ung bild av biblioteket - framsidan.net · bild: anders bergstrÖm text: per fid. framsidan nummer...

framsidan nummer 1/2000 s1

Ung bild avbiblioteket

AKTUELLT FRÅN

REGIONBIBLIOTEK

VÄSTRA GÖTALAND

2000:3

FRAMSIDAN NUMMER 3/2000 s 2

4

6-7

8

10

11

12

13

15

UNG BILD AV BIBLIOTEKET

UNGDOMSLYRIK

SKRIVARLÄGRET I KUNGÄLV

BARN- OCH UNGDOMSKULTUR I ULRICEHAMN

BIBLIOTEKSVERKSAMHET I ULRICEHAMN

TRANEMO BIBLIOTEK - BARA LITE MINDRE

�FÄNGSLANDE� BARNKULTUR I SVENLJUNGA

BIBLIOTEKS-SM I FALKÖPING

INNEHÅLL

LEDARE NUMMER TRE 2000FRAMSIDAN

Det är bara att inse. Jag är inte opartisk i den här frågan. Jagälskar biblioteket och bokförvararnas värld. Båda mina föräld-rar är från början bibliotekarier och det som för yngre barnkan verka skrämmande på bibblan blev för mig något hem-tamt. På biblioteket kunde jag och kan jag fortfarande hittaallt jag är nyfiken på. Allt jag vill veta något om, finner jag påbiblioteket. Ja, biblioteken är en sådan enormt viktig kunskaps-källa att det borde vara straffbart att ens föreslå att stänga dem.Biblioteken ger kunskap åt människor. Så, inför det nyamillenniet vill biblioteken finna nya vägar att sprida kunska-pen. I takt med den nya tiden vill också biblioteken förändras,man vill se ”biblioteket i tiden”. Därför brottas man med frå-gor sådana som: Vad kan vi förändra och hur skall bibliotekense ut i framtiden? Jag skulle vilja svara på de frågorna med enliten teori som jag har. Jag kallar den: Världen är styrd av 40-och 50-talister.

40-talister och 50-talister är den generation som på allvarhar varit med om den nya och kanske mest omgripande revo-lutionen, IT-revolutionen. De minns ofta och gärna hur datore-rna såg ut på den tiden då datortekniken var ny.

Hur datorerna tog upp hela rum och vilken fantastisk utveck-ling datorerna har genomgått. Även om de själva inte alltidkan och till och med är rädda för att handskas med den nyatekniken så uttrycker de sin djupa beundran för den. Vid dethär laget har berättelsen antagit nästan religösa proportioneroch berättaren gestikulerar och gör miner för att illustrera dettafantastiska för sina barn. I nästa stund lovar berättaren att iframtiden kommer datorerna att kunna göra allt, prata, lagamat, städa, bädda sängar. Ja, allt vi vill. Efter cirka tjugo minu-ter har berättaren utlovat mirakel och datorerna har uppgått isymbios med Gud. Vad jag menar är att 40-talister och 50-talister är milt sagt, dataentusiaster. För min egen generation,dvs barnen, är datorerna inte lika spännande och fantastiska.För vår del är det lika vanligt att skicka ett e-mail som att ringaett telefonsamtal. För oss blir inte framtiden rosaskimrande såfort man nämner datorerna i samband med den. Nu är detdock så att 40-talister och 50-talister styr världen och det ärockså de som skapar vår framtid. Om inte rosaskimrande sååtminstone datafylld. Inget fel i det. Men om datorerna erbju-

Biblioteket i framtiden


der oanade möjligheter inom en mängdområden, handel hemifrån, enkla kon-takter med människor i andra länder,dataspel, DVD m m så blir den ofrån-komliga konsekvensen att datorerna görmer och mer saker och människornamindre och mindre. Man går inte ut påsamma sätt, man jobbar hemifrån, hand-lar hemifrån och på kvällarna träffar mansina kompisar över Internet. Biblioteken

borde vara en motpol till allt detta. Enplats för gemenskap, sammankomst ochutbyte av erfarenheter, kultur. Denmängd kulturer som finns i Sverige, denborde biblioteken samla på, förvara ochförvalta. Biblioteken borde satsa på attbli den mötesplats som kyrkorna var förhundra år sedan. En plats där man träf-far både riktiga och fiktiva människor.Genom möten och genom böcker, inte

genom dataskärmar. Ett fint exempel ärStadsbibliotekets i Göteborg satsning påungdomar under ”kulturnatta”. Synd attdet bara handlar om en natt, sådant ar-bete borde pågå under hela året.

Karolina Enquist Källgren

BILD: ANDERS BERGSTRÖMTEXT: PER FID


Ung bild av biblioteket

Vad har äldre tonåringar för bild av bib-lioteket? Vad tycker man är viktigt föratt känna sig hemma där? Vilka typer avmedier förväntar man sig att finna? Hurstor roll spelar det bemötande man fåroch personalens attityder till ungdomar?Naturligtvis finns det inga enhetliga svarpå dessa frågor. Kan tyckas lika poäng-löst som att fråga hur 40-åringar vill hasitt bibliotek… Biblioteken har genomåren ansetts för att ensidigt ägna sig åtde yngre barnen – fast å andra sidan ta-las det ofta om hur bibliotekens sats-ningar på nya medier och ny tekniklockar just ungdomar till biblioteken somaldrig förr. Vad tycker då några av regio-nens ungdomar att de har för bild av bib-lioteket och utbudet där och hur skullede vilja ha det?

Regionbiblioteket inbjöd intresseradekommunbibliotek att vara med och dis-kutera idén att spegla ungdomars bildav biblioteket på Bok & Biblioteks-mässan i höst. En samrådsgrupp bilda-des, ett upprop till ungdomar skickadesut till regionens gymnasieskolor om attvara med och arbeta fram idéer hur dettakunde speglas i en monter. Vi bad kolle-gor på regionens samtliga kommunbib-liotek och gymnasiebibliotekarierna omhjälp med spridning av informations-bladet. Uppropet inbjöd också ungamänniskor att inkomma med berättel-ser, dikter, foto, teckningar eller att meddrama, dans, musik, video eller bildspelge sin bild av bibliotek, böcker och läs-ning. Det kunde vara något att fram-föra eller att ställa ut – allt för att få framtankar, idéer, önskningar och upplevel-ser som handlar om bibliotek. Ungdo-mar inbjöds också att vara med att ut-forma montern. Några trevande svarinkom ganska omgående och en biblio-tekarie, Tina Haglund, skolbibliotekariei Tranemo, timanställdes som projektle-dare för att hålla i det praktiska tillsam-mans med Regionbibliotekets personal.

En mindre arbetsgrupp har träffats oftaoch samrådsgruppen har träffats 4-5 ggr.

Enkäter skickades ut till ett antalgymnasieskolor om vilka skönlitteräraböcker, facklitteratur, tidskrifter och CD-skivor ungdomar skulle prioritera omman själv fick stå för inköpen. Fråganställdes också vilken författare man helstville träffa på sitt bibliotek… Drygt 200svar inkom från gymnasister på olikagymnasieskolor.

En grupp ungdomar som anmält in-tresse för att delta ingick i arbetsgrup-pen. Idéer bollades med referensgruppen.Många okonventionella idéer på utform-ning kläcktes men resurser och omstän-digheter medgav inte att bygga upp ettmodellbibliotek utan målsättningen blirmer att antyda önskad miljö, spegla vilkamedier man vill ha samt bjuda på upp-levelser och spännande möten i montern.Förutom ungdomars uppläsningar, bjuds

också på bibliotekskabaré, författarbesökoch framträdande av kollegor och andrasom arbetar med ungdomsgrupper. Ettinte okänt företag sponsrar med gratischips och gratisexemplar av tidningardelas ut….

Regionbiblioteket står för merpartenav kostnaderna men generös sponsringav bl a Bok & Bibliotek och Göteborg& Co har möjliggjort denna ungdoms-monter.

McDonald´s – som också backar uppden kommande Läsrörelsen - har lovatatt upplåta sin scen för Munkebäcks-gymnasiets bibliotekskabaré. Inte att för-glömma ungdomarnas insatser och för-stås kreativa kollegor ute på bibliotekensom avsatt arbetstid för att delta i sam-rådsgruppen!Varmt välkomna till Regionbiblioteketsmonter!

- Regionbibliotekets monter på Bok & Bibliotek

UNG BILD av biblioteket

»EWA KOLLBERG«

Ung bild av biblioteketRegionbibliotek Västra Götaland

på Bok & Bibliotek

Besök vår monter E03:02

Hela programmet finns på http://www.barnensbibliotek.net

Smakbitar ur programmet: Möt Terry Pratchett - en författare ungdo-marna önskar. Mike Almayehu ”Ali” från TV-serien Det nya landet inter-vjuas av Martin Karlsson. Elever från Munkebäcksgymnasiet visar i en fart-fylld show vad man kan göra på ett bibliotek. Du får veta vad Ungas aka-demi är för något ...


Dagens bibliotek har ett stort utbud avolika medier som låntagarna kan ta delav. Vi lånar ut allt från böcker till CD-rom för datorer. Vi i projektet Ung bildav biblioteket är dock inte intresseradeav att ta reda på vilka olika medier somungdomar vill se på biblioteket. Vi villsnarare ta reda på vilka specifika titlar devill hitta där. Vi var också nyfikna på vil-ken författare de själva skulle vilja träffapå biblioteket. För att ta reda på dettasatte Tina Haglund på Tranemo biblio-tek ihop en enkät där eleverna fick svarapå frågor med utgångspunkt från att desjälva skulle få köpa in medier till bib-lioteket.

Frågorna som ställdes var:¨ Vilken författare skulle du vilja

träffa i biblioteket?

Då biblioteken skall göra satsningar påäldre ungdomar behövs det ibland tipsfrån ungdomarna själva.

Tänk dig att DU får möjlighet att be-stämma vad som skall köpas in medtanke på att det skall passa dig och dinakompisar. (Ange bara ett svar på varjefråga)

¨ Vilken skönlitterär bok skulle duköpa först?

¨ Vilken fackbok skulle du köpaförst?

¨ Vilken tidskrift skulle du förstprenumerera på?

¨ Vilken CD skulle du köpa först?

Enkäten delades ut till elever på någragymnasieskolor i Västra Götalands-regionen. De skolor som medverkadevar: Bäckänggymnasiet i Borås, Munke-bäcksgymnasiet i Göteborg, Naturbruks-gymnasiet i Svenljunga, Polhemsgymna-siet i Göteborg och Tranemo gymnasie-skola. Totalt fick vi in 225 enkätsvar för-delade på 104 flickor och 121 pojkar.

- Enkätundersökningen

»JOHAN SÖDERBERG«GÖTEBORGS STADSBIBLIOTEK

Sammanställningen av enkätsvaren kom-mer att presenteras i vår monter på Bok-och biblioteksmässan i Göteborg. Därkan ni ta del av vilken författare somgymnasieungdomar helst vill se på sittbibliotek, vilka titlar som är ett måste ibokhyllan och vilka CD som ni behöverköpa in.

Efter en hel del detektivarbete efter uddatitlar, svårtydda kråkfötter och nonsens-svar har vi nu lyckats sammanställa en-käten i presenterbar form.

Det som först slog oss när vi gick ige-nom enkätsvaren var vilken stor varia-tion det fanns bland svaren. Undersök-ningen visar framförallt vilken heterogengrupp gymnasieungdomar är. Till exem-pel varierade svaren på frågan om skön-litterär bok från önskemål om Bert-böcker, Isfolket, Åshöjden till Brott ochstraff, Martin Amis och Bibeln. Det ärjust detta som är utmaningen för bib-liotekarier som arbetar med ungdomar,det är en väldigt bred grupp med väldigtvarierade intressen. Hur gör man för attfå med alla i sin verksamhet?

Tina Haglund – projektledare

BibliotekarierHeidi Carlsson Asplund - AlingsåsMargaretha Dahlström - Göteborg, HBKatarina Dorbell - RegionbiblioteketGunilla Eriksson - Göteborg, ÄlvstrandenRosa-Maj Hjerpe - KungälvMalin Koldenius - RegionbiblioteketEwa Kollberg - RegionbiblioteketBirgit Oxelman - Göteborg, MunkebäckJohan Söderberg - Göteborg, HB

UngdomarHelen Andreasson - Västra FrölundaMoa Asklöf-Prescott - StyrsöHengi Avrokteh - GöteborgUlrika Erdes - SkeneMartin Karlsson - MölndalSara Kulneff - TranemoMatilda Liljedahl - Göteborg

Referensgruppen för Ung bild av biblioteket

Red anmApropå frågan om vilken författare ung-domarna skulle vilja träffa i biblioteket,har den uppmärksamme läsaren säkertredan noterat omslagsbildens författar-personligheter: Astrid Lindgren och Jo-nas Gardell toppade listan över önskadeförfattare.

UNG BILD av biblioteket



Liv i mina dikter

Spring inte bortMagi doktorn

Den leverDikten lever!!!

Nej, nej!Dikterna Lever!

Titta på dem riktigtNoga så ser du

Att de lyser somHimlens alla moln

Och jag är med demFör jag kännerMig som ljuset

I molnen.Jag känner livet

Liv i mina dikter.

Bortom all vilja

Ingen vill välSätta sig i dödens

Rike?Ingen vill väl dö

Innan man vet vadSom händer i slutetJa, inte jag i alla fall

Ser du på en bra filmSå vill du väl se slutetInnan du stänger av?

Vissa som tror attDeras liv är att

Förgäves ta livet av sigMen de vet ju inte vad

Som väntar bakom hörnetTänk bortom all vilja

Och se vad duHittar .....

Vad menar du när du säger att allt är bra?

Du säger attAlla mår bra!

Men vad menar du egentligen?Menar du att krigen är slut?

Menar du att kvinnoförtrycket är över?Menar du att de svarta har det bättre nu?

Menar du att svälten?Vad menar du egentligen?

Menar du att artister skriver sin egen musik?Menar du att igen fuskar mer?

Menar du att allt är som det ska vara på jorden?Nej jag menar bara

Att jag mår braOch har funnit mig själv

I digOch lever som alltOch kämpar för

Allt orätt.Det är det som jag menar med att allt blivit bättre!

Mar

tin

Kar

lsso

n


Alla mina böcker, dom är bara mina.Ingen annans. Dom är bara, bara mina.I min bokhylla, ja där finns hur många böckersom helst.

Små böcker ... tunna böcker ... Stora böcker,TJOCKA böcker ...

Jag dyker in i dom, vill läsa och analysera vart-enda litet ord.

-Det är bra att du läser, sa min lärare.Då ökar ditt ordförråd.

Vad bryr sig en åttaåring om ordförråd??

Den födelsedagen då jag inte fick en enda bokvar denvärsta födelsedag i mitt liv.

Tårar.

Den födelsedagen då jag endast fick böcker varden underbarastefödelsedag jag någonsin haft.

Galen glädje.

BÖCKER.

ALLA BÖCKER.

ALLA MINA BÖCKER.

När jag var lite var jag rädd. RÄDD.Fast det kunde jag ju inte säga.Här fick man ju inte prata.Det var det jag var så rädd för.Tystnaden.Den talar mer än alla ord i världen.

När jag blev äldre ville jag aldrig gå dit.Bara gamla tanter som snörpte på näsan om manråkadesäga nåt.Äääähhh, varför skulle jag gå dit??Böcker fanns ju hemma.Böcker som var bara mina.Böcker som ingen dum gammal tant gått ochpillat på.

Nu är jag stor, fast jag är liten.Jag vet vad jag behöver.Ord.Böckernas kraft.På biblioteket finns allt detta.Inklusive gamla tanter och böcker som andrapillat på.

Och så tystnaden förstås ...

TYST ... Tyst ... tyst .... tyst ... tysssst ....

Jag öppnar dörren ... den knarrar visst lite ... HOPPSAN!!!Den knarrar ganska mycket.Men när jag släpper igen dörren bakom mig fylls jag av ett lugn.En egen värld.Här kan man gå och titta, läsa, bara sitta och tänka, skriva.Bara vara.Inget tjat. Här FÅR man inte tjata.Här FÅR man egentligen inte säga mycket alls.Här talar tystnaden, och den talar genom ord.Den talar genom det skriva ordets kraft.Öppna dörren.Öppna en bok så får du se.Du kommer att häpna.

Jag lovar.

Sara Kulneff


Skrivarlägret hölls i år i orienterings-klubbens stugor i Svartedalen, cirka 15km öster om Kungälv. Mitt i mörkasteskogen bland myggor och knott flödadefantasin. Lägret pågick i fyra dagar ochavslutades med en show på biblioteketi Kungälv för anhöriga och intresserade.

För tredje året i rad hade vi författa-ren Bo Sigvard Nilsson med oss. Ge-nom sitt kunnande och engagemang in-spirerade han 13 ungdomar, 12-16 år,att skriva berättelser, dikter, sångtexteroch drama. Musiker Olle Bengtsson varmed en av dagarna och satte musik tillflera av ungdomarnas texter.

Ungdomarna som kom från olikahåll, både i och utanför regionen, varentusiastiska och eniga om att ”vi måsteträffas här nästa sommar igen”.

Vi hoppas kunna ge ett smakprov påBok & Bibliotek den 17 septemberklockan 14.00 i monter E03:02, Ungbild av biblioteket.

Skrivarlägret i Kungälv

»ROSA-MAJ HJERPE«BARNBIBLIOTEKARIE


När Sahra läser

När Sahra läser tystnar vi andra.Hela rummet fylls av det hon säger.Hon läser långsamt, tydligt och orden är fulla av känslor.Hon gör små pauser - då för vi tid att tänka.Tänka på det hon säger, det budskap hon lyfter fram.Något händer i magen när orden långsamt bildar meningar.Något väcks till liv, börjar bubbla.Hon väcker något.Bara Sahra kan nå det där som vaknar.När hon läser.

Malin Lundquist

Varför.

Varför ska man vara som alla andra,Varför hör ingen mig när jag skriker i ett fullsatt rum,Varför för man aldrig ha en egen åsikt,Varför ser solen aldrig åt mig,Varför måste alltid just jag gå ensam,Varför ska man följa andras,Men inte sin egen vilja?Svara mig, varför!

Elina

Du sitter där i gräset.Ensam.Skriver.Vill du vara ensam.Jag studerar dig.Du skriver.Ett litet leende sprider sig över dina läppar.Så osäker, vad ska man göra?Jag vill vara till hjälp, finnas där ...Du sitter där i gräset.Ensam.Skriver.Jag går.

Julia Sundholm


Skolverket har tilldelat GR-utbildning(GöteborgsRegionen), RegionbibliotekVästra Götaland, Pedagogen (Göte-borgs Universitet) i Mölndal och Bib-liotekshögskolan (Högskolan i Borås)ett uppdrag att utveckla, utbilda ochforska om elevers lärande i förhållandetill skolbibliotek: men också skolbib-lioteket som språkmiljö, om läsande ochinformation och kunskap. Sju skolor iregionen ska arbeta med elever och ar-betslag, skolbibliotekarier och rektorer.Främst kommer de att få tid för reflek-tion och för att diskutera skolutvecklingoch lärande med utgångspunkt språk-miljö och skolbibliotek. Det är Arenius-skolan i Ale, Brattåsskolan och Fäss-bergsgymnasiet i Mölndal, Kållekärrsoch Långekärrs skolor på Tjörn, Lexbyi Partille och Kärra- och Västerheds-skolan i Göteborg som ingår i arbets-

En bro över ett Helvetesgap!EllerOm skolbibliotek i 2000-talet!

Fortbildning pådistans!

Idagarna fick vi information om att Väs-tra Götalandsregionen har tilldelat Re-gionbiblioteket, Pedagogen och GR-ut-bildning 156 000 kr för att genomföraskolbibliotekarieutbildning på distans.

De kommuner som tidigare visat in-tresse för detta uppmanas höra av sig!

Tanken är att alla lärar- och skolbiblio-tekarier i en kommun ska kunna gå den10-poängsutbildning vi tidigare givit påPedagogen i Mölndal och med Internetsom kommunikationsplats. Vi kommergenast att börja planera för detta. Vi avseratt samarbeta med de lärcentra som finnsi kommunerna – och med folkbibliote-ken.

Do you read me?

Den 6-10 augusti ägde IASL-konferen-sen rum i Malmö. IASL står för Inter-national Association of School Lib-rarianship. Jag kunde räkna 11 delta-gare från Västra Götaland! Appellen varDo you read me? Den mer högtidligarubriken var Information literacy – keyto the future. Kring detta tema spannsett nät av informationsteknologi, lä-sande, Internethantering, kommunalaoch statliga åtaganden och grundläg-gande dokument om skolbibliotek, lär-ande och bibliotekariers roller. Det varmycket spännande och intressant. 33länder var representerade av de drygt300 deltagarna. Jag medverkade i denlokala organisationskommittén som

gruppen. I projektet ingår en utbildningsom liknar den som genomfördes förraåret med rubriken Skolbiblioteket somläromiljö. Adam Nilsson är projektledareoch förutom undertecknad ingår LenaFolkesson och Lars Björn i projekt-gruppen som också leder utbildningen.Vidare finns en referensgrupp med re-presentanter för Skolverket och fors-karna och en grupp med bibliotekariersom kallas ”nyckelpersoner i lokal-samhället”. Arbetet i skolorna beräknaspågå under två år och forskningen i tre.

Det kommer att finnas en webbplatsunder GR-utbildning, dit Regionbiblio-teket kommer att länkas och vi har upp-draget att informera kontinuerligt un-der arbetets gång. Om någon vill vetamer kontakta mig på [email protected]

Svensk Biblioteksförenings representant,och hade därför en del arbetsuppgifterunder konferensen. Det bästa för min delvar att få möjlighet att delta i en för-konferens anordnad av Nordinfo. Denhölls av Jean Donham från Iowa och JuneGross från Minneapolis. Dessa helt för-tjusande personer med stort kunnandegav oss, 7 deltagare från Norge, Islandoch Sverige, tre dagar av inspiration, kun-skap och en mängd stoff! Jag hoppaskunna sprida detta i mitt framtida ar-bete. Rubriken för denna förkonferensvar Information Literacy and StudentAchievement.Läs vidare på www.pedc.se/iasl

Projekterat ...

»MALIN KOLDENIUS«

Kort ochGott

»MALIN KOLDENIUS«

»MALIN KOLDENIUS«


Starten av en ny förvaltningsorganisationden 1 januari 1999 innebar en satsningpå kultur i Ulricehamns kommun. Re-sultatet blev en egen kulturförvaltning,en renodlad kulturchefstjänst och ettkulturutskott direkt underställt kom-munstyrelsen.

Budgetanslagen såg emellertid inte likapositiva ut... När det gällde kultur förbarn och ungdom i hela kommunen medcirka 4 000 elever fanns det avsatt 65 000kr. Det blev den första utmaningen attäska mer pengar, vilket lyckades! Redanår 2000 höjdes anslaget till 170 000 kr

»KARIN SEMBERG«KULTURCHEF

Barn- och ungdomskulturi

och för 2001 finns 250 000 kr till för-fogande. Hälften av anslaget kommerfrån barn- och utbildningsnämnden.

En nystart av barn- och ungdoms-kulturgruppen innebar en rivstart förbarn- och ungdomskultur. Gruppenpräglas av ett stort engagemang underlättsamma former och det har starkt un-derlättat organiseringen eftersom Ulri-cehamns kommun är stor geografisktsett med många små samhällen och där-till många skolor.

Planeringen inför år 2000 innebär attsamtliga elever erbjuds kultur i någon

form: teater, musik, dans, författarbesökoch skolbio. Vi har också arrangerat Ung-domens kulturmönstring vilket blev denkulturella mötesplats alla kulturarbetaredrömmer om. Vår strävan är att kultur-förvaltningen skall vara med när det hän-der något i kommunen. Exempelvis finnsvi med under en BODAG den 16 sep-tember då vi står för barnkultur.

Barn- och ungdomskultur är i allrahögsta grad kopplat till biblioteksverk-samheten och många arrangemang för-läggs till biblioteken.

KARIN SEMBERG

Ulricehamn

SAMTLIGA FOTO ULRICEHAMNS TIDNING

THOMAS JOHANSSON kultursekreterare


Många enheterDet som brukar förvåna utomståendenär vi talar om biblioteken i Ulricehamnär antalet bibliotek. I Ulricehamn finns16. Ulricehamn är en till invånarantaletrelativt liten kommun, men till ytan gan-ska stor med många små samhällen. För-klaringen till att det ser ut så här härrörsig till 1970-talet. I valet mellan bokbussoch fasta enheter, valde politikerna attsatsa på en uppbyggnad av små fasta bib-liotek. 3 utlåningsstationer är sedan 1997föreningsdrivna. Under senare år harflera småbibliotek slagits samman medskolbibliotek i skolans lokaler. På så sätthar vi fått ett större samlat bokbeståndsom lånas flitigare än tidigare, vi nårmånga fler, framför allt barn och ung-domar och biblioteken ligger i nya, frä-scha och ändamålsenliga lokaler somnyttjas dagligen. Just i dagarna har manpåbörjat en tillbyggnad på Gällstadsskola där filialbiblioteket skall flytta in ien arkitektoniskt mycket spännandebyggnad under våren 2001.

Stadsbiblioteket i Ulricehamn liggeri rymliga lokaler, mycket vackert belägna,med utsikt över sjön Åsunden. Lokalernaär ljusa och luftiga och utsikten låter ossfölja naturens växlingar årstid för årstid.

VerksamhetenJag brukar säga om vår verksamhet attvi, utifrån de resurser vi har, bedriver enbra verksamhet där vi strävar efter att geså god service som möjligt.

Vår uppsökande verksamhet riktar sigfrämst mot barn och ungdom och vi harsedan många år ett mycket gott samar-bete med barnhälsovård, barnomsorgoch skola.

De nya medier som efterfrågas mestoch som vi satsar mest på är CD-skivor,kassettböcker och video. Eftersom vårtmediaanslag tvingar oss att avstå inköpav många boktitlar, tillhör vi de biblio-

tek som sätter stort värde på kulturråds-böckerna och många av våra låntagareblir positivt överraskade över att hittadessa böcker på sitt eget bibliotek.

Den största förändringen för oss lik-som förmodligen för de flesta bibliotek,under senare år, har varit Internet ochdatorer för allmänheten. På stadsbib-lioteket har vi fem publika PC, varav enfinns på barnavdelningen och alla filia-ler har en PC med Internetuppkopp-ling. Detta har lockat nya besökare tillbiblioteken. Från början var det mesttonåringar som kom, utan annat syfteän att chatta, men numera bokar vi ti-der för människor i alla åldrar och med

»KARIN EKEGREN«BIBLIOTEKSCHEF

Biblioteksverksamhet i Ulricehamn

Invånare: 22 286, varav 9 545 i centralortenBibliotek: stadsbibliotek, 3 filialer, 12 utlåningsstationerBudget: 4,3 milj kr, varav 582 000 kr till mediaPersonal: 8,27 årsarbetare, varav 3,27 bibliotekarierÖppethållande: vid stadsbiblioteket 37 tim/vecka samtytterligare 10 tim i tidningsrummet. Övriga bibliotektotalt 52 tim/veckaUtlån 1999: 8,5 lån/inv

högst varierande ärenden. Precis som vårtanke och önskan var vid starten.

Under det närmaste året kommer viatt ägna tid åt att systematiskt se över vårverksamhet för att kvalitetssäkra den ochför att förbereda oss för en ny era i Ulri-cehamns bibliotekshistoria.

Nytt kulturcentrumDen vision jag haft om ett kulturcentrumvid Åsundens strand blir nu verklighetoch inom några år byggs en ny anlägg-ning som samlar bland annat utrymmenför kulturarrangemang, högskolekurser,utställningsverksamhet och bibliotek.Detta ser vi fram emot!

KARIN EKEGREN


Hur mycket mindre? Ja, antalet anställdaär tio varav de flesta arbetar deltid avvarierande grad. Fyra filialer: Limmared,Dalstorp, Länghem och Grimsås samtbokbuss ingår i verksamheten. Antaletboktitlar, sisådär 70 000 och då gällerdet förstås att vara flitig och flink ifjärrlånehanteringen för att hålla en högservicenivå till låntagarna!

Är vi små i antalet anställda och liteteget utbud, kan vi i alla fall glädja oss åtrymliga lokaler! Den före detta stick-fabriken ger oss 900 kvadratmeter atthusera på.

Alla har HB-tjänstGanska unika tror vi oss vara när det gäl-ler anställningsformen för vår personal.All personal är nämligen anställd påhuvudbiblioteket och har regelbundentjänstgöring där, om så bara för en dag i

veckan. Ett system som kom till när filial-personalen, med rätta, kände sig undan-skuffad och inte tyckte att de personal-möten de kallades till var några höjdarenär det gällde att känna sig som ”en igänget”. Mötena kom oftast att handlaom huvudkontoret och utvecklingen därmed rutiner som kändes fjärran från li-vet på filialen.

Att förändra anställningsformen, villvi nog påstå, var ett lyckokast. Nu är alladelaktiga i allt arbete och flexibiliteten harblivit oerhört mycket större. Ingen kon-kurrens varken mellan huvudkontor ochfilial eller inbördes mellan filialerna. Ser-vicen till låntagarna blir förstås ocksåbättre när filialföreståndaren även behärs-kar HB:s rutiner och har goda relationermed kollegorna där. Kort sagt, vi är hel-nöjda!

Nytt filialgreppTvå av våra filialer, Limmared och Läng-hem, är datoriserade och står alltså i di-rektkontakt med HB. Dit hör förståsäven bokbussen. Grimsås och Dalstorp”står på tur”, men där väntar även andraförändringar. I Limmared är biblioteketintegrerat med skolbiblioteket och dess-utom i alldeles nya fina lokaler.

I Länghem pågår arbetet med inte-grering och ganska långt framskridnaplaner finns även för Dalstorp. I Grimsåsdäremot prövas till hösten ett helt nyttgrepp. Biblioteket kommer att flyttas tillsamhällsföreningens nya lokaler och där-med finnas tillgängligt i betydligt störreutsträckning än tidigare. Bemanningenfrån biblioteket blir densamma men påövrig tid håller föreningens personal ettvakande öga över verksamheten.

Tranemobibliotek –

»ANN-LOUISE NYDE«BIBLIOTEKSASSISTENT

bara lite mindre

Nog är det med bibliotek som med människor - och förmodligen allt annat också. Även den som vid förstaanblicken kanske ter sig alldaglig med antydan åt det grå, har vid närmare bekantskap alltid sin egen historia attberätta och sitt unika sätt att vara.Så är det med oss �småbibliotek� också, även om vi oftast inte riktigt vill tro det. Vi har inte lika många titlar somde stora biblioteken, inte lika många cd eller videofilmer, inte lika många anställda. Men vi har det, bara inte likamånga.Vi är likadana, har samma grundmålsättning med vår verksamhet. Vi är bara lite mindre i vår kostym.

SAMLING FÖR SAGOSTUND. KERSTIN HELLROTH, KRISTINA JOHANS-SON, MARIANNE JUHLIN, KENT LORENTZSON, INGER STARK, HELENPETERSSON, INGELA LORENTZSON, ANN-LOUISE NYDE


Svenljunga kommun ligger längst söderut i Västra Götalandsregionen och harcirka 11 000 invånare. Det är en gles-bygdskommun med åtta filialer, varavsnart fyra är integrerade i skolan. Ett sam-arbete med Naturbruksgymnasiet inled-des för ett år sedan, där skol- och barn-bibliotekarien är samma person, som gör10 timmar på Naturbruksgymnasiet och20 timmar på folkbiblioteket. Vi går nuvidare med ett projekt för grundskolan ikommunen.

BarnbibliotekarieBiblioteket har sedan några månader till-baka en halvtidsanställd barnbibliote-karie. Uppgiften är i första hand att tahand om barn upp till 6 år. Den förstakontakten tas i samarbete med BVC:s

föräldrautbildning, då de nyblivna för-äldrarna kommer till biblioteket. Där tasde emot av barnbib-liotekarien som vi-sar biblioteket och berättar om vad somfinns att erbjuda. Man tar bl a upp bar-nens språkutveckling och läsningens be-tydelse för denna. Föräldrarna får hjälpmed att hitta böcker att titta i tillsam-mans med barnen och att läsa högt ur.Biblioteket kan också ge tips om böckersom är riktade direkt till föräldrarna omt ex barnuppfostran, föräldraskap m m.Regionbiblioteket ger varje nyfött barnett exemplar av Barnets första bok, vil-ket biblioteket förmedlar vid denna träff.BVC får också till sina väntrum deposi-tioner med barn- och föräldraböcker,vilka byts ut några gånger per år.Förskoleverksamheten, med barn i åld-

rarna 0-5 år, samt förskoleklasserna med6-åringar är under uppbyggnad. Barn-bibliotekarien skall tillsammans med för-skollärare och dagmammor hjälpa barnenatt få tillgång till bra litteratur. Den di-rekta kontakten med barnen står i cen-trum, då man sitter tillsammans, pratar,sjunger, läser rim och ramsor, sagor ochberättelser. Även här är föräldrakontaktenviktig, med bl a medverkan vid föräldra-möten, där man berättar om barnensspråk, biblioteket och böckerna.

Barnen besöker biblioteket tillsam-mans med föräldrar, dagmammor ellerförskolepersonal på sagostunder i Galle-riet - en utställningslokal som tidigarevarit arrestlokal. Där det finns tre celler,varav en är fyllecell, där det finns av-spolningsbart golv... Barnen får gå i

Med den positiva inställning sam-hällsborna har, och den aktiva förenings-verksamheten, är detta ett grepp vi medstor spänning ser fram emot!

GränsöverskridandeVår dagliga verksamhet är förmodligentämligen lik alla andras – fast i vissa falldå förstås mindre i omfattning. Däremotpågår en hel del annat kul både i vår egenregi och i samarbete med andra organi-sationer av olika slag. Några kansketycker att sådana aktiviteter ligger utan-för ett biblioteks ramar, men än en gångär det skillnaden mellan ”stor och liten”som gör sig gällande. På stora orter finnsegna avdelningar och ansvars-områdenför olika former av kultur. Hos oss blirgränserna mera flytande.Vid närmare eftertanke är det nog intebara de ekonomiska och organisatoriskagränserna som är mindre fasta. I minstlika hög grad gäller det de mänskliga re-surserna. Här känner vi varandra ochbara inom bibliotekets egna väggar finnsen mångfald av kunskap och erfarenhet.Någon är lantbrukare, en annan arkeo-log, politiker, skribent eller har ett brin-

”Fängslande” barnkultur i Svenljunga

nande trädgårdsintresse. Någon har småbarn medan andra upplever tonåring-arnas kamp in i vuxenlivet eller glädjenav att bli farmor.

Detta är tillgångar som kommer ut-märkt till pass när ett barnteatergängdrar in i våra lokaler, ”prova-på-verk-staden” för barn, i samarbete med ABF,drar igång med olika hantverk, det hållsnattotek för tonåringarna eller politiker-café. Det senare en nyhet för våren. Re-presentanter för samtliga politiska par-tier finns på plats i caféavdelningen förfrågor eller bara en pratstund över enkopp kaffe. Till hösten slår våra folk-valda sig ner även på filialerna.

TonårssatsningNu i höst startar kommunen ocksåUngdomskortet. Det finns nämligeningen ungdomsgård i Tranemo ochtrycket från ungdomarna är förstås hårt.För att pröva en annan väg än den tra-ditionella ungdomsgården, har kommu-nens fritidsassistent tagit fram Ungdoms-kortet: ett kort ungdomarna får lösa, fören högst skälig peng, och som ger demtillgång till en rad aktivititeter förlagda

»AGNETA OTTOSSON«BIBLIOTEKSCHEF

till vardagskvällarna och i samarbete medföreningslivet på orten. Det mesta frånatt meka med moppar till att spela War-hammer, göra tenntrådssmycken, spelateater eller bli en hejare på att göra vi-deofilm står på utbudslistan.En kväll i veckan är det tänkt att ungdo-marna drar in här hos oss och även här ärdet ABF som står för en del av ”våra” ak-tiviteter medan vi själva står för andra.Betalar kalaset, ja det gör kommunensfritidsavdelning.

Varje dag nya möjligheterUtställningar av högst skiftande slag ochmässor, som t ex Skönhet och hälsa, är viinte heller främmande för. Skall san-ningen fram är vi nog egentligen intefrämmande för något som vi tror kan bi-dra till Tranemobornas trevnad. Däremotbegränsade: begränsade av pengar, tid ochork. Men oh vad mycket vi skulle vilja!!

Som sagt, vi är inte så stora, har inteså mycket av allting. Men vi trivs, vi harroligt och tycker att varje dag innebär nyamöjligheter – ja, ja, nästan varje dag i allafall!!


”Suckarnas gång”, den underjordiskapassagen mellan biblioteket (som bygg-des 1852 som tingshus) och fängelset,för att väl på plats i en av de gamla cel-lerna få lyssna till högläsning. I sambandmed sagostunden eller tillsammans medsin dagisgrupp får barnen visning av bib-lioteket och får också låna böcker. Barnfrån skolans 6-årsverksamhet får med sigett förbindelsekort hem, som skall fyllasi och skrivas under av målsman. Närdetta är gjort får barnen egna lånekort,vilket sker i samband med en introduk-tion om biblioteket, böcker och hante-ring av media.

BarnkulturgruppSvenljunga kommun har en barnkultur-grupp med representanter från skola,barnomsorg samt kultur- och fritids-nämnden. Enhetschefen för kultur- ochfritid är sammankallande. Gruppens

uppgift är att eftersträva att varje barnmellan 2 och 16 år ska få en kultur-upplevelse per år, framförd av professio-nella kulturarbetare eller artister. Dettakan givetvis även kompletteras medamatörinsatser. Man försöker även atterbjuda skolbio varje år för alla grund-skolans elever, från klasserna 0 till 9.Meningen är att kulturens olika uttrycks-former sprids över åren så att musik-konserter och teaterföreställningar var-vas. Barnkulturgruppen samverkar medMusik i Väst och med Länsmuseets ut-ställningsverksamhet som förmedlarkonstpedagoger i syfte att arbeta tillsam-mans med barnen.

Man försöker också anordna bokprat,författarbesök och ge barnen inblick iandra, för oss främmande kulturer. Somexempel kan nämnas ett besök av en in-dian från Nordamerika, som berättadeom indiansk kultur.

Exempel på vad som anordnats av bib-lioteket för barnen är, trollkonstnär ochtrubadur som gladde alla barn mellan 3-7 år i kommunens alla hörn. Föreställ-ningarna spelades på 10 olika ställen ikommunen.

SkolbibliotekarieEtt unikt samarbete med Kulturrådet harinletts i och med projektet Ett lyft för skol-biblioteken, där en skolbibliotekarie an-ställts för att arbeta med i första handlärarna i kommunen. Kompetenshöjningför lärarna och skolbiblioteken är mål-sättningen med detta 3-åriga projekt. Viglädjer oss mycket åt projektet där vihoppas att kunna tillsvidareanställa vårskolbibliotekarie efter projekttidens slut.Vår barnbibliotekarie heter Mary AnnHansson och den nyanställda skolbiblio-tekarien Elisabeth Svensson.

SVENLJUNGA BIBLIOTEK SOM 1852 BYGGDES SOM TINGSHUS


Allt började våren 1999. Vi var tre frånpersonalen vid Falköpings bibliotek somanmälde oss till Biblioteks-SM i Vim-merby. Vi åkte ner en regnig och snöigKristi himmelsfärdsdag och sprang 5 km.Sedan visade sig att vi vann, inte för attvi var snabbast utan vi utsågs till det”sportigaste biblioteket”. Vi fick envacker silverpokal och äran att arrangeranästa biblioteks-SM i Falköping. Välhemma igen blev vi mottagna som omvi hade vunnit guld i VM.

Vår förvaltningschef tyckte det helavar kul och vi skapade ett projekt som vidöpte till FIS, Friskvård Inför SM. I pro-

jektet ingick en timmes träning på ar-betstid. Från februari månad fram tillaugusti har nästan hela personalen utförtnågon fysiskt aktivitet för att vara i forminför vårt bibliotekslopp.

Fredagen den 11 augusti var det dags.Vi deltog i Falköpings karnevalslopp somett eget litet lopp i vår egen takt... Vi hadebjudit in samtliga biblioteksanställdarunt om i Sverige och vi var cirka 35 somtog oss runt en bana på 5 km genom Fal-köpings gator. Förutom Falköping med-verkade Trollhättan, Svenljunga, Göte-borgs tingsrätt, Vara och Vitterhets-akademiens bibliotek. Det var en härlig

stämning och biblioteksfolket utmärktesig i sina röda T-shirt. Vissa sprang fort,andra lunkade och en del gick. Efter vilaoch dusch samlades vi på biblioteket ochutsåg 2000 års ”sportigaste bibliotek”som blev Svenljunga. Därefter samladesvi på en restaurang och åt en härlig mid-dag som vi alla var väl förtjänta av.Väl mött i Svenljunga 2001!

För Falköpings bibliotekChristina SeveborgKatarina NorénAnnica Johansson

Biblioteks-SM i Falköping

AGNETA OTTOSSON, GUNILLA RUNDQVIST, MARIANNE GEDDA, MARY ANN HANSSON�SVERIGES SPORTIGASTE BIBLIOTEK 2000�


REDAX

Redaktionen

Ansvarig utgivare: Lena SkoglundRedaktör: Kerstin LorentzI redaktionen: Per Falk, Karin Semberg

Form: Johan Avedal, Annette ArvidssonOmslagsbild: Magnus Reed, samt Rabén & Sjögren

Adresser: Regionbibliotek Västra GötalandGöteborgsenheten, Box 5404402 29 GÖTEBORGTfn 031-616500 Fax 031-616569

E-post: [email protected]

ILL:ELISABETH ERIKSON

Det händer på VindenTisdagen den 7 november kl 19.00 ar-rangerar Förlagshuset i Göteborg, i sam-arbete med Regionbibliotek Västra Gö-taland, Bilderboken - ett läsäventyr ävenför vuxna. Ulla Rhedin, fil dr i littera-turvetenskap, visar bilder ur böcker ochberättar vad hon ser i dem. Garanteratmer än vi andra ...

PersonalnyttGunilla Axelsson är nyanställd biblio-tekarie på Björkängsgymnasiet i Borås.Marie Grumstedt ansvarar numera förRäddningsverkets bibliotek i Skövde.Monica Ljung är bibliotekarie på Hög-skolebiblioteket i Vänersborg.Susanna Månsby är utsedd till ny chefför sjukhusbiblioteken i Göteborg.Karin Nilsson Kihlström är ny biblio-tekarie i Tibro, halva tjänsten innebäransvar för barnverksamheten.Evike Sandor är ny chef för NU-bib-lioteket.Lena Wallsten är ny skolbibliotekariepå Strömstierneskolan i Strömstad.

Träffa barn- och ungdomsförfattare iBokchatten i höst:Moni Nilsson-BrännströmNiklas KroghMåns GarthonGull Åkerblom m flFör mer information sehttp://www.bibl.vgregion.se/barn

Saxat ur GP 12 augusti 2000... Under rubriken Fröken Rune vill spelafotboll har Regionbiblioteket bidragitmed bokrecensioner till GP:s läsare un-der rubriken Gratis läsning. Läsarna tip-sades om följande: för barn Det under-bara dagishemmet av Gun-Britt Sund-ström, för unga Momo eller kampen omtiden av Michael Ende och för vuxnaFlugan och evigheten av Håkan Nesser ...

ULLA RHEDIN

Saxat ur DN 19 augusti 2000... I två dagar har Linköping stått somvärd för årets bokbussfestival. När festi-valen avslutades på fredagen utsågs Gö-teborgs stadsbiblioteks bokbuss till ”Bestin show” av konferensdeltagarna. För-utom äran, får man ett vandringspris, enminiatyr av en gammaldags buss på enträ- och silverplatta ...

Nya lokala inläsningarNu finns nya lokala inläsningar 2000 påvår webbplatshttp://www.bibl .vgregion.se/

talbok.htm

I detta nummer av Framsidan möter ni läsare en delvis annan bild av innehålletän vanligtvis. Det beror givetvis på att redaktionen inte vill missa tillfället att visaupp ungdomars kreativitet i samband med Ung bild av biblioteket. Karolina, somhar skrivit ledaren, är en sjuttonårig elev på Schillerska gymnasiet i Göteborg.Hon vann länsmuseernas uppsatstävling inför det nya millenniet, Framtidstro.Som exempel på ungdomars skapande har vi valt att presentera nyskriven lyrik.

Jag skulle vilja att ungdomarnas engagemang och synpunkter var utgångs-punkten för en debatt om hur vi vill utveckla biblioteken efter alla besparingarsom har tärt hårt på personal och verksamhet. Vi behöverkomplettera innehållet i Framsidan med debatt. Vill ni ha eninsändarspalt eller något annat? Hör av er till mig, please!

Regionbiblioteket skall i höst, tillsammans medFöreningen Sveriges Länsbibliotekarier och SverigesBiblioteksförening, delta i den s k STARK-dagen påHögskolan i Borås. Där skall verksamma bibliotekariertala för de kommunala biblioteken som arbetsplats,med tanke på att det kan bli svårigheter med personal-rekryteringen framöver.

Väntar vi på en ny generation?

»KERSTIN LORENTZ«

ung bild av biblioteket - framsidan.net · bild: anders bergstrÖm text: per fid. framsidan nummer...

Documents