ungteknik nummer3

DET HÄR ÄR UNG TEKNIK

Ung Teknik är öppet forum för näringsliv och

organisationer med målet att inspirera ungdo-

mar att välja olika ingenjörs- och teknikyrken.

Idag finns ett stort behov av ny kvalificerad

arbetskraft i Sverige. Uppskattningsvis

kommer 50 000 ingenjörer att saknas inom

en väldig kort tid. Här finns alltså en stor

marknad för den som väljer ett teknikyrke.

Tillsammans med våra partners verkar vi för

att öka teknikintresset hos ungdomar som

ska välja utbildning. Genom olika typer av

information vill vi visa vilka möjligheter som

finns inom de tekniska yrkena.

Vi är uppdelade i olika projektgrupper och

arbetar bland annat med en ungdomsmäs-

sa, med kommunikationsplattformen Ung

Teknik samt med att informera myndigheter

och beslutsfattare. Hör av er om ni är intress-

erade av ett samarbete.

Ung teknik Redaktion

NR 3 • 2011

Projektledare: Anders Lindén och Elias Ntzamalaev

Produktion: Connective Media AB

Projektsajt: www.ungteknik.se

Redaktör: Anders Post

Form / illustration / repro: David Marklund

Foto: Rosie Alm

Tryck: Sörmlands Grafiska

Vid frågor maila till [email protected]

initiativtagare för Ung TeknikSten Söderber

Vad gör en ingenjör? Allt möjligt, är kanske inte det svar du vill ha men nog så nära sanningen! Att man har kul på jobbet, träffar mycket kreativa människor, reser och tjänar bra ger inte heller en tydlig bild av en framtida yrkesroll. Att en ingenjörsutbildning dessutom gör dig attraktiv på en internationell arbetsmarknad gör inte saken sämre.Om man frågar gamla studenter så konstaterar de att ingenjörsut-bildningen är en fantastiskt bra grund att stå på i arbetslivet som dessutom visat sig erbjuda bredare och fler möjligheter än de kunde föreställa sig som nyblivna studenter en gång i tiden. I den här tidningen möter du därför ingenjörer med olika utbildning-sinriktningar och bakgrund och med stor bredd i sina nuvarande arbeten. Jag hoppas att de ska inspirera dig att välja en ingenjörsut-bildning. För oavsett om du vill arbeta med systemutveckling, förny-elsebar energi, marknadsföring av produkter och tjänster, effektiv produktion, vägbyggnation, design och produktframtagning, miljö, konstruktionsarbete eller, ja du förstår säkert … så är en ingenjörsut-bildning en väldigt bra start. Våga testa – du också! ×

Per Lundqvistprofessor i energiteknik

WWW.UNGTEKNIK.SE

Det finns frågor som bara vissa förstår. Frågor som kanske är självklara för somliga men helt obegripliga för andra. Klarar du av att lösa uppgifterna här ovanför? Då har du chansen att plugga inom ett av morgondagens absolut viktigaste teknikområden, materialvetenskap. En förutsättning för att finna lösningar på många av framtidens utmaningar är nämligen utvecklingen av nya och bättre material. Det är precis vad civilingenjörsprogrammet Materialdesign vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och Högskolan Dalarna i Borlänge handlar om. Du kan även läsa en närstående utbildning vid Luleå tekniska universitet som heter Industriell miljö- och processteknik. Efter fem års studier har du ett brett tekniskt kunnande och en eftertraktad spetskompetens. Du har också fina möjligheter till en spännande karriär i högteknologiska framtidsbranscher.

Läs mer om Materialdesignprogrammet och se svaren till frågorna på www.materialdesign.se

M A T E R I A L D E S I G N

Obegripligt eller självklart?

Fe2O3 + 3CO → 2Fe + 3CO2

Vilket ämne har reducerats i följande reaktion?

B

v

Figuren visar en elektron som rör sig i ett magnetiskt fält. Vilken är kraftens riktning på elektronen?

Im

i√3

Re

z1

-1

Skriv talet z i polär form.

Stipendier till framtidsjobben:

50 000 kronor!

Vad är möjligt för en ingenjör?

UNGTEKNIK NR 3 • 20113

Alltfler studenter väljer att utbilda sig inom tillväxtområdet miljöteknik. For-skningen inom området har aldrig varit så prioriterad som idag och det finns ett enormt sug efter kompetens. Många sven-ska företag ligger dessutom i framkant med lansering av högteknologiska produk-ter och system för världsmarknaden.

-Många av miljöteknikföretagen i Stockholm och Mälardalsregionen finns med i nätver-ket SMTC (Stockholms Miljöteknikcenter), som är regionens främsta möteplats för företag, forskare och offentliga aktörer inom miljöteknik, berättar Hanna Eriksson Lager-berg som är koordinator för SMTC.Medlemsföretagen i SMTC är främst verksamma inom områdena vatten, luft, avfall, energieffektivisering, förnybar energi samt hållbar stadsutveckling.Företagen samlas på nätverksträffar, work-shops, seminarier och föreläsningar för att skapa kontakter och utveckla nya export-

och affärsmöjligheter. Samarbetet med hög- skolor är särskilt viktigt, eftersom akademi och företag ofta arbetar inom samma om-råden med forskning och utveckling av nya system och produkter. -Vi har till exempel nära samarbete med KTH och arrangerar gemensamma nätverksträffar där företagen knyter kontakter med forskare och studenter, berättar Hanna Eriksson Lag- erberg. Våra medlemsföretag är attraktiva för blivande ingenjörer, och tvärtom förstås, företagen är intresserade av att hitta nya förmågor till sin verksamhet. Vad kan SMTC hjälpa till med om man fun-derar på att utbilda sig inom miljöteknikom-rådet?-Vi kan ge råd och förmedla kontakter med våra medlemsföretag. Det är ett utmärkt sätt att ta reda på vilka miljöområden som verkar intressanta att jobba inom. Dessutom kan vi hjälpa till att förmedla projektarbeten, exam-ensarbeten och mentorskap.SMTC är även nära knutet till IVL Svenska

Miljöinstitutet som arbetar med tillämpad miljöforskning. På IVL finns kvalificerade jobb inom miljöteknik, nio av tio medarbetare har högskoleutbildning och många är dessutom disputerade forskare eller forskarutbildade. På nästa uppslag kan du läsa mer om hur det är att jobba med projekt inom IVL.SMTC är en av fyra huvudaktörer i projektet Miljöteknik för tillväxt som syftar till att öka tillväxten och exporten hos små och medel- stora miljöteknikföretag i Stockholm och Mälardalsregionen. Projektet finansieras av EU:s strukturfonder, Stiftelsen IVL, Tillväxt- verket och Stockholm Business Region Development. ×

Läs mer om SMTC och Miljöteknik för tillväxt på SMTC:s hemsida www.smtc.se

Stiftelsen institutet för vatten- och luftvårdsforskning

Vi hjälper dig med råd och kontakter

Vill du arbeta med framtidens miljöteknik?

Hanna Eriksson Lagerberg är koordinator för SM

TC, som

har nära samarbete m

ed IVL Svenska Miljöinstitutet.

Följ Linda och Christiani deras arbete för en bättre miljö.

UNGTEKNIK NR 3 • 20115UNGTEKNIK NR 3 • 20114

Civilingenjören Linda Åmand ser glad ut när hon tar emot i kon-torslandskapet på IVL Svenska Miljöinstitutet, beläget intill KTH i Stockholm. Hon verkar ha hamn- at helt rätt i arbetslivet – omgiven av kollegor som liksom hon själv är högutbildade och brinner för forskning som förbättrar miljön.

Vad jobbar du med? – Jag och mina kollegor skapar datormodeller som vi använder för att förbättra och effektivisera olika industriprocesser. Miljö, ekonomi och kvalitet är våra ledord i arbetet. Vi använder ett antal mjukvaror och program-merar också en del själva. Det är så fiffigt att våra tekniker kan användas för processer i diverse branscher, till exempel inom skog och massa, stål, fordon, raffina-deri och vatten och avlopp. Har du något särskilt fokus?– Just nu arbetar jag koncen-trerat med vatten och avlopp. Större delen av min tid är jag industridoktorand och studerar luftningsprocessen i biologiska reningsverk och hur den kan för-

bättras med smart reglerteknik. Jag har fått en del aha-upplev-elser nyligen och vi har upptäckt enkla sätt att spara energi där.

Hur blev du intresserad av miljöfrågor?– Intresset har alltid funnits med mig, eftersom jag kommer från en miljöintresserad familj. Jag tycker att miljöfrågan är bred, viktig och lockande. Jag är fas-cinerad av att den spänner över så många olika frågeställ- ningar – teknik förstås, och kemi, biologi och geologi. Det är också en ekonomisk och politisk fråga. Har du många internationella kontakter?– Ja, IVL Svenska Miljöinstitutet är med i många sammanhang och nätverk, både nationellt och internationellt, och vi jobbar ofta i stora EU-projekt med europeiska forskare. Det ger ett bredare perspektiv och mycket inspiration. Man får lära sig både vad som fungerar och vad som inte fungerar på andra håll, verkligen stimulerande! Sedan är det förstås också intressant

att uppleva hur internationellt samarbete bedrivs i praktiken. Vad gjorde du i Kina nyligen?– Vi tittade på hur man kan bygga ett så effektivt energisys-tem som möjligt i en kommande industristadsdel i Yizhuang, i samarbete med en kinesisk part-ner. Vi utgick bland annat från vilka industrier som ska finnas i stadsdelen och just deras en-ergibehov. I Kina är förutsättnin-garna för energibranschen väldigt annorlunda än i Sverige, det kan till exempel finnas hinder i vägen för privat elproduktion i fjärrvärmesystem. Men det är ett land där det händer mycket på miljöområdet.

Vad vill du jobba med i fram-tiden?– Jag vill fortsätta att arbeta med miljöfrågor och trivs just nu bra i vatten- och avloppsbranschen. Jag är väldigt glad att jag får jobba med klassiska ingenjör-suppgifter och teknisk problem-lösning. Sedan finns förstås alla möjligheter att ha andra roller i framtiden, till exempel som projektledare eller att arbeta med policyfrågor eller politik. Jag får många roliga kontakter i mitt arbete och nya dörrar öppnas ständigt. Det finns många vägar att gå om man skulle vilja! ×

Linda optimerar för en bättre miljö

Linda ÅmandÅlder: 27.

Jobb: Forskare och konsult på IVL

Svenska Miljöinstitutet. Arbetar med

processmodellering, optimering

och reglerteknik.

Utbildning: Civilingenjör i

Miljö- och vattenteknik vid Uppsala

universitet.

Kommer från: Angered i

Göteborg.

Bor: Solna i Stockholm.

Fritid: Träning på Friskis & Svettis

är högst på listan. Jag dansar

också salsa och så spelar jag fiol

i perioder. Vi har ett band här på

jobbet som repar ibland.

Okänd talang: Jag är bra på att

veta vad klockan är utan att titta på

den. Jag bara känner vad den är.

Vad är klockan just nu då? Jag tror

den är tio över nio, har inte tittat på

den på en halvtimme.

(Rätt svar: 9.09!)

Text: Eva AnnellBild: Rosie Alm

Miljöfrågor har alltid intresserat Linda Åmand och som miljöingenjör får hon jobba med sådant

som känns viktigt. Hennes beräkningar på IVL Svenska Miljöinstitutet gör många olika industri-processer bättre, billigare och framför allt renare.

”VI ANVÄNDER ETT ANTAL MJUKVAROR OCH PROGRAMMERAR OCKSÅ EN DEL SJÄLVA. DET ÄR SÅ FIFFIGT ATT VÅRA TEKNIKER KAN ANVÄNDAS FÖR PROCESSER I DIVERSE BRANSCHER, TILL EXEMPEL INOM SKOG OCH MASSA, STÅL, FORDON, RAFFINADERI, VATTEN OCH AVLOPP”

UNGTEKNIK NR 3 • 20116 UNGTEKNIK NR 3 • 20117

Vi är många som värnar om naturen, men vi lever inte alltid som vi lär. Det gör dock ingenjören Christian Baresel, 35, som är uppvuxen i Tyskland och bosatt i Stockholm sedan tio år. Han lever miljövänligt privat, är mycket utomhus och älskar tystnaden i skogen. Och framför allt gör Christian en stor insats för planeten på jobbet. Han är forskningsledare på Hammarby Sjöstadsverk, som är en forskningsanläggning för rening av avloppsvatten och produktion av biogas i Stock-holm. Anläggningen drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH i samarbete.– Här på Sjöstadsverket fångar vi upp goda idéer från högskolor och utvecklar sedan proces-ser för effektivare rening av

Christian BareselÅlder: 35.

Bor: Täby i Stockholm

Favoritböcker: Berättelserna

om svensk stormaktstid av Peter

Englund.

Gör mest på fritiden: Är i

lekparken med mina två småbarn.

Rekommenderar till studenter: Att

läsa utomlands minst ett år. Då

hinner man öppna sig och få nya

perspektiv. Man ser annorlunda

på saker när man kommer hem,

och så är det en bra merit när man

söker jobb.

Annorlunda erfarenhet:

Växte upp på landsbygden i Öst-

tyskland. Bodde i skyddszonen –en

några få kilometer bred remsa på

östsidan – innanför själva gränsen

mellan Öst- och Västtyskland.

Släktingar fick anmäla sig ett halvår

innan för att få komma på besök

och besök från väst fanns inte. När

kommunismen föll kom stora skaror

människor från alla håll för att titta

på den vackra, orörda naturen i

skyddszonen.

Text: Eva AnnellBild: Rosie Alm

avloppsvatten. När vi hittat en teknik som förbättrar rening-sprocessen för vi ut kunskapen till reningsverken. Vi förkortar alltså tiden mellan tanke och verklighet, säger Christian och visar runt bland mängder av rör, reglage och rostfria cisterner i forskningsanläggningen. Här pågår till exempel projekt om hur man kan minska elförbrukningen i reningen, hur läkemedelsrester kan tas bort ur vattnet och hur restprodukterna kan tas tillvara mer effektivt.

– Tidigare såg man på avlopps-vatten och avfall, till exempel

matavfall, som ett problem som man bara ville bli av med. Nu ser vi det istället som en resurs som man omvandla till energi och nya produkter, säger Christian. Han tycker om när han ser att det går upp ett ljus för människor som kommer på studiebesök i forskningsanläggningen; ”Aha – vi kan alltså omvandla våra problem till tillgångar!”.Eftersom Sjöstadsverket har besökare, studenter och dok-torander från hela världen, får Christians och hans kollegors tankar och upptäckter ett globalt genomslag. Hammarby Sjöstads-verk är rätt arbetsplats för den som verkligen vill göra skillnad. – Att arbeta med miljöfrågor ger ett mervärde och en känsla av att göra en insats. Och jag behöver inte gå till jobbet och

låtsas att jag är någon annan än den jag är, säger Christian.Han tar exemplet med närsaltet fosfor som är en restprodukt från avloppsvatten. Fosfor som passerar ut från reningsverk or-sakar övergödning i havet, men samtidigt finns ett stort behov av fosfor inom jordbruket. Att bättre ta tillvara fosfor ur avloppsvattnet kan alltså bli lönsamt. Produktion av biogas från avloppsvattnet och annat organiskt avfall är ett annat stort forskningsområde.– Vi utvecklar teknik för att för-dubbla produktionen av biogas vid befintliga reningsverk, med en mindre investering som beta-

lar sig på kort tid, säger Christian nöjt och pekar mot några cis-terner som måste stå utomhus på grund av explosionsrisken. I Sverige går många som jobbar med vattenrening i pension de närmaste åren. Här finns alltså bra chanser till en intressant kar-riär och Christian ser fram emot att få in fler unga naturvetare och ingenjörer i branschen. Då finns samtidigt utrymme för förändring och nytänk!– Det är också lätt att komma iväg och jobba utomlands om man vill det. Sverige lig-ger i framkant när det gäller miljöteknikutveckling, till exem-pel inom vattenrening, och vi har den kompetens som efterfrågas, säger Christian. Själv läste han till civilingenjör med miljöinrikt-ning i Hamburg och på KTH i

Stockholm, och är nu teknisk doktor i hydrologi, hydrogeologi, vattenresurser och miljöteknik. Christian är delaktig i många internationella samarbeten och berättar om helhetsgreppen när nya stadsdelar planeras, både i Sverige och utomlands. Avfall, avloppsvatten, el och värme hanteras som ett system och allt tas tillvara så långt det är möjligt. Olika länder har dock olika förutsättningar och därför anpas-sas lösningarna, bland annat när man producerar el och värme från biogas. – Till exempel finns inget behov av värme i Bangladesh. Värmen som produceras där kan istället användas i en process för att rena grundvatten från arsenik så att det blir drickbart.För en tid sedan var Indiens energiminister på besök på Hammarby Sjöstadsverk och blev begeistrad. I Indien behövs mycket energi, samtidigt som det finns gott om organiskt avfall och behov av vattenrening.– Ministern har bjudit in oss att tala inför det indiska parlamentet för att övertyga sina kollegor om att det finns effektiva och miljövänliga lösningar. Det känns bra och man hoppas att man verkligen kan bidra till en miljövänligare resurshushållning i framtiden! ×

” När vi hittat en teknik som

förbättrar reningsprocessen för

vi ut kunskapen till renings-

verken. Vi förkortar alltså tiden

mellan tanke och verklighet”

Om IVL Svenska MiljöinstitutetIVL Svenska Miljöinstitutet arbetar med forskning inom miljöområdet

och konsultuppdrag för organisationer och företag. Kontor finns i

Stockholm, Göteborg, Malmö och Beijing, och arbetet kan delas in i

sex olika områden:

Klimat och energi Hållbart samhällsbyggande Luft och transporterHållbar produktion Resurseffektiva produkter Vatten www.ivl.se

Rent vatten är livsvik-tigt och inom vattenrening är mycket på gång. Här finns goda chanser att få intressanta jobb och göra en insats för miljön i framtiden. Civilingenjören Chris-tian Baresel är en av dem som tar fram de nya smarta lösningarna.


Per Ångquiat, Byggnadsingenjör

Martina Bergh, civilingenjör

Transfer engagerar föreläsare till landets skolor. Dagligen finns forskare, ingenjörer, ekonomer och flera andra yrkesgrupper ute i skolorna och träffar elever för att ge inspiration och berätta om hur det fungerar i arbetslivet.

-Sedan tre år satsar vi aktivt på att besöka eleverna som går på teknik-, natur- och it-pro-grammen, berättar Transfers generalsekreterare Eva von Krusenstierna. Vi har fått massor med nya föreläsare tack vare att Teknikföretagen är en aktiv samarbetspartner till Transfer. Här finns till exempel Ericsson som gärna skickar ut föreläsare med ingenjörsbakgrund.Transfer finns i fyra regioner i landet med egna kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och till hösten även i Linköping. Över 3000 föreläsare finns med i Transfers nätverk och mer än 12 000 föreläsningar har hållits sedan starten för över tio år sedan. Alla föreläsningar görs på beställning av lärarna på respektive skola.-Att gå ut på skolorna är ett fantastiskt bra sätt att visa upp sig och sitt företag för unga män-niskor, samtidigt som eleverna har stor nytta av att få höra hur ämnena de läser kan omsättas i praktiken, säger Eva von Krusenstierna.Transfer satsar även på mentorprogram med cirka tjugo elever åt gången och lika många mentorer. Mentorerna är ingenjörer med it-bakgrund som ska ge respektive elev inspiration och vägledningen inom it-området.×

Skola och näringsliv i samverkanTransfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare till skolan från näringslivet.

Syftet är att skapa insikt i yrkeslivet samt att inspirera till egna initiativ och entreprenörskap. Trans-

fer är en neutral plattform mellan skola och näringsliv – ideellt, icke vinstgivande, politiskt obundet

samt finansierat gemensamt av näringslivet och kommunerna.

Om du vill läsa mer om Transfers skolsatsning på teknikområdet kan du besöka

www.transfer.nu

EN INGENJÖR FÅR MÖJLIG- HETEN ATT ARBETA INOM EN MÄNGD OLIKA POSITIONER PÅ ETT FÖRETAG ELLER I EN ORGANISATION.

En ingenjör kan arbeta med allt från forskning och utveckling, planering, konstruktion, projek-tledning, utbildning eller service, allt beroende på utbildningsom-råde och yrkeserfarenheter.

En ingenjör passar utmärkt som projektledare, kan arbeta som konsult eller få en ledande befattningEn ingenjör kan arbeta som en-treprenör och egen företagare.En ingenjör behövs lika mycket inom media, kommunikation och kultur, som inom näringsliv, indus-tri och infrastruktur. Ingenjörer behövs inom alla branscher – inte bara de traditionellt tekniska.×

ORDET INGENJÖR KOMMER URSPRUNGLIGEN FRÅN DET LATINSKA ORDET “ENCING- NERIUS” SOM BETYDER BYGGMÄSTARE. DET SYFTAR TILL EN PERSON SOM FÖR- STÅR SIG PÅ ETT ÄMNESOM-RÅDE, FÖRSTÅR KOMPLEXA SAMMANHANG OCH KAN LÖSA PROBLEM, BYGGA OCH SKAPA TILLÄMPNINGAR OCH DRIVA UTVECKLINGEN FRAMÅT.

En ingenjör är också en person med hög teknisk och idag även social kompetens som behövs

på alla tänkbara områden i samhället och på arbets-marknaden. Som person är hon/han intresserad, lösningsorien-terad, kreativ, driven, nyfiken och målmedveten.

En ingenjör har tack vare sin ge-digna utbildning stor valfrihet och nästan oändliga möjligheter till kvalificerade jobb och personlig utveckling.

Som ingenjör har du möjligheter att utvecklas och jobba med nästan vad helst! ×

FRÅN KLASSRUMMET TILL VERKLIGHETEN

Eva von Krusenstierna är Transfers generalskreterare.


Vad gör en utvecklingsingenjör?-Oj, det var en svår fråga eftersom jag är involverad i så mycket inom hela anläggningen, från kontoret till att lösa problem som uppstått i valsverket. Men det handlar inte om att gå in och börja meka, utan snarare att göra fördjupade analyser för att hitta lösningar. Vi arbetar i pro-jektform med exempelvis effek-tivisering av maskinparken eller utveckling av nya produkter. Just nu är jag bland annat involverad i ett projekt där vi tittar djupare på automatisk planhetsreglering.

Vad blir det av stålet som ni producerar?-Vi levererar stål för många användningsområden och som är anpassat till olika miljöer – allt

ifrån rör som ska ligga på havs-botten och tåla tuffa påfrest-ningar - till hissar och fasader. Hotellet Stockholm Waterfront är till exempel inklätt i stål från oss.

Men här görs inga fasader?-Nej vi tar fram och processar de stålsorter som är lämpliga för kunderna. Sedan förädlas stålet vidare till olika produkter. En av mina uppgifter kan vara att testa en ny stålsort för att få fram vad den tål och fastställa att den har de rätta materialegenskaperna.Kreativ problemlösning – kan det vara en riktig beskrivning av ditt jobb?-Ja att lösa problem är ju civilin-genjörens uppgift och därmed en självklar del i utbildningen. Det ger en bred bas med möjlighet

till många olika jobb över hela världen.

Var det naturligt för dig att börja läsa till civilingenjör?-Naturvetenskapliga ämnen som matte, fysik och kemi har alltid legat för mig så det var nog ingen tvekan vad jag skulle läsa efter gymnasiet, men jag var inte den som pluggade mest i klassen. Hästar och ridning var mitt stora intresse, och det är det fortfarande.Cecilia kommer från Stockholm och efter gymnasiet i Nacka åkte hon ut för att se världen. Hon bodde bland annat i USA där hon jobbade som beridare.-När jag kom hem började jag läsa på Stockholms universitet, men av en slump fick jag se att Mälardalens högskola i Eskilstu-na hade civilingenjörsutbildning i kemiteknik. Så varför inte, tänkte jag. Dessutom var det mycket lättare att få tag på lägenhet i Eskilstuna än i Stockholm. Efter examen sökte jag jobb här som

utvecklingsingenjör på Outo-kumpu i Torshälla.

Hur trivs du?-Jag trivs bra, ingen dag är den andra lik, och så har jag väldigt bra kollegor. Har man ambitioner att avancera inom Outokumpu så är möjligheterna stora efter-som företaget finns över hela världen. För min del stannar jag gärna i Torshälla ett tag eftersom vi har en son som är 1,5 år och dessutom har vi nyligen köpt en gård i närheten av Västerås där vi har hästar, får, kaniner, gäss och höns. Det är fullt upp hela tiden, och det är kul. ×

Stålet behövs överallt: På havsbotten för att leda olja och gas, i byggnader, motorcyklar, verktyg, möbler, muttrar

- och visst är det snyggt med våtpolerat rostfritt stål i det nya köket. Mycket av det stål vi använder kommer från Outokum-pus kallvalsverk i Nyby strax utanför Torshälla. Hit kom Cecilia Granstam för tre år sedan för att arbeta som utvecklingsingenjör.

”ATT LÖSA PROBLEM är ju civilingenjör- ens uppgift och därmed en SJÄLVKLAR DEL I UTBILDNINGEN. Det ger en bred bas med möjlighet till MÅNGA OLIKA

JOBB ÖVER HELA VÄRLDEN”

Cecilia GranstamÅlder: 30 år

Familj: Gift med Mathias som

arbetar i Stockholm på ett läkeme-

delsföretag, sonen Zackarias 1,5 år

Bor: Har nyligen köpt gården

Hagalund utanför Västerås

Text: Anders PostBild: Rosie Alm

Nyby – Sveriges första plåtvalsverkVid Nyby byggdes år 1829 Sveriges

första plåtvalsverk av Erik Adolf

Zethelius, som förutsåg ett växande

behov av plåt och ökade krav på

kvalitet. Avsikten var främst att förse

industrin i Eskilstuna med plåt, bland

annat för tillverkning av gevärspipor

till armén. I många år var Nyby utan-

för Torshälla Sveriges största plåttill-

verkare. 1945 övergick tillverkningen

helt till rostfritt.

Outokumpu Stainless, Special Coil Nyby tillverkar och säljer plåt och

band i rostfritt stål. Nyby kallvalsverk

är specialiserat på tunna band och

specialkvaliteter. Materialets yta kan

bearbetas genom borstning, slipning,

mönster- eller dekorvalsning.

Outokumpu Stainless Tubular Products tillverkar ett brett sortiment

av svetsade rostfria rör och rördelar

som man säljer över hela världen.

Produkterna används exempelvis

inom byggindustrin, transporter, elek-

tronik samt restaurang och hushåll.

Valsning av plåtPlåten bearbetas plastiskt då den

passerar genom flera roterande

valsar. Detta minskar plåtens tjocklek

samtidigt som dess inre struktur

förändras. Vid kallvalsning blir plåten

tunnare än vid varmvalsning. Den

enorma kraften i valsarna gör att

de korn som stålet är uppbyggt

av sträcks ut och deformeras. När

den kallvalsade plåten glödgas

börjar nya korn växa och plåten blir

formbar.


Även om flickorna i åk 4-6 i Dan-holns skola utanför Falun helst vill bli frisörer, fotografer, dan-sare, forskare eller hålla på med hästar och andra djur, har allas intresse för teknik ökat rejält eft-er upplevelsen med FIRST LEGO League (FLL). De bildade laget DS Dosett efter namnet på en salva de tagit fram som luktade vanilj. Killarnas lag hette DS Dos.

DS Dosett gjorde riktigt bra ifrån sig vid 2010 års robottävling på Framtidsmuseet i Borlänge. De kom till semifinalen och hamnade till slut på fjärde plats. DS Dos tog hem årets teknikpris. Temat var människok-roppen – ”Body Forward”, om biomedicinsk ingenjörskonst.

Det var andra året i rad som Danholns skola var med i FLL, som är en ämnesövergri-pande tävling där ungdomar bland annat ska programmera en robot.– Förra årets tävlande spred ett intresse för tävlingen, säger Wilma Gäverth som går i sexan. Nästa år ska jag absolut vara med igen, kanske med ett eget lag. Det var jättekul.Wilma och Tove Wiklund var de som körde roboten. Är lagen blandade brukar killarna ta den uppgiften. För att få vara med i tävlingen ska man vara mellan 10 och 16 år. Eleverna från Danholns skola bildade de yngsta grupperna. – Vi tränade jättemycket, säger Annie Söderlund. Vårt mål var att försöka klara alla uppdragen, men ibland hade robotarna ett eget liv!Alla är i alla fall nöjda med slutresultatet.– Det var kul att vara där, känna på stämnin-gen och se hur de andra jobbade. Det var så spännande! I kvartsfinalen låg vi högst upp.Flickorna har verkligen kämpat, det kan lärarna Eva Dahl och Lars Ekemark intyga.– Att driva ett skolarbete där alla helt frivilligt stannat kvar långt efter skolan slut, det är rätt

Bild: Laget DS Dosett från Danholn. Från vänster: Wilma Gäverth, Nina Björklund, Tuva Berg,

Tove Wiklund, Moa Göransson och Evelina Östberg. Längst fram: Annie Söderlund.

LagsponsorerDeltagandet i tävlingen innebär en del kostnader

och därför uppmanas lagen att försöka skaffa en

eller flera lagsponsorer. Kolla med lärare och föräl-

drar vilka kontakter som finns i lokala företag.

TRIPLE STEELIX

satsar på teknik och

människor i Bergslagen

Triple Steelix är en regional utvecklings-

satsning som på olika sätt arbetar med

att göra stål- och verkstadsindustrin i

Bergslagen ännu starkare. Triple Steelix

bygger nätverk, gör företagsbesök, bidrar

med finansiellt stöd, anordnar bran-

schträffar och seminarier. Det gäller att

få näringsliv, kommuner och högskolor i

regionen att samarbeta. Här intill kan du

läsa om ett antal tjejer i Danholns skola

utanför Falun som Triple Steelix varit med

och sponsrat med deltagaravgiften till

tekniktävlingen First LEGO League.

Robotprogrammering väcker tjejernas teknikintresse

Text: Agneta BarleBild: Dosett

RobotKonstruktionsuppdraget består av utveckling,

design och programmering av en robot med hjälp

av LEGO MINDSTORMS. Microdator, motorer,

sensorer m m används för att skapa en robot som

ska lösa olika uppdrag på en tävlingsbana.

TemauppgiftDen teoretiska uppgiften handlar om att laget ska sätta sig in i de aktuella frågeställningarna kring årets tema, välja någon eller några frågor att arbe-ta kring och föreslå lösningar på dessa. Uppgiften redovisas på valfritt sätt på tävlingsdagen.

Marknadsföring/profileringPå tävlingsdagen blir det en marknadsföringspre-sentation i lagområdet där lagen ska visa upp hela sitt arbete och profilera sitt lag. Det kan göras med PowerPoint-presentation, film, affischer, sång, rap eller annat.

FIRST LEGO League (FLL) är en ämnesövergripande tävling för ungdomar med ett nytt tema varje år och projektperioden är alltid 8 veckor.

De tävlande lagen har fyra huvuduppgifter- Bygga och programmera en robot- Arbeta fram lösningar inom årets tema- Marknadsföra och profilera sitt lag- Skaffa lagsponsorer

Vad är FIRST LEGO League?

otroligt, säger Eva. Alla har varit så fokuserade på sina respektive arbetsuppgifter i laget.– Grupprocessen har nog varit den största utmaningen, säger Lars. En annan intressant sak är att tjejerna har fått erövra ett annat språk. Killarna säger ”Ge mig en slät fyra!” och alla förstår. De kom igång snab-bare men flickorna kom ikapp och valde också andra vägar.

Tjejerna är eniga om att det är kul med teknik och att man har nytta av att kunna det. Kanske har tävlingen sått några frön. Rädslan för tekniska utmaningar finns inte i det här gänget.Louise Zackrisson tog studenten på teknikprogrammet på Soltorgsgymnasiet i Borlänge i våras där hon bland annat lärde sig virtuell design. – Jag kände aldrig att en yrkesinriktad utbild-ning var något alternativ, utan tyckte det var bra att gå ett bredare program. Det har jag inte ångrat.

Louise deltog i FLL fyra gånger. Första gången gick hon på Forssaängskolan. Laget hon var med i hette JunkYard Babies och tog hem flera förstaplatser. Tack vare det har hon varit i Danmark, Holland och USA. I laget fanns både killar och tjejer. Killarna höll mest på med robotarna, tjejerna inriktade sig på teoridelen och satte ramarna.– Tävlingen är verkligen intensiv teknisk undervisning och det är jätteroligt, säger Louise. För mig var det en stor grej. Det var där jag kom på att jag ville ha en teknisk utbildning. Jag tycker att det Framtidsmuseet gör är viktigt. Man har nytta av att få prova på och testa olika tekniska experiment. Nu hoppar hon ibland in som assistent på Framtidsmuseet när det behövs. Hennes planer på längre sikt är att gå en civilingen-jörsutbildning, helst i Norrköping. ×

Läs mer på: www.triplesteelix.se


Madeleine Sjödal är 21 år och kommer från Ham-neda utanför Ljungby. Hon gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet och läser nu högskoleingenjör-sutbildning i energi och miljö med inriktning mot bioenergiteknik, årskurs tre.

– Varför det blev just Växjö? Ja, utbildningen som passade mig fanns här. Jaghar alltid varit intresserad av energi och miljöfrågor. Campus tilltalade mig också en hel del. Jag bor på campus och det är nära till både skola och kompisar och mitt smultronställe finns där, nämligen sjön Trummen som ligger precis vid campus.Växjö tilltalar mig som studentstad. Dessutom har utbildningen hittills varit väldigt bra och jag är nöjd med mitt val.– Jag är mycket intresserad av biogasprocesser och kan i fram-tiden tänka mig att arbeta med detta, gärna i projekt eller på labb. Biogasen är nu på ingång och det kommer att öppna portar för oss som är intresserade. Så om tio år jobbar jag som projektledare inom förnybar energi. Det är drömmen, att få arbeta med något som man själv skapat från början och sen få detta genomfört och förverkligat i en större skala.– Jag har hunnit med att läsa både på Växjö universitet och Lin-néuniversitetet. Fusionen mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar 1 januari 2010 har inte gjort någon större skillnad för oss studenter, mer än att det är fler utbildningsmöjligheter på samma ställe.– På fritiden spelar jag trombon i studentorkestern Isterbandet, umgås med kompisar men lägger också en hel del tid på mina studier. ×

Victor är 24 år och ursprungligen från Åseda, där han fortfarande spelar ishockey i Åseda IF. Han är snart klar med sin utbildning och söker just nu jobb för fullt. Han vill jobba med projekt eller för-bättringsarbete inom tillverkande industrin, eller varför inte med människorna i organisationen.

– Jag bor i Växjö numera. Först bodde jag två år på campus, men när jag flyttade ihop med min flickvän valde vi en lägenhet lite mer centralt i Växjö Men jag tycker att alla studenter borde prova på att bo på campus. Det är socialt, du lär känna en massa nya kompisar, det är smidigt och inte minst jätteroligt.– Jag vill gärna rekommendera mitt utbildningsprogram till andra. För det första ger det en bred bas att stå på, vilket innebär att du har en bred arbetsmarknad när du är klar. Du kommer att kunna jobba med allt från direkta förbättringsprojekt i den tillverkande industrin till att förbättra arbetssituationen för människorna på arbetsplatserna, det vill säga Human Resourses. Två av mina klasskamrater har precis fått helt olika jobb men på samma företag. Den ena ska jobba som arbetsledare i produktionen, medan den andre ska jobba med människorna i en omorganisation.– Det andra är att vi har väldigt mycket företagskontakter under ut-bildningen, vilket innebär att jag i dag har ett nätverk i industrin som jag kan vända mig till när det nu är dags att söka jobb.– Att vi är relativt små klasser på mitt utbildningsprogram är yt-terligare en fördel tycker jag. Man får ut mer och lär känna alla. Jag tror det är bra både för lärarna, som får oss att jobba hårdare, och studenterna. Victor har några kurser kvar men exjobbet, som han gjorde tillsammans med klasskamraten Åsa Landberg, har han redan klart. För sitt exjobb fick Victor och Åsa ett stipendium på 10 000 kronor. ×

”VI HAR VÄLDIGT MYCKET FÖRETAGS- KONTAKTER UNDER UTBILDNINGEN,

VILKET INNEBÄR ATT JAG I DAG HAR ETT NÄTVERK I INDUSTRIN”

”SÅ OM TIO ÅR JOBBAR JAG SOM PROJEKTLEDARE INOM FÖRNYBAR ENERGI. DET ÄR DRÖMMEN, ATT FÅ ARBETA MED NÅGOT SOM MAN SJÄLV SKAPAT FRÅN BÖRJAN OCH SEN FÅ DETTA GENOMFÖRT OCH FÖRVERKLI-GAT I EN STÖRRE SKALA”

Att vi är relativt små

klasser på mitt

programär ytterligare

en fördel

Madeleine drömmer om förnybar energi

Efter avklarade studierhar Victor en bred bas att stå på

Victor Magnusson

har snart läst klart

programmet Modernt

ledarskap och

industriell styrning.

Madeleine Sjödal

är intresserad av

biogasprocesser

och vill gärna jobba

med det i framtiden.

Sök en ingenjörsutbildning på

Sveriges nyaste universitet.


”För unga, av unga” är Förbundet Unga Forskares motto. Här har ungdomar som är intresserade av naturvetenskap och teknik en mötesplats. Verksamheten bestämmer de själva.

Förbundet Unga Forskare har ungefär 4000 medlemmar som är intresserade av naturvetenskap och teknik, de flesta mellan 16 och 25 år. Unga forskare är för dem vad fotbollsklubben är för bollsugna och vad ridskolan är för hästmänniskor.

– Alla ska ha rätt att utveckla sitt intresse, men som ung och road av naturvetenskap och teknik är man ofta ganska ensam och utelämnad till sig själv. Unga Forskare finns för att ge ungdomar möjlighet att utöva och utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik, säger förbundets generalsekreterare Theresia Silander Hagström.I skolan styr lärarna och läroplanen, men Unga Forskare utgår från vad ungdomarna själva är sugna och nyfikna på. Verksamhet-en varierar därför i landets olika lokalförenin-gar. Det kan vara studiebesök på labb eller företag som gör något spännande. Eller naturdagar med föreläsare som berättar om sitt forskningsämne och ger nya aha-upplev-elser. Vissa gör laborationer tillsammans. – Allt från små enkla experiment, som att blanda bakpulver med vatten och diskutera vad som händer, till laborationer på betydligt högre nivå. Lokalavdelningen i Södertälje samarbetar med Astra Zeneca, där med-lemmarna har chans att testa avancerade experiment för att lära sig mer om kemi. ×

Hos Unga forskare får intresset fritt spelrum Text: Eva AnnellBild: Unga forskare

Få projektinspiration! På Förbundet Unga Forskares hemsida

fuf.se finns en projektbank med tips för

dig som ska sätta igång med ett pro-

jektarbete. Du kan också tävla med ditt

projektarbete och få delta i en utställning

på Tekniska Museet i Stockholm.

– Förra året hade tre tjejer forskat på

vandrande pinnar och kommit fram till

att deras storlek och färg beror på hur

fuktig miljö de lever i. Det hade ingen

visat tidigare. En kille hade hittat en helt

ny exoplanet genom att räkna på data

från ett rymdobservatorium. Han vann en

resa till ett forskningsläger i USA, säger

Theresia Silander Hagström.

fuf.se

Medlemmarna i Unga Forskare gör ofta laborationer tillsammans, eller har

naturdagar med föreläsare. Viktigast är att man får träffa kompisar med

samma intresse för naturvetenskap och teknik.

Ther

esia

Sila

nder

Hag

strö

m

Läs mer påwww.ungteknik.se


Sandra Wärn kommer från Hede-sunda ett par mil söder om Gävle. Det var teknik som gällde från första

början, berättar hon.-Kanske för att pappa är bilmekaniker och jag var med mycket i garaget när jag var liten. Jag har alltid varit intresserad av att ta reda på hur saker och ting funkar.

Var det en dröm från början att bli ingenjör?-Nej inte alls, jag var ganska skoltrött i gymnasiet och matten var inte min starka sida. Jag gick lärlingsprogrammet och fick praktisera som florist, men det var inte riktigt min grej. Även om jag gillar att påta i jorden så är jag mer faktafokuserad. Jag lärde mig de latinska namnen och var mest intresserad av hur man löste problem med skadedjur på växterna än att vattna och stå i blomsteraffär. Sandra valde så småningom att läsa upp sin naturvetenskapliga behörighet genom att gå ett tekniskt basår på Högskolan i Gävle. Men fortfarande visste hon inte vad hon skulle ägna sig åt.-Jag trivdes jättebra att plugga här och fick en massa kompisar. Det var faktiskt som att komma hem, det kändes helt rätt. Då bestämde jag mig för att söka till ingenjör-sprogrammet och läsa energisystem.

Du går första året, berätta hur det är.-Jag går den fyraåriga Co-op utbildningen (Cooperativ education), vilket betyder att jag jobbar tio veckor varje år. Förutom nödvändig praktik får man även lön under arbetsperioderna. Nu i april börjar jag min första praktik som konsult på ett företag

som sysslar med energi. Jag kan ju inte så mycket än så det blir väl att hänga på de an-dra konsulterna och deras projekt, vilket kan innebära installation av olika energisystem och energieffektivisering.

Att arbeta med energisystem handlar ju

mycket om miljö eller hur?-Ja absolut och jag vill alltid ha med miljöaspe-kten i det jag gör. Att lösa problemen på ett så effektivt och hållbart sätt som möjligt för miljön.

Matte var inte din starkaste sida sa du, men ska man bli ingenjör så är det väl

mycket mattepluggande?-Ja i början kan det var lite tufft, men det är bara första året. Jag tycker inte man ska vara rädd för det, man fixar matten. Det gäller att inte ha en massa förutfat-tade meningar om hur svårt det är. Des-sutom pluggar vi tillsammans och hjälper varandra.

Vad är drömjobbet när du är färdig?-Jag skulle vilja jobba med beteenden kring energi, alltså på individnivå – kanske med kampanjer för energibolag, eller produktutveckling. Lönen är inte det viktigaste utan snarare att vakna varje morgon och veta att man gör något som man brinner för. Och som ingenjör kan

jag ha hela världen som arbetsplats.Hur är det att plugga på Högskolan i Gävle?-Det är en liten högskola som är väldigt per-sonlig och där man lätt kan få en pratstund med lärarna. Man får även ett enormt brett nätverk eftersom det är så många olika utbildningar som samlas här. ×

”Jag trivdes jättebra

att plugga här och jag

fick en massa kompis-

ar. Det var faktiskt

som att komma hem,

det kändes helt rätt”

ENERGISYSTEMINGENJÖR, Co-op 180 hpUnder utbildningen får du lära dig att skapa effektiva energisystem för vårt

boende men även för industrin och landets försörjning i stort. Förnybar

energi är förstås att föredra, men vi kan även effektivisera den befintliga

energiproduktionen eller minimera användningen.

Efterfrågan på studenter med högskoleingenjörsexamen inom energiområ-

det är för närvarande stor och bedöms bestå under en längre tid på grund

av generationsväxling i branschen och det stora intresset från samhället

att skapa uthålliga energisystem, det vill säga en optimering av resursan-

vändningen med avseende på ekonomi, miljö och energi. Efter utbildnin-

gen kan du som energiingenjör arbeta med ingenjörsverksamhet inom

konstruktion, utveckling, projektering, entreprenad och förvaltning inom

dem energisystem som behandlas inom ramen för programmet.

Sandra WärnÅlder: 22 år

Familj: Bor i radhus tillsammans

med pojkvännen Andreas, en hund

och två katter

Fritid: Ordförande i Gefleteknolo-

gerna, rider, åker snowboard och

tävlar i bågskytte.

Sandras råd till den som

vill bli ingenjör: Var inte

rädd för matten, det fixar sig.

Det sjuder av liv på Högskolan i Gävle. I det stora

ljusa biblioteket och i cafeterian samlas studenter

från alla utbildningar. Atmosfären känns avspänd

och inspirerande. De moderna byggnaderna samsas

med den gamla militärförläggningens klassiska

kaserner. I den här miljön pluggar Sandra Wärn

första året till ingenjör i energiteknik.Text: Anders PostBild: Rosie Alm


Hannah Claw hade provat flera yrken

och sett sig om i världen innan hon fattade beslu-tet att söka till Högs-kolan i Gävle för att bli ekonomiingenjör. Det var under en skidsemester i Italien som det sa klick och hon plötsligt visste vad hon ville ägna sig åt.

-Jag har alltid tyckt om att pyssla med olika saker när jag växte upp, till exempel att installera skrivare, datorer och koppla in videoapparater. Det var lätt eftersom jag läste och förstod instruktionerna innan jag satte igång, berättar Hannah Claw som i vår tar sin examen som ekonomiingenjör på Högskolan i Gävle.

Ett intresse för att lösa problem?-Ja det kan man säga, men jag såg mig aldrig som tekniskt lagd – teknik det var något annat, mer handgripligt mekaniskt.På gymnasiet var matte Han-nahs starka sida, berättar hon. Att memorera årtal när olika kungar levde och dog gick inte in, men fick hon en formel att arbeta efter så var det roligt.-Det handlar nog om att jag inte vill ha svaren serverade, jag vill hellre komma fram till svaret genom att lösa ett problem.Hannah började tidigt att skaffa sig erfarenheter, eller som hon uttrycker det själv: ”jag vill leva mina drömmar”.

-Hästar var tidigt ett av mina stora intressen, jag växte i princip upp i stallet. Efter gymnasiet flyttade jag till Laholm och arbetade på en hästgård med inridning, uppföd-ning och försäljning av hästar. Det var verkligen att leva sin dröm.Efter olika jobb och ett års studier i biomedicinsk kemi så flyttade Hannah till USA och job-bade som au pair. -Att kunna tala engelska flytande var också en av mina drömmar.Efter USA jobbade Hannah inom industrin och monterade duschk-abiner på verkstadsgolvet.

-Det var då jag insåg skillnaden mellan dåligt och bra ledarskap - vilka positiva förändringar det blev i produktionen när en bra chef tog över. Teknik och ledarskap var en koppling som jag började fundera på. Men det var på en skidresa i Italien som någon tyckte att ledarskap skulle passa mig. Samtidigt pratade vi om framtidsyrken och kom fram till att ingenjör låg högt upp på

den listan. Plötsligt visste jag vad jag skulle satsa på.Hannah kom in på ekonomiin-genjörsprogrammet på Högs-kolan i Gävle. Här har hon bland annat läst logistik och produk-tion. Varje läsår ingår ett större och ett mindre praktikprojekt, vilket betyder att studenterna är ute på företag och organisationer för att lösa olika problem.-Ett projekt var att undersöka hur ett företag som köpt upp ett annat företag effektivt kunde utnyttja den nytillkomna maskinparken. Det gällde att

hitta olika synnergieffekter med uppköpet, berättar Hannah. Ett annat projekt var för Landstinget Gävleborg där vi undersökte hur väl implementeringen av ett nytt synsätt genomförts.Hur har det varit att läsa på Högskolan i Gävle?-Fantastiskt tycker jag, en väldigt öppen och positiv miljö där man träffar många olika männis-kor, allt ifrån serietecknare till

sjuksköterskor, ekonomer och ingenjörer.

Vad är drömjobbet för dig?-Mitt mål är att bli en bra ledare och problemlösare, men det behöver inte vara något tekniskt företag bara för att jag är ingenjör – det kan egentligen vara vilket företag eller vilken organisation som helst. Jag tror möjligheterna är stora att hitta drömjobbet. ×

Högskolan i GävleVälkommen till en personlig högskola där studenterna och deras intressen står i centrum. Högskolan i Gävles ambition är att du skall känna att du som student är betydelsefull och att din studietid blir värdefull i ett längre perspektiv.På Högskolan i Gävle finns tre akademier och du

hittar cirka 14 000 studenter, mer än 50 utbildning-

sprogram och cirka 1 000 kurser inom humaniora,

samhälls- och naturvetenskap samt teknik.

Högskolan i Gävles campusområde på Kungsbäck

i Gävle erbjuder dig en härlig studiemiljö med alla

utbildningar samlade på ett ställe. Ett kunskapens

kvarter bara några minuter från centrum och med

Gavleån och Boulognerskogen som närmaste

grannar.

Högskolan i Gävle är en högskola med regional

förankring och ett kontaktnät som sträcker sig över

hela världen. Studenterna inom våra utbildningar

har möjlighet att studera vid högskolor och uni-

versitet i bl a Nederländerna, England, Tyskland,

Frankrike, Spanien, Australien och Ryssland.

Hållbar livsmiljö och hållbart arbetsliv är Högs-

kolans övergripande forskningsprofil. Viktiga delar

inom denna är Samhällsbyggnad, med inriktning

mot hållbar byggd miljö, samt Belastningsskador,

med syfte att förebygga arbetsrelaterade skador.

Snabbare än de mer traditionella universiteten och

högskolorna har de anpassat utbildningarna till

marknadens krav och vågat prova nya undervis-

ningsformer.

Hannaha ClawÅlder: 29 år

Familj: Kille som bor i Eskils-

tuna, föräldrar och syskon i Gävle

samt hund.

Fritidsintressen: Åker skidor,

rider, målar, syr och är gärna ute i

naturen med hunden

Hannahs råd till en

blivande ingenjör: Välj

utbildning som du själv gillar och

inte vad andra tycker du ska göra.

Var inte rädd för ordet teknik –

det handlar om problemlösning.

Och det är definitivt inte bara ett

manligt yrke.

Målet för Hannah är att bli en bra ledare och problem-lösare

Ekonomiingenjör 180 hpEkonomiingenjörer är verksamma och efterfrågade inom många olika typer

av företag och organisationer. Inom logistik och kvalitet är befattningarna

för ekonomiingenjörer många. Utbildningen ger dig kunskaper och en hel-

hetssyn om hela kedjan från idé till färdiga produkter och tjänster utifrån ett

kundfokuserat synsätt. Du får också kunskaper inom organisation och miljö

vilka är viktiga delar i ett företags verksamhetsstyrning och -utvecklin

Som ekonomiingenjör har du en mycket bred arbetsmarknad. Du kan

exempelvis arbeta inom logistik, verksamhetsutveckling, projektledning,

försäljning, marknadsföring, produkt- och produktionsutveckling, inköp

eller kvalitetsstyrning. Kompetensen är över lag hett eftertraktad, något

som inte minst bekräftas av det stora intresse regionens företag visar för

våra studenter.

”Mitt mål är att bli en bra ledare

och problemlösare, men det

behöver inte vara något

tekniskt företag bara för att

jag är ingenjör”

Text: Anders PostBild: Rosie Alm


• ARBETSMILJÖINGENJÖR• BERG-, GRUV- OCH METALLURGIINGENJÖR• BIOTEKNIKINGENJÖR• BRANDINGENJÖR• BYGG- OCH ANLÄGGNINGSINGENJÖR• DATA-, IT- OCH ELEKTRONIKINGENJÖR• ELKRAFT OCH ENERGIINGENJÖR• FARTYGSINGENJÖR OCH MASKINBEFÄL• FORDONSINGENJÖR• GEODET• HYDRAULIKINGENJÖR• HJÄLPMEDELSINGENJÖR OCH TEKNIKER• HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖR• INFORMATIONSINGENJÖR• KARTINGENJÖR OCH KARTTEKNIKER• KEMIINGENJÖR• LABORATORIEINGENJÖR• LANDSKAPSINGENJÖR

• LJUDINGENJÖR• MASKINTEKNIKSINGENJÖR• MEDICININGENJÖR• MEDIE-OCH KOMMUNIKATIONSINGENJÖR• MILJÖ- OCH EKOINGENJÖR• MILJÖ - OCH HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖR• MÄTNINGSINGENJÖR OCH MÄTNINGS- TEKNIKER• ORTOPEDINGENJÖR• PATENTINGENJÖR• SJÖINGENJÖR• SKOGSINGENJÖR• SKORSTENSFEJARINGENJÖR• STÅL- OCH METALLINDUSTRIINGENJÖR• TEXTILINGENJÖR• TRAFIKINGENJÖR• TRÄDGÅRDSINGENJÖR• VÄG- OCH VATTENINGENJÖR Sugen på att få ett jobb direkt efter studi-

erna? Då kan en utbildning på något av Sveriges drygt hundra certifierade Teknikcol-lege vara ett bra val. Konceptet innebär att tekniskt och industriellt inriktade utbildningar ges i nära samverkan med industrin. Främst på gymnasienivå, men även på eftergymna-sial nivå. – Teknikcollege är en kvalitetsstämpel som innebär att man blir anställningsbar direkt efter studierna. Arbetsgivarna i regionen är med och påverkar utbildningarna, så att de studerande får den kompetens som efterfrå-

gas, säger kanslichefen Adela Martinovic på Riksföreningen Teknikcollege Sverige. I Småland finns många företag som tillverkar möbler och trähus, och därmed också ett Teknikcollege som ger Hantverksprogram-met med inriktning finsnickeri. Andra regioner har annat i fokus, men alla Teknikcollege på gymnasial nivå erbjuder Teknikprogram-met och minst ett yrkestekniskt program. Ofta finns Industritekniska programmet eller El- och energiprogrammet med inriktning automation. Som studerande får man många tillfällen att

visa upp sig och lära känna olika arbetsgiva-re, till exempel på studiebesök på arbetsplat-ser och när anställda kommer till skolan och håller föredrag. Vissa kurser förläggs på företagen, bland annat för att maskiner och utrustning ska hålla en viss standard. Och trots lågkonjunkturen har företag i hög utsträckning lyckats ge eleverna meningsfull praktik och sommarjobb.– Det är väldigt vanligt att eleverna på Teknikcollege får jobb efter studenten. Den som sköter sin utbildning och praktik har goda chanser, och många elever får jobberbjudan-den redan innan de gått klart utbildningen. Det är också många som väljer att läsa vidare, säger Adela Martinovic. ×

Text: Eva Annell

Företag som uppdragsgivareInom Teknikcollege kan studerande på

Teknikprogrammet få i uppdrag att rita

någon komponent som ett företag behöver

i CAD-program. De som läser Industri-

tekniska programmet får sedan i uppdrag

att tillverka komponenten.

”SOM STUDERANDE FÅR MAN MÅNGA TILLFÄLLEN ATT VISA UPP SIG OCH

LÄRA KÄNNA OLIKA ARBETSGIVARE”

Teknikcollege ger snabbare kontakt med arbetsmarknadenModerna utbildningar som direkt ger den kompetens som arbets-

marknaden efterfrågar. Eleverna på Teknikcollege står ofta först i kön

till praktik och jobb eftersom arbetsgivarna påverkar vad de lär sig.

Adela M

artinovic


Chalmers i Göteborgwww.chalmers.se

Kungliga tekniska högskolan i Stockholm

www.kth.se

Linköpings tekniska hög skola www.lith.liu.se

Lunds tekniska högskolawww.lth.se

Luleå tekniska universitet www.ltu.se

Umeå universitetwww.umu.se

Uppsala universitet www.uu.se

Karlstads universitet www.kau.se

Blekinge tekniska högskola www.bth.se

Mittuniversitetetwww.miun.se

Mälardalens högskolaww.mdh.se

Civilingenjörsexamen ges vid:

Även andra högskolor kan ibland erbjuda civilingenjörsprogram i

samarbete med någon av de ovan nämnda högskolorna.

Här kan du studera

Civilingenjörer från

energi och miljö har sinne för grönt

Energi och miljö är ett 5-årigt civilingenjörs-

program som ger dig en gedigen naturvetenskaplig

och teknisk bas, en bredd inom energi och miljö och en spets i

det kompetensområde du väljer att följa under de två sista åren.

Sök till Energi och miljö, senast 15 april, www.kth.se/energi-miljo-300

energi och miljö och en spets i och teknisk bas, en bredd inom

energi och miljö och en spets i det kompetensområde du väljer energi och miljö och en spets i och teknisk bas, en bredd inom

energi och miljö och en spets i energi och miljö och en spets i

De två sista åren kan du välja

att läsa:

Hållbar samhällsplanering och -

stadsutformning

Hållbar miljöteknik och infra- -

struktur

Hållbar energiteknik -

Elkraftteknik -

Kemiteknik för energi och miljö -

Teknik och hållbar utveckling -


Gå in på vår webbplats och se filmen om studentlivet på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.

LiTH, Tekniska Högskolan vid Linköpings universitet, är en av Sveriges största tekniska fakulteter med över 9 000 studenter. LiTH får toppbetyg av studenterna och oberoende nationella undersökningar visar att våra studenter trivs bäst, bor bäst och rankar utbildningarnas kvalitet högst.

www.lith.liu.se/play... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Studentlivet i fokus

ungteknik nummer3

Documents