärberättarKATRINhurdetgicktillnärhongickmediHJ:

1934blev jagmedlemiHitlerjugend.Deflestagjordedetsamma. Mammasomvarbelgiskahadeenannanåsikt,menhölldetförsig.Dettillhördevårtlivdå,ochmantänkteintepolitisktsomt.ex.idag.DetfannsingenTVochvifickintehörautländskaradiosändare.Genomskolan,sportenochsammankomster

152 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

inomHitlerjugendhademaningentidförradioellerpolitiskafunderingar.Dethelavarvälmedvetetfråndestyrande.Ommanharmycketattgöra,tänkermanmindre. I skolans historieundervisning blev det en tendensiös undervisning,mendetblevtydligastförtidenfrånbörjanav1900-talettillWeimarrepublikensomsvartmålades.Menvivissteingentingannatsåmanreageradeinte.

Detärmedurskuldandehonkonstateraratthon”blevmedlemiHitler-jugend 1934”. Det var några år innan det blev obligatoriskt. Hon var inteensamattgåmeddå.”Deflestagjordedetsamma”.Honhänvisartillgrupp-trycketochdensocialakontrollensomvareffektiv.Hennesmorsomkomfrån Belgien hade en ”avvikande åsikt”, men höll tyst. Detta förhållnings-sättdeladeKatrinsmormedandratyskar.Katrinsmotiveringtillsittage-randevar:”Mantänkteintepolitisktsomt.ex.idag”.Detärettexempelpådet somFrykmankallar life-script (1992:261).Genomattanvända”man”är hon inkluderad i skaran av personer som inte opponerade sig då. Vadnationalsocialismenegentligeninnebarärnågontingsomhonharfunderatpåefteråt. Eftersomhondeltogochtegdå,gjordehonochdeandrasomvarmedsigmedansvarigatillvadsomhändeundernaziåren.Honförklarardetmedattdennazistiskamaktapparatenundanhöllviktiginformationförbefolkningengenomattsovraideninformationsomsläpptesut.Radionvarcensureradliksomtidningarna.Därigenomficktyskarnaendastenversionavhursakerochtingförhöllsig.Detinbjödintetillettifrågasättande.

KatrinärintedenendasomharreflekteratöverTysklandsnazistiskaför-flutna. Ett antal av dem som överlevde andra världskriget i Tyskland harfunderatpådettasedandess.Deharväntatlängeinnandeharbörjatberättaförsinabarnochbarnbarnomdetförflutna.Stargardtgerettexempelpåenungkvinnasomfördedagbokundernazitiden.Honvarenförkämpeförna-zismendå.Hennessättattargumenteraidagbokenvarsomhämtadeurdenofficiellapropagandan.Närhonlästevadhonhadeskrivitetthalvtårhund-radesenare,dåhonfåttkunskapomvadsomhadehäntikoncentrationslä-gren,dödsmarschernaetc.blevhondjuptchockeradöverattpropagandanhadenåtthenneisåstorutsträckning(Stargardt2005:6-7).

”Vårahjärnoranpassarsigochställeromsigefteromvärldenhelatidenochnärdessaförändringarblirbeståendekandepåverkavåratankar,om-

DEURSKULDANDEJAGEN 153

dömenochbeteendenpåmärkligasättsomforskarnajustharbörjatförstå”(Schacter1997:204).

Närnazisternasnarrativainduktionupphördeochkvinnanfickenannanversionavhändelsernatänktehonom.

HELGA tillhördeocksådengenerationsomvarmed iBundDeutscherMädel,denkvinnligamotsvarighetentillHJ.Flickornaträffadesengångiveckan. När hon gick dit mötte hon sina skolkamrater. ”Man hade roligtihop, som scouterna. Den politiska påverkan upplevde jag inte som stor”.Honanvänderdetgenerellapronomenetmanochinkluderarsigsjälvibe-rättandet,menhonärkluvenisinaminnesbilderavnazismen.Honminnsatthonblevgladnärhonfyllde10år,eftersomhonfickvaramedochdeltaigemenskapenochharoligtsamtidigtsomdetvarpolitisktkorrektatttill-höraHJ.

IsyfteattförklarahurdetvardåjämförhondeltagandetiHJmedsam-mankomsterivilkaföreningarsomhelstsåsomidrottsföreningarochdans-föreningaridag. EnligtAnnaJohanssonsåfinnsdetettsyftemedenbe-rättelse.”Viargumenterar,förnekar,poängterarochförklarar”(Johansson,2005:83vilketinformanternagörhelatidenisittberättande.Helgablandardetgenerella”man”ochdetmerpersonliga”jag”isinbeskrivningavdåti-den.Honbetonadesamvaronmedkamraternaföredetpolitiskabudskapet,vilket kan tolkas på två sätt. Antingen misslyckades försöken till narrativinduktionfrånnazisternassida(Linde2001:613),derasargumentochverk-samheträckteintetillförattövertygaHelgaominnehålletidennationalso-cialistiskadiskursen,ellersåtonarhonneddettidigareengagemanget.

FRITHJOFbörjadeintervjunmedattberättaatthanupplevdetideniJung-volksomtvång,vilketkanförklarasmedattdetvarenparamilitärinstitu-tionmedsyfteattinpräntamilitäranormerochlevnadsformerhoshonomochdeandrapojkarnasomdeltog(Lehmann1983:66,115,117).Detpas-sadeintehonomochhanssättattvara.Hanhadeintemycketattsägatillomsjälvutan”hanfickrättasigeftervadöverheten”bestämde.”Detfannsnågonsomleddedigochdetfickdurättadigefter”,saFrithjof.

Lehmannanserattdetvarmeningenattindividenskullelärasigattun-derordnasigsystemet(Lehmann,1983:118)ochlydautanattifrågasättavad

154 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

somkrävdes.Frithjofberättarisyfteatttalaomatthanblevhantvingadattdelta.I tvånget ingickatt följadetceremonielochderitersomnazisternaskapadesåsom;Hitlerhälsningen,attgåettvisstantalstegefterofficerarnasomvaräldreförebilderochsomskullerespekteras,samtattdelta iverk-samheten i Jungvolk som bedrevs vid sidan av det ordinarie skolarbetet.”Omalltdettalärdeviosspåeftermiddagarnamest,påonsdageftermiddagochlördageftermiddag”.

På sommarenhadeFrithjofbruna skor,knähöga strumpor, svartakort-byxor,enbrunskjorta,ensvartslipssamtenbrunmössa.Vintertidbytteskortbyxornautmotlångbyxor.Tilluniformenhördeenkniv32.Nazisternaanvände sig av symboler för att skapa samhörighet och enighet vilket bi-drogtillenkänslaavdetBenedictAndersonkallar”föreställdgemenskap”(Anderson1991).NärFrithjofvarmediJungvolkfickhanvaramedochparadera.Detvarsamtidigtenträningförkommandesoldatliv.

F: Detvart.ex.enbegravningavengammaltantdär,somvarnazistochdärfickvisomJungvolk(delta).Detvarvårtförstaår,detvar1943.Vi

fickståvidhennesgravivårasvartabyxor,brunaskjortor,slipsochalltdettaochstågivaktochintesjungaTysklandssångenutanHorst

WesselLied.B: Vadhettedensenare?F: HorstWesselLied.Detfannsjubådedentyskanationalhymnen DeutschlandDeutschlandüberalles,detvardentyska, mensenhadeHitlersinapojkarSAochSSochdomhadeensärskild

sångsomhetteHorstWesselLiedochdetvarderaskampsångochfickvisjungaförTanteR.dengamlatanten.Jagtrorintevibegrepegentli-genriktigtvadsomhändetills1945.

I berättandet utgår han från ett ”vi” perspektiv. Han var med själv ochparaderadeibegravningenavdengamladamensomvarnazist.Handefi-nierarintevadennazistär/var.Hanvarinteensamvidbegravningen.Detfannsandrapojkardärockså.Idensistameningenblirhaneftertänksamnärhansägeratthanochdeandraintebegrepvadsomhänderuntomkringdemochvaddedeltogiförrän1945dåkrigettogslutochnazisternahadeförloratkriget.

DEURSKULDANDEJAGEN 155

Han använder det som Jonas Frykman kallar life-script (Frykman1992:261)ibeskrivningenavdåtiden.Hanvar13årgammaldå,entonårigpojke.Närhantalarom”vi”kanhanmenapojkarnaiJungvolk,mendetkanocksåuppfattassomenbetydligtstörreenhet,dettyskafolketistort.Jagvi-sarminokunnighetgenomattfrågavaddetvarförsångdebrukadesjunga.Tysklandssångenkändejagtill,meninteHorstWesselLied.

Genom riterna och symbolerna förmedlade och upprätthöll national-socialisterna sociala minnen som en dimension av den politiska makten.De skapade ”repetetiva minnesceremonier” som fick sin utformning viautövarnas kroppar (Connerton 1989:1). Som en följd av andra världskri-

156 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

FrithjofochhansstorebroriHeimatideöstradelarnaavTysklandiseptember1944.FamiljenevakueradesfrånSwinemündetillWollin1942ochdåminskadekallelsernatillHJtillpojkarnasglädje.Ur:Frithjofsalbum

getdeladesTyskland.Denöstrazonensomhadeockuperatsavsovjetiskatrupperblev1949 tillDDR,därMARIANNE föddesochväxteupp.Honberättadeutifrånolika”jag”,”man”och”dom”vadhonfickvetaomnazi-sternasbehandlingavjudarunder1930-och40-talen,närhonboddeiÖst-tyskland,avföräldrarnaochiskolanutifrånendåvarandeösttyskdiskurs.

ManfickinteredapåsåmycketpådentideniöstraTysklandochdetfannsbådebra judarochdåliga judaroch jag trorattdet är sammasaköverallt ivärlden.Detfinnsbramänniskorochdåligamänniskor.Detfannsdomsomvarväldigtjustaochhjälptetill,ochdetfannsdomsomtogsigframpåandrasbekostnad,dumheter,sorgellervadsomhelst.Ochdetgjordejudetattmanhadeenlitenpikpådom.-Tittanuhardom(det)bra,mendomvisstejuinteattdom(judarna) inte fickutföraarbete,mendetvisste ju intedenvanligamänniskan.Sådomtroddebaraatt:-Jahahanharaffär.Hanmårbra,hanharpengar,hanärrik.Detvardeninställningmångavanligamänniskorfårdåva.Ochdåkommerhatetochsenkomdåpartiet.Detvarväldigtjobbigt,detberättademinmamma.

Honbörjarpåetturskuldandesättgenomattsägaatt”man”,d.v.s.honochandraösttyskarinteficktillräckligtmedinformationomhursakerochtingförhöllsigunderkrigetnärhonboddeiDDR,underförståttattDDRvarentotalitärstatliksomnazistaten,därviktiginformationocksåsystema-tisktundanhöllsfolket.Hontonarneddetetniskaiförföljandetavjudarnaochanserattsynenpåjudarnaiställethängdesammanmedvemdevarsomindivider och om de hade ekonomiska framgångar, vilket kunde leda tillavundssjukahosmajoritetsbefolkningen.Förföljandetvarenligthenneenkombinationavokunskapochavundfråntyskarnassida.

DEHANDLANDEJAGEN

IdettakapitelkommerFrithjofochGertattberättahurdereageradepådenormerochreglersomgällde fördemiåtgärdsstaten,närdevarmedi HJ. FRITHJOF uppmanades att gå med, men han undkom kallelserna1942,dåvarhan10årgammal.HanochhansfamiljhadeblivitevakueradefrånSwinemündetillenlitenstadsomheterWollinsomliggercirka30kmdärifrån.

DEHANDLANDEJAGEN 157

B: Vadhändetrordu?F: Jagvetinte.Jagförsvannipapprena.Detkomnågonkallelseochmin

morsaatt:-Nimåstegå!menvivarsåpassfräckadär,såvigömdeoss, ochlätmortroattnugårviditiallafall,förattvihadefåttpap-per,menpånågotsättsåfungeradedetintesåvifickgömmaossochvaramednågragånger.

IFrithjofsberättelsesägerhanförstatt”hanförsvann ipapprena” iochochmedatthanflyttade.Detvarintenågothanbeklagade.Därefterkomdetnågonenstakakallelse.FörattundgåattdeltagömdesigFrithjofochhansbror.Degenomfördeenhandlingsomstredmotdennationalsocialistiskahegemonin,enligtvonKrockowvardetintemeningenattnågonungmän-niskaskullekunnaundgåsystemet(vonKrockow1991:170).

Deberättadeintenågontingförsinmor,utanläthennetroattdevarmed,eftersomdeintevilleoroahenne.Dettaförhållningssättlyckadesintehelatiden.Hansberättelsevisarpåambivalensenidetnazistiskabyråkratiskasy-stemetochdennazistiskadiskursensomintevarheltäckande,närdetgälldeattkontrollerasinamedborgare,ävenomdevillegeskenavdet.Detärmöj-ligtattmyndigheternaladenedkraftpåattprioriteraannatänattkontrol-lerabarnensochungdomarnasdeltagandeiHJ,menmedtankepådenviktdeladevidHJ:sverksamhetverkardetintetroligt.Åandrasidankundeeneventuellfrånvaroävenorsakasavsjukdomochintebaraskolk.

GERTgavexempelpåenannanstrategiisinbiografi,dåhanuppmanadesbesökaettHitler-Jugend-Heimisinhemstad.LiksomFrithjofbetonarhantvångetihandlingen.

Som14-åringskullejaggåini”Hitlerjugend”.Någrakompisarochjagvilleintedet.DetvingadeossattkommatillHitler-Jugend-Heim.Därblevviinlåstaiettrum.NågraäldrekillarfrånHitlerjugendförsökteattrökautoss.Detändenågragrammofonskivorutanfördörrenochrökenvälldeingenomdörrspring-orna.Vibehövdeluft,öppnadefönstrenochvillehoppaut.Mendärstodkil-larnamedkäpparochslogpåosssomvilleut.Desperat forceradevidörren,kastadedebrinnandeskivornapåkillarna,somflydde.Såargasomvivargickvientrappaupptillderassamlingsrum.Dörrengavlättvika,vadskullevigöra?

158 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

Därhängdestoraporträttavpartieliten.ViöppnadeettfönsterBaldurvonSchi-rachflögsomförstemanochkraschadepågårdsplanen,AdolfHitler,RudolfHessochHorstWesselföljdeefter.Avreagerade,menmeddåligtsamvetegickvihem.

Jagtolkardetsomatthanbörjarmedattberättaom”denidealalivsbanan”(Linde2001:621)somnazisternaförsöktestakautförhonom,dåhansom14-åringskulleiniHJ.Detförekommeren”vi-ochdom”dikotomiiberät-tandet. Nazisterna tvingade honom att komma till Hitler-Jugend-Heim.Närhananländevardetnågrapojkarsomtändeeldpågrammofonskivorutanför dörren där han befann sig och röken vällde in genom dörrsprin-gorna.”Jag”-bildenhangergenom”vi”-formen,därhanärinkluderad,ärdethandlandejaget.Hanochhanskamraterreagerademotdenbehandlingdefickutstå,dådeterroriseradesavnågraäldrepojkarfrånHJ.Gertochhanskamratertogsigininazisternassamlingssal.Dehandladeivredesmod,närdekastadeutporträttefterporträttpådennazityskapartielitengenomfönstret.Hanskriveratthanhadedåligtsamvete,pågrundavdenförstördaegendomen(porträtten).Efteråtblevhanräddnärhanförstodatthandligenisigskullemedförarepressalierfråndestyrandessida.Hanhadeåtervänthemnärpåföljdenkom.

Mittikvällsmatenringdedetpådörren,polisenvilletalamedminfar.Dåfickminfarhöravilkenbusejagvar,ommittfruktansvärdanidingsdådochattjagskulleställasinförungdomsdomstol.Domstolsförhandlingarnavaradekanskeenhalvtimme,menjagtycktedetvartimmar.Nuvisstejagvilketavskumjagvar,minframtidvarispillror,jagvarmärkt,alltvarsåhopplöst.Domenlöd:sexveckorstungungdomsarrest,menutspriddöverveckosluten.Detvarattgåtillarrestenvarjelördagefterskolanochpåmåndagmorgonfickjaggåtillskolanigen.Arrestcellenvarca2,5x2meter,ettfönstermedgallerpåandravåningen,därjagkundetittapåtorget.

Möblemangetbestodaventräbritsmedmadrass,ettlitetbordochenstol.Tillnattenfickjagenfilt,mendetvarintetillåtetattliggapåden.Matenutgjordesavvattenochbrödochmittpådagenenvarmsoppa.Närjagskullegåpåtoa-lettenfickjagringavaktmästarensomgickmedmignerpågården.Därfannsettlitetrummedtoalettochtvättställ.Minaskolböckersomjagbehövdeförattgöraminaläxorfickjagtamedtillcellen.Denendatillgängligabokeniövrigt

DEHANDLANDEJAGEN159

varHitlers”MeinKampf ”.Änidagharjagintelästden.Varjesöndagklockan10.00komenäldreherre,encivildomareochskulleförmanamig.Detvarettmärkligtmöte,vikändevarandraochhanvarpatienthosminfar.

DetGertochhansvännerhadegjortbetraktadessomettbrott.VardetnågonsomförstördeFührerbilder,vägradesättauppdemellersomyttradesig nedsättande om den nazityska ledningen kunde denna person dömastillnågraårsfängelse(Sigmund2001:167).Gertdömdesavennazistiskdo-maretilltungungdomsarrestundersexveckorsomhanficksittaavunderhelgerna. Under den tiden fick han besök av en annan civil domare somvarpatienthoshansfarochsomförmanadehonom.Vadsomhändemednazisternasomstartadebråketochförsöktebrännapojkarnainneframgårinte.IntehelleromdetsomnazisternagjordemotGertvarenvåldshand-ling,elleromdetingickidenskolningsomdetvartänktattGertochhanskamraterskullefåförattbli”hårdasomKruppsstål”,vilketHitlerönskadesesomettresultatavpojkarnasvistelseiHJ(Sigmund2001:195).Hjvarenförberedelseförmilitärtjänstgöringen.

Attbli satt iungdomsarrest som14-åringärettminnesomharstannatkvarhosGert(Eriksen1999:86),eftersomdetvarenhändelsesomvarbe-tydelsefullförhonomochsomhankodadeinordentligt.Dåtideniarrestensammanföllmedenmängdolikafamiljärahögtidersomhanintekundedel-taieftersomhansattiungdomsarrestlågdetpåföräldrarnaslottattförklarahansbortavaro.Helaskolanvissteatthansattiarresten,meningenpratadeomdetoffentligt,vilketjagtolkarsomattdetvarförknippatmedskamförGertochhansfamiljatthansattdär.

EnberättelsekanenligtAnnaJohanssonbetraktassomettsättattorga-niseraepisoder,handlingarochredogörelser förhandlingar ivilkenaktö-rernakanangevilkaskäldehadeattagerasomdegjordeochorsakertillvarför det som har hänt inträffade (Johansson 2005:85). Goffman (1971)sermänniskansberättelsersommedelförfolkattframställasigsjälvasomgodtagbaraaktöreridetsocialalivet(Johansson2005:88).Syftetmedberät-tandetbådefrånFritjhofsochGertssidaärattförklaraiefterhand,varfördeageradesomdegjordedå.Detfinnsenönskanhosdemattframståpåettvisstsätt.Trotsförsökfrånnazisternalyckadesdeinteattövertygavaresig

160 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

FrithjofellerGertomgiltigheteniderashegemoni,diskursochidentitets-skapande(Linde2001:613).GertlästeexempelvisinteMeinKamp.FrithjofochGertgerexempelpådetsomAnnaJohanssondefinierarsom”etthand-landesubjekt”(Johansson2005:201-202).Genomsittagerandegickdeemotgällandenormerochregler.

VARDAGSHJÄLTENOCHDETDIREKTAMOTSTÅNDET-DETEMPATISKAJAGET

Somtidigareharnämntsuppvisadedettyskasamhället,statenochmännis-kornaenkluvenhetsomFraenkelochvonKrockowbenämnerdubbelheten.Dennainställningavspegladesiginommångaområdenisamhället.Enligtfleraforskarefannsdettyskarsomberedvilligtanslötsigtillnazismen(vonKrockow1991,Fromm1994,Elias1996,Goldhagen1996,Fulbrook1998medflera).DetfannsävenmotståndmotHitlerochnazismensomtogsigolikauttryck.

”IBerlin,blandkabaréerna,användeskådespelarnahumornsomhjälpdådetoguppaktuellahändelser.Devågadetalaomdennazistiskaverklighetenochberättaomkoncentrationslägren,husundersökningarna,denallmännarädslanochdenallmännalögnen”(Haffner2000/2002:152).

JulängreHitlersattvidmaktendestoflerreageradepådetsomhändeidettyskasamhället,ävenomdetfortfarandefannssådanasomvarövertygadenazister.Birgittasomväxteuppmotslutetavnazitidenskrevatthon”hata-de”den”mustaschpryddemannenintensivt”.VonKrockowbeskriverHitlersom:”enmisslyckadexistens,ensoldatsomliktsåmångaandraintefannsigtillrättaiettordnatfredligtliv(efterförstavärldskriget)…”(ibid1991:149).

DethariefterhandframkommitattdetundernazitideniTysklandfannsenmängdpersonersomfördedagböcker.Enavdemharpubliceratsunder”anonymkvinna”.Honskriverattdetfannsenmeningsomuttaladesochtrycktespåplakatunderfredstidensomlöd:”AlltdettaharviFührernatttackaför”.MotslutetavkrigetnärTysklandvarsönderbombatanvändeci-

VARDAGSHJÄLTENOCHMOTSTÅNDET-DETEMPATISKAJAGET161

vilbefolkningenuttrycketmedviss ironiochhånstället.Närtyskarnafåttupplevavadnazismenorsakadedemgenomdeallieradesbombanfallmedmera(Anonymkvinna iBerlin2005:81)var intebeundranförHitlerochnazisterna lika stor hos lika många tyskar som i början av det nazistiskamaktutövandet.Detväxte framett aktivtmotståndmotden sittande led-ningenmedtiden.Den20juli1944placeradeofficerenClausSchenkGrafvonStauffenbergenportföljmedenbombiettrumdärHitlerskullehållaöverläggningar.AttentatetkalladesOperationValkyria.Hitleröverlevdeochficklättarebrännskador(seDörr2007:69),menfempersonerdogochvonStauffenbergavrättadesförförräderiden21juli1944.

TraulaumenariartikelnPliktochpoesiinspireradekuppmotHitlerattupproretvarfrågaomenpliktförvonStauffenberg.Motståndethandladeomheder(Tralau2003).DettolkarjagsomattvonStauffenberghadefåttenfostran,därdygder(möjligtvisdepreussiska)hadeförmedlatstillhonom.Han hade tagit till sig av innehållet i dem, vilket hade betydelse för hansagerandesomettmoralisktsubjektsamtidigtsomdenmoraliskaregelnattkämpaochdöförattbekämpaondskanfinnsidenvästerländskakulturen.

HelmutvonMoltkevarenannanpersonsombedrevmotståndmotnazis-men,menutifrånkristnadygder.Hankomfrånenpreussiskadelsfamiljochvar folkrättsjurist inom krigsmakten på Oberkommando der Wehrmacht.Han tillhördeenkristen, intellektuellmotståndsgrupp somkalladesKrei-sau-kretsen.Denkomtillden16januari1940ochbestodavprotestanter,katoliker, liberaler och socialdemokrater. De planerade för en alternativsamhällsordning till den nazistiska, vilket ansågs som högförräderi. VonMoltkedömdestilldödenochhängdesiPlötzenseefängelsetden23januari1945(Herholtz2008).

I Tyskland fanns andra personer som liksom von Stauffenberg och vonMoltkegickemotdennazistiskadiskursengenomaktivhandling.Neumankallarsådanapersoner”vardagshjältar”.Vardagshjältenvarenpersonsom visadetoleransför”annorlunda”människor.Hanellerhonfickenuppfost-ransombetonadesjälvständighet,lydnadmedförklaringarochintefysiskastraffsamtomsorg(Neuman2000:259).IenlighetmedMaccobyochMar-tinsmodell(1983)(s.91)fickdetroligtvisenauktoritativfostran(Möller2003:27).

162 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

Jagkommerattanvändamigbådeavvardagshjältebegreppetochuppfost-ranitolkningenavinformanternasnarrativeridettaavsnitt.

I januari1945träffadeenluftminaminmorfarshusiBerlin-Wedding,Ge-richtsstrasse6.Medhonomdog140kvinnor,barnochgamla.Hurmångajudarhanhadegömtisinkällareochsedansmugglatuturlandetärdetingensomvetexakt.Någrahundraiallafall.Närvihälsadepåminmorfarfickjagiblandgejudarnamatochtömmaderastoaletthinkar.SimonWiesenthalanklagarallatyskarförjudeförföljelser,menvadvårfamiljochmångaandragjordeförju-darna,dethållermantystom.Kanskeharnågonjudeefterkriget försöktattkommaikontaktmedmorfar,menhanvarjudöd.

GERTSmorsfosterfar somGertkallarmorfargömdejudarisinkällareiBerlin.HanvarenvardagshjälteenligtNeumansteoriersomtrotsadedennazistiskadiskursen.Hantillhördedepersonersomvaruppfinningsrikaiförsökenatthittamöjligaochomöjligagömställenåtjudarikällareochpåvindar,underhusochbakomnyuppfördaväggar.IBerlingickcirka10.000judarunderjorden(Neuman2000:53).

SensmoraleniGertsberättelseärattinteallatyskarvarantisemiter.DetfannsmänniskoriTysklandsominteaccepteradedennationalsocialistiskadiskursen.Hansmorfarvarenavdessapersonersommedriskföregetlivräddadeandras.BådeGertsmorfarochnågraavdejudardennegömdedogvidettavdeallieradesbombningaravBerlin.Atthanlyckadesgömmajudar,utan att någon kom på honom eller angav honom för Gestapo är uppse-endeväckandeenligtdeteoriersomMallmann&Paul(1994)samtGellately(1990) framför om det tyska folkets förhållande till polisen och Gestapo.Gerthadeenlitendelimorfadernsarbete,dåhanskriveri”vi”-och”jag”-formatt:

Närvihälsadepåminmorfarfickjagiblandgejudarnamatochtömmaderastoaletthinkar.

EftersommorfaderndogvetGertsfamiljinteomnågonavdejudarsomhan räddade har sökt efter honom, efter det att kriget tog slut, i syfte attkansketackahonomförhansinsatsellervittnatillhansfördelochdärmed

VARDAGSHJÄLTENOCHMOTSTÅNDET-DETEMPATISKAJAGET163

bevisaattdetfannstyskarsombryddesigomvadsomhändemedjudarna.GertärbesvikenpåomvärldensreaktionerefterkrigetochattSimonWie-senthalanklagartyskarnaförjudeförföljelser.Han,liksomBirgitta,tyckerattallatyskardrasöverenkam,närdetgällerantisemitismeniTysklandföreochunderandravärldskriget.Hanvillgeenmotbildtilldenivästdomine-randekollektivberättelsenomtyskarnasskuldbördaunderandravärldskri-getmedsinberättelseommorfadern.

DENNAZISTISKADISKURSENOCHDETFÖRKLARANDEJAGET

DIETERochjaghadeenlångdiskussionomtyskarnaochnazismeninnanhandog.Detvarettämnesomengageradehonommycket.Hanföddesun-derdennationalsocialistiskahegemonin,menhanvarlitendå.Likvälhardentidenpåverkatbådehonomochmedlemmarnaihansfamiljsomdenhargjortförallaandrasomlevdedå.DefickflyfrånsinHeimatiSudet-tysklandochbörjapånyttpåannanortiTyskland.Jagfrågadehonomvad

164 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

Kvinnornapåbilden tillhörnågraavdemsomvar internerade ikoncentrationslägermellan1933och1945.DeevakueradesavRödakorsetochkomtillKalmarmedfartygetPrinsCarlijuli1945.Foto:TroligenWalterOlson.Ur:Kalmarlänsmuseumsarkiv

hantroddedetvarsomgjordedetmöjligtförHitlerattkommatillmakteniTyskland.

-Ja,detvarenlitenklick*som*somgjordealladessaförbrytelser.Detvarju*Hitlerhadevälidénattskyllaalltpåjudarna*ochhansamladesåpassmycketfolkomkringsig,typHimmler,Goering,Goebbelsochalladomdär,ochsomisinturficksinamedlöpare,ochsomkundeplanterasinaidéerochdomtroddepådomockså.Vadvardetförfolksomdomhadesamladeom-kring?Detvaringahöjdare,detvaringaprofessorerellernågontingutandetvarsmåförbrytare.Detvarfolksomhadeväldigtlågutbildningochdom,domfickmaktenochnärdomfickmaktendåkundealltdetdärhända.

Isin”vi-ochdom”-presentationtarDieteravståndfrån”dom”somidettafallsyftarpånazisterna.Hansägerattgrundenidetnazistiskatänkandetut-gjordesavantisemitismenochattnazismenlockadetillsigfolksomtroddepådessaidéer.Dieterkonstaterarattdetvarnärsmåförbrytarnafickmaktenisinhandsomallthände,utanattpreciseravilkasomingickidengruppenmeränattdetintevarnågraprofessorer.

NärMARIANNEväxteuppiDDRberättadehennesföräldrarocksåförhenneattdesomgickmediNSDAPintevarnågraintellektuellapersoner,detillhördesamhälletslägreskikt.FrommkonstateraribokenFlykten från friheten (1994)attstommenidennazistiskarörelsenutgjordesavdenlägremedelklassen,d.v.s.småbutiksinnehavareochhantverkare,medanarbe-tarklassen oftast var negativt inställd till den liksom den liberala och ka-tolskabourgeoisin(Fromm1994:157).MotdettaargumentstårdetfaktumattHelgasfarvarprofessor,SA-manochmedlemipartiet.Sylviasfarfarvarocksåprofessorochmedlemipartiet.

Mariannehadeenegendefinitionvilkadetvarsomnazisterunder1930-och40-talen.

Detvarmestdomsomvar,domville inte jobba,domville slåss.Domvaringet isamhället,ochsenplötsligtsåblirdomnåt,somgrannenexempelvis,somdomberättadeihuset.Hanvarenrenskithögsommänniskaochsenplöts-ligtvarhandärochsåkundehantrampapådom.Fördetkundehanintegörainnan.Mensenvardetjuinteallasomgickmedinazipartiet.Somhansa,det

DENNAZISTISKADISKURSENOCHDETFÖRKLARANDEJAGET165

varmångabråkstakaresomsöktesigditsomskulleblinåt.Domsomvarintel-ligenta,domdrogsigundan.Domförsöktekommaundan,domvilleintevarameddär.

Deförsta”dom”,syftarpådemsomanslötsigtillnazismen.SedangerMa-rianneettexempelpåenperson,”grannensomdomberättadeihuset.Hanvarenrenskithögsommänniskaochsenplötsligtvarhandärochsåkundehan trampa på dom. För det kunde han inte göra innan”. Denna andra”dom”kanhänvisabådetillhennesföräldrarsomharberättatomhonomförhenne,liksomgrannarnasomboddeihuset,menävenenstörremängdokändamänniskorsomintevarnazister.”Domsomgickmedidetdärna-zipartiet i början faktiskt när han (Hitler) skrek högt”. ”Dom” i den sistameningenvardemsomhonrubricerarsomintelligenta,utanattdefinieranärmarevilkadevarmeränattdehöllsigundan.Detkanhavaritenmycketstorgruppmänniskorsomintevar”skithögar”,kanskevanligamänniskorsomboddeihuset.

Marianneberättaratthennesföräldrarintevillegåmedipartiet.Hennesmorfaranvändesigavenstrategisomandratillämpadeockså,detvillsäga,devartysta.Deprotesteradeintemotdetsomhände,avrädslaförrepres-salier.Både”dom”och”man”presentationernaiberättandetärnågrasomhonkankännasamhörighetmed,hennesomsorgspersoner.Honfortsattesinförklaringrörandeföräldrarnassynpånazismen.

Ochdetvarjobbigtfördomattdomvilleintegåmedpådet. Mendåfickmanhållasigtystochlugn,saminmorfar, såattdetintehändedomnågonting.Manskullehållasiglugn.

Hennesfartogsinsomsoldatmotslutetavkriget.Hanvareldarevidjärn-vägenochhadehandomtransporter.Hanvarbl.a.iJugoslavienochsomsåmångaandratyskasoldatertogshantillfångaavryssarnaochficksittailägerettantalårinnanhansläpptes.

B: VadhantyckteomNazitysklanddetvetduintehellerdå?M: -Nej,hantyckte intehelleromdet.-Nej,hantyckteattdetvar inte

allsbra.Detendasomvarpositivt.Detvarvälatthan(Hitler)byggdebostäderdåfördenvanligamänniskan.

-Ja,domfinnskvaränidag.

166 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

B: Hitlerdå?M: Hansågtillattfolkfickjobb.

ArgumentetattHitleråtgärdademassarbetslöshetenochlätbyggabostä-deriTysklandåterkommeriinformanternasberättelsersomförklaringtillattmänniskornadärsympatiserademednationalsocialismenmellan1933-1945.DesökteenstarkledargestaltsomkundetaTysklandurkrisenochbi-dratillattfolketfickenbättresjälvkänslaefterdetattTysklandhadeförloratförstavärldskriget.

DörrskriveriDer Krieg hat uns geprägtattdettyskafolketkundedelasinitregrupper:Debegeistrade,fantastiskanationalsocialisterna,demedelbe-geistrade,anpassadeochdelviskritiskamedlöparnasamtregimmotstånd-arna.EnligtDörrsåvardenmellerstagruppendenstörsta,denminstavarregimkritikernasomaktivtvillestörtaregimen.Devarfåavdetillfrågadebarnenihennesmaterialsombetecknadesinaföräldrarsomfanatiskanazi-ster(Dörr2007:95).

Nazitideninnebarintebarapositivaföreteelserförfolketigemen.Näran-dravärldskrigetbrötutblevtillvaroniTysklandalltmerkaotiskförtyskarnaiHeimatallteftersomtidengick.InformanternaharexempelvisberättatatträdslanförGestapovarstor.

FrithjofåterkomtillTysklandsnazistiskaförflutnafleragångerundervårtsamtal.Hansberättelserhadesyftetattförklaraförmig”hurdetvar”enligtJohansson2005:83.Hansmotiveringtillattdettyskafolkettogtillsignazis-menvarattnazisternaspeladepåfolksrädsla.Dettyskafolketvågadeinteprotesteramotderasagerande.”Försadunågonting,såkomjunästaochskvallrade,precissammasaksomidåvarandeÖsttyskland”.

Klaus-MichaelMallmannochGerhardPauldiskuterarGestaposrollun-der nazitiden i artikeln Omniscent, omnipotent, omnipresent? : Gestapo,societyandresistance(1994). DeanserattdenmaktGestapotillskrevsavtyskarnaärenmytsomhärrördefrånGestaposledning.

TvärtemotdenbildavGestaposomallestädesnärvarandevisardeattdeflestaGestapokontorvarfördåligtutrustadeförattkunnautförarollenavdentotalitärastorebrodern.DelokalakontorensaknadepersonalförattipraktikenkunnarealiseradealltmerstorslagnadirektivensomutfärdadesiBerlinviddencentralamyndigheten.Gestapohadeisjälvaverketvaritblind

DENNAZISTISKADISKURSENOCHDETFÖRKLARANDEJAGET167

omdetintehadevaritfördenflodavangiveriinformationsomlämnadesavtyskarmotsinasläktingar,vännerochgrannar.Deflestaangiveriernagene-reradesinteavpolitiskideologiskövertygelseutanavilska,girighet,hatochfördomar.VanligatyskaranvändeGestapoförattgörauppräkningenmedgrannarellersläktingar,förattbliavmedmakarellerförattfåtillgångtilljudiskegendom,enligtMallman&Paul.Detfaktumattnaziterrornintevarrationell eller förutsägbar gjorde verklighetens Gestapo ännu mer skräm-mandeänmytens(Mallman&Paul1994:166,egenöversättning).Någraavinformanternaintogenanpassadstrategipågrundavrädslaförrepressalierochförvadsomkundehändameddemochderasfamiljeromderåkadeihändernapåsystemet.

SAMMANFATTNING

Mellan1933och1945varnationalsocialismendenförhärskandeideologiniTyskland.Dessdiskursregleradevilkaberättelsersomfickberättas,närochavvemenligtFoucault1993ochJohansson2005:57-58.

”Berättelserssannafunktionärattplaceramänniskanitiden,mengenomattbeaktahistorierochskrivahistoriagerviformåtdetsomförblirkaotiskt,stumtochdolt”(Johansson2005:83,Ricoeur1991:99-116).

Detsomförbliroutsagtförblirkaotisktt.ex.judefrågan,skuldenetc.Na-tionalsocialisternastakadeut”denidealalivsbanan”(seLinde2001:621)fördenariskamänniskan.Deungatyskarnaskulleskolas instegvis idetna-tionalsocialistiskatänkandetgenomdenparamilitäraHitlerjugend(seLeh-mann1983:117).

Katrin,Gert,HelgaochFrithjofharvaritmediHJ.Detvarenfrivilligin-tagningtillJungvolkochHJfrånbörjan,men1936skärptesreglernaochdetblevtilletttvång(Lehmann1983:110).Syftetmedinduktionenvarattdeungainteskulleblifriafrånnazismensålängedelevde,vilketvonKrockow1991:170ochLehmann1983:110skriverom.Detgälldeävendemsomintesympatiserade med dess ideologi. De äldre informanterna reagerade ochhanteradenationalsocialismenpåolikasättochmedskildastrategierfrånsituationtillsituationberoendepåvilkadevarsompersoner,hurgamladevarochvilkaattityderochvärderingardehadefåtttraderadetillsig.Ideras

168 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

berättande figurerar ett antal varierande ”jag”-presentationer. Det finnsexempelpådetsomKatarzynaWolanikBoström(2005)kallardeltagandeberättelser som inkluderar informanterna självamedexempelpånarrativinduktion, nazisternas försök att överföra innehållet i den nationalsocia-listiskadiskursentilldet tyskafolket,samtmisslyckadnarrativ induktion,dådetintelyckades(Linde2001).Berättandetgrundarsigpåvilkaminneninformanternahar frånbarndomensTyskland.AnneEriksenskrivermedhänvisning till den franske sociologen Maurice Halbwachs (1999) att detnästanalltidärensocialsituationsomgörattmanharbehovavattminnasnågot.Fleraav informanternasminnenhandlaromsituationer,dådevarrädda.Eriksenmenarattdetsomengångharskapaträdslahosenpersonframkallarettminnesomsedankanåterkommadåbarnetharblivitvuxenochbefinnersigienliknandesituationsomdåminnetkodadesin.Detkanockså finnas minnen som döljs och aldrig kommer fram, men som ändåpåverkarpersonenifråga(Eriksen1999:86-87).

Frithjofnoteradeatthansföräldrarreagerademedrädslanärdetkomkal-lelseratthanochhansbrorskulledeltaiHJ.Detfannsettbakomliggandehot.Görduintesomvisägerså....HotetutgjordesavGestapoochattbliskickadtillnågotkoncentrationsläger,omdeintegjordesomdeblevtillsagda.SjälvabegreppetkoncentrationslägerförettbarnsomFritjofvartroligtvisdiffustdå,menhanförstodattdetvarförenatmedfaraochhanblevrädd.

Gert fick bevista ett Hitljer-Jugend-Heim för utbildning, där han blevutröktavHJ-pojkar.Detslutademedentidiungdomsarrestförhansdeldåhanprotesterade.Hanförknippardetmedobehagligaerfarenheterochenvissrädsla.

Frithjof och Gert har även givit exempel på handlingar som stred motsystemetsönskemålomen ideal livsbanaförundersåtarnaochdåsärskiltbarnenochungdomarna.FrithjofstruntadeiblandikallelsernafrånHJochGertreageradeivredesmodiHitler-Jugend-Heim,dåhanslängdeutpor-trätt på partiledningen genom fönstret. Det tyska samhället mellan 1933och1945ansesavforskaresomFraenkel,1984ochvonKrockow,1991somendubbelstat,vilketbidrogtillattnästanvarjeenskildtyskocksålevdeettdubbelliv. En person kunde vara sträng i tjänsten i åtgärdsstaten och up-pvisaenheltannansidaihemmet(seHaffner2000/2002:97,vonKrockow

SAMMANFATTNING169

1991:173).InformanternauppvisarenmotsägelsefullbildavHitler.FrithjofochHelgaberättaromden förväntansommänniskorkände införHitlersbesökiderasHeimatidenciviladelenavdubbelstaten.Detbyggdesuppenförtätadstämningmedmusikochparadersomappelleradetillfolkskänslor.Detvarsomettiscensattskådespel.FrithjofsmorfarbeundradeHitlerochbrukade lyssnatilldennes tal,medanhans fruochdottergick ikyrkan.IförsökenattförklarahurdetvardåjämställerHelgadettyskafolketsintresseförHitlermedsvenskarnasintresseförkungennärdennereserruntiSve-rigeochfolkgårutföratttittaochlyssnapåhonom.

Birgitta skrev i sin biografi att hon hatar Hitler. Genom sin politik för-stördehanhennesungalivochutsattehenneförettstortlidande.Honför-loradesinmorfariförtidochsepareradesfrånsinaföräldrar.Honutsattesförrädslaochtrauman,medanbombernaföll.

Ibörjanavdennationalsocialistiskahegemonin,idetsomdenanonymaförfattarinnanisindagbokkallar”fredsåren”(2005:82)levdeinformanter-naettsomdekallar”normalt”liv(vonKrockow1991:171,Lehmann1983,Stargardt2005:12).Gertberättadeatthansfamiljtvingadesanpassasigtillsystemet,vilketinnebarattdehängdeutsinahakkorsflaggorochhöllenlågprofil.Förattkunna fortsättasinyrkesverksamhetgickGertsochDietersfädermedipartiet,annarshadedeintekunnatförsörjasinafamiljer.

DeäldreinformanternaharberättatattdehadevisskunskapomjudarnassituationiTysklandundernazitiden.Katrinkändetillnågrajudiskaflickorsomgickihennesskolaochsomemigrerade1934.SjälvhördehontalasomkoncentrationslägretOranienburgunderettbröllopdåenavgästernaberät-tadeattdethändeförskräckligasakerdärochuppmanadedeltagarnaattinteförainformationenvidare.HonberättadeomKristallnattenden9november1938somnåddehennesstad.Honsägerintenågotomvemsomlågbakomförstörelsenmeränatthonintedeltogidensjälv.SammasakberättadeGertmedtilläggetattfamiljenhadejudiskavännersomförsvanndå,utanattpre-ciseravartellerhur.Birgittavillegeenmotbildtilluppfattningenattdetintebaravar judarsomskickadestillKz-lägren.Honhadefamiljemedlemmarsomsändesdit.GertgavocksåenmotbildgenomattberättaatthanhadeenmorfarsomgömdenågrahundrajudarisinkällareiBerlin.Bådehanochdejudarsomfannsdärdödadesvidettavdeallieradesbombanfall.

170 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

Helgaminnsnärhonvarutepåsöndagspromenadmedsinaföräldrarattdemöttefolksomhadegulastjärnorpåsinakläder.Honreageradeinteöverdetdå;hennes farhadesittpartiemblem,såledeskundeandraocksåbäramärken.Honhadeävenenklasskamratsomvarhalvjudinna,menkamra-ternafickintegåpåhennesfödelsedagskalasförsinaföräldrarpågrundavflickansetniskabakgrund.Frithjofsfamiljhadeenhusläkaresomvarjude.DetsadesomhonomatthanhadevårdatHitlervidnågottillfälleochdärförinteblevskickadtillnågotkoncentrationsläger.

Frithjofochhansfamiljblevögonvittnentilldesåkalladedödsmarscher-na,närdevarpå flyktundanryssarna.Hansmor försöktebistånågraavkvinnornasomgickpåfältenbredvidFrithjofochhansfamiljnärdeinteförmåddegålängre,menhonblevhotadavenkvinnligk-pistbeväpnadvakt,ens.k.Flintenweib(bösskärring).DetärenmotbildtilldenavdeallieradespriddabildenavpassivitetsomfannsiTysklandmellan1933och1945vaddetgälldeatthindranazisternasmaktutövning.Informanternaärmedvetnaomexistensenavdennubeskrivnakollektivtraditionen.SomenförklaringtillvarförmänniskorförhöllsigpassivanämnerderädslandekändeinförhotensomspredsviaGestaposverksamhetsamtdeomfattandeangiverierna.Ommänniskorförhöllsigtystaochpassivablevdelämnadeifredochkundelevasinalivungefärsomdehadegjorttidigare.DieterförsökteförklaradettyskafolketsagerandemedattdeintevisstevadHitlervaruteefternärhankomtillmakten.Informanternasberättelserärenblandningavdetigande,ovetande, vetande, förklarande och urskuldande jagen samt av passivitetkontrahandlingrörandekunskapenomdenjudiskabefolkningensvillkoriTysklandundernazitiden,beroendepåvilkakontakterinformanternaochderasfamiljerhademedjudar,omdehadejudiskavännerinnannazismenkomtillmakten,hurgamladevarochvilkasituationerdetgällde.

EnligthistorikernOmerBartovexisterarenfrånvaroavrepresentationavpersonermedjudiskhärkomstiTysklandilitteräraverkavförfattaresomHeinrichBöllochGüntherGrassefterandravärldskrigetsslut.Orsakenärintebaraattenstorandelavdenjudiskabefolkningendogikoncentrations-lägren,dethandlarocksåomsynenpåvemsomvarofferfördennazistiskapolitiken mellan 1933-1945 och inte. Frånvaron har mycket att göra medfråganomskuldochickeskuld,rättvisaochstraff,dödochöverlevnad.

SAMMANFATTNING171

172 UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN

HermannGöring,enavHitlersnärmastemänochriksministeriPreus-sen,nödlandadeiKalmarden18juni1933.Hanhadevaritpåettbröl-lopiSverigeochbesöktsinhustrusgravdåhanfickproblemmedenav motorerna i det flygplan som han flög. Det var inte första gångenhanlandadevidflygstationenpåÄngö.Redanunder1920-taletdåhanarbetadesompilotpåsträckanStockholm-Kalmar-Tysklandstannadehan till här. Skotte Linde skriver i Det har stått i tidningen (1991) attsällskapetsomfärdadesmedGöringficktabiltillMalmö,därväntadeettflygplanpådemsomtogdemtillTyskland.Fotografokänd.BildenärenreproduktionfrånBarometernochutlånadavSkotteLinde

4.BerättelseromandravärldskrigetInformanternakommeridettakapitelattberättaomsinauppleveravTysk-landunderandravärldskrigetutifrånperspektivsominteäröverensstäm-mandemeddenallierademetaberättelsen,ivilkendeallieradeporträtterassomgodamänniskor,(detsomAnnaJohanssonkallarprotagonister),dådebefriadeEuropafrånnazismen,medannazisternaärderasmotsats,(anta-gonister)(sePrince1987:78,Johansson,2005:133).Desenareorsakadestortlidandeochmångamiljonermänniskorsdödgenomsinpolitikochdekrigsomdedroginandrai.Dentyskacivilbefolkningenleddockenligtinfor-manternaocksåsomettresultatavnazismen.

Informanternas berättelser ingår i det som Anne Eriksen kallar ”en op-positionell linje” (Eriksen1995:15-16).Dehar tidigareberättatomdetavdemupplevdatvångetiåtgärdsdelenavdubbelstaten,somurskuldandere-spektivehandlandesubjekt.VardagslivetinormstateniHeimatlöpteparal-lelltmed livet i åtgärdsstaten.Så länge informanternagjorde somdeblevtillsagdablevdelämnadeifred.

I september1939brötandravärldskrigetutdånazityska trupper inva-deradePolen.Krigetfickstorakonsekvenserförallainblandadeparter.Deäldreinformanternasomupplevdedetsombarnharuppehållitsiglängeviddetiberättandet.DetblevtilldetsomLehmannkallaren”levnadsstation”iinformanternaslivslopp(Lehmann1983:120-146).

På vilket/vilka sätt berördes informanterna av andra världskriget? Vadkännetecknadederaslivfråntidenförerespektiveefterandravärldskrigetsutbrott1939?Vadminnsdesåhärlångtefteråt?

DEHOTADE,RÄDDAOCHFÖRTRYCKTAJAGEN

-Jaha,justdå-39viddentiden,fråndentidenmanföddes–32hadejuenoerhördpropagandapågåttiTysklandochbl.a.visademanitidningarnahurpolackernamördadetyskarnaochdetvarvälförattjusthatetmotpolackernaskulleunderbyggas.

PropagandanFRITHJOFsyftarpåfannsitidningarna.DenvaravseddattförberedasoldaternaochdettyskafolketinförkrigetmotPolensomplanera-

BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET 173

desisyfteattskapaLebensraum33(livsrum)iöster(vonKrockow1991:211).InförfälttågetskulledetsomFrithjofsägerbyggasuppetthatmotpolacker-na,föratttyskarnainteskullehanågotförbarmandemeddemunderkriget.

För att genomdriva den nationalsocialistiska politiken insåg Hitler atthanbehövdestödhosdettyskafolket.DettahartagitsuppblandannatavAlfJohanssoniDen nazistiska utmaningen : aspekter på andra världskriget(1997:21,24,161-162)ochavNicholasStargardtiWitnesses of war children’s lives under the Nazis(2005:139-167).

Ochvihadefåttensovvagnskupéitågetochisammakupéskulledetliggaenpolskaockså,ochdålärjaghasagtsom7-åringdåtillminmormor:-Detkanviinteåkamed,förattdåkommerhonattmördaoss.

KärnpunkteniberättelsenhandlaromdenrädslaFrithjofkände.Hanvarcirkasjuårgammal.Hanville inteåkamed,eftersomhantroddeattdenpolskakvinnanskullemördadem.Detärendeltagandeberättelse,hanvarmed,menhanharglömtdetochhändelsenharåterberättatsförhonomiefterhandavhansmormorsomenanekdotochdetärdetsomhanminns.Familjentyckteatträdslanintevarbefogad.Påminfrågavaddetvaritid-ningen som skrämde upp Frithjof berättade han att det var fotografier idagstidningarsåsom”SwinemündeZeitung”somvisadebilderpådetsomuppgavsvaradödatyskarsommördatsavpolacker.Dettabehövdeintevaraöverensstämmandemedverkligheten,utaningickidenbildavfiendensomregimenskapadegenomattframställahjärnspöken.Propagandanitidning-arnaskapadeorohosFrithjof.

Oronformade,medAnneEriksensteorieriHistorie, minne og myte,ettminne ihonomsomblevbestående (Eriksen1999:86).SwinemündeZei-tungtillhörde,enligtFrihtjof,inteNSDAP,meneftersomnazismensideolo-giergenomsyradedettyskasamhället,publiceradeävenandratidningardentypav informationsomdennazityskapolitiska ledningenville fåut,medellerutanhot.Frithjofhadeintenågonreellorsakattfruktadenförhonomokändapolskakvinnan.Hadehanvaritvuxenkanskehanhadereageratpåettannatsätt.Hanblevutsattförettfalsktpåståendesomupprepadestill-räckligtoftaföratthanskulletropådet.SomettlediberättandetomhurvardagslivetvarurhansochhansfamiljsperspektivsadeFrithjof:

174 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

Vifickintelyssnapåsvenskanyheter,menjagkommersåvälihågattmor-mor satt på morgonen och lyssnade på morgonandakten, och hade sin lillasvenskapsalmbokochsjöngmed i svenskapsalmer,menmeddetsammaduhade stoppat detta så skruvade du tillbaks inställningen på radion till tyska,påDeutschlandsändningenigen,fördetkundejukommainnågonsomhadesettdetta(Ohörbart).Vardeninterättinställdsåvardenintedet.

Detvarförbjudetatttainutländskakanalerpåradion,mendethindradeinte människor från att göra det. Orsaken torde ha varit att de då kundefåinformationsomgickemotdennazityskadiskursen.Omnågonutifrånhadekommitiniettrumdärdetstodenradioapparatmedenannaninställ-ningändeofficiellaTysklandssändningarnakundepersonenifrågaanmälaägaren tillradioapparatenellerdensomlyssnadeförGestapo.

Angiverisystemetvarverksamtundernazitiden.Frithjofsmormorlätsigintepåverkas.Hon fortsatteattlyssna,trotsatthonmåstehavaritmedvetenomriskernaochattdetkundefåföljder.

Frithjof registrerade mormoderns agerande. Han använder berättelsen i”vi”och”du”-formförattförmedlaentidsbildavhurvardagslivetvariHei-mat,idencivila,privatasidanavdubbelstatennärdetgälldenågotsomviidaguppfattarsomtrivialt,attlyssnapågudstjänstenpåradio.Mendåupp-fattadesdetsomallvarligt,eftersomradionnyttjadeshuvudsakligensomettmedelipropagandasyftefråndestyrandessida.

”Goebbels skärmade av hela det tyska folket från så gott som all infor-mationutifrån.Motsägandeuppgifterellertolkningarkundeskapamisstromothansegetministerium,väckaprotesterochifrågasättahansstrategier…”(Stoltzfuz2004:176).

Människorvissteintevemsomkundeangedem,närellerförvad,därförupplevdesangiverietsommycketskrämmande.

Krigetblevettmedelgenomvilketfolketkundebevisasinduglighet.Ettfolksomvarlivsdugligtkämpadeförsittlivsrum(Johansson1997:240).Kri-getföregicksavpropagandasomskulleuppfyllatyskarnamedhatmotfien-den.

DEHOTADE,RÄDDAOCHFÖRTRYCKTAJAGEN 175

PropagandaministernJosephGoebbelslätframställaenVolksempfänger(radiomottagare)somskullefinnasiallatyskahem.Denkostade40mark,vilketbetraktadessombilligt.Storahögtalareplaceradesävenutpåoffent-ligaplatser.

RadioapparaternaanvändesförattmänniskornaiTysklandskulletatillsignazisternasmetaberättelseochgöradentillsin.Nazisternaarbetadeaktivtförattgörasinversionavhistoriatilldettyskafolketshistoria,förattdenskulleutgöraenmodellförfortsattberättande(Linde2001:613).

176 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

FrånvänsterFrithjofsmormor,bredvidhenneFrithjofsmor.KvinnantillhögeräreningiftfastersomvarbosattiHannover.Fotografietärtagetden3juli1939dåFrithjofochhansbrorskulleföljamedfasterntillHannoverföratt troligtvisstannadäröversommarlovet.Ur:Frithjofsalbum

”Genomtekniskamediasomradioochhögtalareberövades80miljonermänniskorsittfriatänkande.Därmedblevdetmöjligtattunderordnademunderenendamansvilja”(Bullock2004:366).

AlfJohanssonmenarattnärnazityskatruppergickiniPolenden1sep-tember1939hadeHitlerenidéomattTysklandskullekunnaexpanderatilldess att det mötte en övermäktig motståndare (Johansson 1997:23). EfterfemveckorvarfältkampanjenöverochTysklandfickLebensraum.Hund-

DEHOTADE,RÄDDAOCHFÖRTRYCKTAJAGEN 177

Frithjofmedsinfaster.Hanhållerenbåtihanden.HanutbildadesigtillsnickareochbåtbyggareiTyskland.DetvarkunskapersomhanficknyttaavdåhankomtillSverigesenareilivetochsöktearbete.Ur:Frithjofsalbum

ratusengårdariPolentogsöveravNazityskland.Deskänktestillnyinflyt-tadetyskarmedrättpartifärg(seFischer1995:277)34.Nazisternahade,en-ligtAlfJohansson,ennedlåtandeattitydtillpolackernaochfolkeniöster.Relationenmellanmänniskorochnationerurnazitysksynvinkelgickutpå”underkastelseochherravälde”(Johansson1997:86).Pådenrasmässigaska-lantillhördefolkeniöster”Untermenschen”(undermänniskor)(Bedürftig2007:402).

”UnderloppetavdenärmastetioårenskabefolkningenhäriPolenredu-cerastillenandraklassensrassomkommerattförseossmedslavarbetskraft,engrundläggandefrågaärgallringenochsorteringenavdeunga”(Sereney2002:60).

Påhösten1939boddeHELGAochhennesfamiljiDanzig,(Gdansk)dånazityskatruppergickiniPolen.Dekundehörabombnedslagochkanon-mullret på håll från sin bostad då kriget ägde rum på deras hemmaplan.Helgaförsökertänkatillbakapådåtidenochresonerarmedsigsjälvhurdetvar då:

Nuvarsåattkrigetbörjade-39.Ochdålevdevijuganskanära,närdetblevdags.Ochvihördealltsåbombnedslagenochskjutningarnahemifrånvårthus,ellervårlägenhet.Jagvetinteriktigtvadjagtänkte,omjagvarrädd,utaniochmedattjaghadehunnitblisjuåråtminstoneochtänkte:-Jaha,nuhardetblivitkrigochvarfördetegentligen?OchvihargåttiniPolen.–Ja,mendetärjuvårtgrannland.Varföregentligen?Minfarhanfickvaramedidethärfälttåget,menefternågraveckorsåkomhanjutillbaka,fördåvarfälttågetslut,menkrigetfortsätteriallafall.OchhanåtergicktillsintjänstpåHögskolan.

Ibörjansägerhonatt”vi”levdeganskanärakrigetsomstartade1939.Ge-nomattanvändavi-formenmarkerarhonatthonintevarensamomdennaminnesbild.Restenavfamiljensomvarhemmaärinkluderadiberättandet.Sedannämnerhonattdehördebombnedslaghemifrån.Därefterställerhondenretoriskafrågan,varförtyskarnaöverhuvudtagetanföllPolen,somvarettgrannland.Hon försöker iefterhandsätta sig in ihurhon tänktesomsjuåringgenomattåterkallaminnetfråndentidenochkommerframtillatthoninteförstoddetsomhände.

178 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

AnneEriksenkonstateraratt: ”Bådehistoriaochminnehandlaromattåterkallaellerre-presenteraforntiden”(Eriksen1999:89,egenöversättning).BlixtkrigetbetyddeattHelgasfarsomvarSA-mandeltog.Hanåterkomefternågraveckorochdådetintehadehänthonomnågontingpåverkadesintehennesfamiljidetlägetavdetfortsattakriget.Närhansedanåtergicktillsintjänstviduniversitetetblevprivatlivetåterigensomdetvarinnanförhenneidenciviladelenavdubbelstaten,d.v.s.”normalt”.

Honberättadeocksåattpropagandaniradionvarintensiv.”-Ja,domsä-gerinyheternaattviskallsegra.Viskallsegraochviskallkämpatillsistabloddroppen”36.Honsägeratthonhördedettillledaochtänkte,”-Oh,skalldetbörjasnuigen”.Honförsökteskjutadetifrånsig,menihennesunder-medvetnafannspropagandankvar.Honminnsdetän.Honsägerockså:

DEHOTADE,RÄDDAOCHFÖRTRYCKTAJAGEN 179

Helgas familjbodde iDanzig1939.Fotografiet är tagetden15maj sammaårnågramånaderinnanandravärldskrigetbörjade.Helga,hennesbrorochföräldrarbefinnersigvidstranden.Helgaspappasomspejarmedsinkikarevarforskareochzoologochmodernvarutbildadgymnastikdirektör,menblevHausfrau.Honfickintetillfälleattanvändasinutbildning,vilkethonenligtHelgasörjdeöver.Ur:Helgasalbum

När man lyssnade på nyheterna återkom samma fraser. Jag kommer ihågbildernär jagserTV-program.Enotroligkänslaatt seatt segerhoppet fannsmycketlänge,framtill1944.

NärhonharsettTV-programfråndentidenlångtefteråtframmanadesbildersomhadefastnatpåhennesnäthinnatidigareochdenstarkakänslansomdeförmedladeattTysklandskullevinnakrigendegavsigini.Tronpåensegerfannskvarlänge,framtill1944,enligtHelga.

IanKershawhartagitdelavenefterkrigstidaundersökningav de ameri-kanska ockupationsstyrkorna som gjordes i oktober 1945blandenrepre-sentativdelavbefolkningeniDarmstadt.Ivilkenolikheteriattitydentillna-zismenhosdetyskarsomvarunder19årgamlarespektivedeäldretyskarnaframgick.42procentavdeungajämförtmed22procentavdevuxnaansågattrekonstruktionenavTysklandbästskulleutförasaven”nystarkFührer”.Ma-joritetenavdeungaursäktadeHitlergenomattuttryckaåsiktenatthanvarengodmanmeddåligarådgivare,medanmajoritetenavdeäldremänniskornafördömdeHitlerochansågatthanvarond.

Senareundersökningar,gjordaefterNürnbergrättegångarna,rapporteradeca12%avdemsomblevtillfrågadeidenamerikanskazonenattdehadehaftförtroendeförHitlersomledaretillslutetavkriget,medan35%sadesigal-drighahaftförtroendeförhonomochytterligare16%hadetrottpåhonomframtill1939,dåkrigetbrötut(Kershaw1994:209).

EnavDörrsinformanter,enflickakalladRuthB.(född1930)skriveriendagbokden7april1945:

”Vihyserännuhoppattdetkangåbra.Trefjärdedelaravvårtälskadefos-sterlandärifiendehänder.Vimåstevarastarka”(Dörr2007:70,egenöver-sättning).

FrithjofochHelgavarbarnundernazitiden.BirgittasföräldrarvarvuxnaindividersomvarillaberördaavdetsomhadehäntiTyskland.DeförbjödBirgittaattvaramediscouternaellernågotkristetungdomsförbunddåhonboddeiSverige,fastänhongärnahadedeltagitibåda.Deförsökteförklaraförhenneatthonkundebliindoktrineradavallaslagsrörelserochdetvilledeinte.Förhennevardetoförståeligt.

180 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

I synnerhet somdesjälva lärtossbeaftonbön,ochvigick ikyrkan litedåochdå.Dehadenaturligtvissinadåligaerfarenheterfrånnazisternasindoktri-neringavbarnochungdomar.Jagfickdockvaramedikyrkansbarnkör(som10-11åring)ochgickdärigenomoftaikyrkan.

Berättelseninformeraromatthennesföräldrarintevilleellervågadelåtahennedeltainågonverksamhetdärhonkundeutsättasförotillbörligpro-paganda.DehadeupplevtWeimartiden,menframföralltdennazistiskadis-kursen,ochdevisstevadsomhändenärdenblevförhärskande.Derasupp-levelservarsånegativaattdeintetillnågotprisvilleattdetskulleupprepas,oavsettvardebefannsigochivilkenpolitiskdiskursdelevde.

Frithjof,HelgaochBirgittaharvisatisittberättandehurverksamdenna-tionalsocialistiska”narrativainduktionen”(Linde2001:608)varunderheladerasuppväxttidiTyskland.Nazisternaspredfalskapåståendenomfiendenkontinuerligt mellan 1933 och 1945. Särskilt utsatta för propagandan varbarnensomvarnazisternasprimäramålgrupp.Deutgjordeframtidenochskulle fostras till trognanazityskamedborgare.Barnensatte sin tilltro tillvaddevuxnasadeochkundeintealltidavgöravadsomvarsantochfalsktideofficiellapåståendensomspreds.

BirgittaficklidaavdettatillochmednärhonväxteuppiSverige,dåhen-nesföräldrarvarräddaföratthonskullekunnapåverkasnegativtomhongickmedscouternaelleromhongickikyrkan.

Helgaupplevdedäremotkyrkansomgaranterat”opolitisk”ochsöktesigditavdenanledningen.Följdenavdenationalsocialistiskaförsökentill”nar-rativinduktion”harmedförtattolikapersonerharhanteratupplevelsernafrån dåtiden och minnena på olika sätt, utifrån vilka erfarenheter de hargjort,vaddeharvaritmedomochvemdevarsompersoner.

AnneEriksenskriveriHistorie, minne og myteattminnenkräverattdetfinnsnågonsomminns,detvillsägaettsubjekt.Minnenaförmedlardettasubjektsperspektiv(Eriksen1999:91).Deexisterarintesomantingensannaellerfalska.

DEHOTADE,RÄDDAOCHFÖRTRYCKTAJAGEN181

”VADSKULLERYSSARNAGÖRAMEDOSS?”

Detvarintebarajudarutenäventjecker,polackerochryssar(s.k.Ostarbei-ter)somansågsvaraUntermenschen(Herbert1994:240)pådenrasmässigaskalaavmänniskorsomnazisternaupprättade.InförkrigetmotPolen1939ochdentyskaoffensivenmotRysslandsompåbörjades1941blevdeäldreinformanternautsattaförpropagandamotjudarochkommunister,vilketdeberättadeomtidigare.

FälttågetmotSovjetunionenmisslyckadesochefter förlustenvidStalin-grad1943fannsenosäkerhethosdelaravdentyskabefolkningenvadsomskulle komma att ske därnäst. Istället för den planerade nazityska segernöverSovjetunionenmarscheradeRödaarmén36 västerutochioktober1944hade sovjetryska trupper nått fram till det tyska rikets östra gränser. Detinnebarattinformanternasomlevdedärkonfronteradesmedvaddekallar”ryska”soldateriolikasammanhang.

Blanddepersonersomjaghartalatmedinnebarkrigsupplevelsernafram-förallträdslaocholikatrauman,vilkahartagitsigskildauttryck.

GERTkalladesinsompojksoldatidennazityskaarmén.Hantillhörengenerationpojkarfödda1928ochdelvis1929somvar”Flakenhelfer”d.v.s.devarstationeradevidluftvärnskanoner.Hankalladesintillreservoffi-cersutbildningvåren1945sjuttonårgammalochskickades tillmarinen iStralsund,därutbildningenblevkort.UnderenpermissionrestehanhemtillföräldrarnasomboddesöderomBerlin.

Minfartogmigåtsidanochtaladeomförmigattkrigetvarförlorat,attdetintefannsnågotundervapen,att jagskulleavståfrånallthjältemodochgöravadjagkundeförattöverlevaslutfasen37.

Undervapnethantaladeomskullekunnavaraderaketersomkonstruera-desunderledningavWernhervonBraun.DeavfyradesfrånbaseniPeen-emündeochenavdem(testraket4089)slognediBäckebonågramilfrånKalmarochställde tillmedstoruppståndelseden13 juni1944 (seArén,Burström,Gustafsson,Karlsson2007:5).

Det blev en kort utbildning, vi skulle till östfronten. Vi behövde inte läng-remarschera, frontenvarvidstadsgränsen.Jagsågdesåradesoldaternasom

182 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

stöttadevarandraochsöktehjälpistaden.Vidklockanettpånattenfickvivårtelddopfrånrysktartilleriochdes.k.”stalinorglarna”(ensovjetryskraketkastareseBedürftig2007:371).Detvarenfruktansvärdupplevelse,särskiltminkamratblevsvårtsårad,hanskrekmammaochsedanvarhantyst.Jagvarsåräddochdarradeihelakroppen.Enstorklunkurminaluminiumflaskaskullelugnamig.Detvarintevatteniflaskansomviskulleha,utanjaghadekommitöverenMa-genbitter(besk)iförrådetinnanvikomtillfronten.Densmakadegräsligt,menjagslutadedarra.Jaghittadeenbitplåttaksomjagkundeläggaövermigsomskyddförgranatsplitterochstenarfråndesönderskjutnahusen.

Klockanfyrapåmorgonenslutadeartillerietochdetryskaangreppetbör-jade. Skottlossningenavstannadedå Gertochhanskamraterfickslutpåammunition.Deförsökteflymedhjälpavenfiskebåt.SoldateriWaffen-SSupptäcktedemnärdeskullekastalossochbörjadebeskjutadem.Deförsök-teskyddasigmedhjälpavsinavapensomdeslutligenhittadeammunitiontill.Hanställersedanenretoriskfråga.Vadskulleryssarnagöramedoss?Skjutaoss?”Hanbesvararsedanfrågan.

”VADSKULLERYSSARNAGÖRAMEDOSS”?183

Gertkalladesinsompojksoldatidennazityskaarmén.Bildenärtagendåhantjänst-gjordeimarinen.Deneneavmilitärernaigråuniformpåbildenhängdes,enligtGert,efterNürnbergrättegångarna.Gertvetintevadhanhadegjortsigskyldigtill.Ur:Gertsalbum

184 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

Avlöningsbokförsoldateridentyskamarinen.Denbärdenazityskasymbolernasvas-tikanochörnen.Örnenharfunnitsmedidettyskariksvapnetsedankejsardömet1871iolikautformning.Ur:Gertsägo

”VADSKULLERYSSARNAGÖRAMEDOSS?” 185

Gertsompojksoldatidennazityskamarinen.Hankalladesinikrigetsslutskedeochvarräddförattstridamotdesovjetryskasoldaterna.Ur:Gertsalbum

DESOVJETRYSKASOLDATERNASSTÖLDER

-Nej, innan jagvaröverrelingenblev jagavmedmittarmbandsurochminfickklockasomminfarfarhadeunderförstavärldskriget.Sedanblevvikastadepågolvetirygglägeochblevavmedvårastövlar.Detvarförstagångenimittlivsomjagficktapåmigbegagnadestövlar.Detfannsalltidenrysssomtyckteattminastövlarvarbättreänhans.

Deblevstoppadeavenryskgeneralsomtaladetyska.Deförsökteförklaraattdebaravarskolpojkar,menhantroddedeminte,eftersomdevarkläddaityskauniformer.Hansadeåtdemattskaffacivilakläder,annarsskulledebliskjutnaellerskickadetillRyssland.Hanbankadepåendörr,hosentyskfa-milj,vidnamnKrause,somförskräcktaöppnadeåtdem.Generalengickinfamiljenssovrumochsynadeettklädskåp,därdetfannsbyxorochkavajer.Hansadeåtpojkarnaattbytakläder.NärGertskamratBernttogavsigbyx-ornafickgeneralensynpåenarmbandsklockasomBernthaderuntvristen.”Ensnabbrörelseochklockanvarborta”.Denryskegeneralenbeordradepojkarnaattstannakvardärdevarundernatten.Dagendärpåskulledein-finnasigvid”Kommendanturen”ochfåettfribrevhem.Detroddehonominteochförsöktegömmasigigen,mendeblevåterinfångade.

Fråganärvarfördenryskegeneralenöverhuvudtagetvilleattdeskul-lebytautsinauniformer.Troddehankanskeattdeskullehaföremålsomklockorgömdaundersomhankundepassapåatttanärdebytteom?

Gertkonstaterarattryssarnastalenklockasomvarithansfarfarsochsomdärförhadeettaffektionsvärdeförhonom.Dåhanblevavmedsinastövlarvardet förstagången ihans liv somhanbarnågonannans tillhörigheter.DärefterstaldenryskegeneralenkamratenBerntsarmbandsur.Berättelsenvisarvemsomdåhademaktenpåfältet.Desovjetryskasoldaternasstölderärdokumenteradeavnästanalladeäldreinformanterna38.

HELGA somvar4åryngreänGert bodde iZehlendorf ivästraBerlinmedsinasyskonochomsorgspersonernärdekonfronteradesmedsoldaterfråndenryskaarmén iaprilochmaj1945. EnligtBeevorvardetden3.gardespansararménoch28.arménsomanföllBerlinmedförstäderden20april1945(Beevor,2004:kartas.xvi).Bildenblirhotfulleftersomnågraavsoldaternatogsiginihenneshemsomvarbebottavkvinnor.

186 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

-Aha,senkomdom(ryssarna)in.Klockorskulledomha.Ochvadvardetmer?(…)-Jaha,menminklockatogdom.Fördenlågframförspegeln.Ochalltså,denförsvann.Denfannsintemersedannärdomhadegåttdärifrån.Fördetvarjuliksomhöjdenavcivilisationatthaenklockaförryssarna.Doman-sågsförfolksomkomfrånbakommolnenochhadeingenting.

Helgavillvisaiberättandetattderyskasoldaternavarociviliseradenärdetoghennesklocka.Honblevledsenöverderastilltag.Hongerocksåexem-pelpåtraderingenavdennazityskakulturensmetanarrativisynenpårys-sarnasomkulturelltunderlägsnatyskarna,vilketvarettlediproduktionenavnegativakulturellaberättelseromdem(Johansson2005:23).EnligtHelgainnebarägandetavenklockaettteckenpåcivilisationsomintefannsiRyss–land,därförblevhennesklockaettkrigsbyte.

Ochdetharberättatsomattdomansågattentoalettvartillföratttvättasigi.Fördomhadeingetrinnandevattenhemma.Utanentoahaderinnandevat-tenoch,-jahavadbra,vilketsätt,dåkanmanjutvättasigiden(skratt).Detharmanhörttalasom.Intevetjagomdetärsant,menmanhadealltsåsådanahistorieromryssarna.

I”vi-ochdom”-dikotominkaningåattberättarenvilldistanserasigfrån”domandra”pånågotsätt.DetgörHelga,närhonsägerattantagonisterna(ryssarna)intevisstehurenvattentoalettfungerade,vilketjuhonsombarnhadekännedomom.Underförstått,vuxna tyskarvisste, tyskabarn likaså,alltsåbordevuxnaryssarveta,omdehadevaritciviliserade.

Ryssarnaansågssomettfolksomvarfattigaochintehadenågonting.Hel-gatyckteattderyskasoldaternasbeteendevarbådehotfulltochkomiskt.DehadekunnatskjutaihjälHelgaochhennesfamiljomdehadevelat,mendetgjordedeinte.

Hon förklarar inte närmare var uttrycket kommer ifrån: ”Och det harberättats…”.Omdetvarandratyskarsberättelsersomhonhadehörtomryssarna,elleromdetvarkvinnornaifamiljensomhadesagtnågotframgårinte.Alternativtkandethärrörafrånsammatypavpropaganda(dennazisti-skakollektivtraditionen)somFrithjofberättadeomifrågaompolackerna.Idettafallrördedetsigomkommunistersomförutomjudarnautgjordefien-dentilldetnazityskasamhället.Helgasadeiengenerell”man”-formsomi

DESOVJETRYSKASOLDATERNASSTÖLDER187

dettafallinkluderarhennesjälv:”Intevetjagomdetärsant,menmanhadealltsåsådanahistorieromryssarna”.MarianneHorsdaltariLivets forteal-lingeruppdeolika”jag”-presentationersomförekommerilevnadshistoriskaberättelserinklusive,”man”och”vi”(Horsdal1999:127-131).”Man”-formeninnefattarHelgasjälv.

FRITHJOFberättaristortsettsammasakutifrånen”jag”-form.

DetvardetförstasomryssarnasanärdomkomUhri,Uhri39.Domtogallavåra klockor40. Min morfar hade fått en klocka av sina svenska vänner. HanköpteenklockaiSverigeensåndärrovaochminmorsatillmig:-Denfårviförsökaklara.Vadheterdetettgarnnysta?Hontogettgarnnystaochvredruntdenochdetsåginteryssarna.Denklaradevigenomhelakriget.

Hansfamiljblevavmedfleraavsinaklockor.HansmorlyckadesatträddarovansomhansmorfarhadeköptiSverigegenomlist.Denöverlevdekriget.Frithjoffickdenpåsin30-årsdag.TyvärrblevdensenareförstördienbrandihanshusiKalmartrakten.Sensmoraleniberättelsernahandlaromvilkasomärprotagonister,godamänniskorochvilkasomärantagonister,dåligamänniskor(Prince1987:78, Johansson2005:133).Godamänniskorstjälerinteandrapersonersägodelarochtarintenågontingfrånbarn.

AnnaJohanssonanserattmänniskorsuppfattningaralltidärformadeuti-frånvissakategorierochperspektivsåsomgenus,ras/etnicitet,sexuellori-enteringochklass(Johansson2005:26).SynenpådesovjetryskasoldaternasomHelgaochFrithjofförmedlar,handlardelsomdekristnadygderna,delsomkategoriseringenavryssarnasomunderlägsnatyskarna,vilketlågilinjemed det nationalsocialistiska tänkandet om ryssarna som s.k. Untermen-schen(Bedürftig2007:402).

Den andra förklaringen skulle innebära att berättandet blir ett exempelpå en ”narrativ induktion”. Det arbete som nationalsocialisterna lade nedpåattgöraderashistoriarelevantochtillgängligförallavarframgångsrik.Denfungeradesomenmodellförfortsattberättandehosmajoritetenavdettyskafolket(Linde2001:608,613).Berättandetficknäringgenomderyskasoldaternasbeteende.

188 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

”RyssarnasallestädesnärvaranderoppåUhriUhriblandadesmedFraukomm,särskiltefterkvällstid”(Stargardt2005:317).

Detfinnsmångabeläggfördettabeteendeilitteraturen.AnthonyBeevorskriverattdesovjetryskasoldaternaskrekefterklockornärdemedkulspru-torstormadeinihusochoffentligabyggnadersomsjukhus.Dettaföljdesintesällanavvåldtäkter,plundringarochmord(Beevor2004:341).IlskaninomdensovjetryskaarménvarstorefterdetnazityskafälttågetiösterochbelägringenavStalingrad.Gertärneutralisittberättande,kanskeberoendepåatthanvarnågraåräldreänFrithjofochHelgasomvarbarn.Detkanocksåvarasomsåatthantonarnedupplevelsernaiefterhand.Hanvarmedomvärresakersenare,änattblibestulenpåklockorochstövlar,somharlämnatännudjuparespårochtydligareminnenihonom.

VemsomhelstiSovjetunionenägdeinteenklocka.Denanonymakvin-nansögonblicksbilderfråndåtidensBerlinredovisarattderyskasoldaternastalochplundradeistoromfattning.Detrördesigomalltfråncyklar,klock-orochblänkandeföremåltillinnehålletifabrikersommonteradesnedochskickadestillSovjetunionen(2005:50,52,76,77,102,191)41.

”Ettavdeviktigastemålenvarattavlägsnaallutrustningsamturanfrånatomforskningslaboratorierna i Berlin innan amerikanarna och britternahannfram”(Beevor2004:26).

Desovjetryskasoldaternaäcklades,enligtBeevor,avöverflödetdefickseidetyskahemmen.Defylldesavhatmotdenordningsamhetsområddeidetyskaköken.”Klockor,porslin,speglarochpianonslogssönderimed-elklasshusensomRödaarménssoldaterantogtillhördetyskabaroner”.Dehadesvårtatttatillsigattdettyskafolkethadedetbättreställtekonomisktänvaddesjälvahade.Detorsakade”förvirring,avundsjuka,beundranochilskahosdem,vilketgjordedepolitiskaofficerarnaoroliga”.Brevensomsol-daternaskickadehemtillSovjetunionencensureradesförattdennainfor-mationinteskullenåallmänheten.Dethadekunnatledatillettifrågasättan-deavheladenkommunistiskadiskurseniSovjetunionen(Beevor2004:65).Av informanternasberättandeattdömavarplundringarnaavomfattandekaraktär.AnthonyBeevorskriverattindustrierochfabrikermonteradesned

DESOVJETRYSKASOLDATERNASSTÖLDER189

ochskickadestillSovjetunionenpåStalinsorder,eftersomhanvaruteefterTysklands”guld”(Beevor2004:71).

InästakapitelsvarardeövrigainformanternapåGertstidigareställdare-toriskafråga-vadskulleryssarnagöramedoss?DeryskasoldaternabedrevkrigmotdentyskacivilbefolkningenihjärtatavdesenaresHeimatundertidendedrogvästerut.Mestutsattvardenkvinnligacivilbefolkningen.

VÅLDTÄKTEROCHPROPAGANDA

InledningsvisvardenazityskamilitäraoffensivernaiRysslandframgångsri-ka.EfterslagetvidStalingrad1943skeddeenurnazistisksynvinkelomvändordning.Sovjetryskatrupperbörjadedrasigvästerutinpåtysktterritorium.LöjtnantGelfandidensovjetryskaarménskriverisindagbokattijanuari1945 inleddes den sista etappen i det som av Sovjetunionen rubriceradessom”detStorafosterländskakriget”motHitlertyskland.RödaarménangrepOstpreussen,PommernochSchlesien (Gelfand2006:13), varvidmängdermedtyskarsombottidessaområdenförsökteflyvästerut.

Katrin,HelgaochFrithjofboddeideöstradelarnaavTysklandditryskatrupperanlände.Närdensovjetiskaarménvar i antågandevarden tyskabefolkningeniösteroerhörträdd.Devissteintevadsomskullehändameddem.Dehadeunderlångtidutsattsförpropagandafråndennazityskaled-ningenssidarörandekommunismenochfruktadehämndenfråndesovjet-ryskasoldaterna.Gelfandsomingickidesovjetryskastyrkornaskriverisindagbokden28januari1945.

”Tysklandharmöttossovänligtmedsnöyra,bistervindochtomma,näs-tanutdödabyar.Människornahär–tyskarna-fruktarryssensvrede.Deflyrochlämnaralltdeägerochhar”(Gelfand2006:30).

Omdetyskakvinnornaträffadepåryskasoldaterblevdeiflerafallvåldtag-na42.”Nogförekomdetvåldtäkter,minsystersbästavänvarettoffer”skrevKatrin.NicholasStargardttaruppsammasakiWitnesses of war.”Kvinnorvåldtogsframförgrannar,makar,barnochfullständigafrämlingar,ienvågavsexuelltvåldsombörjadeunderkampenomstadenochsomavtogefterdetattdetyskatruppernakapituleradeden3maj”(Stargardt2005:317,egenöversättning).

190 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

Denanonymaförfattarinnananvändeförkortningenvtktisindagbokföralladegångersomhonblevvåldtagen.Förattgeenuppfattningomomfatt-ningenihennesfallnämnsdepåsidorna52,53,54,55,58,60,61,63m.fl.Närhennesfästmanendagoanmälddökuppfrånkrigetochbörjadeläsadagbokenkundehan inte tydahennesanteckningaroch frågadevadvtktbetydde.Honsvarade:”Våldtäktförstås”.”Hantittadepåmigsomomjaghadeblivitgalen,mensaingetmer”(2005:250).Hangavsigivägochstraxdärefterslutarboken.

GelfandhadefåtttagpåencykelochforruntiBerlinden25april1945,dåhanmötteengrupptyskakvinnormedknyten,väskorochbylten.Hantroddeattdevarpåvägtillbakahem.

”Påbrutentyskafrågadejagkvinnornavardeboddeochvarfördelämnatsinahem.Fylldaavfasaberättadedeomdet lidandesomfrontsoldaternahadeutsattdemförunderförstanattensedanRödaarménhadeanlänt(…)”(Gelfand2006:85).

Hanbeslutadesigförattföljamedenavflickornatillhenneshemförattundersökasakennärmare.

”Hennesföräldrarmåstehavarit förbrylladeöverattmötamig.Jagtill-hördejudemsomvarskyldigatilldesvåraupplevelsernasomdeberättadeom”(Gelfand2006:86).

Somorsaktilldesovjetryskasoldaternasuppförandepåtyskmarkskri-verdenanonymakvinnanometttillfälledåhonåhördeenryskofficersomförsöktetillrättavisasoldaterna.

”Enavdebådaförmanadeprotesterar.Hansansikteärförvridetavilska:’Vadå?Vadgjordetyskarnamedvårakvinnor?’Hanskriker:’Minsyster...’ochsåvidare...”(2005:54).

Detvarsåledesenfrågaomhämnd.DenbetydligtyngreHELGA,räknastilldemsomvarbarnunderkrigsåren.HonupplevdeocksårädslanärdesovjetryskasoldaternatogsiginihenneshemiBerlin.Stalinhetsadebefäl-havarnafördeolikatruppernamotvarandravemsomsnabbastkundeta

VÅLDTÄKTEROCHPROPAGANDA191

sigtillBerlinföredeallierade.DehadeorderattintastadenochhissadensovjetryskaflagganpåRiksdagshusetochandraförnazisternaviktigabygg-nader(Beevor2004:171-184).Helgavarcirka12årgammaldåochboddetillsammansmedsinmormor,sinmamma,sinamostrarochsinayngresys-konistadsdelenZehlendorfiBerlin,dåtungtbeväpnaderyskasoldaterkom.’

Dåvardetalltsåverkligenattmanhadehjärtatihalsgropenibland.Fördetvarjusåattryssarnatogjuallakvinnorsomdomkomöver.Ochminamostrardomfickgömmasig ikolkällaren.Heterdetså?-Ja,därpannanvar,bakomsäckarmedkol.Därvardom,närvisågattryssarnakom.Domhadetanksochsågickdominivartendahus.Ochmantänktejuungefär:-Ahha,nukommerdom.Sådåfickdom(mostrarna)försvinna.-Aha,senkomdom(ryssarna)in.Klockorskulledomha.Ochvadvardetmer?Ochsåvarvijuallasjubarnen.-Jaha,ärdetsåmångabarnhär,sådomhadeingetskriftspråk?-Jaha,stackarsbarn. (…)Ochminamostrardomvargömda ikolkällaren.Vi sjubarnstoduppradade. Och nerför trappan och uppför trappan. Sen gick dom därifrånigen.

Honkände till att ryssarna ”togallakvinnor somdomkomöver”,menhonförstodinteriktigtvadordetbetydde.Honbegrepattdetvarnågontingfarligt,eftersomhennesmostrargömdesigikällarenbakomsäckarmedkolnärryssarnavariantågande.Desovjetryskasoldaternagickinivartendahuslängsgatan,troligtvisförattletaeftertyskasoldater.IHelgashembe-fannsigdesjubarnen,derasmor,mormorochmostrar.Ryssarnasomkomkundeiallmänhetintetalatyska,mennärdesågallabarnentycktedesyndom dem och gick igen. Enligt Nicholas Stargardt var de ryska soldaternabarnkära.Detvisade sig iolika situationerunderockupationendåvuxnatyskaranvändebarn föratt förhandlamedryssarnaochbeom livsmedel(Stargardt2005:316,320-321).

Helgaanvänderen”viochdom”-dikotomi iberättandet isyfteattskiljaprotagonisterfrånantagonister.DeförrautgörsavHelgaochhennesfamilj,medan de senare är de invaderande sovjetryska soldaterna. Berättelsenssensmoralärattprotagonisternaklaradesiggenomattgömmasigbakomkolsäckar,utanattnågontinghändedem,medanandrakvinnorsompro-vadesammasakintehadelikastorframgång.

192 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

Antagonisterna invaderade den privata sfären i hemmet som var hjär-tat i Heimat, utan att familjemedlemmarna kunde göra någonting åt det.Liksomdenanonymakvinnansvittnesmålförsöktedetyskakvinnornatatillenmängdolikastrategierförattundkommadesovjetryskasoldaternasvåldshandlingar.Attgömmasigikällareochvindarhjälpteintealltid.Denanonymakvinnanskriverisindagbokattenkvinnligläkaresatteuppstoraskyltarpåtyskaochryskautanförenluftskyddsbunkerattdetfannstyfus-patienterdär.Inutivårdadesintetyfuspatienterutanpurungakvinnorsomdärmedundgickvåldtäkt(2005:90).HelgasenamostertogtillettannatknepförattskyddaHelga.

”Jagblevalltsåklippttillpojke.Minmosterklippteavminaflätor,såattjaginte kunde anses som ung flicka, utan jag var alltså ung pojke”, berättadeHelga.

VÅLDTÄKTEROCHPROPAGANDA193

När de sovjetryska soldaterna sökte igenom Helgas hem gömde sig hennes mostrarbakomkolsäckarikällaren.EnligtHelgasåupptäckteintesoldaternadem.Ur:Helgasalbum

194 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

Helgatillsammansmedettavsinayngresyskon1945.Förstvardetsovjetryskasolda-tersomockuperadehennesHeimatiBerlin,därefterkomamerikanarna.KvinnornaiTysklandvaruppfinningsrikaisinaförsökattundkommavåldtäkterfråndesovjetryskasoldaterna.EnavHelgasmostrarklippteavHelgasflätorsåatthonblevkorthårig,vilketvarenstrategisombidrogtillattHelgaklaradesigundanvåldtäktsförsök.Ur:Helgasalbum

SyftetvarattavledauppmärksamhetenfrånHelgaskvinnligakönochfåhenneattmerliknaenpojkevidförstaanblicken,omhonskullestötapåryskasoldater,dåhonvarutanförhemmetssfär.

Ochdetbetyddeattjagkunderöramigganskafrittocksåtillsammansmedminabröderochsyskonsomvarverkligensmåbarn.Ochdetvarintedetdum-maste,ommanjämförmedklasskamraternasen,somalltsåfickutståmycketmerarädslaförryssarnavaddomkundetasigfördär,saHelga.

DethargåttlångtidsedandethelahändeochHelgaärintelängresäkerpåatthonminnsallting.Attdömaavdenanonymakvinnansdagboksan-teckningarfråntideninträffadetraumatiskahändelseriformavvåldtäkteristortsettdagligenfördetyskakvinnornaochsärskiltmotslutetavkriget.Helgatroratthoneftercirkaenveckaavsovjetryskockupationkunderörasigtämligenobehindrat iBerlintillsammansmedsinabröderochsyskonsomvarsmåbarn.Efterdetatthonblevkortklipptsägerhonatthonintelängreständigtbehövdefruktamötenmedryskasoldater.”Jagvarjuintesjälvdrabbad,utanjagkunderöramigfritt”.Attblitagenförenpojkebe-kymradehenne inte. Somenbonus fickhon störrehandlings-och rörel-sefrihet. Det var värt mycket. De ryska soldaterna ersattes efter en tid avamerikanskasomocksåvarantagonisterurHelgassynvinkel.Honberättarinteomdeutgjordenågothotmotdenkvinnligacivilbefolkningensåsomde sovjetryska soldaterna hade gjort. Den australiensiske krigskorrespon-dentenOsmarWhitekonstaterariSegrarnas väg(2006:118-119)attävendeallieradesoldaternavåldtogkvinnoridentyskacivilbefolkningen.

FRITHJOFföddessammaårsomHelgad.v.s.1932.Hanberättadeomden rädsla han kände för möten med ryska soldater å sina kvinnliga fa-miljemedlemmarsvägnar.Hanvarenungpojkedåochhanvilleförsvarakvinnorna, men han hade inte mycket att sätta emot de tungt beväpnadesovjetryskasoldaternamedkrigserfarenhet.Frithjofberättadeattfadernvarinkalladikustartillerietunderkriget.

F: Pånätternafickmanvararäddförryssarnaförattdomvåldtog. Ochjagupplevdemeränengångunderkriget attensmorblevskonadfrånenrysssomskullevåldtahenne.

VÅLDTÄKTEROCHPROPAGANDA195

B: Jagskullejustfråga,domklaradesigdamernaifamiljen?F: Domklaradesig.-Jadetgjordedom.

Hananvändeocksåpronomenet”man”,därigenomidentifierarhansigmedkvinnornassituation.Hanfruktadeatthansmorskulle”råkaut”förnå-gonting,eftersomhanintekundeskyddahenne.Hanbeskriverdetpositiva,attbådehansmorochdeövrigakvinnornafaktisktfickvaraifred,vilketfårbetraktassomettmirakelmedtankepådenstoramängdkvinnoriTysklandsomblevvåldtagna.Hankallardesovjetryskasoldaternaför”ryssar”.

”Ochjagupplevdemeränengångunderkrigetattensmorblevskonadfrånenrysssomskullevåldtahenne”.Hanuppfattadedetsomenhotbildnärrys-sarnanärmadesigkvinnorna.Hanvissteintevaddeskulletasigtillochhurhanskulleageraförattförhindradet.

196 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

FrithjoftillsammansmedsinfamiljiSallenthin1945.MotslutetavkrigetförsöktedegesigivägfrånHeimatvästerutförattundvikaattstötasammanmedfiendesoldater,mendestöttepåsovjetryskasoldaterochfickgesigiväghemåtigen,vilketvarenstorbesvikelsefördem,enligtFrithjof.Ur:Frithjofsalbum

Detkomenrysstillminmorssäng.Vilågvälen50flyktingfamiljerienladu-gårdochpåmorgonenkomryssarna.Karlarnastodochskrekefterfruntimmerochbådeminmorochmostergavdomsinaringar.Domtogringarnaochsengickdomdärifrån.Ochvilågisängenochbad.Ochminmorochmostervarocksåmed.Domklaradesigallihop.

Kvinnorna iFrithjofs familj tog till enannanstrategi.De försöktemutasigursituationen.Degavderyskasoldaternasinaringar.Strateginlycka-des,enligtFrithjof.Deblevlämnadeifred.Imötetmedderyskasoldaternagälldedetförkvinnornaattbevaralugnet.Frithjofberättadevadhanhördenärenkvinnablevargochförsökteavvisasoldater.

Senhördeviattdetvarenkvinnasombrusadeupp.Honskrekryssjävelochvihördebaraettpistolskottochdomsköthenne.Ochpåmorgonennärvigickdärifrånsålågkvinnanihallendärochruntomkringstod5småbarnochdåsaminmor:-Nutarvihandomdessabarn!Ochdåsafaktisktminbrorsomvarfyraåräldreänjag.-Detgörviabsolutinte.Vihartillräckligtmedattklaraosssjälva.Främmandemänniskorkanintevitahandomnu.Ochmorhongrätochbadochså.Menvitvingadedåvåranmorattintetahandomdem.

Frithjofsmorvarreligiösochihenneskristnatroingickdygdernaempatiochförståelseförmänniskoribehovavhjälp.Honvillebiståbarnen,menFrithjofochhansbrorfickhenneattgeupptankarnapådet.Deansågattdeinteskulleklaraavdet.

Innehålletideäldreinformanternasupplevelserfråndennatidbeståravtraumansomharkaraktärenaveländesberättelser.Informanternasvalmöj-ligheterundernazitidenvarbegränsadeblandannatberoendepåderasål-der.Fleraavdemvarbarnochungdomar.Destodiberoendeförhållandetillvuxnaomsorgspersoneriderasnärhet.Framföralltstyrdesderaslivavdennazistiskapolitikensomdomineradesamhället.J.P.Roosmenarattdetgårattklassificeraberättelserantingensomlyckoberättelserellereländesberät-telser,eftersommänniskorharettljustellermörktförhållandetilllivet(Roos1991).AnnaJohanssonanseratteländesberättelsersägernågontingbådeomdem som berättar (protagonisterna), om tiden då händelserna utspeladessamtomförövarna(antagonisterna)(Johansson2005:133,Prince1987:78),

VÅLDTÄKTEROCHPROPAGANDA197

vilketharframkommitavinformanternasberättande.DetyskakvinnornautsattesförettenormtlidandeisambandmeddensovjetryskainvasionenavTyskland.Degenomgickfysiskasåvälsompsykiskaumbäranden.IStalins hämnd : Röda armén i Tyskland 1944-1945 konstaterarSennertegattkvin-nornainteficknågonhjälpefteråtattbearbetasinatrauman.Iställetleddeitysthetochmöttefögaförståelsefrånsinomgivning(ibid2001:154).

EnligtdenanonymakvinnaniBerlinrubriceradedetyskamyndigheternavåldtäkterna1945som”tvångsumgänge”(2005:200).När livetåtergicktilldetmer”normala”blevvåldtäktertabu.StargardtfastslårattWalterUlbrichtsadetillpartimedlemmarnaidensovjetiskaockupationszonen,närdevillediskuterafråganöppet,attdetfickväntatillettsenaretillfälle.Denösttyskaregimencensureradeämnetnärdetkallakrigetkom.DettasynsättkvarstodtillkollapsenavDDR1989(Stargardt2005:319).Dekvinnligainformanter-nasomHansAxelHolmtalademedberättadeomsinaupplevelseravmötenmedryskasoldaterunderkriget,vilkaresulteradeivåldtäkter.

DessaberättelsergicksåledesemotdenofficiellasyneniDDRpåryssarnasomettsocialistisktbroderfolksomskullehögaktas.Idenbildeningickintebegångna skändligheter mot den tyska civilbefolkningen. Sådant tystadesned(Holm1969).På1990-taletvillehistorikerspecialiseradepåoralhistoryintervjuabarnsomhadeblivitvittnetillvåldtäkter.Dessapratademotvilligtomvaddehadeupplevt.Dekvinnorsomdrabbatstaladeiallmänhetintehelleromförsinamänvadsomhäntdemomochnärmännenåtervändefrånkrigsfångenskapen(Stargardt2005:320).Pådetsättetutgjordedenano-nymakvinnaniBerlinsomfördedagbokettundantag,närhonvisadedag-bokenförsinfästman.

EnligtNiclasSennerteggjordesdetenvetenskapligstudierörandevåld-täkterna. Där framkom att 1,9 miljoner tyska kvinnor våldtogs av sovjet-ryskasoldaterunderdesistnämndasmarschmotvästervåren1944till1945(Sennerteg2001:153).Problemetmeddenberäkningenärattdenhandlaromantaletvåldtagnakvinnorochinteantaletvåldtäkter,eftersomenochsammakvinnakundeblivåldtagenfleragånger.DetvarfyramiljonerryskasoldatersomdeltogifälttågetiTyskland(Sennerteg2001:153).DenstörstaandelenavvåldtäkternabegicksösteromOder-Neisse,ideområdensomerövradesavryssarnaunderjanuari-mars1945samtiBerlinunderslutetav

198 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

kriget.Våldtäkternavarenritdärderyskasoldaternavisadesinstatussommän, medan kvinnorna de gav sig på förvandlades till objekt (Sennerteg2001:156).Efterkrigetföddes292.000barnsomettresultatavövergreppen(Sennerteg2001:154).Deutsattakvinnornatogenvisshämnd.DeröstadebortdetMoskvatrognakommunistpartietiVästtysklandochvaldeattpla-cerasinarösterhossocialdemokraternaistället(Sennerteg2001:155).

Desovjetryskatruppernanyttjadeävenandramedelförattvisavemsomhademaktenpåfältet.

KATRIN berättadeföljande:

Detsomvarsvårtattfattavarattviblevdagligenutsattaförpropaganda,attryssarnakommed”kultur”imotsatstilloss.Manskullekunnagöraetttanke-experiment.HadedenRödaarménuppförtsigsomenciviliseradockupations-armépåhelaresangenomÖsttyskland,såhadeviallatagitemotdettaochEu-ropaskartahadekanskesettannorlundaut,menhämndbetalarsiginte.Detsermanmedfacitihand.Hurmårdengemeneryssenmateriellt?OchhurserdetutiTyskland?Imångaårhartyskaförknippatsmedstöveltrampochkrig.Ochdetmedallträtt.ÄntligennukommerdemedDM43.Mersofistikerateller?

Honsadeattdensovjetryskaarméntogtillsammastrategisomdennazis-tiska,detvillsägaettintensivtnyttjandeavpropaganda,menmedandraför-tecken.Denspredmängdermedflygbladfrånflygplan.Högtalarevidarebe-fordradeförinspelademeddelandenav”antifascistiska”tyskafångar(Beevor2004:382) i syfte att övertyga den tyska civilbefolkningen om innehållet ibudskapen.Honanvänderordetkulturutanattpreciseravaddetinnebar.

Bådenazisternaochdesovjetryskakommunisternauppfattadesinadis-kursersomöverlägsnadenandres.EnligtFoucaultärdetdensomförtill-fällethardenpolitiskamaktenpåfältetsomdominerarsynenpåvadsomär politiskt och kulturellt godtagbart och vad som får sägas, när, samt avvem(Foucault1993citeradiJohansson2005:32).Beevorskriverattdensov-jetryskapropagandanhandladeom”befrielsefråndenfascistiskaklicken”(2004:461-462).Katrinanvänderettkontrafaktiskt”om”isinberättelse.Dethadeintevaritosannoliktattdentyskabefolkningensomboddeideom-rådenditryssarnakomhadetagitemotdempåettheltannatsätt”om”deryska soldaterna hade uppfört sig bättre. Jag tolkar det att hon syftar på

VÅLDTÄKTEROCHPROPAGANDA199

våldtäkterna.AtthämnaspådetyskakvinnornagenomattutövafysisktvåldmotdemsprednegativaattitydertillRödaarménhosdentyskacivilbefolk-ningen.Sensmoralen ihennesberättelseäratt trotsnazismensframfart iTysklandochdeallieradesbombningarsomdödadetusentalsavdentyskacivilbefolkningen, främstkvinnorochbarn, samt raderadeuthela städer,återhämtadesigvästtyskarnaochVästtysklandsnabbtekonomisktefterkri-get, med bidrag av Marshallplanen44, medan både folket i det forna DDRochRysslandfortfarandelideravsviternaefterkommunismen.Tyskenharenligtinformanternaiallmänhetenbättrelevnadsstandardänryssen.DentyskaekonominvarlängeledandeiEuropa.”NukommertyskarnamedsinaDM vilketärmersofistikeratännågonpropagandaivärlden”.Honjämförinnehålletidenenadiskursenmeddenandraochantyderattdenkapitalis-tiskadiskursenärattföredraframfördenkommunistiska.

FLYKTENUNDANRYSSARNA

Obeväpnademänniskorikrigharsvårtattförsvarasigimötenmedbeväp-nade fiendesoldater, vilketkan skapa stress.Människorhanterar stresspåolikasätt.Enstrategiärattförsökafly.Itaktmedattdenryskaarméntogsigvästerutfrånaugusti1944tillapril1945flyddemängdermedtyskarsomboddeideöstradelarnaavTysklandvästerutsomkundeochintevillelevaunderkommunistisktstyre.

”OstpreussensnazistiskeprovinsguvernörErichKoch,hadebannlystalltpratomflyktochevakueringar,pågrundavattdetkundeskadadenoffici-elladoktrinsomsadeattTredjeriketisinomtidskullevinnakriget.Intehel-lerficknågrapraktiskaevakueringsförberedelservidtasavmyndigheterna”(Sennerteg2001:12).

Dettainnebarattdeavinformanternasomboddeiöstgavsigavhalsöverhuvud.Fastännazisternaförsöktegickdetinteattstoppadem.Sammanlagtrördedetsigom11,7miljonermänniskorsomflydde(Sennerteg2001:369).Devarräddaattryssarnaskullehinnaifattdemochattdeskullehamnairyskfångenskapoch/ellerinomryskockuperatområde.

200 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

HelaOst-ochVästpreussen,Pommern,NeumarkochSchlesienblevetnisktrensat från tyskar.Mendet talasdet inteom idag. Jag tyckeratt rensningpåBalkaninteärdetminstaförvånandeförmig.Menattseolikapåtyskarochbalkanfolkenärmycketmärkvärdigt.

KATRINSberättelsebärspåravbitterhetochenvissironi,närhontalaromattdeöstradelarnaavTysklandblevetnisktrensadepåtyskarochattdetintetalasomdetidag.Hennesutsagagerenindikationatthonärmedvetenomattsynenpådettyskafolketsomofferförandravärldskrigetinteingåridenallieradekollektivtraditionen.Hadedetgjortdethadenågonreageratföratthjälpademochdetskeddeinte.EnligtAnneEriksensresonemangiHistoria, minne og mytekanhennesberättelsesessomendelavdentyskakollektivtraditionen,vilkeningåriden”oppositionellalinjen”,somdealli-eradeignorerar(Eriksen1999:15-16).FördrivningenavtyskarnafrånÖst-europafrån1944till1950handladeometniskrensningmenarävenNiclasSennertegiStalins hämnd(2001:7).

BIRGITTAskrevibiografinsomhonskickadetillmig:

OkäntäriSverigeattcirkafemmiljonermänniskorflyddefrånöstradelenavdåvarandeTyskland.Desomintegavsigivägblevantingendödadeavryssarnaellerhårdhänt”bestraffadeochsedannaturaliserade”tillantingenryssarellerpolacker.Etniskrensningärverkligeningetnyttpåfund!.

HonlevdeocksåideöstradelarnaavTysklandnärhonvarriktigtliten.Isambandmeddensovjetryskaarménsmarschvästerutmotslutetavkrigetkomhonochhennesbrorbortfrånföräldrarna.Hennesmorförloradeettbarnunderflyktenochavmodernskusinerförloradetvåsystrarochensvä-gerskasamtligasinanyföddabarnunderderasflyktfrånösttillväst.

Viboddeunderflykten,innanvikomframtillLeipzig,delvisiolikaflykting-lägerochdetdröjdeframtillbörjanav1946innanvikomövertillvästrasidanomdenryskazongränsen.(...)Detvarnaturligtvisintelättförminfostermor-morattfåtvåsmåbarnpåhalsenochdessutomtahandomsinhandikappademor.Jagansågssomstursk,strykhjälpteintepåmigklagademinfostermormor.Hon placerade mig därför periodvis på ett barnhem. FamiljemedlemmarnaåtersågintevarandraförränefterettparåriSverige.

FLYKTENUNDANRYSSARNA 201

Birgitta försöker iberättandet iefterhandatt sätta sig in idevuxnassi-tuation,dådeskullehanterahennesombarn.Detvarkrigochexceptio-nellalevnadsförhållandenföralla.Ingenvissteomdeskulleöverlevakriget.Hennes fostermormor som var en äldre kvinna klarade inte av att hante-ra Birgitta och hennes bror, därför lämnades de till ett barnhem. Krigetsverkningarmedfördeattsamhälletochmänniskornaavhumaniseradesochbedövades.Detvarsvårtfördekrigsdrabbadetyskarnaatthanteradestoraflyktingströmmarna frånöster.Pågrundavdeallieradesbombningarvardetontombostäder.Dentyskaadministrationenkundeintehanterasitua-tionen.

Barnhemmenficktroligtvistaemotmångabarnsombådevarföräldralösaochsomkommitbortfrånföräldrarna,somBirgittaochhennesbrorgjorde.DettognågraårinnanhennesfamiljkundeåterförenasigeniSverige.UndertidenhadeBirgittaochhennesbrorenförfärligtillvaropåbarnhemmet.

Horsdalanseratt levnadshistorierkan indelas iolikagenrer, såsomtra-gedier, äventyrs-, ödes-, utvecklings- eller framgångsberättelser (Horsdal1999:125).

”Alla livshistorier förklarar tillvarotolkningarna och genren genom deepisoder som berättas och det sätt som de kedjas samman på” (Horsdal1999:127,egenöversättning).

”Iblandberättarmänniskoromsinalivutifrånsigsjälvasomansvarigaförattfålivetattlyckasellersåkanödetvaraenbestämmandefaktor,därdeöd-mjuktelleriförtvivladprotestfårnöjasigmedsakernastillstånd”(Horsdal,1999:126,egenöversättning).

Birgittasberättelsehandlaromhurhonsombarnfickfinnasigisituatio-nensåsomdenvar.Detfannsingentinghonkundegörasjälvförattförändraden.Honvar för litenochhelt ihändernapådevuxnaochderasbeslut.Bruneranserattenhändelsekanbeskrivasantingensompositivellernega-tiv.Idetdubblalandskapetmellandetsomharskettochdetkänslomässigaskapas förklaringsmodelleravkänslorna, intentionernaellerhandlingarna(Bruner1986,Horsdal1999:122).DetgörBirgittaisinberättelse.

202 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

FRITHJOFochhansfamiljboddeiSwinemünde.Destöttepådensovjet-ryskaarménvidettflertaltillfällennär deförsökteflyvästerut.

-Ja,eftersomviflyddeundanryssarna6mars1945.Vilågenmånadochsenkomöstfrontennärmareochnärmareochdåtogvivåragrejerochgickmotväst.Detvardet förlovade landet.Vi skullemotväst, till engelsmännenelleramerikanarnaochviskulledit,ochvigickochvigickochvigick.Vigickvälcirka30mil.Mingamlamormorvarmedsombarahadehaftgodatider.(Honvar)tjockochfet.Aldriggickhonut,aldrighade(hon)någonmotion.Engångiveckanspranghontillsinläkareförattfåensprutamotdettaochmotdetta.Närhonhadegåttsina30milvarhonfrisk.Förhonsa:-Alltdetta,denhärresanellervadmanskallkalladetför.Detärmycketbättreänallabadkurerjaghargjortihelamittliv.Viåtsunt,detvarbaradetta.Detvarpotatissomvifickavbönderna.

Frithjofanvänderenmetaforisittberättandenärhantaladeomattfamil-jenvarpåvandringvästeruttill”detförlovadelandet”tillengelsmännenochamerikanarna.Detärettuttrycksomlåterbibliskt.AnnaJohanssonskrivermedhänvisningtillHaydenWhite(1973)genomattanvändaenmetaforiberättandetkan fenomenav likhetochskillnadkarakteriseras (Johansson2005:65).GenommetaforenvillFrithjofvisapådenavhonomuppfattadeskillnaden mellan innehållet i nazismen och den västallierade diskursen.Förhonominnebardetenförväntan,omfamiljenbaranåddedit(tillväst)skullealltingblibättre.Detfannsenförhoppningattdeallieradeskullebe-handlademmerkorrektänryssarna,eftersomrysskräckenvardjuptrotadhosmångatyskar.

Hanbetonarettnytto-ochhälsoperspektivpåvandringen,dåhantarsinsvenskamormorsomexempel.Hananvänderupprepning föratt talaomatthonintebrukademotionerainnankrigetbrötut.Genomattdeltaien30mil långvandringutsatteshonförofrivilligmotion.Hansägeratthonupplevdedet sompositivt. Motionenochdensparsammamathållningenbidrogtillatthonkändesigfriskareänefterallabadkurersomhontidigarehadegenomgått.Detkanavläsarenuppfattassometthumoristisktinslag.Jaguppfattadedetdockintesåeftersomhanvargravallvarlignärhanberät-tade.UnderarbetetmedminC-uppsatshördejagtalasombristenpåmat

FLYKTENUNDANRYSSARNA 203

och svälten mot slutet av kriget (Johnsson 1996), men jag hade inte hörtdennavinklingpåkriget förut.Frithjofvidhållerattallt intevaravondo.Hananserattflyktenvarbraförmormodern.Horsdalskriverattdistansärettsättattfåkontrollöverdetkänslomässiga.Antingenkanenpersongeetthumoristisktperspektivpådetsomharhäntellermedvetetanläggaenmerpositivaspektiberättelsenomdesvåratiderna(Horsdal1999:23).JaganserattFrithjoftillämpadedensenarestrategin,iställetförattgevadsomskullehakunnatvaraetteländesperspektivharhanenpositivinställning.Hanochhansfamiljråkadeutförhändelserunderkrigetsomskullehakunnatslutaillafördem.

F: Vigickparallelltmeddomtyskasoldaternasomhade fulltmedsinaförrådmedsigpå tågen.Viåktedelvis tågocksåochdomdeladeutsinmat, istället förattgeochdå fannsdetgottommat idomtyska

städernaocksåiallafallpålandsbygden.B: Vadvarslutstationenseniväst?F: Slutstationenvar,skullehavaritRostockellervardetWismar? Morfar,mormorsomgick.Vihadesyrranpådenlillasläpkärran. förattdetvarvarmtochmanhadeintevettattdrickabrunnsvatten

utanmangicktillenbäckochdärdrackmandirekturochnärmantittadeupplågdärendödhästellerendödmänniska

syrranblevväldigt,väldigtsjuk, såvislängdenågragrejeravdetvihadekvar ochsattesyrranpåvagnen.

Hanberättarvidarei”vi”-formatthansfamilj,inklusivemormorochmor-far,deltogimarschenvästerut,däremotärjagosäkerpåomhansfarvarmedellerej.Troligtvisvardenneinkalladtillarméndå.Närdehadetransporte-ratsigenlångsträckamotdetsomFrithjofmedenmetaforkallar”Friheten”komryssarnaochuppmanadedemattgåtillbakaigen.Tilldetområdesomdensovjetryskaarménkontrollerade.Detvarettbakslagfördem.Dessutomdrackdevattenurenkontamineradbäck”ochdärdrackmandirekturochnärmantittadeupplågdärendödhästellerendödmänniska”.Hankom-merinteihågvilketdetvar.Hananvänderupprepningigenförattbetonaattsysternblevmycketsjukavattdrickavattnet.Honkundehadött.Det

204 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

somhanvillförmedlamedsinberättelseäratthanssyster(protagonisten)somingickidentyskacivilbefolkningentillhördedemsomficklidaunderkrigetpågrundavnazisternas(antagonisternas)politik.Indirekttalarhandärmed om vad han anser om den sistnämna diskursen som utsatte sinamedborgarefördylikaprövningar,direkteller indirekt.Medtankepåhurmångamänniskorsomdogråkadeförmodligenflerutförliknandehändel-sersomFrithjofharberättatom.Detvarenviktighändelsesomhanharlagtpåminnet.

FLYKTENUNDANRYSSARNA 205

FrithjofsfamiljiSallenthin1945.Fritjofsfarlågikustartillerietunderkrigetochficktroligtvispersmissiondåhankundeåtersefamiljen.Frithjofberättadeattallamedlem-marihansfamiljöverlevdekrigetochintenågonavkvinnornablevvåldtagen.Närkri-getvaröverskildeshansföräldrarochFrithjofflyttadetillpappan.Ur:Frithjofsalbum

Närdensovjetryskaarméntogsigalltlängreinpåtysktterritoriumvardetettstortantaltyskarsomvidtogdrastiskaåtgärderhellreänatthamnaundersovjetryskockupation.

Jagtrorattmellan20och40människorivåranstadtoglivetavsignärdenrödaarménkom.Minsysterschefenallmänläkare,toglivetavsigochsinfamiljochnågrasläktingar,alltsammans13personer.(Katrin).

SommotivsägerKATRIN:”-Ryssfruktanvarenorm”.

NicholasStargardtskriveriWitnesses of war.

”Från februari1945och framåtgickdetensjälvmordsvåggenomTysk-land.Iaprilochmajbegick5000personersjälvmordendastiBerlin.Fäderochmödrarmördadeiblandsinabarn,innandetoglivetavsigsjälva.Attdömaavdebrevsompolisenfannefteråt,vardeflestaräddaförryssarnaellersåkundedeheltenkeltintetänkasigenframtidefterTysklandsneder-lag”(ibid2005:326,egenöversättning).

DEALLIERADESBOMBNINGAR

InformanternahadesvårtattskyddasigmotdeallieradesbombningaravTysklandsomvarmycketomfattande,särskiltnattetid.

HELGAsomboddeiZehlendorfiBerlinminnsnärhonochhennesfa-miljfickspringanerikällarenföratttaskydd.Väntankundeblilånginnanlarmetblåstesavochdekundegåuppförattseomderashusfortfarandestodkvarellerej.

–Ja,bombningarnavarliteskrämmandekanskeochinnanvikomtillmormorshushadedetvaritenbrandbombnågongånguppeitaksto-len.Ochdethadejurepareratsochdetvisstevijuom.Fördenhärbrandbombenhadenämligenhamnatgenomtaketibadkaretsomvarfylltmedvatten.Ochdetbetyddealltså,attdetintevarsåmycketsomgicksönderellerbrannupp,mendetvarjuliteförkolnadebjälkar,menallavartvungnaatthavattenibadkaretp.g.a.brandrisken.

-Ja,detvarjuturdet,mendetvarinnanvikomdit,mensedansåvardetalltsåskakningarochsmällar,men,äh,jagvetinte,ensnärmastebombdetvarnågrakilometerdärifrån.

206 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

InnanHelgaskärnfamiljflyttadetillmormodernshushadeenbrandbombslagitneddär,utanattorsakanågrastörreskadorpåhuset,mendetvarettsynligtbevispåattkrigetpågickochattdetkundedrabbademnärsomhelst.Sedansägerhonattdetvar”skakningarochsmällar”,menneutraliserardetgenomattberättaattdennärmastebombenföllnågrakilometrardärifrån.Detkundehavaritvärre.Husetdeboddeikundehablivittotalförstört.Dehadedåmåstsökaennyplatsattbopå.Bombningarikriginnebärenfaraförcivilbefolkningensliv.Helgavarsjuårnärkrigetbörjade1939och1945varhon13årgammalochpåvägattblitonåring.Honochkvinnornaihen-nesfamiljtillhördedemsomöverlevdekriget.

Helga anser att modern lyckades skapa en trygghet för sina barn. Honfannsalltidtillhandsfördem,eftersomHelgaväxteuppiettmatriarkatvardetfleravuxnasomkundedelapåansvaretihemmetochsökastödhosvar-andra.Därfannsmormorochmostrarnaochtidvisenungmorbror,innandenneblevinkalladtillmarinen.Debidrogtillattskapaenviss”normalitet”ienförövrigtkrigisktillvaro.

Det var mycket betydelsefullt för barnen att ha någon omsorgsperson inärhetensomdekundetysigtillnärbombernaföll.Någonsomkundeför-medlaenkänslaavtrygghetochsäkerhet,ävenomdevuxnaocksåvarhjälp-lösainförhotetsomkomuppifrån.45

Vilkaupplevelservarochenavinformanternaharberorpåhurpassnärabombningarnadebefannsig.GERTochhansfamiljblevvittnetillhureng-elsmännenbombadeBerlin.Destodpåentakterrassochåsågdet.Dettol-karjagsomattdebefannsigpåettvisstavstånd,annarsskulledehasöktskyddinågonbunkerellerkällare.”Detvarenfruktansvärdsyn.Medvarjebombraiddoghundratalscivila.Hurkundemandödaförsvarslösacivila?”.

IsinkommentargörGert”enexternvärdering”avdetsomhände.Hanförsökteställasigutanförberättelsenochfrågasig:Hurkändedudigdå?ellerVad tänktedu? (Johansson,2005:203).EnligtPeterEnglundavlöstesdebrittiskabombningarnaavdeamerikanska.Ifebruari1945börjadeame-rikanarnasin”OperationClaridon”isyfteattslåutdetyskakommunika-tionerna,mendetvarcivilbefolkningensomvardetverkligamålet.Den3februari1945anföll900amerikanskabombplanBerlin.25000personerdog(Englund1996:237).

DEALLIERADESBOMBNINGAR 207

Gert ställer en retorisk fråga hur någon kunde döda försvarslösa civila.Sammafrågaåterkommerihansnedtecknademinnendåhanvar15årgam-malochblevinkalladtillluftvärnetpåönBorkum.

Närviskötnerdetförstaplanet,deladesigminakänslor,åenasidan”vadbranuärdesexstyckenmindreochhundratalscivilablevintedödade”.FrånförstaparketthadejagjubevittnathurEmdenblevsönderbombat.Hurmångaficksättalivettill?Såmedvarjeplanviskötner,komtankenupp,nikangottochväldrunkna,niärmördaresomgersigpåbarn,kvinnorochäldre,hurkanni?Menåandrasidanallade6hadenågraellernågonsomälskadedemochväntadepåderashemkomst.

Citatetärhämtat frånGerts skriftligabiografi,därhanharhaft tidochmöjlighetatttänkautvadhanskallskrivaom,hurhanskallformuleraochframställasigsjälv.Vadhanskalltamedochinte.

Han gör en intern värdering där han kommenterar händelserna infrån.Det är ett retoriskt medel i berättandet enligt Anna Johansson, 2005:203.HanhadeenkluveninställningtillattförsvaraTysklandmotdeallieradesbombningar.Genomsittagerandetycktehansigdockharäddatcivilafrånattdösamtidigtsomhanärmedvetenomattbesättningenombordpåplanetsomhanskötnedhadenågonsomväntadepådemhemma.HannämnerintenågotomorsakentillvarfördeallieradebombadeTysklandellervarförkrigetpåbörjadesochavvem.Gertbetraktarbombningarnaursinsynvin-kel.Hansuppgiftdå,iegenskapavpojksoldat,varattskyddadentyskacivil-befolkningenfrånattskadasochengelsmännenochamerikanarnabetrakta-dessomfiender(antagonister)somskullebesegras.EfterbombningarnaavBerlinföljdedebrittiskaochamerikanskabombningarnaavDresdenden13februari1945medsammafrenesisomiBerlin.

DIETERvarfyraochpåsitt femteårnärdeägderum.Hanboddetill-sammansmedsinasyskonochsinmor.DebefannsigtiomilfrånDresden.Förstberättarhanvadhansåg:”dåsågvieldskenihorisonten.Detsyntestydligteftersomdetvarnatt”.Sedantarhanuppvadhanhörde:”

ManhördejuframföralltnärDresdenbombades.Detminnsjag.*Dåmärktevienkvällatthusetdärviboddeskakadeochfönstrendallradeochsengickviutochdåsågvieldskenpåhorisonten.

208 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

Förattförstärkasinaupplevelsersägerhansedanhurlångthantroddeattdetvarmellandenplatsdärhanfannsochdenplatssomblevbombad.

”Ochdetkanungefärhavarit.-Ja,hurlångtifrånvardet?10milnågonting.JagtrorattDresdenblevtill70-80%förstörtdennatten”.

Dettaärenhändelsesomhanharlagtpåminnet.Hanvarifemårsåldernnärdet inträffade.Kombinationenav ljusoch ljud förstärkteupplevelsen.Detäranmärkningsvärtattdetsyntespå10milshåll.Detvar796brittiskaoch311amerikanskaplansomsläppte4500tonspräng-ochbrandbomber.Under14timmarmistecirka70000personersinaliv.EfterdetattDresdenbombatsgrävdes25000dödaframiruinerna(Fischer1995:345).SomenföljdavdettastannadehalvaDietersfamiljiÖsttyskland,medandenandrahalvangavsigismygövergränsentillväst. Dettogetthalvårinnandeåter-förenadesigen.

FRITHJOFhartidigareberättatomdemötensomhanochhansfamiljhademedryskasoldatertrotsattdeförsökteflyundandem.FörutomdessaminnesbilderharhanävenupplevtdeallieradesbombningaravSwinemün-desomlågideöstradelarnaavdettyskariket.

F: MenunderdentidengickminmoralltidintillSwinemünde. Gickalltså,fördetfannsingakommunikationer, föratthämtanågragrejeridetgamlahuset,ochunderdentiden, närhonvarinneendagsåutfördesenavdomstörstaflygräderna

underkriget,dådogpåendag,dogdet24000människor.B: Ochdinmamma?F: Honklaradesig.Ochdettaärväl.Detvarvälden12mars1945, eftersomdetvarenhamnstadskulledenslåssönder. Jagharhörtsenareattdomallieradeharaldrignågonsin, varesigiDresdenellerHamburgutförtsåmånga(bombningar) ellerfälltsåmångabomberpåenstadsomdomgjordedå. Swinemündevarintesåkänt.Detvarenlitenstad. Swinemündehadeinvånarepå28000och24000omkom,meninte invånareutan,eftersomstadenvarfullmedflyktingarsomkomfrån

Ostfronten,somkomfrånPommern,såvardetjufullpackatavfolk.

DEALLIERADESBOMBNINGAR209

Frithjofsberättandeblirdramatiskt,närhansägeratthansmammagicktillSwinemündeföratthämtaföremåliderasgamlahus,medanbombernaföll.Hanupprepartvågångeratthongick,förattbetonaattdetvardetendasättethonkundefärdaspå,eftersomkommunikationernavarutslagna.

Ochjagharnueftermassvismedårvaritochtittatpåalltdetta.Detärrättsåkänsligt.Domhargjortettunderbartställedärallamänniskorärbegravda.Detvarjupåvåren.Detvarjuvarmtockså.Detvarenavdomfinastevårarna.-Ja,vadvillduvetamer?

210 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

KyrkaniFrithjofsHeimatSwinemünde.FriedemannBedürftigskriveriuppslagsverketTredje riket från uppgång till fallattstadenknappthadeberörtsavkrigetframtill1945.När Röda armén kom blev den en omlastningshamn för flyktingar. När de allieradebombadestadenomkomöver20000människor.BedürftigtrorattmänniskornaficksättalivtillförattdevästallieradeskullegöraenmaktdemostrationinförSovjetunionen(Bedürftig,2007:380)Ur:Frithjofsalbum

Frithjofberättadeattdetvarenstormängdflyktingarfrånöstsomficksät-talivettillvidbombrädenden12mars1945.Detkom643fyrmotorigaame-rikanskabombplansomfällde1500tonbomberöverhamnen(seBedürftig2007:380).Bombningarnakanbetraktasur flera synvinklar.Urden tyskacivilbefolkningensperspektivhandladedetomterrorbombningarsomvarett brott mot folkrätten. För dem som satt i koncentrationsläger eller varkrigsfångaringavbombningarnahoppomattdeskulleblifrisläpptaochattkrigetsnartskulletaslut.Vilkenversionsomframkommerberorpåvemdetärsomberättar,vilkentypavhändelsedethandlarom,hurdenpersonenvillframställasigsjälvochsinsituationochvaddetärsomharhänt.EnligtRooskanberättelserombombningarna,urFrithjofssynvinkel,klassificerassomeneländesberättelsesomärentypavberättande(Roos,1991).Detvarsåhanuppfattadetillvarondå.Bergerkonstateraratt:

”Konstruktionenavverkligheteniförsökenattrekonstruerahistorienärenhögstsubjektivprocess”(Berger1997:101,egenöversättning).

NärFrithjofhadeberättatomdennaupplevelseblevminnetavdetförflut-naförstarktförhonom.Hanvarnästangråtfärdigochavleddeuppmärk-samhetenfrånämnetgenomattfrågamigvadjagvillevetamer.Dettavarenhändelsesomhanharlagtpåminnet.Troligtvisärdettaävennågontingsomhanochhanssyskonhartalatomefteråt,vilketharbidragittillattdetharförstärktsytterligare.Hanharocksåbesöktplatseni fråga.Närnågonberättarnågothardenneoftaettsyftemedberättelsen.

”Allaberättelserharenmeningssökandeochförklarandefunktion.Genomberättelsenetablerassammanhangmellansakersomsker,mellanensegnasochandrashandlingar.Mankannaturligtvisbetonadetretoriskaidenar-rativasammankopplingarna,mendetärmänniskorsvillkorattviihöggradärhänvisadetillattförstå/tolkalivetgenomattfinnameningihandlingensanalogiserandefunktion”(Horsdal1999:125,egenöversättning).

JagtolkardetsomattFrithjofvillbelysaattävendeallieradegjordesigskyldigatillbrottunderkriget,dådebombadecivila.Hanharsvårtattförståsyftetmedaktionen.Denvillocksåvisapådetlidandedentyskacivilbefolk-ningenutsattesförblandannatenligtFrithjof.

DEALLIERADESBOMBNINGAR 211

Olikamänniskorharolikaminnenavkriget.Vissakommerihågbilder,andralukterochBIRGITTAminnsolikaljud.

Sirenernavarnade innanplanenflögöverdenstad,denby,det lägervi förtillfälletuppehöllossvid.Alltidpånätterna.Faranöversenare,mendålågvibarnoftaredanivårasängarigen.Devuxnalämnadeoftakällarnaiförtidochnuefteråtförstårjaginteattdevågadelämnaskyddsrummeninnanfaranöverhadeblåsts.Någongickdäruteochblåsteienvisselpipa.

Det”vi”somBirgittasyftarpåärdepersonersomfannsihennesnärhetnär allt detta hände. Det var hennes lillebror och andra barn samt någravuxna.”Vi-et”växlasmed”jag”. Närbombningarnavaröverfördengångenblåstes det i visselpipor så att de som befann sig i skyddsrummen kundelämnadem.SomBirgittaharberättatlyssnadebarnunderandravärldskri-getsTysklandpådeolikaljudensombombernagavifrånsiginnandeslognednågonstans,vilketävenStargardtbeskriver(2005:236).Varjebombtyphadesinkarakteristik.Detblevtillslutenrutinattsökaskydd.Befolkningenvisstehurdeskulleageranärvarningssignalernakom(ibid2005:234).Vissagicktillskyddsrumochandratillkällarnaihusendärdebodde.Omnågonhadeblivitutbombadskrevdeanteckningslapparutanförhusetförattlåtaandrafåvetavartdehadetagitvägen(ibid2005:232).Enpersonkundebliutbombadettantalgånger.Julängrebombningarnapågickdestomervanablevbefolkningenochdetfannsdesomtillslutintegicktillskyddsrummenöverhuvudtaget.Deorkadeintemedattspringauppochnedochframochtillbakamellandebostäderdehadeochskyddsrummen.Detkundehändaattdesomnadeipurutmattningdärdebefannsig.

Birgittavarbarafemårgammalnärhonhänvisartillensärskildhändelseisittdåvarandeliv.

Enmycketskarpminnesbildärfrånsommaren1945.VibefannossdåiLeip-zigochåktespårvagngenomstaden.Inteettendahusfanns längsgatanochjagundradenaturligtvisvarförochfickdåförklaringenattsåsåghusenutnärbombplanenhadeflugitöverdemochbombatdem.Bararuinerhelavägen.

Deäldreinformanternaberättaromdenrädsladekändenärbombernaföll.LiknandeberättelserförekommeriDörrsredogörelseriDer Krieg hat

212 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

uns geprägt (2007). I synnerhet i avsnittet Keller, Bunker, Bomben på si-dorna103-155,däranvänderDörrsinformanterfrekventuttrycket”grosseAngst”(storrädslaellermycketrädda)omderasreaktionerpådeallieradesbombningar.Påsid120skreveninformant”DasistdieAngstvordemTode…”.Nästan600000människordogiTysklandibombkrigetochavdemvar75000barn(Dörr2007:143).Birgittasberättelsefortsätter:

Flyktingläger,barnhem,svält,smutsochgråt.Mindockasomjagkrampaktigthöllfastochenbarnbok,somminälskademorfarlästförmig.Varfannshan?Varförkomhanaldrigochräddademigfråndettahelvete?Barnhemmetsomagadedemsomintelydde,ingenmat,baratunnpotatissoppaveckaefterveckaeftervecka.

Honblirpersonlig,närhonkommerinpåatthonhöllsindockaiettkrampaktigtgreppsomtröstienturbulenttid.Honhadeocksåenbarnboksombetyddemycketförhenne.Honsaknadesinmorfar,honvissteintevadsomhadehäntmedhonom.HonharbevaratupplevelsernaavdentidigabarndomenunderandravärldskrigetsTysklandgenomattskapasärskildaminnensomhonkommerihågän.JagtolkardetsomatthonråkadeutförenmängdhändelseravdetsomLehmannkallar”brytpunktskaraktär”isittungaliviTyskland,utanatthonanvänderdettabegrepp:förstflyktenväs-terut,morfadernsdödochseparationenfrånföräldrarna,slutligenkomhonochhennesbrortillettbarnhem.

BirgittaslivhadesettheltannorlundautomintenazismenochHitlerhadefunnits.NärhonvarunghatadehonHitlerintensivtochibörjan,närhonbefann sig i Sverige, säger hon att hon längtade hem konstant. Hon blevmobbadidensvenskaskolanföratthonkomfrånTysklandochhadeettannatmodersmål.Honkändesigutanförgemenskapen.

MarianneHorsdalanseratt:”Detharsäkertalltidvaritdjuptproblema-tisktattkännasigfrämmande,dumellermarginaliseradidesammanhangsommanbefannsig i.Olycklig iattkännasigavvisad, förkastadochinteförstådd”(Horsdal1999:75,egenöversättning).

DetvarungefärdenbeskrivningensomBirgittagernärhonbefannsigpåbarnhemmetochiSverigetillattbörjamed.Honärdenavinformanterna

DEALLIERADESBOMBNINGAR 213

somharfleraberättelseraveländeskaraktärfrånsinbarndomiNazitysklandochunderandravärldskriget.HonsägerattnärkrigetvarslutochTysklandhadeförlorattillhördehondetmesthatadefolket,d.v.s.dentyskabefolk-ningen,pågrundavnazisternasförbrytelser.Deallieradedrog,enligtBir-gitta,allatyskaröverenkamefterkriget.Detvarsegrarnassättattvisavemsomhademaktenpåfältetochvemdetvarsombestämdespelreglerna.

Människorikrigkanfåminnessvårighetereftertrauman.Informanternaharberättatattdeharråkatutförchockartadehändelserochupplevelservidett flertaltillfällenunderandravärldskrigetdådevarbarn.Dentypenaverfarenheterskulleintedentyskacivilbefolkningenhaenligtdennazistiska

214 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

DenbombadekyrkaniSwinemündefårståsomsymbolävenfördeandrainformanter-nasberättandeomdeallieradesbombningaravTysklanddåbildmaterialsaknas.Karak-tärenavberättelsernaomkrigetkännetecknasenligtRoosteorieravs.k.eländesberät-telser,eftersominformanternaforilla.Ur:Frithjofsalbum

diskursen.NazisternaförutsatteattTysklandskullevinnaandravärldskri-getförattuppnådettusenårigariket.ÖverbefälhavarenförLuftwaffe,Her-mannGöring,yttradevidnågottillfälleattomTysklandblevbombatfickhandärefterkallasMeier(Stargardt2005:320-321).HanvarövertygadomLuftwaffeskapacitetattskyddaTysklandochattdetaldrigskullekommaattske.Somframkommitavinformanternasberättelserhadehanfel.TysklandbombadeshårtavdeallieradeochLuftwaffeförmåddeinteskyddadem.

Närsirenernaljödsomskullevarnaförbombningarnasamänniskorna:-NuljuderMeyersjakthorn.DeanspeladepåGöringsintresseförjakt.

Detvarinteiförstahanddennazityskaledningensomdrabbadesavbom-bernautanden tyskacivilbefolkningen.Syftetmedbombningarnavarattbrytanedcivilbefolkningensmoralochderastilltrotillnazismen,menen-ligtMargareteDörrblevdetsnararetvärtom(Dörr2007:149).Detökadepåviljanattintegeupp.

SAMMANFATTNINGI informanternas berättelser framkommer att vardagslivet dominerade

framtill1939då andra världskriget bröt ut(denkursiveradetextenärmil-stolpariberättandetsomfleraavinformanternaharåterkommitsomviktigahändelser i deras liv). Hitlers arkitekt och rustningsminister Albert SpeerskriverisinaminnenattHitlerintehadeklartförsigatthanhadesläpptlösettvärldskrig,dånazityskatruppergickiniPolen(Speer2003:103).

Informanternaharberättatomkriget,dådetnåddedemiderasHeimat,därdelevdesinavardagslividennazityskadubbelstaten.Helgaminnsre-trospektivtKriget mot Polenochbörjanpåandravärldskriget1939,eftersomhon och hennes familj då bodde i Gdansk. Hennes far var professor ochSA-manochdeltogikriget.Hanåtervändehemefternågraveckorutanattnågontinghadehänthonomochdärmedåtergicklivettilldet”normala”förhenneförentid.

Frithjofblevräddnärhanochdelaravhansfamiljskulledelakupémedenpolska,eftersomhanhadetagittillsigvadsomskrevsompolackeritidnin-garna.Hantroddeattdenpolskakvinnanskulledödahonom.Nazisternaförsökteatt implementerasinideologiochgörasinaberättelsertill folketsberättelsergenoms.k.narrativ induktion.Så längeden tyskakrigslyckan

SAMMANFATTNING 215

varframgångsriklevdeinformanternaförhållandevistryggaisinaHeimat.När den tyska krigsoffensiven mot Ryssland misslyckades efter slaget omStalingradochden ryska armén tog sig västerutpåverkadesinformanternaavdetta.

Katrin,Helga,Frithjof,GertochBirgittaharberättatomsinamötenmedryskasoldatersombl.a.karakteriserasgenomryssarnas stölder av klockor och stövlar.Horsdalmenarattilivshistorieruppträderbådeförtroligakon-texterochmötenmeddetheltfrämmande.Främmandeskapethandlaromförhållandettillmänniskor,varsspråkochhandlingarmaninteförstår.För-trolighetellerfrämmandeskapärenfrågaommänskligkommunikationochinteraktion (Horsdal 1999:137). Informanterna kunde inte kommuniceramedderyskasoldaterna,dådemöttedemeftersomde intekunderyska.Detvaruteslutetattfrågasoldaternavarfördebeteddesigsomdegjordenärdestalfråninformanterna.Deförravarfulltbeväpnadeochdesenareiregelobeväpnade.Därmedhadedeförratotalmaktattgöravaddeville.

Därutöverkomdettillinformanternaskännedom,fastänHelgaochFrit-hjofvarbarn,attde ryska soldaterna våldtogtyskakvinnor.Detvarhämndfördetnazityska fälttågetösterut (seSennerteg2001:152).Kollektivberät-telsenurinformanternassynvinkelfokuserarpådemsomofferförkriget.Detärdärvidenberättelsesommångaandratyskarocksåkanidentifierasigmedsomupplevdedentiden.AnneEriksenanserattkollektivberättelsenfungerarsomenställföreträdandeberättelsesomindividenkanrefereratillutanattbehövaskapadensjälv(Eriksen1999:106).

ITysklandräknasdesomärföddamellan1928och1945till”krigsbarns-generationen”(seBode2004ochLagerholm2007:19)sompågrundavna-zismen,fördrivningen,denutbreddafaderslösheten,skuldenochskammenharåsamkatdemlidandeochgjortdemtilloffer.

Ommananalyserarenstormängdberättelsersvärderandeelementkanman finna kulturella mönster och s.k. kärnbegrepp (Johansson 2005:196,Cortazzi1993).Jagharhafttillgångtilltiomänniskorslevnadsberättelser,menmedtankepåhurmångatyskardetärsomdelarinformanternaserfa-renheter(Dörr2007,AnonymkvinnaiBerlin2005,Lehmann1983m.fl.)kanjagkonstateraatt”lida”,”offer”och”rädsla”ärkärnbegreppförtyskarnarörande deras upplevelser av andra världskriget. De har drabbats av livs-

216 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

långapsykiskapåfrestningarförattdeiegenskapavtyskarinteharhaft,fåttellergivitsnågotmoralisktmandatattbeklagasigellerutmålasigsomofferförkriget(utomiTyskland).MotdetkanställashistorikernOmerBartovssynpunkter(1997)attdetidenefterkrigstidatyskalitteraturenavförfattaresomBöllmedfleraintefinnsnågraandraofferäntyskar.

NicholasStargardttaruppdesovjetryskasoldaternasvåldtäkteribokenWitnesses of war (2005:321).DetgörävenMargareteDörr(2007)ochNiclasSennerteg(2001)isinaböcker.Dementalablockeringarnahosdebarnsomblivitvittnentillvåldtäkterpånäraanhörigahargivitsigtillkänna,dåper-sonernaharblivitäldre(seävenBode2004ochLagerholm2007:19).

NiclasSennertegkonstaterarattvåldtäkterharanväntsbådeföreochef-terandravärldskriget somenaggressionsaktochett sättatthämnasmänemellan.Detärenskymfoch förödmjukelse för förlorarenattdenne intekanförsvarasinafamiljerochkvinnorihjärtatavdennesHeimat.Genomattvåldtafiendenskvinnorsårasfiendensstolthet.Kvinnornasomvåldtogsbetraktades inte som individer utan förvandlades till ”objekt” (Sennerteg2001:156).

NorbertEliasanserattförklaringarnatilldettabeteendebl.a.sägshärrörafrånattsoldatenstillvaroutgörenmanligvärldmedenmängdriter(Elias1996).

Sennertegförklarardetmedettvåldsförhärligatmansideal,vilketinnebärattmännen(soldaterna)måstevisamodochinteuppträdasom”käringar”d.v.s.defårintevisaångerochrädsla.

Våldtäkterna har som syfte att direkt attackera civilbefolkningen (kvin-norna)iHeimat,medanmännen(soldaterna)befinnersigikrignågonan-nanstansdärdeintekanskyddasincivilbefolkning.”Ikrigslåsfamiljerut,strukturer förstörsochtill sist lämnarmänniskornadetområdedebott i,vilketdåbliretnisktrensat”(Sennerteg2001:157).

Informanternaharberättatomrädslan,utsatthetenochhotensomdekän-defråndesovjetryskasoldaternabådei”man”,”jag”-och”vi”-form.Samt-ligapronominainnefattardemsjälva.

Horsdalanseratt”man”tillämpasunderstundomdåberättarenvilldistan-serasigfråndetupplevda.Detliggerengeneraliseringipronomenetsomgörattdetkanverkamindreplågsamtattartikulerakänslorellersmärtsamma

SAMMANFATTNING 217

upplevelsergenomattanvända”man”iställetförexempelvis”vi”(Horsdal1999:129).

Ävenominformanternainteutsattesfördirektaövergrepp,utanfruktadeförsinakvinnligafamiljemedlemmarsvälochve,sågochhördeexempelvisFrithjofvadsomkundehändaomkvinnorprotesterademotdesovjetryskasoldaternasagerandeochviljeyttringar.

Sensmoralen i berättelserna handlar om vilka som är protagonister, degoda,vilketärinformanternaochderasfamiljer,medanryssarnautgöran-tagonisterna,desomvilldemont.Detrörsigom”vi”-och”dom”dikoto-mier.

Detfinnsflerastrategieratthanteraobehagligaminnenochtraumatiskaupplevelserpåberoendepåvarochensförutsättningar.Horsdalmenarattdeantingenförträngsellerocksåberättarmänniskoromvadsomharhäntiförsökattskapameningochsammanhang.Berättelsenbidrartillattåter-skapaordningurkaos(Horsdal1999:104).Därtillfinnsoftaenönskanattgöradetoförklarliga förklarligt föratt förstå tillvaron.Helgasade,när jagfrågadehenneomhonhartalatmedsinmammaomvaddennaharupplevtinte minst i samband med makens försvinnande. ”- Jag tror inte att minmammaskullehavelatochmostrarnaboddepåannathåll”.Avhänsyntillmoderntoghoninteuppfrågan.Honharfrågatsinasyskoniefterhandomdekommerihågnågotfråndentiden,mendevarförsmåförattminnas,vilketinnebärattHelgaharburitpådettasjälv,såvidahonintehartalatmedsinmanomdet.Hanhadeemellertidegnakrigsminnen frånsin tidsomtysksoldat.

När de allierade påbörjade bombningarna av Tyskland nådde kriget in-formanternapåallvar iHeimat.DeberättarombombningarnaavBerlin,DresdenochSwinemünde,därtusentalsmänniskordogpåkorttid.IflerafallrördedetsigomterrorbombningarmotcivilamålförattförmåNazi-tysklandattgeuppkriget.

TrotsdettasadeHelgaattdet fannsen trohosdet tyska folket framtill1944,attTysklandskullevinnakriget,mendetblevinteså.Dennazityskaarménlyckadesintehållaståndvaresigmotdensovjetryskaarménsomin-togblandannatBerlin,ellerdeallieradesomkomfrånväster.HitlerbegicksjälvmordtillsammansmedsinfruEvaBraunden30april1945isinbunker

218 BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGET

iBerlin(Fest2004:8).Nazitysklandbesegradesochkapitulerade.Tysklanddeladesuppifyrazoner.VaravenavdemblevtillDDRår1949,därMari-anneväxteupp.SammaårhadeFörbundsrepublikenTyskland(BDR)bil-datsavdeamerikanska,brittiskaochfranskaockupationszonerna.1989föllBerlinmurenochTysklandåterförenades.

Informanternasberättelseromtiden1933-1945liknarpåsättochvisdeallieradesomnazismensåtillvidaattdeocksåhandlaromtvångochpropa-ganda.Skillnadenärdockattdeförrastillhörden”oppositionellalinjen”avberättelser,dådegårpåtvärsmotdeallieradesdiskurssomvarrådandese-dan1945enligtEriksensresonemang(1995:15-16).Idensenareframställsintedettyskafolketsomofferförnazismenellerkriget,eftersomdeurdeallieradessynvinkel tillhördeantagonisternasomhärbärgeradedennatio-nalsocialistiskadiskursen.Devarfiendensomskullebesegras.

Tyskarsberättelseromsinaupplevelsermellan1933och1945fickintenå-gonuppmärksamhetellernågotsynbartinflytandehosallmänheteniländerutanförTysklandsgränserefterkriget,eftersomdetärdenallieradekollek-tivberättelsensomär förhärskandedär (Eriksen1995:109-110).Deberät-telsersomharsläpptsframärdesomkommerfrånpersonersomharvaritkrigsfångaroch/ellerkoncentrationslägerfångarsamttvångsarbetare.Dessamänniskorsberättelserharutgjortenviktigdokumentationavdetvåldmotenskildamänniskorochgruppersomnationalsocialismenstodför.Därtillkannuävenläggasberättelserfråndentyskacivilbefolkningensomocksåficklidafördenpolitiklandetsledningförde–personernasomjaghartalatmedärexempelpådetta.

DetvarNazitysklandsombörjadeandravärldskrigetgenomattgåiniPo-leniseptember1939.Dettyskafolketlyckadesintefrigörasigfrånnazismenpåegenhandochdethariefterhandvaritsvårtattfastställahurstorprocentavdet somvarnazister.Deallieradebetraktar sig somprotagonister sombefriadevärldenfrånHitlerstyranni.Detärtvåkontrasterandemetaberät-telsersomkämparomtolkningsföreträdet.Detblirenpolariseringmellan”vi” och ”dem”, ”hjältar” och ”skurkar” (Eriksen 1995:107-108, Johansson2005:133)beroendepåvemsomharordet.

SAMMANFATTNING 219

5.Förhållningssätttilldentyskaochsvenskaskuldbördan

Enfrågasomleddetilldiskussionerunderintervjuernaberördeinforman-ternas uppfattning om en eventuell kollektiv tysk skuldbörda efter andravärldskrigetsslut,utifråndebrottsombegicksavpersoneridennazityskastatens tjänst. I informanternasberättandeåterfinnsett flertalolika”jag”-presentationeridennafråga,beroendepåvemsomberättar,vaddeberättaromochhurdeframställersigsjälvaidåtid.

ETTTYSKTANSVAR-DEERKÄNNANDEJAGEN

KATRINochSYLVIAanserattdetfinnstyskarsomäransvarigaförochmedskyldigatilldebrottsombegicksiTysklandochtyskockuperatområdemellan1933och1945.Katrinskrevatthonidagärmedvetenomatthonochhennesnärmastevarblanddemedskyldigaeftersomde inteprotesterade,utangjordesommångaandra tyskargjorde,d.v. s. teg.Sylvias farfarvarpsykolog,medlemidetnationalsocialistiskapartietsamtprofessoriteologiiKönigsberg.Honärintesäkerpåvadhankanhagjortsigskyldigtill,mennågotmåstehanhagjort,eftersomhaninteficktillbakasinprofessorstjänstnärkrigetvaröver,enligtSylvia.IställetblevhankulturchefienmindrestadnågonstansiTyskland.

Idendenazifieringsprocess46somdeallieradepåbörjadeefterkrigetskulledettyskafolketavprogrammerasfrånnationalsocialistiskttänkande.NågraavdemsomhadebefunnitsigiHitlersomedelbaranärhetfängsladesochställdes införrätta iNürnbergrättegångarnasamtdömdes,däriblandHer-mannGöring.Fleraavdemavrättades.Andramedettbelastatförflutetfickyrkesförbud.Sylviasfarfarkanhavaritensådanperson.YtterligareettantalförsvanngenomolikaflyktvägarsomdennationalsocialistiskarörelsenhadeorganiserattillSydamerikaochandraplatser.Enavdessavägar;”flyktruttNord” gick via Sverige, enligt Schröm & Röpke 2001:59 samt Lindeborg2002.DenorganiseradesavPerEngdahlochensvenskgrevinnaHamilton,vilket även Heléne Lööw nämner i boken Nazismen i Sverige 1924-1979 : pionjärerna, partierna, propagandan(2004).

220 FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

I de opinionsundersökningar som gjordes både i den amerikanska ochbrittiskazonen1945ansågenavtvåtyskarattnationalsocialismenigrundenhadevaritengodidémeddåligtutförandeochdevarmerpositivtinställdatillnationalsocialismenjämförtmedkommunismen.Imittenav1960-taletansåg4%attde skullekunna tänka sig att änengångatt röstapånågonsomHitler.AntaletpersonersomtyckteattHitlerskullehavaritenavdestatsmänsomgjortmestförTysklandgenomtiderna,omdetintehadevaritförkriget, förblev relativthögt.Siffranhadesjunkit från48%1955 till32procent1967(Kershaw1994:210).

Mellan1979-1980gjordessticksprovsundersökningarmedvästtyskaväl-jare i vilka det framkom att 13% hade sina sympatier hos extremhögern,14%svaradepositivtpåpåståendetattdeåterigenkundetänkasighaenle-daresomskullestyraTysklandmedenstarkhand(Kershaw1994:211).Efter1945ärTysklandenliberaldemokratiochefter1989ettenatland.

NynazismenfinnsintebaraiTysklandidagutanäveniländersomSverige.Här finnsocksåpersoner somaldrighar släppt tankarnapåettnazistisktherravälde.Deharblivitmentorer förolikanynazistiskagrupperingar(seLööw,2004).

ETTTYSKTANSVAR-DEERKÄNNANDEJAGEN 221

NärkrigetvaröverställdesledandenazisterinförrättaavdeallieradeiNürnbergrättegångarna.(Deallierade får här symboliseras genom den ameri-kanska flaggan). Många nazister undkom straff.NågraavdemtogsiguturTysklandviaolikaflykt-vägar,engickgenomSverigeochorganiseradesavPer Engdahl och en grevinna Hamilton. Ur: Ka-trinsalbum

DETLIDANDEJAGETUNDERNATIONALSOCIALISMEN

BIRGITTAharfunderatöverdentyskaskuldbördaniefterhand.Honblevsombarnettoffer försystemetoch fickutståmycket lidandebådeunderochefterkrigetpågrundavatthon föddes iTysklandav tyska föräldrar.

Efter 2:a världskrigets slut hävdade många att de handlingar som tyskarna(ochobserveraattmaniallmänhetdrogallatyskaröverenkam!)gjortsigskyl-digatillskulleintehakunnatförekommaiandradelaravvärlden.Jaghävdar,delsattmanaldrig,aldrignågonsinfårdraettheltfolköverenkamochdelsattmannogtyvärrmåstekonstateraattdethosmångamänniskoravvarjenatio-nalitet,ras,religion,kön,ålderfinnsförborgadekrafter,som–omdefårfrittutlopp–tarsiguttryckigrymma,oförståeligaochoförlåtligahandlingar.

Överalltdärenideologihärskarfinnsdetmedlöpareochmotståndsmännis-kor. Iendiktatorisk ideologi finnsdetdessutomettmycket stortantal räddamänniskor,d.v.s.människorsomavolikaanledningarintevågarvisasittmot-stånd,ivartfallinteöppet.ViserdettillochmediSverigeidag,närvissafegapersonerintevågarkritiseranynazismellerdekommunistiskailldåden(…).Iendiktaturdäremot,därmangivetvisborde kritisera,mendärviiSverigeändåskaaktaossföratthasynpunkter,ärdetkanskeintesåalldelesenkeltattvågaståfram,ommansamtidigtvetattensnärmastekommerattfåsotafördet.Vemavossvågarmedsäkerhetsägaattviminsannskullesägabådedetenaochdetan-draochmedberåttmoddåsändabarnellerföräldrartillnågotförintelse-ellerannatkoncentrationsläger?Personligenvågarjagverkligenintevaratvärsäker.

Därmedvilljaggivetvisintepånågotsättförminskadentyskaskuldenfördetsomhändedetjudiskafolket.Jagvillbarahävdaattdetivarjekrigfinnsofferpåbåda/allasidoravfronterna,isynnerhetblanddemsombesegrats,varesigbesegringenskeddeibörjanellerislutetavkriget.Skillnadenärden,trorjag,attdesombesegratsibörjanavettkrig,mensomtillslutharsegrat,närenfredslutsellerettvapenstilleståndinförs,dekantillåtasigbådeatttahämndochattskrivasegrarenshistoria.Segrarenhardåmaktenochmaktenharalltidrätt.

Birgittaharskrivitnedsinaberättelserombarndomenpåpapper,vilketbl.a.innebäratthonharhafttidochmöjlighetattfunderaövervaddetärhonvillberätta,hurhonvillframställasigsjälvochvadhonharvaltattinte

222 FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

tamed.Honharkunnatgåtillbakaitexten,läsaochbegrunda,tabortochändra över tid. Det blir inte heller någon interaktion mellan intervjuarenochdenintervjuadesomvisamtalmellantvåpersoner.Hontalarsjälvtillentänktpublik,utanattmötasavavvikandeåsikter.

Detsomframkommeräratthonärledsenochförbittradöverattomvärl-den”drogallatyskaröverenkam”närkrigetvarslut.Honskriveri”jag”-och”man”-formattdetansesatt tyskarnakollektivthargjort sigskyldigatillbrottmotmänskligheten.Ondskaäringetuniktdraghostyskarna.Honhållerettbrandtalövermoralochetikunderkrig.HonfastslårattTysklandvarendiktaturochmänniskornarädda.Devågadeinteprotesteraävenomdebordehagjortdet.

DetfinnsenfrustrationihennesberättanderörandedenunderförståddaförväntansomfannshosmänniskorsomintevarnazisterutanförTysklandsgränser,vilkaansågattdettyskafolketbordehareageratsjälvaochförhin-drat den nationalsocialistiska rörelsens framväxt på ett tidigare stadium.Hongeruttryckförattdetärlättatthasynpunkterefteråt.Allahadeintemodetattvågaståemotnazismen,dådetalltidkundefinnasenhotbildmotdem.SåvardetiTysklanddåochsåärdetiSverigeidagmednynazismen.HonärocksåbesvikenöveratthablivitillabehandladiSverigeförnågon-tinghoninteärskyldigtillellerhargjort.HonficklidaförHitlerspolitik,närryssarnatogsigvästerutochdeallieradebombadeTyskland.Henneslivförändradespåettbrutaltsättgenomkriget.HonbetraktarsigsomettofferfördendårådandepolitiskasituationeniEuropa.

Isinargumentationskriverhonatthonintevillförminskadentyskaskul-denförnazisternasagerandegentemotdenjudiskabefolkningen,menhonvillhävdaattdetfinnsofferpåallasidoravfronternaikrig.Hennesresone-manggårutpåattävendentyskacivilbefolkningenforillaundernazitiden.Stargardtskriverattdetvarinteendastförintelsensoffersomhemsöktesavnazisterna, särskiltmotslutetavkriget,utanävendes.k.ariska tyskarna(Stargardt2005:10-19).

OmerBartovanserattdetidenefterkrigstidatyskalitteraturenendasthartalatsomtyskarnasomofferfördennationalsocialistiskapolitikenochfögaomjudarnasomhananservardeverkligaoffren(Bartov1997).PerFroh-nertanvändertermen”Aufrechnung”(uppräkning)fördettyskafolketssyn

DETLIDANDEJAGETUNDERNATIONALSOCIALISMEN223

påsittlidandesom,vilketärettsättatt”kvitta”ettlidandemotettannat,idettafalltyskarnaslidandeiförhållandetillandramänniskors.

YehudaBauermenarattdetintegårattgraderalidandeöverhuvudtaget.Detgårinteattställaolikaoffermotvarandra(Bauer2000:29).

Det finnsävenett ”de”med.Personerna som innefattas idenkategorintarBirgittaavståndfrån,eftersomhonidetfalleträknarsigtilldentyskabefolkningensomblevbesegrad.”De”stårfördeallierade,d.v.s.segrarna.”Dekantillåtasigbådeatttahämndochattskrivasegrarenshistoria.Seg-rarenhardåmaktenochmaktenharalltidrätt”.Detärdetsomavspeglasikollektivtraditionenpådeallieradessida.VemsomharrättattsägavadochnärochtillvemenligtFoucualt1993citeradiJohansson2005:57-58.

”Attenhistoriablirberättadpåettochinteettannatsätt,ärettindiciumfördeviddennatidpunktrådandelevnadsförhållandeniettsamhälleochför dess kulturella normer och föreställningar” (Lehmann 1983:125, egenöversättning).

DepersonersomLehmannintervjuadetillhördeengenerationsomfrånskoltiden och framåt präglades av institutionerna i en totalitär stat (Leh-mann1983:151)ochdetgjordedeäldreinformanternaföddafrån1920till1945somjaghartalatmedockså.

Lehmanns informanter rubricerade naziåren som ”de stulna åren”, ”denförloradetiden”och”deförloradeåren”(Lehmann1983:117).AnneEriksenmenarattliknandeuttryckfigureradeiNorgeunderdennazityskaockupa-tionenibokenDet var noe annet under krigen(1995).

Detvarentidsominteliknadedensomfannsföreellerefter.Därförbe-traktasdensomspeciell.Detärintenågonavdeäldreinformanternasomjaghartalatmedsomanvänderjustdebenämningarna,mengrundmening-enfinnsiberättandetävenhosdem.Årenmellan1933-1945varenexcep-tionelltididerasliv.Krigetpåverkadedem.Deblevbeskjutnaochbombadeochmänniskoromkringdemförsvannellerdog.

224 FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

FÖRUNGAFÖRATTHANÅGONSKULD-DENEKANDEJAGEN

FRITHJOFkännersigintepersonligenskyldigtilldebrottsombegicksmotmänniskorundernazitiden.”Absolutinte”,sadehan.Hanvarförungföratttapåsignågonskuldbörda.Hanfortsättersittberättandegenomattsäga:

JagtrorattHitlervarenförbrytare.Detvissteminaföräldrarrättsåtidigt.Förattnärvikom1939tillVållö,såfrågadedom(densvenskasläkten).-Vadhål-lernipåmedegentligen?1939vissteviingentingomkoncentrationsläger.OchminmorsattnaturligtvismedsinasläktingarpåVållöochdiskuteradenätternaigenom.

Vivaralltidräddaförattdetskullegååtskogen.Såsmåningomkomviige-nomalltihop.Minmorsaalltidtilloss,ochdetmåstejagsäga,ettparåridetdåvarandeÖsttysklandellerPommernså,-njutavkriget,efterfredenblirdetvärre,ochnärfredenkomsen1945dåbörjadeproblemen.

Hanberättaratthansföräldrar”visste”attHitlervarenförbrytare,mendekändeintetillnågontingomkoncentrationsläger1939.Denkunskapenkomsenare.Hantroddepådetsomhansföräldrarberättade,därförattdeurhanssynpunktvartrovärdigakällor.Devarhansomsorgspersonersomhanhadetillittill.Frithjofharocksåett”dom”isittberättande.”Förattnärvikom1939tillVållö,såfrågadedom”,detvillsägadensvenskasläktenfrå-gadeFrithjofsföräldrarvaddom,(tyskarna)höllpåmed.Därutöverfinnsenhelmängd”vi”-presentationersominkluderarhonomochmedlemmarnaihansfamilj.

Hans mor uppmanade familjemedlemmarna att ta tillvara tiden. Hontycktesförståatttyskarnaskullefådetsvårtomdeförloradeytterligareettkrig och Frithjof bekräftade att när freden kom 1945 började problemen.Tidigareharhansagtattnärdeallieradeanländebörjadefriheten.

Problem kan innebära mycket, exempelvis att freden medförde person-ligasvårigheterförFrithjofochhansfamiljsomdeintehadetidigare.Hankansyftapåföräldrarnasskilsmässa.Hankanhadetsönderbombadelandetochdenbostadsbristsomfannsefterkrigetsamtbristenpåmatitankarna.Detkanäveninnefattaattdettyskafolketskullelärasighanteravetskapenomvadsomegentligenhadehäntmellan1933och1945pådetnationella,regionalaochpersonligaplanet idetnazityska riket.Detvaromvälvande

FÖRUNGAFÖRATTHANÅGONSKULD-DENEKANDEJAGEN225

uppgiftersomkomfram.DetfannspersoneriTysklandsomhadesvårtatthanteradetta.

MAGDALENA som tillhör de yngre informanterna gick i försvarsställ-ningomedelbartnärjagfrågadehenneomnågonhadeberättatförhennevadsomhändeiTysklandundernazitiden.

Föregentligensomdetframställsnuoftaellersomjagharhörthärockså.-Detärtyskarnasfel.-Jagförstårattniärsådana,harjagharhörtnågongångdå,mendetvarfaktisktintetyskarnasfel,delsärHitlerenösterrikare,ochdelsärdetjuhelaomvärldenruntomkringsomgjordeattdetblevsomdetblev.Dominskredjuinteengelsmännen,fransmännenitidliksom.Domlätjuhonomhål-lasochingickpaktermedhonomochdäriliggertrorjagmycket.Ochsenvardetförsentliksom,sedanbörjadehanjukrigaochhadebyggtuppallting.Detärinterättsomdetharvarit,menommantittar,sammasakhänderjufortfa-randeöveralltivärlden,ommantittarpåAfrika,ochommantittarpåJugosla-viennu.Domhemskasakersomhänder.*.Detärintebradetsomhände,menjagtyckerattmanskällerliteförmycketpåtyskarna.Detfinnsandraocksåsomärskyldiga.DetfannsjuMussoliniiItalienochdetfannsenFrancoiSpanien.Detpratarmaninteallssåmycketom,trotsattdetvarlikahemskasakersomhändedär.

EttskältillattnazisternakomtillmaktenenligtMagdalena,varattdeal-lieradeintetogsittansvar.”Dom”bordehastoppatHitlerpåetttidigaresta-diumochintelåtitdethelagåsåpasslångt.SedanhänvisarhontillattbådeMussolini och Franco styrde i Italien respektive Spanien. De var inte varbättreänHitler,mendettalarmaninteomideallieradeskollektivtradition.

KontentanihennesresonemangärattdetharskettförfärligasakeriTysk-land i den nationalsocialistiska diskursens namn, men det har det gjort iandraländerockså,mendetharintefåttlikastoruppmärksamhetsomdetsomskeddeiTyskland.Honskjuterundandentyskaskuldbördaniberättel-senochläggeriställetansvaretpådeallieradesominteingrepochstoppadedenpolitiskautvecklingeniTyskland.

DensortenslojalitetförklararErichFrommmedattförmiljontalsmän-niskorblevHitlerregimenidentiskmed”Tyskland”.Enoppositionmotdetnazistiskapartietbetyddeopposition”motTyskland”.

226 FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

Frommframförteorinattmänniskorsominteärnazisterlikvälförsvararnazismengentemotkritikavutlänningar,emedandeuppfattarettangrepppånazismensomettangrepppåTyskland(Fromm1994:156).NärTysklandochtyskarutsättsförkritikökarlojalitetenhosdemsominteheltochhålletidentifieratsigmeddetnazistiskasystemet(Fromm1994:157).Detkanvaraenförklaringtillvarfördeyngresominteharnågontingmednazismenattgörahartagitillavidsigavdennegativastämpelsomdettyskafolketharfåttpåsigefterandravärldskrigetsslut,dådiskussioneromenkollektivtyskskuldbördakommerupp.

Någraavinformanternaharberättatomsinamötenmedochupplevelserav judarnaiTysklandmellan1933och1945ikapitel tvåochtre.JudarnamarginaliseradesgenomNürnberglagarna1935.

KATRIN hade skolkamrater som var judar och som emigrerade, vilkettroligtvis räddadederas liv.Honblevvittne tillpogromer i sinhemstad isambandmedKristallnatten1938ochmåstehaundratvaddekomsigav.Fastänhonintesägerdetöppet.HELGAsågjudarsomvistadesigatulivetmedDavidsstjärnorpåkläderna,menhonreageradeinte,delsvarhonförlitenförattifrågasättadethonsåg,delsbarhennesfarbarettannatemblem,nämligenpartiets.

FRITHJOFhadeenjudiskfamiljeläkaresomboddekvarisittHeimatnärandraskickadestillförintelselägren.HanhjälpteFrithjofdåhanfickenal-lergichock.Det framkommer inteavberättandethur läkarenklaradevar-dagslivetsvedermödorutanattkunnaarbetaochförsörjasigochsinfamilj.Frithjof bevittnade även dödsmarscherna då han fick se hur de kvinnligakoncentrationslägerfångarnabehandladesavdekvinnligavakternasomhankallar”bösskärringar”motslutetavkriget.Hansmorförsöktebiståenkvin-nasomramlat,menhonblevhotadmedgevärvarvidhongavuppförsökenatthjälpakvinnan.

GERTSmorfargömdejudarikällaren.Bådemorfadernochjudarnadogunderettavdeallieradesbombanfall.Detfinnssålundaenblandningibe-rättandet av vetande respektive ovetande i fråga om judarnas situation iTysklandmellan1933och1945.

FÖRUNGAFÖRATTHANÅGONSKULD-DENEKANDEJAGEN227

Att inte fler personer protesterade mot behandlingen som judarna ochandra marginaliserade personer utsattes för berodde på en kombinationavrädslablanddemsomvilleochintevågadeoch likgiltighetblanddemsom var nazister och accepterade innehållet i den nazistiska diskursen.

Sedanfannsentredjegruppbeståendeavdemsomkanskeocksåvarräd-da,mensomändåförsöktegöranågotsomGertsmorfarochandra.DekanenligtNeumansresonemang(1999)kallasför”vardagshjältar.”Degickemotdennazistiskapolitikenochgjordedetsomdeansågvaramoralisktriktigtävenomdetvarmedfaraföregetliv.

228 FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

MännenpåbildenäröverlevandejudarfrånFörintelsen.DekomtillKalmarijuli1945.Hitlerhadeenkluveninställningtilljudar.NärhanvarbarnochväxteuppiÖsterrikehadefamiljenenjudiskhusläkare,drEduardBloch,somHitlerhystestorakningför.LäkarenbehandladeHitlersmorförbröstcancer.Hitlerkalladehonomför”ädeljude”.1938utvandradedrBlochtillUSAdåhaninte längrekundeförsörjasigsomläkare.Foto:TroligenWalterOlson.Ur:Kalmarlänsmuseumsarkiv

SVENSKALLIANSFRIHETIFREDSTIDOCHNEUTRALITETIKRIGSTID-DETKRITISKAJAGET

NärdeäldreinformanternakomtillSverigeislutetav1940-taletochbör-janav1950-taletfannsintenågrasynligaspåravandravärldskrigetpådetsättsomdehadeupplevtiTyskland,därhusochstäderhadeförstörts.Densvenskaregeringenfördeenpragmatiskbalansgångspolitikmellan1939och1945 som i efterhand både har ifrågasatts och kritiserats. Den gick ut påalliansfrihet i fredstid syftande tillneutralitet i krigstid.Meningenvar attSverigeskullehållasigbortafrånkriget.

DIETER hade synpunkter på det och jag framförde avvikande åsiktergentemothonom,varviddiskussionuppstod.EnkorttideftervårtsamtalringdehanochmeddeladeatthanbefannsigpåsjukhusetiKalmar.Omdetvarnågotmerjagvillevetagickdetbraattbesökahonomdär.Jagvilleintestöra,utantänkteattjagskulleavvaktatillshanblevbättreochkomhem,eftersomjagförutsatteattdetskullebliså,menhandogpåsjukhuset,utanattjagvissteomdet.Jagficksehansdödsannonsilokaltidningen.Detvarchockartat.

BarbaraMyerhoffbeskriverdekontaktersomhonhademedeninformanthonkallarShmueliNumber our days(1994).Handogocksåunderarbetetsgång.DerasdiskussionerböljadeframochtillbakapåsammasättsomjagupplevdeisamtaletmedDieter.Ängickhaniförsvarsställning,ängjordejagdet.JagharoftaDieteriminatankarochundraromhanficksagtdetsomhanville,elleromdetfannsmerattdiskuterasomviintehannmed,därförattjagintegicktillsjukhusetochbesöktehonom.

DietertyckteattdetvarpositivtattSverigesagerandeunderandravärlds-krigetbörjardiskuterasmerochmer.HanansågattSverigesrollihistorieninteharvaritokontroversiell. Idet fallethåller jagmedhonom,men jagtyckerattdetvarenvissskillnad.Tysklandvarennazistatmellan1933och1945,vilketSverigeintevar,ävenomdetfannspersonerhärsomhystenazi-tyskasympatierockså(seLööw1994).

Jagkändeintetilldåattdensvenskapolitikengickutpåalliansfrihet ifredstidsyftandetillneutralitetikrigstid.Detharjagfåttvetaefteråt.JagvetinteomDietergjordedetheller.Vihanninteredautdetinnanhanavled.

SVENSKALLIANSFRIHETIFREDSTID-DETKRITISKAJAGET229

D: FörstvarSverigeneutraltFÖRTyskland.Mantillätmilitärtågenrulla/.Manhandladeheltfrisktochvilt.Sen1943detvarvändpunkten.DetvarStalingradochTysklandhöllpåattförlorakriget.

-Jo,dåskickademansåsmåningom. KalladesdetförBaltutlämningen? Kalmarharvälocksåfigureratidetdär. Ochdetvarintebarabaltermanlämnadeut,utantyskmilitär.

Ochvarförgjordemandet?-Jo,förattblidkaryssarna. Och*mangömdesigbakomneutraliteten. Ochvilketinteärnågonneutralitet.Förunder-50-talet. -Äh,dåmanfortfarandevillehållagodminmedryssarna, pratademanmedamerikanarnaochengelsmännenombistånd ifallryssarnaskulleinvandera. Såmangavamerikanarnaupplysningar. -Ja,detvarinterakryggat,utanattmanspeladefalskt.B: Mankanhaväldigtmycketsynpunkterpådethär, fördetfinnsdomsomsägerattdetvardenhärpolitiken somräddadeossundanallafasorna.Ochiochmedattvi räddadessåkanskemankanhoppaspåattmanräddadelivetpåen massaandramänniskorocksåsomskulleharåkatillaut, somjudarochandra.D: -Ja,OK.-Ja,justdet,mendetgjordemanislutskedet. Domvitabussarnaärmycketbehjärtansvärtiochförsig,menalldeles

försent.OchjudarnasomvilleflyhitförekrigethadeettröttJstäm-platisinapass.Detskeddejupåsvenskaregeringensinitiativ.Ochtyskarna,nazisternatycktedetvarjättebra,alltsåmankanlikagärnasättaenstjärna(ipasset).

Dieterhartroligtvistillgodogjortsiginformationenhanberättaromovansenareilivet.Hanföddes1940ochkanknappasthavetatnågotomsvenskpolitikpå1940-talet.Hantyckteattdetsomdensvenskaregeringengjordedåvarmoralisktfelaktigt.

DetstämmersomhansägerattSverigeändradesinpolitik1942-43.Framtilljuli1943gälldepermittentavtalet47sominnebarattcirkatvåmiljonertyskasoldatertransporteradesgenomSverigetillsammansmedhundratusenjärn-vägsvagnarlastademedkrigsmaterielochförsäljningenavsvenskjärnmalm

230 FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

(se Gisby 1999, Johansson 1997:207-208). Därutöver bistod det SvenskaRödaKorsetdentyskaarménmedsjuktransportermellan1941-43avminst30 000 tyska soldater från fronten i Finland till sjukhus i det ockuperadeNorge,vilketStaffanThorselltaruppiMein lieber Reichkanzler! : Sveriges kontakter med Hitlers rikskansli (2006:139-154).Tågenvarutrustadeochbe-mannadeavsvenskmilitärochpersonalfrånRödaKorset(seGisby,1999).

Dieterkändetilldetochvilleprataomdetefterdetattjaghadestängtavbandspelaren.Jagficksättaigångdenigenochhanfortsatteberättandet.Ikrigetsslutskede,efterdetattpermittentavtaletsagtsupp,anpassadesutri-kespolitikentilldeallieradeskravalltmer.JärnmalmsexportentillTysklandskarsocksåsuccessivtnedochhösten1944upphördeallttysk-svenskthan-delsutbyte(NE.Bd.17,1995).

Baltutlämningen48hadekopplingartillKalmarsåtillvidaattden11maj1944anlände1600flyktingarhitmedtiofartygfrånBaltikumbeståendeavtys-

SVENSKALLIANSFRIHETIFREDSTID-DETKRITISKAJAGET231

EntysklandstigningsbåtiKalmarhamn1945.Ombordfannsbådetyskamilitärerochcivilaflyktingar.Foto:Blomberg.Ur:Kalmarkommunsarkiv

kar,letterochryssar.Senarekomenpråmmed600flyktingar.BlanddembefannsigtyskaelitsoldatersomkomfrånKurland.DehadeönskemålomattfåstannaiSverigeochvarräddaförattbliöverlämnadetillSovjetunio-nen.

”Påmornarnakundemanseåtskilligaavdeinterneradetasigettdoppidetvälpåsinhöjd12gradigavattnet.Helaflyktinganläggningenvarnästanettexotisktinslagivårvardagochmängdermedmänniskorvandradeditförattenbarttittaellerkanskeräckaöverettpaketmedchoklad,någotsomdeflestaavdemintesmakatpåårochdag”(Linde,Skotte1995).

Ibörjanfickdelöfteomattfåstanna,menefterentidöverfördesdefrånKullötillRänneslättiEksjö.Underdenperiodenändradesigdensvenskaregeringen. Soldaterna utvisades under stora protester till Sovjetunionen.AktionenkalladesBaltutlämningen(NE.Bd.2,1990,Johnsson1998:122).Hanteringenavsoldaternavisarpådesvenskamyndigheternas,enligtDieter,kluvnapolicyunderkrigetiförhållandetillTysklandochävenSovjetunionen.

232 FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

TältlägretpåKullömedsoldaterurdennazityskaarmén.Foto:WalterOlson,1945.Ur:Kalmarlänsmuseumsarkiv

Det råder delade meningar om J-stämpelns tillkomst i judiska personerspass.NågrahistorikeranserattSverigeharettdirektansvar, andraattdesvenskamyndigheternapassivtdrognyttaavdentyskapasspolitikenochattdetvarSchweizsomvarpådrivandeifrågan(Svanberg&Tydén1997:15).

Ingrid Lomfors skriver i avhandlingen Förlorad barndom återvunnet liv : de judiska flyktingbarnen från Nazityskland, (1996)attdensvenska flyk-tingpolitikeniprincipgickutpåatthållajudarbortafrånSverige(Lomfors1996:19).

MotslutetavcitatetmissuppfattadeDietermig.JagmenadeattdejudarsomboddeiSverige,klaradesigundanFörintelsentackvaredenpolitiksomdensvenskaregeringenförde.OmSverigehadeblivitockuperatavTysklandsomDanmarkochNorgeskulletroligtvisdenjudiskabefolkningeniSverigehadeporteratstillkoncentrationslägren.

AttSverigeklaradesigundaninnebarattävenstoradelaravdendanskajudiskabefolkningenöverlevdesomioktober1943togsighit.Denuppgicktillca7000personer(Levine2009).JagärintesäkerpåattDietervarmed-vetenomdetta.Anledningentillattjagkändetilldetvarattenavminakol-legorpåmuseet,somärpensioneradsedannågraårtillbaka,ärdottertillendanskmotståndsman.HennesfarvarmedomattplaneraöverfartenfördedanskajudarnaifiskebåtaröverÖresundtillSverige.

IhansfrånvarosöktemaskingevärsbeväpnadeGestapomän efter honomihanshem.De förhördehustrunochvarochenavdedå treminderåri-ga döttrarna om hans aktiviteter, utan att få fram några närmare upplys-ningar. Det som min kollega fortfarande minns är avtrycken av kulspru-torna på överkastet till en av sängarna. Fadern lyckades ta sig till Sverigepåsammasättsomdeflyktingarhanhadehjälpt,medanfrunochbarnenvarkvariDanmark.Förattinformerademomatthanbefannsigisäkerhetskickade han fotot på nästa sida till familjen (se Johnsson 1998:127-128).

HanhadekontaktmedSecretServiceochskaffadebensintillmångaflyk-tingtransporter.NärChurchilldogblevhaninviteradtillbegravningen.Medsinaargumentomdensvenska regeringensagerandevilleDieteråterigenpåtalaattdenhandladefelsamtidigtsomdentyskabefolkningensuppträ-dandeiförhållandetillHitlerochnazismenundersammatidvarförståelig.Jaggickiförsvarsställningfördetsvenskaagerandet.

SVENSKALLIANSFRIHETIFREDSTID-DETKRITISKAJAGET233

234 FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

Dendanskearkitekten,skulptörenochmotståndsmannenHansEdwinIbstrupChristi-ansenflyddefrånDanmark,påsammasättsomdejudarhanhjälpteflyfrånDanmarktillSverige,d.v.s.ombordpåenfiskebåt.Ur:Privatalbum

JaguppleverocksåattDietervillebetonaattländersomSverige,somutgavsigförattvaraneutrala,intevardetsamtattdetärlättattvaraefterklok.Närdetbegavsigvar intedensvenskaregeringensåmodigattdenvågadegåemotvaresignazisternaellerryssarna.

D: Jagkommerihågensakockså.Jaghadeenannankollegapåenbåt, somunderhelakrigetåktefrånLuleåtillHamburg.B: Vardetensvensk?D: Ensvenskbåtochensvensksomjobbadepåenbåt. Åktenermedmalmochåktehemmedkol.Underhelakriget.B. Ochklaradesigutan/D: -Ja,domblevbombadeengång,menbåtenklaradesignågorlunda såattdomkundetasighem.B: Detvarjuinteriskfritt.Detvarjufulltkrig.D: -Javisst,menvadå,menenbåt.Domhadejuredapåvaddetvarför

båtarsomgickfrånTysklandtillsvenskhamn.Tyskarnagjordejuingentingåtdombåtarnadomgloddepådom.

B: Mensenhadevijudomallieradesomhadesynpunkterpåvåratrans-porter.

D: -Jodetärklart,mendomgickjugenomKielkanalen sådåvardomiÖstersjöndirekt.

”Jag”-formenärhansegnaupplevelser.HanarbetadetillsjössochhadeenkollegasomvaritombordpåettsvensktfartygsomfraktademalmtillTysk-land.HanberättadeförDieteromdetta.Detärettexempelpåenickedel-tagandeberättelse,eftersomDieterintevarnärvarandenärdethände.Hanharhörtdetberättasiefterhand(Linde2001:613).”Dom”-representationenstårförbesättningenpåbåtensomblevbombadunderentransport.

Det andra ”dom” kan syfta på de allierade, eftersom tyskarna knappastbombadetransporterdehadenyttaav.Ihansberättelsefinnsettunderför-ståttkonstaterandeattdensvenskaregeringenintevarbättreännazisterna,eftersomdensamarbetademeddem.

Det svenska folkets relationer till Tyskland har varit/är komplexa. FörekrigsutbrottetrestesvenskartillTysklandförattstudera.Detvarsärskiltvan-ligtblandprästerochmilitärer,eftersomtyskalängevardetandraspråketiskolanefterdetsvenskamodersmåletblevdetnaturligtförmedelklassen

SVENSKALLIANSFRIHETIFREDSTID-DETKRITISKAJAGET235

somkundetyskaattförkovrasigiTyskland.DetfannssvenskarsomhadesläktingariTyskland.Dessutomfannsdetpersonersomblevmedlemmarisvenskanazistiskaorganisationer.YtterligareettantaltogvärvningidentyskaarménochkämpadepåNazitysklandssidaunderandravärldskriget,vilketDieterocksåkändetill.HanhadehaftensvenskarbetskamratnärhanarbetadeinomJohnsonlinjensomhadetjänstgjortiWaffen-SS.

NärDieterochjagtaladesvidhadedetgåttenseriepåTVproduceradavBosseSchönomdessasvenskar.MedanledningavTV-programmetuppstodendiskussionimediaomdensvenskahållningenunderandravärldskriget(Schön1999,2001).LokalpresseniKalmartraktengjordebl.a.reportageomenmanbosattpåÖlandsomtjänstgjortiWaffen-SS.

DensvenskemannensomDieterberättadeomvarbosattiGöteborg.HanisinturtaladeomförDieteratthanhadeanmältsigtillWaffen-SSredan1936, vilket tyder på att han stödde den nazistiska ideologin på ett tidigtstadium.HantjänstgjordeiHitlersarmésåsentsom1944,dåhansåradesiRysslandochfickåtervändahem(tillSverige)förattkurerasig.Närhantillfrisknatrestehantillbakatillfronten.DetinnebaratthanvaritjänstinioåriHitlersarmé.

Hanberättadedelsvaddom(Waffen-SSsoldaterna)gjordedär,ochdelsatthanunderhelakrigetnärhanhadepermisåktetillGöteborg,därhansfrubod-de.Ochintenogmeddet.Hanåkteiuniform,hadebaracivilöverrockochdetgjordehanunderhelakrigettillshanblevsåradi?(ohörbart)1944ochdååktehanhem.

DetsomDieteransåganmärkningsvärtvarattsvenskensomDieterkändeochsomvarWaffen-SSsoldat,kundeåkaframochtillbakamellanTysklandochSverige,närhanhadepermission,ikläddsintyskauniformmedencivilrockutanpå,utanattsvenskamyndigheteringrep.

Dieteransågattdetantalsvenskarsomenligtsvenskauppgiftersägshaingått idennazityskaarmén intealls stämmer.Detvarmånga fleränetthundratal.Vadhanbyggdedetresonemangetpåframgårinteavberättan-det.

Ochsenåktehantillbakaditochsentogkrigetslutimaj,menintefördom,inteförhansförband.Fördomvar,dåvardomiAlpernaochinnandessvar

236FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

domiRyssland.Ochryssarnadömdedomisinfrånvaro,helabunten,till25årsstraffarbetefördetdomhadegjort.

Ochsåkomhandå.JagvetinteomdetvartillÖsterrikeellerBayern.JagtrordetvarBayern,ochdärvardomibergen.Därslogsdommotamerikanarnatillsammunitionentogslutochdomblevtillfångatagnaavamerikanarna.Ochvadgjordeamerikanarna?-Jo,domvissteattdomvardömdaiRyssland.Alltsålämnadedomutdomtillryssarna,ochsentänktedom,attnublirviavmeddom,ochdomtarkålpådomdärSS-killarnadå,vilketdomintegjorde,utandomtogdom,ochlätdomutbildasinatrupper.

Imaj1945togandravärldskrigetslut,menenligtuppgiftfrånDieterblevdetintesåförsvensken.HantjänstgjordedåtillsammansmedsittförbandiAlperna.IDietersberättandeförekommerolika”dom”.Deförstatre”domhänvisar till Waffen-SS männen som svensken tillhörde. De var dömda iRyssland,somjagtolkardetförkrigsförbrytelser.

Amerikanarnakände,enligtDieter,tillattWaffen-SSsoldaternavardöm-daförkrigsbrottochskickadedemtillRyssland(Sovjetunionen)förattrys-sarna skulle internera dem, alternativt avrätta dem. Istället fick de enligtDieterutbildatrupper.Svenskensläpptes1947ochkomdåtillÖsttyskland,därhanblevpolis,meduppdragattutbildaandrapoliser.HangavsigavfrånÖstberlintillSverige.NärhankomtillbakatillSverigedömdeshantillsexmånadersfängelse.Efteravsattfängelsetidsläppteshanochblevkontak-tadavamerikanarna.DåhadeKoreakrigetbrutitutochamerikanarnavillevärvasvenskensomofficertillsinarmé.

Ikampenmotkommunismenblevdeallieradesfornafienderintressantasomnyasamarbetspartners.Detframgårinteomsvenskenantoganbudetellerej.KontentanavDietersberättelseblirattoavsettvadsvenskenhadedeltagitiochgjortsigskyldigtilldåhanvarmediWaffen-SSblevhanintedömd,varesigavryssarnaelleramerikanarna.Hanfickdäremotfängelseisexmånader”förhanhadetjänstgjortifrämmandemaktsmilitär”iSverige,närhanåtervändeefterkrigetsslut.Närhanhadeavtjänatsinstrafftidsläpp-teshanfri.UndertidenDieterlärdekännasvenskenblevhaninbjudentilldenneshemiGöteborg.SvenskenöppnadeengarderobmeddeuniformersomhanhadehaftochvisadedemförDieter.Förattytterligareunderstryka

SVENSKALLIANSFRIHETIFREDSTID-DETKRITISKAJAGET237

attsvenskenintevardenendenordbohanträffatpåsomslogsiHitlersarméberättadeDieteratthan träffatpåennorrman iStockholmochendansksom gjort samma sak. Enligt en lag från 1937 var det förbjudet att aktivtvärvafrivilligapåsvensktterritorium,mendetfannsingetgenerelltförbudförsvenskamedborgareatt tjänstgöraiutländskkrigsmakt.Därförkundefrivilligamedgällandepassfrittresaurlandet,medundantagförfastan-ställdainomkrigsmaktenochvissavärnpliktiga.AnsökningaromfrivilligatillFinlandhandladesavochbemyndigadesavÖB.Ansökningaromtjänst-göringiWaffen-SShandladesavförsvarsdepartementet.

Frånden1september1941biföllsendastansökningaromtjänstgöringifinskaarmén,varfördeflestafrivilligasomvilleanslutasigtilltyskarnarestetill Norge, där det fanns rekryteringskontor. Ur Dieters (och Magdalenassynvinkel)vardetenstrategiattviaberättandet”slåtillbaka”.Devillegöratyskarnasagerandeförståeligtgenomattpåvisaattsvenskarna,sominteensvarindragnaikriget,intevarheltskuldfriaheller.Strateginsloganenkänsligstränghosmig,fastänjagdelvishållermeddemvarviddiskussionuppstod.

SAMMANFATTNING

Efterandravärldskrigets sluthardetdiskuteratsomtyskarnaharettkol-lektivtansvarfördetsomnazisternaorsakadeunderandravärldskrigetellerej.Katrinansågattdetförhållersigså,eftersomhonochhennesfamiljintegjordenågontingförattförhindradetsomhände.Honvarförsiktigiberät-tandet,dåhonsägeratthonsågresultatetavKristnallnatten.Honberättadeompogromensomattden”kom”,utanattsägameränatthonochhennessystrarintehadenågondeliden.Gertsfamiljhadejudiskavänner”somför-svann”.Hanangavintevadsomhändemeddem,omdeemigreradeelleromdetransporteradestillnågotkoncentrationsläger.Sylviasomärdenyngstainformantenföddlångtefterandravärldskrigetsslut fastställeratthennesfarfarmåstehagjortnågonting”eftersom”haninteficktillbakasinprofes-sorstjänstefterkriget.Detärdockoklartvaddetkanhavarit,detintehartalatsomdettaihenneshem,enligtSylvia.

KatrinochGertföddespå1920-talet.Devarungdomarnärhändelsernadeberättarominträffade.FrithjofochHelgaföddes1932.Devarbarnoch

238 FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

tonåringarundernazitiden.Deupplevdekrigetsverkningarpånärahåll ifrågaommötenmedryskasoldaterochdeallieradesbombningaravTysk-land.Detarintepåsignågotansvarpågrundavsinålder.Devarbarndåochgjordesomdeblevtillsagda.Detvarderasföräldrarsamtmor-ochfar-föräldrargenerationens tyskarsomhademöjlighetattantingenstöttaellerväljanågotannatpartiidevalsomföregicknazisternasmaktövertagandet.Magdalenaansågdockattävendeallieradehadeettvisstansvarförattdetblevsomdetblev.DestoppadeinteHitleritid.

Yehuda Bauer skriver att: ”Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionenkundekanske,isittegetintressesomdetsenarevisadesig,haavvärjtandravärldskrigetsåsentsomijuni1939(…)omdehadekommitöversinömse-sidigamisstro”(Bauer2000:19).

IfilmatiseringenavJoachimFestsbokUndergången (2004) gestaltasHitlerochdepersonersombefannsignärmasthonommotslutetavTredjeRiketssönderfall, föreochefterdetattHitlerbegick självmord iFührerbunkernunderRikskanslietsträdgårdiBerlinpåeftermiddagenden30april1945.Hitlerskomplexapersonlighetochlabilahumörframgårtydligt.Hurom-givningenreageradepåhonomvisasockså.NågradyrkadeHitlerochfort-sattemeddet,äveneftersjälvmordet.FamiljenGoebbelskundeintetänkasigattlevaienstatsomintevarnazistyrd,varvidMagdaGoebbelsgavsinabarngiftmedpåföljdenattdedog.Sedanskötmakenhenneochdärpåsigsjälv,vilkethartagitsuppavSigmund,2001:94ochBeevor,2004:426-428.

DetfannsungdomarsomfostratsiHJsomgrätavsorg,närdefickvetaattHitlervardöd,medanandrajubladeochfiradefreden.Enligtinformanter-navarmångatyskarräddaundernazitidenochgjordesomdeblevtillsagda,eftersom de inte vågade gå emot den rådande politiska diskursen mellan1933och1945.

Birgittasomföddes1940framhållerlidandetsomhongenomgickliksomallaandrasomhadedetsvårtundernazismen.Honkundeintepåverkadenpolitiskautvecklingen.Honvarberoendeavattföräldrarochomsorgsper-sonerkundetahandomhennepåbästasättochdetkundedeintepågrundavkriget.Honochbrodernhamnadepåetttysktbarnhemdärdeblevillabehandlade. De lokaliserades via det Svenska Röda Korset av sin svenska

SAMMANFATTNING239

mormorsomlätförademtillSverige.Dettogytterligareentidinnanderasföräldrar anlände och familjen kunde återförenas. Därmed började en nyperiodihennesochbrodernslivmedandrasvårigheter.

Magdalena, som tillhör de yngre informanterna, gick i försvarsställningnärjagfrågadeomhennesföräldrarharberättatnågotomandravärldskri-getförhenneelleromdetberördesnärhongickiskolan.Hennesreaktionkan enligt Erich Fromms teorier bero på att även människor som inte ärnazisterförsvararnazismenmotkritikfrånutlänningardådeuppfattarettangrepppånazismensomettangrepppåTyskland(1994:156).

NorbertEliasmenarattmanalltidär,varesigmanvillellerej,medlemavengrupp.Manärmedansvarig,ellergörsmedansvarigfördetsomgruppengör(Elias1996:26).FörintelseforskarenYehudaBauerframförteorinattdetborenHitlerivarjemänniskasomunderogynnsammaomständigheterkanvisasinasämstasidor(Bauer2000:285).

Informanternasberättelserärenblandningavenmängdolika”jag”,inteminstvadgällerkunskapenomvadsomhändedenjudiskabefolkningeniTyskland.EnligtBartovexisterarenfrånvaroavrepresentationavpersonermedjudisktursprungiTysklandilitteräraverkavförfattaresomBöll,GrassochLenzefterandravärldskrigetsslut.Idettamaterialfinnsenrepresenta-tionavjudarifleraavinformanternasberättelser.Vadvarochenavdeäldreinformanterna kände till om den judiska befolkningens situation mellan1933och1945beroddepåvilkakontakterdeochderasfamiljerhademedjudar,omdehadejudiskavänner,elleromdetfannssläktingarsomvargiftamedjudar,innannazismenkomtillmakten,hurgamlainformanternavarochvilkasituationersomgällde.

JaghadeendiskussionomdentyskarespektivesvenskaskuldbördanmedDietersomgjordeattjagförsvaradedetsvenskaagerandet,fastänjagbådehållermedhonomochinte.

240 FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLSKULDBÖRDAN

6.MötenmedSverigeochsvenskarnaDeflestapersonerbärpåendrömomattuppnåettgottliv.Horsdalanserattmänniskorstankarom”detgodalivet”äroftaförekommandeilevnads-berättelser(ibid1999:12,50,78,126).Detärnågotsomupptarderastankar,vilketävengällerdepersonersomjaghartalatmed.

Underbarn-ochungdomstideniTysklandvarinformanternainteensam-ma.Deväxteuppmedomsorgspersonersomförsöktebidratillattgedemtrygghetilivetochenbörjanpåettgottliv,trotsdetsomhändeförövrigtidettyskasamhället.EnligtKarinJohannissonidentifierasbarndomenoftamedettförlorattillståndavtrygghetochförtrolighet(2001:42).Informan-ternaficktadelavomsorgspersonernasberättelser,normer,värderingarochattitydervia tradering,vilketharbetyttmycket fördemochsomdeåter-kommertilliberättandet.

Deäldreinformanterna,Katrin,Gert,Helga,Frithjof,BirgittaochDieterharupplevtnazismenochandravärldskrigetpersonligen.Dehadetrauma-tiskaupplevelsermedsignärdekomtillSverigesomhadeinternaliseratsidemochskapatminnen,vilkaharpåverkatdemsomindividerförlångtidframöver.Vare signazismen,kriget ellerdenegativaerfarenheter somdefickmellan1933och1945ingickidrömmenomvadettgottlivskallinne-hålla.Jagtolkardetsomattdedärförbörjadefunderapåattresaellerflyttanågonannanstans.DenärdeenlängtanbortfrånTyskland,detsomKarinJohannissonkallarapodemialgiaellersmärtsamlängtanbortfråndetegnahemmet(2001:20).

Deäldre informanternaanländetillKalmartraktenochKalmar länfrånandrahälftenav1940-taletochframtillbörjanav1960-talet.Därefterhardetvaritenspridningrörandedeövrigasankomstframtill1990-talet.Avberättandetframgårattinformanternaträffadepersonersomtillhördema-joritetsbefolkningennärdekomhit,mendemötteocksåandrainvandrare.

Hurdessamötenharutfallitochvilkenuppfattning informanternaharomdepersonersomdeharträffatochtvärtomhängerbl.a.sammanmedolikaomständighetersåsomtiden,d.v.s.närdekomhit,hurgamladevarnärdekom,hurlängedeharbotthär,hurdeharacklimatiseratsig,vilkaminnendehadefrånsinarespektivetyskaHeimatunderuppväxttidenoch

MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA241

vilkaupplevelserkrigethadegivitdem.Deäldre informanternaupplevdesigsomofferfördennationalsocialistiskahegemoninochdiskursen,undervilken de fick utstå mycket lidande. Detta synsätt var inte i överensstäm-melsemeddenrådandekollektivberättelsenblanddeallieradeefterkriget,tillvilkenmångasvenskaranslötsig,närdefickkunskapomvadsomhadehäntiTysklandunder1930-taletochframtillkrigetsslut.Deallieradeskol-lektivberättelseharistortsettvaritförhärskandeiSverige,utomblanddemsombekännersigtillnationalsocialismensideologi(set.exLööw,1994).

Närenpersonlämnarsininvandamiljöochanländertillettannatlandärdetsomattblibarnpånytt.Ettnyttspråkskalltillägnas.Nyavanorochsederlärasin.Enheldelmisstaggörsinnansakerochtingfallerpåplats.Förvissagördetaldrigdet.Iblandkanskeinte”detegnalandet”hellerärsåhomogent.Det finnspersoner somkänner sig somfrämlingar ”i sitt egethemland”också.

FråndenstundinformanternakomtillSverigehardejämförtinnehålletidemedhavdakapitalensomtraderadestilldemiTysklandunderuppväxtenavomsorgspersonerna,medinnehålletidehabitus,d.v.s.normer,värde-ringarochattitydersomfannshosmänniskornapådenyaplatsernadekomtill,enligtBourdieussättattresonera(Bourdieu1992). Deskulleförhållasig till det som var nytt i Sverige, vilket de jämförde med sådant som dehadelärtsigiTysklandförattgöradetoförståeligaförståligt.Resultatetblevattdeharupplevtenheldelvadsomurderassynpunktkanbetraktassom”konstigheter”.

BillyEhnskriveratt:”Närnågotbenämnssomkonstigtgällerdetattlystra.Detärettbudskapomhurgränserochkategorierskapas,upprätthållsochifrågasättsgenommänniskorsundran införvarandraoch tillvaron.Benä-genhetenattdefinierasakerochtingsomförbryllandeärettsättattklassifi-ceraomvärlden.Attitydernaavslöjarhurintresseradefolkäravverkligheten-menocksåvilkavärderingardeomhuldar”(Ehn2005:11).

Informanternasreaktionkanocksåberopåhurdeblirbemötta.Bemö-tandetde fickav svenskarnakanha singrund i flera faktorer.Enhängersammanmedvilkeninställningsvenskarnahadetilldemsomindividerochtyskarpåettmellanmänskligtochpolitisktplan.Denharvarierat/varierar

242 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

frånpersontillpersonochharskiltsigåtunderårenslopp.KurtGenrupskriveriGermania och Moder Svea(1997)attdetkanrörasigomenbland-ningavbeundran,fruktanochavundsamtettlillebrorskomplexfrånsvensksida(Genrup1997:32),menkanskeävennedlåtande,atttyskarnaassocierasmednazismen.

Iinformanternaskommandeberättanderedogördeförnågraavdemupp-levdaolikhetermellanföreteelseriTysklandochSverigesomdeharstöttpåochreageratöversom”konstigheter”, eftersomdetskiljersig frånsådantsomdevarvanavidhemifrånochsomurderassynvinkelbetraktadessom”normalt”.

Detförekommervarierandeaspekterpåsvenskochtysketnicitetsamtste-reotyper.ThomasHyllandEriksenmenarattetnicitetuppstårochblirrele-vantbl.a.genommötenochviamänniskorssättatthandskasmedlivetskravochutmaningar(HyllandEriksen1993:9-10).Stereotyperbetecknarförenk-ladeföreställningaromutmärkandeegenskaperomvadsomkännetecknarengrupp.Dekanvaramerellermindrenedsättande,menbehöverintevaradet(HyllandEriksen1993:33).Stereotyperhjälperindividenattskapaord-ningidensocialavärldenochdelarindeniolikaslagavmänniskormedhjälpavlättfattligakriterierförklassificering.Debidrartilldefinitionavdenegna gruppen i förhållande till andra och dess gränser till andra grupper(HyllandEriksen1993:35-36).Invandrarebliroftadensvagarepartenire-lationentillmedlemmaravmajoritetsbefolkningenivärdlandet,vilketkanpåverkaderasidentitetochsynpåsigsjälvaochdenomgivandemajoritets-befolkningen.VadbetyddedetförinformanternaattdekomfrånTysklandtillSverige?VadhardeförminnenavSverigeochsvenskarna?Hurhardeblivitbemötta?Vadvardetför”konstigheter”somdeträffadepå?

”VÄRLDENSDÅMESTHATADEFOLK”-DETFRUSTRERADEJAGET

DeäldreinformanternasomkomtillSverigeunder1940-taletssenarehälftochbörjanav1950-talethar fåttettblandatmottagandeavdemänniskorsomdeharmöttiSverige.NärdeanländefrånettkrigshärjatTysklandfickdekämpaommaktenpåfältendevarverksammainommedandraperso-ner.Debarpåkrigsupplevelsersomharskapatbeståendeminnenhosdem.

”VÄRLDENSDÅMESTHATADEFOLK”-DETFRUSTRERADEJAGET243

Närdeallieradevannkriget spredsigderaskollektivtradition tillSverige.Informanterna tillhörde, som Birgitta sa, ”världens då mest hatade folk”,vilkethar inverkatbådepåderassjälvkänslaochandraskategoriseringavdem.Frithjof,BirgittaochGertberättarattdeblevkalladeför”tyskjävlar”,”nazister”,”Hitlerhora”respektive”SS-svin”.Detärnegativastereotypersomuppstodiefterdyningarnaavandravärldskriget,dådetframkomvadsomägtrumiTysklandochinomtyskockuperadeområdenunderdennazis-tiskahegemonin.Ryskaochallieradetrupperbefriadedessaområdenochfasorna frånblandannatkoncentrationslägrendokumenterades iordochbild somspredsutövervärlden (seWhite2006:96-128).Omdet tidigarehadevaritosäkertmedinformationsflödetinifrånTysklandgälldeintedettalängre. Den svenska allmänheten torde ha tagit till sig av informationen.Personeravtysktursprungtillskrevsdåstereotypersom”nazister”,oavsettomdehadevaritdetellerinte.Detspredsenpejorativbildavtyskargenommedierna.

Desvenskarsomdelatdennazistiskaideologintogantingenettstegtill-bakaochlåtsadesinteom,förnekadeellerförkastadesinatidigaresympatier,mendet fannssådanasomstod fastvidsin ideologi,medandeverkade ibefintliganätverk.DettabehandlarOliverSchrömochAndreaRöpkeiStille Hilfe für braune Kameraden : das geheime Netzwerk der Alt- und Neonazis ; [ein Inside-Report] (2001). Historikern Helene Lööw har beskrivit densvenska nazismen i flera böcker. Två av de förmedlande länkarna mellandåtid och nutid var Nordiska Rikspartiet och Nysvenska rörelsen (Lööw2004:163).IdensenarevarPerEngdahltongivande.HandeltogblandannatiorganiseringenavflyktvägarförnazistergenomSverigetillsammansmedgrevinnanLiliHamilton(Lööw2004:51).

Detkanskeviktigasteförenpersonnärdenanländertillettnyttlandärattkunnakommuniceramedomgivningen,d.v.s.attkunnabehärskaspråketitalochskrift.AnnaJohanssonanserattdetärgenomberättelser,beskriv-ningar,förklaringar-genomspråketsomensocialaktivitet-somviskaparidentiteterochrelationer,värderings-ochnormsystemochävenvåraorga-nisationer(Johansson2005:18).

InformanternahadeenstarkönskanattassimilerasignärdekomtillSve-rige.Flerahargiftsigmedensvenskmanellerkvinnaochbildatfamilj.De

244 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

villelärasigsvenska,någonpåbörjadetillochmedsinasvenskstudierredaniTyskland förattvara förberedd,mendekunde inteplanera förallt somväntadedem.ThomasHyllandEriksen(1993)menarattpersonersomtill-hörminoriteteriettmajoritetssamhällekantillämpaolikastrategierisinamötenmedmänniskormedandrahabitus.Närnågonexempelvisbyterlandärdetnödvändigtattupprättaett fältavkomplementaritet,d.v. s.ettge-mensamtområdeförväxelverken,vilketexempelviskanvaraettgemensamtspråk,därinteraktionenkanägarum.Omdetbristerirelationernamellanmajoritetenochminoriteten(HyllandEriksen1993:39-40)kandendomi-nerandegruppendåöverkommunicerasinahabitusmedandendomineradegruppenunderkommunicerarsina(HyllandEriksen1993:107).

BIRGITTAkomtillSverigesomflykting tillsammansmedsinbror.Enflyktingstillvaroskiljersigfrånenarbetsinvandare,dåpersonenifrågainteharvaltsjälvattlämnasittland,utanhartvingatstilldetavolikaskäl.Birgit-tavarförlitenförattenskunnaväljasjälv.Honochhennesbrorhadevaritsepareradefrånsinaföräldrarenlängretid,dådelokaliseradespåbarnhem-metiTysklandavmormodernsomläthämtahitdemmedassistansavRödaKorset.Byteavland,miljöochspråkvarenstoromställningiBirgittasungaliv.Jagtolkardetsomenviktigbrytpunkt.Honbetonarviktenavatttillgo-dogörasigdetsvenskaspråketsomenvägattsmältainisamhälletochbliaccepteradavdensvenskaomgivningen.

ISverigeåterförenadesvårfamiljsåsmåningomifebruari1947.Minaföräld-rarhadeflyttöverÖstersjönochblivitinterneradeiKöpenhamnochjagbör-jadeisvenskskolautanattkunnatalaspråket.Någongivmildféhadetydligengivitmigettnågorlundagottspråköra,förinomkortkundejagbådeläsa,skrivaochtaladetnyaspråket.Jagbehölldockävenkunskapenidetgamla.Framtillmittenav1950-taletvarjagettmycketmobbatbarn.Jaghadesomnämntsingasvårighetermeddetsvenskaspråket,trotsattvialdrigficknågonstödundervis-ning,mendetvarpopulärtattskrika”nazidjävel”o.s.v.eftermig,ochmansågjuattjagtogillavidmig.Attvara”tysk”blevförmiglikvärdigtmednågontingmycketdåligt.”Tyskarna”varjuskuldtillallt.Jagvarföddtysk,alltsåvarjagskyldigtillallt.Attjagsjälvfaritilla,varitföräldralösitvåår,samlatsädeskornpååkrarnaefterdetattbondenskördat,baraförattkunnastoppanågotima-

”VÄRLDENSDÅMESTHATADEFOLK”-DETFRUSTRERADEJAGET245

gen,frusitnärvigömdeossisnönförattundkommaryssarnaskulor,deträk-nadesliksominte.Jagvarfrittvillebrådt.ex.närjaggickiskolaniVänersborg.Ingenvuxenreageradeförrändendagenettgängpojkarslogmigmedvetslösmedsinaskolväskor.IHässleholm”roade”signågraflickormedattsmällanerbänklockenöverminafingrar,vilketjuärganskasmärtsamt.Jagsaaldrignågottillminalärare.Jagvarju”baraendjävlatysk”.

I Birgittas nedtecknade biografi beskriver hon vad det är som har hänthenneochvilkenbetydelsedettaharhaft.Iskrivnabiografierberättarmän-niskormycketomsinbarndom(Nurminen1992:226).EnligtOngfinnsenintrigibiografiersomlöpergenomtexten,ens.k.kulminerandelinje(Ong1991:137-151).Denvisarvilkengrundsynpersonenharsomskriveromsittliv. Intrigen strukturerar berättelsen och definierar teman och händelsersombeskrivs(Nurminen1992:224).JagtolkardetsomattintrigeniBirgit-tasbiografigårutpåatthonledsombarn,delspågrundavnazismenochkriget i Tyskland och dels då hon i Sverige rubricerades som ”tyska” ochansågsskyldigtillalltsomnazisternahadeorsakat.

Förattmotverkadettaprovadehonstrateginattlärasigdetsvenskasprå-ket snabbt, samtidigt som hon ville behålla kunskaperna i tyska som varhennesmodersmål.Hennes strategi lyckades inte ibörjan, vilketvisarpåbrist ikomplementarisering,dock inte frånhennessidautan frånomgiv-ningens.Desvenskabarnenvisadefögaförståelseförhennessituation.DegavsigpåhennehandgripligengenomattslåhennemedvetslösmedsinaväskorochsmällabänklocköverhennesfingrardåhonkomfrånTyskland.Iderasögonvarhonen”nazijävel”.HonskuldbeladesochblevbetraktadsomsyndabockförHitlerochnazisternaspolitikenligtdenrådandeallie-radekollektivberättelsensnormer.

IdesocialarelationernamellanskolkamraternaochBirgittasattedeuppengränsgenomvilkenhonexkluderadesurgrupptillhörigheten.Detupp-stod en dikotomiseringssituation, där Birgitta representerade ”den andra”,antagonisten(fienden)(seHyllandEriksen1993:39).NärBirgittablevtra-kasseradvardetintenågonvuxensvensksomkomtillhennesförsvarellersomgickemellan.DetkrävdesatthonblevslagenmedvetslösiVänersborginnannågothände,menhon talar inteomvad. Intehellerberättadehonförsinalärarehurhonblevbehandlad.Hontyckteshabedömtattdetinte

246 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

varnågonidé,eftersomhon”bara”var”tyska”.ÅterigenvarhonensammotomvärldensåsomhonkändesignärhonvarpåbarnhemmetiTyskland.Detfannsintenågonsomförsvaradehenne.

I hennes ”jag”-berättelse finns en frustration, bitterhet, besvikelse, åter-hållenilskaochuppgivenhetfråndentidigauppväxttidenochskolgångeniSverige.Honvillvisamedsinberättelseatthonvarettofferfördettyskapolitiskasystemetpåsammasättsommångaandrabarnvarsomintekun-deväljasjälva.Dehadeintebettomattväxauppiennazistiskhegemoni.MátyásSzabóskriveriartikelnVägenmotmedborgarskap(1981)attbarnkanvaraganskafördomsfulla.Daghemsbarnt.ex.kantrotsolikagradavkontaktermedinvandrarevarastarktnegativamotsinainvandrarkamrater.Sammatendenskanmaniakttagablandstörrebarnsombeskyllerinvand-rarbarnenförattbesittanegativaegenskaper.Hanskriverocksåattdetkanvarasvårtattkommaåtdevuxnasattitydertillinvandrare.Detkanvarabar-nensomavspeglarochkanaliserarsinaföräldrarsmeningomderashållningmotinvandrarna(Szábo1981:148).DetkanvaradettasomBirgittamötteutan att kunna försvara sig. Det var först i mitten på 1950-talet som hontyckteatt”dettyskfientligaklimatet”mildradesnågot.Honbetonaratt:”Detmåstefaktisktbetecknasså”.HonkomtillKalmarlän1955.FörsttillNybro,somliggercirkatremilfrånKalmarochdäreftertillKalmar.

Frånochmeddentidenharjagmycketljusareminnen.VarkeniNybropårealskolanellersenarepågymnasietiKalmarblevjagmobbad.Iställetfickjagvarajagävenomdetförvissointevarsärskiltenkeltefteralltjagvaritmedom.

Dåhonflyttadeupplevdehonomgivningensannorlundainställningochhonfickäntligen”varajag”somhonbenämnerdet.MarianneHorsdalbe-skriverensituationsomjagtyckerstämmerinpåBirgittasberättelse:

”Attvaradenmanärgenomattblierkändiettpotentielltrum,iengemen-samkommunikativvärld.Genomhelatillvaronharvibehovavattkännaattviharlovochdärmedmöjlighetattvara.Dekulturellarum,därvikän-ner oss ’hemma’ är där vi får vara dem vi är. Där vi känner oss accepte-rade utan att behöva reducera och skära av de berättelser som utgör våridentitet”(Horsdal1999:68,egenöversättning).

”VÄRLDENSDÅMESTHATADEFOLK”-DETFRUSTRERADEJAGET247

JagtolkardetsomattBirgittaintelängreskämdesföratthonhadeentyskbakgrund.Denskillnadibehandlingensomhonfickkanhaattgöramedatt det fanns en större tolerans mot andra människor hos befolkningen iKalmarlän,änövrigaplatserhonhadebottpåtidigare.Honrepresenteradeintenågonnyinvandrargruppsomvarfrämmandeför lokalbefolkningen,eftersomdethar funnits tyskar ivåra traktersedan lång tid tillbaka.Hontilläggerdockattdetfortfarandehänderalltförofta,förattdetbaraskullevarafrågaomtillfälligheter,atthonexempelvisfårsämrehotellrumänhen-neskollegorvidenkonferens,ochatthennesspråkkunskaper,ochtillochmedhennesuttalifrågasätts,närfolkhörhennesutländsktklingandenamn.Sådantkännsnaturligtvisoerhörtfrustrerande,sägerhon.

Återigenbetonarhonatthonharblivitbedömdutifrånetnisktillhörig-hetochnegativstereotypiseringochinteeftervemhonvar/ärsomperson.EnannanorsaktilldetpositivarebemötandetiKalmartraktenkanhasingrundidentyskvänlighetsomfanns/finnsilänetochKalmarstadmellan

248 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

Fotografietärfrån1936.Detärvaltillriksdagen.Bildenärtagenutanförgamlahan-delsgymnasiet,kv.Magistern,NorraLånggataniKalmar,därvalsedlardelasutavper-sonerfrånNationalsocialistiskaarbetarpartietsomgrundadesavSven-OlovLindholm1933.Foto:TroligenWalterOlson.Ur:Kalmarlänsmuseumsarkiv

1933och1945(se Johnsson1998),dådemellanmänskligabandenpå in-dividnivåmellande två ländernaharvarit starka sedanårhundraden till-baka. Det finns många personer i Kalmartrakten som har släkt och vän-neriTyskland.DetvarvanligtattskaffasigenhögreutbildningiTysklandförenazismensmaktövertagande.Resandetmellanländernaförekomflitigt.DärutöverfannsdetpersonersompåolikasättvaranslutnatilldensvenskanazistiskarörelseniKalmarlän,vilketPerEngdahlsarkivkanvittnaom(seJohnsson1998).TobiasHübinetteharredogjortfördetibokenDen svenska nationalsocialismen : medlemmar och sympatisörer 1931-1945(2002).

SS-SVIN-DETBESVIKNAJAGET

GERTmenaratthanhadedettrögtlängeikarriärensomtandläkareiKal-mar län.Hans specialistkompetens frånTyskland räknades inte.Han fickvara beredd, enligt den svenska lagstiftningen, att flytta på sig om någoninhemsksvensksöktedetarbetesomGerthade.HantrivdesemellertidpåÖland.Tandsköterskornavarhjälpsammaochpatienternatacksamma.Hanträffadenågraläraresomhanbörjadeumgåsmed.Degjordeutflyktertill-sammans på fritiden, fotograferade och hade långa givande diskussioner.HantyckteattdetpådethelatagetvarenhärligtidpåÖland,menävenhanfickglåpordkastadeeftersig.

Malörteniminglädjebägarevarnågrasmåungarsomkallademig”SS-svin”ochkastadestenarpåmig.(Jaghademörkvinterrock).Ungarnahadesäkerli-genhörtfrånsinaföräldrarattjagvartyskochtyskarmedsvartrockärSS-svin.JagharaldrigvaritSS-soldat.

IberättandetvisarhanattdetexisteradestereotypabilderavtyskarpåÖlandefterkriget.Detvarlångtifrånallasomhystesådanaåsikter,mendetfannsdesomgjordedet.MyndigheternasomrepresenteradenationalstatenSveri-getillämpadeenkluveninställningtillinvandrare.Åenasidanhadesvenskaföretag aktivt sökt arbetskraft i Tyskland, å den andra fanns det ett antalbegränsningar iGertstillvarosommyndigheternasatteuppochsomhanfickacceptera.Påsättochvisstillämpadedeenstörredikotomiseringänvadenskildapersoner(kollegorochpatienter)gjorde,ävenomdetfannssådana

SS-SVIN-DETBESVIKNAJAGET249

somtillskrevhonomnegativastereotyperockså(barnenmedsinaglåpord).Idrömmenom”detgoda livet” somGertbarpå ingickattbliaccepteradförsinayrkeskunskapersomtandläkareochindividochintesomenrepre-sentantförettpolitisktsystemiTysklandsomhanintesympatiserademed.Horsdalanseratt:

”Enberättelsebeskriverenpersonsframgångsrikaellermisslyckadeförsökattnavigeraiförhållandetillenbestämddestination,somuttryckerenspe-cifik utformning av föreställningen om det goda livet” (Horsdal 1999:51,egenöversättning).

Gertharhaftbådemed-ochmotgångarpådetyrkesmässigaplanetundertidenhanharbottiSverige.

TYSKJÄVEL-DETOPPOSITIONELLARESPEKTIVERESIGNERADEJAGET

FRITHJOFSbeskrivningavdemötenmedsvenskarsomhanharhaftärambivalentiberättandet.Hanbetonar”depositivaerfarenheterna”somhanhadeochsägeratthantyckteatt”alltbaraharblivitbättreochbättre”medti-deniförhållandetillhurlivetvariTysklandnärhanväxteupp.Hanstankarom”detgodalivet”stämdeöverensmedverkligheteniSverige.Rentmateri-elltkanskedetförhöllsigså,mennärjaganalyseradevadhansaframträddeenannanbildsomhantonarned.

F: Detdärmedfiskalen.Jagvarorätt,jagvarillegalilandet ochdåmåstejagtålaattblitillsagd.B: -Nej,intepådetviset.F: Detärtypisktsvenskt,(...)ochomjagärillegaltilandet, ochenstadsfiskalharkanskehaftendåligdag, ochdetkommertvåtyskar,somärgladaochvilljobbahär ochhankanskeharträttmednågonochberdomdraåtskogen. Detsomvaritnegativtärjuenföljdavvissasaker. Jagmenaratthankallademigförtyskjävel. Detfårjaghörafortfarande,mennuärdetskojva.

250 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

Frithjofförsvaradefiskalensagerande.Dennekundehahaften”dåligdag”ochnärFrithjofochhanskamratkomförattansökaomtillståndblevdenneännumer irriterad, eftersomdevistades illegalthär.Försvaret av fiskalenkanhasingrundiattFrithjofhararbetatsomvaktpåfängelsetimångaår.Iefterhandkanhansättasiginifiskalenssituationochsättattreageramothonomochhanskamratdå.Frithjofhartalatmycketomviktenavatthållasigtillgivnalagarochreglerundervårasamtal.Närjagkontrarmed”-Nej,intepådetviset”,anserhanattjagharen”typisksvensk”inställning.Jagtol-kardetsomatthanmenarattjagintetyckerattmanskalluppförasigså.DetvaremellertidinteendatillfälletdåFrithjofmottogverbalagliringar.Hanberättadeattdetskerfortfarande,menattdetär”påskoj”.

Påkarosserifabrikenkalladedommigför”tyskjäveln”,ochdärförjobbadejagmedattpratasåbrasvenskasommöjligt.JagvilleinteVISAattjagkomdäri-från.

Detframkommeratthanlikvältogtillsigavvadsomsades,eftersomhanberättaromdet.Hanansträngdesighårtförattlärasigtalasvenskasåsnabbthankunde,hanvilleinteattdetskullehörasvarifrånhankom.Detblevenavstrategiernaihansnyaliv.IenlighetmedHyllandEriksensteoriersåun-derkommuniceradehansintyskabakgrundvilketärvanligtförekommandeförinvandrareienmajoritetskultur(ibid1993:107).

Frithjofförsöktemedhjälpavdetsvenskaspråketattdistanserasigfråndentyskabakgrundenochdettyskaspråketsomavomgivningenförknip-padesmedennegativbild.Denkoppladessammanmeddennazistiskadis-kursen som Frithjof inte ville förknippas med. Mátyás Szabó konstaterarattspråketkanfungerasomenviktiggränsmarkörmellanengruppochenannan i samhället.Enligthonomfinnsdetvissa invandraresomvillklip-paavallabandmellansigsjälvaochsinnationellatillhörighetiavsiktattförkorta anpassningstiden (Szabó 1981:131), vilket jag tolkar att Frithjofförsöktegöra.JagblevförvånadöverattFrithjofinteblevmerillaberördochfrågadehonomhurhanharhanteratpåhoppen.

”-Nej, jagger tillbaks. -Förbannadesvenskarvad trorniegentligen,vadärdetförnågonting?”Handemonstrerardärmedatthanharvaritenaktör

TYSKJÄVEL-DETOPPOSITIONELLA&RESIGNERADEJAGET251

sominteharaccepteratattblifelkategoriseradavnågon.Närhanfickarbetepåettfängelseochmötteinternerutsatteshanförnyaglåpordmedanknyt-ningtillyrkesrollen.

Därblirmankalladför”plitjävel”.Kommerdåenintagenochkallardigförplitjäveldågårdulugntochsäger.–Mendudjävla”tjuvdjävul”vadärdetdutror?”Såsättermanhonompåplats.

I Frithjofs berättande framkommer att han har tillämpat olika gräns-dragningar mellan sig själv och andra i syfte att skydda sig. Det har haftviss betydelse för honom vem som har vunnit kampen om makten påfältet.Iegenskapavvaktöverinternerbefannhansigienmaktpositionochkunde tillåta sig ett visst tonläge för att markera sin ställning, varsandemeninggickutpå:”Försökinteköramedmig”.Denstrateginkunde

252 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

NärFrithjofkomSverige1952beslutadehansigföratthanvillestanna.HanfickhjälpavsinmormorssvenskasläktpåVållöattsökaarbets-ochuppehållstillstånd,vilkethanfickefterentid.OskarshamnbetyddemycketförFrithjof,eftersomdetvardärhanficksittförstaarbeteiSverige.Ur:Kalmarlänsmuseumsarkiv

hanintetillämpaalltid.År1959söktehanettnyttarbeteochbehövdefåettfriskhetsintyg.Förattfådetbehövdehangenomgåenläkarundersökning.

F: Dåvillemanbyggauppnågonting, ochjobbademycketöverochskötteinteminhälsa. Mangickochlevdeavwienerbrödochsmörgås ochföljdenvarattmanefterförstaundersökningenpåTBC

skärmbildsundersökningen,sågattjaghadeTBC, eftersomjagjobbadeiettmåleridärocksåsåfickjagTBC.B. DuharhaftTBC?F: Ja,jagfickdåliggapåMålillasanatorium.Detvarmycketbraluft. Vivarjugamla,vivarunga,vivarbarn. DetvarmycketjudarsomlågdärsomhadefåttTBC.B: Detvarintesvårtierakontakteratthärfinnstyskar förstårduvadjagmenar?F: Jo,dethademanmångagånger, menjagförklaradejunärvikomisamtalmeddom -Menherregud,jagvarjubarn,jagharjuintemeddettaattgöra.

Frithjofanvänderomväxlande”man”,”jag”och”vi”ibeskrivningenavsigsjälvdå.Hanförklararorsakentillsjukdomenmedatthanslarvademedma-tenochatthanarbetadepåettmåleri.Detframkommerinteiberättandetomsjukdomenhadenågotattgörameddearbetsuppgiftersomhanhade,omhanhateradefarligapreparat,elleromdetvarföratthanarbetadeförmycket.HankundetillochmedhafåttTBCredaniTyskland.

Förattkurerasigskickadeshan i tvåomgångarettår i taget tillMålillasanatorium. Det fanns många patienter där. Bland dem fanns judar frånkoncentrationslägren.DeuppmärksammadeattFrithjofkomfrånTyskland.RelationernamellanjudarnaochFrithjofblevansträngda.Hanskuldbeladesföratthanvartysk.

Iberättandetförekommerstereotyperbådeifrågaometnicitetochyrkes-roller.ÄnharFrithjofbefunnitsigiunderlägeäniöverläge,menhanharinte accepterat attblinegativtbehandladavnågon,oavsett sammanhang.Hanhariregelgåttisvaromålomedelbartnärnågonharattackerathonomverbaltmedinvektiver,vemdetänharvarit,vilkensituationhanänharbe-funnitsigiellervadorsakenharvarit.

TYSKJÄVEL-DETOPPOSITIONELLA&RESIGNERADEJAGET253

Utåtsettharhanssjälvkänslavaritgod,menhurhanverkligenharmåttvetbarahansjälv.Horsdalskriverattdetkanvaramycketstorskillnadpåhursjälvmedvetnaberättareärnärdeberättaromsigsjälva.Ihöggradvilldegärnagöraettgottintryck,bådeförsigsjälvaochandra.Någrabehärskarsjälvframställningenretoriskt,såattderasberättelserframstårsomdegär-navillattdeskallframstå,meninteallaärlikamedvetnaomdetretoriska(Horsdal1999:51).

Frithjoftycksvaramedvetenomretorikensmakt.DetkanhaattgörameddeerfarenheterhanfickiTysklanddärpropagandanvarständigtnärvarandeochförsökenfrånnazismenssidaattmanipuleramänniskorssynsättpågickkonstantsamtdeerfarenheterhanficksenareilivetsomvaktpåfängelset.

Hantyckersammantaget,dåhangörenjämförelsemedhurdetvarinnanhan kom till Sverige och efter det att han anlände till Kalmartrakten, atthanharblivitbehandladsom”enmänniska”här.TilldepositivaminnenahörtilltaletmänniskoremellaniSverigeochdåräknarjagintedeverbalapåhoppensomhanharberättatomtidigaresomhanskötåtsidansommin-

254 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

1959upptäcktesattFrithjofhadeTBCdåhanskärmbildundersöktes.HanskickadestvågångertillMålillasanatoriumförbehandlinginnanhanfriskförklarades.Hanbeskriversintillvarodärpåföljandesätt:Detfannsflickor.Detfannsbarn.Detvarsommar.Detfannshobbyrum.Jagvävde.Jagvarihobbyrummetochjagjobbadeiläderarbeten.Jagbyggdeochvävdeschalar.Jagvarigångjämt.Foto:ABFlygtrafik1950.Ur:Kalmarlänsmuseumsarkiv

drebetydelsefullaförhonom.”Dendärråatonenityskaspråket,denfannsjuinte.Detvarmjukt,alltingvarmjuktochvänligt”,saFrithjof.Detmjukaresvenskaspråkbruketbidrogtillatthanansågattdetvarett”himmelrike”här. Det var inte någon som skrek och gormade åt honom i arbetslivet iSverige (medundantag fördet somhanharberättat tidigare).OmnågonavhansöverordnadebadattFrithjofskulleutföraenarbetsuppgiftfrågadedennehonom:”Villdugöradetta?”.

Frithjof tyckteatt tonenvarannorlundamot iTyskland,särskiltdåhanskullefostrasiHJochgenomgådenurnazistisksynvinkelidealalevnadsba-nan,förattbli”hårdsomKruppsstål”,ienlighetmedHitlersönskemål.Detvarenklarochtydligordergångsomgälldedå.Detförväntadesavhonomatthaninteskulleifrågasättanågotutanattlydaorderovillkorligen.

Horsdalanserattnärsannolikhetenöverraskasavundantaget,avdetheltosedvanliga, gör vi nya tolkningar och skapar ny mening. De hittillsva-randebetydelsesammanhangenreviderasiljusetavnyerfarenhet(Horsdal1999:19).DetgjordeFrithjofibörjannärhankomtillSverige.Levnadsvill-koreniOskarshamnskildesigmarkantåtfråndethanhadevaritmedomiTysklandunderochefterkriget.Drömmenomdetgodalivetfannsibak-huvudetnärFrithjofgjordejämförelsermellanlivetiTysklandochSverige.EfteratthagjortsinbedömningkomhanframtillatthanskullestannaiSverige.Frithjofharberättatomsituationersomhanharråkatutförisinamötenmedinhemskasvenskarochandradåhanharbemöttsmednedsät-tandestereotyperrörandehanstyskaetniskaursprung,ivilkadesomhanmöttharförsöktattpositionerasigsjälvasomdenstarkareparteniförhål-landetillhonomsominvandrareenligtHyllandEriksensteorier1993.

Frithjofintoginteoffretsroll.Hanargumenteradeemotnärhanblevver-baltattackeradbådeavarbetskamraterpåkarosserifabrikenochavinteernerpåfängelset.Hananvändesinyrkesrollochspråketsommedelattmarkeravemsomhademaktenpåfältetisyfteattsättaarbetskamraternaochinter-nernapåplatsochbehållakontrollen.Resultatetblevatthanpositioneradesigiöverläge,mendåhanbefannsigpåMålillasanatoriumtoghantillenannanstrategi.HanförsökteförklarahursituationenhadevaritförhonomiTyskland,menhansförklaringaraccepteradesinte.Dåhanintenåddeframmedsittbudskaphamnadehaniunderlägeochkändesigfrustrerad.

TYSKJÄVEL-DETOPPOSITIONELLA&RESIGNERADEJAGET255

FRÅGORMENINTEFÖRDOMAR-DETPOSITIVAJAGET

KATRINvar30årgammalnärhonkomtillVimmerbyidecember1952.HonarbetadepåFolktandvårdenfrån1952framtillsinpensionering1987.År1958giftesighonmedensvenskmanmedrötteriSkåne.Handogienbilolycka1966,troligtvisefteratthafåttenhjärtinfarkt.Defickensontill-sammans.EftermakensbortgånggifteKatrin inteomsig. HonstannadekvariKalmarlänochfortsattemedsittarbetesomtandläkare.Honsägersigintehablivitnegativtbehandladundersinyrkeskarriär.

JagharaldrigvaritutsattavsvenskarnapågrundavminbakgrundiTyskland.Frågorfickjagmånga,meningafördomar.

HonärblanddefåavdeäldreinformanternasominteharupplevtdetsomBillyEhnkallar”negativtolerans”(1986:130)ochGuyStern”invisible-inkperson”(2001:6,9).

256 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

Katrin bodde i ett mindre samhälle längs kusten i Kalmar län sedan 1960-talet, därhonhadeetthusmedstorträdgård.Honägnadeendelavsinfritid,enligthennesjälv,åtträdgårdsskötselefterdeprincipersomhennesfarmortraderadetillhenne,dåhonväxteuppiTyskland.NärKatrindogövertogsonenhuset.Ur:Katrinsalbum

Hon säger sig inte ha råkat ut för etnicitetssituationer, där medlemmaravexempelvismajoritetsbefolkningeniettlandanvänderstereotyperisyfteattskapaordningidensocialavärldenochdelainmänniskormedhjälpavklassificering,ellerförattdefinieradenegnagruppen(seHyllandEriksen1993:35-36).EnligtKatrinhardepersonersomhonharmöttiSverigein-tresseratsigförhennesompersonochhennesliv.

Hennestillvarokanhaunderlättatsavatthonvargiftmedensvenskmanochdärmedbarettsvensktefternamn.Genomsittengagemang i svenskakyrkanupptogshoniytterligareengemenskapsommedverkadetillatthoninkluderadesidetlillasamhälletivilkethonlevde.Honfickävenenyrkesiden-titetgenomsittarbetesomtandläkarevilketocksåhjälptehenneattkännasighemmahär.Viasonenharhontroligtvislärtkännaandramänniskorängenomdeövrigakontaktnätensomhonhade.

Katrinsdrömomhurhonvilleatt”detgodalivet”skullegestaltasigrea-liseradesiSverige.Honhardockhaftpersonligamotgångarsåsommakensbortgång,vilketmedfördeatthonblevensamförälderattuppfostrasonensamtidigtsomhonförvärvsarbetade.SammantagetgerhondockenpositivbildavdeupplevelserhonharhaftavSverigeochsvenskarna.

”ATTBLIKOLLAD”-DERESPEKTERADEJAGEN

Informanterna som har kommit under 1960- och 70-talen var antingenarbetsinvandrare, anhöriginvandrare eller så hade de blivit bekanta medsvenskar som påverkade dem att resa hit. De har också upplevt följdernaavandravärldskrigetiformavbombadehusochstäder,vilkafannskvariTysklandlångtinpå1960-talet,dååteruppbyggnadentogfart,liksomdödaellerförsvunnasläktingar.

DIETERvarendeäldreinformanternasomhadekrigsminnen.Hansaatthanibörjanpå1960-taletkundemärkaavtyskfientligheteniSverige,menintesedandess-dockutanattpreciseranärmarevadhanmenade.HanharvarityrkesverksamvidSASi27år.Detärenstororganisationmedperso-nalfrån150nationaliteter.Verksamhetenskulleintekunnafungeraomdetfannsinternafördomar,enligtDieter.

”ATTBLIKOLLAD”-DERESPEKTERADEJAGEN257

Hangiftesigmedensvenskkvinnasomhanfickendottermed,mendeskilde sig. Dieter uttryckte förvåning över att hans dotter betraktas somtyskavsvenskamyndigheter,föratthanärföddiTyskland,närhonharensvenskmammaochärföddiSverigeochleverhär.Dennasvenskalagstift-ning är det andra informanter som också har reagerat på. LagstiftningenrepresenterarnationalstatenSverigesinställningtillbarnavföräldrarmedblandadhärkomstochkategoriserardemutifrånföräldrarnasursprungochmedborgarskap.Kommerdånågonavföräldrarnafrånettannatlandnote-rasdettaavmyndigheternaochresulterariofficiellahandlingarsomföljerindividen.

Dieteransågattdesvenskamyndigheternauppträdermerdikotomiseran-deänvadenskildapersonerhargjortsomhanharstöttpåundersittyrkes-liviSverige.Behovetavattkategoriseramänniskorutifrånetniskhärkomstsynesstortblandsvenskainstitutionerochmyndigheter.Dieterhademångasynpunkterpåföreteelseridetsvenskasamhälletsomhantycktevar”kon-stiga”mensammantagetgjordehanändåbedömningenatthanslivskullevarabättrehäränomhanexempelvishadearbetatochbottpånågonannanplatsivärldeninklusiveTyskland.

ERIKanländetillKalmarpå1970-talet,underenperioddåstämningarnaintevarlikahätskasomunder1940-och1950-talen,menhanvarmedvetenomatthanstyskabakgrundintegickkalmarbornaförbiidetområdedärhanbodde.

E: Faktumäratt.-Ja,detfinnsjualltid*människorellersådär, närmankommerihopmedmänniskor,attdom*dom*uppmärk-

sammarattmanärtysk.Attmankännerattdomkanskeförsökerkollaen,menjagharaldrigdrabbatsmeränENendagångkanmansäga.MeränenpersonihelaSverigesomdåhardirektpekatutmignega-tivt.Enendaperson,sådetärrättsåbra.JagboddeuteiBergadå.Detvarnågonsomvissteattjagvartyskochhanvarvadjagförstårenriktigsocialdemokratellerkommunistellervaddetvar,ochsånärvimöttespåentrottoar,detfickjagredapåavandra,

såkundehanbytasida.B: Mendetvissteduinteom?Dumärkteintedet?

258 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

E: -Nej,jagvetinteensvemhanär.Jagharhaftdetväldigtbra.B. Folkharuppförtsigbra?E:-Ja,domharmerochmertypavrespekt.

Hanberättaratthanharvaritmedvetenomattmänniskorharuppmärk-sammatatthanärtyskochatthanharblivitkontrollerad.Hanärnogamedattbetonaatthanendasthardrabbatsengångavnegativareaktionerpåfrånsvenskarssida.DetvarnärhanboddeistadsdelenBergainorraKalmar,därenpersonbyttetrottoarnärhanmötteErik.

Eriksägerattdetvaren”riktigsocialdemokratellerkommunist”, sedantilläggerhannågotmerosäkert”ellervaddetvar”.Hangördärefterenexternutvärderingnärhankonstateraratt”detvarrättsåbra”attdetbarainträffadeengångpåallaårsomhanharbottiKalmarochpåÖland.PådethelatagetharhansdrömmaromdetgodalivetförverkligatsiSverige.Enligthonomsjälv”harhanhaftdetväldigtbra”ochmöttsav”typavrespekt”.Respektensomhantalaromkantydabådepåbeundran,fruktanochavund(seNilsson1996,Richardson1996ochGenrup1997).

FRIHETENISVERIGE-DETSJÄLVBESTÄMMANDEJAGET

MARIANNE anlände till Kalmartrakten första gången den 23 september1978,efteratthablivitkäriensvenskbyggnadsarbetare,närhonboddeiÖstberlin,DDR.FörstfickhongåigenomdetbyråkratiskakrångletochbeomtillståndattfålämnaDDR.Närdetbeslutetkomfickhonmycketkorttidpå sigattbege sigdärifrånoch resa till Sverige.Hennes familjhjälptehenne.Sonenfylldesjuårdetåret.Egentligenskullehanhabörjatskolandå,mendetansågsviktigareatthanlärdesigsvenskaförst,vilkethangjorde,därförbörjadehanettårsenare.Närhanvällärtsigsvenskavillehanintepratatyskaöverhuvudtaget.GenomattinteviljatalatyskamarkeradehanförMarianneochomgivningenatthantogavståndfråndetförflutna.

Enligt Hylland Eriksens teorier så underkommunicerade han sin bak-grund(1993:107).MariannetrorattdethadeattgöramedatthanblevillabehandladiÖsttyskland,närhangickpådagis.Detsomhanhadevaritmedomdärvarolustbetonatochförknippatmednegativaminnen.Horsdalkon-

FRIHETENISVERIGE-DETSJÄLVBESTÄMMANDEJAGET259

staterarattdenstarktaffektinvesteradeupplevelsenbliroftaupprepadsomaktiveratminne,ävenomviinteönskaratthållafastden.Bådetidigareochföregåendeupplevelserkanliggalagrade,utanattdetheltärivårkontrollattstyrauppmärksamhetensfokus(Horsdal1999:66).Mariannekändeintetillhurhanssituationvardå.Detberättadehanförstsenare.IretrospektivtyckerMarianneatthonharhaftdetbättreiSverigeänvadhonhadedetiÖsttyskland,närhonlevdedär.Härharhonsin”frihet”.DDRvarbaseradpåsocialism,ochenviktigdelavpolitikengickutpåattvisasolidaritetmedandramänniskoriandrasocialistiskaländer.

M: Vivartvungnaattbetalavarjemånadtysk-sovjetisktvänskapspris. Deutsch-sovietischeFreundschaft.Detvarmantvungenattbetala. Dukundeintebarastruntaidetförduhadehelakollektivetpådig.B: Vadtrorduattdompengarnatogvägen?M: -Ja,frågaintemig.-Ja,senfickviarbetagratisendagimånaden

också*solidaritethettedet.Samtidigtsommansågattdompriorit-erade(invandrare).DetärdärfördetärsåmycketfrämlingsfientlighetidagenslägeiöstraTyskland.Denärväldigthög.Jagtrorattdetberorpådetta.

Vad tanken bakom solidaritetstänkandet än var har det inte implemen-teratsiMarianne.Honberättari”vi”,”du”och”man”-formomDDR.Honanserattdeösttyskamyndigheternasagerandedåharresulteratidenfräm-lingsfientlighetsomfinnsideöstradelarnaavTysklandidag.Hontyckteatttillvaronvarganska”fruktansvärd”,omhonjämförmedSverige.

Härmåstemanintevaramedinågotpolitisktpartiförattfåtillgångtillenbrabostadellerbostadsbidrag.AllakvinnoriDDRskulleförvärvsarbeta.Attvarahemmafruvarjunågothemsktdåva.

DenpolitiskadiskursensinnehålliöstraTysklandskildesigmarkantfråndenivästraTysklandblandannatifrågaomhemmafruarnaochderasrollisamhälletsamttillgångochbristpådaghem,enligtMarianne.DaghemmeniDDRsköttesavstaten.Barnenuppfostradesenligtdenormersomdetpoli-tiskasystemetförespråkadedär.Föräldrarnaförloradedelviskontrollenöversinabarn.DärtillutgjordevetskapenattStasifannsenständighotbildenligtMarianne.StasisverksamhetbyggdepåettangiverisystemliknandeGesta-

260 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

pos,vilketjournalistenAnnaFunderskriveromibokenStasiland(2003).GestaposmaktiNazitysklandredogörMallmann&PaulföriartikelnOm-niscent,omnipotent,omnipresent?Gestapo,societyandresistance(1994). DetbehövdesintenågotsärskiltskäliDDRförattenpersonskulleangeenannan.Detkundevaraskvallersomlågtillgrundförangiverier,vilketärsvårtattskyddasigmot.

TimothyGartonAshtaruppsinaerfarenheteravattblibevakadavStasiibokenPersonakten(1993:19).Detfinnsenmappomhonomhosdenfornaösttyskasäkerhetstjänsten.NumeragårdetattfåredapåvilkapersonersomvarregistreradeiStasisarkivochvaddetståromdem.Handlingarnaskötsavdens.k.Gaukmyndigheten(GartonAsh,1998:22,24,Funder,2003:77).

JagfrågadeMarianneomhonharkontrolleratomdetfinnsnågontingomhenneochisåfallvad,mendethadehonintegjort.Honsadeatthontroddeatthonblevövervakad,ävennärhonflyttadetillSverige.

M:-Ochjagtrorattdetliggernågontingidetsomhansa.(HanidettafallärenlokalpartiledaresomhonblevinkalladtillefterdetattdeösttyskamyndigheternafåttklartförsigatthonhadeblivitbekantmedensvenskochatthonhadeförsyfteattlämnaDDR.PersonenifrågaförsöktetalahennetillrättaochnärdetintegicksåantyddehanattStasihadekontakteriSverige).

B: Mendetärsanslöst.M: -Nej,detärdetinte. *-Detsahanfaktiskttillmig.

Förmiglätdetsomenkonspirationsteori,menförhennevardetenreali-tet.AnnaFunderredogörförStasisverksamhetibokenStasiland.DengickutanförDDR:sgränser.Stasihadeenhemligavdelninginomutrikesspiona-getsomhetteHauptverwaltungAufklärung(HVA)(Funder2003:233).

NärMarianneskullelämnaDDRsadedenlokalepartiledarentillhenneatthonkundegåmedibroderpartietiSverige.DärmedmenadehanattdetfannsgodakontaktermellanDDRochSverigeochintebarapåpartinivå,enligtMarianne.Detärdockoklartvilketbroderpartihansyftadepå.

”Berättelsenärsåledesintebaraenneutralspråkligformsomkananvän-das för att representera verkliga händelser som utvecklingsprocesser utan

FRIHETENISVERIGE-DETSJÄLVBESTÄMMANDEJAGET261

innefattar också specifika ideologiska och även politiska implikationer”(White,1987).

”Såkanviförstådetintressesomsocialagruppermedmaktharattkon-trollera de dominerande myterna i ett samhälle” (White 1987, Johansson2005:63).

MarianneharvelatvisagenomsittberättandeattDDR-systemetvarför-tryckandeförfolketsomlevdeidet.Trotsatthonsjälvgickmedipartietavpragmatiska skäl. Ihennes tankaromdetgoda livetharhongjortbe-dömningenattdetvarbättreförhenneattlevahäränattåtervändatilldetförenadeTyskland.SonensomföddesiDDRharocksåuttryckttacksamhetiefterhandatthontogstegetochlämnadelandettrotsatthonibörjanintelängrekundeträffasinnärmastefamiljlikaoftasomhonhadegjortinnan.NärhonkomtillSverigegickhonpåsvenskundervisningochlärdesigsprå-ket.HonfickblandannatarbetesomkranskötarepåettföretagiNorrkö-pingstrakteninnanhonträffadeennymansomhongiftesigmed.DärefterharhenneslivblivitungefärsomFrithjofbeskrevdet,bättreochbättre.

JAGHARDETSÅBRAHÄR-DENÖJDAJAGEN

Informanternasomkomhitpå1980-och90-taletförmedlarheltandraupp-levelseravSverige,svenskarnaoch livethäränvaddeäldrehargjort.Deyngresägersiginteharåkatutförnågontyskfientlighet.Iställethardeiregelenbartpositivaerfarenheteribyteavland.MagdalenaochSylviauppskattarattdeharkunnatskaffabarnsamtidigtsomdeharfortsattmedsinayrkes-mässigakarriärer.ITysklandärdetfortfarandevanligt,enligtinformanter-na,attkvinnorna,oavsettomdeärhögutbildadeellerinte,blirhemmafruar.Skulledeviljaåtervändatillarbetslivet,närdegiftersigochfårbarnsenareilivetbetraktasderaskunskapersomföråldrade.

MAGDALENAgjordesomFrithjofochMariannenärhonkomhit:hongickinförattlärasigdetsvenskaspråket.Honvarmålmedvetenochköptetidningarochböckerochlästesåmyckethonkundeföratthonskulletill-ägnasigsvenskansnabbt.Honladetyskanåtsidan,ochidagtalarhon,somhonsjälvsäger”småländsk-svenskamedtyskbrytning”.Medtidenfickhon

262 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

barn och då började hon fundera över tyska sånger och texter. Hon villeförmedladettyskaspråketochdesederochbruksomhonengånghadelärtsigtillsindotter.Honsägeratthonalltidhartalattyskameddotternsedandenna föddes, men denna talar inte tyska med henne. Dottern kan kom-municerapåtyskamedsinamorföräldrarnärdehälsarpåochdetuppleverMagdalenasompositivt.Underintervjunsgångblevhonreflexivochbör-jadefunderaöveranledningarnatillatthonslognedsinabopålarhär.

Detärkonstigtalltså.Jagskullejualdrig,omnågonhadesagttillmigattjagskulleboiettfrämmandeland,hatrottdet,förjagtycktejuattjagvarheltobe-gåvadpåspråk.Jagtycktejuattjaghadesvårtattläramigiskolan,mensenlästejagsvenskapåkvällstidochvihadekulihop.Vidrackteochvipratadeomalltmöjligtochdåvardetingaproblemegentligen.Dåvardetmycketroligareattlärasigochsomsagtjagharingenspråkbegåvning,trorjag.

Isittberättandeuttryckerhonenexternvärdering,detär”konstigt”,omsittegetbeslutattlämnaTysklandochbosättasigiettannatland.Orsakenvaratthonifrågasattesinförmågaattlärasigfrämmandespråk.Hontyckteinteatthonvar/ärduktigpådet.Honfunderaröverominlärningavspråkkanhaattgöramedvilkenformavpedagogiksomanvändsunderinlärningsti-densamttrivselfaktornsbetydelseförresultatet.HonutgårfrånhurdetvarnärhonlästespråkiskolaniTyskland.Skolundervisningenvar”auktoritär”.Henneslärareiexempelvislatinvarsträngochansåginteattelevernavartillräckligtduktiga,därförfickdeintedetbetygdeisjälvaverkethaderättattfå.DärmedsågörMagdalenajämförelsermellanundervisningsmetodernaochbedömningenavkunskapiTysklandochSverige.Detställshårdarekravpå eleverna och studenterna där än här och enligt Magdalena är det intesäkertattresultatetblirbättrefördet.Dethandlarävenomenannanmän-niskosynochomdisciplinochrespekt.

Ihennesdrömom”detgodalivet”såanserhonatthennesdotterhardetbättre idensvenskaskolanänvadhonsjälvhade identyska.Magdalenaberättadeatthonibörjanavsinvistelse iSverigetroddeatthonvaruniksomtyskahäriKalmartraktenvilketutlösteettgapskratthosossbåda.Honinsågsnabbtattsåintevarfallet.DetfinnsmängdermedtyskariSverige,

JAGHARDETSÅBRAHÄR-DENÖJDAJAGEN263

inteminstiKalmarlän.Dessutomhardetfunnitstyskarihennesmanssläkttidigare.HontyckerattskillnadenpåtyskariSverigeochandrainvandrar-grupperärattdeintesökersigtillvarandra.Jagberättadeförhenneattdetfinnsensvensk-tysk förening iKalmar,mendensadehonsig intekännatill.Mångatyskarharkommitochkommersomensaminvandrareochinteigrupp,ävenomdetharfunnitsarbetskraftsinvandring,därsvenskaföretagharrekryteratfolkpåplatsiTysklandockså,särskiltislutetav1940-taletochunder1950-talet.

UndersittyrkesverksammalivsomläkaresägerSYLVIAatthoninteharråkatut förnågra tillmälenellerblivitdiskriminerad föratthonär tyska.Honbörjarsittberättandemedattreflekteraöveryrkesrollensomunderlä-kareiTyskland.

Dåskullejuenunderläkarenästanintekommaikontaktmedenöverläkare.Chefenärjualdrigdär.–Ja,manpratarvälinteriktigtmedhonom.Detärjudetklassiskaochdetleverjukvar.Manharjurespektfördensomkanmerochlyssnarochvilllärasigavdom,men(härär)domjuintedäruppenågonstanssommanintenår.Utanmanbrukarjupratameddomsomvanligamänniskorochdomrespekterarjuenockså.

HonanseratthierarkininomläkarkåreniSverigeinteärlikauttaladsomiTyskland,ävenomdenfinns.ÖverläkarnaiTysklandär”däruppenågon-stans som man inte når”. Här pratar de med underläkarna som ”vanligamänniskorochdomrespekterar juenockså”. Sylviahar inte råkatut förnågramisshälligheter ikontakternamedpatienternapågrundavatthoninteharsvenskasommodersmål.

Ochdåtänkerjagpåmigsomutlänninghär.Attallasägeratt:-Duärinteutlänninghär,mendetärjagändå.Fördetfinnsjumångagamlapatientertex,domsägerattdomintevill träffanågonutländsk läkare,mendomvill träffamig,ochsåsägerjag:-Menursäkta,jagärockså(utländska),mendomkanintepratameddom(andrautländskadoktorerna).Detärväldigtknepigtdetdär.

Ävenomomgivningeninteuppleverhennesomutlänningsägerhon”mendetärjagändå”.Detkantolkaspåolikasätt.Delspåatthennesfaktiskaupp-levelseavtillvaronintestämmermedomgivningens,ellerattomgivningenvillvisasinvälviljamothenne,eftersomdeaccepterarhennesomhonär

264 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

oavsett var hon kommer ifrån. Genom livet i Sverige har hon maximerattillvaron.HonharkunnatbehållasittyrkesarbeteochkombineratdetmedbarnochfamiljochintebehövtväljaantingendetenaellerdetandrasomhonkanskehadebehövtiTyskland.IsindrömomdetgodalivetserhonfördelarnamedattarbetaochboiSverige.

SAMMANFATTNING

InformanternaharberättatomsinaupplevelseravSverigeochsvenskarnautifrånvarierandeinsidesperspektivsombaserarsigpåjämförelsersomdehargjortmellanlivetiTysklandochSverige.Vi”konstruerarochkommu-nicerarvåruppfattningomvärlden,osssjälvaochandra.Vigörmoraliskavärderingar,formuleraromdömenochetiskaregler’genomattberätta’”(Jo-hansson2005:16).Dåinformanternaharjämförthurvissaföreteelservar/äriTysklandochhurdetuppfattarattdetär/harvaritiSverige,hardeträffatpå”konstigheter”.Deharställtsigundrande,dådeharredogjortförhurdeharerfaritsvenskarsattityder,normerochvärderingarirelationtilldemochderastyskabakgrundsomenligtmintolkningbaserarsigpåstereotyper.

”ÄvenförekrigsutbrottetkundetyskainvandrareiSverigestarktupplevamentalamurarochovänlighetbakomdenmjukaytan.Etttypexempelfrån1930-taletbehandlasavHaraldRunblom.DetgällerdentyskesociologenFritzCroner,somflydde1934undanGestapo: ’Mankändesigheltenkeltinte välkommen’ skriver Croner, som fortsätter. Även när jag redan varsvenskmedborgare,detvillsäga,efterandravärldskrigetsslut,kundejagib-landfåkänningavdennaheltirrationellaavoghetmotfrämlingar,mannensomkommitutifrån”(Runblom1995:99,Genrup1997:47-48).

BeatrizLindqvist(1991)skrivermedhänvisningtillRitaTornborg(1984)attvaraflyktingiettlandinnebäratttvingasiniennyartificiellbarndom.Dennabarndomsperiodråkarallautförsombyterland,språkellerklass.Defårbörjaompånyttmedlivetiställetförattfortsättadärdelämnadedetgamlabakomsig.Deskallförsökatillägnasigdenormer,värderingarochattitydersomfinnsidetnyalandet,samtidigtsomdebärmedsigdehabitussom omsorgspersonerna har vidarebefordrat till dem under barndomen i

SAMMANFATTNING 265

Heimat,enligtBourdieusteorier(1992).Iblandharnormernastämtöverensmedvarandra,meniblandhardebefunnitsigpåkollisionskurs,ochinfor-manternaharmåstbestämmasigför,och/ellerlärasighurdeskallförhållasigtilldembådaochvadsomansesviktigtfördemsamtvilkastrategierdeskall tillämpa.Dessasituationerharunderstundombidragit tillenkluvenhållningochidentitet.

Dessa saker har informanterna haft gemensamt med andra invandrar-gruppersomharkommittillSverige.Detsomharskiltdemåtärvilketlanddekommerifrån,vilkahabitusochkapitaldeharmedsigochhurmedlem-maravmajoritetsbefolkningenbetraktardemochvärderarderaskapital.AttkommasomflyktingellerinvandrarefrånTysklandtillKalmartraktenfrånslutetav1940-taletframtillbörjanav1960-taletvarambivalentberoendepåhurinformanternavarsompersoner,vilkaminnenochupplevelserdeharhaftmedsighemifrånochvilkamänniskorsomdeharmötthär.PersonernasomdekomikontaktmediSverigeharintefrågatisärskiltstorutsträck-ning efter informanternas upplevelser i Tyskland. Flera av informanternaharblivitbehandladesom”invisibleinkpersons”(Stern2001:6,8).

DetSverigesomdeäldreinformanternakomikontaktmedvarmeret-niskthomogentänvaddetharvaritfrån1970-taletochframåt.Dentydli-gastegränsmarkörensomsvenskarnaupprättadeidikotomiseringengente-motinformanternavardetsvenskaspråket,därföransåginformanternadetsomviktigtatttillskansasigdetfortastmöjligt.

Birgittaharberättatattdetändåintevartillräckligt.Hurduktighonänvar/ärpåatttalaochskrivasvenskasattesdetuppengränsochiomgivningensögonförblevhon”tyska”.Detdröjdelängeinnanhonkändesigaccepterad.KurtGenrupmenarattdetyskarsomkompå1950-taletharhaftdetsvårareändesomkomsenare.Tillochmedentyskbrytningkundeledatillstressochidentitetskrisochbidratillkulturchockochtomhet(Genrup1997:107).Avdeäldreinformanternasberättandeattdömablevfleraavdembetrak-tadeavomgivningensomomdeskullehavaritnazister.Deblevbemöttamednegativakonnotationerochordsom”nazisvin”,”tyskjävel”,”Hitlerhora”etc.bådeavbarnochvuxnafrånmajoritetsbefolkningen.Detillhörde,somBirgittasa,”världensdåmesthatadefolk”.DennastereotypabetraktelseavdemhängersammanmedvetskapenomvadsomhäntiNazitysklandsamt

266 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

medattidenallieradekollektivberättelsenhartyskarnasberättelserbetrak-tatssom”enoppositionelllinje”iförhållandetilldendominerande(seEr-iksen1995:15).Densenarelinjenharintesläpptsfram,eftersomdetvardeallieradesomvannkrigetochinteNazityskland.Dendominerandekollek-tivberättelsenharsedankrigetsslutspriditsgenomböcker,TV-serier,filmermedmera.Denbildsommålasuppavdettyskafolketipopuläramedierharblivitförhärskande.Enannanfaktorsompåverkarintegrationeniettlandärtillgångenpåarbete.Detvariregelintesvårtfördeinformantersomkomstraxefterkrigetochenbitinpå1960-taletatttasiginpåarbetsmarknaden,eftersomdetfannsrikligtmedarbetenatttillgå.NågraavdemrekryteradesredaniTyskland.

Frithjofhadeenyrkesutbildningmedsighemifrån,denvärderadeshögtochhanfickarbetetämligenomgåendenärhankomtillSverige,däremotfickhanväntapåarbets-ochuppehållstillståndet.Dettogsjuårinnanhanficksittsvenskamedborgarskap.Medanhanväntadelärdehansigsvenska.Iarbetslivetfickhantillenbörjantaemotverbalapåhoppfrånsvenskarnassida.TrotsdettycktehanattSverigevarettframtidsland.”Detgodalivet”härgickinteatt jämföramedvadhanhadeupplevtiTyskland. Hanvillelämnadetsomhanhadevaritmedombakomsigochbörjaennytillvaro.Tysklandinnebar”dengamlaonda”tidenförhonom.Detärenmetaforsomkankopplassammanmedkrigsårensomen”exceptionelltid”ihanslivochsom kan jämföras med det som Eriksen tar upp rörande förhållandena iNorgeunderdennazityskaockupationen(1995:19,24).

HelgaochdelvisDietersägersighaandraupplevelseravsinamötenmedsvenskar.Jumeravlägsetandravärldskrigetharlegatitidennärinforman-ternaanländetillSverigedestobättrebemötandehardefått.Detharocksåvaritlättarefördemattrealiseradrömmenomdetgodalivetomdeharblivitbrabemötta.

Katrin tillhörde dem som kom tidigast men hon anser inte att hon harblivitillabemöttpågrundavatthonärtyska.HonrekryteradesiTyskland.HonkomtillSverigesomarbetskraftsinvandrareochträffadeensvenskmansomhongiftesigmed.Honbarettsvensktefternamn.Närmannenavledblevhonensamförsörjare.Hongifteinteomsig.Ihennesdrömomdetgodalivetingickdetattarbeta,tahandomsonenochfördelasinfritidmellangö-

SAMMANFATTNING267

romålikyrkanochträdgårdsskötsel,pådetsättsomhennesfarmorengånghadetraderattillhenne.

Erikdrogsigtillminnesattdetfannsenperson,närhankomtillKalmarsomundvekhonomnärdeträffadesgenomattgåöverpåandrasidangatanförattErikvartysk.Pådethelatagetharhanstankaromvaddetgodalivetskallinnehållauppnåttshär.Hanharblivitbemöttmed”respekt”.

MariannesomväxteuppiDDRtyckerattlivetiSverigeharvaritpositivtdåhonretrospektivtsertillbakapåhurhonhadedetiDDR.Detvarenstoromställningochbrytpunktförbådehenneochsonenattbytalandochlevaienannanpolitiskdiskurs.EnligtMariannefinnsenindividuellfrihetiSve-rigesomsaknadesiDDR.Sverigeärframtidslandet-ävenomhonärkritisktillendelföreteelserhärockså.

DeyngstainformanternaMagdalenaochSylviaharendastpositivaerfa-renheteravSverige.DeärverksammainomyrkensomdeutbildadesigtilliTyskland.Magdalenaharhaftsvårtattfåarbetesomcivilingenjör,menhonbedömerattdetskullehavaritännusvårareiTyskland.Därförstartadehonenegenfirma.Fördessabådakvinnorhardetsvenskasocialförsäkringssys-temetharhaftvissbetydelseförattdrömmenomdetgodalivetskullekunnarealiseras.Deärbådahögutbildadeochharhaftmöjlighetattkombineraenyrkeskarriärmedhemochfamilj,vilketdeanserskullehavaritsvårtomdehadebottkvariTyskland.

EnligtinformanternahardenkvinnligafrigörelsenkommitlängreiSve-rigeochden svenska statenhararbetataktivt förattkvinnor skallkunnakombinerafamilje-ocharbetsliv.ITysklandförväntaskvinnorna,omdeärgifta,enligtinformanterna,ihögreutsträckningvarahemmafruar,oavsettsamhällsklass,ävenomdeärhögutbildade.Informanternaharnågrafakto-rergemensamtoavsettnärdekomochvilkadeärsompersoner.DeärföddaiområdensomengånghartillhörtellertillhörnationalstatenTyskland,dehartyskasommodersmålochdetillhördenevangeliskalutherskakonfes-sionen.

268 MÖTENMEDSVERIGEOCHSVENSKARNA

7.Ingahoppandegrodor–upplevdaolikheterihabitus

VilkaupplevelserinformanternaharhaftsedandekomtillSverigehängerbl.a.sammanmedtiden,detvillsäganärdekomhitochhurpassgamladevardå.Majoritetenavdemvarvuxnavidankomsten,utomBirgittasomvarbarn.(Honärdensomharbetonatbetydelsenavsökandetefterenidentitetsomnågothonharägnatmyckettidåtisittlivhär.)

InformanternahademedsigettstortantalminnenochupplevelserfrånTysklandsompåolikasättharpåverkatderasliviSverige.Därtillkommeretnisktillhörighetochdenormer,värderingarochattitydersamtolikaka-pitalsomingickidenhabitus(seBourdieu1992ochBroady1991somdeharfåtttraderadetillsigblandannatfrånomsorgspersonernaochviaskolanunderbarndomen.Bourdieukonstaterarattsamhälletbeståravs.k.socialasammanhang(fält).Deärbefolkadeavmänniskorsomintarellerblirtillde-ladeolikapositionervilkadefinierasiförhållandetillandrapositioner.NärinformanternakomtillSverigehardemöttpersonerihemmet,påarbets-platserochisamhälletsomdeharstått/ståriolikaformeravrelationertill.

Aktörernapåfältetförhållersigtilldespelregler,värderingarochmakt-strukturersomärspecifikaförfältet,därolikakrafterverkarmotvarandra,exempelvisirelationenmellandemsomstyr(dominerar)ochdemsomblirstyrda(dominerade)ochvemsomharrätttilltolkningsföreträde.Deäldreinformanternaharberättatommänniskorsomharreageratpåblandannatderastyskabakgrund,snarareänhurinformanternaharvaritsomindivi-deriarbetslivet,ikontaktenmedmyndigheterochprivatpersoner,medandeyngre informanternatyckersighablivitbrabemöttaochbehandladeiSverige.

Depositionersomvarochenharifältenberorpåtillgångenpåolikaka-pital.Grupperisamhälletstrideromvärdethosettvisstkapitaliförhållandetillnågotannat.Inomettsocialtrumpågårenkampompositioner,stilarochsmaker.Ettkapitalfårettvärdeefterhurdetvärderasavandra(seBro-ady1991).Frithjofharberättatatthansarbetsgivareharvärderatexempelvishansutbildningochyrkesskicklighet,medankollegornaharhaftsynpunkter

INGAHOPPANDEGRODOR-OLIKHETERIHABITUS269

påatthankommerfrånTyskland.Detkanskapaförvirringochbidratillattenpersonanvänderolikastrategierföratthanteratillvaron,vilkaskiljersigåtfrånsituationtillsituation.

InformanternaharburitpåendrömomettgottlivförsigsjälvaochsinafamiljeriSverige.DemötenmedSverigeochsvenskarnasominformanter-nahar/harhaftföranleder/harföranlettolikareaktionerfrånderassidaochtvärtom,beroendepåvaddeharvaritmedomtidigareochvilkasituationerdeställs/harställtsinförhär.

Horsdalanserattdetfinnsentendenshosmänniskorattgörajämförelsermellanåtskildahändelserochepisodersomdeharupplevtförattbliklokarepålivet.Viförsökerattläraaverfarenheter,bådevåraegnaochandras(ibid1999:19)eftersomdetfinnsettbehovattskapasammanhangitillvaron.Deämnensomdiskuterasnedanärenblandningavinformanternasberättandeochsvarpåfrågorsomjagharställttilldem.Anledningentillminafrågorärattjagharfåttenvissförförståelseunderårensloppgenomminafranskakontakterhurnågonkanreagerapåsvenskasederochbruksominteärvanviddem.

DärtillharinformanternanoteratskillnadermellanvissaföreteelseridetsvenskasamhälletiförhållandetillhurdetvariTyskland,närdelevdedär.Deanserattdessa företeelserärmöjligaattdefinieraochgåratt jämföra.Dettakanledatillsituationerdåinformanternaharpositioneratsigantingengenomattöverkommunicerasintillhörighetellerunderkommuniceraden.Iblandplacerardesigmellansvenskaochtyskavanorsommediatorer.Detsomföljerkanuppfattassomenmärkligbildav informanternaochderasupplevda”tyskhet”,meninformanternaärvaresigdetenaellerdetandra,härellerdärutanbådeochsom”resenärer”mellanolikatillhörigheter.

Detgårinteattredogöraföralltsomvihartalatom,eftersomsamtalenharpågåttundersålångtidochberörtmångaolikaämnen.Därförharjaggjortetturvalavdekonversationersomröruppfostran,matvanor,alkoholkon-sumtionsamtfirandetavhögtiderochfestsederförattbelysanågraföreteel-sersomurinformanternassynvinkelharupplevtssomolikheterochibland”konstigheter”somdeharreageratpåiSverige.IdrömmenomdetgodalivethardevelatkombineradetbästafrånTysklandmeddetbästafrånSverige.Dekommerattberättahurdeharburitsigåtförattuppnådettaochvarför

270 INGAHOPPANDEGRODOR-OLIKHETERIHABITUS

deharvaltbortvissaföreteelser.FråganomtyskaturisteriKalmartraktenkomsigavderesultatsompresenterasiKurtGenrupsbokGermania och Moder Svea (1997)därhanharintervjuatettstortantalsvenskaromderassynpåtyskaturister.Syftetmeddennafrågavarattgeinformanternamöj-lighetattlämnasinasynpunktersomskullekundefungerasomenmotbildtilldeninformationsomGenruppresenterar.

Detsombehandlasärflerasättattskapadistinktionerochgränsermellandettyskaochsvenska.Människorhar,enligtHyllandEriksen,entendensattklassificeraandralängsenaxelfrånidentitettillolikhet(dengrundläggan-devi/demmekanismen)menävenienlighetmeddenupplevdagradenavolikhet(ibid1993:87).Mycketidetsvenskasamhällethardockförändratsfrånslutetav1940-talettillidag,menjagkommerattanalyserainnehålletiinformanternasbefästandeavkategoriersom”dettyska”och”detsvenska”Jagkommerattanvändabegreppsomtillhörighetoch/ellernationalitet,dåinformanternabetraktarsigsomdetenaellerandraellerbåde/och,liksommetaforen”resenärer”.

DEDISCIPLINERADEJAGEN

Deäldreinformanternaföddamellan1920-taletoch1940-talethartidigareberättatomdenbetydelsesomdepreussiskadygdernaharhaftpådenfost-randefickiTyskland.Ävendeyngreinformanternaföddafrån1950-taletochframåtharbetonatviktenavtillägnandetavdygden”disciplin”närdevarbarnidentyskaskolan.EfteratthablivituppfostradpåettvisstsättiTysklandnoteradeERIK,närhankomtillSverigeibörjanav1970-talet,attdetintegicktillpåriktigtsammasätthär.Hanansågattdevuxnasattitydertillbarnvar”annorlunda”.Jagbadhonomförklaravadhanmenademedattdet.

E: -Ja,detvarenotroligtstorskillnadmedrelationeninomfamiljen.B: -Jaha,påvadsättdå?E: Mellanbarnenochföräldrarna.Mellanbarnenochdevuxna. Barnenharjuhaftmycketmer,domharrespekteratspåettheltannat

sättäniTysklandsompersoner,människor.

DEDISCIPLINERADEJAGEN271

ITysklandärdomjubarnlänge.Manpratarheltenkeltintemedvar-andrainomfamiljen.ITysklandharmanalltsåhållitväldigtmycketförsigsjälvsombarn,sommanintehartalatmedsinaföräldrarom.

B: Tyckerduattdetärsåfortfarandeomduserdinasyskonattdomuppfostrarsinabarnlikadantsomniharblivituppfostrade?

E: -Ja,detärdet.Detäralltsådisciplinfrågorkringmatbordetellervadsomhelst.

B: Hurreagerardunärdukommerditochserdethärläggerdudigellertigerduochliksomtänkerdomfårfixadethärsjälvajagskallinte/

E: -Nej,viläggerossi.Ochundrarvaddomhållerpåmed. Mananpassarsigjuinomfamiljernaocksåsåmankanintehellersäga

attdomärtraditionellalängreberoendepåattviärfrånSverige.B: Niharpåverkatdom?E: -Ja,viharpåverkatdom.-Javisst.-Jo.

DenavErikupplevdaskillnadenbeståriattbarneniSverige”respekteras”påettannatsätt.Ordetrespekteraharenmängdsynonymer.Detolkningarsom jaggörav innebördenhärutgörs avdenenabetydelsen somhar ettpositivt innehåll:högakta,hysaaktning för,uppskatta,värdera, lyssna till,sättahögt,tahänsyntill,hedra,vörda,ära,skattahögt,haförsynför,fästaavseendevid,visapietetinför(Strömberg2000).

ITysklandsägerErikattbarnenärbarnlänge.Jagtolkardetsomatthanmenar den andra betydelsen av respektera. Den som står för att foga sigefter,efterkomma,åtlydam.m.(seStrömberg2000).Föräldrarnaochbar-nenkommunicerarmermedvarandrahär.Sedansägerhan:”ITysklandharmanalltsåhållitväldigtmycketförsigsjälvsombarn,sommanintehartalatmedsinaföräldrarom.”

Det”man”somhantarupp,handlaromhonomsomperson.Detvarenkommentarsomjagintereflekteradeövernärvitaladesvid.Jaguppmärk-sammadedenförstnärjaggickigenomintervjuerna.Jagtogkontaktmedhonomförattbehonomförtydligavadhanåsyftade.

För att klargöra vad jag menade, måste man ta hänsyn till vår generationstidsepokiTysklandochSverige.Alltså50-och60-taletirespektiveländer.SombarniTysklandpådentidenlevdemanisinegenvärld.Tillföräldrarnasademan,vaddomvillehöraochupptogintederastidmedattprataomtillexempel

272INGAHOPPANDEGRODOR-OLIKHETERIHABITUS

bekymmerochproblem.Detvarocksåytterstviktigthurmanuppfördesiguteibyn.Specielltomfamiljenvarkändsomimittfall(pappanägdeettträdgårds-mästeri).

Sedanflyttademanintehemifrån,förränmaniprinciphadegiftsig.Detvarintehellernödvändigtattflyttaföratthittajobb,skolaellerannanutbildning.Tysklandärmycketdecentraliserat.FinnsingenhuvudstadsomallamåsteflyttatillsomhärvadgällerStockholm.Meddagenstyskaungdomarärskillnadenmindre,meniprincipfunkaralltinglikadant.Tyskafamiljerstyrsavpatriarker.Kvinnorärfortfarandehemmafruarnärdomfårbarn,såförmodligenhängeralltingihopmeddetta.Alltsåetthierarkiskttänkande,pappa,mamma,barn.

FörErikhandladeuppfostraniTysklandunder1950och1960-talenom”disciplin”.Barnen skulle lära sig att ”lyda”devuxna.De fick lära sigvadgränsernagårförvadettbarnfickgöraochintegöra.Disciplineringenärenförberedelseförvuxenlivet.Denbörjadetidigtihemmenexempelvisvidmatbordet.FrågoromdisciplinbetraktasfortfarandesträngareiTysklandenligtErikäniSverige.SomfleraavinformanternaberättadeomtidigareharmångaavisynnerhetdeäldreinformanternafåttenauktoritärfostraniTysklandbådehemmaochiskolan.NärErikvarbarnvillehaninteupptaföräldrarnas tid med att prata om de problem som han upplevde att hanhade.Dearbetadehårtmedhandelsträdgården,eftersomdevarprivatafö-retagare,ochhanvilleintestöradem.

Hanbetonarocksåverkanavdensocialakontrollenibyn.Detvar”ytterstviktigthurmanuppfördesiguteibyn”specielltnärföräldrarnavar”kända”.Bådedisciplinenochkravenpåattuppföra sig somhankändeärdygdersomingår idekapitalsomharvidarebefordrats frånengenerationtillenannan.EnligtBourdieuskulledeintehagjortdetomdeintehadevaritef-tersträvansvärda(Broady1991,Bourdieu1992).FrågoromdiscipliniTysk-landkanhänförastilldentidigarediskussionensomförtskringtraderingenav de preussiska dygderna, från kejsaren och kyrkan, nedåt i den socialahierarkin. EftersomErikregelbundetbesökersinHeimatochträffarsinaföräldrarochsyskonharhanhaftmöjlighetattsehurhanssyskonbarnharfostrats.Hanhargjortjämförelsermellandenfostranhanfickochdensomhanssyskonbarnharfåttochserlikheter.Dettaharhansedanställtmotde

DEDISCIPLINERADEJAGEN 273

fostransmetodersomhanochhansfruhartillämpatpåsinabarnochfunnitskillnader.Erikharfåttenblandningavauktoritativochauktoritärfostran.Medenvissöverviktåtdetauktoritärahållet(seMaccoby&Martin1983iMöller2007:27)isynnerhetnärhangickiskolan.Hanochhansfruhardäremotfostratsinabarnenligtdenauktoritativametoden.ErikförklararbarnensställningiTysklandmedattdettyskasamhälletärpatriarkaliskttillsinutformning.

Detråderenvissbestämdrangordningienfamilj.”Förstkommerpappa,sedanmammaochsistbarnen.Dethängerihopmedhelakönsrolltänkan-det”.EnligtErikärdetmannensombestämmerifamiljen,medankvinnanförsökerpositionerasigiförhållandetillmannen.Barnenisinturförsökerplacerasiggentemotbådaföräldrarnaochhamnaroftaiunderläge.DettaärintelikauttalatiSverige,enligtErik,dådetfrånpolitikerhållharunderlät-tatsförkvinnorattkunnakombinerafamilje-ocharbetslivhär.

ErikbekräftardensynpåtyskarsomKurtGenrupskriveromiGermania och Moder Svea(1997)ochStark,(1994)attmannenärnorm(iTyskland).Kvinnors yrkesverksamhet i Västtyskland har varit låg jämfört med den idef.d.kommunistländernaochSverigeoavsettsocialtillhörighet.ISverigeförvärvsarbetade1988kvinnormedenbartgrundskoleutbildningimyckethögutsträckning(81,9%)medansiffranförVästtysklandvarbetydligtlägre(27,2)%(Genrup1997:21).

DET”SUPERTYSKA”JAGET

Attmannenansesvaranormiettsamhälletyderpåattdetärpatriarkaliskttillsinuppbyggnad.Synenpåkönsroller,somErikredanharberört,ärenavdeupplevdaskillnadersomfleraavinformanternaharbelystisittberät-tande.ITysklandärdet/harvaritvanligareattkvinnornaärhemmafruar(seCraig1984,Genrup1997ochBoa&Palfreyman2000mfl.)

NärFRITHJOFkomtillSverigehadehanmedsig”envissmentalföre-ställning”avhurrelationernamellanmakarnaienfamiljskullevaramedutgångspunktfrånegnaupplevelseriTyskland.Hanberättadeatthanträf-fadeenungsvenskkvinnasomhangiftesigmediSverige1960.

274 INGAHOPPANDEGRODOR-OLIKHETERIHABITUS

Förmigvardetfortfarande,närjaggiftemigförstagången,klartattminfruskulleståbakomspisenochfödabarn.(...)ochnärjagkominihenneslivvardetsjälvklartattviskullegiftaoss.Honvarminförstakvinna.Detärsjälvklartattviskullegiftaossochfåbarnochalltdetdär.Förmigvardetsjälvklartatthonskulleståbakomspisen,ochjagskulleintehjälpatill,utanjagstodvidbåt-byggerietochtjänadepengarochvarmedimusteriethosminsvåger,ochjaghjälptetillattbyggauppdetta.Mendetvarsjälvklartatthonskullestådär.

HananvänderexaktsammaformuleringsomGertatthansfru”skulleståbakomspisenochfödabarn”.Hansägerupprepar”självklart”fyragånger.Förhonominnebar”detgivnakönsrollsmönstret”atthansmorhadevarithem-mafrumedanfadernförvärvsarbetade.Fadernvarföretagare.Ihansvärldvardetennormattmannenvarfamiljensöverhuvud.Hanvarvanhemifrånviddetauktoritära,patriarkaliskaförhållandetmellanmakariettäktenskapsamtmellanföräldrarochbarn.Dennormenhadetraderatstillhonomviauppfostran.Hanhadegjortdentillsinochdetvar”självklart”förhonomatttillämpadeniSverige.Detfannsingetalternativihanstankevärld.

Detvarvälingenting,dufårvälskötaomdetta.Jagjobbarju.Jaghadejudendärsupertyskainställningentilllivetochjagtrorinteattjagbegrepdettariktigtatthaettegetliv.Jagtrornogattjagvar,inteförtryckare,menjagfattadenogintedetta.

Hanfören inredialogmedsigsjälvnärhantänkertillbakapåhurhanresonerade.Ihansögonvardet”välingenting”attskötaetthem.Dethadejuhansmorgjort,alltsåskullehansfrugöralikadant.Sedanintarhanenre-flexivhållningigenochgörenexternvärderingsomförekommerimännis-korsberättande,enligtAnnaJohanssonteorier(2005:191).Hanärreflexivochkallarsinaattityderdåför”densupertyskainställningen”.Jagtolkardetsomattdetärenhierarkisk,patriarkaliskinställningsomhanhänvisartill.Hanförväntadesigatthansfruskulleaccepteradeåsiktersomhanhyste,mendetgjordehoninte.

Men sen kom ju den där revolutionen (-68). För hon ville bli självständigmedbarnochalltdettaochjagförstodinteattbarnenkundevarasåjobbiga.

DET”SUPERTYSKA”JAGET275

FrithjofochnågravännertillhonomplaneradeattemigreratillPortugal.Deskulleköpaengård,vilketvarförhållandevisbilligtdå,mensåinträffadeenförändringidenportugisiskapolitikensomFrithjofhänvisartillgenomattanvändabegreppetrevolution.Detblevmaktbyteochutlänningarfickintelängreskaffagårdar.FrithjofshustruvillestannaiSverigemedbarnenochdetblevintenågonemigration.DärutöverbörjadehustrunprotesteramothemmafrurollenochFrithjofvissteintehurhanskullehanteradet.Helasituationenvarovanochenanomaliförhonom.

F: Barnochfostranvarväldenförstachocken. Detvardomårensombarnenskullebestämma. Hursjuttonskulledombestämma? OchdetgickjumigemotsåiniNorden. Detvarendagliganledningtillirritation,tillstrider. Jagkundeintesedettaattettbarnintebliruppfostratpårättsätt såsomjagvillhadet.Lärasiganständighet,attsittaochätaordentligt. Mantarintemjölkochsenlåterhälftenvarakvar. Manäteruppsinmatpåtallriken.Manrespekterarsinaföräldrar. Mansägerintenågottillsinaföräldrarsomär(ohörbart)B: Fickduanledningsentyckerduattändralitepådensynen ellertyckerdufortfarandeattduhaderättfrånbörjan?F: Jaghadevälrättiattbarnenskulleuppfostratsbättre.Dettrorjagväl

fortfarande,menintepåmittsättutanpåettgemensamtsätt. Vikundehatagitendelfrånmig,ochendelavhenne, menattlåtabarnenspringavindförvåg.

Hustrunskravpåjämlikhethotadehans”jag”-bildochdenmanligahege-monisområddeiFrithjofsvärld.Hanochhansfruhadeskildaåsikteromhurbarnskulleuppfostras.”Detvardomårensombarnskullebestämma.DetgickemotmigsåiniNorden”,saFrithjof.Hantyckteatt”vissanormerochregler”skullegällaihanshem.Hannämnernågradygdersomhanfickmedsighemifrånsomhanvilleatthansbarnskulletaefter.

Hankundeinteförståatthansfruochbarninteresoneradesomhan.En-ligtFrithjofvarden tyskabarnuppfostran i allmänhetmerauktoritäroch

276 INGAHOPPANDEGRODOR

inriktadpådisciplinänvaddenvariSverige(ienlighetmedMaccobyochMartins modell 1983, redovisad i Möller 2007:27). När det gällde matenmindeshanhurdetvariTysklandmotslutetavkriget,dådetvarbristpå-föda.Hanansågattdetvarviktigtatttavarapådetsomfannsochintekastanågotionödan.

Eisemann&Richterskriverattsocialstyrelsenspedagogiskaprogramförfritidshemmensverksamhetpåpekaratt”barnenskallfåstödiderasfrigö-relsefråndetnäraberoendetavvuxna”(ibid1993:40).

Frithjoftyckteattbarnskulleuppfostraspå”rättsätt”,detvillsägaienlig-hetmeddenauktoritäramodellenochdedygder,normerochreglersomvarde”rätta”förFrithjof,vilketleddetillkonflikter.Dessaolikasynsättgickinteihop.

Närjagiefterhandlästevadjagkommenteradeserjaghurjagförsöktejaggåinochmildradenauktoritärasynenpåbarnuppfostransomjagupplevdeatthanhadegenomattfrågaomhanintefickanledningattändrapåden.Hanvidhöllattbarnenskulleha”uppfostratsbättre”,meninteenligthanspremisser,utanefterhansochhustrunsgemensammavärderingar.

Närhansertillbakaanserhanatthanvarförstriktisinsynpåmans-ochpapparollentidigareilivet.Hanharändratuppfattningmedtiden,mendåvardetförsent.JaginstämmermedHorsdalnärhonskriver:

”Berättarnas insikt iellerupplevelseravvaddehar lärtsig i livetsskolauppenbarasretrospektivtelleriefterskott.Senarehändelserkastarnyttljusövertidigareupplevelser”(Horsdal1999:140,egenöversättning).

Frithjofhadeväxtupp,enligtsittberättande,ienkonservativmiljö,därmannenvarfamiljeförsörjareochkvinnanhemmafru.Detfannsbestämdanormerförvadbarnfickgöraochinte.Hanhadeenfast inställningige-nusfrågornärhankomtillSverige.Frunsreaktionermotsvaradeintehansförväntningar.

Horsdalmenarattmänniskorgörjämförelserhelatidennärdeidentifierardetsammaiolikakontexter(Horsdal1999:19).DetgjordeFrithjof.Hanblevbesvikennärdetinteblevsomhanhadetänktsig.

IvårtsamtalresoneradehanomhurdetäridagiTysklandochhurtys-karnaleversinaliv.

DET”SUPERTYSKA”JAGET277

DETPATRIARKALISKAJAGETIminbarndomvardetmannensomvarfamiljeförsörjare,frunskulleståvidspisenochfödabarn.Detvarfrunsuppgiftattuppfostrabarnen.Mankundelevapåenlön.SåärdetiregelävenidagiTysklandmedundantagfördefamil-jerdärfrunvillvarayrkesverksam.Detärintemångatyskamänsomhjälpertillihushållet.

GERTSfararbetadesomtandläkarenärGertväxteupp.FadernvaregenföretagareochGertsmorhjälptetillmedattskrivaräkningarochtahandomekonominförtandläkarmottagningen.Omhonficknågonlönfördettaarbeteframgårinte.Honföddedocktvåsöner.GertochhansbrorAlf.Sö-nerna hjälpte till attbäraut räkningar tillpatienternaoch i gengäld fickde brevportot som fickpeng. Då båda föräldrarna arbetade anställdes en”jungfru”som”stodvidspisen”.HonsköttehemochhushållprecissomiEriksfall.HonhadeävenmandatattfostraGertochAlfnärföräldrarnainte var hemma. Gert konstaterar att det fortfarande existerar ett patriar-kalisktkönsrollsmönsteriTysklandmedundantagfördefamiljerdärfrunvillarbeta.Hanskriverocksåatt”detinteärmångatyskamänsomhjälpertillmedhushållsarbetetidag”.HangeneraliserarisintolkningavtillvaroniTysklandutifråndeerfarenheterhangjordenärhanväxteuppdärochdeiakttagelsersomhanhargjortsenareilivet,närhanharbesöktfamiljochsläktiTysklandochnoterathurdelever.Hangörjämförelseriförsökenattgöratillvaronbegriplig(seHorsdal1999).

FRITHJOFuttryckerliknadeåsikter,dåhanocksåjämförrelationenmel-lanmakarsamtföräldrarochbarniTyskland(ochSverige)iettdåochnuperspektiv.

HanshustruärfortfarandeHausfrau,menmedlitemerrättigheterochfrihe-ter,menigrundenärhonfortfarandedensammasompysslaromsinman.Därskallmatenståpåbordetnärhankommerhem,därskallvaraeniskallölpåmatenochhanskallgåochspelaSkarvellerspelaBowlingellernågonting.

Frithjofvillmedsinberättelsesägaattdethargåttrelativtlångtidefterdet att han lämnade Tyskland för Sverige, men det patriarkaliska förhåll-ningssättet mellan makar och barn som han hade med sig är fortfarandeförhärskandedär,medanhansegnanormerochvärderingarharförändrats

278 INGAHOPPANDEGRODOR

någotgenombyteavlandochinblickariandrasederochbruk.Hansjälvharblivitmermodernmedtiden.Manhanleverinteenligtnågonavdelivs-stilarsomdepostmodernamänniskornagörenligtBauman(1997).ÄvenomFrithjofharhaftenmängdpersonligamotgångariSverigeförordarhanändådeåsikterhanharnumothurhanvaribörjannärhankom.Hanharacklimatiserat sigochdesto längrehanhar levt i Sverigedestomer sägerhansighasett fördelarnameden jämlikarerelationmellanmakarnaiettäktenskap.

DETPATRIARKALISKAJAGET 279

PåbildensynsFrithjofmedenavsinasöner.IalbumetharhanskrivitWeinacht(julen)1964underbilden.Hansåsikterombarnuppfostranstämdeinteöverensmedhustrunsvilketresulteradeiskilsmässa.Ur:Frithjofsalbum

TysklandbeskrivsavBirgitÖbergsomettstarktmaskulintland.Enmanfrån ett sådant land känner en intensiv inre motvilja mot att anpassa sigtillsvenskaförhållandenochattuträttaarbetensomihanshemlandäromanliga(Öberg1997:165,Hall,1990).KvinnornaiTysklandhartillskill-nad från männen haft en underordnad ställning under lång tid. Den harbefästsviatraditioner,religionenochjuridikeniHeimat.IHeimatdiskursenfinnsgenusinslag,vilketberörtsikapiteltvå(Boa&Palfreyman2000).Dettyskasamhälletvilarpåattityderdärkvinnornaförväntasvarahemmahosbarnen,medandeärsmåochgåriskolan,enligtinformanterna.

ERIKhadeteorieromvarförsituationenserutsomdengöriTysklandförmångakvinnor.DengrundarhanpåsinaåterkommandebesökiHeimatdåhanträffarfamiljochvänner.

E: -Ja,detärväldigtmycketsåatttackvarskoltiderna attdommåstevarahemmaochlagamat. Skolornaharjuingenmatbespisning Såmammanärjuhemmaenlångtid. Detärväldigtvanligt.Sådetfinnskvar.Detärförstnärdom, barnetblirstörre,dåkandombörjajobbaigen. Detärskillnad,mendetberorpåutkomsterna. ISverigeunderlättarmandetförkvinnorna.

I Tyskland har barnen inte möjlighet att äta lunch i skolan, därför gårmångaavdemhemochäter,enligtErik.Någonmåstedåförsedemmedmat.Detbehöverintenödvändigtvisvarakvinnanifamiljensomgördet,meniTysklandförhållerdetsigoftapådetviset,enligtErik.HanberättadeocksåattdetärmöjligtförenfamiljattlevapåenlöniTyskland.

Detärbaraidelägresocialaskiktensomkvinnansinkomsterkanvaranöd-vändiga.Dessutomfinnsfortfarandesambeskattningmellanmannenochhus-trun.Såengiftmanharlägreskattochantalbarneninverkarocksåpåskatten.Könsrollsmönstretunderstödsavpolitikernagenomskattelagstiftningen.

Erikreserverarsighärnärhansägerattdetkanförekommaattkvinnorarbetari”delägresocialaskikten”utanattpreciseraexaktvilkahanmenar.KarinÖbergärmergeneraliserande.Honskriverattdeskandinaviskalän-

280 INGAHOPPANDEGRODOR

dernaärmertolerantarörandemännensmöjligheterattutföraomanligaar-betsuppgiftersåsomattskötabarnunderpappaledigheten,lagamatochdrabarnvagnenuteibokenOlika syn på saken : om kulturmöten och kulturella skillnader (1997:164)

DEEMANCIPERADEJAGEN

MAGDALENAsomtillhördeyngreinformanternaäregenföretagare.Hen-nespositivainställningtilldetsvenskasamhälletärblandannatbaseradpåattbådaföräldrarnakandelapåbarnledigheten.EnligthennedeltarpappormeribarnenstidigaliviSverigeänvaddegöriTyskland.Närhonberät-tadeförsinmoromdensvenskaskolan,omfritidsetc,tycktedennaattdetvarettbrasystem.Magdalenasmanhjälpertillmyckethemmaochdetblevhennesmorocksåimponeradav.EnligtMagdalenatarhanlikavälhandomderasdottersomhonsjälvgör,medanhennestyskasvågrarinteställerupplikamycket.

Mamman är huvudpersonen i Tyskland, när det gäller barnens skötsel.Magdalenasmanhargåttarbetslös långaperioderochdåärdethonsomharvaritfamiljeförsörjareochdensomtjänatmestpengar.Magdalenaharvaltettteknisktyrkefrånbörjanfastänhonvisstehurvillkorenvarpåar-betsmarknadeniTyskland.Detkanvarasvårtsomkvinnaitekniskayrkenatttasiginpådensvenskaarbetsmarknadenockså,menenligtMagdalenaärdetännustörresvårigheteriTyskland.

Horsdalförordarattmanskallstuderahurepisoderhängersammaniana-lysenavberättelser.

”Omdeärprägladeavhandlingellerhändelse?Vikanseomhändelserärintentionella, valdaochaktivthandladeelleromberättarenpassivtmåstenöjdasigmedochinordnasigunderandrasvilja,anpassasigefteryttrevill-kor”(Horsdal1999:120,egenöversättning).

”Jag”-bildensomMagdalenageravsigsjälvärenaktivpersonsomhand-larochfattarbeslutienlighetmedhursituationenharvaritförhenne.NärhonupplevdesvårigheterattblianställdiSverige,såageradehongenomattstartaenegenfirma.

DEEMANCIPERADEJAGEN 281

SYLVIAärläkare.Honlovordarocksådetsvenskasamhället.HonanserattdetfortfarandeärsvårtförgiftakvinnormedbarniakademiskayrkenattförvärvsarbetaöverhuvudtagetiTyskland.Avhenneskvinnligakurskam-raterärdetintenågonsomharbarn.Deharfåttgöraettval,antingendetenaellerdetandra.Omdefårbarnochstannarhemmaansesderaskunska-perföråldrade,närdevillåtergåtillyrkeslivet.

Sylviaärocksåenaktör.Honresoneradesomsåattvarförendastnöjasigmeddetenanärmankanfåbådeoch,därförbosattehonsigiSverigeochbildadefamilj.Påsåsättkundehonkombineradebåda.Horsdaltyckerattgränsernamellanviljaochvillkorärettspännandefälti livshistorieanaly-sen,vemochvadbestämmerochvaransvaretläggs.Iberättelseromaktivahandlingarkanvioftasesammanhangmellanintention,handlingochresul-tat(Horsdal,1999:121).DetkansammanfattasmedSylviaskonstaterandeefteratthahaftvissaintentioner,såharhongjortsinavalvilkaresulterati”jaghardetsåbraiSverige”.Hennesliväriöverensstämmelsemeddröm-menomdetgodalivet.

BIRGITTASochGERTSbådadöttrarärföddaochuppväxtaiSverige.Dehargåttiskolanhär,mendegjordeenrockadiförhållandetillföräldrarna.DeflyttadetillTyskland,därbådaarbetarochärgiftamedtyskamän.

Denäldredotternvarförstgiftmedenadligman,ochdärupplevdeviköns-rollernasomoerhörtkonservativa.Närhonfickklartförsigattdetsomegentli-genförväntadesavhennevarattblihemmafruochfödasöner,ochattmaninteallsgilladehennesambitionattävenviljagörakarriärinommedicinen(honärkirurg),såbestämdehonsigförskilsmässa,innandetblevnågrabarn.Honärnumeragiftmedenfastighetsmäklareochmortillenlitendotterföddijanuariiår.

Denäldredotternhargjortfleravalilivet.DelsattflyttatillTyskland,levaocharbetadärsamtattgiftasig.Närhonintekundeutnyttjasinutbildningochgöradet sompassadehennebästbeslöthonsig föratt skilja sig frånadelsmannen.Honfannennymansomaccepteradehennesyrkesvalochkrav på att kunna kombinera yrkesliv och familjeliv, vilket enligt tidigareberättandeintestämmeröverensmeddenförhärskandenormeniTyskland,därkvinnanförväntasvarahemmafru.Dotternblevdärmedentrendbryta-

282 INGAHOPPANDEGRODOR

re.Horsdalmenarattdetäravgörandevadsombetraktassomresurserochsombegränsningar,somgottochontidennavärlden(Horsdal1999:122).Idettafallgickdetsomupplevdesavdotternsomenmindrebrasituationattförändra.Detgjordehon,tillnågotsompassadehennebättre.Honin-togenaktörsposition.Denandradotternharhaftandralevnadsförhållan-den.Honträffadeenmansomärföretagsekonom.Hanharenannansynpåmanligtochkvinnligtänvadsom,enligtinformanterna,ärförhärskandeiTyskland.

Hanärmycketmånomattdeskalldelapåarbetsuppgifternaihushållet.Deväntarnusittförstabarn,ochhansambitionärsäkertattvarahemmaetttaghosbarnet.Omhankommerattlyckasmeddetärnaturligtvisoklart.Hanharprecisköptinsigienprivatrevisorsfirmaochdåärdetkanskeintesåpopulärtattstannahemma.DetärdetjuåandrasidaninteiSverigeheller...Rentgene-relltkanmannogkonstateraattSverigeharkommitlängrepåjämställdhetensområde,menmångaungaavidagvillverkligenhjälpavarandratillbådeyrkes-karriärochettfungerandehemliv.

BerättelsernaomdöttrarnasliviTysklandärpositivatillsittinnehåll,dåresultatenavderasintentionerblevbra.Berättelsernakansägasingåiföre-ställningenom”detgodalivet”somdeflestamänniskorbärpåenligtHors-dal,(1999:126).Ävenomenpersonsätteruppmålförvadsomärmöjligtochrealistisktattgöraförattuppnåresultatetärdetintesäkertattdetblirså.Idaguppfattaslivetavmångasomettprojekt,därenpersonsjälvansesvaraansvarigförhurdetblir.DåGertochBirgittasdöttraräraktivaagenterhardelyckatsmedvaddeharföretagitsigattimplementeranormerochvärde-ringarsomtraderatstilldemiSverigeiTyskland,bådeifrågaomutbildningochfamiljesituation.EnligtBirgittasmygersigförändringarinidetidigarestabilatyskavärderingarifrågaomsynenpåkvinnligtochmanligt.Honan-serattkönsrollsmöntretiTysklandvarierarfrånpersontillpersonochfrånensamhällsklasstillenannanochfråndenenafamiljentilldenandra.

MARIANNEärföddochuppvuxenidetfornaDDR.Hennesmorvarpolis,menhonslutadesittarbetenärMariannevarlitenförattmakentyckteatthonskullevarahemmafru.Dethadehanvaritvanvidfrånsinuppväxt.

DEEMANCIPERADEJAGEN 283

M: Såhonskulleskötahemmetochossdå *ochsenpappajobbadeochsåfickhonhushållspengar. Detärganskakomisktförminpappasatillmigengång -Setillattdualdrigblirberoendeavenman. (skratt)B: Sägerhan?M: -Ja,detsahantillmig.Detglömmerjagaldrig. -Ja,detsahantillmig,ochsenharjagalltidsagtattmammahonfår

ju,varjegångnärhonskulleköpanågonting.-Ja,dåvardetonödigt.Jagskallaldrighadetsådär.

Isittberättanderedovisarhonfadernsinställningtillkönsroller.Närdetgälldedotternuppmanadehanhenneattaldrigbliberoendeavenman,vil-ketvisarpåenambivalenthållningtillmanligarespektivekvinnligakönsrol-ler.DetsomgälldehonomsjälvskulleintegällaMarianne.Hanvilleinteatthansdotterskulleblihemmafru,utanattpreciseravarför.”Thesubordina-tionofwomen”engammalföreteelseiTyskland(seCraig,1990).

ChristianvonKrockowhärlederkvinnansställningtillattsynenpåkvin-nornavarunderställddepreussiskadygderna(vonKrockow1991)somharsingrundiämbetsmannavärldenochmilitärenpå1700-talet.

KvinnornasställningiTysklandharbefästsviatraditioner,religionenochjuridikeniHeimat.IHeimatdiskursenfinnsgenusinslag,vilketberörtsika-pitel två (Boa & Palfreyman 2000). Det tyska samhället vilar på attityderdärkvinnorna,enligt informanternasberättelser, i synnerhet imedelklas-senochhögreståndsmiljöerförväntasvarahemmahosbarnen,medandeärsmåochgåriskolan.

KurtGenrupskriverattmammarollenharenstarkställningliksomfamil-jen iTyskland. ISverigeärarbetet identitetsskapande förkvinnor ihögregradäniTyskland,därärdetmannensstatus,yrkesrollmedhemmafruochfamilj somräknas i störreutsträckning(Genrup1997).Ävenomdetskerförändringar iattityderochvärderingarblandbefolkningen iTysklandärdetfortfarandeenpatriarkalisksamhällsstruktur,enligtinformanterna.

284 INGAHOPPANDEGRODOR

RITUALERIJUL-OCHMIDSOMMARFIRANDET-DESTRIKTAJAGEN

Fråndendagenår1517,dåreformatornMartinLuther(1483-1546)spikadeuppsinateserochinleddedenprocesssomleddetilldentyskareformatio-nen,såhardenevangelisk-lutherskareligionenvaritettbetydelsefulltkyr-kosamfund(Craig1990:83).

DenkristnametaberättelsenärenligtAnnaJohanssondenvästerländskakulturenskollektivaberättelse(Johansson,2005:14),vilketinnefattarländersomTysklandochSverige.

Informanternaharbetonatattsynenpådenevangelisk-lutherskareligio-nenär”striktare” iTysklandän iSverige.Detvisar inteminst firandetavhögtiderochfestsedersomärnärakoppladetillkyrkoåret.

DeanserattdetfinnsvärldsligainslagidetsvenskafirandetsomsaknasiTyskland.SomKATRINformuleradedet.”Detäringahoppandegrodordär”,meddetmenadehonattdetintefinnsnågrafolkligainslagijulfirandetiTysklandsomdanskringgranensomdetgöriSverige.

ERIKvarinnepåsammalinje,vilketframgickikapitletomdepreussiskadygderna.

Skavisäga,*JagtroriSverigeärdetmeravtraditionatthögtiderkretsarkringmatochsånt,ochdetharinteTyskland.Detärsjälvahögtidensomärframträ-dandesomjulen.Julär,entyskjulär,merandligänsocial/sällskapligtvinklat.Härdansarmankringengran.Detskullemanaldriggöradärnere.

I Sverige betonas maten på julbordet och dansen runt julgranen. (Allasvenskarägnarsig inteåtsådant,mendetfinnsmångasomgördet).Detärenritualsomberörochengagerardemsomdeltar.EnligtBarbroBlehrverkarritualergenomsinutformningochdeltagarnasaktivaengagemang(Blehr2000:10).Dekandelasinipresenterandeochre-presenterandeeve-nemang.Deförstastårförettformellt,högtidligtochritualistisktfirandeochdetandraförkarnevaler,lek,spelochprotester(seHandelman1990:41-58).Evenemangenvisaruppenbildavhurtillvaronskallvara(Blehr2000:19).

IjulfirandetiSverige,sombyggerpåenkristenvärdegrund,Jesufödelse,finnsritualersomärvärldsligasåsomdanskringgranen.Blehrbenämner

RITUALERIJUL-&MIDSOMMARFIRANDET-DESTRIKTAJAGEN 285

demmedhänvisningtillMoore&Myerhoff(1977)secularritualsellercivilreligion(Blehr2000:18). Inhemskasvenskardansaroftastutanatt tänka,reflekteraellerifrågasättaattsåsker.

Connerton anser i How societies remember att kropparna hos dem somdansaruppreparminnesriter,s.k.habitmemories(vaneminnen)påettin-vantsätt(Connerton1989:23).EnligtBlehrsyftarvaneminnenpådekun-skaper,förmågorochkänslorsomfinnslagradeimänniskorskroppar(Blehr2000:24).Genomattdansa”smågrodorna”runtjulgranenvisardevuxnasomdeltarförbarnenhurdetgårtill.Kunskapenvidarebefordrasfrånengenerationtillenannan.Barnenhärmardevuxnasagerande,d.v.s.sångenochrörelsernaskallsynkroniseras.Alltskallskemedenvisssamstämmig-het.Attdeltaskaparglädjeochgemenskap.Därmedbekräftasidéer,värdenochföreställningargenomkroppen.

Dansernaingåribarnenshabitussomdefårförmedladeavsinaomsorgs-personer.DetsomkrävsärrutinmenarBlehr,2000:24-25.Genomattdansenkringgranenåterupprepasvarjejulbörjarmanansedetmeningsfulltattvaramed.Upprepningarnainnehållerminnenochmening(Blehr,2000:72).Attdansaåterkommandekringjulgranenkanuppfattasavinhemskasvenskarsomen”harmlöstradition”sombidrartillattskapagemenskap.Dennatra-ditionsomkanägarumbådeiprivatahemochioffentligalokalerärintemedvetetexkluderande.Desomärdärkandeltaomdevill.

IKalmarannonserasfirandetidagspressenochdetäröppetföralla.Detfinns individerbland informanternasom inte tyckerattmänniskor iSve-rige tardenreligiöst-andligameningenmed julfirandetpåallvar.Härde-monstrerassålundaskillnadenmellanpresenterandeochre-presenteranderitualer.

Enligtinformanternatillhörjulfirandetsåsomdeärvanavidhemifrån,depresenterandeevenemangen,medandesvenskatillhördere-presenterande.Förinformanternaärdetdekristnainslagensomdominerarjulfirandetmedkyrkobesökpsalmssångochstillhet.EftersomdetärsåiTysklanduppleverdedetsomattdetär”detriktigasättet”attfirajulpå.

DådetfinnspersoneriKalmarsomdeltarårligenifirandetavjulgrans-raskningmeddanskringgranen,påsenareårhardenägtrumpåyttreborg-gårdenvidKalmarslott,lärdetfinnasmångaetniskasvenskarsomtycker

286 INGAHOPPANDEGRODOR

attdetär”deträttasättet”attfirautjulenpå.Bådainställningarnarymmersåledesvärderingar.Ingetärbättreellersämreändetandra.Detsomavgörhurindividenväljerattfiraenhögtidberorpåvadsomkännstraditionsen-ligtochmeningsfulltivarjeenskiltfall.Detharattdelsattgöramedvilkas.k.habitmemories(vaneminnen)somfinnslagradeivarochenskroppochdelsvilkahabitus,medBourdieustermer,somhartraderatstilldem,isyn-nerhetunderbarn-ochungdomsåren.

Enannanskillnadhängersammanmeddetsvenskamidsommarfirandetochdansenkringmidsommarstången.Dåsjungerochdansardeltagarnaistortsettsammavisorsomtilljul.Midsommarfirandetbetraktasdockmedpositivareögonavinformanterna,eftersomdetinteärkopplattillreligionenochkyrkoåretsåsomjulen.Ometniskasvenskardansarkringmidsommar-stångendåverkardetintestötandesnararetvärtom.Bådevidmidsommarochjulkommunicerasdocketnicitetviaritualerna.

RITUALERIJUL-&MIDSOMMARFIRANDET-DESTRIKTAJAGEN 287

Julfirande i Gerts familj under uppväxttiden i Heimat. Notera julgranen till höger. Iegenskapavjulsymbolansesdenvaraentysk,protestantiskföreteelsesomgårtillbakatill1600-taletochsomimporteratstillSverige(seGenrup,1997:90).Ur:Gertsalbum

288 INGAHOPPANDEGRODOR

Midsommarfirande iFrithjofs familj iSverigepå1960-talet. Den lövadeochbloms-terpryddamajstångenkomtillSverigefrånTysklandundersenmedeltiden.Dennåddeförststädernaochsedanlandsbygden.Denflyttadesavklimatiskaskälfrånmajtillmid-sommarochblevenmidsommarstång(seGenrup,1997:93)Ur:Frithjofsalbum

B: Sverigeharjuimporteratmångatraditioner.S: Detharjagsagtnågongångtillsvenskar,förjagsaatt midsommarstångenärjuintesvenskegentligen. Midsommarärjunågothedniskt. OchdetärjufrånförstamajiEuropa ochdetharjagsagttillsvenskarochdetvarintelyckat. Domtroddeintepåmigalls.Attjagtogbortdetifråndom.B: SverigeharimporteratväldigtmångasederfrånTyskland.S: Julärjusådan.OchsennärdetgällerhögtideriTyskland. Mycketmerkyrkligaänhär.

SYLVIAärmedvetenomattfleraavdesederochbruksomförekommeriSverigeärimporteradefrånTyskland.Honharförsöktattframföradettaimötenmedsvenskar.Sylviaskommentarvarmenatsomensakligupplys-ning,menmottagarnauppfattadedetinteså,enligthenne.HenneskunskapomTysklandsomspridareavbl.a.sederochbrukbidrogtillattfåhenneatthamnaiettöverlägeochmottagarnaiettunderläge(set.exGenrup,1997).SvenskarnaupplevdedetsomatthonenligtHyllandEriksenöverkommuni-cerade(HyllandEriksen1993:107)sinahabitusvarviddetogillavidsig.

SÖTTOCHSURT-DEEXPERIMENTERANDEJAGEN

Informanternakommeridettaavsnittattberättaomsinaupplevelseravsvenskmatochisynnerhetdetsvenskabrödetsominteliknardettyskaismaken,vilketvarnågotsomdelademärketilltämligenomgåendenärdekomhit,dåbrödärenbasvara.Deharupplevtdetsvenskamatbrödetsomsött.

”TyskarreagerarständigtpåvårsötamatbrötochsötasillsorterförattintetalaomNorrlandssurströmming”(Genrup1997:84).

Detkansynassomtrivialt,menärenpersonvanvidvissasmakerhemi-från,villdegärnafortsättaatttillgodogörasigdessaävenomdebyterland.Detingåritankarnaomdetgodalivetattkunnafåutdetbästamöjligaavtillvaron.BristenpåosötatbrödochdåisynnerhetgrovtbrödiSverige,harresulteratiolikastrategierfråninformanternassidaatthanteradetta.

SÖTTOCHSURT-DEEXPERIMENTERANDEJAGEN 289

FRITHJOFharhaft förvanaattbunkra tysktbröd i frysen för lång tidframövernärhanvälfåtttagpådet.HansbrortarmedsigbrödnärdennekommerpåbesökfrånTysklandellersåharFrithjofhandlatsjälvnärhanvaritdär.

HELGAskredtillhandlingnärhonintehittadedethonsökte.

Menjagkundebakasjälvnämligen.Vihadeenbagareisläkten.Ochgenomminmanfickvialltsåtaredapåhurmangjorde.Ochjagsomhemmafrujagharbakatalltmatbrödsjälvförjagtycktedetvargodareochbättre.

HelgasägerovanatthonvarhemmafruiSverige.Somsådanharhonbak-atbrödsedan1960-talet.Därmedharhonbidragit till familjensekonomigenomatthållakostnadenförbrödnere.

MARIANNEmedrötteriDDRkonstateradeatt:”Detvarhemsktdetdärsötabrödet”.Honförsökteprovaolikasorterochmedtidensadehonatthonvandesig,sedanåthonintesåmycketbrödsominnanhonkomhit.

ERIK intogett förändringsperspektiv iberättandet,dåhansåg tillbakaochjämfördehurförhållandenavarnärhankomtillKalmarpå1970-taletmedhursituationärnu.

JagmåstesägaattdetharhäntotroligtmycketiSverige,sedanjagkomhit-72,såharmanimporteratmycketnyamaträtter.Brödetharblivitmindresött.Detfinnsvariationerattköpa.DetärmycketanpassattillvadsomfinnsiCentral-europa.

InformanternauppleverattSverigeharförändratsmedtidenberoendepåattsvenskarreserutomlandsochinvandrarebosättersighärochfrågareftersakersomdeharvaritvanaattätaisinahemländer.DärtillhardetsvenskainträdetiEUpåverkatutbudetavvaror.Informanternabetonarattdeföre-drardetosötade(surdegs)brödetframfördetsöta.

EtnologenKurtGenrupanserattdetgårensensoriskgräns iÖstersjönmellansötochsursmak,(Genrup2001:74)norromdendominerardetsötaochsöderomdendetsura.EnligtPierreBourdieusteorieromatthabitusstyrmänniskorshandlandeochbeteendeavdetlivmanlevt,vilketpåverkar

290 INGAHOPPANDEGRODOR

detsättutifrånvilketpersonerhandlar,tänkerochorienterarsigidetsocialarummet.Erfarenheternasomärgjordaochminnenasomharsamlatsarkive-rasikroppenochutgörettsystemavdispositionerochvanor(habitus)somstyrdestrategiervitillämparochsomstårtillbudsiolikasituationerochsomutgörvåralivsstilar.Smakenärsammanlänkadmedhabitus.Detsomviföredrarifrågaommat,klädstil,konstetc.uttryckervårsmak.Genomsmakenförfogarviöverettinstrumentgenomvilketvikategoriserarbådeföremålochandramänniskor.Detanvänds föratt skapadistinktioner.Vivisarförandravilkagruppervivilltillhöraochinte.Smakeningårsålundaiettpositioneringsspel.Informanternaanvändersinasmakpreferenserförattsärskiljasigfråndesvenska.Endikotomiseringägerrum,därdensmaksomdeharfåttmedsighemifrånupplevssomöverlägsendensomfinnsiSverige(PierreBourdieuiArenorföralla(pånätet),Broady1991,Bourdieu1992).

KORVSOMGRÄNSMARKÖR-DETKRÄVANDEJAGET

Ettliknandeförhållandesomdetberättasomovankantillskrivasdentyskakorvkulturen.”KorvenharfåttenidentifikationsstiftandebetydelseiTysk-landdåtyskenidentifierarsiggeografisktefterkorven“(Gorski2000:39-40,egenöversättning).

MaximGorskipekarpåattdetfinnsenrikligmängdregionalakorvsorteriTyskland,därregionernahargivitnamntilldemsåsom:Thüringer,Frank-furter,RegensburgerellerNürnbergerRotbratwürstchen liksomVästfaliskPinkel(Gorski2000:40).Informanternaharpåtalatattdetyckerattkorvar-naiTysklandär”godare”ändeiSverige.

DIETERansågatt”kvaliteten”pådentyskakorvenär”bättre”iTysklandäniSverige.Densydsvenskakorvkonsumtionenharpåverkatsavtyskin-vandring(Genrup1997:83)mentydligeninteitillräckligthöggradenligtDieter.Hangrundadesinasynpunkterpåföljandeargument:

ITysklandärdetförbjudetatthamjölochpotatisochsådantikorven.Detfårinteförekommaellerminmammassystersmanhanvarslaktareochdärvikom-merifrån(Reichenberg).Dådärhadehanenkorvspecialitetsombl.a.innehöllkorn.Detmåstevaranågontypavisterband.Ochdåvardettillåtet.Detvarju

KORVSOMGRÄNSMARKÖR-DETKRÄVANDEJAGET291

Tjeckiendå.MenefterkrigetkomhantillBayern.Detfannsmångalandsmändär,sådåtänktehantillverkadennakorvenochdåfrågadehanyrkesinspek-tionenellervardetvar,omhanfickgöradet,mendåfickhanavslag.Detfickhanintegöra,eftersomdetinnehöllannatänkött.Enslaktaresomfuskarmedkorvenochharmjölochsådanti,dåstängerdombutiken.Hanfåryrkesförbud.Ochdetsaknarjag,atthärfårkorvinnehållaiprincipvadsomhelst.

IberättelsenovananvänderDieterkvalitetenochdentyskalagstiftningensomgränsmarköreridikotomiseringenmellantyskaochsvenskasederochbruk.Hanhänvisartilldepreussiskasedernaisittberättandedåhansägerattdetär”ordningochreda”ifrågaomtillverkningenavkorviTyskland.Hansaknardenordningenhärochhan tyckeratt”korven får innehålla iprincipvadsomhelst”.Hanberättadeattdetfinnsliknandereglerförkött-hanteringen,särskiltdetsomgårundernamnet”Schnitzel”.

Enepisodbara,underminlärotid iTyskland.Detfinns ju längsAutobahnsådana här rastställen som ägs av staten som i sin tur arrenderar ut dem tillprivata.OchdetvarendamsomhadearrenderattvåställensomlågmittemotvarandrapåvarsinsidaavAutobahn.SåägdehonetthotelliHeidelbergockså.SåfickdominengästendagsomhadebeställtinWienerschnitzelochsåfickhansinschnitzeldåochsåupptäcktehandåattdetdärvar intekalv,såhananmäldedomochfördetförstafickhonsittarrendeuppsagt.Honfick15000DMiböter,detvar1957.Detvarmycketpengarochköksmästarenlikasåochrestaurangchefen10000DM.BaraförattdomhadesåltWienerschnitzelsominteinnehöllkalvkött.Detärlagar.

Dieteråterkommertillattbedömningenärhårdaremotfusk inomlivs-medelsbranscheniTyskland.Isittberättandeförordarhandettyskasyste-met,därenlagärenlagsomefterlevs.Fungerandelagarärgrundbultenietträttssamhälle,därdygdersomordningochredaärförhärskande.ISverigerespekteras intevadett varumärke somWienerschnitzel innebär.Den fårbarabeståavkalvköttochingentingannat.ISverigekallasschnitzelvadsomhelstiköttväg.OmpersonerirestaurangbranscheniTysklandförsökerlurasinakunderkandebliåtaladeochfåbetaladrygaböter.Återigenhänvisarhantilldentyskaordningenmedkommentaren”Detärlagar”.UnderförståttsåförhållerdetsiginteiSverige.Urhansperspektivfinnsenstörrerespekt

292 INGAHOPPANDEGRODOR

förlagarochförordningarifrågaomhanteringenavmatiTysklandänvaddetgöriSverige.Hanhänvisartilldentyskasynenpåmatsomettmedelipositioneringsspeletochävenidettafallanvändssmakenförattskiljatyskaochsvenskasederochbrukåt.

Enligt Thomas Hylland Eriksen underkommunicerar en maktlös gruppsinsärprägel,mensammagruppkommerattöverkommunicera sin egen-artomdenhamnariöverläge(HyllandEriksen1993:107).Dieterpositione-rarsigiöverlägedåhananserattdentyskakorvenärbättreändensvenskabådepågrundavsmakenochinnehållet,hanstödjersigpåtysklagstiftningisittresonemang.

VODKABÄLTEOCHKONTROLL-DEOFÖRSTÅENDEJAGEN

InformanternahariflerafallberättatomvilkaupplevelserdeharochharhaftavhusmanskostenochdryckeskultureniTysklandochSverige.EnligtGorskidrickerentyskigenomsnitt143literölperår.Genomsnittsbayrarenkonsumerar200literöl.LäggermantillvinochSchnapssårinnerdetisnitt12literalkoholgenomvarjeförbundstysksstrupe(Gorski2001:53).

NärinformanternakomtillSverigeladedemärketillmänniskorsalkohol-vanor.DIETERsomharvaritverksamhetinomrestaurangnäringeniSver-igehadeföljandesynpunkterpåbeteendethoskroggästerna.

D: -Ja,skillnadenärvälattmanintedrickersprit idenutsträckningeniTysklandsomhär. Manharettheltannatförhållandetillalkohol. Mangårutochtarsigenöl,detärheltnormalt ochettglasvinochmanköpersinavarorivinhandelellersnabbköpet. Detärheltnormalt.B: Vadtrordudetberorpådethärattdetärsåhärhososs?D: -Jo,detärförmynderietsomharvaritimerän100år. Fördetärförmynderi.Detärhyckleriockså. Idag,manförsökerhålladomdärhögaprisernasommanhar. Eh*ochmanharettspecialavtalmedEUattbegränsaprivatimporten.

Mansägerattdetärförfolkhälsanmangördetdär,menmantalar

VODKABÄLTEOCHKONTROLL-DEOFÖRSTÅENDEJAGEN293

inteomattdetärenmycketstorinkomstkällaförstatenockså.B: Dethärmedölstugorochsåvidareochhanteringenavvin, detinnebärvälegentligenattdetbordefinnasmänniskormed alkoholskadorävenpåkontinenten?D: Givetvis,givetvismendumärkerdetinte.Dumärkerdetinte. Dukanseettochannatfyllopåvägen,mendetärINTEvanligt. Dengrundläggandeskillnadenär.Jagtrorattdetgällerhelakontinen-

ten,omdugårutenkvällochmanblirriktigtpackadsåvillmanintevisadet.Därärskillnaden,mansläpperintehämningarnaochslårsönderochbråkarmedfolk,utanmanhållersigundanochgårhelsthemochläggersig.Detärnogdengrundläggandeskillnaden,

såmanskyltarintemedattmanhardruckitförmycket. Detgörmaninte.

DIETERhadeenmängdsynpunkterpådetsvenskadrickandetavalkohol.Hanharfåttettinsiderperspektivfråndensvenskarestaurangbranschendärhanharvaritverksamundermångaår.HanharkunnatstuderamänniskorsagerandepåkrogeniStockholmdärhanvarverksam.Utifråndettasahan:”Manharettheltannatförhållandetillalkohol”iTyskland.Hananserattdetharfunnitsochfinnsett”förmynderisomharvaritimerän100åriSve-rige”somharpåverkatmänniskorsbeteende.Handrarävenparallellertilldensvenskaregeringenshållningunderandravärldskriget.”Detärhyckleriockså”.

Mansägerattdetärförfolkhälsanmangördetdär.Närdetegentligenhand-laromekonomi.Idag,manförsökerhålladomdärhögaprisernasommanhar.-Eh*ochmanharettspecialavtalmedEUattbegränsaprivatimporten.

Dettolkarjagsomatthanmenarattstatenfårinpengarviaskatterpåal-koholenochdärförvillstatenkontrollerabådeimportenavvinochspritochöltillSverigeochmänniskorsalkoholkonsumtion.JagkontrademedattomdetfinnsalkoholskadorhossvenskarbordedetfinnasiTysklandockså.

”Givetvis, givetvis men du märker det inte.” När svenskar blir fulla, en-ligt Dieter, går de bärsärkargång, medan tyskarna går hem och läggersig och sover. Sensmoralen är att det föreligger en skillnad i konsum-

294 INGAHOPPANDEGRODOR

tionen av alkohol och i beteendemönstret hos människor i Tyskland ochSverige. Om tyskar blir fulla så märks det inte. De vet hur de skall betesig när de blir överförfriskade. De går hem och lägger sig och sover. Destör inte några andra människor. ”Man släpper inte hämningarna ochslår sönder och bråkar med folk” som alltså underförstått svenskar gör.

ERIKladetillenannandimensionidiskussionernaomalkoholhanteringochintagavspritdryckeriolikaländer.

E: IFrankrikehardomstoraproblemmedleverskadorochsånt. Detstämmerjualltså.Manharjualkoholrelateradesjukdomar, menfråganärvemsomskallbetaladet.Idomländernasåärdetju

oftastindividensomdrabbasmestdåva.Detberorpåvadmanställerförkravpå,närdetgällerförsäkringsfrågorochsånt.

Allaharjuettdåligtsamvetekanmansäga, närdugårinpåettsystembolagochienlitenortsomBorgholm, därduhartretuseninvånareochallakänneralla ochsåkommerduinochdetärfortfarandesåänidagår2000 attman,*ja,eh,mankännersigkanskeliteobehaglig/B: Kännerdudigbevakad?E: -Ja,menjagmenar.Tänkdigomduskulleköpahurmycketsom

helst.Dåskullekanskenågon.Jagkännermigintebevakadförattjagärinvandrare.Jagharaldrigbryttmigom(det)men,*jagvetjuattsvenskarnaigemenbryrsig,atthanköpte5flaskorJamesonellernåtsånt.-Ja,sedanattmandrickerpåhelgerna,sedanattmandåskalltömmaenflaskanärmanöppnatden.Detärobegripligt.

MänniskorsförhållningssätttillalkoholiSverige,enligtErik,ärförknip-patbådemed förbud, tabunochsocialkontroll.Vissadrickeralkohol förattdrickasigfulla,medanandrakonsumerarvintillmatensåsompåkonti-nenten,utanattdetgåröverstyr.NärvitaladesvidboddeErikiBorgholmpåÖland.SensmoralenihansberättelsehandlaromdensocialakontrollensomfinnspåenlitenortsomBorgholm,närnågongårinpåSystembolagetföratthandla.DetavErikupplevdaintressetfrånomgivningenförhansin-köpavalkolhaltigadryckerhadeintenågotattgöramedatthanvarinvand-rare,utanvadhanköpteochframförallthurmycket.DensocialakontrollenrörandeinköppåSystembolagetgällerallaenligtErik.Hadealkoholkunnat

VODKABÄLTEOCHKONTROLL-DEOFÖRSTÅENDEJAGEN295

köpasiexempelvisenmatvarubutikhadeinteinförskaffandetstigmatiseratspådettavis.

HELGAberättadeattdetbetraktassomnormaltiTysklandattdetfinnsölstugors.k.”Gasthaus”ochliknandeditfolkgårföratttaenöl.HongavettexempelnärhonvarmedienföreningiTyskland,därdebådedansadeochspelademusik.Efterdansträningen, sompågickettpar timmarenkväll iveckan,gickdesomhadelustutefteråt.

Ochdåävenomdetvarmestkillarnasomgjordesåvar(jag)medsomflickaocksånågongångibland.Ochsådrackmansinölochsåhademanalltsåefter-snackochjasengickmanhemochsenvardetintemermeddet.

Vad jag känner till finns inte några ölstugor i Kalmar längre, det fannsenframtill1950-taletsomlågihörnanStorgatan/Proviantgatan(Linde&Ottosson,2007),däremotförekommerdetattfolkgårutefterarbetsdagensslutochtarenöltillsammanspånågonavdepubarsomfinns,ungefärsomHelgaberättadeatthonbrukadegöraiTyskland,vilketkanvaraenindika-tionpåimportavsederutifrån.

SYLVIAvarvälhemmastaddmedterminologinvodka-ochölbälteiegen-skapavläkare.Närvidiskuteradesakensahonattdetärettfaktum.ITysk-land föreligger geografiska skillnader i drickandet. Det dricks mer sprit inorradelarnaavTysklandän idesödra.DetkanförklarasmedattnorraTysklandbefinnersignärmarevodkabältetänsödraTyskland.Sverigeingårivodkabältet.

Såsomnärdetgälldebrödet,korvenochschnitzelnpositionerarsiginfor-manternaisituationer,därdegörjämförelsermellan”tyska”och”svenska”vanorochsådantsomdefinner”konstigt”iSverigeiförsökenattgöradetoförståligaförståligt(seHorsdal1999).

Imångafallförordardesedvänjorsomdeharvuxituppmed,vilketharmedhabitusattgöraochdedispositionersominformanternaharfåtttrade-radeunderbarndomeniTyskland.

296 INGAHOPPANDEGRODOR

KONKURRENSENOMNATURENOCHFRITIDSHUSEN-DESÖKANDEJAGEN

IdettaavsnittberättarinformanternaomsinaupplevelseravtyskaturisteriKalmartrakten.Jagfrågadeförattgedemenmöjlighetattpresenteramotbil-dertilldestereotyperomsvenskarssynpåtyskaturistersomframkommeriKurtGenrupsbokGermania och Moder Svea (1997).NågraavGenrupsinformantersägersåsåhäromtyskaturistersbesökpåKalmarslott.

”Den tyske turisten har en låg tröskel - det är hårfint mellan motsatsernamissnöjd-nöjd”.

”Schablonenomdetyskabesökarnaärattdekanalltochalltskallvaraitid-mankanejlåtademväntaävenomdethändernågotoförutsett”.

”Jagharkollegorhärsomharfördomarmottyskarnaochintegärnavillguidadem”.

”Tyskarnaskallbehandlaskortochkorrekt.Deärmycketbesvärliga-alltsomståriprogrammetskallgörastill100%(...)”(Genrup1997:27).

DepersonersomGenrupharintervjuatyttrarsigutifrånenavdemupp-levdhotbildsomgeruttryckförettavund-ochlillebrorskomplex(Genrup,1997:32).AntropologenThomasHyllandEriksenanseratt:

”Forskning kring etniskt identitetsskapande och gränsupprätthållandepekarpåattetniskaidentitetertenderarattfåstörstbetydelseisituationeravförändring,konkurrensomresurserochhotmotdeetniskagränserna”(HyllandEriksen1993:127).

Underlångtidvardetintetillåtetförickeinhemskasvenskarattköpamarki”attraktivaområden”påÖlandochiKalmartraktenenligtsvensklag.Denrättenvar förbehållen svenskar.Detvar enavanledningarna till attGert,HelgaochErikansökteomattblisvenskamedborgare,vilketdekommerattberättaomlängrefram.Densvenskanaturenfungerar/harfungeratsomenpull-faktorpådetyskaturisternasintresse.Denutgörenplatsförkonkur-rensochkampomresursermellansvenskarochexempelvistyskar.Därmedblirdenenplatsföridentitetsskapandeochupprätthållandeavgränser.Detfinnssärskildamäklaresomharriktatinsigpådentyskamarknadenförattsäljasmåländskaochöländskafritidshusochbostäder.Dåochdåannonse-

KONKURRENSENOMNATUREN-DESÖKANDEJAGEN297

rardeefterhusilokalpressen.Enannonskanvarautformadpåföljandesätt.”KapitalstarktyskfamiljsomharanknytningtillSverige,sökergenomosstorpellerfritidshuspåOstkustenellerpåÖland”.

TyskarsintressenförKalmarlänbehandlasilokalpressennästanvarjeårinförsommarsäsongen,dådetfinnsartiklarpådettatema.IBarometern06-06-10skriverMirjamFrylestamattMichaelKitzel,inflyttadfrånTyskland,hargjortenförstudieomtyskarsintresseattflyttatillÖlandpåuppdragavNäringslivskontoretiBorgholmskommun.KitzelsägerattdetfinnsettstortintresseförSverigeinorraTyskland.EtttiotaltyskarvillflyttatillBorgholmskommunpåÖlandoch44önskademerinformation.

Medanledningavdetyskaköpenavstugorförekommerendeloenighetmellandeninhemskabefolkningenochdeinflyttadetyskarna,vilketDieterMüller har berört i artikeln Sveriges nya tyskar : myter och konflikter pådensvenskalandsbygden,1998.EnligtMüller,finnsdetsvenskarsomanserattdetyskahusköparnabidrartillattprisernapåfritidshusgårupp,medanandratrorattstugornaskalltaslut,däravkonkurrenssituationen.

TinaJeppssonskriveriBarometern06-03-17attdensvenskanaturenären stor exportvara. 1991 köpte 1500 tyskar fritidshus i Sverige. 2006 räk-narmanatt7000-8000tyskargördetsamma.Underettmötemedprojek-tetBebo landsbygdsomBerndtElmbergvar initiativtagare tillyttradesigAkkoKarlsson,bygdeutvecklarefrånGamleby,attsvenskarnamåstesjälvabestämmahurdevillhadet,sättareglerförhusköpochkopplamarkägandetillpermanentboende.Informanternasomjagharintervjuatharliksomjagnoteratlokalpresssensintressenförtyskturism.UndervårasamtalfrågadejaghurdetkommersigattKalmartraktenochSverigevar/ärintressanturtysksynvinkel.

MARIANNEsäger:

Detärmestförattdetärlugnochrohär,trorjag.Däremothardomjukom-mitpåattdetärintesåbilligt.DetärganskadyrthäriSverige,förrvardetvälbättremeddensvenskakronan.Mendetärdyrtfördomändå.Domtarmedsigderaslivsmedelochdryckerochså.Detärdärfördomköpersommarhushär.Ochsenvilldomlevailugnochrohärattkommabortfrånjäktetochmiljönärbättreochluftenärmycketbättre.

298 INGAHOPPANDEGRODOR

HonkomframtillungefärsammaslutsatssomMüllerhargjort.Iberät-tandetbeskriverhongenomgåendedetyskaturisternasom”dom”,detvillsägaengruppsomhoninteingårisjälv,eftersomhonärpermanentboendeiSverige.Detärdensvenskanaturenmeddrömmenomlugnochrosomhägrarfördetyskaturisterna.DensymboliserasavenrödstugamedvitaknutarsomdeharfåttviaAstridLindgrensböckersomutspelasiVimmer-bytraktenochsomharfilmatiserats.

EnligtMarianneansertyskarattdetärdyrtattturistaiSverige.Deföre-drarattköpaenstuga.DetarmedsigdevarordebehöverfrånTysklandförattslippaextrakostnader,närdekommertillKalmartrakten.SökandetefterlugnetochronärettsättattslippastresseniTyskland,vilkettyderpåattdetärenkombinationavpushfaktorer(längtanbortfrånnågot)ochpullfakto-rer(längtantillnågot)somstyrturismenochhusköpentillKalmarlän.Dethängersammanmedvadsomingåriderastankarom”detgodalivet”ochhurdeskallnådit.TysklandbeskrivsnegativtochärsynonymtmedstressochmotdetsättsstereotypernaomdetlugnaochrenaSverige.

SAMMANFATTNING

Närnågonbyterlandförkortareellerlängreperioderärdetoftaskillnaderisederochbruksomuppmärksammaspådennyaplatsen.Manställerdetinvandamotdetnyaochförsökertainvaddetärsomhänderiförsökenattgöratillvaronbegriplig.Horsdalanserattmänniskorgörjämförelserkon-tinuerligt. ”Jämförelserär enmetaforiskprocess somknyter sammanochutvidgarerfarenhet”(...)(Horsdal1999:19,egenöversättning).Idrömmenomdetgodalivetförsökervarochenattfåutdetmestamöjligaavtillvaron.Uppfattarmandåattdetfinnselementidettidigarelivetsomintegårattfåpådennyaplatsenkandettauppfattassomenbristochensaknad.

Informanterna har i detta kapitel berättat om upplevda ”konstigheter” isederochbruksomdeharnoteratiSverige,dådeharjämförtmedhurdetvar/äriTysklandiförsökenattgöradetoförståligaförståligtenligtHorsdal1999.Detfinnsenkritikiberättandetmotdentyskabarnuppfostransominformanternauppleversomauktoritär.ISverigerespekterasbarnen,enligtdem,påettannatsättänvaddegöriTyskland.

SAMMANFATTNING299

DensvenskabarnuppfostranfåremellertidkritikiSverigeiblandförallt-förslappdisciplin. IberättandetomTysklandåterkommerdygdernasomviktigainslag.Birgittareageradeöveratthonbetraktadessomnågonsomskulle ”disciplineras” när hon var barn och lyda sina föräldrar vilket honhadeinvändningarmot.Dettasättattfostrabarningickinteihennessynpåinnehålletidetgodalivet,medanexempelvisFrithjofvarsträngmotsinasöner,närdevarbarn.Hanhardockändratsigmedtidenochanseratthanställdeförstorakravpåsinfruochsinbarnmedsin”supertyskainställning”somhankallardetför.

I informanternasmötenmedolikaföreteelser iSverigehardefunnitenmängdbrister,pågrundavattdeuppleverensaknadefterdetsomdehadeförut. De äldre informanterna har berättat om hur de har tillämpat olikastrategierföratthanteradettaförhållande.Närdetgällerbrödetsåharex-empelvis Frithjof bunkrat när han har besökt Tyskland och fått besök avsinbrorsomharförtmedsigtysktbrödtillSverige.Helgaharbakatbrödsjälv.MarianneåtmindrebrödhäräniTyskland.ErikanserattdetharskettenstorförändringpålivsmedelssidaniSverigefrån1970-taletdåhankomhitiförhållandetillnutid.Dethar,enligtErik,blivitmycket”bättre”medtiden,eftersomutbudetavvarorharökat,däriblandtillgångenpåolikasor-tersbröd.

SkillnadenmellandetsötasvenskabrödetochdettyskasurdegsbaseradeharsingrundiattdetgårensensoriskgränsiÖstersjön,därSverigeunderslutetav1800-taletochhela1900-taletharsötatalltingmedsocker,eftersomdetharvaritettbilligtlivsmedel,vilkettyskarnaintehargjort(seGenrup1997). Tyskarna anser att de är mer kultiverade när det gäller smakbryt-ningaränvadviäriSverige,faständethållerpåattbli”bättre”här,enligtinformanterna.

Smakenhängersammanmedhabitusochdedispositionersomförkropps-ligasiossfrånbarndomen.Informanternauppleverattdesmakersomdeharfåttmedsigtidigtilivetärdemsomdeärmestförtrognamed.Hadedelevtnågonannanstans,därandrasmakertraderats,hadedetroligtvisföror-datdessa.DieterdiskuteradefråganomkorvtillverkningochserveringenavWienerschnitzelpårestauranger.Normernaochreglernakringmatenharivissafallsingrundidentyskalagstiftningensombidrartillskapandetav

300 INGAHOPPANDEGRODOR

dygdersom”ordningochreda”.Informanternaharreageratpådensvenskastatensinställningtillalkohol,eftersomdenbaragårattköpapåenplatsisamhället,Systembolaget.Detinnebärattkonsumtionenärförknippadmedförbud,tabunsamtsocialkontroll.Detliggeristatensintresseattkontrolleraalkoholkonsumtionen,delsurettfolkhälsoskyddsperspektivdelspågrundavskatteintäkterna.Dieteranserattmångasvenskardrickeralkoholförattsupa sig fulla. I Tyskland är det förknippat med skam att vara full. ”Manskyltarintemeddet”,sägerhan.InställningeniTysklandtillalkoholärenannan,detfinnsGasthausditfolkgårföratttaenölefterarbetetochdetärinteförknippatmedtankaromskuldellerskamatttaenöl.Såbörjardetblihärockså,detfinnspersonersomgårtillpubenexempelvisefterarbetetförattätaochtaenöl.

InformanternaharjämförtfirandetavhögtiderochfestsederiTysklandochSverigeochkopplingen tilldenevangelisk-lutherska tron.KatrinochErikanserexempelvisattdetfinnsvärldsligainslagifirandetavjulensominteexisterariTyskland.”Detäringahoppandegrodordär”.Härärdansenkringjulgranenenritualsomingåriutövarnashabitus.Detärensedsominformanternainteärbekantamedfrånbarn-ochuppväxttideniTyskland.Eftersomdansandet inte ingår iderashabitusuppleverdedet som”kon-stigt”.Depresenteranderitualernaärdedäremotuppvuxnamed.Deingåriderashabitus,medandere-presenterandeärnågotdehartagitdelavsenareilivet,ochsomdeharsvårareatttatillsig.DebetraktarreligionsutövningensomstriktareiTysklandäniSverige.AnnaJohanssonmenarattdenevan-gelisk-lutherska tronärenvästerländskkristenmetaberättelse (Johansson2005:14).Genomatttaavståndfråndetsvenskafirandetdefinierarinfor-manternasiggenoms.k.symboliskinversion(seLindqvist1991:105)d.v.s.detalaromvadde inte ärochställersigsjälvaimotsatstilldesvenskalivsformerna.Konstruktionenavdemsjälvablirdåde ”seriösa”och”merandliga”personerna.

Informanternahardockuttrycktenpositivsynpådetsvenskamidsom-marfirandet,faständetistortsettärsammadansersomåterkommerruntmidsommarstången. De lägger inte in samma värdering i detta dansandeeftersomdetinteärkopplattillreligionen.Dansenruntmidsommarstångenupplevssomenkuriössvensksed.

SAMMANFATTNING301

SylviaharförsöktattinformerasvenskaromattmångaavdehögtiderochfestsedersomfirasiSverigehartysktursprungochdåharsvenskarnatagitillavidsig,enligtSylvia.Deupplever inteatthonharkommitmedfakta,utanatthonharbefunnitsigiöverlägenärhonharförmedlatdennainfor-mation.Sådanasituationerkanbidratillspridandetavstereotypersomatttyskarnaär”kaxiga”,besserwissrar”etc.enligtGenrupsresonemang1997:17,24,faständetintevarsyftetfråninformanternassida.

Deupplevdaolikheternaharsingrund ivilkenhabitussomvarochenhar haft med sig från Tyskland och hur dessa har värderats i Sverige. Avbetydelseärocksåvadsominformanternaanserskallingåidrömmarnaomdetgodalivet,dådeipositivaordalagframhållersynenpåkönsrollernaochbarnuppfostranisvensktradition,medandetharfunnitsannatiTysklandsomdehartycktbättreomsåsommaten,synenpåalkoholochjulfirandet.

302 INGAHOPPANDEGRODOR

MidsommarfirandeiFrithjofsfamilj1965iOskarshamn.FrithjofbeskrevOskarshamnsomsinHeimatiSverige.Detvardärsomhanficksittförstaarbete,närhankomfrånTyskland.Ur:Frithjofsalbum

8.Resenärerochmedlaremellanregionalaochnationellatillhörigheter

Jagvetinteriktigtomjagnågonsinkankommatillro.Alltidsaknarjagnågonting,antingenjagäriSverigeelleriTyskland.…Detärintelättattvarahemmaitvåländerochtvåkulturer,mendetärenstortillgång.(SilviaDürmeier,I:Invandrareochminoriteter3/1992:14).

Tyskland är ett nära grannland. Kontakterna mellan Tyskland och Kal-martraktenharsomtidigarenämntsexisteratsedanmedeltiden.Mångatys-karharslagitsignedhär,bildatfamiljochskaffatbarnunderårenslopp(set.ex.Selling1982:45-48).

IdenWestrinskasamlingen49påKalmarlänsmuseumfinnsbiografiskauppgifternedtecknadeompersonermedtyskbakgrundsomharbottiKal-mar.Någraavsläkternaharlämnatstadenochandrahardöttut,mendetfinnsindividersombärsinatyskaefternamn,dånamnenharärvtsochförtsvidareavmännenifamiljen.Döttrarnakanhagiftsigochfåttandranamnellerdöttogifta.ArkivetärenkällatillstorglädjeförsläktforskarebådeiSverigeochTyskland.Uppgifteravdennaartkanhagått förloradeunderkrigensomharägt rum iTyskland,varför informationenpåKalmar länsmuseumärovärderligur tysk synvinkel.Tyskarnaharvarit/är rikt repre-senteradeiKalmarshistoriainomettflertalområdenisamhället.Någraharvarit/ärtongivandeinomekonomiochnäringslivframtilldagsdato.

AtttyskarharresttillKalmartraktenkanhasinförklaringidetgeogra-fiskaavståndet.DetärintelångtmellanKalmarochTyskland.Östersjönharvaritochärförbindelselänken.FramtillandravärldskrigetsutbrottvardetvanligtattbedrivastudieriTyskland.DetharfunnitsrikligtmedrelationerpåmellanmänsklignivåmellanSverigeochTyskland.AvturismentillKal-martraktenattdömaärdetmångatyskarsomhyserintressefördensmå-ländskaochöländskanaturensomärmycketuppskattade(seMüller1998,1999).Tyskarköperstugorföratttillbringasinaledigastunderhärochdetblirflerochflersomslårsignerpermanent,såsominformanternahargjort.Det finnsen längtanbort fråndet tättbefolkadeTyskland tilldenmindrebefolkadeKalmartraktenochdrömmenomdenrödastuganochdetgoda

RESENÄREROCHMEDLARE303

livet har fungerat som pullfaktorer hit. De äldre informanterna som komhitefterkrigetochfleraavdeandraharlevtlängreiSverigeänvaddehargjortiTyskland.Debefinnersigstundomiettmellanläge,sommediatorer(medlare) eller ”resenärer” mellan tysk och svensk regional och nationelltillhörighet.ITysklandansesdesomvälförtrognamedsvenskhetenefter-somdeharbotthärlänge.

KATRINsägerexempelvisattnärhonharvistatsiTysklandharhonfåttfrågoromSverigeochsvenskarnasomhonharbesvaratutifråndeerfaren-heterhonhargjortunderallaårhonharlevtocharbetathär.

Detärsåkomisktibland.SvenskarnasägeroftaatttyskarsomdeträffarpåolikasemesterorteriEuropaärsåhögljudda.Tyskartyckerattitalienareärsåhögljudda.Detverkaralltidsomattdensomborsöderutärmerhögljuddochstörande.Tyskarnaärmerpåstridigaattförsvarasinståndpunkt.Svenskarnaärundvikande.Helstgerdeingetdefinitivtställningstagande.Seipolitikentex.TyskarnassättattkörabilpåAutobahnäranmärkningsvärt(negativtiSverigesomjaginstämmermed).Alltärmerhektisktochsedanöverallt:Följfolk.Tatillexempelabortfrågan.DenstoraandelenkatolikersärskiltisödraTysklandgörfrågankontroversiellänidag.SkilsmässornaärfleraäntidigaresomiSve-rige.Detgårivågor.Vifårvälsehurbarneniskildafamiljervillhadetsomvuxna.

I berättelsen reflekterar hon över svenskars syn på tyskar som hon haruppmärksammat.Honkonstaterarattupplevelsenavattnågonärhögljuddoch därmed störande förskjuts söderut beroende på i vilket land en per-sonbefinnersignärfrågandiskuteras.ISverigeupplevstyskarnasomhög-ljuddaoch iTysklandanses italienarnahasammaegenskaper.GenomattkommameddenförklaringentonarhonneddennegativasynenpåtyskariSverige.Närnågon iTysklandfrågarKatrinomsvenskarnasrelationtillalkoholmildrarhondenbildengenomattsägaattdetärenlitenminoritetsomhardessaproblem.SverigebefinnersigivodkabältetmedanTysklandingårbådeivodka-ochölbältet(Lynn1971).Fråganomhurinformanternauppfattar sig själva idaghargenereratvad jagupplever somenrörlig, re-flexivochambivalentidentitet.AntropologenLilaAbu-Lughodkallarper-

304 RESENÄREROCHMEDLARE

sonersomlevermeddubblatillhörigheterför”halfies”(1991:137ff).VictorTurner använder uttrycket ”betwixt and between” (Turner 1967, HyllandEriksen1993:192).MaryDouglas identifierardemsometniskaanomalier(1967)ochHaraldRunblomskriverattmångaemigranterlevermellantvåhemländer,detgamlalandetochdetnya.Hankonstaterarattdetkanfinnasenviss funktionsfördelningmellandemdärhemländernaharolikakom-pletteranderolleriemigranternasliv(Runblom2002:363).

Sociologerna Zygmunt Bauman och Mike Featherstone diskuterar olikalivsstilarsomdeanserattmänniskorsomleveridetpostmodernasamhälletanvändersigavsomstrategieristrävanefterdetgodalivet(Bauman1997,Featherstone1994).Jaganserattinformanternakanbetecknasmedmeta-foren”resenärer’”mellanolikaregionalaochnationellatillhörigheter,dådebådeitankarnaochrentfysisktåkerframochtillbakamellanSverigeochTyskland.

IdenbästaavvärldarkandetatillsigdesederochbruksomfinnsiSverigeochTysklandsompassardembästochgörademtillsinaochdärmedskapaenegenochny”mixad”tillvaro.Ivissafallhardockdeäldreinformanternaomgivits med en negativ konnotation i den svenska kollektivtraditionen,medhänvisningtillTysklandsnazistiskaförflutna,ivilkendeklassificerassomnazister,vilketharstigmatiseratderastillvaroochförsvåratvardagslivetfördemikontakternamedetniskasvenskar.

Katrinärosäkerpåsin tillhörighet.När jag frågadehennevadsomvarHeimatförhennesahon:”Detvetjaginteriktigtsjälv.(…)Jagkansägasomså:Sverigeärmittland,menTysklandärmitthem.”Isittuttalandegörhonendistinktionmellanlandochhem.DetsomhonkallarförhemhörihopmedHeimatdiskursen,vilketdiskuterats tidigare.DetärhennesregionalahemortsomhontänkerpåsomHeimat.KatrinsHeimatinnefattaralladekänslorochtidigareupplevelserhonhyserförsinbarndomsbygdiWitten-bergeochdeomsorgspersoner som fanns ihennesnärhet,närhonväxteupp.Heimatkänslantycksförstärkasdåhonbefinnersigpåettvisstavståndfråndenochinteleveridendagligdagssomennostalgisktillbakablick.

Uppkomsten av Heimat-diskursen är förknippad med bildandet av dentyskanationalstatenefterkrigetmotFrankrikeår1871ochdespänningarsomfannsmellanregionalochnationell identitet.Spänningarnahadesin

RESENÄREROCHMEDLARE305

grundimoderniteten.Tysklandgenomgickensnabbindustrialiseringmel-lan 1840 och 1900. Samtidigt ägde en urbanisering rum och folk flyttadefrånlandsbygdentillstäderna(seBoa&Palfreyman,2000:1,vonKrockow,1991).

Dennaförändringiboendetochlivsmönstretskapadeenlängtan”hem”till landsbygdenochnaturenhosendelavdenyinflyttadestadsborna.PåliknandesätthardetvaritförinformanternasomlämnadeTysklandförSve-rige.Dådeleverhärlängtardeunderstundom”hem”tillsin/sinatyskaHei-mat.Detvillsägabarndomensochuppväxttidenshembygdochomsorgs-personernasomfannsideraslivdå.NärdeåtervändertillsinafornaHeimatupptäckerdefördelarmedlivet iSverigeochsaknarsådantsomdeanserintefinnsiTysklandsomlugnet,stillhetenochnärhetentillnaturensamtsocialaförmånersombarnomsorgen.

DetborfärremänniskoriSverige,varförtrafikeninteärlikaomfattandesomiTyskland,vilketuppfattassomentillgång.Katrinansersighavaritlyckligtlottad.Honharkunnatåka”hem”till”sintyskaHeimat”regelbun-det,efterdetatthonbosattesigiSverige.Dettarintelångtidattresamellanhenneshemort iSverigeochnorraTysklanddärhonharsinarötter.Honresteditförattträffasina”gamla”klasskamratersomregelbundetordnadeklassträffarochsinnärmastesläkt.

Språketutgörenviktigdel i identiteten.Katrinhar fortsattatt läsa tysklitteraturiSverige50.Genomlitteraturenharhonbehållitdettyskaspråket,fastän hon lever i en svensk miljö för övrigt. När Tyskland återförenades1989öppnadesnyamöjligheterförhenne.Honskriveriettbrevtillmigatthadedethänttioårtidigareskullehonhakunnattänkasigattskaffasigentvårumslägenhetisingamlahemstad.Menhoninsågatttvåbostädermedresorframochtillbaka,somdetskulleblifrågaom,varförmycket.AtthoninteflyttadetillTysklandheltochhålletberoddedelvispåattsonenintevarintresseradavattföljamed.

GERT harhaftmöjlighetattbesökaDDR,vilkethangjordesålängehansfarvarilivet.Faderndogåretinnanmurenföllochhanfickinteupplevaenandet.DetgjordeattGertkundeupprätthållabandenmedTysklandde-cennierefterdetatthanlämnadelandetochboddeiSverige.Hanhadebåde

306RESENÄREROCHMEDLARE

tillgångtillenviktigomsorgspersonochbarndomsmiljöniHeimat,samti-digtsomhanhadesin”egen”familjsomboddeiSverige.Enligtmintolkningharhanmaximerattillvaronochtagittillsigdetbästaidetvåländerna.

Resenärsituationenärdockinteenkelförinformanternaatthantera.Attståmedettbenivarjelandblirkluvet.Denvisarsignärdetäridrottseve-nemang.GertskriveratthanalltidhejarpåSverige,utomnärSverigespe-lar/tävlarmotTyskland.Dåhållerhanintepånågon.DetillfällendåhankännersigmersomtyskärnärhantalarmedtyskarochanvänderSie-for-menispråket.ITysklandduarmanintefolkpåsammasättsomiSverige.Sie-tilltaletvisarpårespektfördentilltalade.(Respektärenavdeklassiskadygderna,varsinnehållvärderashögtavGert).

DåBIRGITTAkundebesökasinhemortAltKarbeiPommern1992upp-levdehonenskillnad.Resanutgjordedetsomjagtolkarsomenbrytpunkti hennes liv. Efter det säger hon att hon inte kände någonting längre förplatsen,vilkethonvartacksamför.OrsakenvarattdenliggersomBirgittabeskriverdet: ”Iettannat land,ochandramänniskorägerdengårdsomtidigareundergenerationertillhörtminsläkt”.

Detärfrämstomsorgspersonernasomharbebottenvissplatssomräknasi förstahand.NärBirgittas familj förloradesitthus isambandmedkrigetförsvannytterligareenanknytningtillbygden,menhonsörjdelängeöveratthonintekundebesökadetfornahemmet.Attseplatsenochhusetblevtillenouppnåligdröm.Runblommenarattpersonersombefinnersigut-spriddafrånhemlandet(idiaspora),kanrefereratillochidentifierasigmedettområdesomdeharförloratellersomärellerharvaritockuperat,kanskesedanlångtidtillbaka(Runblom,2002:362).UnderdeförstaårensomBir-gittalevdeiSverigegenomgickhondetsomhonkallaren”identitetsökar-period”.

Atthittasinidentitet.Hurgörmandetnärmaningenidentitetharochingenkanfå?Entyskidentitetville jaggivetvisintehapådentiden,närallt,abso-lutalltsomtyskarnanågonsingjortochsannoliktnågonsinskullekommaattgöravarnegativtochavmindrevärde.Ensvenskidentitetkundejagintefå.Jag”hördeintetill”.Jagvarannorlunda,naturligtvis.

RESENÄREROCHMEDLARE307

Hongeruttryck föratthon intekändesigaccepteradavomgivningen iSverigeibörjan.Honhadeentyskidentitet,mendenvillehoninteha.HonficksvensktmedborgarskapefteratthabottiSverigeisjuår,menhonkändeatthonlikvälintehördetillochatthonvar”annorlunda”.Medtidensåblevdocktillvaronbättreförhenne.HonharlevtstörredelenavsittliviSverige.DetharresulteratiatthonanserattSverigeärhenneshemlandtrotsallt.

Idagkanjagsvårligentänkamigflytta”tillbaka”tillTyskland.DetTysklandsomjaglämnadevarkaosochminhembyfinnsintemer.Iallafallintesomdenvarförut.DagensTysklandärtrångt,imotsatstillSverige,därviharsvängrum,ochstressigt.

HonkanintetänkasigattflyttatillbakatillTyskland.Henneshembyså-somhonminnsdenfinnsintelängre.HonuppskattartillvaroniSverige,dådetärgottomplats,menhonfungerarsåsomKatrin,somenmedlare.NärnågoniTysklandexempelvisharsynpunkterpåsvenskarsalkoholvanortarhonsvenskarnaiförsvarochtvärtomnärdetgällerdehögljuddatyskarna.Jagfrågadehenneomdetfannstillfällendåhonkändesigmersomsvenskrespektivetysk.

Jagkännermignästanalltidmersomsvensk.JagharjubottiSverigeisnart59åravmittsnart65-årigaliv.OmSverigespelarfotbollellernågotliknandemotTysklandsåvetjagintevemjagskallhejapå.Dåfårdetbli”måbästalagvinna”.IsambandmedandraevenemanghållerjagiregelpåSverige.

FRITHJOFSbrorboriTyskland.Detinnebäratthanåkerditochhälsarpåregelbundet.Brodernbesökerhonomårligen.Frithjofsägeratthankännersigsomsvensknärhanreserutomlandsochnärhanberättaromsinasven-skaförfäder.Hankännersigsomtysk,närhanärpåsyskonträffdåsysternkommerfrånUSAochbrodernfrånTyskland.Derasgemensammaspråkärtyska,vilketindikerarattspråkochidentitetharstarkakopplingar.

DennationellaidentitetenharintehaftsåstorbetydelseförHELGA.HonharocksåkunnatresahemochhälsapåsinasyskonsomsamtligaboriTysk-land,såbandenochrötternabakåtfinnskvarävenomföräldrarnaintele-ver.HonharalltidvaritmedveteniSverigeomatthonharenannorlundabakgrund.

308 RESENÄREROCHMEDLARE

Jagkanskeärrätttåligellerjagärkanskealltidpiggpånyttochintesåbunden,trorjag.Utanattblirdetettannatland,såskallmananpassasigefterderassättattvara,ochsåkanmantaindetmankännerhemifrån.Ochidéerhemifrån,ochsenkanmanjuantingenletasigframtillellergörasjälvnärman*.Manlärsigellermankanlärasignärmanärintresserad.

Helgasägeratthonärbåde”tålig”och”piggpånytt”och”intebunden”.Honframförviktenavattanpassasigtillnyasederochbruknärenpersonbyterland.AttkommatillSverigefrånTysklandvarenkontrastförhenne.Närhonanländehit,giftesigochbildadefamiljvarhonupptagenmeddetochfunderadeinteövertillhörigheten.Detvarvardagslivetmedbarnupp-fostransomtogöverhanden.JagtoguppfråganomtillhörighetenävenmedDIETERochjagråkadedåsägafel.Iställetförattfrågaomhanhadeenfotivarjeland,blevdetettbenivarjetass,varvidhansnabbtreplikerade.”Ja,hademanfyrabenskullejagsägasåhär,attjaghartrebenhärochettiTyskland”.

ERIKsadeatthanuppleversigmersomsvenskiTysklandäntyskiSve-rige.”Ingenidethärlandetsermigsomtyskiordetsrättamening,trorjag.TrotsalltärminhistoriaiSverigenumera37år.”EfteratthalevtocharbetatiSverigei37årsåöverstigerdentidendenperioddåhanboddeiTyskland.HanbestämdesigtidigtförattdetvariSverigesomhanhördehemma.

Frånförstadagenistortsett.Jagpackadebilenochkördehemifrån.Varförjagflyttadehit.Enanledningvarattjagkändemigpsykisktsjukalltsåavdennärhetsomvardärnere,avtrafiken.

Hanhänvisartill”närheten”ochdettolkarjagsomatthanmenarattdetbormycketmermänniskoriTysklandänvaddetgöriSverigesamtattdensocialakontrollenunderuppväxttiden iMarkgröningenvar stor.Hanvarständigtpåpassad,eftersomfolkvisstevemhansföräldrarvar.Därtillkom-mertrafiken.Iettsenaresamtalnämndehanävenattdetsomhändeun-dernazitideniTysklandharpåverkathonom,fastänhanintevarfödddå.Dennazityskadiskursenärinteförenligmedhansvärderingar.ErikbarpådetsomKarinJohannissonkallarbortlängtan(Hinausweh)närhanlevdeiTyskland,därhemmetsymboliserarklaustrofobiskarumsommåsteundflys

RESENÄREROCHMEDLARE309

(Johannisson2001:20)samtidigtsomhanreserhemförattbesökastadenviddenårligahembygdsfestivalen.Ettavskälentillatthankännersigsomsvenskäratt folket iSchwaben,detområdeiTysklandsomErikkommerfrån,skallhasammagermanskaursprungsomsvenskarna,enligtErik.

Imitt fall vardet s.k. svenska ingaproblemalls. Jagkändemig redan frånbörjanganskaliksvenskarochföredrogiprincipalltsomfannsidethärlandet.Dethärvar1968somjagförstkomhit.F.ö.berättadeengammalskolkamratförmig,attjustSchwabenochsvenskarhärstammarfrånsammagermanskastam,des.k.SuebenellerSueven.

Erikanvänderhistoriskabandsombeläggfördensläktskapskänslasomhankändemedsvenskarnärhankomhit.Slutsatsenhankommerframtilläratthansupplevelserintevarmärkliga.

SomduförstårserjagmigmersomSchwabeochintesomtysk.Tysklandharjuintefunnitslängreänca.150år.Alladelstaterochfolkslagmedsinadialekterharsinegenidentitet.Påsåviskanjagkännamergemenskapmedenschwei-zareänenfrånNiedersachsenellerHannover.HeimatärgivetvisMarkgröning-en.Minahemharalltidvaritdär jagbefannmig.Skillnadenärungefär sommedspråket.Tyskansitterienannandelavhjärnanjämförtmedsvenskan.Närjaglyssnartillminamångaöländskakompisarochderasbarndomshistoriersåfinnsiminvärldliknande,fastisödraTyskland.Ungefärsåärdet.

Hanbetonarattdetärdenregionalaidentitetensomärstarkareförhonomändennationella,medhänvisning till attTysklandblevnationalstat sent.DenregionalaidentitetenärsomtidigarenämntsknutentillHeimatdiskur-sen.SkillnadenmellanhemochHeimatförklararErikmedattdetsitteriolikadelaravhanshjärna,somtyskanochsvenskan.EftersomhanärföddochuppvuxeniTysklandärSchwäbischhansförstaspråk.

RelationentillmodersmåletdiskuterarfleraemigranteriantologinExile and displacement : Survivors of the Nazi persecution remember the emigration experience, därenavdemskriver.”Igowiththosewhoholdthatone´sfirstlanguageremainsthroughoutlifethe’reallanguage’”(Page2001:29). HurlängePageänharlevtiUSAochfastänhanärprofessoriengelskasåkännerhansigintelikabekvämmedspråketsomeninhemskamerikan51.Erikjäm-

310 RESENÄREROCHMEDLARE

försinaöländskavännersbarndomshistorieberättandemeddeupplevelserhanhadeiTyskland.Detäristortsettsammasakfastpåolikaplatser,enligtErik.

Som framgår av det som SYLVIA berättar befinner hon sig mellan oli-katillhörigheter,intransit.Påarbetet,iegenskapavläkare,leverhoniensvenskmiljöochihemmetförsökerhonvidarebefordradettyskaspråkettillbarnenförattdeskallblitvåspråkiga.Hennesmantalardocksvenskamedbarnen.HonanseratthonharhaftfördelaravsintyskabakgrundiSverigebådepådenmellanmänskliganivånochinomyrkeslivet.

S: Jagharjualltidrestmycketochträffatmycketfolk. Såjagharjuintevariträddförattkommahit,fördåblirmanjuockså

tagenpåettannatsätt,mensensägerallanärmanärfrånTyskland,dåärmaninteenutlänningriktigt,ochdetärjuorättvisockså,fördå,detärjumycketsomattmanfårmermakt.

B: Detärlättaredå,tyckerduattduaccepterasfortare?S: -Ja,detärjuingetproblemattbliaccepterad, närmanärfrånTyskland,mennärmanärbarafrånjaItalieneller

frånFrankrikeskulledetvaraenbörda. Jagharjufåttjobbhärocksåpåengångochjagfårstannahär.B: Gårdinmansomunderläkarehärockså?S: Hanär,hanskallblidistriktsläkareochsenärdetjuenklareförmig

förjagharhonomochdetharalltidklaffat.B: Detärlitetrygghetockså. Duharlevtmedenfotisamhälletfrånbörjan.S: Ochsenharjagjuvaritsträngibörjan.Ingenficktalaengelskaeller

tyskamedmigbarasvenskaochdetvarjubra.

Sylviaberättaratthonlärdesigsvenskasnabbtochträffadeensvenskmansomhonsenaregiftesigmed,vilkethonvärderarsomen”brastart”.Efter-somhonärvanattresavarhoninteräddattbesökaochsenareflyttatillSverige,vilketsvenskarnaharlagtmärketill.Honsägeratthonharblivitbe-handladpå”ettannatsätt”utanattpreciseravaddetinnebär.EnligtSylviaserfarenheteravsvenskarsäger”alla”,närhonberättaratthonkommerfrån

RESENÄREROCHMEDLARE311

Tyskland,atthoninteärenutlänningpåriktigt.Honinserattdetfinnsenhierarki,enligtvilkenickeinhemskasvenskarrangordnasutifrånetnicitetochgeografisomplacerarhennehögtupppåenprioritetslista,vilkethonisinturkopplartillmakt.

Hongördistinktionenatthonblirbättrebehandladföratthoninteär”enutlänningpåriktigt”,dåhonärtyska,änomhonskullehakommitfrånIta-lienellerFrankrike.Honhararbets-ochuppehållstillståndochfickarbeteomedelbartnärhonkomtillSverige.Honharhaftenbestämdstrategiattendasttalasvenskahär.

Sylvias och Birgittas upplevelser av Sverige och svenskarna står i skarpkontrast till varandra. Det skiljer cirka 50 år mellan deras respektive an-komsthit.Underdentidenharde intensivahatkänslornasomtogsigut-tryckidenallieradekollektivtraditionengentemottyskarmildrats.Detgörsintelängrenågondirektkopplingmellannazistochtysk.

Sylviatyckeratthonharblivitbemöttutifråndenpersonhonärochintesomenrepresentant företthelt folkbeståendeavnazister,vilketdeäldreinformanternaunderstundomharkäntav.JaginstämmermedHorsdalsomskriver:

”Våra möten med världen var de än försigår i ’splendid isolation’ ellertillsammans med andra kan vara både härliga och förskräckliga. I livetsströmärvåraupplevelser förbigående,menvåramötenmedvärldenkanvara verkningsfulla under lång tid” (Horsdal 1999:65, egen översättning).

MAGDALENAsuckadedjuptnärämnetnationelltillhörighetkompåtal.Dettycksvaraenbördaförinformanternaattförväntashaenklarnationellidentitetsominnehållerenmaktdimension.Hongeneraliserarochanserattdesombefinnersigisammagenerationsomhon,d.v.s. tyskarföddapå1950-talet,delarhennesupplevelsermedhänvisning till vad somhände iTyskland1933-1945.

M: *Ähmankännersigintesomtysk,ellervillintekännasigsomtysk,mantyckermerdetärpinsamt,mendetkommertillbakaalltså.

Nustårjagfördet.Jagärtyskochjagharmycketsakersomjagvetnuärtyskaimig.Ochjaghardenbitenochjagtardengärnaimig.Denharocksåpositivasidor,mendetvarentidsomdetinteallsvarså.

312 RESENÄREROCHMEDLARE

Sommanhelstville/B: Sopaundan?M: -Ja,ochdetvarjuidendärkänsligatidenpågymnasietdåattman

intevissteriktigt.Detvarintebra.Manhadeingetsjälvförtroendedå.

Hon betonar också den regionala tillhörigheten framför den nationella.Honjämförhurhontänktenärhongickpågymnasietochhurhonställersigtilldetnu.Nuerkännerhonattdetfinnssakerihennesomärtyskaochsomärpositiva,utanattgåipådetaljervadhonsyftarpå.OmhonskullehabottkvariTysklandsägerhonatthonskullehasöktsigtillnorradelenav landet,eftersomhonkännersignärmaremänniskornadär, iderassättattvara,ändemsomborisöder.Honsägerattdeärmer”svala”inorr.DeliknarmerfolketiSverige.

Demsomjagbenämner”resenärer”hardetsomGunnarAlsmarkkallar”entranskulturellidentitet”(Alsmark1997:63).(Alsmarkanvänderbegrep-petkulturutanattdefinieradet.Jagtolkardetsomatthanmenar:”Kulturäralltdetsommäniskanhar,görochtänker,d.v.s.bådemateriellating,bete-endemönsterochtänkande”(Ne.Bd.11,1993artikelomKulturavEk).

Det innebärattdeharkvarsitt (kulturella)arv,mendehanterardetpåsinaegnasätt.Deärreflexivapersonerochunderstundomgränsöverskri-dare (Alsmark 1997:75, Szabó 1981:128). Enligt en svensk uganda-indiersomAlsmarkharintervjuatfinnsdettvåslags”kulturpendlare”.Ensomintevetvaddevillmedsinalivochsominteärtryggainågotochenannansomfinnertrygghetibådakulturernaochsomvetvaddevillhaochinteochvaddeaccepterarochinte.Alsmarkanserattgränsenmellandetvåkulturernasomdensvenskauganda-indiernleveriärflytande,situationellochdiffusgenomolikahybridformer(Alsmark1997:76-77).

Zygmunt Bauman menar att människor tänker på identiteten när de ärosäkrapåvardehörhemmaifrågaombeteendemönster.Attomgivningenkanaccepteraderasplaceringsåattallavethurdeskalluppförasigivaran-drasnärvaro(Bauman1997:106)hängersammanmeddygdersomtoleransochomdöme.

AntropologenEdvardT.Hallharutbildatamerikanaresomskall tjänst-görautomlandshurmycketdetbetyderattförstå,attdetfaktisktgårattgöra

RESENÄREROCHMEDLARE 313

sakerpåolikasätt,utanattdetenamåstevaramerkorrektellerbättreändetandra(seHall1990:29).Dåenpersonkommerikontaktmedmänniskorfrånandra länderärdet lättattdömademförattpersoneni frågatyckerattdetsomhanellerhongörsjälvärbättre.Harenindividengånglärtsignågontingkandetvarasvårtattläraom.

Somtidigarenämntssocialiserasexempelvisdygdernainienpersonviabarndomenochinlärningsprocesseninnefattarenmängdtystavillkorochantagandensomärinneslutnaiden(Hall1990:47).Mångamisstaggårattundvikaommaninhämtarkunskapomandramäniskorshabitusochinserattdeärunika(Hall1990:viii).Hallanserattmanändåaldriglärsigbehärs-kaandramänniskorssederochbrukordentligt(Hall1990:ix).EnligtHallärdetmärkligasteattjulängrenågonstannarutomlandsdestomergåtfullttersigdetnyalandet,tillsfolklärsigattobserveravinkar,gester,minerochröstlägetsomförstärkerellerförnekardeordsomfolksägermedmunnen(Hall1990:35),detsomkallasparalingvistiskahjälpmedel.

MEDBORGARSKAPET:FÖRVÄNTNINGAROCHKRAV-DESTRATEGISKAJAGEN

De flesta personer har som mål att sträva efter att leva ett gott liv. Sedannationalstaternasuppkomstunder1800-taletharmänniskorbörjatuppfattasigsomdelaktigaavenvissnationmedsamhörighetochdetsomBenedictAndersonkallar”föreställdgemenskap”.

Tillhörighetentillennationharblivitenviktigdelienmänniskorsidenti-tet.HistorikernPeterAronssonanserattdetfinnsfleramedborgerligadyg-dersomärnödvändigaförattviskallkunnafungerasomgodamedborgareiettgottsamhälle(ibid2001:32).Dygdernagårutpåattvarochenskalltaansvar för sitt samhälle.Detgörmanexempelvisgenomatt röstanärdetallmännaval,attbidratilldenallmännaopinionensamtattställasigtillför-fogandeföruppdragisamhället(ibid2001:35).Dettainnebärattmänniskorställervissaförväntningarpåvarandraattdeskallagerapåettvisstsättdärdygdernarättrådighet,ärlighetochomdömefigurerar,menalla lever inteupptilldet.Informanternakommernedanattredogörafördetankegångarsomdeharrörandeförhållandetochinställningentillmedborgarskapet.

314 RESENÄREROCHMEDLARE

Kluvenheten i den nationella tillhörigheten som informanterna under-stundomuppleverharsingrundimigrationen,vilkengördemtilldetsomjagkallarför”resenärer”ellerkulturpendlareochmedlare.

Enviktigindikatorpågradenavtillhörighetskänslatillennationärmed-borgarskapet.Katrin,Gert,Frithjof,Helga,Birgitta,ErikochMarianneharsvensktmedborgarskap.Deräknasofficielltsomsvenskar.Däremotvarierardethurdekännersig.Deäldreinformanternaminnsfortfarandenegativahändelsersomderåkadeutförnärdekomhitstraxefterkrigetochdeta-laromsinaupplevelser,mendettycksintehapåverkatbeslutetattviljablisvenskmedborgare.EftersomDieterärdödärdetbaradeyngstainforman-ternasomintarenavvaktandeställningochvillgarderasiginförframtiden.Deharbehållitsinatyskamedborgarskapochkännersigsomtyskar.

GERTväntademedattansökaomsvensktmedborgarskaptill1965.Dåhadehanhunnitbli37årgammalochbehövde inte längre riskeraattbliinkalladtillmilitärtjänstiSverige.Hantyckteatthanhadegjortsittsom15-17-årigsoldatiHitlersarméunderandravärldskriget.

JagfickskickainensärskildansökantillUtrikesdepartementet.Ganskamångamånadergickutanattjaghördenågotdärifrån.Viväntadevårtförstabarnisep-tember1965.Iaugustiringdejagtilldepartementetochförklaradeattvivilleattvårtbarnskullefödassomsvensk,detskallbliensonochhankaninteefterträ-dastatsministerErlanderomhanintefödssomsvensk!(Pådentidenfannsdetvissarestriktionerfördemsomintehadeföttssomsvenskamedborgare).Tjäns-temannen hade humor och efter knappt fyra veckor kom medborgarbeviset.Vårtbarnföddesenveckasenare.Detblevenflickaochhonföddessomsvensk.

IsittberättandegerGertuttryckförviktenavatthansochBirgittasbarnblevsvenskar.Hanmotiverardockintevarfördeansågdetvaraviktigt.EttskälkanvaraBirgittasnegativaupplevelseravattvaratyskadåhongickiskolaniSverige.Dekanhavelatskyddasinabarnfrånliknandeupplevelser,men det visade sig att det svenska medborgarskapet, i svenskarnas ögon,interäcktesomidentitetsmarkör.Bådadöttrarnablevsvenskargenomföd-seleftersomföräldrarnahadesvensktmedborgarskap.Dehar liksomsinaföräldrarupplevttyskfientlighetnärdegickiskolan.Dearbetarochlever

MEDBORGARSKAPET-DESTRATEGISKAJAGEN 315

numeraiTyskland.FörGertspersonligadelinnebardetsvenskamedbor-garskapetatthanintelängrebehövdevararäddattförlorasittarbetetillensvensktandläkaresamtattdetblevlättareförhonomattlånapengarsåatthankundeköpahus.

FRITHJOFficksittsvenskamedborgarskap1959.Hanharintehandling-enkvar,eftersomdenförsvannienbrand1968dåallahanstillhörighetergickuppirök.Hanficksomhanbeskriverdet”ettdiplomavUllaLindström(socialdemokratisk politiker och konsultativt statsråd 1954-66. Hon hadeansvar för familje-, konsument-, bistånds- och flyktingfrågor) som bevis”påatthanvarsvensk.Hanvillesåfortsommöjligtblisvenskmedborgare,eftersomhanintevarstoltövervadsomhäntiTyskland,menstoltöversittsvenskaursprung.Hanfickförstlämnainansökningaromarbets-ochup-pehållstillståndvartredjemånad,däreftervarsjättemånadochsistvartan-natår.Efteratthavarithärisjuårstidkundehanansökaommedborgar-skaphospoliseniOskarshamn.

HELGAansökteomsvensktmedborgarskap1963.Honochhennestysk-föddemanvilledåbyggahusochköpamark iKalmar,vilketde inte fickgöraomdevartyskar.Mannenbehöllsitttyskamedborgarskaphelalivetavdetskäletatthanintevillegöranågonmilitärtjänstellerrepmånadmer.Hanhadetjänstgjortidentyskaarménpåöstfrontenochvaritmedomskräm-mandeupplevelser.Helgahadeintenågontingemotattblisvenskochdeträcktetydligenmedattenifamiljenvardetföratthusköpetskullekunnaverkställas.

BIRGITTAblevsvenskmedborgare1954isambandmedatthennesfarblevdet.Modernhadeblivitdettidigare,redan1950,pågrundavanhörig-anknytning,hennesmorvarsvenska.Birgittasfarochhonsjälvochhennessyskonfickväntatillsdehadevistatshärisjuår.

ERIK sågtillattskaffasigettsvensktmedborgarskapredan1976,eftersomhanvilleköpasigetthuspåÖland.

PådentidenfickingautlänningarköpafastighetersomlågvidkustenochpåÖland,alltsåvissaattraktivaområden.Grejenvarattutlänningarskulleförstöra

316 RESENÄREROCHMEDLARE

prisbildenförsvenskarvadjagförstår.Baranågraveckorefterdethördetyskakonsulatetav sigochmeddeladeatt jag skulle skicka inmitt tyskapass.Heltriktigtefterenlagfrån1800-taletfickjaginteinnehatvånationaliteter.

Erikansökteomsvensktmedborgarskapochdärmedfickhanavsägasigdettyska.Enligtentysklagfickhanintehatvånationaliteter.Hanvaldeattblisvensk.DetsvenskamedborgarskapetförtarintemöjlighetenförhonomattåkatillHeimatiMarkgröningen,närhanfårlust,vilkethangörregel-bundet.

NärMARIANNEfickettsvensktmedborgarskapkundehonresapåbesöktillDDRochhälsapåsinfamiljigen,vilketintevarheltokontroversiellt.

M: -Nej,detendadomgjordevarattundersökaossganskaordentligt. Senfickvianmäladåosshospolisen.Domvissteprecisvartviåkte

ochvarvivar.-Ja,vivarunderväldigtstorkontroll.

Närhonanvänder“dom”tolkarjagdetsomatthonmenarStasispersonalsomkontrolleradehenneochdemsomvarmedhennedåhonbesökteDDR.Honfickredogöraförpolisenvarthontänkteresaochvilkapersonerhonvarikontaktmed.År1989förändradessituationendramatisktförfolketiöstnärmurenföll.Detkommunistiskasystemetupphördeochdetblevlätt-tarebådeförMarianneochhennesanhörigaatthälsapåvarandrautandebyråkratiskahindersomvarittidigare.Hennesbrorochsysterharvarithärochhonharbesöktdem.

B: HurupplevdedomSverige?M: Somminmamma(sa)somettkungarikehäriSverigeB: Tycktehondet?M: -Ja,dettycktehonocksåattjaghadeattjaghadeskaffatmigdetsjälv

genommittegetarbete.

DenekonomiskastandardsomMarianneharuppnått iSverigeöverstegdensomfolketiöstiallmänhethadebeträffandeboendeochlevnadsvillkor.Hennes mamma ansåg att dottern bodde som ”en kung”. Därtill kom detpolitiskasystemetiSverigesomskildesigfrånDDR.MariannehartidigarebetonatatthonkännerfrihetiSverige.

MEDBORGARSKAPET-DESTRATEGISKAJAGEN317

DIETERgjordeettvalattbehållasitttyskamedborgarskapiförhoppning-enattdet inteskullespelanågonrollmedtiden,vilketEUlandhankomifrån.Hantroddeattdetkommerattvarasammarättigheterförallaobe-roendeavvardeärföddaochvardelever.JagtolkardetsomatthanvillebehållaettbandmedTyskland.Hanhadetroligtvisutannågrabyråkratiskahinderfåttettsvensktmedborgarskap,omhanhadevelat.

-Jo,detkanjagnogsäga.Jagtänkerpåsvenska,utomnärjagräknar,dåräknarjagpåtyska.Detgårfortare.Jagharvisserligentysktpass,menjagkännermigmersvenskäntysk.JagtyckeromattåkahemtillTysklandochhälsapåminasläktingarochätalitegodmatochtaenölochså.

Hanberättadeatthanintevillegöramilitärtjänsten.HanansågatthanssläktingarhadegjorttillräckligtförTysklandunderandravärldskriget.Desomvarfödda1935ochdessförinnanblevfrikallade.Hanhadeenbrorsominte behövde göra den. När Dieter hade varit i Schweiz och åkte hem tillTysklandförattsökanyttarbetesåfickhanettkortibrevlådanatthanskulleinfinnasigtillmönstring.

D: Ochdethadejagingenlustmed. Såjagsattemignerochskrevansökningshandlingartillolikahotelli

Schweiz.Detvarenmåndag,detminnsjagsåväl, den9oktober,och*påonsdagen,sammavecka, detvartredagarsenarefickjagettbrev,expressfrånZürich, HotellSanktGotthardvilleattjagkundebörjajobbahosdomden15

oktober. Såvetduvadjaggjorde?B: FlyttadetillSchweiz.D: -Jaha,(skratt)ochdådomfickjuinteskickakallelserochsånttill

neutralastaterbaratilldomsomvarmediNATO. InkallelseordenfickdominteskickatillSchweiz. EfterSchweizvardetIrlandochefterIrlandvardetSverige.

Dieterladeuppenstrategi.HanvaldemedvetetattboocharbetailänderutanförNato,påsåsätthöllhansigundandentyskakrigsmaktenochgjordeintemilitärtjänstenvaresigiTysklandellerSverige.

318 RESENÄREROCHMEDLARE

MAGDALENAharocksåbehållitsitttyskamedborgarskap,eftersomdetharmedhennes rötterattgöra.På siktvethon intehurdetblir.Detkanhändaatthennesmandör,attdeskiljersigelleratthonvillåkatillbakatillTyskland.Omhonavsägersigdettyskamedborgarskapettrorhonintedenmöjligheten finns kvar. Som situationen ser ut idag tror hon inte att honkommerattåtervändatillTyskland,mensäkerärhoninte.

GAMLAOCHNYAHEIMAT-DEAMBIVALENTAJAGEN

MajoritetenavinformanternahargjortettvalilivetdådebestämdesigförattbosättasigiSverigeochnågraavdemhartagitstegetutochblivitsvenskamedborgare.Detinnebärinteattdekänslomässigabandentillolikaplatseri Tyskland inte finns kvar, eller att hembygdskänslan (Heimatgefühl) intefortfarandekanvarastark.Jaganserattdetärenkomplexbildsomredo-visas.VarochenavinformanternaharhanterattillhörighetenochbandentillTysklandochSverigepåolikasätt,eftersomdeärindividermedskildabakgrunderochskälattviljalämnaTysklandochslåsignediSverige.

KATRINsadesighaTysklandsomsinHeimatochSverigesomsittland.

FRITHJOF komsomensamstående,snickarutbildadungmanefterkrigettillmormodernshemtrakter.

MenhemmetellerHeimatärförmighärochframföralltOskarshamn.Detvar den första stan jag kom till trots att stadsfiskalen bad mig dra åt skogen(skratt).

Hananvänderordet”hem”ombådeTysklandochSverige,menhansägerattHeimatfinnsiSverige.(SomjaguppleverdetärdetdentyskabetydelsenavHeimatsomhanmenar,ochsomnärmastkanöversättasmeddetsvenskahembygd,ävenomdetinteriktigtmotsvararsammakänslorsomdettyskaordet).Detkaneventuelltberopåatthanhadesinsvenskamormorinärhe-tenredaniTysklandochatthanvilleläggadetsomhändedärunderkrigs-årenbakomsigellerattSverigeärhanshem.NärhansedanbeslutadesigförattresapåsemestertillSverigeochstannakvarfickhanhjälpavsläktenpåVållö.Hanhadetillgångtillettbefintligtnätverksomhjälptehonommed

GAMLAOCHNYAHEIMAT-DEAMBIVALENTAJAGEN 319

bostadochatthittaarbete.HanreserregelbundetvarjeårtillTysklandochhälsarpåsinbror.HanbefinnersigsomKatrinkänslomässigtmellanlän-dernasomenresenäritankeochkänslor.

BIRGITTAtalarbådeförsigochGertnärhonbeskriverhurdeserpåsigidag.

Viserosssomnågotslagskosmopoliter.Vityckermycketomattresa.Viharrotatossidensmåländskamyllan,menvetjuändåattviinteär”riktiga”små-länningar.Ominteannatså fårvivetadetgenomgrannarochövrigabybor.Vikännerossintelängresomtyskar,menvetattvialdrigbliraccepteradesomsvenskarochdärförkanviintehellerkännaosssomsådana.Detärfaktisktliteknepigtibland,tyckerjag.

Rubriceringen av sig själv och maken som ”kosmopoliter” kan jämstäl-lasmeddechilenskaintellektuellassjälvsynietnologenBeatrizLindqvistsavhandlingDrömmar och vardag i exil(1991).Deuppfattadesigsomfriain-dividerellerinternationalistersombärareavenuniversellkultur.Dekändesighemmavarsomhelstivärlden(Lindqvist1991:168).

BirgittaskriveratthonochmakenharrotatsigiSmålandmen”vetjuattvi inteär ‘riktiga’ smålänningar”.Detkan tolkas somattde inte skullehanågontingemotattblierkändasomsådanaomderasomgivninghadeac-cepteratdem,vilkendenintetycksgöra.Jagbadomettförtydligandevadhonmenadeochhonskrevsåhär:

Jaghar, trotsatt jagkännermigsomsvensk, fördetmestaenkänslaavattjagändåbetraktasomen”djäklaytlänning”.Någraexempel:Jagvet attjagtalarfelfrisvenskautanbrytning,ändåkanfolksäga(närdefårhöraattjaginteärföddiSverige).Jo,nunärdusägerdetsåhörjagfaktisktattduintetalarkorrekt.NärvidöptevåräldstadottertillGisela(Birgitsomandranamn)tycktefolkattviskulledöpahennetillnågot”svenskt”.Omvi(motbättrevetande)skullevågakritiseranågotidethärlandetsåfårvihöraattviskavaratacksammaattviallsfårbohäro.s.v.Jagharocksåalltidenkänslaavattandraäravundsjukapåmigförattjagvarit(iallafallrelativt)framgångsrikimittyrke.Minabarnharfåttlidaförattdeharetttysktefternamn.Allatreharblivitkallade”djävlanazis-vin”,trotsattdeärföddahär.Dehar,liksomjagsjälv,blivitallvarligtmobbadei

320 RESENÄREROCHMEDLARE

skolan.Manskaintefigurera(positivt)ipressen(jagharjugjortdetdåochdåutanattjagpådentidenkändetillattminabarnblevmobbadebl.a.pågrundavdetta).Somutlänningf.d.ellerbarntill–skamanvetasinplats!Såhurviänbärossåtharviutlänningsstämpelnipannan!

Utlänningsstämpelnsomhonkänneratthonbärpådelarhonmedandrasomintehellerärinhemskasvenskar.DärtillharhonfåttlidafördentyskabakgrundenpågrundavnazisternaspolitikiTyskland.FastänhennesbarnärföddaiSverigeharävendeblivitmobbadeochkallade”djävlanazisvin”.Iegenskapavbarntillickeinhemskasvenskarskalldevetasinplats.

FörstagångenERIKkomhitbeslutadehansigföratthanvillestannaiSverige.Hanvill inte flytta tillbakatillTyskland.Förhonomärhemmet iSverige,menHeimatäriTyskland.Hansällarsigdärmedtillskaranavre-senärer(ellerkulturpendlare).

DetärMarkgröningennaturligtvisiochmedattviharenväldigtstarkby-känsla.Faständenäronormaltstorförattvaratysk.

MedsinuppväxtiDDRlängtarMARIANNE intetillbakatillTyskland.Nuharhonmöjligheterattåkaochhälsapåsinfamiljnärhonfårlust.Såvardetinteinnanmurenföll.FörhenneärHeimatdärhenneskärnfamiljbor.

-Ja,detärettväldigtkänslobetonatord.MenomdusägerHeimat.Hemmet,detärjudärminabarnfinnsochminman.

SYLVIAkomsomutbytesstudenttillSverigepå1990-taletunderenmå-nadochauskulteradepåettsjukhus.Honträffadeensvenskmansomocksålästemedicin.Honsadeattdetvarkärlekvidförstaögonkastet,dådemöt-tes.Bådastuderadeochdevisste intehurdetskulleblimeddempåsikt.SylviaåtervändetillsödraTysklandochpojkvännenboddeiSverige.Underettårpendladede.SedankomhantillTysklandochstannadeetthalvårochlärdesiglitetyska.Honskullegöraensjumånaderspraktikpåettsjukhusunderdetsistaåretavsinmedicinutbildning.Dåpassadehonpåattlärasigsvenskapåegenhand,utanattgånågonkurs.Hontyckerattdetgickväldigtsnabbt.Honanseratthonvarsärskiltmotiverad,eftersomhonvarföräls-

GAMLAOCHNYAHEIMAT-DEAMBIVALENTAJAGEN321

kad.EftervistelseniSverigeåtervändehonhemochavslutadestudiernaförattåretdärpåkommatillbakaSverige.HonfickdåarbetesomläkareiNorr-land.DegiftesigochefterentidkomhonochhennesmantillKalmar.HontyckerinteattHeimatharnågonstorbetydelseförhenne.

S: Dethardetaldrig(haft). -Nej,detärjuvarjagtrivsbästochvarjagkännermighemma. Mendetärinteriktigtsammasomdengamlatyska(betydelsen).B: Detärdomsomharbotthäri30årsomsägerattHeimatäriallafall

Tyskland.S: -Ja,mendetkanskemankommerpånärmanäräldreochsenberor

detkanskepåvarförmankommertillettannatland. Jagharjuvaltsjälv.

Motiveringentilldetäratthonharvaltsjälvattarbetaochlevahär,mendethardeandrainformanternaocksågjortmedundantagförBirgitta.Lik-välärsynenpåHeimatväldigtindividuell.SylviatyckerinteattHeimatochhemharsammainnebörd,vilketharmedHeimatdiskursenattgöra(seBoa&Palfreyman2000).Honharbemödatsigomatt tala tyskamedbarnen,medanmakentalarsvenskameddem.Hennesäldstesonförstårvadhonsä-gerochnärhennesmammakommerpåbesöktalarhontyskamedhonom.Hennesmorharvaritambitiös.Honharlästsvenskaföratthonärräddattbarnbarnen”envackerdagslutarpratatyska”ochdåvillhonkunnakom-municerameddem.HonskulleviljaattSylviaochhennesmantalademersvenskamedhenne.

SAMMANFATTNING

Informanternaskildrarsininställningtillmedborgarskapetsomenindika-tionpåtillhörighet.Gertväntademedattblisvensktillshansäldstadotterskullefödasochdetintelängrefannsnågonriskföratthanskullebliinkal-lad idetmilitära.Upplevelserna från tidensompojksoldat iHitlersarméräckteförhonom.HanshustruBirgittablevsvenskmedborgaresamtidigtsomhennesfarficksittmedborgarskap.Eftersomhennesmorhadesvenskanknytning gick det fortare för henne. Jag gör den tolkningen att hennes

322 RESENÄREROCHMEDLARE

familjintehadenågonönskanattåtervändatillTyskland.Ävenidetfalletspeladekrigetochupplevelsernadehadeenstorroll.HelgaochErikvilleköpahusiSverigeochpådentidenkrävdesdetattdeskullesvenskamed-borgare.MarianneflyddefrånDDRochframtill1989funderadehoninteibanornaattåtervändatilldetfornaÖsttyskland.Närmurenföll1989änd-radesvillkoren,honkundeåkaochhälsapåutanattbegäraspecialtillståndochsammasakgälldehennesfamiljdär.Dieter,MagdalenaochSylviaharbehållitsinatyskamedborgarskap.

Informanternaartikulerarävenupplevelseravsinanationellatillhörighe-ter.Debefinnersigunderstundomiettmellanlägesommediatorer(med-lare)mellanSverigeochTyskland.DeärmedvetnaomattdetidensvenskakollektivtraditionenfinnsennegativkonnotationknutentillderastyskhetsomärförknippadmednazismeniTysklandunderandravärldskriget.

Fråganomhurdeuppfattarsigsjälvaidaghargenereratiberättelseromenambivalentidentitet.Derastyskahabitusharunderstundomförtdempåkollisionskursmedsvenskaattityder,normerochvärderingardärdeömsomharöverkommuniceratochömsomunderkommuniceratsintillhörighet(seHyllandEriksen1993:107).Informanternastyskabakgrundharbidragittillattsvenskarsomdeharmöttblandannatharbetraktatdemiegenskapavtyskar.Deharreageratpådettautifrånvarsochensindividuellahabitus.

LilaAbu-Lughod(1991:137ff)harmyntatbegreppet”halfies”somenbe-teckningförpersonermedfleraidentiteter.Jagserinformanternasomjaghartalatmedisammasituation.Enpersonkanhaenmängdolikaidenti-teterutanattfördenskullblischizofreneller”halv”enligtdeteoriersomAnthonyP.Cohenredogörföriboken”Self Consciousness : an alternative anthropology of identity” (1994). Identitetenkan innefattamycketochva-rierarstarktpådetindividuellaplanet.Cohenharutvecklatnedanståendetankaromförhållandetmellanstatenochdenenskilde individensomjagfinnerangelägna,devisarattviallaärsamhällsvarelserochpåverkbaraavdenomgivandemiljönochisynnerhetavdepolitiskabeslutsomfattasienstat.

”Identitetenärettkomplextbegreppsombådefödsochnärs i familjen,skolan,viadeinstitutionersomformarindividenifosterlandetsamtimötet

SAMMANFATTNING323

medandramänniskorochandrakulturer.Därförbörmantänkapåenmän-niskasominnehavareavenmängdidentiteter”(Cohen1994,egenöversätt-ningochAlsmark1997).

Avdenanledningenföredrarjagattanvändametaforen”resenärer”mel-lanregionalaochnationellatillhörigheteribeskrivningenavinformanterna,eftersomdehartagittillsigdetbästaochgjorttillsitt.NärdeäriSverigeserdefördelarmedTysklandochnärdebefinnersigiTysklandserdefördelarmedSverige.Medborgarskapetkanvaraenindikationpåvilkennationali-tetdeharvaltattha,menävenhurnationalstatenSverigeharkategoriseratdem.Detvarierarfrånpersontillperson.NågraavinformanternatyckerattdekännerstörresamhörighetmeddenregiondehärstammarfråniTysk-land,(Heimatdiskursen),ännationsstatenTyskland(Vaterlanddiskursen).

EnviktigfaktoriinformanternaslivharvaritvilkasomharhaftmöjlighetattregelbundetbesökasinatyskaHeimatochinte.Desomharhaftdetharupplevtsinidentitetochtillhörighetsomettmindreproblemäntillexem-pelBirgittadärdetdröjdeframtill1990-taletinnanhonkundebesökasingamlahemort.NärhonkomditfannsdetintenågonsomhonförknippademedHeimat,varförplatsenblevmindreintressantochhonkundeläggasinlängtanbakomsig.Informanternaharburitpåendrömmenomettgottliv.DetärettavskälentillattdebeslutadesigförattslåsignediSverige,trotsattdetfinnsföreteelserhärsomenligtdemärmindregoda.IvaletmellanattstannaochåtervändatillTysklandhardevaltattvarakvar.Dettolkarjagsomattlevahär,förderasdel,ärnärmaredrömmenomdetgodalivetänvaddenskullehavaritomdehadebottiTyskland.

324 RESENÄREROCHMEDLARE

9.Avslutning

Dennaavhandlinghandlaromvaddetharinneburitförinformanternaattvaratyskarieuropeiskt1900-talochtyskainvandrareiKalmartraktensomsedanlångatiderpräglatsavkontaktermedTyskland.InformanternahademedsigenmängdolikaminnenfrånlivetiTysklandnärdekomtillSverige.Deäldresomär föddamellan1920och1940-talenharkrigsminnen frånandravärldskrigetsomharskapatbeståendetraumanhosvissaavdem.

Närnazismenkomtillmakten1933varfleraavdeäldreinformanternabarn/ungdomar.DeminnesbilderavlivetinifrånTysklandsomdegertill-hör”denoppositionellalinjen”(Eriksen,1995:15).Informanternavarintenågranationalsocialister,mendeharbehandlatssomomdevoredetefterkriget,varförderasberättelser inteharfåttnågotföreträde.Detvardeal-lieradesdiskurs,tillvilkendensvenskaopinionenochallmänheteniregelharanslutitsig,somvarförhärskande.EtttemaiinformanternasberättandeharhandlatomdeständigaförsökentilldetsomlingvistenCharlotteLindekallar ”narrativ induktion” från den nazityska ledningens sida som infor-manternautsattes för iTysklandmellan1933och1945. Syftetvarattdeskulleantainnehålletidennazityskametaberättelsensomsinegenochföradenvidare.

Dennationalsocialistiskarörelsenstakadeutenideallivsbanafördeunga.FleraavinformanternaharberättatattdeblevintvingadeisomJungvolk,HitlerjugendochBunddeutscherMädelsombedrevparamilitärverksam-het, enligt Lehmann 1983:117. När den skolningen var avslutad väntadedem som fyllt 18 år obligatorisk arbetstjänst mellan sex månader och ettår.Därefterförväntadesdetattdeungamännenskullegåinidennazityskaarmén,medanflickornaskullegiftasig.

Detvar tänktatt intenågonskulleundkommadennationalsocialistiskadiskursenså längedelevde.Denideala livsbananförutsatte lydnad,disci-plinochfoglighet.Enligtinformanternauppnåddesfoglighetengenomhotochpropagandasomspredsiskolan,inomHitlerjugendsamtviapressochradio.Informanternaharpekatpåhurdennazistiskadiskursenfungeradeipraktikenpålokalochnationellnivå.Enligtdemsaknadesdetinformation

AVSLUTNING325

somskullehakunnatmotverkadetensidigainnehålletinyheternaochpro-pagandan. InformantenKatrinkonstateradeatt såsomsystemetvarutfor-matbäddadedetinteförettifrågasättandefrånundersåtarnassida.FörsöktenågonattlyssnapåandraradiosändningarsomBBC,såkundedeblidömdafördetta.

Angiveriverksamheten52blomstrade,varförderadioapparatersomfannsi hemmen skulle stå inställda på den nazityska radiostationen Deutsch-landsenderochingentingannat.BlandannatFrithjofansågattdetskapaderädsla.AnthonyBeevorskriverattradiostationentystnadeförstden25april1945,dåderyskaochamerikanskaarméernamöttesiTorgauvidElbeochTysklandklövsitvåhalvor(seBeevor2004:348).

Samtliga informanter vill berätta att de utifrån de förutsättningar somgavsförsöktehanteratillvaronpåfördemgörligasätt.Devarintenazister.Frithjofgerenmotbildtilldentyskafoglighetengenomattberättaomsinsvenskamormorsomvarkristenochlyssnadepågudstjänsterpåsvenskra-dio.Honbrötdärigenommotfleranazistiskaregler.OmnågonhadesettochmärktdettahadehonkunnatblianmäldförGestapo.Gertsmorfargömdejudarisinkällare,vilketGertkändetill.NärGertblevtrakasseradavpojkarpåettHitlerjugendHeimsomförsökterökauthonom,gickhantillmotat-tackgenomattkastautporträttavdentyskapartiledningengenomfönstret,vilketresulteradeiungdomsarrest.Hanssturskhetskullekuvasmedantidvarföratthaninteskullebliettframtidaproblemförnazistaten.

Deäldreinformanternaupplevdeattdetfannsenhotbildinbyggdidetpo-litiskasystemetmellan1933och1945.Dentyskaallmänhetenförväntadesageraienlighetmedinnehålletidennationalsocialistiskadiskursen.Omdeintegjordedetsåkundedeskickastillnågotkoncentrationsläger53.

Iinformanternasminnenfinnsmångakänsloravuppgivenhet.Närdeal-lieradesbombningarbörjadesökteinformanternasfamiljerskyddikällareochsärskildaskyddsrum.Enpersonellerfamiljkundebli”utbombad”ettflertalgångerochdågälldedetfördematthittanyaplatserattbopå.Förattderassläktingarochvännerskullevetavardefannssattedeupplapparsomtaladeomvartdehadeflyttat.Dentyskacivilbefolkningenvarförsvarslösförbombanfallensomprimärtvaravseddaattfådennazityskaledningenattgeuppkriget,mendedrabbadecivilbefolkningenhårt.Fleraavdebombningar

326 AVSLUTNING

sominformanternaberättaromklassificerasavinformanternasomterror-attacker.DeäldreinformanternasomboddeideöstradelarnaavTysklandupplevdetraumannärderyskainvasionstruppernatogsigvästeruteftersla-getvidStalingradochintogderasHeimat.Dennazistiskapropagandanmotkommunismen hade varit ständigt pågående under informanternas barn-domochrädslanförkommunismenvarstor.Omdetyskakvinnornaför-söktesättasiguppmotövermakten,desovjetryskabeväpnadesoldaterna,kundedebliskjutnaomedelbart.

DesovjetryskasoldaternabarpåettenormthatefterdennazityskaarménshärjningariRyssland.Detoghämndpådentyskacivilbefolkningenochisynnerhetkvinnornagenomattvåldtadem.Dessavåldtäkterärväldoku-menterade,menharfördetmestatigitsihjäliTysklandefterkriget.IDDRingickdetinteibildenavdengodekommunistiskegranneniöstersombe-friadelandetfrånnazismenattlandetssoldatervarvåldtäktsmän.

AvrädslaförvadsomskullekunnahändameddemomdeprotesterademotrådandepolitiskdiskursochhotetfrånGestapointogmångatyskarenanpassad hållning mellan 1933 och 1945. Rädslan resulterade i foglighet.Angiverisystemetbidrogtillfogligheten.Människorvissteintevemdekun-delitapåochvemsomkundeangedemförGestapo.Enligtinformanternaärdetlättattiefterhandhasynpunkterpåvaddebordehagjortnärfacitredanfinns.Dåvissteintenågonvadsomskullekommaatthända.Varochenvarräddomsittegetlivochsinanäraochkära.Detskallmyckettillattmänniskorvågartrotsaenpolitiskövermaktmedriskförlivet.Faständetfannsdesomgjordedet.

NazitidenvarenligtNorbertEliasettbrottikontinuitetenidentyskastats-bildningen(Elias1996:18).Detharfunnitsettstortbehovavattberättaomvadsomhändedåiförsökenattgöradetobegripligabegripligt.

Denaktuellanationalsocialistiskahegemoninbidrogtillattindividenintekundestyrasittegetlivefteregnaönskemål.Informanternavarberoendeavsinaomsorgspersonerochattdessahadeförmågaattfungerasompositivaförebildersomgavkärlek,omsorgochempati.Detvarintesåisamtligafall.Deäldreinformanternaharupplevtbådepositivaochnegativaförebilder.Någraavdemharblivitagadeförattintesägamisshandlade.Deharvidareupplevtkrigetsfasorpåenradolikaplan.Medberättandetvilldekonkret

AVSLUTNING 327

visaatttillvaronvareländigochbekymmersam.DetfinnsenvädjanivårasamtalattmänniskoriSverigeinteskalldömademförattdekommerfrånTyskland.Dekundeintepåverkahändelsernapådetpolitiskaplanetinazi-tyskland.Detvarföräldragenerationensomeventuellthadekunnatagerapåettannatsättidevalsomföregicknazismen,förattförhindraattnazisternaskullekommatillmakten.

Detfinnsenskillnadikunskapenblanddeäldreinformanternadelsvadsomhändemedexempelvisjudarnaidettyskasamhälletochdelsvadsomskeddeikoncentrationslägren.Birgittagavenmotbildtillattdetendastvarjudarsomförpassadestilldessaläger.Honhadesläktingarsomvarmenings-motståndaretillnazismenochsomsändestillKz-läger.KatrinsågresultatetavKristallnattenochkundedärigenomanaattjudarnablevillabehandlade.Hon fick bekräftelse på det när hon hörde någon berätta att det inträffa-deförfärligasakerikoncentrationslägren.Helgamöttejudarsombargulastjärnorpåsinakläderutanattreflekterameröverdet.Frithjofärdenavin-formanternasommesterfordennegativabehandlingsomjudargenomgick.HanochhansfamiljmöttepåplatskvinnorfrånKz-lägrenunderdödsmar-schernamotslutetavkriget.Genomattberättaatthansmorförsöktebistådemochatthonsjälvblevhotadavenvapenförsedd”bösskärring”villhanvisaattdetfannstyskarsomvågadeförsökasigpåattgåemotdennatio-nalsocialistiska diskursen i Tyskland och dess syn på människor. Det görGertocksådåhanberättaromsinmorfarsomgömdejudarikällaren.Bådemorfadernochdejudarsomhanförtillfälletgömdedogunderettavdeal-lieradesbombanfall.FrithjofsochGertsberättelserharensensmoral.DevillvisaattdetfannsindivideriTysklandsomhystedygdersomempatiochomsorgochsomagerademotgällandediskursmedriskföregetliv.Devarvardagshjältarsomutifrånsinaförutsättningargjordemotståndmotsyste-met. Slutledningenblirdärmedattalla tyskar intevar fogligaundersåtarsomokritiskttogtillsiginnehålletidennazistiskametaberättelsen.

Skuldbördan är fortfarande ett känsligt ämne att diskutera trots att dethar gått mer än 60 år sedan kriget tog slut. Dieter ville vända på fråganomentyskskuldbördatillattdiskuteradensvenskaregeringensagerandemellan1939och1945. Densvenskaneutraliteten innebaratt regeringen,enligtDieter,varneutral”förTyskland”,sålängedennazityskaarménvar

328 AVSLUTNING

framgångsrikisinakrig.Närdentyskakrigslyckanvändebyttedensvens-karegeringensida.Dieterkändedessutomtillattdet fannssvenskarsomtjänstgjordeidennazityskaWaffen-SS-arménmellan1939och1945.HanvilldärmedsägaattSverigeintehargjortuppmedsittförflutnaännu.Detfinnsenunderförståddkommentar, att så länge svenskarna intehargjortdet,hardeinterättattkritiseratyskarna.Jaghållerdelvismedhonom.Detfinnsmycketidensvenskapolitikenmellan1933och1945somkandiskute-ras,mendenpragmatiskasvenskahållningenmedfördeattSverigeundkomandravärldskriget.

Magdalena, somtillhördeyngre informanterna föddaefterkrigets slut,gickiförsvarsställningnärämnetkomupptilldiskussion.Honuppfattademinakritiskasynpunktersomettindirektangrepppåhenne,eftersomhonär tyska,vilket intevarmeningen.NärTysklandochtyskarutsätts förat-tackerutifrånökar lojalitetenävenhosdemsominte identifieratsigmeddet nazistiska systemet (se Fromm 1994:157). I de perspektiv på tyskhetrespektivesvenskhetsominformanternaharframförtlöperdygdersomenrödtrådfråndeäldreinformanternasberättelsertilldeyngres.Deäldrein-formanternaharberättatattdeväxteuppunderinflytandeavettstortantaldygdersomdebenämnersompreussiskaunderuppväxteniTyskland.Dyg-derärnågotsomhartraderatstilldemavderasomsorgspersoner,vilkaharfungeratsomförebilderochidentifikationsobjektiinformanternastidigaliv.Dygdernahartvåsidor,positivaochnegativa.Desomupplevdessomposi-tivasåsomkärlek,omsorgochempatihardeinternaliseratochutövatisittpraktiskahandlandebådeiTysklandochsenarenärdekomtillSverige.

Dygderberättarnågotomdenormer,reglerochvärderingarsomfinnsidetsamhälledärdeverkar.Tvåavdedygdersomflerainformanterharbe-rättatomsomharendualismisigärdisciplinoch lydnad.

EnligtMaccobyochMartins(1983)uppfostringsmodells.91kandenauk-toritativamodellen,sominnebärstarkkontrollochstarktstöd,gebarnengodstartilivet.Föräldrarnaformulerartydliganormerförhurbarnetböruppförasigochsertillattdeträttarsigefterkravenmedhjälpavsanktio-ner.Barnetstöttatsgenomattföräldrarnaharenöppenkommunikationochförklarardereglersombarnetskall rättasigefter,medandenauktoritäramodellenmedstarkkontrollochsvagtstödärmindrebraförettbarnsfort-

AVSLUTNING 329

sattautveckling(MaccobyochMartin(1983)citeradiMöller2007:23).Somjagtolkardethardetiflerafallrörtsigomdensenaremodellendåinfor-manternafostradesavomsorgspersonerna.Någraavdeäldreinformanternablevagadeförattintesägamisshandlade.Desomagadedemupplevdessomnegativaförebilder.

Informanternas omsorgspersoner kunde ha fått sina dygder från denevangelisklutherskadiskursenviakyrkansomutgjordedensakralamaktenidettyskasamhället.Denvillefostrainformanternatillmoraliskasubjektsomkundeinterageramedmänniskorurett likvärdighetsperspektiv54.Dekundeocksåhafåttdemfråndenprofanamaktdiskursensomtidigareut-gjordesavdettyskakungahuset/kejsardömetframtill1918,följtavWeimar-republiken1918-1933.

Efter1933förmedladesdygdervianazistatensrepresentantersomtolka-dedemienlighetmeddennazistiskadiskursen.Detinnebarstarkkontrollbådeavenskildaindividerochgrupperavmänniskorietttotalitärtpolitisktsystem.Syftetfrånnazisternassidavarattenligtderasdefinitionskapagodasamhällsmedborgaregenomattformademtillnazisterenligtdennazistiskadiskursen.Efter1945tolkadesdygdernaavandrapolitiskasystemberoendepåvarinformanternadålevdeomdetvariFörbundsrepublikenelleriDDRochsenareiSverige.Detefterkrigstidatyskasamhälletuppfattasavdeyngreinformanternasomettpatriarkalisktsystem.Kvinnornaärfortfarandeistorutsträckninghemmafruar,omdeärgiftaochharbarn,enligtinformanter-na.DetfinnsiallmänhetintenågraskolmatsalariTyskland,därbarnenkanätalunch,varförbarnenoftagårhemochdåmåstenågonlagamattilldemhemma.Ideflestafallenärdetfortfarandekvinnornasroll.

Idethierarkiskasystemetpositionerarsigkvinnornaochbarneniförhål-landetillmännenochpapporna.DeyngreinformanternaanserattomtillexempelenhögutbildadkvinnavillarbetaiTysklandärdetsvårtförhenneattkombinerafamiljocharbetsliv.ISverigeunderlättarmyndigheternadettagenomattinrättadaghemochförskoloristörreomfattning.

Informanterna har i våra samtal uttryckt att de i mötena med svensk-arnavillblibedömautifrånvemdeärsompersoneroch intevarifråndeursprungligenkommer.Deharvelatbliomtycktasomindividerochbekräf-tadesompersoner.Detharfunnits/finnsenstorönskanfrånderassidaatt

330 AVSLUTNING

assimilerasig,mensvenskarnaharintealltidtillåtitdetelleraccepteratdemsomdeärochsomnaturaliseradesvenskar.Deäldreinformanternaharhaftnazitidenochandravärldskrigetsomenballastmedsigmotsinvilja.NärdekomtillSverigeblevdebemöttamednegativaatittyderavsvenskarsomdeträffadepå.DeblevkalladenazisvinochHitlerhoram.m.Detfannsettantalpersoner iSverigeochKalmartraktensombådevar tyskvänligaochnazivänligamellan1933och1945ochävendärefter.Dessapersonerharinteblivitavkrävdanågondenazifieringsprocessefterkriget.Locketharlagtspåoch ett antal av dem har fortsatt att hysa samma värderingar då som nu.Dessutomhardefungeratsommentorerförnynazisterna(Lööw,2004).

Iberättandetomupplevdaolikheterfinnsenundertonattmångainhem-skasvenskarochtyskardelardenevangelisk-lutherskatron.Grundenifi-randetavvårahögtiderochfestsederharvidareiflerafalltysktursprung,sominteminstdentidigareetnologiskaforskningenpåvisat.Idefalldåtys-karöverkommunicerarsinbakgrundkandethasittursprungiattdetfinnsenfrustrationhosdemattdeintebliraccepteradesomdeär,varviddepekarpåreligionen,högtidsfirandetochmatensomidentitetsstärkanderedskap.

Iblandföredrardesådantsomhartraderatstilldemnärdevarsmåochsomingåriderashabitus.Debetraktarvissaföreteelseridesvenskasedernasom”konstigheter”.Informanternapositionerarsigdåiöverläge.

JulängreinformanternaharlevtiSverigejufleravdetsomVictorTur-nerkallar”betwixtochbetween-situationer”hamnardei.De”försvenskas”medtiden,ävenomdefortfarandeharkvarendel”tyska”värderingar,at-tityderochnormer.Detsomdeengångharlärtsigtenderarattbetraktassom”deträttasättet”attgöranågontingpå.Jagharbenämntinformanternamedmetaforen”resenärer”mellanolikatillhörigheter.Derastyskahabitussitterdjuptidem,menmedtideniSverigehardettillförtsendel”svenska”inslagtillderasursprungligahabitus.Informanternaharidrömmenomattrealiseradetgodalivetförsöktatttatillsigdetbästaavtvåvärldar.

AVSLUTNING 331

332 AVSLUTNING

FlyghamnenvidÄngöiKalmar,därbl.a.HermannGöringmellanlandade1927dåhanvarpilotpåsträckanStockholm-Kalmar-Tyskland.LinjendrevsavLufthansaochABAerotransport.Foto:TroligtvisWalterOlson.Ur:Kalmarlänsmuseumsarkiv.

ZUSAMMENFASSUNG

ImerstenKapitelEINLEITUNGwerdenu.a.dieZielsetzungderArbeit,dieMethode,dasUntersuchungsmaterialunddieFragestellungenpräzisiert.DasZieldervorliegendenArbeit isteszuuntersuchen,wiePersonen,dieinDeutschlandwährendundnachderNazizeitaufgewachsensind,darü-berberichten,wiesiedurchihreErfahrungengeformtwurden.Weiterhinwirduntersucht,wasdieBegegnungenderPersonenmitSchwedenunddenSchwedenfürdieArtundWeise,ihrAufwachsenundihrekulturelleIdenti-tätzuschildern,bedeutethat.

FürdieArbeitwurdeeinenarrativeMethodegewählt,dieaufderAnalyselebensgeschichtlicherTiefeninterviewsundeinigenschriftlichenBiografienderbereitsobenbezeichnetenPersonenbasiert.DieGesprächemitdenIn-formantenfandenzwischen1999und2009statt.WährenddieserZeitver-starbendreiderTeilnehmer,waseinenAbbruchderlaufendenGesprächezur Folge hatte und in einigen Fällen noch offene Fragen zurückgelassenhat.

Während des Arbeitsprozesses zu dieser Dissertation gab es viele Fra-gen, die beantwortet werden sollten, beispielsweise wie die Zeit zwischen1933 und 1945 und die Nachkriegszeit erlebt wurde und aufgefasst wirdvonjemandem,derselbstdabeiwar.WiewaresdamalseinKindzusein,inDeutschlandaufzuwachsenundindieSchulezugehen?WaswissendiejüngerenDeutschenüberdieseZeit?WelchenEinflusshattendieErlebnisseinDeutschlandder1930erund1940erJahreaufdieGesprächspartnerundwiewurdendieseErlebnisseandieJüngerenweitergegeben?WashatderNationalsozialismus für die Informanten bedeutet? Warum haben die In-formantenDeutschlandverlassenundsindnachSchwedengezogen?Waspassierte,als siehierherkamen?Wiegestaltete sichderKontaktmitdemLandunddenSchweden?Wiesehen/bewertensieheuteihreIdentitätundZugehörigkeit?

ImAbschnittLebensberichtealsForschungsmaterialwerdendieVor-undNachteilemitderDatenerhebung,BearbeitungundAuswertungvonbio-grafischemMaterialerläutert.BeimündlichenInterviewskommteszuei-nerInteraktionzwischendemInterviewerunddemInterviewtenundbeide

ZUSAMMENFASSUNG333

Partnerbeeinflusseneinander.Derjenige,derseineErinnerungeninschrift-licher Form aufzeichnet, besitzt große Kontrolle über den Inhalt und dasErgebnis.DasResultatbefindetsichimEinklangmitdem,wasderVerfassererzählenwill,entwederalseinenRechenschaftsberichtüberglücklicheZei-ten(Erfolgsgeschichte)oderalsdessenGegenteil,die tragischeErzählung(Unglückserzählung).DieAbsichtdesVerfasserssteuertdenZweckderEr-zählung.DerLesererwartet,dassdas,wasniedergeschriebenwird,mitdem,waserodersiealsWirklichkeiterlebt,übereinstimmt.

Die älteren Informanten, drei Männer und drei Frauen, sind zwischen1920und1930geboren.SiehabeneineeigeneErinnerungandieNazizeitundden2.Weltkrieg.DiejüngerenInformanten,einMannunddreiFrauen,sindinden1950erund1960erJahrengeboren.Sieverfügenüberkeineper-sönlichenErinnerungen,wederandenNationalsozialismusnochanden2.Weltkrieg.IhnenwurdedarüberaberinverschiedenenZusammenhängenberichtetundsiehabenAngehörigealseineFolgedesKriegesverloren.Inden Berichten der älteren Informanten über ihr Heranwachsen währendderNazizeitkommtdasvor,wasArvidssonalsLebensbericht(life-script)(Arvidsson,1998:1)bezeichnet.MitdiesemBegriffwirdetwasbeschrieben,wasjenseitsdereigenenVerantwortungliegt.Ausgedrücktwirddiesbeis-pielsweisedurchÄußerungenderInformantenwie:„Sodachtemandamalsnicht“oder„soetwastatmannicht“.

In ihren Lebensberichten machen sich die Menschen nach MarianneHorsdal(1999:12,50,78,126)oftGedankenüber„dasguteLeben“undwasdiesbeinhaltensollte.Dastrifftauchaufdiejenigenzu,mitdenendieAuto-rindervorliegendenArbeitgesprochenhat.DerroteFadenindenBerichtender älteren Informanten handelt von verschiedenen Wahlsituationen, vordenensiegestandenhaben.

Einige der Wahlentscheidungen haben sie selbst getroffen, zu anderenwurden sie gezwungen, weil sie noch Kinder waren und als solche, denEntscheidungen der Erwachsenen und den in der nationalsozialistischenGesellschaftgeltendenNormenundRegelnzufolgenhatten.IhreErlebnisseinNazideutschlandstandenjedochimWiderspruchzuihrenTräumenvomgutenLeben,weilzwischen1939und1945KriegwarundKriegkeinenPlatzindiesenTräumenhat.VerschiedeneBrüchelassensichausdenBerichten

334 ZUSAMMENFASSUNG

herausfiltern,auchwenndiesevondenInformantennichtselbstbemerktwerden. Albert Lehmann bezeichnet solche unerwarteten Ereignisse alsWendepunktcharakter (Lehmann, 1983:16). Diese veränderten das LebenderInformantenentwederaufpositiveodernegativeWeise,zumeistjedochaufdieletztgenannte.IndenBerichtenderälterenInformantenhandeltihrAufwachsen davon, wie sie der Nationalsozialismus, der Kriegsausbruch1939,dieBombardierungendurchdieAlliiertenunddieInvasiondersow-jetischenSoldateninihremheimatlichenUmfeldbeeinflussthat.

Im Abschnitt über Diskurspsychologie und Ich-Repräsentationen be-richtendieInformantenübersichselbstundihrLebenin„ich“,„wir“oder„man“-Form(Horsdal, 1999).EinSubjektwirdausgehendvonDiskursenbestimmt.InDeutschlandstrebtendieNationalsozialistendietotaleMachtüberdieIndividuenan,abereinDiskursistnichtalleinherrschend.DieIn-formantenversuchtendenAnforderungengerechtzuwerden,dieeinerseitsvondenNationalsozialistenundandererseitsvonihrenPflegepersonenansiegestelltwurden.NachAnthonyP.Cohen1994:12kanneinePersongleich-zeitigTrägerverschiedenerIdentitätensein.DastrifftaufdieInformantenzu.IndenErzählungenstellensiesichalsdieProtagonisten(dieGuten)dar,deren Benehmen durch das verschiedener „Anderer“ (der Antagonisten)(derBösen)kontrastiertwird.BeidenAntagonistenkannessichdabeiumsowjetischeSoldatenhandeln,diedieHeimateinnahmen,Frauenvergewal-tigten,UhrenundStiefelstahlenoderaberumAmerikanerundBriten,dieDeutschlandalsVergeltungfürdieNazipolitikbombardierten. ImKapitelNarrativitätwirdbeschrieben,wieverschiedeneMenschenmitKrisenumgehen.NachMarianneHorsdalentstehteinBedarf,überdas,waspassiertist,zuberichten,umdadurchdasnichtErklärbareverständlichzumachen(2002:35).DasIndividuumwilleinenrotenDraht,eineGanzheitfinden.WieeinePersonübersichselbstundihrLebenberichtet,erlerntsiewährendihresHeranwachsensvonihrenEltern,GeschwisternoderanderenVerwandten.

Margaret Somers und Gloria Gibson unterscheiden vier verschiedeneDimensionen einer Erzählung (Narration). Eine davon sind die ontologi-schenErzählungen,diedefinieren,werwirsind.Dabeihandeltessichumpersönliche Alltagserzählungen, d.h. mündliche Lebensberichte, die in

ZUSAMMENFASSUNG 335

Forschungsinterviews oder in selbstbiografischen Texten vermittelt wer-den. Das entspricht auch den Erzählungen, die der Autorin dieser Arbeitin den Gesprächen mit den Informanten und in einigen der ihr überlas-senenschriftlichenBiografienbegegnetsind.EineandereDimensionsindöffentlicheErzählungen,dieVorstellungenbeinhalten,dieMitgliedereinerOrganisationhaben.Siewerdensinnstiftendeingesetzt.

EinedritteDimensionsindMetanarrationen(Großerzählungen),dieaninstitutionelle,wissenschaftliche,politische,kulturelleundreligiöseDiskur-segebundensindunddieeinenuniversellenWahrheitsanspruchfürsichre-klamieren,wiederSozialismus,dasChristentumundderNationalsozialis-mus.DieseDimensionwirdindenErzählungenFrithjofsdeutlich,derüberseinMitwirkenbeimJungvolkundinderHitlerjugendberichtet,inHelgasErzählung über ihre Mitgliedschaft im Bund DeutscherMädel und GertsErzählung über seine Verschickung in ein Heim der Hitlerjugend. DurchdieTeilnahmederJugendinderHitlerjugendversuchtendieNazismittelsPropagandadieInhalteihrerPolitikandieJugendweiterzugeben.DieEr-lebnissederInformanteninDeutschlandwährenddes2.WeltkriegsfließenindieseDimensionein.EinevierteDimensionbildendiebegrifflichenEr-zählungen.DiesewerdendurchBegriffebestimmt,wiesiebeispielsweiseinsoziologischerLiteraturmitTerminiwieGesellschaft,Akteur,sozialeHand-lung,KausalzusammenhangundsozialeVeränderungbeschriebenwerden.EinesozialeVeränderungkanndurcheinespezifischehistorischeErzählungwieauchdurcheineModernitätenerzählungnach Johansson,2005:95-99,Somers&Gibson,1994:62-63beschriebenwerden.DieDimensionderbe-grifflichenErzählungenwurdedurchdasStudiumeinschlägigerFachlitera-turerarbeitet.

DurchErzählungenschaffensichMenschenpersönlicheundsozialeIden-titäten.DieErzählungender Informantenüber ihrLeben inDeutschlandundSchweden trägtzurKonstruktion ihrer Identitätenbei.MitderHilfevonNarrationenwirdnachAnnaJohansson(2005:86)dasDaseinbegreifbar.BesondersbeidenälterenInformantengabesdasBedürfnis,ihreErlebnisseimNazideutschlandundim2.Weltkriegzubearbeiten.SiehattennichtsehrvielüberdieZeiterzählt,seitsieinSchwedenwohnen,weildieSchweden,denensiebegegnetsind,nichtweiterdaraninteressiertwaren.Goffmanbe-

336 ZUSAMMENFASSUNG

schreibt,dassdasSelbstbildeinerPersonsichdengesellschaftlichenWer-tenalseineSelbstverteidigungsreaktionanpasst(Goffman,1983:111),weilMenschendasBedürfnishaben,sichaufeinebestimmteArtundWeisezupräsentieren.SiespielenunterschiedlicheRollen,umEindruckaufdieUm-gebungzumachen,glaubwürdigzuseinundbestimmteEigenschaftenzuzeigen(Goffman,1977:25).DieälterenInformantenhabenfürsichgewählt,dasBildeinesOpfersdesNationalsozialismuszuvermitteln.Dassteht imWiderspruchzudemderalliiertenKollektivtradition.DieletztgenanntewarinSchwedennachdemKriegsendebestimmend.

ImAbschnittGedächtniswirdbeschrieben,wiediedeutscheHistorikerinMargareteDörrinihremBuchDerKrieghatunsgeprägt:WieKinderden2.Weltkriegerlebten(2007)darlegt,wieKindersichandieNazizeitundden2.Weltkriegerinnern.Siestelltfest,dassdieErinnerungenimLangzeitge-dächtnisgelagertsind,esseidenn,diePersonerhältoderhateinenHirn-schaden. Solcherart gelagerte Erinnerungen können durch die Arbeit mitFragebögen, durch die Aufzeichnung der Erinnerungen, im Gespräch, inderTherapieundAnalyserekapituliertwerden.EskannjedochauchErin-nerungengeben,diesotiefineinerPersonverschüttetliegen,z.B.aufGrundeinesTraumas,dasssienichtwiederhervorgeholtwerdenkönnen.BerichteüberverschiedeneTraumata,diedieInformantendurchlebthaben,wurdenimLaufederArbeitsichtbar.Esistdurchausmöglich,dassesnochimmerErinnerungenderInformantengibt,diebeidengemeinsamenGesprächennichtansTageslichtgekommensind.

ImKapitel2AUFWACHSENINDEUTSCHLAND-HEIMAT-PFLEGE-PERSONENUNDERZIEHUNGberichtendieälterenInformantendarü-ber,wiesieimdamaligenDeutschlandaufgewachsenundinihrerHeimatzurSchulegegangensind,außerBirgitta,die1940geboren,alseinFlücht-lingskindmitdenweißenBussennachSchwedenkam.SiehatdeshalbzueinemgroßenTeil ihreKindheitundJugendzeit inSchwedenverlebt.DiejüngerenInformantenwuchsennachKriegsendeinihrerheimatlichenUm-gebunginWestdeutschlandundOstdeutschlandauf.DieTeilungDeutsch-lands war ein Resultat der Niederlage Nazideutschlands im 2. Weltkrieg.BeideGruppenhatten ihreElternund teilweiseauchanderePflegeperso-nen,dieimFachbegriffmit„significantothers“gezeichnetwerden,inihrer

ZUSAMMENFASSUNG 337

Nähe.UnterPflegepersonenwerdenhierdiejenigenverstanden,dieandieStellederErziehungsberechtigtentraten.DieskonntendieGroßelternmüt-terlicher-oderväterlicherseits sein,OnkelundTanten,ältereGeschwisteroderanderePersonen.DieInformantenberichtendarüber,dassdiePflege-personendieNormen,WerteundEinstellungenansieweitergaben,diederKultursoziologePierreBourdieualsHabitusbezeichnetunddiesichdieIn-formantenannahmen.DerHabituswirktaufdasVermögenderMenschenStrategienfürdieBewahrungundNutzungdes ihnengegebenenKapitalszuentwickeln,ein(Bourdieu,1992,Broady,1991:182).Das,wasalserstre-benswertangesehenwird,wirdandienächsteGenerationweitergegeben.

Die älteren Informanten berichten, dass sie im Allgemeinen autoritärerzogen wurden. Nach dem Modell, das von den Psychologen Maccobyund Martin (1983, Möller, 2003:27) entwickelt worden ist, sind die dabeientscheidendenVariablenKontrolleundUnterstützung.NachAussagenderInformantenwardieautoritäreErziehungdurchdiesogenannte„preußischeTugend“geprägt,dieihrenUrsprungsowohlimdeutschenKaiserreichalsauch inchristlichenDiskursenhat.DieTugendenwurden ihnenvondenPflegepersonen vermittelt und waren u.a. Disziplin, Ordnung, Pflicht-bewusstsein, Religiosität, Ehrlichkeit, Verantwortungsbewusstsein, Empa-thieundFürsorge.DieälterenInformantenKarin,GertundBirgittahabendarübernachgedacht,inwelchemAusmaßdie„preußischeErziehung“,diesiegenossenhaben,dazubeigetragenhat,dasssieheutedieMenschensind,die sie sind.Sie finden,dassan siewährend ihresHeranwachsensviel zuhoheAnforderungenvondenElternoderanderenPflegepersonengestelltwordensind.Einigevonihnensindauchgezüchtigt,wennnichtgarmiss-handeltworden,alssienochKinderwaren.ZweiderjüngerenInformantenberichtenüberdieErziehungdurchstrengeLehrerinderdeutschenSchulederNachkriegszeit.

Im3.KapitelERLEBNISSEWÄHRENDDESNATIONALSOZIALISMUSerzählendieInformantendarüber,wiesieundihreFamiliendasLebeninNazideutschland unter den Forderungen der Naziführung gemeistert ha-ben.UnterdenÜberschriftendasausweichendeIch,dieschweigendenIch,dieausflüchtendenIch,diehandelndenIch,dasemphatischeIchunddasrechtfertigendeIchbeziehensiedazuStellung,jenachdem,welchenSitua-

338 ZUSAMMENFASSUNG

tionensieausgesetztwaren.Eskonntepassieren,dassstaatlicheRepräsen-tanteneineandere InterpretationderTugendenDisziplin,GehorsamundPflichterfüllungvornahmen,alssieesdurchihrePflegepersonenerfahrenhattenundumgekehrt.Wenn jemanddennationalsozialistischenDiskursanzweifelte,konntediesalsilloyalesVerhaltenaufgefasstwerden,esgababerauchPflegepersonen,diedieAuffassungenderNazisteilten.ForscherwieHaffner, 2002, vonKrockow,1990:175undandere sindderAnsicht,dassdas Dritte Reich wie ein so genannter Doppelstaat funktionierte, wo dieMenschenihrAlltagslebenimheimatlichenUmfeldineinemNormenstaatlebten,währenddieNationalsozialistendenMaßnahmenstaatregierten.Dienationalsozialistischen Gesetze regulierten das Leben der Bevölkerung inden Jahren 1933 bis 1945. Adolf Hitler, der Führer der nationalsozialisti-schenArbeiterparteiNSDAP,warderjenige,derdieRichtlinienfürdiePoli-tikimMaßnahmenstaatfestlegte.

EsisteinzwiespältigesBild,dasausdenBerichtenderInformantenüberdasLebeninNazideutschlandentsteht.MehrerederVäterderInformantenwurdenMitgliedderNSDAPumweiterhinarbeitenundihreFamilienver-sorgenzukönnen.Helgaberichtet,dass ihrVaterZoologeundSA-Mannwar.SiehatkeineAhnung,warumereinMitgliedderParteigewordenist.ImNachhineinglaubtsie,dassersichdadurchbessereKarrierechancenaus-gerechnethatte.Sieweißebensowenig,wasihreMutterdarüberdachte,weilsiesienichtdazubefragthat.MitdemEinmarschderAlliiertenverschwandihrVaterundmanweißnicht,wasausihmgewordenist.EsgabauchandereMenschen,wiebeispielsweiseGertsOpa,derinseinemKellerJudenvers-teckteundderbeieinemBombenagriffderAlliiertengemeinsammitdenMenschen, die sich zu diesem Zeitpunkt im Haus aufhielten, ums Lebenkam.

EinigederälterenInformantenberichtenüberihreZusammentreffenmitJuden.FrithjofsFamiliehatteeinenjüdischenHausarzt.DieserhatteeinmalHitlergeholfen,alserkrankwarundwurdedeshalbnichtineinKonzentra-tionslagergeschickt,durfte jedochnichtweiterpraktizieren.Frithjofweißnicht, wie der Arzt seinen Lebensunterhalt bestritt. Auf der Flucht nachWestenvordersowjetischenArmeebegegnetenFrithjofundseinerFamilieweiblicheGefangeneausKonzentrationslagern,dieaufdiesogenanntenTo-

ZUSAMMENFASSUNG339

desmärschegeschicktwordenwaren.FrithjofsMutterversuchteeinerFrau,die hingefallen war und nicht wieder aufstehen konnte, zu helfen, wurdejedochvoneinemder„Flintenweiber“,d.h.einerWärterinmiteinerWaffebedrohtundunterließihrenVersuch.

Kapitel4BERICHTEÜBERDENZWEITENWELTKRIEGhandeltvondenErzählungenderbedrohten,ängstlichenundunterdrücktenIch.

DieInformantenberichtendarüber,wasbeiBegegnungenmitSoldaten,meistmitdenendersowjetischenArmee,passierte.DieSoldatenvergewal-tigtenZivilistinnen,umRachefürdasWütenderdeutschenArmeeinderSowjetunion zu üben. Den Informanten und ihren Familien wurden vondenSoldatenauchUhrengestohlen.InihrenBerichtensinddieInforman-tendieProtagonisten,diesichgegendieAntagonisteninGestaltdersow-jetischenSoldatenschützenmussten.DieInformantenberichtenauchüberdieFolgenderBombardierungenDeutschlandsdurchdieAlliierten,unterdenensiegelittenhaben.

Mehrere der Informanten stammen aus den damaligen OstgebietenDeutschlands.GemeinsammitihrenFamilienversuchtensiebeimVorrück-endersowjetischenTruppenweiternachWestenzufliehen,umdenSowjetszuentkommen.SiewurdenzuFlüchtlingenimeigenenLand.AlsFolgedesNaziregimesunddesWeltkriegesverlorenmehrerevonihnenbeiKriegsen-deihreHeimatindenöstlichenTeilendesdamaligenDeutschlands.Birgitta,dieihreHeimaterstsehrvielspäterwiedersehenkonnte,vermisstesowohldenOrtalsauchihrenGroßvater,derbeiderVerteidigungeinerDruckereivordensowjetischenSoldatenstarb.DieseSehnsuchtverschwandnichtbissiedenOrtmehrereJahrzehntespäterwiederbesuchenkonnte.Daerkanntesie schließlich,dass ihrZuhausenunmehr imBesitzandererwarunddieMenschen, die einmal gekannt hatte, nicht mehr da waren. Es gab nichtsmehr,nachdemmansichsehnenkonnte.

In Kapitel 5 VERHALTEN GEGENÜBER DER DEUTSCHEN UNDSCHWEDISCHEN SCHULDENLAST ist Dieter der Meinung, dass dasVerhalten der schwedischen Regierung während des 2. Weltkrieges mehrdiskutiertwerdensollte.IhmzuFolgewardieRegierungNazideutschlandsolangepositivgesinnt,solangedessenPolitikerfolgreichwar.AlssichdasKriegsglück wendete, änderte sich gleichfalls die Einstellung der schwe-

340ZUSAMMENFASSUNG

dischenRegierung.NachAuffassungderAutorindieserArbeitjedochret-tetedasAgierenderschwedischenRegierungdiejüdischeBevölkerungvorden Konzentrationslagern. Dasselbe gilt für die Juden, die aus DänemarknachSchwedenfliehenkonnten.DasAuftretenderschwedischenRegierungistdurchAllianzfreiheit inFriedenszeitenundNeutralität inKriegszeitengekennzeichnet,umSchwedennichtineinenKrieghineinzuziehen.Dietermeint,dasserBeweisedafürvorbringenkönnte,dasswährenddesNatio-nalsozialismusmehrSchwedenindernazideutschenWehrmachtgekämpfthaben,alsoffiziellinSchwedenangegebenwird.AlseinBeispielerwähnteereinenArbeitskameraden,dermitihmbeiderJohnson-Liniegearbeitethat.DieserwarineinemfrühenStadiumMitgliedderWaffen-SSgewordenundfuhrinUniformaufHafturlaubnachHausenachSchweden.ErhattesichnureinenMantelübergezogen.NachKriegsendewurdeerinSchwedenzueinerhalbjährigenGefängnisstrafeverurteiltunddanachfreigelassen.Die-terkannteweiterhineinenDänenundeinenNorweger,dieebenfallsinderWaffen-SSgekämpfthatten.

Im6.KapitelBEGEGNUNGENMITSCHWEDENUNDDENSCHWE-DENberichtendieInformanten,warumsieDeutschlandfürSchwedenver-lassenhaben,wiesiehierempfangenwurdenundesihnenweiterergangenist.Siewurden„Deutschenschweine“und„SS-Schwein“genannt.BirgittasErzählungen sind durch ein frustriertes Ich gekennzeichnet, da es sie alsKindsehrgetroffenhat,alsihreSchulkameradensiewegenihresDeutschse-insgemobbtundihrbeispielsweisedieFingermitdenDeckelnihrerSchul-bänke eingeklemmt haben. Kein Lehrer ging dazwischen. Es spielte auchkeineRolle,wiegutsieSchwedischsprach.SiehatteeinendeutschenFami-liennamenundwarinDeutschlandgeboren,wassieautomatischdenAn-tagonistenzuordnete,derimNachkriegsschwedenvorherrschendenalliier-tenKollektivtraditionzufolge.EswurdekeineRücksichtdaraufgenommen,dasssieselbstwährenddesKriegesgelittenhatte.DieSituationverändertesich erst, als sie in den Bezirk Kalmar umzog, zunächst nach Nybro unddanndirektnachKalmar.DortwurdesiealsdiePersonernstgenommen,die sie war. Frithjof meint, trotz der Schimpfwörter und der ZuordnungseinerErzählungunterderÜberschriftdasfrustrierteIchbeziehungsweiseoppositionelle Ich,dass seinLeben inSchwedenmitderZeit immerbes-

ZUSAMMENFASSUNG 341

serwurdeimVergleichzudeminDeutschland.Wennerverbalangegriffenwurde an seinen Arbeitsplätzen verteidigte er sich und akzeptierte nicht,dasseraufGrundseinerethnischenZugehörigkeitschlechtbehandeltundkategorisiertwurde.Ersagt,dasseresnichtübelnahm.Wieessichwirklichverhielt,weißnurFrithjof.Karinberichtet,dasssievonniemandemschlechtbehandeltwurdeundgibteinpositivesBildihresLebensinSchweden.Siesagtauch,dassihrvieleFragengestelltwurden.SiegibtdamiteinGegen-bildzudenBerichtenderanderenälterenInformanten,diemitteilten,dasssichdieLeuteinSchwedennichtfürihrLebeninDeutschlandinteressierthaben.

Im Kapitel 7 NICHT INS FETTNÄPFCHEN TRETEN berichten dieInformantenüberPhänomene,dieihneninSchwedenundinderKalma-rerGegendbegegnet sindunddie siealsmerkwürdigansehen.BillyEhn(2005:11)zufolgesolltemanaufmerksamwerden,wennetwasalskomischodermerkwürdigbezeichnetwird.EshandeltsichumeineBotschaftdarü-ber,wieGrenzenundKategoriengeschaffen,erhaltenundinFragegestelltwerdendurchdieErfahrungenderMenschen.Dingealsverwirrendzude-finieren, ist eineStrategiedieUmweltzuklassifizierenundsagtauchvieldarüberaus,welcheWertealsbesonderswichtigangesehenwerden.ZudenmerkwürdigenSachen,diedie InformantenmitSchweden inVerbindungbringen,sindeinigemitdemGeschmackssinnverknüpft.DieInformantenfindenu.a.dasschwedischeBrotgenerellzusüß.EshatsichjedochimLaufederZeitgebessert,u.a.dankderEU,weilsichdasAngebotanBrotsortenwesentlichvergrößerthat.Dieterberichteteausführlichüber seineErfah-rungenmit„schwedischen“EssensgewohnheitenausseinenArbeitsjahreninderschwedischenRestaurantbranche.ErverglichdiesemitfrüherenEr-fahrungen,dieerinDeutschlandundinderSchweizgemachthatte.Beis-pielsweisefindeter,dassesinSchwedenverglichenmitDeutschlandkeinenRespektfürdieInhaltsstoffefürWurstgibt.AußerdemverglicherdieRoh-stoffefürSchnitzelinDeutschlandundinSchweden.InDeutschlandbestehteinSchnitzelausKalbfleisch,inSchwedenmussdasnichtderFallsein.

DieInformantenkönnennurschwermitderEinstellungvielerSchwedenzumAlkoholverstehen,diesichhemmungslosbetrinkenundsichdannwiedieBerserkerbenehmen.SoetwaspassiertnichtaufdemKontinent,meinen

342 ZUSAMMENFASSUNG

dieInformanten.SollteeinDeutscherodereineDeutschebetrunkensein,danngehterodersieheimundschläftdenRauschaus.DieInformantenwis-sen,dassmehrerederschwedischenSittenundGebräuche,z.B.Weihnach-ten,deutschenUrsprungssind.AlssieeinigeLeuteinSchwedendaraufauf-merksammachten,habendiesesehrsauerreagiert,weilsiemeinten,dassdieInformantensievonobenherabbehandelnwollten.SolcheSituationentragendazubei,Stereotypeüberdie„vorlauten“und„besserwisserischen“Deutschen zu streuen, obwohl dies gar nicht von den Informanten beab-sichtigtwar.

Die Informanten finden,dassDeutschlandeinepatriarchalischeGesell-schaft ist, in der der Mann die Norm ist und sich Frauen und Kinder inAbhängigkeitzudenMännernpositionierenunddassdasandersinSchwe-denist.NachBoa&Palfreyman(2000)hängtdasmitdemHeimatdiskurszusammen.

ImKapitel8REISENDEZWISCHENREGIONALENUNDNATIONA-LEN IDENTITÄTEN berichten die Informanten über ihre Strategien zurVerbesserung ihres Daseins. Ein Zeichen für die Zugehörigkeit zu einerNationistdieWahlderStaatsbürgerschaft.SiebenderInformantenhabensichdafürentschieden,schwedischeStaatsbürgerzuwerden,währenddreiihredeutscheStaatsbürgerschaftbehaltenhaben.WeilDietergestorbenist,sindesnurnochdiejüngerenInformanten,dieeinBandmitDeutschlandalseineArtSicherheitsleinefürdieZukunftbehaltenwollen,weilsienochnichtsichersind,obsiedauerhaftinSchwedenwohnenbleibenwollenodernicht.DieEinstellungderInformantenzuihrereigenenIdentitätkannalsflexibel,reflexivundambivalentbeschriebenwerden.NachAuffassungderAutorin dieser Arbeit bilden die Informanten durch ihre Eigenschaft alsdeutscheEinwanderereineeigeneGruppeinderKalmarerGegend.ObwohlsieIndividuensind,könnensiemitderMetapher„Reisende“zwischenver-schiedenenIdentitätenbeschriebenwerden.Siehabenversucht,dasBesteausbeidenWeltenzuverinnerlichen.

Übersetzung:CorinaLöwe,Växjö2009

ZUSAMMENFASSUNG 343

344

TyskasoldaterpåmarschpåLandshövdinggataniKalmarden12maj1945.IslutetavandravärldskrigetkomflyktingarfrånBaltikumtillKalmar.Blanddemfannsbådeci-vilbefolkningochtyskamilitärer.Underöverfärdendogetttiotalpersoner.MilitärernaplaceradespåKullöiväntanpåbeskedvadsomskullehändameddem.Foto.Blomberg.UrKalmarlänsmuseumsarkiv

NOTER1.INLEDNING

1.Hitlerjugendvaren tysknationalistiskungdomsrörelse somgrundades1926ochsomupplöstes1945.DenstoddirektunderSA-ledningenvars förste ledarevarKurtGruber.1931ersatteHitlerhonommedBaldurvonSchirachsomblevorganisationensReichsjugendführer der NSDAP. NSDAP, die Nationalsozialistische Deutsche Arbei-terpartei (Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet). 1919 grundade Anton Drexler,Gottfried Feder och Dietrich Eckart GPW, det tyska arbetarpartiet, i München somHitlergickmedi.1920föreslogHitlerattpartietskullebytanamntillNSDAP,vilketskeddeochsammaårpubliceradedet sitt förstaprogram.1921 togHitler ledningenöverNSDAPoch förblevdess ledare fram tilldess atthan tog livet av sig ibunkern1945.HJ-organisationenvarindeladienpojk-ochenflickavdelning.Pojkarmellan10till14årvarmediJungvolk.Dådevar15till18årgamlavardemediHJ.FlickornavarmediJungmädel,dådevarmellan10-14årgamla.DärefterövergickdetillBDM,BundDeutscherMädelmellan15till18år.Medlemstaletår1934uppgicktill3.000.000ungdomar.Framtill1936varHitler-Jugendfrivillig,därefterblevdetenpliktattvaramed.NSDAPochHJgrundadebl.a.Adolf-Hitler-skolor.Utövandetavsportvarviktigt,ungdomarnaskropparskulledisciplineras.HJförbereddepojkarnaförenkommandekrigsinsats.(Krajewski,André.www.shoa.de)

2HorstWessel-Lied,HorstWesselsångenellerdieFahnehochvardet tyskanazist-partietsofficiellakampsång1933-1945.UnderTredjeRiketfungeradedensomandranationalhymn. Texten var skriven av Horst Wessel (1907-30) till en folkmelodi från1800-talet.WesselsomvarSA-manskötsochmartyrförklaradesavnazisterna,eftersomdeansågatthanmördatsavkommunister.(Ur:NE.Bd.9.1992HorstWessel-sången)

3JosephGoebbelsstyrdesittministeriumförfolkupplysningochpropagandameddi-rektivenmanipuleraochbeslöja.Hankontrolleradepressen,radionochfilmen.Hanut-veckladeFührerkultenförattbindadetyskamedborgarnatilldetnationalsocialistiskasystemet. Propagandan var effektiv. Den saknade konkurrens och det ständiga hotetomstrafffördensomvägradeinstämmavarverkningsfull.DärtillförekomettbrutaltuppträdandeavnationalsocialistiskapartifunktionersomSA-ochSS-män(Bedürftig,2007:300).

Metodochprimärmaterial4C-uppsatsenKarenikrigetsskugga(1996)handladeomenbalttysk,adligkvinnasliv

fråndendethonföddesiEstland1914ochframtilldesshonanländesomflyktingtillSverige1947.Undersittlivharomupplevtryskarevolutionen,förstavärldskrigetochandra världskriget. Genom sitt insideperspektiv som tysktalande flykting inom bl.a.tyskockuperatområde iPolen1939ochsomflykting iTysklandunderandravärlds-kriget har jag kunnat jämföra hennes uppgifter med vad informanterna har berättatföravhandlingen.D-uppsatsenKarenifolkhemmetSverigebeskriverhenneslivfrån

NOTER 345

ankomstentillSverigeochtillvaronhärframtill1997.Jagharhaftkontinuerligkontaktmedhennesedan1994.

5Tysklandssången-Deutschlandlied.DiktenärskrivenavA.H.HoffmannvonFall-ersleben.DenbörjarDeutschland,Deutschlandüberalles.1797komponeradeHaydnmelodintillGotterhalteFranzdenKaisersomblevpopulär.1922blevTysklandssån-gennationalsång(Hermand,Jost2002).

Levnadsberättelsersomforskningsmaterial6Heimat är ett komplext begrepp med en mängd definitioner. Rent språkligt över-

sättsdetiTysk-svensk ordbok,1963med”hemland,hemtrakt,hembygd,hemort,hem-vist,hemmaochhem”.GermanCulturalStudiesforskarnaElizabethBoaandRachelPalfreymandefinerarHeimatibokenHeimata german dream.”Heimatisaboundedplaceorsocialspaceconnectingindividualswithsomethinglargerthroughaprocessof identification, soprovidinga senseof securityandbelongingat timesof stressfulhistorical change”. Heimat är en bunden plats eller socialt rum som binder sammanindivider med någonting större genom en identifieringsprocess och ger därmed enkänslaavtrygghetochtillhörighetdåbekymmersammahistoriskaförändringarpågår.(2000:35,egenöversättning).Jaghartolkatdetsomattdetförinformanternabetecknardenplatsellerplatserivilken/vilkadehadesinbarn-ochuppväxtinomettområdesomtillhörde/tillhörTysklandikretsenkringsinaomsorgspersonerochsombeskrivsmedvissnostalgi.

7Destoraberättelserna(metaberättelserna)definierasavFoucaultsomdiskurserellerkunskapsregimer–historisktspecifikakunskapsordningarmedvissamaktanspråk(seFoucault1993,Johansson2005:57).

8Waffen-SS.Från1935till1939/40kallatSS-VTVerfügungstruppe.Detvarmilitäraförband inomSSmedgrund iHitlers livvakt.Frånsommaren1940vardetensjälv-ständigmilitärorganisation.TillWaffen-SShördeävendödskalleförbandsomvaktadekoncentrationslägren.Från1940antogs frivilliga frånhela Europa inklusiveSkandi-anvienoch från1943överfördesocksåvärnpliktiga tyska soldater tillWaffen-SS.DemedverkadeiförintelsendåförbandurWaffen-SSingickideEinsatztruppersomför-följde och dödade judar och motståndsmän på östfronten. Zander Ulf. NE. Bd. 19,1996artikelWaffen-SS.SSärenförkortningförSchutzstaffeln(ty.skyddsgrupper).DetvarettnazityskthalvmilitärtkampförbundmedursprungiHitlerspersonligalivvakt.HeinrichHimmlervarcheffördetsvartuniformeradegardetfrån1929.SSskapadeenegensäkerhetstjänst,Sicherheitsdienst(SD).Detvarinvolveratigrundandetochdrif-tenavsäkerhetspolisenSipo.EfterdetnazitiskamaktövertagandetgenomfördeSS1934enutrensninginomSA.Detväxtesnabbtistorlekochfickhandomkoncentrationslä-ger,polismakt,särskilthemligapolisen,Gestapo.Detsatteupptrupper,Waffen-SSmedfrivilligafrånandragermanskanationer.1940blevdetenpartiarmé.Detdrevföretagmed lägerfångar. SS medverkade i eutanasiprogrammet. Det bekämpade nazismens

346 NOTER

motståndareiTysklandochideockuperadeområdena.FörebilderförSSvardemedel-tidariddarordnarnaochdenforngermanskahirden,ettkrigarföljesomhadesvuritsinledareobrottsligtrohet.INürnbergprocessenförklaradesSS,SD,GestapoochWaffen-SSförbrottsligaorganisationer.(seHäger,BengtÅkeiNEpånätet)

NarrativitetMinnen

9”Styrkanhosdessaintryckförblirbevaradettheltliv.Mankansåledeslitapådessaminnen”(Dörr2007:14,egenöversättning).”Riktigtsmåbarnkommernoginteihågmedvetet,mendeärsärdelesmottagligaochkänsligainompsykiskaområden.Derasminnenärsinnligtbundnatillvissadofter,bilder,scener,brottsstyckenavsamtalsomdeharbibehållitävenomdeinteförstårsammanhangen.HanneloreR(1938)sa:Flykt–fly–flykting–krig–östfronten-fältpost-fördrivning-mörkläggning-gasmask–flyglarm.Ordsomettbarninteförstårfullständigt,mensomdockgörbarneträdd,medandevuxnamedbekymmersfullaminerochhektiskarörelsergörsakersomärnyaochoförklarligaförbarnet”(Dörr2007:15,egenöversättning).Detkanfinnasminnenlagradeiinformanternaskropparsomdeintelängrehartillgångtillpågrundavattdeharråkatutförolikatrauman,mendetsomdekommerihågavegnaupplevelser,dettalardeiallmänhetom.(Fråninledningenomminnet).

Historiskkontextrörandenazismen10Gestapo,GeheimeStatspolizeivardentyskastatenshemligapolismellan1933och

1945.(NEpånätet)11DDR.DeutscheDemokratischeRepublikvardetofficiellanamnetpåÖsttyskland.

StatenuppstodsomenföljdavandravärldskrigetdåTysklanddeladesifyraockupa-tionszonersomställdesundermilitärförvaltning.Enförvarjeockupationsmakt.DendelsomkomattutgörasavÖsttysklandvarknutentillSovjetunionenoch1989dådenösttyskaregimenföllåterförenadesTysklandigen.Östtysklandsomstatfannsi40årmellan1949ochden3oktober1990(NE.Bd.4,1990ochNE.Bd.20,1996)

Intervjupersonerna12SA,Sturmabteilungenvarenhalvmilitärkår,somHitlerkändesighotadav.Den30

juni1934läthanmördaorganisationenschefErnstRöhmivadsomkallas”delångaknivarnasnatt”.ISA:sställekomSSSchutzstaffelunderHeinrichHimmler.HimmlerhademilitäraförbandsomWaffenSSundersigochvarävenansvarigfördenhemligastatspolisenGestapoochkoncentrationslägren.(NE.Bd.18,1995artikelomTysklandshistoria).

13DevitabussarnavarenaktionsomleddesavdensvenskagrevenFolkeBernadotteislutetavandravärldskriget.Syftetvaratträddaskandinaver(danskarochnorrmän)somsattityskakoncentrationsläger.Bussarnavarvitamedrödakorspåtaket,sidan,

NOTER 347

framochbakförattdeinteskulleblitagnaförattvaramilitäramål.Efterdanskaochnorskapåtryckningarochplaneringräddadescirka15000skandinaverochandrana-tionaliteterfrånkoncentrationslägrenidetyskkontrolleradeområdenaavdetsvenskarödakorsetimarsochapril1945.Efterdentyskakapitulationenden8majräddadesyt-terligare10000människor.Skandinaviskakrigsfångarhadehögstaprioritet,menocksåsvenskakvinnorochbarnsombodde iTysklandskullehämtas.Ommöjlighet fannskundemanitilläggtilldessatamedandra.Aktionenräddadelivetpåmångafångar,menharävenkritiseratsförattvaraenförensidigräddningsaktionförskandinaver;attdeninteisammagradhjälptefångarmedandranationaliteter,ochförtransporterdeutfördefördettyskaSS.(Wikipedia)

2.UPPVÄXTENITYSKLANDHeimatdiskursen-DeäldresupplevelseravHeimat–informanterföddapå1920-talet

berättar14Preussentidigarehertigdöme,kungarikeochrepublikiTyskland.Detvarettom-

rådevidÖstersjönmellanNemurasochWislasombeboddesavdenbaltiskastammenpreussarnasomkoloniseradespå1200-taletochkristnadesavdentyskaorden.1466ifredenvidThornmedPolentvangsordenattavståfrånvästradelenavPreussenmedstadenDanzig(Gdansk)ocherkännapolskakronansöverhöghetöverdenöstradelen,Ostpreussen.1525dådensistaordensmästaren,AlbrektavHohenzollern,antogdenlutherskaläranblevområdetettärftligtkungadömeihansfamiljmensompolsktlän.År1618tillfölldetgenomarvengrenavsläktenHohenzollerndärhuvudmannenvarkurfursteavBrandenburg.Därmeduppstoddenpreussisk-brandenburgskastaten.Un-derkurfurstenFredrikWilhelm(1640-88)vannsstörredelenavHinterpommernochstiftenHalberstadtochMindeniWestfaliskafreden1648.FredrikWilhelmlyckadesifredeniOliwa1660frigöraOstpreussenfrånPolen.HanssonFredrikIIIlätkrönasigtillkungavPreussen1701medtitelnFredrikI.(seNE.Bd.15,1994artikelomPreus-sen).

Defördrivnasminnen15Nazisterna krävde av det tyska folket att de skulle kunna presentera ett härstam-

ningsbevisförattkunnapåvisaattdetintefannsnågrajudarifamiljendärförbedrevssläktforskning(seBedürftig2007:360släktforskning).

Judiskrepresentationiberättandet16IfalletmedGrasssåframkomdethösten2006atthanunderkrigetsslutskededelta-

gitsomsoldatiWaffen-SS,vilkethanintehartalatomtidigare.EnligtGrasskomdetsigavatthansom16-åringendagkomhemtillföräldrahemmetochmöttesaveninkallel-seorderfrånWaffen-SS.Hanhaderedansom15-åringförsöktanmälasigsomfrivilligiarmén,mendåhadehanavvisats,detfannsingenplats(seLewenhagen2007).

348 NOTER

Detvetandejaget17Göring inrättade två koncentrationsläger före riksdagsvalet den 5 mars 1933,

Oranienburg-Sachsenhausen och Papenburg för politiska motståndare (se Sigmund2001:51).

Attiscensättadetförflutna18Friastäder(tyFreieStädte)ärbenämningpåtyskabiskopsstäder,ivissafallstäder

undervärldsligtstyresomunder12-och1300-talenblivitsjälvständiga.Riksstädernalågdäremotunderkejsarenochriket.Defriastädernavarbefriadefrånvissaförpliktel-sermotriketsomskattochhäruppbåd.Vidtysk-romerskariketsupplösning1806fanns51friariksstäder.NärHitlerkomtillmaktensåförloradedefriastädernasinställning.(seNE.Bd.7,1992artikelomfriastäder)

PåenasidanmureniDDR19Ostalgikommerfrånordetnostalgiochhänvisartilldekänslorsomossis(östtyskar)

iTysklandhyserfördetfornaDDR,vilketblandannathartagitsiguttryckikampanjenförattbehålladerödaochgrönagubbarnasomDDRanvändevidövergångsställenochförvarortillverkadeiDDR.(www.susning.nu)

20Stasi.MinisteriumfürStaatssicherheit.Östtysklandshemligapolis.NE.Bd.17,1995.JournalistenAnnaFunderskriveriStasilandattmotslutetavDDRtidenhadeden97000anställdapåenbefolkningav17miljonermänniskor.Detgickenstasimanpå63östtyskarochdetfanns173000angivare.SomjämförelsekannämnasattiNazitysklandfannsengestapoagentpå2000invånareochiStalinsSovjetvarenKGPagentpå5830personer(Funder2003:65).AngiverisystemetvarytterstverksamtidetfornaDDR.DetfannsintemyckettillmotståndskulturiDDR,möjligtvisberoendepåtrefaktorer,denrelativthögalevnadsstandarden,Statisgrundlighetochtyskarnasberedvillighetattun-derkastasigdemsomhademakten.VarnågonoliktänkandeiDDRkundepersonenifrågasäljastillVästtysklandförhårdvaluta(Funder2003:69)omdenhadetur.Andraspärradesinellerförsvann.

Omsorgspersonernasomförebilder21Den25september1944bildades”Volkssturm”,folksstormen.Denbestodavejin-

kallademänmellan16och60.Rekryteringenav6miljonerfolkstormsmänlågunderchefenfördetnationalsocialistiskapartikansliet,MartinBormann.VolksstormenstodunderHeinrichHimmlersmilitärabefäl.(seBedürfig2007:127-128)

22Nationalsocialisternahadesomambitionatt fulländadentyskahistorienochan-vändedenmedeltidskristnafrälsningsförväntanomJesusochdettusenårigariketpåjordenidenegnadiskursen.VidRikspartidagen1934förkunnadeHitlerattdetunderdenärmastetusenåreninteskulleblinågonmerrevolutioniTyskland(seBedürftig2007:397)

NOTER 349

Förmedlingavdygderochnormer23Detråderolikateorierrörandevemavdemsomlademestviktvidnämndadyg-

der.VonKrockowanserattdekanhärledastillFredrikWilhelmI(1701-13)somvar”denheltöverlägsneuppfostrarentilldenpreussiskaandan”(VonKrockow1991:22).SebastianHaffnervillknytademtillFredrikII:stid(1740-86),ävenkalladFredrikdenstoresomHitlerbeundrade.HitlerhadeettporträttavhonomsomhängdepåväggenibunkerniBerlin,(seBeevor2004:317)somhanstirradepålångatider.

24FredrikIIlevdeettdubbelliv.Hanhadeetthårtskalmedenmjukkärna(Haffner,2002:97)ochbeskrevsigsjälvsomendubbelmänniskanärhansa:”sommänniskasägerjager…mensomämbetsmansägerjager”(seHaffner2000/2002:97).

25Mensurkommeravlatinetsmensursombetydermått.SedenmedduellermedsabelellervärjauppkomiTysklandundermittenav1800-talet.Denfckgenomslagskraft inazikretsarochförbjöds1938medförekommerfortfarandeivissastudentföreningaritysktalandeländer.Detgjordesenåtskillnadmellanfäktningeftervänskapligaöverens-stämmelserellerförolämpande.Idetsenarefalletkundesvårareskadoriansiktetuppstå(mensurärr)(seNE.Bd.13,1994).

26MazdaznanbetonartronpåMazda,dengodaskaparen.Detäreneklektiskrörelsesomharinkorporeratelementfrånhinduismenochkristendomenisindoktrin.Män-niskanssyftepåjordenärattåtertadenochgöradentillettlämpligtställeförGudattbopå.Andningenansesmycketviktig,därförlärrörelsenutandningskontrollochryt-misktbedjande,vilketkompletterasmedvegetariskdiet.www.mazdaznan.info

27Zarathustravarenprofetsomföddesnågongångmellan1500och500fKr.Någon-stansideområdensomidagärIran,TurkmenistanellerAfghanistan.(seNE.Bd20,1996artikelomZarathustra).

3.UPPLEVELSERAVNATIONALSOCIALISMEN.HitlerüberallesundüberDeutschland

Hitlermyten28HitlerinrättadeettministeriumförfolkupplysningochpropagandaspecielltförJo-

sephGoebbelsefter”ettmästerstyckeavpolitiskagitationvidriksdagsvalenimars1933(seSigmund2001:83).

29MeinKampfvarettbokverkförfattatavAdolfHitler.DåhanefterdenmisslyckadeölkällarkuppeniMünchendömdestillattsittapåfästningskrevhanverket,ivilkethandroguppriktlinjernafördennationalsocialistiskapolitiken.

Anpassningundertvång–exempelpånarrativinduktion30Wehrmachtvardenofficiellabenämningenpådentyskakrigsmaktenfråndenall-

männavärnpliktensåterinförandeimaj1935tillkapitulationenimaj1945.(seNEpånätet.Dettredjeriket.)

350 NOTER

31I1920-taletsTysklandtalademanomdettysk-romerskakejsardömetsomdetförstariketochdettyskakejsardömet1871-1918somdetandra.MedT.menadesdåettnytt,starktochsjälvmedvetetTyskland.NazisternatogupptermenisinpropagandaochdenanvändessedanallmäntomNazityskland.(NEpånätet).

Deurskuldandejagen32Enligt Tomi Ungerer som växte upp i Alsace under nazitiden tillverkas knivarna

fortfarande. Svastikan har bytts ut mot en pojkscoutsymbol. Knivbladet hade ett in-graverat motto: ”Blut und Ehre”. Kniven ansågs av Hitler som en trogen kamrat förpojkarna.Deuppmanadesattskaffasigsådana(seUngerer1998:62).

4.BERÄTTELSEROMANDRAVÄRLDSKRIGETDehotade,räddaochförtrycktajagen

33Polenockuperades föratt tillgångenpå tyskt”Lebensraum” livsrumskullekunnatillgodoses(Lukacs,1999).Polensomnationupphördeattexisteraiochmeddennazi-tyskaockupationen1939.

34MinhuvudinformantunderarbetetmedC-uppsatsen,KarenG.berättadeomhurdetgicktillnärhonochhennesfamiljtvångsevakueradesfrånLettlandochskickadestill tyskockuperat område i Polen. De blev hänvisade bostäder av myndigheterna påplats(seJohnsson,1996).

35IdedagboksanteckningaravbarnsomMargretheDörrharhafttillgångförbokver-ketDer Krieg hat uns geprägt(2007)harIlseJ.OchRuthB.FramförtattdehoppadespåenslutsegerförTyskland.DesattesintilltrotillHitlerochundervapnen/mirakelvap-nen.Deväntadesigintenågotpositivtfrånfienden(seDörr20o7:287).

Vadskulleryssarnagöramedoss36RödaarménsförsvarsmaktsomLeninskapade1918avrödgardisterochtsartrupper

förattförsvaradetbolsjevitiskaRysslandmotTysklandochantirevolutionärinreop-position.(NEpånätet)

37Lärarinnan Lily Grützner berättade för Hans Axel Holm 1966-67 i Rapport från Neustadt, DDR atthennesföräldrarvarräddanärdelevdeiNazityskland(1969:36-37).Detvarhonockså.Honhadeenfästmansomvarsocialistochsomskickadestillfron-ten.Hanförsöktedesertera.Försöktetmisslyckadesochhansskickadestillettstraff-kompani.

Desovjetryskasoldaternasstölder38EnanonymdagboksskriverskaiBerlinbeskriversinerfarenheteravryskasoldater

ochderasstölder:”Dekaninteöverblickamängden,griperlojtefterblänkandeföremål,tapparellerslängerbortdemigen,släparmedsigmångahandatingsomdesedanfinnerbesvärligaochkastarifrånsig”(2005:102).

39UhriärenförvanskadformavdettyskaordetUhrsombetyderklockasåsominfor-manternauppfattadeattryssarnauttaladedet.

NOTER 351

40Fråganärvadderyskasoldaternaskullemedallaklockortillochvarfördetogdem.SammasakfrågarsigdenanonymakvinnaniBerlinsomskrevdagbokmellanden20april tillden22 juni1945.Honvarmycketberest innankrigetkomochhadeblandannatvaritiRyssland.Hontaladedessutomendelryska.Hennesförklaringlöd:”An-tagligenberordetpåattlångtifrånvarendamänniskakanskaffasigettarmbandsuriderashemland.Manmåstevaranågot,haenposition,innanmankommeråtnågotsåeftertraktansvärtsomettarmbandsur,detvillsägafårdetsigtilldelatavstaten.Ochhärväxerdetklockorsomogräsienoanadmängd,förvarochensomvillplockaden.Förvarjenyklockakännerägarenenväxandemakt.Förvarjeklockasomhankandelautochgeborthemmaväxerhanspersonligaprestige.Detärnogsådetförhållersig.Tydebegripersigintepåattskiljapåklockornaefterderasekonomiskavärde.Deföredrarklockorsomärutstyrdapånågotsätt,tillexempelmedstoppurellermedvridbarsif-fertavlaunderlock.Enfärggladbildpåsiffertavlanlockarockså”(seAnonymkvinnaiBerlin,2005:77).Honanserattorsakentillstöldernafannsidenkommunistiskapoli-tiskadiskursen.

41En uppfattning om hur synen inifrån Röda armén var ger den rysk-judiske löjt-nantenVladimirGelfand.Hannedtecknadesinaupplevelserunderandravärldskrigetnattetidiendagbok.DenharöversattstillsvenskaochfåtttitelnTysk dagbok 1945-46 : en sovjetisk officers anteckningar (2006).Hanåterkommertillstöldernaavtyskegendompåfleraställen.Iprincipärhankritisktilldetsomskedde(Gelfand,2006:31,32,58-59,127,142),mendethindradehonomintefrånattförsesigbådemedpengar-70000tyskamark.s.32ochklockors.54.Hanskriverocksåattderyskasoldaternastalfrånvarandra.”Stölderochbedrägerierharblivitkutym.Redanunderdeförstadagarnaavminbekantskapmedkompanietstötte jagtillminförvåningpådet faktumattkom-panichefen hade blivit bestulen på sina kromläderstövlar och sin persedelspåse medtvättochannat.MisstankarnaföllpålöjtnantKanonenko,somtrotskraftigtstigandevodkapriserlyckadesdrickasigberusadvarjedag,trotsatthanintehaderådmeddet”(Gelfand,2006:25).Hanbekräftarocksåatthananvändeklockornaibytesaffärermedandraryskasoldater(ibid2006:54-55).Detvarintenågonhögreryskofficersomstop-padesoldaternanärdetogellerförstördeföremål(ibid2006:31)iställetdeltogdesjälva(ibid2006:58-59),vilketvisarpåbristandedisciplininomRödaarmén.

Våldtäkterochpropagandaispårenavdensovjetryskaarmén42Deryskasoldaternasvåldtäkterpåtyskakvinnorhartagitsuppityskaprivatperso-

nersdagböckerfråntiden,vilketNicholasStargardtredogörblandannatinotnummer5sid(2005:316-317)iWitnesses of war.AnthonyBeevorharocksåanväntsådanakällorsomunderlagförSlutstriden i Berlin(2004:60-63).

43DMTyskamark.44Marshallplanen var ett amerikanskt återuppbyggnadsprogram offentligtgjort av

USA:sutrikesministerGeorgeG.Marshallijuni1947.

352 NOTER

Deallieradesbombningar45IdeberättelserochdagboksanteckningarsomMargareteDörrhartagitdelavfram-

kommerattidefalldåomsorgspersonernaöppetvisaderädslainförbarnenbidrogdettillattbarnenblevännumerförskräcktaänomexempelvismödrarnautåtsetttogdetlugnt(Dörr2007:115).

5.FÖRHÅLLNINGSSÄTTTILLDENTYSKAOCHSVENSKASKULDBÖRDAN

Etttysktansvar46PåJaltakonferensenifebruari1945antogdeallieradeettprogramfördenazifiering

som togs in i Potsdamavtalet i augusti 1945. Det handlade om förbud mot NSDAP,nazistiskpropaganda,upphävandeavdenationalsocialistiskalagarna,gripandeochbe-straffning av de ledande nazisterna, avskedande av NSDAP:s alla aktiva medlemmarfrånoffentligaställningarinäringslivet,utrensningavallanazistiskaochmilitaristiskalärorfrånundervisningsväsendet.Lagenombefrielsefrånnationalsocialismochmili-tarismsomkungjordesiUSA:szonblevbindandeiallazonerframtillslutetav1946.Tyskadenazifieringsdomstolarklassificeradenationalsocialisterifemkategorier.1)hu-vudskyldiga,2)belastade,3)mindrebelastade,4)medlöpareoch5)friafrånansvar.ISovjetzonenavslutadesverksamhetenden26augusti1948ochivästibörjanav1950-talet.Ivästzonernagenomfördescirka6miljonerprocesser.4miljonerföllikategori5och1miljonikategori4,1700ikategori1och23000ikategori2,medanöver150000klassadessommindrebelastadeikategori3(seBedürftig,2007:91-92).

Svenskalliansfrihetifredstidochneutralitetikrigstid-detkritiskajaget47Iaprilochmaj1940gerdensvenskaregeringentillståndtilltyskarnaatttransitera

sjukvårdspersonalochsjukvårdsmaterieltillNarviksområdet.RegeringenavslogdocktyskakravpåattfåsändakrigsmaterielgenomSverigetillNarvik.EfterdetattstridernaiNorgeupphörtden9juni1940tillätstransiteringavpermittenterochkrigsmaterieltill och från Norge. Även tyska trupptransporter tilläts på sträckan. PermittenttågentrafikeradesträckanKornsjö-Trelleborg(tidvisHelsingborg)enellertvågångerdagli-genibådariktningarnaochNarvik-Trelleborg(tidvisHelsingborg)enellertvågångeriveckanibådariktningarna.Tyskasoldatertransporteradesävenmellannorraochmel-lerstaNorgepåsträckanRiksgränsen-Storlien.Övertvåmiljonertyskasoldatertrans-porteradesviaSverigeunderkriget.(NE.Bd.17,1995artikelompermittenttrafiken.

48Islutetavkrigetflyddecirka3000soldaterurdentyskaarménfrånBaltikumtillSverige. Bland dem fanns 167 balter. Den svenska samlingsregeringen beslutade attsamtligamilitärflyktingarskulleutlämnas,deflestatillSovjetunionen.Förmångainne-bardetenosäkerframtidisovjetiskafångläger.www.levandehistoria.nu

NOTER 353

8.RESENÄREROCHMEDLAREMELLANREGIONALAOCHNATIONELLATILLHÖRIGHETER

49WestrinskasamlingenpåKalmarlänsmuseuminnehållernamnpådepersonersomflyttadefrånGamlastantillKvarnholmeniKalmarpå1650-talet.Förutomettperson-register finnsävenett tomtregisteröverKvarnholmenursprungliga400tomtersåattdetärmöjligtattvetavemsomboddevar.Imaterialet finnsnamnpåpersonersominvandratfrånTyskland.

50Katrinvar inte förtjust iGüntherGrassböcker.Vihann inte, innanhondog,attdiskuteraigenomvardetvarmedhonomsomhonogillade,därförlämnasdenfråganobesvarad.

51GuySternbeskriversintillvarosomjudiskflyktingiUSAatthanvarpåvägattbliamerikaniserad”awalknoonecanevercomplete,becauseAmericaisnotonlydifferent(...)butalsobecauseitissomanythings;itisproteanandunpredictable(...).Hanblevaldrigenfullständigamerikanskkilleeftersom”weareallcompoundofallourexpe-riences”(Stern2001:11).

9.AVSLUTNING52Mallmann&Paul(1994)konstaterariartikelnattGestaposverksamhetbyggdepå

enmyt.Denvarintelikaallseendeochallestädesnärvarandesomdenlätpåskina,menvetskapenattGestapofannsochattdetvarlättattangenågonförmyndigheternagjordeattdenfickstormaktöverdenenskildeindividen.

53KoncentrationslägreniTysklandkomfrånbörjantillståndförattkorrigerauppfö-randethosdendelavbefolkningensomavnazisternainteansågshadenrättaläranså-somkommunister,socialdemokrater,antinazister,judarmfl.www.levandehistoria.se

54Luthertogavståndfråndensenmedeltidauppfattningenattklosterlivetrepresen-teradeettheligarelivändetsomfolketlevde.Hanansågattallauppgifterinomfamiljochsamhälleskalluppfattassomlikvärdigagudomligauppdrag.Detfinnsintenågonuppgiftsomärheligareännågotannan(Haglund2007ochDrMårtenLutherskyrko-postilla1850:139ff).

KÄLLOROCHLITTERATUR

OtrycktakällorIntervjuer med informanterna: Birgitta, Dieter, Erik, Frithjof, Gerhard, Helga,

Katrin,Magdalena,MarianneochSylviaAnteckningarfrånsamtalunder2007medErikHaglund,teol,dr.omLutheroch

denevangelisk-lutherskareligionen.Kalmarhosförfattaren.AnteckningarfrånTVdokumentärenomHitlerskvinnordel5,TV4måndagen

den21juli2003

354 KÄLLOROCHLITTERATUR

InformationfrånnätetBirnbaum,Norman.TheStrangeSilenceofGüntherGrass.I:TheNation2006-08-18Frohnert,Per.2004.OpawarkeinNazi.I:NyhetsbrevfrånsvenskakommitténmotAntisemitismKraiker,Gerhard.LaudatioaufChristianGrafvonKrockow.www.docserver.bis.uni-oldenburg.de/publikationen/bisverlag/unireden/ur80kap.NEpånätet:Artiklarom:Dettredjeriket,Gestapo,Rödaarmén,Tyskland.WaffenSSavHäger,BengtÅke.www.dhm.de/lemo/html/wk2/kriegsverlauf/volkssturmwww.levandehistoria.nuwww.mazdaznan.infowww.shoa.sewww.susning,nuwww.wikipedia.org

TrycktakällorArtiklaripressen

Dürmeier,Silvia.Hemmaitvåländer.I. Invandrare och minoriteter nr31992s.12-14Forsgård,NilsErik.2003.Kennedyochvisionenomennytid.I:Svenska Dagbladet 03-11-04Frylestam,Mirjam.TyskarvilltillBorgholm.I:Barometern06-06-10Gisby,Catarina.Nyaavslöjanden:såradetyskarpåsvenskatåg.I:Populär historia 1999:5Hall,Thomas.DetjudiskaiBerlinfödspånytt.I:Dagens Nyheter 05-05-07Herholz,Ylva. Denrättfärdigeförrädaren. I: Svenska Dagbladet 08-08-12Jeppsson,Tina.Enrödvitstugavärdattbevara. I: Barometern 06-03-17Lagerholm,Martin.Ljusaretiderspärpådentyskaångesten. I: Svenska Dagbladet 07-06-19Landin,Per.Förföljdaavhistorien.(OmenbokavJanSelling.Urdetförflutnasskuggor-omvergangenheitsbewältigung)I:Dagens Nyheter 2005- 01-13Lewenhagen,Jan.Grassstämmerförlag. I: Dagens Nyheter 2007-11-24Lewenhagen,Jan.Tysklandminnsenödesdigerdag. I: Dagens Nyheter 2008-10-26Levine,PaulA.FörföljelsernasplittradeSverige.I:Populär historia 2009:2Linde,Skotte.FlyktingströmtillKalmar/SkotteLindeochKennethOttosson.I: Barometern 1995-05-10Linde,Skotte.Flyttlasssomväcktintresse.I:Barometern2007-03-14Lindeborg,Lisbeth. Himmlersdottergerinteupp. I : Aftonbladet 2002-05-05Tralau, Johan.Pliktochpoesi inspireradekuppmotHitler. I: Svenska Dagbladet 03-02-14Wiberg,Erik. LidandetförKristus–Igår,idagochimorgon. I: Kyrka och Folk 2006-11-16

TRYCKTAKÄLLOR 355

Litteratur

ABU-LUGHOD,Lila.1991.Writingagainstculture.I:Fox.RichardG.(ed)Re-capturinganthropology.Workinginthepresent.SantaFe:SchoolofAmericanresearchpressALSMARK,Gunnar.1997.Ensvenskugandaindier.I:Skjortaellersjäl?Lund:StudentlitteraturALSMARK,Gunnar (red). 1997.Skjorta eller själ?Kulturella identiteter i tidochrum.1997.Lund:StudentlitteraturANDERSON,Benedict.1991.Denföreställdagemenskapen:reflexionerkringnationalismensursprung.Göteborg:DaidalosARONSSON, Peter. 2001. Dygder som drivkraft och föredöme. Stockholm :EDSOK,CityUniversityPressARVIDSSON,Alf.(red).1993.Muntligtberättande:omverklighetskonstruk-tionochsamhällsspegel.Umeå:Etnologiskainstitutionen,UmeåuniversitetARVIDSSON,Alf.1998.Livetsomberättelse:studierilevnadshistoriskainter-vjuer.Lund:Studentlitteratur.BACHRACH, Susan D. 2000. The Nazi Olympics Berlin 1936. Boston, NewYork,London:LittleBrownCompanyBARKER, Chris. 2000. Cultural studies : theory and practice. London : SagepublicationsBARTOV,Omer.1997.“SeitdieJudenwegsind…“:Germany,historyandre-presentationsofabsence.I:Auser’sguidetoGermanculturalstudies.Ed.ScottDenham,IreneKacandesandJonathanPetropoulos.AnnArbor:TheUniver-sityofMichiganPressBAUER,Yehuda.2000.Förintelseniperspektiv.Stockholm:Naturochkul-turBAUMAN,Zygmunt.1994.Auschwitzochdetmodernasamhället.Göteborg:Daidalos.2.uppl.BAUMAN,Zygmunt.1997.Skärvorochfragment:essäeripostmodernmoral.Göteborg:Daidalos.BEDÜRFTIG.Friedemann.2007.Tredjeriket frånuppgångtill fall :enupp-slagsbok.Stockholm:ErsatzBEEVOR,Anthony.2004.Berlinslutstriden1945.Lund:Historiskamedia.BERGER, Deidre. 1997. Learning to stop hating Germans : the challenge ofjournalisticobjectivity.I:Auser’sguidetoGermanculturalstudies.Ed.byScottDenham, Irene Kacandes and Jonathan Petropoulos. Ann Arbour : Univ. ofMichiganPressBERGER,Peter.1966.Thesocialconstructionofreality:atreatiseinthesocio-logyofknowledge/PeterBerger&ThomasLuckmann.NewYork:Doubleday

356 TRYCKTAKÄLLOR

BLEHR, Barbro. 2000. En norsk besvärjelse : 17 maj firandet vid 1900-taletsslut.Nora:NyaDoxaBOA,Elizabeth.2000.HeimataGermandream:regionalloyaltiesandnationalidentityinGermanculture1890-1990/ElizabethBoa,RachelPalfreyman.Ox-ford:UniversityPressBOCK,Gisela.1994.Antinatalism,maternityandpaternityinnationalsocialistracism.I:NazismandGermansociety,1933-1945.Ed.DavidF.Crew.LondonochNewYork:RoutledgeBODE,Sabine.2004.DievergesseneGeneration:DieKriegskinderbrechenihrSchweigen.PiperBOURDIEU,Pierre.1992.Aninvitationtoreflexivesociology./PierreBour-dieu,LoïcWacquant.Cambridge:PolityPressBROADY,Daniel.1991.Sociologiochepistemologi:omPierreBourdieusförfattarskapochdenhistoriskaepistemologin.Stockholm:HLSFörlagBRUNER,Jerome.1986.Actualmindspossibleworlds.CambridgeMass.:Har-varduniversitypressBRUSSIG,Thomas.2001.PådenkortaresidanavSonnenallé.Stockholm:Na-turochkulturBULLOCK,Alan.2004.Hitler–enstudieityranni.Stockholm:Prisma.Bäckebombomben-minnenavHitlersraket/LenaArén,MatsBurström,An-dersGustafsson&HåkanKarlsson.Alsterbro:LenaArénKulturkonsult,2007COHEN,AnthonyP.1994.SelfConsciousness:analternativeanthropologyofidentity.LondonochNewYork:RoutledgeCONNERTON,Paul.1989.Howsocietiesremember.Cambridge:CambridgeuniversitypressCORTAZZI,Martin.1993.NarrativeAnalysis.London:FalmerPress.CRAIG,Gordon.A.1990.TheGermans.London:PenguinCrew,Edward,ed.NAZISMandGermansociety,1933-1945.1994.London&NewYork:RoutledgeDAUN,Åke.1974.UpptillkampiBåtskärsnäs:enetnologiskstudieavettsam-hälleinförindustrinedläggelse.Stockholm:VerdandiDAUN,Åke.1994.Svenskmentalitet.Stockholm:RabénPrismaDENHAM, Scott, Kacandes, Irene and Petropoulos, Jonathan. 1997. A user’sguidetoGermanculturalstudies.UniversityofMichiganDENZIN,NormanK.1989.Interpretivebiography.Sage:NewburyParkDOUGLAS,Mary.1967.Purityanddanger.London:RoutledgeDOUGLAS,Mary.1991.Theideaofahome:Akindofspace.I:Socialressearch58:1,s.287-307DÖNHOF,Marion.1998.MassundMasslossigkeit.Siedler

LITTERATUR357

DÖRR,Margarete.2007.DerKrieghatunsgeprägt:wieKinderdenzweitenWeltkriegerlebten.Bd,2.Frankfurt/NewYork:CampusEHN,Billy.1986.Detotydligakulturmötet:Ominvandrareochsvenskarpåettdaghem.Malmö:LiberEHN,Billy.2005.Vadkonstigt :omundranochförståelse.Lund:Studentlit-teraturEISEMANN,Martin1993.BarnuppfostraniSverigeochTyskland/MartinEi-semann&JörgRichter.I:FörtyskningenavSverige.KurtGenrup(red).Ume-etnologi,1103-6516;24.Umeå:Etnologiskainstitutionen,UmeåuniversitetELIAS,Norbert.1996.Tyskarnaochcivilisationensbräcklighet.Stockholm:AtlantisENGLUND,Peter.1996Brevfrånnollpunkten:historiskaessäer.Stockholm:AtlantisERIKSEN,Anne.1995.Detvarnoeannetunderkrigen:2.verdenskriginorskkollektivtradisjon.Oslo:PaxERIKSEN,Anne.1999.Historie,minneogmyte.Oslo:PaxERIKSEN,ThomasHylland.1993.Etnicitetochnationalism.Nora:NyaDoxaELIAS, Norbert. 1996. Tyskarna och civilisationens bräcklighet. Stockholm :AtlantisExileanddisplacement:survivorsoftheNazipersecutionremembertheemi-grationexperience.2001.Ed.LaurenLevineEnzie.NewYork:LangFEATHERSTONE,Mike.1994.Kultur,kroppochkonsumtion:kultursociolo-giskatexter.Stockholm:Stehag.B.Östlingsbokförl.SymposionFEST, Joachim.2004.Undergången :Hitleroch slutetpåTredje riket.Stock-holm:Wahlström&WidstrandFISCHER,Hans.1995.Soldatitredjeriket.Stockholm:EkerlindFOUCAULT, Michel. 1993. Diskursens ordning. Stockholm/Stehag : Sympo-sionFOUCAULT,Michel.1986.Övervakningochstraff:fängelsetsfödelse.Lund:ArkivFROMM,Erich.1994.Flyktenfrånfriheten.Stockholm:Naturochkultur.FRYKMAN,Jonas.1992.Biografiochkulturanalys.I:Självbiografi,kultur,liv:levnadshistoriskastudierinomhuman-ochsamhällsvetenskap.ChristofferTi-gerstedt,J.PRoosochAnniVilkko(red).Stockholm:SymposionFRYKMAN,Jonas.1999.HemtillEuropa:plasterföridentitetochhandling.I:Rig.1999:2s.81-94.LundFRAENKEL,Ernst.1984.DerDoppelstaat–RechtundJustizim“DrittenReich”.FrankfurtamMainFULBROOK,Mary.1998.Tysklandshistoria.Lund:Historiskamedia.FUNDER,Anna.2003.Stasiland.Stockholm:Forum

358 TRYCKTAKÄLLOR

”Förtyskningen” av Sverige som etnologiskt forskningsfält. : tväretenskapligtsymposium vid Etnologiska institutionen, Umeå universitet, den 26 oktober1993.KurtGenrup,red.Umeå:Etnologiskainstitutionen,UmeåuniversitetetGARTONASH,Timothy.1998.Personakten.Stockholm:NorstedtGELFAND,Vladmir.2006.Tyskdagbok1945-46:ensovjetiskofficersanteck-ningar/VladimirGelfand;urvalochkommentarer:ElekeZjerstjanoj.Stock-holm:ErsatzGELLATELY,Robert.1990.TheGestapoandGermansociety:Enforcingracialpolicy,1933-1945.Oxford:ClarendonGENDERandGermanness:culturalproductionsofnation.1997/Ed.ByPatri-ciaHerminghouseandMagdaMüller.ProvidenceOxford:BerghahnBooksGENRUP,Kurt.1997.GermaniaochModerSvea:kulturellamötenochgrän-ser.Umeå:KulturgrnäsnorrGENRUP,Kurt.2001.MatochpolitikiöstraTyskland.I:Sagaochsed,2001s.74-94.Uppsala:Kungl.GustavAdolfsAkademienGIDDENS,Anthony.1997.Modernitetochsjälvidentitet.Göteborg:DaidalosGOFFMAN,Erwin.1986.Jagetochmaskerna:enstudieivardagslivetsdrama-tik.Stockholm:PrismaGOFFMAN,Erwin.1971.ThepresentationofSelfineverydaylife.Middlesex:PenguinbooksGOFFMAN,Erwin.1983.Totalainstitutioner:fyraessäeromanstaltenssocialavillkor.Stockholm:Rabén&SjögrenGOLDHAGEN, Daniel Jonah. 1996. Hitler’s willing executioners : ordinaryGermansandtheHolocaust.London:AbacusGORSKI,Maxim.GebrauchsanweisungfürDeutschland.2001.MünchenZü-rich:Piper(red).Lund:NordicAcademicPressGUSTAFSSON,Lotten.2002.Medeltidskartorochminnespolitik.I:Historieninpålivet:diskussioneromkulturarvochminnespolitik/AnneEriksen,JanGarnert&TorunnSelberg(red.).Lund:NordicAcademicPressHAFFNER,Sebastian.2000/2002.Entyskmanshistoria:minnen1914-1933.Stockholm:NorstedtHALBWACHS,Maurice.1999.Onsocialmemory.ChicagoHALL,EdwardT.1973,1990.Thesilentlanguage.NewYork:AnchorbooksHANDELMAN,Don.1990.Modelsandmirrors:towardsananthropologyofpublicevents.Cambridge:CambridgeuniversitypressHemmaifrämmandeland:antologi/avSmålandsakademi;[redaktör:UllaHallström] ; [illustrationer: Elise Jarem]. Växjö : Svenska emigrantinstitutet,2001.Växjö:TryckpartnerHEIMATaGermandream:regionalloyalitiesandnationalidentityinGermanculture1890-1990.2000.Oxford:Oxforduniversitypress

LITTERATUR359

HERBERT,Ulrich.1994.Laborasspoilsofconquest1933-1945/UlrichHer-bert.I:NazismandGermanSociety.London:RoutledgeHERMAND,Jost.2002. Onthehistoryof the“Deutschlandlied”.I:Music&GermanNationalIdentity.Chicago:UniversityofChicagoPressHIRSCHFELDBODENHEIMER,Brigitte.2001.Mylife.I:Exileanddisplace-ment:survivorsoftheNazipersecutionremembertheemigrationexperience.Ed.LaurenLevineEnzie.NewYork:LangHistorieninpålivet:diskussioneromkulturarvochminnespolitik.2002.AnneEriksen,JanGarnertochTorunnSelberg(red.)Lund:NordicacademicpressHOLM,HansAxel.1969.RapportfrånNeustadt,DDRStockholm:NordstedtHORSDAL, Marianne. 1999. Livets fortaellinger : en bog om livshistorier ogidentitet.Köpenhamn:BorgenHÜBINETTE, Tobias. 2002. Den svenska nationalsocialismen : medlemmarochsympatisörer1931-1945.Stockholm:Carlsson.IGNATIEFF,Michael.1996.There’snoplacelikehome:thepoliticsofbelong-ing. I:SaraDunant&RoyPorter,eds.Theageofanxiety,s.85-86.London :ViragoJOHANNISSON,Karin.2001.Nostalgia:enkänslashistoria.Stockholm:Bon-nierJOHANSSON, Alf W. 1997. Den nazistiska utmaningen : aspekter på andrvärldskriget.4:eutvidgadeupplagan.Stockholm:RabénPrismaJOHANSSON,Anna.2005.Narrativteoriochmetod.Lund:StudentlitteraturJOHNSSON,Barbro.1996.Karenikrigetsskugga:ettkrusenstiernsktlevnads-ödeC-uppsatsietnologi,UmeåuniversitetJOHNSSON, Barbro. 1997. Karen i folkhemmet Sverige : ett krusenstiernsktlevnadsöde.D-uppsatsietnologi,UmeåuniversitetJOHNSSON, Barbro. 1998. Någonstans i Sverige - minnesbilder från andravärldskriget.I:Kalmarlän1998.ÅrsbokförkulturhistoriaochhembygdsvårdKalmar:KalmarlänsmuseumJUNGE,Traudl.2005.IHitlerstjänst :TraudlJungeberättaromsitt liv/un-dermedverkanavMelissaMüller;översättning:AnnikaGegenheimer;[fakta-granskning:RichardAreschoug].Lund:HistoriskamediaKERSHAW,Ian.1994.TheHitlermyth:imageandrealityinthethirdReich.I: Nazism and German society. Ed. David F. Crew. London och New York :RoutledgeKLEIN,Barbro.1990.Transkriberingärenanalytiskakt.I:Rig2.Stockholm:FöreningenförsvenskkulturhistoriaKROCKOW,ChristianGrafvon.1991. Etttysktårhundrade1890-1990.Stockholm:Tiden

360 TRYCKTAKÄLLOR

EnkvinnaiBerlin:ensannberättelse:dagboksanteckningarfrånden20apriltillden22juni1945.2005./Anonym.Stockholm:ForumLEHMANN,Albrecht.1983.ErzählstrukturundLebenslauf :Autobiographi-scheUntersuchungen.FrankfurtamMain:CampusLETT,JamesW.1996.Emicandeticdistinctions.D.Levinson.&M.Ember.Eds.(EncyclopediaofCulturalAnthropology).NewYork:HenryHoltandCo:London:MacmillianLINDE,Charlotte.2001.Theacquisitionofaspeakerbyastory:howhistorybecomesmemoryandidentity.I:Ethos(28)4LINDE,Skotte.1991.Detharståttitidningen.Kalmar:BarometernLINDQVIST, Beatriz. 1991. Drömmar och vardag i exil. Stockholm : Carls-sonLOMFORS, Ingrid.1996.Förloradbarndomåtervunnet liv :de judiska flyk-tingbarnenfrånNazityskland.Göteborg:GöteborgsuniversitetLOMFORS,Ingrid.2005.Blindfläck:minneochglömskakringsvenskaRödakorsetshjälpinsatsiNazityskland1945/IngridLomfors.Stockholm:AtlantisLUKACS,John.1999.Hitlerihistorien.Stockholm:PrismaLUTHER,Martin.1850.AndradelenavdoctorMartiniLutherikyrkopostillaellerdeutläggningaröfwerdeårligasön-ochhögtidsdagarsepistler/översätt-ning:OlofRönigk.Lund:GleerupLYNN,Richard.1971.Personalityandnationalcharacter.Oxford:PergamonpressLÖFGREN,Orvar1997.Atttaplats:rummetochrörelsenspedagogik.I:Skjor-taellersjäl?/GunnarAlsmark.Lund:StudentlitteraturLÖÖW,Heléne.2004.NazismeniSverige1924-1979 :pionjärerna,partierna,propagandan.Stockholm:OrdfrontMACCOBY,EleanorE.1983.Socializationinthecontextofthefamily:Parent-childinteraction.EleanorEMaccoby&JAMartin.I:Handbookofchildpsy-chology.NewYork:WileyMALLMANN, Klaus-Michael. 1994. Omniscient, omnipotent, omnipresent?Gestapo,societyandresistance/Klaus.MichaelMallmann&GerhardPaul. I:NazismandGermansociety,1933-1945.Ed.DavidF.Crew.London:Rout-ledgeMedeltidensABC.2001.Red.CarinOrrling.Stockholm:Prisma,Statenshis-toriskamuseumMYERHOFF,Barbara.1994.Numberourdays:cultureandcommunityamongelderlyJewsinanAmericanGhetto.NewYork:Meridian

LITTERATUR 361

MOORE, Sally. 1997. Introduction; Secular ritual : Forms and meanings. I:Moore, Sally F. och Barbara Myerhoff, Barbara G. Red. Secular ritual. Assen/Amsterdam:vonGorcumMÜLLER,Dieter.1998.Sverigesnyatyskar:myterochkonflikterpådensvens-ka landsbygden. I: Tyskland i Sverige & Sverige i Tyskland : rapport från etttvärvetenskapligtsymposiumvidEtnologiskainstitutionen,Umeåuniversitet,den10november1995.DieterK.Müller.(red.)Umeå:Etnologiskainstitutio-nen,UmeåuniversitetMÜLLER,DieterK.,1999.GermansecondhomeownersintheSwedishcoun-tryside:ontheinternationalizationoftheleisurespace/DieterK.Müller.Öst-ersund:EuropeanTourismResearchInstitute(ETOUR);Umeå:Dept.ofSo-cialandEconomicGeographyMÖLLER,Göran.2003.Moralensnycklar:enbokomdygder.Skellefteå:Nor-maNazismandGermansociety,1933-1945.1994./Ed.ByDavidF.Crew.London:RoutledgeNE(Bd)2,1990.Höganäs:BraBöcker.ArtikelomBaltutlämningensamtArti-kelomBerlinmurenavHansAlbinLarssonNE(Bd)4,1990.Höganäs:BraBöcker.ArtikelomDDRNE(Bd)7,1992.Höganäs:BraBöcker.Artikelomfriastäder.NE(Bd)9,1992.Höganäs:BraBöcker.ArtikelomHorstWessel-sångenNE(Bd)11,1993.Höganäs:BraBöcker.ArtikelomkulturavSvenBEkNE(Bd)13,1994.Höganäs:BraBöcker.ArtikelomMedeltidenavEvaÖsterberg,ArtikelommensurNE(Bd)15,1994.Höganäs:BraBöcker.ArtikelomPreussenNE(Bd)17,1995.Höganäs:BraBöcker.ArtikelomPermittentavtalNE(Bd)18,1995.Höganäs:BraBöcker.ArtikelomTysklandshistoriaNE(Bd)19,1996.Höganäs:BraBöcker.ArtikelomWaffen-SSavUlfZanderNE(Bd)20,1996.Höganäs:BraBöcker.ArtikelomÖsttysklandNEFF, Dorothee. 1958. Der Heimatverlust bei den Flüchtlingen : ein BeitragzumPhänomenderHeimat.Giessen.NEUMAN,Bertil.2000.Enmiljonbortglömdahjältar : berättelserommodochgodagärningarunderförintelsenstid.Stockholm:CarlssonNILSSON,KarlN.Alvar.1996.Svensköverklassnazism:1930-1945.Stockholm:CarlssonNURMINEN,Eija.1992.Enjämförelsemellanskriftligaochmuntligalivshis-torier.I:Självbiografi,kultur,liv:levnadshistoriskastudierinomhuman-ochsamhällsvetenskap/ChristofferTigerstedt,J.P.RoosochAnniVilkko(red.)Stockholm:B.Östlingsbokförl.Symposion

362 TRYCKTAKÄLLOR

ONG,Walter.1991.Muntligochskriftligkultur.Göteborg:DaidalosPAGE,Alex.2001.UndertheNazishadow.I:Exileanddisplacement:survivorsoftheNazipersecutionremembertheemigrationexperience.NewYork:LangPEUKERT,DetlevJ.K.1994.TheGenesisoftheFinalSolutionfromtheSpiritofScience.I:NazismandGermanSociety1933-1945.Ed.DavidF.Crew.Lon-donandNewYork:RoutledgePIKE,KennethLee.1954.Languageinrelationtoaunifiedtheoryofthestruc-tureofhumanbehavior/byKennethL.Pike.SantaAna,Calif.1954-60POLANYI,Livia.1989.TellingtheAmericanstory :astructuralandculturalanalysisofconversationalstorytelling.Cambridge:TheMITPressPRINCE,Gerald.1987.DictionaryofNarratologies.London:UniversityofNe-braskaPressRICHARDSON,Gunnar.1996.Beundranochfruktan:SverigeinförTyskland1940-1942=Admirationandfear:SwedenfacingGermany1940-1942.Stock-holm:CarlssonRIEFENSTAHLl,Leni.2000.Fivelives.Köln:TaschenRIEMER,Edith.2001.TheHolocaustexperience. I:Exileanddisplacement :survivors of the Nazi persecution remember the emigration experience. Ed.LaurenLevineEnzie.NewYork:LangRICOUER,Paul.1991.Thehumanexperienceoftimeandnarrative.I.M.J.Val-des(red.)TheRicouerreader:reflectionandimagination.NewYork:HarvestROOS,JP.1991.Lifevs.story:amethodologicalBermudaTriangle?I:Methodsforthestudiesofchangingformsoflife.UllaBjörnberg,red.ViennaCenterRUNBLOM,Harald.1995.DetöppnaochdetslutnaSverige.I:Frånstormakttillsmånation:SverigesplatsiEuropafrån1600-taltill1900-tal:enantologi/utg.avS.Dahlgrenmfl.Stockholm:TidenRUNBLOM,Harald.2002.Migranternaochhemlandet.I:Hembygden&värl-den : festskrift till Ulf Beijbom. Red. Lars Olsson & Sune Åkerman.Växjö :SvenskaEmigrantinsitutetSALDERN,Adelheidvon.1994.Victimsorperpetrators?ControversiesabouttheroleofwomenintheNazistate.I:NazismandGermansociety,1933-1945.Ed.DavidF.Crew.LondonochNewYork:RoutledgeSCHACTER,Daniel.1997.Sökandetefterminnet:hjärnan,psyketochdetför-flutna/DanielL.Schacter.Jönköping:BrainbooksSCHRÖM,Oliver.2001.StilleHilfefürbrauneKameraden:dasgeheimeNetz-werkderAlt-undNeonazis;[einInside-Report]/OliverSchröm.UnterMit-arb.vonAndreaRöpke.Berlin:LinksSCHÖN,Bosse.2001.Där järnkorsenväxer : etthistoriskt reportage /BosseSchön.Stockholm:Bokförl.DN

LITTERATUR363

SCHÖN,Bosse.1999.SvenskarnasomstredförHitler:etthistorisktreportage/BosseSchön.;[faktagranskare:KlausBöhme]Stockholm:DNSELBERG,Torunn.2002.Tradisjon,kulturarvogminnepolitik.I:Historieninpålivet:diskussioneromkulturarvochminnespolitik/AnneEriksen,JanGar-nert&TorunnSelberg(red.)Lund:NordicAcademicPressSELLING,Dagmar.1982.SenmedeltidensKalmar:miljö/människor/stadsplan.I: Kalmar stads historia. Bd. 2. Red. Ingrid Hammarström. Kalmar : KalmarkommunSENNERTEG,Niclas.2001.Stalinshämnd:RödaarméniTyskland1944-1945.Lund:HistoriskamediaSERENY,Gitta.2002.Tyskttrauma.Stockholm:OrdfrontSIGMUND,AnnaMaria.2001.Nazisternaskvinnor.Lund:TiedlundSjälvbiografi,kultur,liv:levnadshistoriskastudierinomhuman-ochsamhälls-vetenskap/ChristofferTigerstedt,J.P.RoosochAnniVilkko(red.)Stockholm:B.Östlingsbokförl.SymposionSkjortaellersjäl?:kulturellaidentiteteritidochrum.1997/Red.GunnarAls-mark.Lund:StudentlitteraturSOMERS, Margaret. 1994. Reclaiming the Epistemological Other : NarrativeandtheSocialConstitutionofIdentity/MargaretSomersandGloriaGibson.I.C.Calhoun(red.Socialtheoryandthepoliticsofidentity.Oxford/Cambridge:BlackwellDerSprach-Brockhaus:DeutschesBildwörterbuchfürjedermann.1959.Wies-baden:F.A.BrockhausSPEER,Albert.2003.AlbertSpeersmemoarer:Tredjeriketinifrån/översätt-ningavHansDahlberg.Stockholm:BonnierSTARGARDT,Nicholas.2005.Witnessesofwar:children’slivesundertheNa-zis.NewYork:VintageBooksSTARK,Agneta.1994.MannenärnormiEU.Kvinnovetenskapligtidskrift2.Stockholm:KvinnovetenskapligtidskriftStatiskårsbok.2000.Kalmar:KalmarkommunSTERN,Guy.2001.TheAmericanizationofGünther.I:Exileanddisplacement:Survivorsofthenazipersecutionremembertheemigrationexperience./ed.byLaurenLevineEnzie.NewYork:LangSTOLTZFUS, Nathan. 2004. Rossenstrasse : civilt motstånd och blandäkten-skapiNazityskland.Stockholm:LeopardSTRÖMBERG,Alva.2000.Nyastorasynonymordboken.Stockholm:Ström-berg

364 TRYCKTAKÄLLOR

SVANBERG,Ingvar.1997.Sverigeochförintelsen:DebattochdiskussionomEuropasjudar1933-1945/IngvarSvanberg&MattiasTydén.Stockholm:Are-naSVANBERG,Ingvar.2005.Tusenåravinvandring:ensvenskkulturhistoria/IngvarSvanbergochMattiasTydén.Stockholm:DialogosSvensksynonomordbok.2005.Stockholm:NordstedtsakademiskaförlagSVENSSON,Birgitta.1997.Livstid:Metodiskareflexioneröverbiografisktsär-skiljandeochmodernidentitetsformering.I:Skjortaellersjäl?Kulturellaiden-titeteritidochrum.Lund:StudentlitteraturSZABO,Mátyás.1981.Vägenmotmedborgarskap.I:Fataburen.Stockholm:NordiskamuseetTelling, remembering, interpreting, guessing : a festschrift for Prof. AnnikkiKaivola-Bregenhøjonher60thbirthday1stFebruary1999.2000/editedbyMa-riaVasenkari,PasiEnges&Anna-LeenaSiikala.JoensuuTHORSELL,Staffan.2006.MeinlieberReichskanzler!:SverigeskontaktermedHitlersrikskansli.Stockholm:BonnierfaktaTORNBORG,Rita.1984.Flyktingskapetsväsen,våndaochkonsekvenser.I:Atttaemotflyktingar.Del1.Norrköping:StatensinvandrarverkTURNER,Victor.1967.Theforestofsymbols.Ithaca,NewYork:CornellUni-versityPressTysk-svenskORDBOK1963.Stockholm:svenskabokförlaget.UNGERER,Tomi.1998.AchildhoodundertheNazis.TomicAUser’sguidetoGermanCulturalStudies./editedbyScottDenham,IreneKa-candesandJonathanPetropoulos.AnnArbor:Univ.ofMichiganPress,1997WHITE,Hayden.1973.Metahistory:thehistoricalimaginationinninetenthcenturyEurope.Baltimore:JohnsHopkinsU.PWHITE,Hayden.1987.TheContentoftheForm:NarrativDiscourseandHis-toricalRepresentation.Baltimore:JohnHopkinsUniversityPressWHITE,Osmar.2006.Segrarnasväg.Stockholm:PrismaWINTHERJÖRGENSEN,Marianne.2000.Diskursanalyssompraktikochteo-ri/MarianneWintherJörgensen,LouisePhilipps.Lund:StudentlitteraturWOLANIKBOSTRÖM,Katarzyna.2005.Berättadeliv:berättatPolen:enet-nologiskstudieavhurhögutbildadepolackergestaltaridentitetochsamhälle.Umeå:UmeåUniversitet,Institutionenförkulturochmedier.ÖBERG,Birgit.1997.Olikasynpåsaken:omkulturmötenochkulturellaskillnader.Stockholm:Naturochkultur

LITTERATUR365

ETNOLOGISKASKRIFTERInstitutionenförkultur-ochmedievetenskaper

Umeåuniversitet

1. Ehn,Billy(red.),Kulturocherfarenhet.Stockholm1993.2. Arvidsson,Alf(red.),Muntligtberättande:Verklighetskonstruktionoch samhällsspegel.Umeå1993.3. Genrup,Kurt(red.),”Förtyskningen”avSverige.Umeå1994.4. Jacobson,Maja,Klädersomspråkochhandling:Omungakvinnorsan- vändningavklädselsomkommunikations-ochidentitetsskapandemedel. Stockholm1994.5. Lundgren,Britta,Denofullkomligavänskapen.Stockholm1995.6. Jacobsson,Roger,BokligkulturiUmeåföre1850:Omtryckeriverksamhet ochbokförmedling.Stockholm1995.7. Liliequist,Marianne,IskugganavInteutanmindotter:Exiliraniersiden- titetsarbete.Stockholm1996.8. Lundgren,Britta;Lövkrona,Inger&Martinsson,Lena,Åtskiljaochför ena:Etnologiskforskningombetydelseravkön.Stockholm1996.9. Jacobsson,Roger&Lundgren,Britta(red.),Oväntat:Aspekterpåetnolo- giskkulturforskning.Stockholm1996.10.Arvidsson,Alf,Livetsomberättelse:Studierilevnadshistoriskaintervjuer. Lund1998.11.Müller,DieterK.(red.),TysklandiSverigeochSverigeiTyskland.Umeå 1998.12.Jacobson,Maja,Görklädernamannen?Ommaskulinitetochfeminiteti ungamänsbrukavkläder,dofterochsmycken.Stockholm1998.13.Berg,Magnus,Hudud:Ettresonemangompopulärorientalismensbruks- värdeochvärldsbild.Stockholm1998.14.Arvidsson,Alf(red.),Jazzinorr:Uppsatserisvenskjazzhistoria.Umeå 1998.15.Jönsson,Lars-Eric,Detterapeutiskarummet:Rumochkroppisvensksin- nessjukvård1850–1970.Stockholm1998.16.Arvidsson,Alf,Folklorensformer.Lund1999.17.Jacobsson,Roger,Påbokhistorisktvis:Ouvertyrer&utblickar.Stockholm 1998.18.Nehls,Eddy,Lastbilsomlivsstil:Enetnologiskyrkeskulturstudiebland lastbilsförareifjärrtrafik.Umeå1998.19.Nilsson,Bo,Maskulinitet:Representation,ideologiochretorik.Umeå 1999

366 ETNOLOGISKASKRIFTER

20.Liliequist,Marianne,Våp,bitchorochmoderligamän:Kvinnligtochman- ligtisåpoperansvärld.Umeå2000.21.Arvidsson,Alf,Fråndansmusiktillkonstnärligtuttryck:Framväxtenav ettjazzmusikalisktfältiUmeå1920–1960.Umeå2001.22.Häggström,Anders,Levdarumochbeskrivnaplatser:Formerförland- skapsidentitet.Stockholm2000.23.Lundgren,AnnaSofia,Treårig:Perspektivpåkroppochköniskolan. Stockholm/Stehag2000.24.Arvidsson,Alf,Etnologi:Perspektivochforskningsfält.Lund2001.25.Jacobsson,Roger,Medieradkultur:Bokhistoriskkulturforskning–kom- munikationochinnebörder.Stockholm2001.26.Ehn,Billy,Universitetetsomarbetsplats:Reflektionerkringledarskapoch kollegialprofessionalism.Lund2001.27.Lundgren,Britta(red.),Akademiskkultur:Vetenskapsmiljöerikulturana- lytiskbelysning.Stockholm2002.28.Mason,SuzanneAlmgren,LifeintheLabyrinth:AReflexiveExploration ofResearchandPolitics.Umeå2002.29.Nehls,Eddy,Vägval:Lastbilsförareifjärrtrafik–perspektivpåyrkeskultu- rerochgenus.Umeå2003.30.Eivergård,Mikael,Frihetensmildadisciplin:Normaliseringochsocial styrningisvensksinnessjukvård1850–1970.Umeå2003.31.Nilsson,Bo,Brottsoffer:Offerskapetsinnebörderochvillkori(o)säkerhe- tenskultur.Umeå2003.32.ForskningmellangåsochTrabant:KurtGenrupsskrifter1968–2004.En bibliografi.RedigeradavRogerJacobsson.Umeå2004.33.Winroth,AnnCristin,Boteberättelser:Enetnologiskstudieavboteproces- serochdetomprövadepartnerskapet.Umeå2004.34.WolanikBoström,Katarzyna,Berättandeliv,berättatPolen:Enetnolo- giskstudieavhurhögutbildadepolackergestaltaridentitetochsamhälle. Umeå2005.35.Lindström,Susanne,Kampomrummet:Enstudieavheteronormativiteti Svenskakyrkan.Umeå2005.36.Lundgren,AnnaSofia,Genuspåoffentligplats:Reflexerochtransparen- ser.Umeå2006.37.Lundgren,Britta,Oväntaddöd–förväntadsorg.Enetnologiskstudieav sörjandetsprocesser.Stockholm2006.38.GunnarssonPayne,Jenny,Systerskapetslogiker:Enetnologiskstudieav feministiskafanzines.Umeå2006.

ETNOLOGISKASKRIFTER 367

39.Danielsson,Jonas,Skräckskönt:Omkärlekentillgroteskafilmer–en etnologiskstudie.Umeå2006.40.Bergvall,Clas,Liv,lustochmening:Omkrukväxterskulturellabetydelser. Stockholm2007.41.Pettersson,Helena,Boundaries,BelieversandBodies:ACulturalAna- lysisofaMultidisciplinaryResearchCommunity.Umeå2007.42.Sjöström,LarsOlov,Modernitetidettraditionella:Kulturbyggenoch gränserinomettnordsvensktområde.Umeå2007.43.Berg,Linda,InterNacionalistas:Identifikationochfrämlingskapisvenska solidaritetsarbetaresberättelserfrånNicaragua.Umeå2007.44.FrånJerzyKosinskitillCarlLinnæusochandraaktstycken:RogerJacobs- sonsbibliografiskaanteckningar1979–2007.RedigeradavKurtGenrup. Umeå2007.45.Arvidsson,Alf(red.),Irollensomspelman:Uppsatseromsvenskfolkmu- sik.(Underutgivning).46.Arvidsson,Alf,Musikochpolitikhörihop:Diskussioner,ställningstagan- denochmusikskapande1965–1980.Umeå2008.47.Åhrén,Christina,Ärjagenriktigsame?Enetnologiskstudieavungasa- mersidentitetsarbete.Umeå2008.48.Jacobsson,Roger,TypographicMan:Medielandskapiförändring –Studieriprovinsenstryckkultur.Umeå2009.49.Johnsson,Barbro,TyskariKalmartrakten:Enetnologiskstudieavberät- telseromhistoria,identitetochtillhörighet.Kalmar2009.

368 ETNOLOGISKASKRIFTER