ungdomsmottagningen som en lättillgänglig arena för unga ... · telefonrådgivning och...

Allt mellan lust och ångest – konferensrapport

1

KONFERENSRAPPORT FRÅN DEN 1 FEBRUARI 2018

Allt mellan lust och ångestUngdomsmottagningen som en lättillgänglig arena

för unga med psykiska besvär och ohälsa

Konferens i Göteborg den 1 april och Vänersborg den 2 april 2019

Konferensrapport


2

Ulrika Söderlund, regionutvecklare på Västra Götalands-regionen, var moderator under dagarna. Hon är bland annat samordnare för den partsammansatta grupp för ungdomsmottagningarna som finns i länet.

– Ungdomsmottagningarna är ingen ny verksamhet, de har funnits sedan 1970. Det är stabilt, sa Ulrika Söderlund när hon hälsade välkommen.

Hon kunde konstatera att många är intresserade av ung-domsmottagningarnas verksamhet:– Det finns ett stort intresse, inte minst bland politiker, och det är väldigt roligt.

För att ge så många som möjligt chansen att under en hel dag ägna sig åt ungdomsmottagningarnas verksamhet ar-rangerades samma konferens två gånger – en gång i Göte-borg och en gång i Vänersborg. Innehållet var detsamma under de båda dagarna, möjligen med den skillnaden att deltagarantalet gjorde att det fanns lite mer utrymme för dialog i Vänersborg. Till konferensen i Vänersborg kom 60 personer och till Göteborg kom nästan 150 personer.

Välkommen!

Ulrika Söderlund.

Ulrika Söderlund, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen.

Kongressalen, Folkets Hus i Göteborg, den 1 april 2019.


3

Sedan 2005 finns det i Västra Götaland ett inriktnings-dokument som anger vilket uppdrag och ansvar regionen respektive kommunerna har när det gäller ungdoms-mottagningarna. Dokumentet tydliggör bland annat vil-ka kompetenser som ska finnas och anger en gemensam miniminivå när det gäller baskompetens. I dokumentet är det uttalat att på 3 250 ungdomar ska det finnas en heltidsbarnmorska, en heltidspsykolog/kurator och tio procent läkartjänst.

Ungdomsmottagningarna ska enligt inriktningsdo-kumentet arbeta rådgivande, stödjande och behandlan-de (individuellt eller i grupp), ha ett utåtriktat arbete på gruppnivå, stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och inte-gritet, förebygga och ge stöd vid oplanerad och oönskad graviditet samt vid abort, samtala om sexuellt överförba-ra sjukdomar i det utåtriktade arbetet och vid individu-ella besök, arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild.

Det finns många olika orsaker till varför ungdomar besöker ungdomsmottagningarna. Det kan handla om krisreaktioner, oro, ångest, stress, rädsla för att inte duga, preventivmedel, frågor om kroppen, sexuell utveckling, menstruationsproblem, samlagssmärta, erektionspro-blem, abort, svartsjuka, hedersrelaterade problem, våld i nära relationer, riskbruk med mera.

Verksamheten vid ungdomsmottagningarna bygger på en aktiv samverkan mellan kommun och region.

– Det tvärprofessionella arbetssättet är en styrka sam-tidigt som det kräver att man är på tå för varandra. Vi har ett jättefint arbete mellan Närhälsan och Göteborgs Stad, sa Ingela Wessbo.

Samverkan ska ske både på individuell, övergripande och organisatorisk nivå. Det innebär ömsesidig samver-kan med andra aktörer lokalt, delregionalt och regionalt i frågor som rör barns och ungdomars välbefinnande. Man bör särskilt verka för att nå speciellt utsatta ungdomar.

– Samverkanskapitlet har utvecklats ordentligt i den

Inriktningsdokument ungdomsmottagningarna

senaste revideringen av inriktningsdokumentet, berätta-de Alessandro Rezaei.

Samverkan mellan ungdomsmottagningarna och ex-empelvis socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, folkhäl-soråd och föreningsliv med mera är en förutsättning för ett gott omhändertagande. Samverkan på organisatorisk nivå kan enligt inriktningsdokumentet företrädesvis ske i Vårdsamverkan på lokal, delregional och regional nivå.

– Samverkan är en förutsättning för att utjämna skill-nader i hälsa och erbjuda likvärdig vård. Samverkan är avgörande i frågor som berör barns och ungdomarnas förutsättningar när det kommer till ungdomsmottagning-arnas relationer till skola, socialtjänst, första linjens sjuk-vård men även specialistvården, föreningslivet med flera, sa Alessandro Rezaei.

Pia Gustavsson, områdeschef/verksamhetschef Närhälsans ungdomsmottagningar i norra och östra nämndområde Västra Götalandsregionen Ingela Wessbo, områdeschef/verksamhetschef Närhälsans ungdomsmottagningar i västra och södra nämndområde Västra GötalandsregionenAlessandro Rezaei, områdeschef, Göteborgs Stad, Hisingsgemensamma resurser

Pia Gustavsson och Ingela Wessbo. Alessandro Rezaei.

Alessandro Rezaei, Ingela Wessbo och Pia Gustavsson.


4

Cornelia Björk berättade att det finns 54 mottagningar i länet, varav sju med kommunal och 47 med regional huvudman (siffrorna är från 2017). Då fanns det ganska stora variationer när det gällde hur kostnadsfördelningen såg ut mellan kommunen och regionen samt hur avtalen var formulerade. Idag har dessa variationer minskat.

Antalet årsarbetare på mottagningarna i länet uppgick 2017 till 182. Det handlade om barnmorskor, kuratorer/socionomer, psykologer, ledningsfunktioner, underskö-terskor, sjuksköterskor och läkare.

Cornelia Björk har ställt antalet årsarbetare 2017 i re-lation till de nyckeltal som satts upp för bemanning och då blev det tydligt att det ser olika ut runtom i länet och beroende på profession. På vissa håll når man upp och över miniminivån, på andra håll gör man det inte.

Om man tolkar de styrdokument som finns om ung-domsmottagningarna är kärnan i verksamheten att till-handahålla individuella besök (bokade eller via drop in), telefonrådgivning och gruppverksamheter för individer upp till och med 24 år, digitala tillgänglighetslösningar och e-tjänster, utåtriktat arbete samt samverkan mellan professioner och med andra mottagningar och andra of-fentliga aktörer. På så vis ska ungdomsmottagningarna ge ungdomar kunskap och/eller stöd och behandling inom områdena sexuell, reproduktiv, psykisk och psykosocial hälsa.

Ett ord som ofta används för att beskriva mottagning-arna är lågtröskelverksamhet – en lättillgänglig verksam-het som ska möjliggöra tidiga insatser. Ett annat känne-tecken är den breda målgruppen – alla är välkomna och ingen fråga är för stor eller för liten.

– När det gäller styrdokument är det bra att ställa sig frågan om målen är rimliga och hur de ska följas upp. Det finns skrivningar som kan tolkas som att ungdomsmot-tagningarna ska lösa väldigt många olika saker. Kan man utkräva det ansvaret av ungdomsmottagningarna?

Antalet rapporterade besökare 2017 var 57 260 (ej unika besökare). Antalet rapporterade besök samma år var 123 694. Antalet besökare utgjorde cirka 25 procent av antalet folkbokförda i åldersgruppen men könsskill-naderna är stora. Besökande tjejer utgör 45 procent av tjejerna i åldersgruppen medan motsvarade siffra för kil-larna är 7 procent.

– Det är viktigt med tillförlitlig statistik för att möj-liggöra utveckling, forskning och verksamhetsutveckling baserad på kunskap. Därför bör man sträva mot en har-monisering av hur data rapporteras in, också över huvud-mannagränser.

Kartläggning av länets ungdomsmottagningarCornelia Björk, analytiker vid Göteborgsregionen, FoU i Väst

Cornelia Björk.


5

Satsningen på psykisk hälsa på länets ungdomsmottagningar

Cornelia Björk har studerat satsningen på psykisk hälsa under de två första åren (2016–2017). Ungdomsmot-tagningarna i Västra Götaland bestämde sig då för att prioritera fem fokusområden: stärka tillgängligheten till mottagningarna, försöka nå nya arenor och nya mål-grupper, utveckla ungdomsmottagningarnas samverkan, implementera kvalitetsledningssystem samt kompetens-utveckla personal.

Vad man gjorde under satsningens två första år var att öka bemanningen, öppettiderna, prova nya tekniska lös-ningar, förstärka det utåtriktade arbetet, satsa på kompe-tensutveckling, utöka gruppverksamheterna för att kun-na hjälpa fler, rikta det utåtriktade arbetet mot särskilda arenor genom samverkan med exempelvis SiS, HVB och fritidsgårdar, implementera kvalitetsledningssystem och införa verksamhetsutvecklartjänster.

Men att få en samlad bild av hur statsbidragen an-vänts och värdera resultaten är svårt.

– Ibland är det svårt att avgränsa vad som är ett på-gående arbete och vad som har gjorts med SKL-medel. Många av satsningens delar har ett förväntat resultat längre fram i tiden och kan därför vara svåra att utvärde-ra i det här skedet.

Cornelia Björk har också studerat verksamhetssta-tistik på länsövergripande nivå och hur den har ändrats mellan 2015 och 2017.

– Vi kan inte dra slutsatsen att det är på grund av SKL-medlen men det vi ser kan bidra till en diskussion om utvecklingen.

Under perioden har personalstyrkan ökat med 13 pro-cent och antalet unika besökare har ökat med 26 procent. Antalet besök ökade under perioden med 10 procent.

Även om det inte är helt enkelt att utläsa ur statisti-ken så ser det ut som att tillgängligheten i allmänhet har stärkts under den tid som satsningen pågått. Detta var också ett mål i satsningen. Verksamhetsstatistiken in-dikerar en ökning av antalet besökare och antalet besök samt kortare väntetider.

– Det är viktigt att komma ihåg att många av tillgäng-lighetsökningarna är beroende av externa medel – mer personal ger mer tid att ta emot ungdomar. Vissa föränd-ringar är däremot mer oberoende av externa medel – in-förande av tekniska stöd, kompetensutvecklingsinsatser och kvalitetsarbete som exempelvis nya rutiner.

Lästips! Ungdomsmottagningarna i Västra Götalands län. Vad gör de? Vilka når de? Hur har de påverkats av satsningen Psykisk hälsa? Läs rapporten: https://goteborgsregionen.se/um

Cornelia Björk i Vänersborg 2 april 2019.

https://goteborgsregionen.se/um


6

Medlen från de stora nationella satsningarna på psykisk hälsa 2016–2018 använde ungdomsmottagningarna bland annat för att utöka öppettiderna, öka kompetensen, öka tillgängligheten samt starta upp nya mottagningar.

– Det finns ingen enhetlig definition av vad en ung-domsmottagning är och vad den bör innehålla men det har blivit klarare när det gäller kompetens och organise-ring. Här i Västra Götaland har ni jobbat med det men så är det inte överallt i landet. Det är ett arbete som behöver fortgå, sa Zophia Mellgren.

Organiseringen ser olika ut och ibland är regionen hu-vudman, ibland kommunen. Därför har mottagningarna olika förutsättningar och lagstiftningar att följa. När det ser så olika ut blir det en utmaning att åstadkomma en jämlik vård.

– Man behöver hitta gemensamma mål och arbetssätt och bestämma sig för hur data samlas in och följs upp för att kunna visa en gemensam bild och kunna använda det i verksamhetsutveckling.

Ungdomsmottagningarna är en frivillig verksamhets-form och det saknas vägledande dokument från myndig-heter. Det finns inga lagtexter specifikt för ungdomsmot-tagningarna utan främst är det hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen som styr och definierar an-svarsgränserna.

– Detta gör att olika huvudmän inte har laglig rätt att erbjuda insatser på samma sätt och därmed kan inrikt-

Området psykisk hälsa utifrån ett nationellt perspektivZophia Mellgren, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting

Lästips! Första linjeboken. Stödmaterial för första linjens arbete för barn och ungas psykiska hälsa. Läs rapporten: https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/assets/uploads/2017/06/Forsta-linjeboken-1.pdf

ningsdokument inte betyda samma sak för alla verksam-heter.

Zophia Mellgren tror att det kommer nya statliga satsningar inom området psykisk hälsa. Inför detta anser SKL att det krävs en tydligare uppdragsbeskrivning när det gäller arbetet med psykisk hälsa och en samsyn kring vad uppdraget att främja psykisk hälsa och erbjuda tidiga insatser vid psykisk ohälsa innebär.

Zophia Mellgren.

Mingel i Quality Hotel, Vänersborg, den 2 april 2019.

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/assets/uploads/2017/06/Forsta-linjeboken-1.pdf


7

Timmy Leijen poängterade precis som flera andra talare att ungdomsmottagningarnas verksamhet inte är regle-rad på nationell nivå:

– Här i Västra Götaland har ni själva gjort ett jobb men så ser det inte ut överallt.

Men FSUM:s Handbok för Sveriges ungdomsmot-tagningar innehåller en beskrivning av kärnan i verk-samheten: helhetsperspektiv, att arbeta på ungdomens uppdrag, lågtröskelverksamhet, tvärvetenskapliga team, SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter), psykisk (o)hälsa, mänskliga rättigheter, FN:s Barnkon-vention samt förebyggande, främjande och behandlande.

Eva Holmberg beskrev första linjen som att ”det är dit du går först”. Att ha ett formellt första linjeuppdrag när det kommer till psykisk ohälsa handlar om att främja och förebygga, ringa in och definiera problem, hänvisa och re-mittera, vara ett konsultativt stöd för andra verksamheter samt stöd och behandling – enskilt eller i grupp.

– Vi står och ropar och vill att ungdomar ska komma till oss. Kom i tid, kom till oss! Finns det någon annan vårdmottagning som säger så? funderade Eva Holmberg.

Grundförutsättningarna för ett första linjeuppdrag för psykisk ohälsa är att det finns stöd och ett tydligt uppdrag från huvudman/huvudmän, tillräcklig och långsiktig fi-nansiering, tillräcklig bemanning och kompetens, tydliga avtal med vårdgrannar och även samverkansavtal, juridik och lagar.

En annan grundförutsättning är att man bibehåller ungdomsmottagningarnas grundvärden: ungdomens uppdrag, personcentrerad vård, normmedvetet, salu-togent synsätt, integrerat psykosocialt/medicinskt ar-betssätt, tillgänglighet, samverkan, att man talar samma språk, uppföljning och utvärdering.

Andra viktiga faktorer är behandlarens empati, ar-betsalliansens betydelse, systematisk informationsin-hämtning (som att ungdomen skattar sitt mående i början av varje samtal och i slutet skattar ungdomen samtalet) och stöd och behandling via internet.

– Jag tror vi möter många ungdomar online som vi aldrig skulle möta annars. Ungdomar som inte får kom-ma till oss överhuvudtaget till exempel, sa Timmy Leijen.

Eva Holmberg menade att närvaron online till och med kan ha en förebyggande effekt:

– Onlinemottagningar i sig är förebyggande för det ökar chansen att vi kommer in tidigt.

Det är viktigt att komma ihåg att det finns ungdomar

Psykisk hälsa på ungdomsmottagningarna

som är eller kan vara utsatta för större risk för psykisk ohälsa än andra, exempelvis de som varit utsatta för våld, hedersrelaterat våld och förtryck, HBTQ+, kognitiv/in-tellektuell funktionsnedsättning, ensamkommande flyk-tingbarn, nyanlända barn, unga med anhöriga som har stora problem eller ungdomar med stort sexuellt riskta-gande.

Det är inte ovanligt att psykisk ohälsa upptäcks av medicinsk personal i samband med att ungdomar söker för något annat.

FSUM:s slutsats är att ungdomsmottagningar med rätt förutsättningar är en verksamhetsform som är väl lämpad att arbeta med unga med psykisk ohälsa, vare sig det görs inom ramen för ett formellt uppdrag eller som komplement till övrig vård.

Timmy Leijen och Eva Holmberg, Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM)

Ladda ner från www.fsum.nu:Handbok för Sveriges ungdomsmottagningarUngdomsmottagningen i första linjen för psykisk (o)hälsa

Timmy Leijen och Eva Holmberg.

http://www.fsum.nu


8

Ellinor Frostholm berättade att den statliga satsning-en som ungdomsmottagningarna tagit del av under de senaste åren har gjort att mottagningarna har samord-nat sig mycket, bland annat att de går att nå på telefon dagligen genom att de svarar åt varandra. De har många bokade besök, drop in varje vecka och lördagsöppet. UM online bemannas och är till för alla Närhälsans ungdoms-mottagningar och på sikt även för mottagningarna i Göte-borg. Så gott som alla tider till medicinsk personal går att boka via webben och alltfler tider till psykosocial personal läggs också ut där.

Görel Envall presenterade HälsUM, vars uppgift är att leda det förebyggande, utåtriktade arbetet på Göteborgs sex mottagningar. Uppdraget handlar mycket om begreppet jämlik vård – vissa insatser ska ges till alla medan andra bör riktas för att vikta upp ojämlikheten. Det utåtriktade, förebyggande arbetet består bland annat av klassbesök på ungdomsmottagningar, YAM (Youth Aware of Mental

Goda exempel från ungdomsmottagningarna i Västra GötalandJennie Isakzon, samordnare för ”Ung utsatt” Ungdomsmottagningen GöteborgGörel Envall, verksamhetsutvecklare och samordnare för ”HälsUM” Ungdomsmottagningen GöteborgNicoline Aspegren, enhetschef, Närhälsans UngdomsmottagningarEllinor Frostholm, verksamhetsutvecklare, Närhälsans Ungdomsmottagningar

health) som handlar om suicidprevention, V.I.P (för unga med intellektuella funktionsnedsättningar), Pride, gym-nasiemässan, besöker gymnasieskolor, utbildar föräldrar och personal och tar fram informationsmaterial.

Jennie Isakzon arbetar med projektet Ung Utsatt, som funnits sedan 2014 för unga som varit utsatta för sexuella övergrepp. Ung Utsatt erbjuder samtal både individuellt och i grupp samt ger stöd till närstående. Jennie Isakzon menar att ungdomsmottagningarna lämpar sig väl för att hantera den här frågan. Mottagningarna är tillgängliga och unga förväntar sig att man kan prata om (sexuell) utsatthet. De unga är redan på ungdomsmottagningar-na, helt enkelt. Ungdomsmottagningarna finns i ett tidigt skede i livet också och kan därmed bidra till tidig upp-täckt.

Göteborgsregionen FoU i Väst har utvärderat projek-tet och bland annat intervjuat unga som deltagit i grupp-behandlingen.

Nicoline Aspegren, Görel Envall, Jennie Isakzon och Ellinor Frostholm.


9

– Det vi ser med den här gruppen är att de varit med om fler än ett övergrepp, vilket stämmer överens med an-nan forskning om sexuella övergrepp. De flesta som kom-mer till oss har varit utsatta av jämnåriga. Det finns en stor psykisk ohälsa i gruppen och de har behov av många och långa insatser. Det här är en grupp unga som lärt sig att aldrig lita på någon. De är osäkra på om det var ett sexuellt övergrepp de var med om, de tror att det var de-ras eget fel, de skäms och de berättar inte. Att inte berätta ger fler symptom – för att berätta är läkande. Detta är en stor grupp och det finns för få resurser för den, sa Jennie Isakzon.

Nicoline Aspegren berättade om ett projekt som NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) leder och som riktar sig till ungdomar 18–25 år med erfarenhet av egen eller anhörigs psykiska ohälsa. Projektet syftar till ökad delaktighet och bättre psykisk hälsa för barn och unga i skolan, på ungdomsmottagningar, inom socialtjänsten och i kontakter med psykiatrin.

– Personal och ungdomar träffas och unga bidrar med kunskap och är med och genomför förbättringar. Vi testar och utvecklar metoder för ökat inflytande och delaktighet i stöd och vård, sa Nicoline Aspegren.

I projektet har ungdomarna lyft fram en rad olika öns-kemål: mer utåtriktat arbete på skolan, fråga de unga vad de vill, ha ett kösystem, använd andra informationskana-ler, använd sociala medier, kortare besökstider, förbättra ungdomsmottagning online, snabba möten, drop in-tider till psykosocial personal, försök synas mer och så vidare.

– Det är intressant att de lyfter att de inte orkar sitta i långa möten, det är viktigare att få till möten här och nu. En springande punkt är en önskan att ta emot dem när de söker oss. Är det då för ett kort besök så har de blivit sedda och man kan boka upp dem för nytt besök. Får de vänta för länge på en tid så struntar de i den och känner sig inte lyssnade på.

Utifrån kraven på jämlik vård och patientsäkerhet har Närhälsans ungdomsmottagningar byggt upp ett kvalitetsledningssystem certifierat enligt kraven i ISO 9001:2015, med processflöden och gemensam intrasida för alla Närhälsans 46 mottagningar.

– Här är vi nog ganska mycket pionjärer i att bygga upp processflöden enligt ISO-standard för den psykosoci-ala personalen, sa Ellinor Frostholm.

Görel Envall konstaterade att det är stor skillnad mellan olika områden i Göteborg när det gäller vem som kom-mer till ungdomsmottagningarna. Därför genomför man nu fokusgrupper med unga och intervjuar nyckelpersoner för att se vad man kan göra för att utjämna skillnader-na. Studien ingår i ett större arbete kring tillgänglighet som handlar om att ungdomar ska känna till, känna sig välkomna och att det ska vara enkelt att ta kontakt med ungdomsmottagningen. Det har bland annat framkom-mit att sekretess, tystnadsplikt och integritet spelar in. Att bli sedd i ett besöksrum spelar roll och frågan om anmäl-ningsplikt kontra tystnadsplikt är viktig.

LADDA NER! Gruppbehandling för unga som utsatts för sexuella övergrepp – utvärdering av en behandlingsform vid ungdomsmottagningen i Göteborg: https://goteborgsregionen.se/ungutsatt

https://goteborgsregionen.se/ungutsatt


10

” Ibland funderar jag över om vi skulle kunna jobba än mer förebyggande? Kanske lära ungdomar att möta

och hantera ångestattacker och oro? Jag är så glad att vi har kommit så långt i Västra Götaland med inriktnings-dokumentet och jag hade önskat att vi hade det på fler områden. Ungdomsmottagningarna är fantastiska och det förtroende ungdomar känner för mottagningarna är jättehögt. När vi politiker ser att något fungerar bra så vill vi gärna lägga över mer och mer men det är viktigt att se till vad uppdraget är. Inriktningsdokumentet är väldigt brett.”Cecilia Andersson, ordförande i Södra hälso- och sjuk-vårdsnämnden

Några politiska röster om ungdomsmottagningarna

” Jag upplever att region och kommun strävar åt samma håll i de här frågorna. Politiker inom både kommun och

region behöver förbättra dialogen med våra ungdomar. Vi har allihop tillsammans ett ansvar för alla ungdomar i Sverige. Jag funderar en del kring hur vi fostrar våra barn för livet när så många mår dåligt? Livskunskap i skolan? Samverkan och samarbete är nödvändigt, vi behöver job-ba bort stuprören.”Ewa Arvidsson, ordförande i Välfärds- och arbetsmark-nadsnämnden, Åmåls kommun

” Som politiker är man ute i många sammanhang och får olika bilder av hur vi ska möta den psykiska ohälsan.

Sen blir uppgiften att försöka få ihop allt till en bra helhet. Det behövs en förändring i samhället och vi behöver rigga rätt. Kanske behöver vi rensa bordet och hitta nya lång-siktiga lösningar? Jag upplever att de riktade stadsbidra-gen ibland ger fragmenterade, kortsiktiga satsningar. Det är viktigt att vi använder de resurser vi har på bästa sätt. Det finns en utvecklingspotential i återrapporteringen av ungdomsmottagningarnas verksamhet till den kommu-nala nivån så att den kommunala politiken känner en del-aktighet för ungdomsmottagningarna.”Nicklas Attefjord, ordförande i Västra hälso- och sjuk-vårdsnämnden

” Jag har förstått att man har jobbat med tillgängligheten och att det har skett förändringar när det gäller öppetti-

der och det har jag slagits för under många år. Detta med kortare möten för ökad tillgänglighet var intressant och en konkret grej jag tar med mig från idag. Det finns myck-et att göra men vi har också gjort ett bra jobb! När det gäller första linjens vård är det viktig att ungdomar inte snurrar runt i systemet utan kommer rätt så snart som möjligt. Jag vill också lyfta grupperna som vi har svårt att nå. Vi ska fortsätta bygga bryggor och samverka.”Nina Miskovsky, ordförande i Social resursnämnd Göteborgs Stad

Cecilia Andersson. Nina Miskovsky.

Nicklas Attefjord. Ewa Arvidsson..


11

Text: Märit Malmberg Nord, Göteborgsregionen, FoU i Väst • Bild: Tony Dahl, Göteborgsregionen, Morgan Ahlberg, Fyrbodals kommunalförbundsamt Kristina Elofsson, Göteborgsregionen • Layout: Tony Dahl, Göteborgsregionen

ungdomsmottagningen som en lättillgänglig arena för unga ... · telefonrådgivning och...

Documents