undervisningens kärna
DESCRIPTION
Varför kan du räkna till tre? Vad lärde du dig på lågstadiet? Vad kan du egentligen? (Metakunskap) Hur gör du när du tänker? (Metakognition). Undervisningens kärna. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Varför kan du räkna till tre?
Vad lärde du dig på lågstadiet?
Vad kan du egentligen? (Metakunskap)
Hur gör du när du tänker?
(Metakognition)
Undervisningens kärnaDen skärningspunkt, ibland bortglömd, där elevers och studenters erfarenheter och kunskaper möter andra människors erfarenheter och människans
historiska kunskaper.
Kärnverksamheten handlar om att i undervisning gestalta och kommunicera detta möte. Och vad
gäller lärarutbildning: kommunicera den mänskliga kunskap som finns kring hur detta möte kan gå till.
•
ATT VARA LÄRARE
Det handlar om kunskap och om att kommunicera kunskap.
Men inte vilken kunskap som helst; utan den som ligger i skolans kunskapsuppdrag och elevens kunskapsrätt.
ORDET
”Ordet tillhör inte någon, människans medvetande väcks höljt i ett främmande medvetande – sökandet efter det egna ordet är egentligen inte ett sökande efter ett eget ord, utan efter ett ord som är större än mig själv – det är en strävan att överge de egna orden med vars hjälp inget väsentligt kan sägas”
Michael Bachtin
Språket
Bachtin: ” ...ordet är större än mig själv...”
Hellen Keller: Inser att orden innesluter en mänsklig erfarenhet som förenar hennes medvetande med andra människors.
Bibeln I begynnelsen fanns Ordet ... och Ordet fanns hos Gud ... allt blev till
genom det ... I Ordet var liv ... (Joh 1:1-5).
Goethe och Vygotskij: ”I begynnelsen var inte ordet utan handlingen” .
Russel: Gud är ett ”språkspel”.
Bernstein/Vygotskij: språk och tanke.
Språkets funktioner
Förutom kognitiva och kommunikativa funktionerna.
Kollektivt medvetande och minne.Värderingar, fantasi, kreativitet och empati.Symboliskt minne.Tidsuppfattning.Ånger, sorg, kärlek, hopp, undran glädje och tro.Andra symbolvärldar: bilder, siffror, noter.Konstnärliga uttryck: konst, musik, dans ...Identitet och jaguppfattning.Bärare av affektiva laddningar.
Begreppsbaserad undervisning
En länk mellan elevens/studentens tolkningskontexter och de vetenskapliga.En erfarenhetsbaserad kunskapsutvecklingInga kunskapsteoretiska anspråk.
Syftar till förtrogenhet med det mänskliga tänkande som blivit nedlagt i begreppet; begreppets inre sida.
Begrepp framträder som människans språkligt kognitiva redskap.
De begrepp undervisningen erbjuder är alternativa sätt att begreppsliggöra omvärlden.
I Ryggsäcken
Vad har de med förtrogen kunskap inom ett område/ämne i ryggsäcken?
Språkliga tankeredskap. Begreppsliga strukturer –begreppsligt djup.Tillgång till alternativa sätt att begripa
omvärlden.
Problemet - utmaningen
Elever går alltför ofta ut ur undervisning med samma föreställningar som de gick in i den med.
MÄNNISKANS SYMBOLVÄRLDAR
Människa Begrepp Verklighet
OrdBilderModellerSiffrorTeorierKonstKartorVärderingarReligioner
Människans begreppssystemOrdMatematiskt språkMusikaliskt språkBild och formspråkKroppsspråk
Primär form-Talat språk-Muntligt räknande-Musik-Bilder, skulptur,-Dans, drama, idrott
Sekundär form-Skrivet språk-Matematik-Noter-Notationssystem
Teoretisk förståelse: gammatik, algebra, musikteori, konstteori, vetenskap.
2c. Teoretisk kontext1c. Världsbild, ideologi, tro
1b. Vardagsuppfattningar, vardagsbegrepp
2b. Teoretiska begrepp
1a. Praktisk kontext, perception, upplevelse
2a. Empirisk kontext
(Från Caravita & Halldén, 1994; Halldén, 2002.)
Begrepp i skilda kontexter Vardagliga Vetenskapliga
Hur har kunskap och erfarenhet kommit in i våra huvuden?
A. Som direkt kunskap och erfarenhet:Upplevelse, perception; direkt via våra sinnen.
B. Som indirekt kunskap och erfarenhet:Symbolisk kunskap; ord, bilder, siffror, noter.
DIREKT OCH INDIREKT KUNSKAP OCH ERFARENHET
PRAXISMODELLErfarenhetsnivåerC: Abstrakt process-nivå. --------------------------------B: Symbolisk kvantitativ
nivå. Benämner fakta, beskriver .
”stenen” ”trädet”-----------------------------
A: Konkret erfarenhet
Undervisningsfokus: Teoretisk förståelse, analys--------------------------------Fakta, stoff, beskrivning, rätt
och fel, kvantitet.
”älgen”-------------------------------Uppleva, känna, leka.
Praxismodell
Synliggöra och diskutera erfarenhets- och kunskapsformer. Undervisningsimplikationer.
Öppnar för frågor som:Upplevelser/erfarenheter i undervisningen? Förkunskaper och förförståelse? Kunskapsformernas funktion? Urvalsproblematiken?Vad är det vi minns och varför? Affektiva laddningar?Vad är rätt och fel?
PRODUKTIONSFAKTORER
Arbetskraft Realkapital NaturtillgångarHantverkare Redskap SkogSnickare Sågar TimmerMöbelsnick. Fogsvansar Virke
Bosse Blå såg Stolsbrädor
Fenomenen i verkligheten
Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?
TANKEKVALITETER
• Grammatik över språkligt tänkande
• Begreppsligt djup, förtrogenhet kräver språkligt begreppsligt tänkande
• Tankekvaliteterna är en länk mellan elevens tänkande och ämnets kärna och vetenskapliga innehåll
• Ett redskap att synliggöra tänkandet
Tankekvaliteter Förmåga att:
A. Systematisera och hitta mönster
B. Generalisera
C. Se möjliga konsekvenser
D. Ta personlig ställning
E. Tänka kritiskt
F. Förenkla verkligheten
G. Röra sig mellan det konkreta och det abstrakta
H. Sammanfatta och uppfatta budskapet
I. Använda begrepp som tankeredskap
J. Byta perspektivbyte i tid och rum
K. Ta till sig nya begrepp
A. Förmåga att systematisera och hitta mönster
• Grundläggande och förspråkligt• Individuellt och/eller historiskt framtagna• Våra ämnen har givna strukturer• Teoretiskt tänkande• Strukturer skapar ordning• Tro – vetande, förnuft – känsla• Förstå och organisera omvärlden• Fromm, Lorentz, Postmodernism
B. Förmåga att generalisera
• Abstrahera och generalisera• Grunden för kunskapshantering • Använda tidigare erfarenheter i
omvärldsorienteringen• Det unika och generella• Generalisering i tal och skrift• Andemening - bokstavsmening• Generaliseringen bär inte bara en tanke utan
även en affektiv laddning
C. Förmåga att se konsekvenser
• Konsekvenstänkande• Ordet och handlingen. ”I begynnelsen var….”• Konfrontera sina ord med en verklighet• Kraften i konsekvens tänkandet; barn, apor• Rationellt förhållande till framtida
konsekvenser • Konsekvenser på individ och samhällsnivå:
miljö, alkohol, brott, hämnd
D. Förmåga till personligt ställningstagande
• Hävda sig själv• Kulturellt irrationella ställningstaganden
– Svartvitt tänkande, rädsla att ta ställning, distanserat ställningstagande
• Respekt för eleverna utgångspunkter• Problematisera och utveckla deras positioner• Verbalisera sina ställningstaganden
E. Förmåga till kritiskt tänkande
• Kritiskt granska omvärlden• Att utveckla det kritiska förnuftet; kräver ett
konstruktivt sätt att hantera irrationella sidor• Att formulera den frågeställning som lyfter
blicken och möjliggör ett nytt sätt att betrakta världen
• Att tänka fel är en del av utvecklingen
F. Förmåga att förstå problemet med att förenkla verkligheten
• Symboler är inte lika med verkligheten• Kartan och terrängen• Modellens funktion – förenkla• Språkliga begrepp mellan människa och
verklighet• Kan ha förklaringsvärde men även vara
obegriplig• Hur tänker eleverna kring dessa av människan
skapade förenklingar?
J. Förmåga till perspektivbyte i tid och rum
2010 i Sverige
1600-tal, häxor
2010
Kunskaper, tro, idéer, värderingar
KTIV
1935
KTIV
A
B
INDIVIDINDIVID (natur – barn – elev)
SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola)
socialisationdisciplineringfrigörelse
maktidentitet
kontroll
Fördelar: överlevnadNackdelar: anpassning
Betydelsen av: familjen, stat, kyrka, skola och massmedia
språk tanke
gVärderingar – normer – regler – lagar
Politisk struktur
Ekonomisk struktur
Försvar
Social - rättsstruktur
Samhälle
Individer
- Besluta, bestämma- Utreda, ta reda på- Utföra, verkställa-Sköta om förvalta-Ordning och reda, rättvisaFörsörjning
Resurser – produktion - konsumtion
Skydd: inre och yttre fiender
BILD- 0CH FORMBEGREPP perspektiv – fokus – dimension –
ljus – symbol - bild – riktning - form -geometrisk form – linjer – komposition – volym – symmetri – förgrund - bakgrund - yta – rytm – tempo – textur – spänning – balans; och kanske t o m det gyllene snittet.
Ur Skollag:• … alla elever skall … utveckla
kunskaper – har rätt till kunskap.
• Undervisningen (mål, innehåll och metoder) - ska vila på vetenskaplig grund.
Kursplaner
• Kursplanerna är strukturerade efter syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.
• Syfte –Anger i generella termer vad
undervisningen ska syfta mot vad det gäller ämnets innehåll, kunskapsformer och kunskapskvaliteter.
Centralt innehåll
• Är det konkreta ämnesinnehåll som ska behandlas.
• Däremot står det inte:– Hur mycket av det angivna innehållet
som ska behandlas.–Hur mycket tid man ska ägna åt det.–Hur man ska göra det.
SAMHÄLLSKUNSKAP - enligt styrdokumenten (mycket översiktligt)
• Kommentar till kursplanens syftesbeskrivning: Det handlar om att eleverna ska förstå och reflektera över
sammanhangen mellan individ och samhälle . Eleven ska ur olika perspektiv kunna analysera en rad samhällsfrågor och fenomen som är en följd av människans organisation i samhällen.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Samhällskunskap)
Grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer; sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer
Beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer. Kan använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Föra enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka
beslut .Kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver
då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Grundläggande kunskaper om vad demokrati är. Föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan
kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor
på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens användbarhet.
Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system.
Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik, resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff.
Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp, individ –samhälle, juridiska systemet
Samhällskunskap som vetenskaplig kontext
Vad krävs för att klara detta?
• Professionell didaktisk kompetens!• Ett professionellt lärarskap!
• OCH DET ÄR DET NI SKA UTVECKLA INOM RAMEN FÖR LÄRARUTBILDNINGEN…
Professionell didaktisk kompetens?
• En undervisning som vilar på att läraren är förtrogen med:A. Undervisningens innehållB. Kommunikation och gestaltning av undervisningens
innehållC. Psykosociala aspekter av lärararbetetD. Läroplansteori, betyg och bedömningE. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling ochF. Bildning; i vid bemärkelse
A. Undervisningens innehåll• Ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala
begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden.
• Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet?
• Vad är kunskap? • Kunskapens olika representationsformer. • Urvalsproblematiken.
B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll
Att realisera och gestalta ett undervisnings-innehåll. Att vara förtrogen med olika strukturerande resurser
och redskap i och för undervisning.Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan
kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.
C. Psykosociala aspekter på lärararbetet
• Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet?
• Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.
• Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.
• Konfliktanalys, konflikthantering• Förståelse kring spänningen mellan individ –
samhälle, socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse
D. Läroplansteori, betyg och bedömning
Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning.
Förtrogen med skolans styrdokument och frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras.
Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter.
Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning
Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.
E. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning
• Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij.
• Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i klassrummet (ex projektion).
• Olika teoriers implikationer för undervisning.
KonflikanalysEn vetenskaplig grundstruktur för konfliktanalys. Denna går att formulera
på ett åldersadekvat sätt – jmf analysen av bråket på skolgården.Konflikanalys
Vad är en konflikt? När parter inte kan komma överens om något som de anser som viktigt.
Varför blir det krig/bråk? Någon vill lösa konflikten på sina egna villkor.Konfliktlösning; destruktiva – konstruktiva.Tre grundläggande konflikperspektiv.
A Realpolitiskt perspektivMakt, maktbalans.Militär ekonomisk makt. Krig ett medel att utnyttja sin större makt.
B IntegrationsperspektivOkunnighet, isolering, fördomar, rykten. missuppfattningar, kunskap, religiösa och ideologiska
föreställningar.
C DominansperspektivEkonomi och resurser.
Makroekonomisk grundmodell• Modellen som didaktisk resurs• Hushåll – företag - konsumera – producera• Modellen ska återskapas steg för steg. Vi lever alla i ett hushåll … där
konsumerar vi … ganska många arbetar också på ett företag … där tillverkas saker….
Hushåll
Företag
Produktion
Konsumtion
Löner Pengar
Varor
Betalning
Förmåga till perspektivbyte i tid och rum
2010 i Sverige
1600-tal, häxor
2010
Kunskaper, tro, idéer, värderingar
KTIV
KTIV
A
B
Pengar• Pengar – vad kan vara pengar? • Vad gör pengar värdefullt?
– Vad tar du med dig till en öde ö? Pengar eller en yxa?• Pengars funktioner:
– Räkneenhet – konkreta exempel på hur vi räknar värdet på saker med hjälp av pengar.
– Värdebevarare – hur värdet av vårt arbete kan sparas med hjälp av pengar.
– Bytesmedel – hur pengar underlättar • Lek/övningar kring byteshandel, handel med pengar,
och handelsmannens affärsidé.• Tillverka egna pengar i klassen.
PRODUKTIONSFAKTORER –- Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker?- Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker – återskapa nedanstående begreppshierarki
Arbetskraft
Realkapital
NaturtillgångarHantverkar
eRedskap
SkogSnickare Sågar Timme
r Möbelsnickare
Fogsvans Virke
Bosse Blå såg StolsbrädorFenomenen i verkligheten
Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?
Produktionsfaktorer
Handel
• Handel– Vad är handel?– Vilka uppfinningar kräver eller underlättar handel?– Varför bedrivs handel?– Vad är vinsten?– Fördelar – nackdelar?– Vad kan motverka handel?
Exemplet myt - ett medvetet förhållande till begreppsbildningsaspekten
Undervisningsfokuspå centrala begrepp beröralla tankekvaliteter• Systematisera/söka mönster:
Religionsvetenskaplig grundstruktur: grundtankar, myter, riter, mystik, sociala regler.
• Förmåga att generalisera Tillämpa kunskapen på andra myter.
• Konsekvenser På olika plan; individ –
samhälle, struktur, kontroll, frigörelse.
• Personligt ställningstagande: Problematisera sitt eget ställningstagande
• Kritiskt tänkande: Begreppsligt grundad kritisk reflektion.
• Att förenkla verkligheten Myten som en symbolisk bild av världen, dess funktion, styrka – svaghet.
• Det konkreta och det abstrakta.Att röra sig mellan myten och verklighet
• Sammanfatta och uppfatta budskapet.Sammanfatta mytens centrala innehåll; socialt, ekonomiskt, psykologiskt samhälleligt m m.
• Olika språkliga begrepp och perspektiv som tanke redskap.Göra en begreppslig analys; Ex individ, samhälle, socialt, psykologiskt, ekonomiskt, politiskt, genus, tekniskt, makt.
• Perspektivbyte och inlevelseförmåga. Komma in i andras huvuden.