underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011
DESCRIPTION
Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011. Diagram 2.1. Råvarupriser Index 2005 = 100, USD respektive USD per fat. Källor: The Economist och Intercontinental Exchange. Diagram 2.2. Styrräntor Procent. Källa: Reuters EcoWin. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Underlag för utvärdering av penningpolitike
n 2011
Diagram 2.1. RåvarupriserIndex 2005 = 100, USD respektive USD per fat
0
25
50
75
100
125
150
175
0
50
100
150
200
250
300
350
00 02 04 06 08 10
Övriga jordbruksprodukterMetallerTotaltOlja (höger skala)
Källor: The Economist och Intercontinental Exchange
Diagram 2.2. StyrräntorProcent
0
1
2
3
4
5
6
0
1
2
3
4
5
6
06 07 08 09 10 11
StorbritannienUSAEuroområdetSverige
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 2.3. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-20
-15
-10
-5
0
5
10
05 07 09 11 13
Diagram 2.4. Jämförelse av återhämtning i Sverige, euroområdet och USABNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100
75
80
85
90
95
100
105
110
115
75
80
85
90
95
100
105
110
115
00 02 04 06 08 10 12 14
USAEuroområdetSverige
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken
Anm. Kvartalet innan recessionen bröt ut i USA = 100. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.
Diagram 2.5. Andel företag med brist på arbetskraftProcent, säsongsrensade data
0
10
20
30
40
50
60
70
0
10
20
30
40
50
60
70
90 94 98 02 06 10
Privata tjänstenäringarHandelByggindustriTillverkningsindustri
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 2.6. Reporänta, utfall och prognoser 2011Procent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
UtfallPPR februari, PPU april och PPR juliPPU septemberPPR oktoberPPU december
Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognoser under 2011. Ränteprognoserna från februari, april och juli ligger så nära varandra att de illustreras med en gemensam streckad linje.
Diagram 2.7. ReporänteantagandeProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.
Diagram 2.8. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.
Diagram 2.9. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.
Diagram 2.10. BNP-gapProcent
-8
-6
-4
-2
0
2
4
-8
-6
-4
-2
0
2
4
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.
Diagram 2.11. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data
5
6
7
8
9
5
6
7
8
9
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.
Diagram 2.12. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-20
-15
-10
-5
0
5
10
05 07 09 11 13
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.
Diagram 2.13. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
05 07 09 11 13
KPIF exklusive energiKPIFKPI
Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.
Diagram 2.14. BörsutvecklingIndex, 2006-01-03 = 100
40
60
80
100
120
140
160
180
40
60
80
100
120
140
160
180
04 05 06 07 08 09 10 11
Emerging markets (MSCI)USA (S&P 500)Euroområdet (EuroStoxx)Sverige (OMXS)
Källa: Reuters EcoWin Anm. Diagram från Penningpolitisk rapport, oktober 2011.
Diagram 2.15. Utlåning till hushåll och företagÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data
-10
-5
0
5
10
15
20
-10
-5
0
5
10
15
20
99 01 03 05 07 09 11
Företag
Hushåll
Källa: SCB
Diagram 2.16. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-16
-12
-8
-4
0
4
8
12
-16
-12
-8
-4
0
4
8
12
05 07 09 11 13
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.
Diagram 2.17. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
05 07 09 11 13
KPIF exklusive energiKPIFKPI
Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.
Diagram 2.18. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent
0
2
4
6
8
10
12
14
16
0
2
4
6
8
10
12
14
16
08 09 10 11
SpanienPortugalItalienFrankrike
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 2.19. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-16
-12
-8
-4
0
4
8
12
-16
-12
-8
-4
0
4
8
12
05 07 09 11 13
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december 2011.
Diagram 2.20. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data
0
2
4
6
8
10
12
0
2
4
6
8
10
12
80 85 90 95 00 05 10
Arbetslöshet, 16-64 år
Arbetslöshet, 15-74 år
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december 2011 för 15-74 år.
Diagram 2.21. KPI och KPIFÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
05 07 09 11 13
KPIFKPI
Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december 2011.
Diagram 2.22. Tillväxten i världen och i SverigeÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data
-6
-4
-2
0
2
4
6
-6
-4
-2
0
2
4
6
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
SverigeVärlden
Källor: IMF, SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2012.
Diagram 2.23. Centralbankers balansräkningarProcent av BNP
0
5
10
15
20
25
30
0
5
10
15
20
25
30
07 08 09 10 11
Bank of EnglandFederal ReserveECBRiksbanken
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB och respektive centralbank
Diagram 2.24. KPI och KPIF Årlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
04 06 08 10
KPIF
KPI
Källa: SCBAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 2.25. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent
0
5
10
15
20
25
30
35
40
0
5
10
15
20
25
30
35
40
08 09 10 11
SpanienPortugalItalienIrlandGrekland
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 2.26. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100
110
120
130
140
150
160
110
120
130
140
150
160
06 07 08 09 10 11
Källa: RiksbankenAnm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner.
Diagram 2.27. Medelkvadratgap för prognoser för resursutnyttjande och inflation, exempel
Källa: Riksbanken
Alt 2
Alt 3
Alt 1
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,0 0,1 0,2 0,3 0,4
Resu
rsut
nyttj
ande
Inflation
Diagram 2.28. ReporänteantagandenProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 09 11 13
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källa: RiksbankenAnm. Reporänteantaganden i Penningpolitisk rapport, oktober 2011
Diagram 2.29. Medelkvadratgap för prognoser för BNP-gap och KPI-inflation
Källa: Riksbanken Anm. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28.
HuvudscenarioLägre ränta
Högre ränta
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,0 0,1 0,2 0,3 0,4
BNP-
gap
KPI
Diagram 2.30. Medelkvadratgap för prognoser för arbetslöshetsgap och KPI-inflation
Källa: Riksbanken Anm. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28.
Huvudscenario
Lägre ränta
Högre ränta
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.0 0.1 0.2 0.3 0.4
Arbe
tslö
shet
sgap
KPI
Diagram 2.31. Medelkvadratgap för prognoser för BNP-gap och KPIF-inflation
Källa: Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28.
Huvudscenario
Lägre ränta
Högre ränta
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,0 0,1 0,2 0,3 0,4
BNP-
gap
KPIF
Diagram 2.32. Medelkvadratgap för prognoser för arbetslöshetsgap och KPIF-inflation
Källa: Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28.
Huvudscenario
Lägre ränta
Högre ränta
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,0 0,1 0,2 0,3 0,4
Arbe
tslö
shet
sgap
KPIF
Diagram 3.1. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
00 02 04 06 08 10
KPIF exklusive energiKPIF
KPI
Källa: SCBAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 3.2. BNP-tillväxt i Sverige, euroområdet och USA 2010 och 2011Årlig procentuell förändring
0
1
2
3
4
5
6
7
0
1
2
3
4
5
6
7
Sverige Euroområdet USA
2010
2011
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB
Diagram 3.3. BNP-gap, timgap och RU-indikatornProcent respektive standardavvikelse
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
97 99 01 03 05 07 09 11
BNP-gap (PF)RU-indikatornTimgap
Källor: SCB och Riksbanken
Anm. Beräkningarna är hämtade från Penningpolitisk rapport, februari 2012. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2012. BNP-gap avser den faktiska BNP:s avvikelse från BNP-trenden, beräknad med hjälp av en produktionsfunktionsansats (se fördjupningen ”Drivkrafterna bakom trenderna i ekonomin kan analyseras med en produktionsfunktion” i Penningpolitisk rapport, oktober 2010). Timgap avser skillnaden mellan det faktiska antalet arbetade timmar och Riksbankens bedömning av trenden för arbetade timmar. RU-indikatorn beskrivs i C. Nyman, ”En indikator på resursutnyttjandet”, Ekonomisk kommentar nr 4, 2010, Sveriges riksbank. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är noll och standardavvikelsen är 1.
Diagram 3.4. KPI, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
08 09 10 11 12
2009
2010
2011
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Kvartalsdata. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos.
Diagram 3.5. KPIF, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
08 09 10 11 12
2009
2010
2011
Källor: SCB och Riksbanken Anm. Kvartalsdata. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos.
Diagram 3.6. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCW, utfall och prognoserIndex, 1992-11-18 = 100
110
120
130
140
150
110
120
130
140
150
08 09 10 11 12
200920102011
Källa:RiksbankenAnm. Kvartalsdata. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos.
Diagram 3.7. BNP-tillväxt, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
08 09 10 11 12
2009
2010
2011
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Kvartalsdata. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos.
Diagram 3.8. Arbetslöshet, utfall och prognoserProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data
0
2
4
6
8
10
12
0
2
4
6
8
10
12
07 09 11 13
2009
2010
2011
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Kvartalsdata. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos.
Diagram 3.9. Prognoser för KPI-inflationen 2011Procent, årsgenomsnitt
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
jan-10 jul-10 jan-11 jul-11
KPI 2011Andra bedömareRiksbanken
Källor: Respektive bedömare, SCB och
Riksbanken
Anm. Andra bedömare är Finansdepartementet, Handelns Utredningsinstitut, Konjunkturinstitutet, LO, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken, Svenskt Näringsliv och Swedbank.
Diagram 3.10. KPIF-inflationen 2011: prognosfel och effekter av oförutsedda störningar Procentenheter
Källa: RiksbankenAnm. Prognosfelet avser avvikelse mellan utfall och prognos i juli 2010.
-1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5
-1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5
Kv 1 2011 Kv 2 2011 Kv 3 2011 Kv 4 2011
Extern riskpremieÖvrigtEffekter från penningpolitikenImporteffekterInhemskt kostnadstryckPrognosfel
Diagram 3.11. Inflationsförväntningar hos penningmarknadens aktörerÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
05 07 09 11 13 15
InflationsförväntningarKPI
Källor: SCB och TNS Sifo Prospera
Diagram 3.12. Inflationsförväntningar 2011 på 1, 2 och 5 års sikt, samtliga aktörerProcent
Källa: TNS Sifo Prospera
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4
1 år2 år5 år
Diagram 3.13. Inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt, samtliga aktörerProcent
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
96 98 00 02 04 06 08 10
5 år2 år1 år
Källa: TNS Sifo Prospera
Diagram 3.14. Riksbankens inflationsprognoser och inflationsförväntningar (KPI) hos penningmarknadens aktörer 2011 på två års siktÅrlig procentuell förändring
0
1
2
3
0
1
2
3
Kv 1 2013 Kv 2 2013 Kv 3 2013 Kv 4 2013
RiksbankenPenningmarknadens aktörer
Källor: TNS Sifo Prospera och Riksbanken
Anm. Riksbankens prognoser avser de senaste prognoser som fanns publicerade vid tidpunkterna för Prosperas mätningar.
Diagram 3.15. Riksbankens BNP-prognoser och BNP-förväntningar hos penningmarknadens aktörer 2011 på två års siktÅrlig procentuell förändring
0
1
2
3
0
1
2
3
Kv 1 2013 Kv 2 2013 Kv 3 2013 Kv 4 2013
RiksbankenPenningmarknadens aktörer
Källor: TNS Sifo Prospera och Riksbanken
Anm. Riksbankens prognoser avser de senaste prognoser som fanns publicerade vid tidpunkterna för Prosperas mätningar.
Diagram 3.16. BNP-prognoser för euroområdet 2013Årlig procentuell förändring
0
1
2
3
0
1
2
3
jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12
Andra bedömareRiksbanken
Källor: Respektive bedömare och Riksbanken
Anm. Andra bedömare avser de som anges i fotnot 27.
Diagram 4.1. Prognosfel för KPI-inflation 2011 hos olika bedömareJusterat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter
Källor: Respektive bedömare och Riksbanken
Anm. FiD = Finansdepartementet, HUI = Handelns Utredningsinstitut, KI = Konjunkturinstitutet, RB = Riksbanken, SHB = Svenska Handelsbanken, SN = Svenskt Näringsliv och SWED = Swedbank.
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5Justerat medelkvadratfel
Medelfel
Diagram 4.2. Prognosfel för BNP-tillväxt 2011 hos olika bedömareJusterat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter
Källor: Respektive bedömare och Riksbanken
Anm. Se anmärkningen till diagram 4:1 för en förklaring av förkortningarna.
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5Justerat medelkvadratfelMedelfel
Diagram 4.3. Prognosfel för arbetslöshet 2011 hos olika bedömareJusterat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter
Källor: Respektive bedömare och Riksbanken
Anm. Se anmärkningen till diagram 4:1 för en förklaring av förkortningarna.
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5Justerat medelkvadratfel
Medelfel
Diagram 4.4. Prognosfel för reporäntan i slutet av 2011 hos olika bedömareJusterat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter
Källor: Respektive bedömare och Riksbanken
Anm. FiD=Finansdepartementet, KI=Konjunkturinstitutet, MarknF=Marknadsförväntningar, RB=Riksbanken och SWED=Swedbank. Medan övriga bedömare redovisar sina ränteprognoser som ett värde i slutet av året, redovisar Riksbanken sina ränteprognoser som kvartalsmedelvärden. För att kunna göra jämförelsen, har Riksbankens kvartalsprognoser interpolerats till dagsvärden.
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5
KI SWED FiD MarknF RB SEB
Justerat medelkvadratfelMedelfel
Diagram 4.5. Träffsäkerhet i prognoserna för KPI-inflationen hos olika bedömare 1999-2011Justerat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter
-1
0
1
2
3
4
5
-1
0
1
2
3
4
5Justerat medelkvadratfel
Medelfel
Källor: Respektive bedömare, Konjunkturinstitutet och Riksbanken
Anm. Se anmärkningen till diagram 4:1 för en förklaring av förkortningarna.
Diagram 4.6. Träffsäkerhet i prognoserna för BNP-tillväxten hos olika bedömare 1999-2011Justerat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter
-1
0
1
2
3
4
5
-1
0
1
2
3
4
5Justerat medelkvadratfel
Medelfel
Källor: Respektive bedömare, Konjunkturinstitutet och Riksbanken
Anm. Se anmärkningen till diagram 4:1 för en förklaring av förkortningarna.
Diagram 4.7. Träffsäkerhet i prognoserna för arbetslösheten hos olika bedömare 1999-2011Justerat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter
-1
0
1
2
3
4
5
-1
0
1
2
3
4
5Justerat medelkvadratfelMedelfel
Källor: Respektive bedömare, Konjunkturinstitutet och Riksbanken
Anm. Se anmärkningen till diagram 4:1 för en förklaring av förkortningarna.
Diagram 4.8. Träffsäkerhet i prognoserna för reporäntan vid årets slut hos olika bedömare 2007-2011Justerat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter
-1
0
1
2
3
4
5
-1
0
1
2
3
4
5
SEB FiD KI SWED MarknF RB
Justerat medelkvadratfel
Medelfel
Källor: Respektive bedömare och Riksbanken
Anm. Före 2007 publicerade inte Riksbanken prognoser för reporäntan. Se anmärkningen till diagram 4:4 för en förklaring av förkortningarna.
Diagram 5.1. Förändring i reporäntan och marknadsöverraskningProcentenheter
Källa: RiksbankenAnm. Marknadsöverraskning mäts som förändringen i en 1-månadsränta vid annonseringstillfället.
-1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
-1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
Förändring av reporäntan
Marknadsöverraskning
Diagram 5.2. Riksbankens prognos för reporäntan och ränteförväntningar enligt enkäter, ett års sikt Procent
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11
Prospera penningmarknadsaktörer
Riksbanken
Källor: TNS Sifo Prospera och Riksbanken
Diagram 5.3. Riksbankens prognos för reporäntan och ränteförväntningar enligt enkäter, två års siktProcent
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11
Prospera penningmarknadsaktörer
Riksbanken
Källor: TNS Sifo Prospera och Riksbanken
Diagram 5.4. Hushållens boränteförväntningar och implicita förväntningar på reporäntanProcent respektive procentenheter
0
1
2
3
4
5
6
7
0
1
2
3
4
5
6
7
06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16
Intervall baserat på spread 2009-2011Hushållens boränteförväntningar december 2011Rörlig boräntaReporänteprognos, PPU december 2011Reporänta
Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken
Anm. Reporänteprognosen är omräknad till årsgenomsnitt. Den rörliga boräntan är ett genomsnitt av tre månaders rörliga listade boräntor från Nordea, SBAB, SEB och Stadshypotek. Skillnaden mellan den rörliga boräntan och reporäntan var cirka 1,70 procentenheter 2009-2011. Det grå intervallet är konstruerat som denna skillnad +/- 0,50 procentenheter.
Diagram 5.5. Riksbankens prognos för reporäntan och ränteförväntningar enligt marknadspriser, ett års siktProcent
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11
Implicita terminsräntorRiksbanken
Källor:Reuters EcoWin och Riksbanken
Diagram 5.6. Riksbankens prognos för reporäntan och ränteförväntningar enligt marknadspriser, två års siktProcent
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11
Implicita terminsräntorRiksbanken
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Diagram 5.7. Reporänta, prognos för reporänta och implicita terminsräntorProcent
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13
ReporäntaImplicit terminsränta, februariReporäntebana februariImplicit terminsränta, decemberReporäntebana december
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Diagram 5.8. Förväntad reporänta om ett år enligt marknadspriser och Riksbankens ränteprognos samt utfall för reporäntanProcent
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Anm. De gula punkterna i diagrammet avser den prognos för reporäntan om ett år som Riksbanken gjorde i samband med de penningpolitiska mötena. De gula punkterna visar alltså prognostillfällen. Den blå linjen visar förväntningarna på reporäntan om ett år enligt de implicita terminsräntorna. Utfallen för reporäntan har flyttats bakåt ett år för att kunna jämföras med prognoser och förväntningar vid prognostillfället.
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11
MarknadspriserRiksbankens reporänteprognosUtfall reporänta om ett år
Diagram 5.9. Genomsnittliga absolutavvikelser mellan räntebana och ränteförväntningar mätta med marknadspriserProcentenheter
Källor: Norges Bank, Reserve Bank of New Zealand, Reuters EcoWin och Riksbanken
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
1,4
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
1,4
05 06 07 08 09 10 11
Norge
Nya Zeeland
Sverige
Diagram 5.10. Reporänteförväntningar mätta med marknadspriser och enkät, april 2011Procent
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
06 07 08 09 10 11 12 13 14
ReporäntaMarknadspriser efter mötetReporäntebana, aprilEnkät, Prospera medel, 2011-04-27
Källor: Reuters EcoWin, TNS Sifo Prospera och Riksbanken
Diagram 5.11. Folioränteförväntningar mätta med marknadspriser, oktober 2011Procent
0
1
2
3
4
5
6
0
1
2
3
4
5
6
06 07 08 09 10 11 12 13 14
StyrräntaMarknadspriser efter möteStyrräntebana, oktober 2011
Källa: Norges Bank
Diagram 5.12. Bankcertifikatsförväntningar mätta med marknadspriser, december 2011Procent
0
2
4
6
8
10
0
2
4
6
8
10
06 07 08 09 10 11 12 13 14
90-dagars ränta, marknadspriser efter MPS
90-dagars ränta prognos, december
90-dagars ränta
Källa: Reserve Bank of New Zealand
Diagram 5.13. Reporänteförväntningar mätta med marknadspriser och enkät, december 2011Procent
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
06 07 08 09 10 11 12 13 14
ReporäntaMarknadspriser efter mötetReporäntebana, decemberEnkät, Prospera medel, 2012-01-04
Källor: Reuters EcoWin, TNS Sifo Prospera och Riksbanken
Diagram A1. ReporänteantagandenProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.
Diagram A2. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.
Diagram A3. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.
Diagram A4. BNP-gapProcent
-8
-6
-4
-2
0
2
4
-8
-6
-4
-2
0
2
4
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.
Diagram A5. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data
5
6
7
8
9
5
6
7
8
9
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.
Diagram A6. ReporänteantagandenProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.
Diagram A7. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.
Diagram A8. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.
Diagram A9. BNP-gapProcent
-8
-6
-4
-2
0
2
4
-8
-6
-4
-2
0
2
4
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.
Diagram A10. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data
5
6
7
8
9
5
6
7
8
9
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.
Tabell 3.1. Jämförelse av olika inflationsmått, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring
2009 2010 2011
KPI -0,5 1,2 3
KPIF 1,7 2 1,4
KPIF exklusive energi 2,1 1,5 1
Källa: SCB
Tabell 3.2. Produktion och sysselsättningsmått 2009-2011, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring
Källa: SCB* Procent av arbetskraften
2009 2010 2011
BNP -5,0 6,1 3,9
Sysselsatta, 15-74 år -2,1 1,0 2,1
Arbetade timmar -2,9 3,2 2,3Arbetslöshet, 15-74 år* 8,3 8,4 7,5
Tabell 3.3. Jämförelse av inflationen och inflationsmål i några länder, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring
Källor: Reuters EcoWin och SCB
Anm. I Norge är målet formulerat som en inflation nära 2,5 procent över tiden medan det i Nya Zeeland är formulerat som en inflation mellan 1 och 3 procent i genomsnitt på medellång sikt. Inflationsmåtten i de olika länderna är de mått som benämns ”KPI” i den officiella statistiken i respektive land. Den exakta definitionen av KPI-måttet varierar dock något mellan länderna. I Storbritannien sammanfaller till exempel KPI med det mått som brukar kallas harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP). Inget av KPI-måtten i Norge, Storbritannien och Nya Zeeland påverkas dock på samma sätt som KPI i Sverige av direkta effekter av förändringar av styrräntan via räntekostnader för egnahem.
Norge Nya Zeeland Storbritannien
Inflationsmål nära 2,5 mellan 1,0 och 3,0 2KPI KPIF KPI KPI KPI
2009 -0.5 1.7 2.2 2.1 2.2
2010 1.2 2.0 2.4 2.3 3.3
2011 3.0 1.4 1.3 4.0 4.5
2
Sverige