universitetsnytt 1 11

Tema: Samverkan2011 – Kemins år

Ny ansökan om lärarutbildning

Flest forskningsanslag till män

Feb. 1/2011

Universitetsnytt

LEDARE

Sto ckh o l mS Univ er Site t S v iSi o nÅr 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Omslagsbild: Margaretha Adolfsson-Erici är en av forskarna som deltagit i forskningsprojektet vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap som finansierats av företaget Unilever.

Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet. Upplagan är 7 400 exemplar.

Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, [email protected] Redaktör: Per Larsson, [email protected], tfn 08-16 44 64 Grafisk form och layout: Ordförrådet/Maria Westberg Foto: Eva Dalin och Björn DalinKorrekturläsning: Agneta PaulssonTryck: Danagårds Grafiska AB, 2011

ISSN 1103-2375

Nästa nummer kommer ut 8 april, manusstopp 18 mars.

Tema: SamverkanUniversitetets samverkan ska öka 3

Stort externt anslag till modevetenskap 4

Examensarbeten båda parter tjänar på 6

Uppdragsforskning utvecklade nya metoder 7

UtbildningNy ansökan om grundlärarutbildning 8

Första ansökningarna med studieavgifter 9

Välbesökt välkomstdag 9

Matte- och NO-lärare fick nya intryck 10

Fokus på resultat i kvalitetsutvärdering 11

ForskningFlest stora forskningsanslag till män 12

ERC-anslag till cancerforskning 13

Bred forskning om medeltiden 14

Största neutrinodetektorn klar vid Sydpolen 15

2011 – Kemins år! 16

ArbetsplatsNy form för strategiska planer 18

Prioriterade universitet för internationalisering 19

Satsning gav fler kvinnliga professorer 20

Ny anställningsordning för universitetet 21

Universitetets nya svenska webbplats 22

Strategisk plan för IT-verksamheten 23

Både ros och ris till Albanoförslaget 24

Gemensam administration minskar sårbarhet 25

Namn och nytt 26

Samtalet “Samverkan ska vara brokig” 28

In English 30

Forskarprofilen: Linda LaikreForskare som månar om genetisk mångfald 32

under den senaste månaden har intresset varit stort för examensrätterna i den nya lärarutbildningen, både inom universitetet och utanför. Avslaget på universitetets ansökan om grundlärarutbildning blev naturligt nog en stor besvikelse.

Vad som egentligen hänt i frågan har inte varit helt lätt att förstå och jag vill därför ge min bild. Stockholms universitet har fått rätt att ge de nya utbildningarna till förskollärare, yrkeslärare och ämneslärare med en rad olika ämnen i den långa utbildningen och ytterligare ämnen i den korta, komplet-terande pedagogiska utbildningen (som man läser efter att man tagit en kandidatexamen i några universitetsämnen med relevans för grundskolan och gymnasiet). Arbetet med en ny ansökan avseende de tre inriktningarna i grundlärarutbildningen är redan i full gång och lämnas in 1 mars, med beslut från Högskoleverket 15 juni.

Högskoleverket har påpekat några tänkvärda brister i vår planering, och det ser vi nu närmare på, men de motiverar avslaget på ansökan om grund-lärarutbildningarna främst med att bedömarna inte haft tillräcklig informa-tion om hur universitetet ska genomföra utbildningarna. Det är vi mycket kri-tiska till. Ett myndighetsbeslut av den här typen får helt enkelt inte fattas på ett bristande underlag. Högskoleverket borde ha begärt in kompletterande information. Det som gör saken ännu värre är att Stockholms universitet, i likhet med exempelvis Umeå universitet som också fått avslag, haft särskilt svårt att hinna beskriva de nya utbildningarna i detalj eftersom vi genomfört ett omfattande reformarbete inför den nya lärarutbildningen HT 2011. Detta arbete var inte alls avslutat när vi var tvungna att lämna in ansökan i juni 2010.

Det är viktigt att betona att avslaget inte nämnvärt påverkar universite-tets förberedelser för att starta de nya lärarutbildningarna. För att få lite utsträckt planeringstid räknar vi inte med antagning till grundlärarutbild-ningarna förrän till våren 2012, även om vi skulle få examens rätterna beviljade till sommaren. Plane-ringen av utbildningarna till förskollärare, yrkes-lärare och ämnes lärare fortgår precis som plane-rat under våren. På samma sätt som för grund- lärarutbildningarna leds arbetet med dess utbild-ningar av särskilda samordningsinstitutioner, där studenter hör hemma under hela studietiden.

Anders Gustavsson, vicerektor

[email protected]

Examensrätt för den nya lärarutbildningen

3Universitetsnytt Februari 1/2011

TEMA: SAMVERKAN

▼

Den nya förvaltningsavdelningen som inrättades vid årsskiftet ska ansvara för universitetets samverkansarbete

med det omgivande samhället. Avdelningen ska arbeta med uppdragsutbildning, främst inom lärarutbildningen, näringslivskontak-ter, fundraising och alumnsamordning. SU Förlag, en verksamhet med ursprung vid Lärarhögskolan, ska även höra hit. Ansva-ret för dessa verksamheter har tidigare varit splittrat på olika organisatoriska enheter, huvudsakligen Kommunikationsenheten och Regionalt utvecklingscentrum (RUC) inom Lärarutbildningskansliet. Genom att nu förlägga dem inom samma förvaltnings-avdelning ska verksamheten kunna dra nytta av kompetensen inom de olika områ-dena och tillsammans kunna utveckla uni-versitetets externa kontakter, enligt förvalt-ningschefens beslut.

Den närmare dimensioneringen och inriktningen på avdelningen kommer att

fastställas senare i vår, utifrån de remissvar som nyligen (början av februari) kommit från fakultetsnämnderna och Stockholms universitets studentkår.

Som grund för beslutet om den nya avdel-ningen ligger bland annat den utredning om samverkan vid Stockholms universitet som Jan-Erik Ögren, före detta universitetsdi-rektör vid Umeå universitet, gjorde under 2010 på uppdrag av förvaltningschefen. Det är Ögrens rapport som nu är ute på remiss.

Jan-Erik Ögren har tittat på universi-tetets samverkan med näringslivet, regi-onala myndigheter och organisationer samt nyttiggörande av forskningsresultat. Under utredningens gång tillkom även uppgiften att ta ställning till om verksam-heten vid RUC kan införlivas med annat arbete för samverkan. Under arbetets gång intervjuades bland annat dekaner och per-soner som jobbar med samverkan vid uni-versitetet.

Flera av de intervjuade anser att arbetet med samverkan inte fått tillräckligt stort genomslag vid universitetet. Vidare sägs att stödet från ledningen borde vara bättre och att det behövs en tydligare organisation och arbetsfördelning. Dåligt fungerande alumn-arbete, bristande samverkan med närings-livet och brister i den interna organisationen är annat som lyfts fram.

Universitetets samverkan ska ökaSamverkansarbetet ska stärkas och samordnas. Vid årsskiftet inrättades Avdelningen för externa kontakter. På de följande sidorna beskriver vi även hur man på olika håll inom universitetet jobbar med samverkan.

Verksamhet inom den nya avdelningen:

• Uppdragsutbildning

• SU Förlag

• näringslivskontakter

• Alumnsamordning• Fundraising

Samverkan tar sig olika former. Centrum för modevetenskap skapades efter en gåva från Erling Perssons stiftelse. Unilever finansierade den forskning som Margaretha Adolfsson-Erici och hennes kolleger vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap gjorde och ekonom-studenterna Antonia Arapoglou och Lina Gernandt gör examensarbete åt ett företag.

FOTO

: H

&M

4 Universitetsnytt Februari 1/2011

TEMA: SAMVERKAN

Vidare konstateras att det finns behov av att prioritera arbetet med fundraising. Det saknas en vision för hur stora donatio-ner passar in i universitetets utvecklingsplan och det finns behov av starkt stöd från en central funktion.

Utredaren anser att de försök som gjorts till alumnarbete har inte varit framgångs-rika. Formuleringen i verksamhetsplanen är förhållandevis passiv. Resurserna på central nivå är begränsade och det saknas en modell för verksamheten. De intervju-ade har en positiv inställning till uppdrags-utbildning och universitetet bedöms ha stor potential att utveckla denna typ av utbild-ningar. Likaså träder en positiv bild fram av verksamheten vid Forskningsservice.

Mer ”kontaktsökande” universitetRekryteringsarbetet för att hitta en chef till den nya avdelningen pågår för fullt, och nu är Ulla Lundström från det tidigare Lärarutbildningskansliet tillförordnad chef. Förvaltningschef Ann-Caroline Nordström

Potential inom tjänstesektornEnligt rapporten är måluppfyllelsen för uni-versitetets samverkansarbete otillfredsstäl-lande. Ett skäl är att ledningen inte ”i till-räcklig utsträckning formulerat vision och mål för samverkan”. Förutsättningarna att bedriva samverkan bedöms däremot som mycket goda. Tjänstesektorn kommer att utvecklas och det passar den profil univer-sitetet har.

Tre av fakulteterna ser inte kommersiali-sering av forskningsresultat som viktig för fakultetens verksamhet (naturvetarna är undantaget). Däremot visar enkäter genom-förda av Näringslivssektionen 2006 respek-tive 2009 att forskare och lärare fått en allt-mer positiv bild av samverkan, kommersi-alisering och det arbete som utförs av SU Innovation. Och, enligt rapporten, saknas det en tydlig strategi för att realisera för-delarna externt med universitetets kärn-kompetens. Dessutom är det svårt att få externa finansiärer att förstå tanken med tjänsteinnovationer.

Nytt stort externt anslag till modevetenskapCentrum för modevetenskap får ytterligare 45 miljoner kronor från H&M-grundaren Erling-Perssons stiftelse. För pengarna ska man starta en forskarskola, anställa en professor och skapa fler post doc tjänster.

hoppas att den nya chefen ska vara på plats i maj.

– Vi kommer att leta efter en person som har egen erfarenhet av framgångsrikt arbete med uppgifter som ligger på avdelningen, och som kan formulera en tydlig idé om hur Stockholms universitet, med våra förutsätt-ningar, kan och bör bedriva ett systematiskt och långsiktigt arbete. Därtill ska det vara en bra chef och ledare.

Externa parter kommer inledningsvis inte att märka av omorganisation så mycket, tror Ann-Caroline Nordström, då det är samma personer man har kontakt med vid universitetet.

– På sikt kommer det dock att märkas att universitetet är mer intensivt ”kontakt-sökande”, säger hon.

Mycket av universitetets samverkan med omvärlden sker på institutionsnivå och inom fakulteterna.

– Däremot är omfattningen på det cen-trala stödet väldigt litet, särskilt om man beaktar hur stort Stockholms universitet

het att ta hit fler gästföreläsare. Stödet är för-stås oerhört välkommet och ett bevis på att familjen Erling-Perssons stiftelse anser att centrets verksamhet håller hög nivå, säger Astrid Söderbergh Widding som är ordfö-rande för Centrum för modevetenskap.

Erling Persson är grundare av modejätten H&M. Astrid Söderberg Widding betonar att stiftelsen som bär hans namn fungerar som vilken annan forskningsstiftelse som helst, den ger stöd till forskning men lägger

centrum för modevetenskap har på kort tid blivit en av universitetets mer livaktiga verk-samheter. Forskarna publicerar sig flitigt och studenttrycket på grundutbildningen är massivt. Nu får centret 45 miljoner kro-nor av familjen Erling-Perssons stiftelse. Pengarna ska bekosta ytterligare en profes-sor, fler post doc anställningar och man ska starta en forskarskola.

– Forskarskolan ska bli en kreativ ram som stärker doktoranderna. Vi får möjlig-


sig inte i forskningens innehåll. Normalt ger familjen Erling-Perssons stiftelse mest stöd till medicinsk forskning, men i detta fall har man gjort en annan prioritering efter-som man sett att verksamheten på centret har varit så lyckad.

– Efter att ha följt Centrum för modeve-tenskaps utveckling och imponerats av verk-samhetens kvalitet är det en glädje att fort-sätta stödja utbildning och forskning inom ett område som ligger oss nära, säger Stefan Persson, ordförande för familjen Erling-Perssons stiftelse i ett pressmeddelande.

Massivt tryck från studenternaCentrum för modevetenskap bildades för fyra år sedan även då med pengar, 30 mil-joner kronor, från Erling-Perssons stiftelse. Från början var centret tänkt att ägna sig åt forskning och forskarutbildning men gan-ska snart blev intresset från studenterna massivt och till den första kursen på grund-nivå fick man 400 sökande. Nu har man byggt upp en hel utbildning från grund-kurs till forskarutbildning. Av forskningen att döma handlar det om en bred mångve-tenskaplig ansats, där forskning om olika material trängs med forskning om mode-


TEMA: SAMVERKAN

Erling-Perssons stiftelse har skänkt totalt 75 miljoner till Centrum för modevetenskap.

är. Efterfrågan på centralt stöd ökar ju mer krav på och önskemål om samverkan ökar. Det är där vi är i dag, säger Ann-Caroline Nordström.

Universitetet väljer däremot inte att följa utredningens förslag om att även lägga Forskningsservice i den nya avdelningen. Ann-Caroline Nordström förklarar det med att Forskningsservice har ett annat uppdrag då de riktar sig ensidigt till institutionerna och enskilda forskare, medan den nya avdel-ningen ska rikta sig både utåt och inåt.

TExT: PER LARSSON

industrin, mode som haute couture och mode som sätt att kommunicera.

Men man är en ovanlig fågel i den akade-miska världen.

– Det är unikt med modevetenskap som ett självständigt akademiskt ämne. Det finns gott om så kallade fashion studies men de är oftast knutna till designhögskolor. Nu hål-ler det på att skapas akademiska centra på andra håll i världen och inte sällan har de vår masterutbildning som modell, säger Astrid Söderbergh Widding.

H&M är centrats enda externa finansiär. Styrelsen för Erling-Perssons stiftelse bru-kar bjudas in till öppna föreläsningar, sym-posier och installationsfester. I vår kommer centrat även att ha en fest för dem när den nya gästprofessorn installeras. Dessutom skickar man också de böcker som publice-ras till stiftelsen så den ser vad man gör.

– Jag har fått en del tips av Henrik Pompeius vid Avdelningen för externa kon-takter som arbetar med fundraising vid universitetet. Det är viktigt att inte förlora kontakten med finansiärer, säger Louise Wallenberg, föreståndare för Centrum för modevetenskap.

TExT: THOMAS HELDMARK/FOTO: EVA DALIN


Hur bör samverkansarbetet utvecklas?GUdrUn dAhl, dekAn För SAmhällSvetenSkApliGA FAkUlteten

– För en samhällsvetare är den viktigaste aspekten av samver-kansfrågorna en önskan att delta i samhällsdebatten med reflek-tioner och nya perspektiv och att bidra med goda kunskapsunder-lag för samhällsarbetet. Vi vill gärna utveckla vidare- och fort-bildningar, kanske särskilt riktade mot offentlig sektor. Vi hop-

pas att hjälp med detta ska vara en viktig del av det nya centrets verksamhet. Sedan finns det spännande möjligheter att utveckla vår samverkan inom tjänstesektorn, Det finns en stor potential till exempel i samarbetet mellan vår institution för data- och systemvetenskap och våra forsknings- och professionsutbildningar i fakulte-tens hela bredd när det gäller applikationer med användning för förvaltningens och näringslivets organisationsarbete, socialtjänsten, undervisning, vård och omsorg.

SteFAn nordlUnd, dekAn För nAtUrvetenSkApliGA FAkUlteten

– Naturvetenskapliga fakulteten ser med stor tillförsikt fram emot att det centrala stödet för samverkan omorganiseras och effekti-viseras. Jag menar att två av de ingående funktionerna, alumni och fundraising, är av särskild betydelse och har stora möjlighe-ter att bli värdefulla för kärnverksamheten.


TEMA: SAMVERKAN

Examensarbeten båda parter tjänar på Varje år produceras uppemot 700 empiriska examens-arbeten vid Företagsekonomiska institutionen. Flertalet görs i samarbete med ett företag eller en organisation.

ur institutionens synvinkel ska företagen förse studenterna med empirisk kunskap och material, säger Thomas Bay som är uppsatsansvarig vid institutionen. Studen-terna ska under inga omständigheter vara små gratiskonsulter.

Den tydliga programförklaringen hin-drar inte att det finns ett stort intresse bland företag och organisationer att ta emot de bli-vande civilekonomerna. De har inte bara chansen att få en del av sin verksamhet belyst ur ett akademiskt perspektiv, de får också lära känna unga förmågor, som kan bli aktuella vid nyanställningar.

– Efter fyra års teoretiska studier brin-ner studenterna av lust att ta sig an verklig-heten, säger Thomas Bay. Som handledare har jag att brottas med deras oerhörda enga-gemang. Viljan att göra gott är bra, men en senare fråga. Målet med examensarbetet är att skapa ny kunskap.

Diskussionen mellan honom och de två studenterna Antonia Arapoglou och Lina Gernandt har stundtals varit livlig. Deras uppsats har titeln Asperger – det nya varu-märket? Är det möjligt att med marknadsfö-ringsåtgärder mildra arbetsgivares fördomar gentemot personer med Aspergers syndrom.

På institutionens hemsida fick de syn på en annons från Misa AB. Företagets affärs-idé är att personer med arbetshinder mycket väl kan delta i arbetslivet. Kunder är fram-för allt försäkringskassa och arbetsförmed-ling. De ville via ett studentarbete få ny kun-skap om hur personer med funktionsned-sättningar kan göra sig mer attraktiva på arbetsmarknaden.

– Varken Lina eller jag är utpräglade sif-ferekonomer, så det här ämnet passade oss utmärkt, säger Antonia.

De flesta av deras studiekamrater bör-jade sitt examensarbete i andra ändan. Med avstamp i en teoretisk idé sökte de efter ett företag som kunde bistå dem med material till sin undersökning.

Antonia och Lina för sin del, har under hela processen haft tät kontakt med sin ”uppdragsgivare”.

– Vad gäller den teoretiska delen så bör-jade vi med att avgränsa ämnet till att handla enbart om personer med Aspergers syndrom. Därefter läste vi alla artiklar och studier vi kunde hitta inom vårt specifika område. De var inte många, säger Antonia.

– Vårt största teoretiska problem var att det nästan inte fanns någon tidigare teori att utgå ifrån, sammanfattar Lina.

I empirin fanns det desto mer att hugga tänderna i.

Personliga presentationsbrevUndersökningen utmynnade i två personliga presentationsbrev, skrivna för två av delta-garna inom Misa, med diagnosen Aspergers syndrom.

– Vi utgick bland annat från teorier om personal branding och i breven beskrivs posi-tiva egenskaper av syndromet, säger Lina.

De 20 personalansvariga som fick läsa breven menade att de, om det hade varit ”på riktigt”, hade funderat på att kalla den arbetssökande till en personlig intervju. Särskilt de som tidigare inte känt till något om diagnosen var positivt inställda.

– Vår slutsats är att ärlighet lönar sig, säger Lina.

Förutom att minska fördomarna mot människor med funktionsnedsättningar har den största utmaningen för de två varit dusterna med handledaren Thomas Bay.

– Vi har stått mitt emellan företaget och institutionen, säger Antonia. Det har varit enormt lärorikt att tvingas hantera de olika viljorna. Det gäller att kunna kompromissa, men också att våga stå på sig. Den vetska-pen kommer vi ha stor nytta av i framtiden.

TExT: MARIA LEIjONHIELM FOTO: EVA DALIN

Antonia Arapoglou och Lina Gernandt har jobbat med att minska fördomar kring Aspergers sjukdom.


TEMA: SAMVERKAN

Uppdragsforskning utvecklade nya metoderDet multinationella företaget Unilever anlitade forsk-are vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap för att få veta mer om en miljöpåverkande kemikalie.

kemikalien decametylcyklopen-tasiloxan (D5) används bland annat i hårvårdsprodukter och deodorant som bärare, det vill säga för att få det verksamma preparatet att lösas eller emul-geras bättre. Riskbedömningar som gjorts i EU och Kanada har antytt att D5 kan ha skad-lig inverkan på miljön, främst beroende på att kemikalien är beständig och lagras i fisk.

Det multinationella företaget Unilever har många produkter som innehåller D5 och inom företaget fanns en diskussion kring att vidare studera hur kemikalien påverkar miljön. Professor Michael McLachlan vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) fångade upp att detta intresse fanns och föreslog via en bekant som var forskare vid Unilever att forskningen skulle kunna göras vid ITM:s enhet för analytisk miljö-kemi. Tillsammans utvecklade man sedan en forskningsplan som resulterade i ett avtal mellan Unilever och ITM. Under tre års tid, 2007 till 2010, har företaget givit institutio-nen motsvarande fyra miljoner kronor till forskning på området.

Inom ramen för projektet har forskarna utvecklat en ny metod som för första gången gjort det möjligt att spåra D5 i atmosfären. Man har även tittat på hur D5 uppträder i atmosfären. Det skedde vid en mätstation på svenska landsbygden. Genom att använda dessa resultat i en modell för atmosfärisk cir-kulation har det gått att se hur D5 rör sig i atmosfären från utsläppsländer till ”orörda” områden som Arktis.

Forskarna vid ITM har också utvecklat en metod som för första gången gör det möjligt att mäta halten av D5 i fisk . Genom studier av fiskar i svenska vattendrag visade man att halterna av kemikalien är högre i vatten-drag som tar emot utsläpp från reningsverk än i avlägset belägna sjöar. D5 finns vidare

i strömming från olika delar av Östersjön, något som anty-der att kemikalien är beständig i vatten. Dessutom tas kemika-lien upp i högre utsträckning av till exempel fiskar än andra mil-jöfarliga kemikalier.

Fria att publicera resultatFör institutionen innebar sam-arbetet att man fick möjlighet att utveckla nya metoder för

studier på detta område. – Därmed kunde vi utvecklas till världsle-

dande på området samtidigt som industrin upptäckte att resultaten var intressanta för deras verksamhet, säger Michael McLachlan.

Enligt honom har Unilever tagit forsk-ningsresultaten på allvar och till och med uttryckt att forskarna snabbt skulle publi-cera sina resultat – även om de inte enbart varit till deras fördel. Företaget har, enligt honom, främst använt resultaten för att övertyga myndigheterna på kemikalieom-rådet om vikten av att nya regler som införs bygger på vetenskaplig utvärdering av kemi-kalierna. I Kanada har myndigheterna nu beslutat att förbjuda kemikalien.

Unilever har varit helt öppna om forsk-ningsresultaten, säger Michael McLachlan.

– De gav oss mycket information som vi behövde och gav oss tid att utveckla nya forsk-ningsmetoder. Vi fick även fritt publicera våra resultat. Hittills har det blivit tre artiklar i framstående tidskrifter och flera är på väg.

Just möjligheten till att behålla den aka-demiska friheten och att publicera resulta-ten är en viktig aspekt Michael McLachlan tycker forskare som ger sig in på uppdrags-forskning ska fundera kring. En annan aspekt är om samarbetet kommer att gynna forskningen. I det här projektet, och andra han bedrivit med partners utanför högsko-levärlden, anser han att så har varit fallet.

TExT: PER LARSSON/FOTO: EVA DALIN

Michael McLachlan

Juriststudenter hjälper hemlösa

charlotta skogsberg och isabell bolander är två av cirka 50 studenter från Stock-holms universitet som jobbar för Gatu-juristerna. Rådgivarna jobbar i pass om två timmar och är alltid två stycken när de tar emot sina klienter. Den ene håller i samtalet medan den andre för anteck-ningar.

Det är en mängd olika juridiska frå-gor som kan komma upp i samtalen. Det kan till exempel handla om avslagsbe-slut på försörjningsstöd, avhysning eller uppsägningsbeslut från träningslägen-heter, hur man ansöker om juridiskt biträde, skuldsanering, målvaktspro-blematik, vårdnadstvister, arvsrätt, ute-bliven lön och uppsägning utan grund. Eftersom frågorna kräver kunskap om så olika rättsområden är det först från och med termin fyra som juriststuden-terna kan söka till Gatujuristerna.

Det finns dock gränser för vad Gatujuristerna kan hjälpa till med.

– Vi ställer inte upp som ombud i pro-cesser och vi skriver aldrig under några handlingar själva. Det får klienten göra. Om ärendet är för svårt råder vi dem att kontakta en färdigutbildad jurist, säger Isabell Bolander.

Både Isabell och Charlotta tycker att engagemanget i Gatujuristerna har gett dem ovärderliga erfarenheter.

– Här får man utlopp för ett sam-hällsengagemang som det inte finns utrymme för på utbildningen. Man får en förståelse för hur juridiken är en del av människors vardag, säger Charlotta Skogsberg.

En viktig insikt är att det sociala skyddsnätet inte alltid fungerar så väl som de trodde. Isabell och Charlotta konstaterar att den hjälp socialt utsatta får kan skilja sig mycket åt mellan olika kommuner och kontor. Ofta bollas deras klienter mellan olika instanser utan att få hjälp någonstans.

Det är inte bara studenterna som värdesätter erfarenheterna från Gatu-juristerna. Charlotta Skogsberg jobbar parallellt med studierna. Charlottas arbetsgivare berättade att hennes bak-grund i Gatujuristerna var en starkt bidragande orsak till att hon anställdes.

TExT: STAFFAN WESTERLUND


UTBI LDN I NG

Ny ansökan om grundlärarutbildningSenast 1 mars ska Stockholms universitet på nytt ansöka om att få ge den nya grundlärarutbildningen. Målet är att den ska kunna starta våren 2012.

i december och januari kom beskeden från Högskoleverket om vilka lärosäten som ska få ge de nya fyra nya lärarexamina – förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen – som ersätter den nuvarande lärarexamen med start hösten 2011. Stockholms univer-sitet beviljades tre – för förskollärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen.

– Det är roligt att vi kan starta de nya lärarutbildningarna i höst, säger vicerektor Anders Gustavsson. Det blir en stor satsning på ämnesdidaktik och på den utbildnings-vetenskapliga kärnan. Vi genomför nu ett stort kvalitetsutvecklingsarbete av lärar-utbildningen och tanken är att hela univer-sitetets kompetens ska utnyttjas i utbild-ningen av lärare.

Beskedet den 17 december att universite-tet inte får rätt att utfärda grundlärarexa-mina väckte stor uppmärksamhet, både internt och externt. Universitetsledningen ordnade ett informationsmöte i Aula Magna om beslutet och om hur universitetet nu kommer att agera. Rektor Kåre Bremer berättade att Högskoleverkets utlåtande om Stockholms universitets ansökan domineras av formuleringar om att det saknas tillräck-lig information och att under laget är brist-fälligt.

– Verkets uppdrag är att bedöma om uni-versitetet har förutsättningar för att bedriva lärarutbildning av tillräcklig kvalitet, men bedömargruppen ansåg inte att det var möj-ligt att göra en sådan bedömning. Enligt min mening borde Högskoleverket i det läget ha begärt in kompletterande information, sade Kåre Bremer.

Stockholms universitet var också mitt uppe i planeringen av och diskussioner om den nya organisationen när ansökan skulle vara inlämnad i juni.

– Många av de lärosäten som beviljats examensrätt har skrivit fram sina nuva-rande lärarutbildningar, en genväg som kan-ske har varit framgångsrik. Vi valde att gå en annan väg. Vår ansökan var ett resultat av ett omfattande arbete men vi kunde vid ansökningstillfället inte precisera oss på det sätt som Högskoleverket önskat. Det är inga

fel på våra förutsättningar att bedriva lärar-utbildning. Som jag ser det är nejet omotive-rat, sade Kåre Bremer.

Universitetet lämnar nu in en ny ansö-kan den 1 mars. Besked kommer senast den 15 juni och målet är att grundlärarutbild-ningen ska kunna erbjudas från och med våren 2012.

KPU-utbildningarSamma dag som beskedet kom om examens-rätt för ämneslärarexamen, den 18 januari, ordnade ledningen en informationsträff i Aula Magna. Denna gång var beskedet att samtliga ämnen för lärarexamen mot års-kurs 7–9, som universitetet ansökt om exa-mensrätt för, fick godkänt. Det fick dess-utom alla ämnen för lärarexamen mot gym-nasieskolan, utom filosofi, psykologi och företagsekonomi.

De lärosäten som beviljats examensrätt för ämneslärare har också rätt att utbilda ämneslärare via kompletterande peda-gogisk utbildning, KPU. Det innebär att Stockholms universitet, utöver det antal ämnen som nu beviljats, även kommer att kunna utbilda ämneslärare i en rad andra skolämnen. Anders Gustavsson förklarade att universitetet skickade in ansökan om examensrätt för ämneslärarutbildningen i ett antal ämnen – 20 ämnen för ämneslä-rare i årskurs 7–9 och 35 för ämneslärare i gymnasiet. Men Högskoleverket skrev i sitt beslut att universitetet enbart hade ansökt om examensrätt för ett mindre antal ämnen, 12 respektive 16. Dessa beslut avser således enbart examensrätten i det långa ämneslä-rarprogrammet, och härtill kommer alla ämneslärarutbildningar via KPU.

Kritik mot snabb processNär beskedet kom om rätt att examinera förskollärare och yrkeslärare togs det emot positivt, säger Jill Westermark, adjunkt vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institu-tionen och huvudskyddsombud för Cam-pus Konradsberg.

– Men när det blev känt att universite-tet inte skulle få utfärda grundlärarexamina började det ringa på min mobil. Det fanns en

stor oro för hur det skulle påverka den egna arbetssituationen.

Själv kontaktade Jill Westermark, och fler andra inom lärarutbildningen, univer-sitetsledningen för att få till stånd ett infor-mationsmöte. Ett sådant blev det också (se ovan). Där framfördes den kritik som Jill Westermark menar finns mot att processen att ta fram ansökningarna saknat insyn och gjorts under kort tid.

– Nu utgår jag från att ledningen invol-verar flera inom lärarutbildningen i arbe-tet med att lämna in de nya ansökningarna.

Den nya ansökan om grundlärarutbild-ningen skrivs nu i nära samarbete med de tre samordningsinstitutionerna för utbild-ningens olika inriktningar. En mindre grupp bestående av vicerektor Anders Gustavsson, Rikard Skårfors, som är utredare vid Planeringsenheten, och tre utbildningsle-dare ansvarar för ansökan som helhet och för att bedömargruppens frågetecken rätas ut. För att möjliggöra en bred förankring och få in kritiska synpunkter i syfte att göra en så bra ansökan som möjligt äger öppna diskussionsmöten rum på tisdagar.

TExT: CECILIA PARKERT/PER LARSSON FOTO: EVA DALIN

Se även Anders Gustavssons ledare på sidan 2.

▼


UTBI LDN I NG

Välbesökt välkomstdagden 19 januari var vårterminens väl-komstdag för nya studenter. Även denna gång var den välbesökt. Cirka 1 400 nyantagna studenter kom till Aula Magna. Prorektor Lena Gerholm och Stockholms universitets student-kårs ordförande Gustav Kihlberg hälsade välkomna till de korta före-läsningarna som bland annat hand-lade om studievanor och studietek-nik. Information gavs även om stu-diemedel, universitetsbibliotekets tjänster och it-tjänster. På scenen fanns en studentpanel som de nya studenterna kunde ställa frågor till – den här gången även via Twitter.

Utanför aulan fanns drygt 50 utställare. Från universitetets sida informerades bland annat om möjlig-heter till utlandsstudier och stöd för att starta eget. Studenthälsan hade information om bland annat kur-ser i stresshantering och för att våga tala. Närmare 40 student- och kår-föreningar fanns på plats. Dessutom fanns flera fackförbund, frivilligor-ganisationer, bostadsförmedlingar, resebyråer och hemelektronikkedjor där. Under eftermiddagen ordnade Stockholms universitets studentkår guidade turer. Fakultetsföreningarna ordnade också pubar för nya stu-denter. Bakom arrangemanget står Studentavdelningen och Stockholms universitets studentkår.


Första ansökningarna med studieavgifter

Fler studenter till vårterminen22 466 studenter blev antagna i andra urvalet inför vårterminen vid univer-sitetet. Det är en ökning med drygt 400 personer jämfört med våren 2010. Juristprogrammet är den största utbild-ningen med 330 nya studenter, däref-ter följer civilekonomprogrammet med 220 nya studenter. Dessa program har också haft många sökande, unge-fär tio gånger fler har sökt än vad det finns platser. Psykolog- respektive soci-onomprogrammen är andra populära utbildningar som har mångdubbelt fler sökande än det finns platser.

Cirka 301 utbytesstudenter kom hit till vårterminen och 68 masterstudenter var antagna. Alla inkommande utby-tesstudenter kunde erbjudas boende.

den 28 januari var sista dag för att betala anmälningsavgift för personer med medbor-garskap utanför EES-länderna och Schweiz som sökt till internationella kurser och mas-terprogram i Sverige till höstterminen 2011. Denna ansökningsomgång är den första där sökande från dessa länder är tvungna att betala för att studera vid svenska universi-tet och högskolor.

De siffror som Verket för högskoleservice (VHS) sammanställt visar att cirka 26 300 personer, varav nästan 18 300 är avgifts-skyldiga, sökt internationella masterutbild-ningar och att drygt 6 300, varav nästan 4 600 ska betala avgift, har sökt internatio-nella kurser.

Det är kraftiga minskningar jämfört med antalet sökande inför höstterminen 2010. Då sökte närmare 91 800 personer till masterut-bildningarna och drygt 40 400 till kurserna.

Av de sökande är det sammanlagt drygt 22 100 som ska betala avgift. Men när sista datum för att betala denna avgift är passe-rat så är det enbart drygt 5 600 som beta-lat in de 900 kronor som utgör anmälnings-avgiften. Det innebär att enbart knappt var femte sökande kvarstår i den vidare antag-ningsprocessen.

Sökande till Stockholms universitet5 326 personer har sökt en internationell masterutbildning vid Stockholms universi-tet. 3 569 av dem är betalningsskyldiga och en tredjedel (1 198) av dem har betalt anmäl-ningsavgift. 873 personer har sökt interna-tionella kurser vid universitetet, varav 590 ska betala avgift. 101 av dem har betalt anmälningsavgift.

Flest sökande, och betalande, vid Stockholms universitet har tre masterpro-gram i företagsekonomi – bank och finans, consumer and business marketing och mana-gement studies. Mellan 500 och 600 perso-ner har sökt respektive program och över 100 studenter har betalat anmälningsavgift.

Bland de internationella kurserna vid universitetet har nästan samtliga enbart en handfull – eller inga alls – sökande som betalt anmälningsavgift. Undantaget är statsvetenskap på engelska 1, där 46 perso-

ner betalat anmälningsavgift och som totalt har 199 sökande.

– Det är fler som har betalat än vad jag väntat mig, nästan 1 200 utomeuropeiska studenter till våra masterutbildningar. Vi ligger också bra till även i jämförelse med de andra universiteten, säger rektor Kåre Bremer.

De lärosäten som har flest sökande till internationella masterutbildningar, och som betalt in avgiften, är Lunds universitet (2 114), KTH (1 526) och Chalmers (1 248). Stockholms universitet kommer på fjärde plats. Listan över de lärosäten som har flest som betalt anmälningsavgift för interna-tionella kurser är Linnéuniversitetet (330), Malmö högskola (280) och Högskolan Jönköping (228).

Kina toppar ”Sverigelistan” över länder med flest personer som betalt anmälnings-avgift. Nästan 700 kineser har betalt avgif-ten. Därefter följer Indien och Iran med knappt 500 betalande. På platserna fyra och fem kommer USA och Bangladesh med ungefär 300 betalande.

TExT: PER LARSSON


UTBI LDN I NG


UTBI LDN I NG

Matte- och NO-lärare fick nya intryckden 29 januari kom 1 600 lärare i matema-tik och naturvetenskap till Stockholm för att inspireras och lära sig mer. Då arrangerades landets första kombinerade matematik- och NO-biennette.

Vid invigningen tog Bengt-Olov Molander, prefekt vid Institutionen för matematik-ämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, upp PISA-undersökningen som visar att svenska elevers kunskaper sjunker i natur vetenskap och matematik.

– Intresset för matematik och natur-vetenskapliga ämnen är lågt bland ungdo-mar. Det är ett problem för samhället – vi behöver duktiga forskare i dessa ämnen. Matte/NO-biennettens syfte är att utveckla undervisningen i matematik och natur-vetenskap och att visa upp forskning och utvecklingsarbeten kring detta.

Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholms stad, tillfogade att matematik och naturvetenskap är helt avgörande för Sveriges framtid.

UTBI LDN I NG

– Undervisning spelar roll. Det är lärarna som gör skillnaden.

Professor Alan J. McCormack vid San Diego State University höll en kortare före-läsning om hur man kan arbeta med elevers kreativitet. Deltagarna kunde sedan välja mellan 77 föreläsningar. Här fanns bland annat föreläsningar om så kallade learning studies, som handlar om hur lärare tillsam-mans kan arbeta för att successivt utveckla lektioner i särskilt svåra ämnen. 30 utstäl-lare fanns även på plats.

Sedan 1980 arrangeras vartannat år matematikbiennaler, ett evenemang som turnerar runt i landet. Biennalfria år brukar en matematikbiennette hållas i Stockholm – som ordet antyder är det en mindre biennal. Tanken är att ge lärare från förskola till gym-nasium, framförallt från Stockholmstrakten och Mälardalen men också övriga landet, möjlighet att lyssna på de bästa föreläsarna från biennalen.

TExT: MIA OLVåNG/HENRIK LUNDSTRöM FOTO: EVA DALIN

30 utställare fanns på plats vid biennetten i Folkets hus i Stockholm.


UTBI LDN I NG

Hallå där …

Carolina Chreisti Eriksson och Tina Larsson, informatör respektive studie- och karriärvägledare vid Student avdel-ningen som i november i tjänsten star-tade Vägledarbloggen som handlar om ”sådant som du som student eller

blivande student har nytta av att ha koll på” vid Stockholms universitet.

Varför startade ni bloggen?

– Vi märkte att det finns ett behov hos studenterna av snabb och lite mer infor-mell och personlig information än den som ges via hemsidan och andra kanaler. Och så tyckte vi att det skulle vara roligt att blogga.

Hur många följer bloggen?

– I januari har vi i genomsnitt haft över 100 besökare per dag, 229 på den mest välbesökta dagen hittills. Vi har haft sammanlagt cirka 4 000 besök på sidan såhär långt.

Vilken respons har ni fått?

– Vi har enbart fått positiva reaktio-ner både från kollegor och studenter. Det känns som att bloggen verkligen fyl-ler ett tomrum som en informativ nytto-blogg med lättsamt och personligt tilltal.

Hur ska ni vidareutveckla bloggen?

– Med fler bilder och fler personer som bloggar.

(Tina Larsson har nu lämnat universite-tet efter att hennes vikariat har gått ut.)


▼

Fokus på resultat i kvalitetsutvärderingVid årsskiftet startade Högskoleverkets nya system för utvärdering.

efter förra vårens debatt kring hur ett nytt system för kvalitetsutvärdering av högskole-utbildning skulle se ut fick Högskoleverket, nu med ny chef, återigen regeringens upp-drag att ta fram förslag på ett sådant sys-tem. Regeringens önskemål var att stor vikt skulle läggas på bedömningar av utbildning-arnas resultat.

Den 21 december tog Högskoleverket beslut om det nya systemet som infördes vid årsskiftet. Högskoleverket bedömer nu utbildningarnas resultat utifrån hur väl de når kraven i högskolelagen och examens-beskrivningarna i olika förordningar. De utbildningar som ska utvärderas är sådana som kan leda till examen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyinrättade utbildningar är undantagna. Några utbildningar som leder till högskoleexamen och korta yrkesutbild-ningar kommer också att utvärderas.

Det nya systemet lägger stor vikt vid granskning av studenternas självständiga arbeten. Andra underlag är lärosätenas självvärderingar, enkäter till alumner och studenternas erfarenheter från utbildningen.

Bedömargrupperna består av ämnes-experter, studenter och arbetslivsföreträ-dare. Gruppen ska lämna ett förslag till samlat omdöme för varje utbildning på en tregradig skala med graderna Mycket hög kvalitet, Hög kvalitet och Bristande kvalitet.

Det ska tydligt framgå av omdömet hur väl studenterna bedöms ha nått de utvär-derade målen. Varje omdöme ska moti-veras av bedömargruppen. Med utgångs-punkt i bedömargruppens yttrande fattar sedan Högskoleverket beslut om vilket sam-lat omdöme varje utbildning får. Detta kan även utgöra underlag till regeringen för en mindre del av resurstilldelningen. För dem som får omdömet Bristande kvalitet sker en uppföljning inom ett år. Därefter beslutar Högskoleverket om ett eventuellt återkal-lande av examenstillståndet.

Görs i fyraårscyklerUtvärderingarna ska genomföras i fyra-årscykler. Cykeln 2011–2014 är indelad i sex olika utvärderingsomgångar. Varje kalenderår startar två omgångar, den för-sta i januari och den andra i maj. Här ingår upptaktsmöte med lärosätesrepresentan-ter, självvärderingsarbete samt platsbesök under hösten.

Den första omgången av utvärderingar påbörjas nu i vinter – och då av samhälls-

vetenskapliga utbildningar. Här ingår bland annat ekonomisk historia, företagsekonomi, psykologi och statsvetenskap. Omgång två startar i maj och då berörs bland annat genusvetenskap och jurist examen. Under 2012 ska språk utvärderas, dessutom bland annat kemi, biologi och fysik. 2013 avslutas granskningarna med främst utbildningar inom humaniora och för olika lärarutbild-ningar.

TExT: PER LARSSON

Alumnträff inom socialt arbeteett 40-tal alumner och studenter sam-lades på en alumnträff den 7 december vid Institutionen för socialt arbete. Vid träffen fick både alumner, studenter och forskare/lärare diskutera hur man på ett meningsfullt och professionellt sätt kan möta och bemöta klienter. Sam Larsson, universitetslektor och profes-sor i socialt arbete, verksam både vid Stockholms universitet och vid Hög-skolan i Gävle, talade om mötet mellan praktiker och forskare.

http://vagledarbloggen.wordpress.com


FORSKN I NG

i mitten av december publicerades på DN-debatt en artikel med rubriken ”Kvinnliga forskare ratas i nya forskningspolitiken”. Arti-keln, som väckte stor medial uppmärksam-het, tar avstamp i forskningsrapporten Hans excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer, som initierats av Delega-tionen för jämställdhet i Högskolan (DJ).

Rapporten visar bland annat att kvin-nor de senaste åren har haft betydligt min-dre framgång än män inom Linnéstödet och de övriga tyngsta och mest omfattande excel-lensprogrammen. Sedan 2003 har uppskatt-ningsvis 100 miljoner kronor per år omför-delats från kvinnor till män. Slutklämmen i debattartikeln är skarp och nedslående: ”De misslyckade excellentsatsningarna har ska-dat kvinnliga forskare trefaldigt: genom att de endast fått en skärv av medlen, att de tvingas dra åt svångremmen för att betala motfinan-sieringen, och genom att de får veta att ”excel-lenta” forskare är liktydigt med män”.

Inom den naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet finns i dag sju

stöd av karaktären ”excellentstöd”. Av dessa leds ett av en kvinna, övriga leds av män.

Samhällsvetenskapliga fakulteten har tre centra av excellent karaktär: Sulcis, Spade och Mobile Life. En man stod som huvudsökande för det första och kvin-nor för de två senare. Vid Humanistiska fakulteten finns Avancerad andraspråks användning och Ars edendi, som finansie-ras av Riksbankens Jubileumsfond och leds av en man respektive kvinna. Stockholm Resilience Centre, finansierat av Mistra, leds också av en man.

Ser man till de stora och prestigefyllda forskningsanslagen från det europeiska forskningsrådet ERC är det stor domi-nans för män. Elva svenska forskare, varav en är verksam vid Stockholms universitet, beviljades medel från 2010 års utlysning av Advanced Grants. Alla är män. Av det totala antal anslag som Stockholms universitet fått från ERC så leds samtliga tio av män. Förra året sökte fyra kvinnor och åtta män från universitetet ERC-starting grants för sina

projekt. De tre forskningsprojekt som bevil-jades bidrag leddes av män.

Problemet är mångfasetterat. En del-förklaring till snedvridningen är att färre kvinnliga forskare än män söker forsknings-bidrag. Det i sin tur hänger ihop med att de flesta seniora forskare är män.

Medvetenhet krävsForskningshandläggare Leif Järlebark vid Forskningsservice har räknat på Vetenskaps-rådets beviljade projektbidrag inom natur- och teknikvetenskap för år 2009. 119 av de totalt 1137 ansökningarna kom från Stock-holms universitet, 39 från kvinnliga forskare och 80 från manliga. Beviljandegraden var lika för båda grupperna: 35 procent.

– Ur ett genusperspektiv är det intres-sant att kvinnor från vårt universitet stod för nästan 16 procent av alla ”kvinnliga ansökningar” till Vetenskapsrådet och män för bara drygt sju procent av de manliga, säger han. Kvinnor från Stockholms univer-sitet är alltså förhållandevis bra på att söka dessa bidrag.

Men faktum kvarstår att ju mer prestige-fyllda bidragen är och ju högre upp i den aka-demiska hierarkin man kommer desto gle-sare är det mellan kvinnorna. Sedan 1970-talet har kvinnor varit i majoritet inom hög-skolans grundutbildning, men fortfarande är andelen män bland professorerna hela 80 procent.

– Det brukar sägas att män väljer män och jag tror det stämmer, säger universitetets rek-tor Kåre Bremer. För att en förändring ska bli möjlig krävs en medvetenhet om könsför-delningen under hela beredningsprocessen.

– Med en större uppmärksamhet hos forskningsfinansiärerna och en tydligare redovisning av vilka som söker på vilka meriter kommer det att bli mycket svårare att i efterhand förvånat säga: ”Oj då”.

TExT: MARIA LEIjONHIELM ILLUSTRATION: MAIMI PARIK

De stora forskningsanslagen tas främst hem av män, visar Delegationen för jämställdhet i Högskolan. Bilden är densamma vid Stockholms universitet.

Flest stora forskningsanslag till män

Tyck Till!Är det svårare för kvinnor än för män att få forskningsanslag? Skriv en insändare till tidningen och skicka till [email protected].


FORSKN I NG

www.us-ab.com • tel: 08-790 74 00

bra servicevi lägger fokus på

avhandlingtryck din

hos oss

ERC-anslag till cancerforskningthomas helleday, professor i molekylärgene-tik vid Stockholms universitet och även pro-fessor vid Oxfords universitet, får 23 miljo-ner kronor från den europeiska forsknings-organisationen ERC i ett Advanced Investi-gator Grants. Anslaget är femårigt och avsett för forskning om målriktade cancer-behandlingar.

– Det betyder oerhört mycket för oss att få dessa pengar. Jag är glad att ERC gärna sat-sar på djärva projekt som kan ge stor utdel-ning i form av nya effektiva läkemedel mot cancer. Det är också väldigt uppmuntrande att veta att det finns andra som tror på vår idé, som visat sig vara så effektiv mot can-cer och hjälper patienter. Idén bakom detta projekt har funnits i flera år, men eftersom det kräver stora resurser har jag fått vänta på detta anslag för att kunna sätta igång ordentligt, säger Thomas Helleday.

Projektet handlar om ett nytt koncept för att ta fram målriktade cancerbehand-lingar. Dagens metoder att utveckla läkeme-del är långsamma, dyra och ofta inte opti-malt effektiva. I detta projekt kombineras avancerad cancerbiologi, genetik, matema-tiska nätverk och läkemedelskemi på ett nytt inno vativt sätt vilket gör att många mycket mer effektiva läkemedel snabbare kan tas fram. Förutom att hitta läkemedel kan de genetiska nätverk som byggs också använ-

European Research Council (ERC) stödjer spetsforskning och har två stora bidrags-system: ERC Starting Independent Researcher Grant och ERC Advanced Investiga-tor Grant. Under de tre år som anslagen delats ut har Stockholms universitet fått sex ERC Advanced Investigator Grant (varav ett vid Nordita som drivs gemensamt med KTH) och sex ERC Starting Independent Researcher Grants.

das för att hitta specifika svagheter hos cancerceller i jämförelse med vanliga cel-ler, vilket möjliggör riktade behandlingar som selektivt dödar cancerceller utan att ge några märkbara biverkningar.

Thomas Helleday, född 1971, är den yngsta svenska forskare som hittills fått detta anslag riktat till etablerade forskare på högsta nivå i Europa.

TExT: EVA ALBREKTSON


FORSKN I NG

Bred forskning vid Centrum för medeltidsstudierMedeltidsforskningen fick en ny mångvetenskaplig inriktning under 1960- och 1970-talen. Inom denna bredare forskning om det medeltida samhället har Stockholms universitet haft en framträdande roll i Sverige.

för att stärka samarbetet mellan de fors-kare som studerar medeltiden, bättre föra ut forskningsresultat och lättare knyta inter-nationella kontakter bildades för några år sedan Centrum för medeltidsstudier vid Historiska institutionen. Centrets förestån-dare, professor Olle Ferm, hävdar att en centrumbildning kan underlätta möjlighe-terna att få externa forskningsanslag. I det avseendet har man hittills varit framgångs-rik. Under de snart tre år som centret fun-nits har det fått drygt nio miljoner kronor i externa anslag. Och medeltidsforskningen vid Stockholms universitet har totalt dragit in nära 45 miljoner i anslag.

Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse samt Torsten och Ragnar Söderbergs stiftel-ser är centrets viktigaste finansiärer; ekono-miskt stöd kommer även från Kungliga Vit-terhets Historie och Antikvitets Akademien.

Forskarna vid centret driver flera forsk-ningsprojekt. Ett handlar om intellektu-ella beröringspunkter mellan Persien och Västeuropa. Utgångspunkten för undersök-ningarna är den kritik som under medel tiden framfördes mot den institutionaliserade reli-gionen och det försvar som mobili serades mot kritiken. Projektet tar också fasta på de senaste årens diskussion om avgörande olikheter mellan öst och väst. Denna debatt har byggt på föreställningar om en abso-lut skillnad mellan Västeuropa och Främre Orienten. Projektet vill bidra till denna debatt genom att studera hur man under medeltiden såg på hur religion bör utövas och organiseras. Samarbete finns med fors-kare i Frankfurt am Main, där man studerar frågor om normativitet under medeltiden.

Svenska studenter i EuropaInom ett annat projekt studerar man svenska studenter och lärare vid utländska univer-sitet under medeltiden. Projektet undersö-ker den undervisning man fick del av och vad svenskar undervisade i. Källmaterialet består av bevarade tal, predikningar, dispu-tationer och föreläsningar. Tyngdpunkten ligger på 1400-talet som var ett brytnings-skede mellan senskolastik och reformation och humanism.

Ett par tusen svenskar studerade vid euro-peiska universitet under medeltiden. Några blev kvar som lärare vid det universitet där de studerat, men de flesta återvände hem. Fråga är vilken nytta de hade av sina studier och i vilka sammanhang de kom att spela en roll. Universiteten i Wien och Leipzig till-drar sig störst intresse inom projektet efter-som där finns välbevarade arkiv. Särskilt intresse ägnas Björn Magnusson (eller Bero

som hans latinska namn var) från Lödöse i Västergötland som var lärare i Wien under 30 år vid mitten av 1400-talet. Bero skrev bland annat en kommentar till en av Aristoteles skrifter. Bero blev berömd hem-mavid, inte minst i Skara, där domkapit-let valde honom till biskop, men Bero ville inte hem utan stannade i Wien där han dog 1465 och begravdes i Stefansdomen. Inom kort utkommer två böcker om svenskarna och deras insatser i Wien.

Hammersta och HärneviCentrum för medeltidsstudier har även initierat två forskningsprojekt med lokal anknytning. Det ena är om Hammersta sätesgård på Södertörn där forskare från flera institutioner vid universitetet under-söker den lokala maktbasen för en inflytel-serik aristokrat och politiker i 1400-talets Sverige. Sommaren 2010 gjordes en utgräv-ning vid Hammersta ruin och även en skan-ning av havsbotten utanför ruinen tillsam-mans med kollegor vid Riksantikvarieäm-betet, Statens maritima museer och Stock-holms medeltidsmuseum.

Ett annat projekt undersöker vilka intres-sen som var inblandade vid kyrkobyggande och sockenbildning. Det rör kyrkornas loka-lisering, deras utformning och utsmyckning. Fokus ligger för närvarande på Härnevi kyrka utanför Enköping.

Ett tredje projekt handlar om medeltida schackallegorier. Allegorier var en förkläd-nad som gjorde det möjligt att diskutera politiska och sociala missförhållanden.

De internationella kontakterna är under utveckling. Förutom med universitetet i Frankfurt am Main samarbetar centret med forskare i Paris, Padua, Chapel Hill, Wisconsin och Helsingfors.

TExT: PER LARSSON FOTO: KUNGLIGA BIBLIOTEKET

www.medeltid.su.se▼

Undervisning vid ett medeltida universitet, läraren till vänster, studenterna till höger.


FORSKN I NG

Nyligen slutförde en internationell forskargrupp byggandet av Ice-Cube, världens största neutrinode-

tektor djupt begraven i isen på den geogra-fiska Sydpolen. Detta följer efter ett decen-nium av planering, utveckling och omfat-tande tester, bland annat av forskare vid uni-versiteten i Stockholm och Uppsala.

Den en kubikkilometer stora detektorn mäter flödet av neutriner, partiklar som näs-tan helt saknar massa, genom inlandsisen på Sydpolen. Forskarna har under sju år borrat 86 hål i isen med en egenutvecklad varm-vattensborr som kan nå 2 500 meters djup på mindre än två dagar. I varje hål placeras 60 ljussensorer, känsliga för det svaga ljus som alstras då partiklar från neutrinoreak-tioner färdas genom den mörka men glas-klara isen två kilometer under forsknings-stationen. Den totala vikten av detektorn är cirka en miljard ton.

– Det första målet med IceCube är att mäta neutrinoflöden från objekt utan-för solsystemet och på så sätt lära oss mer om dem, säger Olga Botner, professor vid Uppsala universitet och engagerad i projek-tet sedan 90-talet.

– Vi vet att neutriner finns överallt i univer-sum, men det är först med IceCube som vi kan hoppas att göra astronomiska observationer. Uppskattningsvis strömmar det hundra tusen miljarder neutriner genom våra krop-par, varje sekund. Men nästan alla går rakt igenom utan att något sker, och man kan bara räkna med att verkligen träffas av en eller två neutriner under hela sin livstid. Den här låga reaktionssannolikheten är en anledning till att neutrinodetektorer måste vara så stora; IceCube kan varje år registrera tiotusentals neutriner från reaktioner i jordens atmosfär. IceCube är ett internationellt projekt med centrum vid University of Wisconsin i USA, och med deltagande grupper från hela värl-den. Den totala kostnaden är ungefär två miljarder kronor, varav Vetenskapsrådet och Wallenbergstiftelsen har bidragit med ungefär 75 miljoner.

– Det är fantastiskt att vi har lyckats bygga en ännu bättre detektor än den vi planerade. Detta är ett internationellt forskningspro-jekt vid den absoluta forskningsfronten där Sverige spelar en mycket viktig roll. Förutom att försöka upptäcka källorna för den kos-miska strålningen och undersöka univer-sums mörka materia hoppas vi observera något helt oväntat, säger Per-Olof Hulth, fysikprofessor vid Stockholms universitet, som har varit med från början.

TExT: ANNELI WAARA/UPPSALA UNIVERSITET

Världens största neutrinodetektor färdigbyggd på Sydpolen

Matthias Danninger, doktorand vid Fysikum, är en av universitetets forskare som arbetar inom IceCube-projektet. Här sänker han ned en av sensorerna i ett hål i isen.

FOTO: NSF/F. DESCAMPS

http://icecube.wisc.edu/▼


JANUARIKonst

och kultur

JULI

Hållbar

utveckling

AUGUSTIIdrottenskemi

SEPTEMBER

Kommunikation

OKTOBERHälsa

NOVEMBER

Mat

DECEMBERNobeloch Keminshistoria

APRILIndustri

MAJ

Kärlekenskemi

JUNIVattenoch luft

FEBRUARIMode

MARS

Klimat

och energiVi tänker kanske inte på det till vardags, men de liv vi lever är helt beroende av kemi. För att uppmärksamma det har FN utsett 2011 till

Internationella Kemiåret. Kemiåret sammanfaller även med 100-årsdagen för Marie Curies Nobelpris i kemi som hon fick för sina upptäckter av radium och polonium. Världen över kommer detta att firas och uppmärksammas. Kopplingen till Marie Curie har även föranlett att invigningen av kemiåret skedde i Paris den 27–28 januari. I Stockholm var invigningen i Stadshuset den 27 januari.

Stockholms universitet, eller Stockholms Högskola som det hette tidigare, har alltid haft en central roll inom kemisk forskning och utbildning. Inte mindre än fem Nobelpris har delats ut till kemis-ter verksamma vid Stockholms universitet. Svante Arrhenius, som brukar räknas som den fysikaliska kemins grundare, fick redan 1896 priset för sina insikter om koldioxids förmåga att stänga inne vär-mestrålning. Det vi idag kallar växthuseffekten.

Enligt den ansedda Shanghailistan är forskningen vid den kemiska sektionen vid Stockholms universi-tet en av de 50 bästa i världen, och på topp-10 listan i Europa. Det är forskning som bland annat kan bidra till att lösa framtida miljö- och klimatproblem, bota sjukdomar, öka levnadsstandarden för människor samt ta fram nya material och läkemedel.

Kampanj för fler kemistudenterUnder året kommer Stockholms universitet att uppmärksamma kemins viktiga roll i samhället genom föreläsningar, utställningar, debatter, skol-aktiviteter, informationskampanjer och mycket mer. I västvärlden har intresset för att läsa kemi minskat.

För att visa på hur kul och spännande kemi är och hur viktigt det är för att vi ska kunna lösa framtida klimat- och miljöproblem gör Stockholms universi-tet en informationskampanj som bland annat riktar sig till lärare och elever på gymnasiet.

– Målet är att öka antalet studenter och att för-stärka kännedomen om universitetets ledande ställ-ning inom kemi, säger Hans Adolfsson, som är sek-tionsdekanus för Kemisektionen.

Flera av kemiområdena hör till universitetets ledande forskningsområden och har högt anse-ende internationellt. På CBR, Stockholm Center for Biomembrane Research, finns världsledande forskning inom området membranproteiner. Membranproteiner sitter i cellernas väggar och fun-gerar som ett slags dörrvakter som bestämmer vad som passerar in och ut ur cellen. De styr över många funktioner som tillväxt, nervimpulser och hjärtslag.

EXSELENT är ett forskningscentrum med fokus på material och katalys, och som under en tioårspe-riod beviljats mångmiljonstöd från Vetenskapsrådet och Vinnova. Kemister från olika ämnesområden samarbetar och flera företag deltar i forskningen kring utveckling av porösa material med avancerade egenskaper. De nya materialen används bland annat i kemiska reaktioner och kan i framtiden erbjuda både bättre och billigare industriprocesser.

Vid Kemiska sektionen kan studenterna välja mel-lan tre kandidatprogram, tio masterprogram och ett 50-tal olika kurser.

TExT: PER NORDSTRöM FOTO: EVA DALIN

www.kemi2011.se▼

2011 – Kemins år!Kemin finns överallt i vår vardag. Möt några kemister som berättar om vad de gör och vad som gör kemi intressant.

JANUARIKonst

och kultur

FEBRUARIMode

MARS

Klimat

och energi

APRILIndustri

MAJ

Kärlekens

kemi

JUNIVattenoch luft

JULI

Hållbar

utveckling

AUGUSTIIdrottenskemi

SEPTEMBER

Kommunikation

OKTOBERHälsa

NOVEMBER

Mat

DECEMBERNobeloch Keminshistoria

Kemiska processer är grunden för det mesta runtomkring oss i vardagen.


Kemiåret har delats in i tolv temaområden – ett för varje månad. Här är några kemister med anknytning till Stockholms universitet, som ger smakprov från respektive temaområde.

JUli – Hållbar utveckling

Niklas Hedin– Jag arbetar i en forskargrupp vid Avdelningen för materialkemi som studerar högporösa mate-rial som selektivt kan ta upp koldi-oxid från gasblandningar. ett sätt att minska utsläppen av koldioxid är att fånga upp den efter för-bränning och sedan lagra den. Att avskilja koldioxid från rökgaser är

dock kostsamt. de porösa material vi utvecklar och studerar har en potential att minska denna kostnad.

vAd Gör kemi intreSSAnt?

– hur molekylära interaktioner och kemiska reaktioner påverkar diverse saker och ting, och vår vardag fascinerar mig. Jag trivs också med den naturliga blandningen av praktiskt och teoretiskt arbete.


MARS – klimat och energi

Björn Åkermark– Sedan cirka 20 år jobbar jag vid institutionen för organisk kemi med att försöka omvandla solenergi till bränsle och det ser nu ut som om vi och några andra grupper runt om i värl-den äntligen håller på att lyckas med detta. vi har riktat in oss på att framställa vätgas från vatten med en process som inspi-reras av de gröna växternas fotosyntes. det svåraste proble-met, som naturen löste för över en miljard år sedan, är att med hjälp av en katalysator ta elektroner från vatten, som oxideras till syrgas. i naturen går elektronerna sedan till att omvandla koldioxid till biomassa. vi vill i stället utnyttja dem för att pro-ducera vätgas från vatten, vilket är enklare. man kan sedan utnyttja vätgasen som energikälla direkt eller till att först omvandla koldioxid till bränsle med hjälp av katalysatorer.


– kemi och dess processer är inblandade i allt som händer inom oss och runt omkring oss. med god kunskap och förstå-else inom området kan man ofta applicera de kemiska kunska-per i det dagliga livet. med hjälp av katalys kan man numera syntetiskt framställa mycket komplicerade molekyler, till exempel läkemedel. man kan även syntetisera de moleky-ler som kan fungera i en så komplicerad process som artificiell fotosyntes. den största drivkraften finner vi i att vi har en möjlighet att hjälpa hela mänskligheten genom att lösa en framtida global energikris.

FEBRUARi – Mode

Catarina Åberg– Jag arbetar som kemist på hennes & mauritz. i mitt jobb avgör jag vilka kemikalier som inte får användas i våra produkter, baserat på lagstiftning och försik-tighetsprincipen.

vi arbetar kontinuerligt med att minimera användningen av skadliga kemikalier, bland annat

genom våra kemikalierestriktioner som vi uppdaterar regel-bundet. rent praktiskt innebär mitt arbete att gå igenom och utvärdera testresultat från tredjeparts labb. Andra arbetsupp-gifter jag har är att utvärdera nya och befintliga leverantörer med avseende på deras produktion och kemikalieanvändning.


– För mig är kemi intressant ur ett toxikologiskt perspek-tiv. Genom att förstå hur kemikalier fungerar i kroppen och i naturen, kan vi lära oss mer om hur vi påverkas av dem. Genom att kunskapen om kemi hela tiden ökar kan vi substituera skadliga kemikalier till bättre och säkrare alternativ, både för människor och för miljön. det bästa med mitt jobb är att jag kan bidra till att ge säkra produkter för slutanvändaren.


ARBETSPLATS

Ny form för strategiska planer

i slutet av 2010 antog universitetsstyrelsen universitetets långsiktiga plan och verksam-hetsplan. Dessa är såväl övergripande stra-tegiska styrinstrument vid universitetet som övergripande styrdokument för det interna kvalitetsarbetet. Den långsiktiga planen omfattar åren 2011–2015 och är från och med denna gång indelad i tre fokusområ-den: utbildning, forskning och samverkan.

Av långsiktiga planen framgår att utbild-ningen ska vara på hög nivå och med nära koppling till forskning. Stockholms univer-sitet ska vara attraktivt för både svenska och utländska studenter. Studenterna ska vidare efter genomgången utbildning vara väl förberedda för såväl den nationella som den internationella studie- och arbetsmark-naden.

Inom nästa fokusområde betonas att forskningen ska vara av hög kvalitet. Internationalisering är också viktig för att höja kvaliteten på forskningen. Här beto-nas även forskningssamverkan och speciellt ”utvecklade och fördjupade samarbeten med andra lärosäten, särskilt Karolinska Insti -tutet och Kungliga Tekniska högskolan”.

– Karolinska Institutet och KTH är våra närmaste samarbetspartners och tillsam-mans utgör KI, KTH och Stockholms uni-versitet en naturlig och komplett organisa-

tion för högre utbildning och forskning inom alla vetenskapsområden i Stockholm, säger rektor Kåre Bremer till Universitetsnytt.

Samverkan är det tredje fokusområdet och här framgår att kontakterna med det omgi-vande samhället ska vara av hög kvalitet.

Egna handlingsplanerFokusområden som ”Studenter och anställda” samt ”Ekonomi och infrastruk-tur” är nu borttagna ur den långsiktiga pla-nen och verksamhetsplanen. Dessa frågor återfinns istället i egna handlingsplaner. Nyligen har till exempel för första gången en IT-strategi för universitetet antagits, se sidan 22. En ny arbetsmiljöplan som kom-pletterar verksamhetsplanen och den lång-siktiga planen är också under utarbetning. En annan förändring är att det som efter-strävas i planerna nu mer uttrycks i form av vad som kännetecknar en god miljö, i stäl-let för som tidigare i form av mål.

I verksamhetsplanen återfinns universite-tets prioriterade mål. Målen är färre än tidi-gare år. En annan förändring är att verk-samhetsplanen löper över två år istället för ett år som tidigare. Ändringen har skett efter önskemål om att planen tidigare omfattat en för kort period och att det därför varit svårt att anpassa verksamheten. Uppföljningen av

Nya mål i verksamhetsplanen 2011–2012:• Grundutbildning vid Stockholms universitet ska innefatta högkvalificerad och

varierad undervisning med en hög andel lärarledd undervisning.

• Andelen/antalet in- och utresande studenter ska öka.

• Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka.

• Studenterna i grundutbildning och på avancerad nivå ska i högre grad erhålla externa praktikplatser.

Mål från tidigare år som förts in:• Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är

möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet.

• De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras.

• Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras.

verksamhetsplanen kommer liksom tidigare att ske varje år.

Två av målen i verksamhetsplanen (se rutan) handlar om internationalisering, att andelen in- och utresande studenter samt antalet inresande gästforskare ska öka. I början av januari antog rektor en strategi för hur detta arbete ska bedrivas. I detta doku-ment listas ett antal prioriterade partneruni-versitet utanför Europa (se artikel intill).

En ökad andel lärarledd undervisning är också ett av målen. Vidare ska studentinfly-tandet öka och det nyckeltal som satts är att fler institutioner ska ha ämnesråd/studentråd. På samverkansområdet betonas möjlighe-terna för studenter och nydisputerade att ta sig ut på arbetsmarknaden samt att fler stu-denter ska genomföra extern praktik.

Vid aprilmötet kommer universitetssty-relsen få ta del av uppföljningen av verk-samhetsplanen för 2010 och en fördjupad analys av årsbokslutet. Den uppföljning som då görs och de diskussioner som förs ligger sedan till grund för det kommande plane-ringsarbetet.

Planerna finns på www.su.se/medarbe-tare/fran-ledningen/planering-uppfoljning. Tryckta exemplar kan beställas av Stefan Nordin vid Planeringsenheten.

TExTER: PER LARSSON/FOTON: EVA DALIN

Färre mål, tydligare fokusområden och tvååriga verksamhetsplaner. Det är nyheter i universitetets strategiska arbete.


ARBETSPLATS

Prioriterade partneruniversitet viktiga för internationaliseringökade kontakter med prioriterade partneruniversitet och stöd för internationellt forskningssamarbete. Det är viktiga delar i den nya strategin för internationalisering.

till stöd för de prioriterade målen om inter-nationalisering som finns i universitetets verksamhetsplan beslutade rektor i januari om en ny strategi med riktlinjer för inter-nationellt samarbete vid Stockholms uni-versitet. Strategin utgår från universite-tets vision om att de flesta av universitetets områden ska vara internationellt framstå-ende år 2015. För att få en mer framstående position internationellt måste universitetet arbeta mer aktivt med internationalisering. Fler utländska studenter och forskare bidrar till ökad kvalitet inom utbildning och forsk-ning, enligt strategin

Huvudprincipen för det internationella samarbetet är att institutionerna och insti-tuten vid universitetet självständigt utveck-lar sina kontakter och samarbeten och tecknar avtal med respektive universitet. Internationaliseringen ska bedrivas på den mest ”ändamålsenliga nivån”, enlig strate-gin, vilket ger bättre möjligheter för aka-demisk kvalitetskontroll och integrering av utbyte i utbildningsplaneringen. De centrala

avtalen med universitet utanför Europa ska ses som komplement till institutionsavtalen.

Stockholms universitet ska satsa på att rekrytera de bästa studenterna från de bästa universiteten. Med införandet av avgifter för studenter från länder utanför EES/Schweiz ställs ytterligare krav när det inte längre går att locka med gratis utbildning.

Trettio prioriterade universitetPå central nivå ska fokus ligga på riktade insatser för att rekrytera internationella stu-denter från ett begränsat antal partneruni-versitet utanför EU/EES. Som en bilaga till strategin listas 30 prioriterade partneruni-versitet runt om i världen. Det land som har flest universitet på listan är USA, med till exempel Boston University, University of Florida och Cornell University. Här finns även universitet i bland annat Australien, Kina, Japan, Singapore, Brasilien, Sydaf-rika, Indien och Turkiet.

Partneruniversiteten har bland annat valts utifrån studenternas förkunskaper och om de har forskningsanknytning/sam-arbete med Stockholms universitet. Deras grundutbildningar ska kunna matchas mot eller komplettera det utbud som finns här av engelskspråkiga masterutbildningar. Stockholms universitet ska vidare kunna stå sig i konkurrens med andra universi-tet som rekryterar från samma lärosäte. Utöver dessa prioriterade partneruniversi-tet är institutionerna, liksom tidigare, fria att söka samarbeten efter sina egna strate-giska överväganden.

Strategin innehåller även riktlinjer för att teckna och förnya samarbetsavtal. Här står bland annat att avtal framför allt bör teck-nas med framstående universitet, att sam-arbetet gynnar universitetets strategiska intressenter och skapar långsiktiga relatio-ner samt att samarbetet är ömsesidigt bety-delsefullt. Där finns även mer studentinrik-tade aspekter. Samarbete ska inte ingås med

universitet som inte kan garantera att stu-denter riskerar diskriminering och att det i avtalen bör framgå vilka rättigheter och skyldigheter utbytesstudenterna har och vilken servicenivå de kan erbjudas.

Universitetsstyrelsen har vidare avsatt 19 miljoner kronor per år i två år för att främja internationellt forskningssamarbete. Större delen av anslaget går till tre nya utlysningar rektor beslutat om efter förslag från en inter-nationaliseringsgrupp med representan-ter från fakulteterna. Det rör sig om medel för inbjudan av internationellt framstående gästforskare och postdoktorer, reseanslag för forskningsinitierande aktiviteter samt för språk- och översättningsstöd.

Två ansökningsomgångarAnsökan ställs till respektive fakultets-nämnd. Nämnden ansvarar för kvalitets-granskning av ansökningar inom fakulte-ten och rangordnar dessa. Första ansök-ningsomgången har redan varit. I den andra omgången ska ansökningarna vara inne senast 1 april. Rektor kommer sedan att välja ut ett antal aktiviteter som bevil-jas medel. Beslut om första ansökningsom-gången tas senast den 3 mars och om den andra omgången senast den 12 maj.

Det är inte lätt med internationell rekry-tering, många av universitetets lärare arbe-tar hårt med inresande studenters bristande språk- och förkunskaper, även om det på papperet kan se annorlunda ut, säger pro-rektor Lena Gerholm.

– Därför tror jag det är rätt strategi att satsa på att rekrytera utomeuropeiska stu-denter från ett strategiskt urval av univer-sitet, med vilka forskarna har goda samar-beten. Stockholms universitet kommer att flytta fram sina positioner genom att satsa på långsiktiga och varaktiga samarbeten med ett urval av internationellt framstå-ende universitet. Nu hoppas jag att många ska söka de utlysta medlen …


ARBETSPLATS

Satsning gav fler kvinnliga professorerSatsningen på meritering för kvinnliga docenter har gett resultat. Men fortfarande är mer än två av tre professorer män.

rektor gjorde 2006 en satsning på att kvinn-liga docenter med tillsvidareförordnande skulle kunna meritera sig för möjlighet till befordran som professor. De 17 kvinnliga docenter som kom att omfattas av sats-ningen fick totalt 9,6 miljoner kronor att dela på för forskningsmeritering. Dessa medel fick de för perioder på mellan 12 och 24 månader, beroende på hur lång tid de bedömdes behöva för att meritera sig. Vid utgången av 2008, när tidsperioden var slut, hade sju av docenterna blivit befordrade och fram till dags dato är det ytterligare åtta stycken som befordrats. De återstående två har bytt arbetsgivare och jobbar vid andra universitet.

En som fick anslag för att meritera sig är Inger Larsson, professor vid Institutionen för nordiska språk sedan december 2008. Hon fick anslag för forskning på halvtid under 18 månaders tid.

– Det gav mig tid att färdigställa och publicera forskning som jag hade hållit på med i flera år innan och att delta aktivt i internationella konferenser.

Bland det hon gjorde var att färdigställa en monografi över medeltida växtnamn som resultat av ett projekt hon hade anslag för sedan tidigare och även skaffa utgivare till den. Dessutom ordnade hon med över-sättning till engelska och utgivning på ett internationellt förlag av en monografi om svenska medeltidsbrev. Hon fick även tid att formulera ett nytt projekt vilket gav externa forskningsmedel för tre år.

Viktig markeringEnligt Inger Larsson skulle det ha varit full-ständigt uteslutet att meritera sig för beford-ran på samma tid utan denna satsning. På ett övergipande plan anser hon att det här var en viktig markering från universitetets sida för att uppmärksamma och stödja fors-kande kvinnor.

– Jag kommer från en undervisningsin-tensiv institution när det gäller grundutbild-ning och där det är svårt överhuvud taget att

finna tid för någon mer omfattande forsk-ning när undervisningen fått sitt.

Även om situationen är liknande inom hela humanioraområdet, också för män, ser hon ändå en tendens att männens forskning lyfts fram på ett annat sätt och de uppmunt-ras oftare av äldre kolleger.

– Det är förstås önskvärt att det inte är en engångsföreteelse utan kanske återkom-mande möjligheter. Det är också viktigt att möjligheterna till befordran finns kvar. Antalet professorsställningar är mycket lågt i humaniora i hela landet och skulle beford-ringsmöjligheterna försvinna blir det ännu tuffare för kvinnor att hävda sig, säger hon.

Fortfarande få kvinnorEn titt på statistiken över nyanställda pro-fessorer visar att andelen kvinnor var 34 procent år 2006 och 29 procent året därpå. 2008 och 2009 var andelen högre, 49 res-pektive 41 procent, för att sedan dala under 2010, med 34 procent fram till och med sep-tember. Ser man till det totala antalet profes-sorer var andelen kvinnor 22 procent 2006 och 27 procent 2010 (till och med septem-ber). En rapport från Högskoleverket (Fors-karkarriär för kvinnor och män – en forsk-

ningsöversikt) visar också att det tar längre tid för kvinnor att utnämnas/anställas som professorer än för män. Vid Stockholms universitet hade 6,4 procent av kvinnorna som tagit doktorsexamen 1992–1997 bli-vit anställda som professorer efter tolv år. Motsvarande andel för män var 9,4 procent.

Vad gör universitetet nu?

– Vi tittar på om det finns fler kvinnliga docenter som skulle kunna meritera sig för befordran till professor om de fick extra forskningstid, och i så fall kan det bli aktu-ellt med en ny liknande satsning. Institutio-nerna bör också ha uppmärksamhet på möj-ligheten att rekrytera fler kvinnliga gästpro-fessorer och fler kvinnliga adjungerade pro-fessorer, säger rektor Kåre Bremer.

TExT: PER LARSSON FOTO: EVA DALIN

Bonus ska ge mer jämställda universitetDelegationen för jämställdhet i högsko-lan föreslog nyligen bland annat en jäm-ställdhetsbonus på 50 miljoner kronor per år. Den bör gå till lärosäten där jäm-ställdheten är särskilt god eller har för-bättrats påtagligt. En av indikatorerna bör vara könsfördelningen på profes-sorsnivå.

Delegationens slutsats när den avslu-tade sitt arbete vid årsskiftet är att det finns stora brister i arbetet för jäm-ställdhet i högskolan och att de insatser som gjorts inte gett önskvärda resultat. Projekt och tidsbegränsade satsningar är inte någon lösning. Jämställdhet måste beaktas vid övergripande poli-tiska beslut. Delegationen föreslår även att forskningsråden och Vinnova bör få i uppdrag att se över processen för fördelning av medel för excellens-satsningar och motsvarande ur ett jäm-ställdhetsperspektiv.

Inger Larsson

Läs även artikeln på sidan 12 om fördelning

av forskningsanslag.


ARBETSPLATS

Ny anställningsordning för Stockholms universitet Den 1 januari trädde den nya anställningsordningen för Stockholms universitet i kraft.

en viktig aspekt i autonomipropositionen förra året var att högskoleförordningen skulle avregleras från årsskiftet på flera områden, och lärosätena därmed få ökade möjligheter att utforma sitt eget regelverk bland annat avseende anställningsord-ningen. I den nya anställningsordningen för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) finns en akademisk karriärväg i tre steg – biträdande lektor, universitetslektor och professor.

Den tidsbegränsade anställningen som biträdande lektor är avhängig av ett cen-tralt kollektivavtal som förväntas under våren. Det finns liksom tidigare rätt att ansöka om att bli prövad för befordran till en högre befattning. Kraven för befordran ska även fortsättningsvis ligga på en hög nivå och inte vara lägre än vad som gäller vid rekrytering. Även forskare med tillsvida-reanställning kan ansöka om att bli prövade för befordran till professor. Anställningar som universitetslektor och professor kom-mer naturligtvis även att utlysas och tillsät-tas i konkurrens.

En ny anställning som adjunkt införs utanför den akademiska karriärvägen, avsedd för undervisning, huvudsakligen på grundnivå.

Högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper är meriterande

vid ansökan till anställning som professor, universitetslektor och adjunkt. En nyan-ställd lärare som saknar sådan utbildning om minst 7,5 högskolepoäng och inte hel-ler bedöms ha motsvarande kunskaper ska genomgå utbildningen inom de två första anställningsåren.

Möjligheten till kallelseförfarande kan användas för strategiska rekryteringar av professorer men ska tillämpas med stor åter-hållsamhet.

Sakkunnigförfarandet avregleras och fakultetsnämnden får därmed besluta vid varje enskilt ärende hur många sakkunniga som ska utses.

Grunderna för att tidsbegränsa en lärar-anställning med stöd av högskoleförord-ningen reduceras till att omfatta adjunge-rad professor och gästprofessor. Därutöver kan LAS användas för vikariat och allmän visstidsanställning av universitetslektor och adjunkt men inte av professor. Gästlärare och timlärare kan också anställas för begränsad tid med stöd av reglerna i LAS.

Övergångsregler Rektor beslutade under hösten att de per-soner som har anställts eller kommer att anställas som biträdande lektor med stöd av tidigare regler i högskoleförordningen eller har anställts tills vidare som univer-

Tel: 08–612 09 59www.gamlaorangeriet.se

Öppet alla dagar: 10-17Vällagade luncher

Hemgjorda bakverkGrupper lunch och dagtidSlutna sällskap kvällstidBaserat på ekologiska

råvaror

En Oas i Bergianska trädgården

sitetsadjunkt före den 1 januari 2011 med-ges rätt att ansöka om befordran till anställ-ning tills vidare som universitetslektor så länge anställningen pågår. Prövningen ska ske med tillämpning av reglerna i högsko-leförordningen i lydelsen som gällde fram till 2010-12-31 samt Anställningsordning för anställning av lärare beslutad av rektor 2008-04-16.

Trots övergångsreglerna om rätten att ansöka om befordran så ökade antalet ansök-ningar om befordran till professor inför års-skiftet då de gamla reglerna upphörde att gälla. Av de totalt 20 ansökningar som under 2010 kom in till Naturvetenskapliga fakultetskansliet kom hälften i november och december. Under 2009 fick kansliet in 15 ansökningar om befordran från lektor till professor, varav 3 ansökningar i decem-ber. Samhällsvetenskapliga fakultetskans-liet fick även många ansökningar i slutet av 2010. Inom humanistiska respektive juri-diska fakulteterna märks däremot ingen ökning.

Frågor om innehåll och uttolkning av anställningsordningen kan ställas till Ann-Charlotte Östblom vid Personalavdelningen, tel. 16 34 09 eller [email protected].

TExT: PER LARSSON


ARBETSPLATS

Universitetets nya svenska webbplats – en översikt

en FlexiblAre lAyoUt, tydliGAre StrUktUr och Form

Kontaktinformation högst upp i högerspaltenInnehållet i högerspalten har blivit tydli-gare och du hittar relevant kontaktinfor-mation överst. Dessutom innehåller höger-spalten länkar till relaterade stödsystem och webbsidor.

Evenemangssidor integrerade med webbplatsenDet går att skapa evenemangssidor som är integrerade med webbplatsen istället för att göra egna webbplatser för dessa. Detta underlättar för besökaren som inte lämnar webbplatsen med dess struktur och topp-meny, se till exempel www.su.se/studera

Nya sidadresser (s.k. URL:er)Sidorna på den nya webbplatsen har fått s.k. friendly-URL:s vilket gör det enklare att se var i strukturen en viss sida ligger och vad den handlar om. Se till exempel sidan med lediga anställningar: www.su.se/om-universitetet/lediga- anstallningar

Marknadsföringsytor på start- och ingångssidorBilder, bildspel och webbfilmer används för att leda in besökarna till universitetets större evenemang och aktiviteter.

De fyra huvudingångarnaUtbildning: Individnytta och service för presumtiva och befintliga studenter på grundnivå och avancerad nivå.

Forskning: Lyfta fram forskning och forskare vid Stockholms universitet.

Samverkan: Erbjudande och nytta för universitetets olika externa målgrupper.

Om universitetet: Faktaingång som visar resultatet av universitetets ansträng-ningar.

nyA FUnktioner

Inbyggd kalenderfunktionPå webbplatsen finns flera olika kalendrar för att visa upp händelser av olika slag. Inom kort kommer det även att vara möj-ligt för besökare att skicka in tips om kommande evenemang.

Enklare att visa upp webbfilmer och flashFler ytor än tidigare att visa flash (bildspel), webb- och Youtubefilmer på.

Fler Sätt Att nAviGerA

Topp- och vänstermenyInformationen ligger strukturerad under fyra olika ingångar: Utbildning, Forskning, Samverkan och Om oss. Det går på tra-ditionellt sätt att navigera sig ner genom strukturen via dessa ingångar.

1. A–ö-listaNytt är att man genom A–Ö-listan i funk-tionsraden genom rubriker kan hitta till det ämne/den sida man letar efter.

2. SökrutaMed sökrutan till höger om toppmenyn kan du göra fritextsökningar på webb-sidor, personal och utbildningar.

3. RullgardinsmenySnabbnavigering till servicefunktioner och beslutsorgan i rullgardinsmenyn i funk-tionsraden. Här hittar du också genvägar till medarbetarwebbplatsen och till drift-information.

SökFUnktionen

4. En sökruta som söker på flera ställen

Sökrutan till höger om toppmenyn söker förutom på webbsidor under su.se även i utbildningskatalogen SISU och i personal-katalogen SUKAT. Resultatet presenteras i tre kolumner. Som ett komplement till detta finns även ”Sök personal” i funktionsraden för fler sökmöjligheter i personalkatalogen.

Universitetsnytt Februari 1/2011

ARBETSPLATS

22

4


ARBETSPLATS

Strategisk plan för IT-verksamhetenuniversitetet har för första gången fått en IT-strategisk plan. Den fastställdes av rektor i december och sträcker sig fram till och med 2012. Frågor om IT fanns tidigare i univer-sitetets långsiktiga plan och i de årliga verk-samhetsplanerna, men när de renodlades (se artikel på sidan 18) fick IT-frågor en egen plan som ska fungera som stöd till de andra planerna.

Bland de allmänna principer som anges står att IT-tjänsterna ska utvecklas i dialog med verksamheten och att man ska sträva efter enhetliga lösningar där IT-systemen passar bättre ihop med varandra än vad de gör idag. Här finns också riktlinjer om bland annat IT-support och om att i första hand färdigutvecklade program ska användas. Vidare om att det ska vara hög tillgänglig-het för tjänsterna samt om att det krävs en god informations- och IT-säkerhet.

Planen beskriver vidare vad som kän-netecknar IT-miljön inom universitetet. Storskalighet, användarvänlighet och mobi-litet är några ledord. På utbildningsområ-det ska IT kunna användas som ett peda-gogiskt redskap i undervisning, lärande och examination. Inom forskningen innebär en god IT-miljö bland annat att det finns IT-baserade publikationsstöd och en forsk-ningsdatabas vid universitetet. Annat som ska prägla IT-miljön är möjligheter till rese-fria mötesalternativ, som videokonferenser, och ett ökat samarbete på IT-området med Karolinska Institutet och KTH. I dokumen-tet beskrivs även styrmodellen för universi-tetets IT-verksamhet.

www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/planering-uppfoljning/specialplaner

▼▼

Nytt campusavtal med MicrosoftStockholms universitet har tecknat ett cam-pusavtal med Microsoft från 1 januari 2011. Avtalet är på tre år och ger samtliga anställda rätt att använda och uppgradera Officeprogrammen Word, Excel, Power-Point och Outlook för både PC och Macin-tosh, samt alla versioner av Windows. Offi-ceprogrammen får även installeras på de anställdas privata datorer.

www.program.su.se.

Filtrera sökresultatenKlicka på någon av kategorierna (SU.SE, SUKAT-Personalkatalogen, SISU-Utbildningsdatabasen) för att endast visa upp resultat från någon av dessa kategorier. Klicka på ”Fler resultat” för att se fler träffar.

På gång – bättre personalsök För att förbättra sökresultaten från vår personalkatalog pågår ett utvecklings-arbete för att alla medarbetare och enheter ska dyka upp i sökresultaten.

1 3

2

Kontinuerlig struktur- och innehållsutveckling av webbenI samband med projekt Webb2010 har förvaltningsorganisationen uppdate-rats. De olika arbetsgrupperna från projektet fortsätter att träffas minst två gånger per år för genomgång av inkomna synpunkter, genomförda webb-platsundersökningar samt behov hos respektive informationsägare. Större förändringar av struktur, terminologi och innehåll beslutas av förvaltnings-chefen efter förslag från arbetsgrupperna. Mer information finns under Ser-vice-ingången på www.su.se/medarbetare


ARBETSPLATS

ILLUSTRATION: STOCKHOLMS STADSByGGNADSKONTOR

Både ros och ris till AlbanoförslagetRemisstiden har gått ut för plansamrådet för Albanoområdet. Förslaget får stöd från flera håll men kritik riktas även mot olika delar.

den 20 januari gick remisstiden ut för plan-samrådet om Albanoområdet. Ett trettio-tal myndigheter, organisationer och privat-personer lämnade in yttranden till Stads-byggnadskontoret.

Länsstyrelsen, som är den tyngsta remiss-instansen, ser positivt på att staden plane-rar att integrera Albano i Vetenskapsstaden ”och på så sätt stärker förutsättningarna för vetenskap och forskning”. Vidare beskriver man att Albano har ett strategiskt läge i skär-ningspunkten mellan lärosätena och är ett av få områden där ny bebyggelse är möjlig i Nationalstadsparken. Länsstyrelsen skri-ver också att det är av avgörande betydelse att det blir bra kollektivtrafik till området samt lättillgängliga gång- och cykelstråk. Läget i nationalstadsparken ställer höga krav på hur bebyggelsen anpassas till omgi-vande landskap. Man anser att det höga hus som föreslås i södra Albano (”kampanilen”) kan ge negativa konsekvenser för siktstrå-ken från Hagaparken och att utformningen behöver belysas ytterligare. I ett enskilt fall är länsstyrelsen kritisk, man befarar att den runda byggnaden i Albanoskogen innebär ett intrång i naturmiljön och därmed stri-der mot miljöbalken. Länsstyrelsen pekar också på att hanteringen av dagvattnet från området måste redovisas noggrannare då Brunnsviken redan är hårt belastad.

Exploateringskontoret vid Stockholms stad skriver att förslaget stämmer väl överens med stadens mål om att ”bidra till en kompe-tensbank i världsklass i och med en utbygg-nad av universitetet”. Vidare anser man att förslaget ansluter till stadens övergripande mål för stadsplaneringen – både genom till-skott av studentlägenheter och tanken att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande.

Östermalms stadsdelsnämnd är positiv till programförslaget men ser ett behov av en förskola och ytor för en allmän lekplats. Nämnden uttrycker dock oro för att exploa-teringsgraden i Albano kan bli för hög för att de ekologiska spridningskorridorerna ska bli tillräckligt breda och för att kunna ge området den rikliga grönska som beskrivs i programmet.

Miljöförvaltningen vill tillstyrka försla-get men under några förutsättningar. En är att en detaljerad analys görs för att bedöma om bebyggelsen i de norra delarna utgör skada på Nationalstadsparkens naturvär-den. Förvaltningen vill att de ekologiska förstärkningsåtgärder som ska prioriteras är ekmiljöer och att det görs en särskild utred-ning om förutsättningar för kollektivtrafik-försörjning med spårtrafik.

Kulturnämnden vill i huvudsak tillstyrka planprogrammet men avstyrka den del som innebär att ett högt hus byggs i områdets

södra del. I sitt remissvar skriver man att denna byggnad kommer att uppfattas på ett negativt sätt från delar av National-stadsparken, Hagaparken, Bellevue och från flera håll kring Brunnsviken.

Ändringar i historiska landskapetFörbundet för Ekoparken och Haga-Brunns-vikens Vänner (som lämnat ett gemensamt svar) och Kommittén för Gustavianska par-ken för även fram kritik om att förslaget inne-bär oacceptabla förändringar i det historiska landskapets natur- och kulturvärden och om minskade grönytor. ”De bestående skadorna på såväl kulturlandskapet som på de biolo-giska spridningsvägarna skulle bli betydande om det skulle genomföras”, skriver Förbun-det för Ekoparken och Haga-Brunnsvikens Vänner. Kommittén för Gustavianska par-ken föreslår en utredning om att tillgodose delar av universitetets lokalbehov i området vid Norrtull och Wenner-Gren Center.

Stockholms universitet och KTH läm-nade ett gemensamt svar som lyfter fram att förslaget svarar på de krav lärosätena har av lokaler – både på både kort och lång sikt. Remissvaret poängterar också vikten av fungerande kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar.

– Det viktiga nu är att fler aktörer än Stockholms universitet och KTH deltar i utvecklingen och finansieringen. Albano måste vara en angelägenhet inte bara för våra universitet utan också för staden och hela Stockholmsregionen, säger univer-sitetets förvaltningschef Ann-Caroline Nordström.

Stockholms Studentkårers Centralorga-nisation (SSCO) välkomnar att 800 student-bostäder planeras i området, vilket bland annat kan ge ett levande och urbant campus.

Nu sammanställs synpunkterna av stads-byggnadskontoret. Ett förslag till detaljplan, där enskilda byggnader med mera fått yttre form, blir nästa steg.

Samlad information om Albano finns på www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/utvecklingsprojekt/albanoomradet

TExT: PER LARSSON

Förslag till plan för Albanoområdet.


ARBETSPLATS

Eva vann bildtävlingenden tävling vi hade i förra numret av tidningen med detaljbilder från universitetet visade sig vara svår, i alla fall att döma av antalet svar som kom in. Det var enbart en person som skickade in sitt svar – och därmed vann tävlingen. Det var Eva Enarson vid Universitetsbiblioteket. Hon hade svarat rätt på tio av de tolv bilderna (fråga 1 och 9 hade hon fel på).

FOTO: EVA DALIN

Botaniker såg flest fåglari höstas berättade vi i tidningen om fågelskådartävlingen mellan zoo-logiska och botaniska institutionerna. Tävlingen gick ut på att se så många fågelarter som möjligt under 2010 i Ekoparken runt universi-tetet. Nu är tävlingen avgjord. Segrade gjorde botanikerna med 100 arter jämnt. Zoologerna noterade 96 arter. Något pris delas inte ut men äran är inte dum heller.

Gemensam administration kan minska sårbarhetinom översynsprojektet har 15 projekt identifierats för att öka effektiviteten och kvaliteten i universitetets administration. Ett projekt rör institutionsgemensam administration. Små admi-nistrativa enheter vid institutionerna medför sårbarhet, och ökad komplexitet i arbetsuppgifterna kan dessutom medföra problem. Olika former av administrativt samarbete kan då vara ett sätt att komma åt detta. Bengt Sandberg och Inger Löfroth, tidigare personal- respektive ekonomi chef vid universitetet, har nu förvaltningschefens uppdrag att utforma ett förslag till orga-nisation av institutionsgemensamma administrationer inom Humanistiska fakulteten. Den 15 april ska de lämna sitt förslag.

Det ska grunda sig på en genomlysning av det administrativa arbetet hos ett antal institutioner som kan förväntas ha goda förutsättningar att dela administration med varandra. De för-ändringar som kan bli aktuella ska inte i sig leda till övertalig-het av personal. Omlokalisering av institutioner ska vidare und-vikas så långt som möjligt.

Vid genomlysningen tittar utredarna på sju möjliga konstel-lationer där två till tre institutioner delar på administration med varandra. Geografisk närhet är en viktig aspekt.

I mitten av januari hade Inger Löfroth och Bengt Sandberg talat med ett tiotal prefekter och föreståndare och i huvudsak alla administratörer vid tre institutioner.

– Så här långt har vi fått mycket positiva reaktioner. Vi har fått mycket information och kunskaper så vi kommer att ha gott underlag i vårt fortsatta arbete, säger Inger Löfroth.

TExT: PER LARSSON

Samlad information om översynsprojektet finns på www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/utvecklingsprojekt/oversynsprojektet

vår viSUella idenTiTeT

Undre den här vinjetten kommer vi att ha några texter om universitetets visuella identitet.

– Vi önskar alla att Stockholms universitet ska vara välkänt och respekterat. Den visuella identiteten är ett viktigt verktyg för att nå det målet, säger rektor Kåre Bremer.

▼

1. Kyldammen bakom Manne Siegbahn-laboratoriet

2. Skulptur utanför ingången till E-huset i Arrheniuslaboratoriet

3. Lampa och emblem ovanför ingången till Bloms hus

4. Taklampa på café 6:an i Södra huset

5. Konfusiusstatyn i Kräftriket

6. Kängurun utanför huvudbiblioteket

7. Väggdekoration på Lantis ytterfasad

8. Fasaddekoration på Psykologiska institutionen i Frescati hage (f.d. Skogshögskolan)

9. Korridor i Q-huset i Konradsberg

10. Klocka på fasaden vid Institutionen för socialt arbete vid Sveaplan

11. Skulptur i parken bakom Café Bojan/Nobelhuset

12. Trappa i Geovetenskapens hus

RÄTT

SVA

R:

20 mm

17 mmUniversitetets logotyp utgörs av ett märke och

en ordbild. Logotypen är i sitt grundutförande

Stockholms universitetsblå. Typsnittet i ordbil-

den är PMN Caecilia.

Logotypen är den yttersta bäraren av den

visuella identiteten, varumärket. Den ska alltid

användas när universitetet står som avsändare.

Logotypen får endast förekomma i universitets-

blått, svart och vitt. Märket och ordbilden ska

inte frånkopplas varandra.

För användning av logotypen tillsammans

med andra aktörer finns identitetselement och

anvisningar i manualen, www.su.se/visuelliden-

titet. Där finns även logotyper för olika ändamål

för nedladdning.Minsta storlek som

logotypen får anges i är 20 x 17 mm.


NAMN OCH NyTT

BarnkultursymposiumDen 23–25 mars anordnar Centrum för barnkulturforskning ett symposium om barn, kultur och kropp – ”Huvud, axlar, knä och tå” – i Hörsal D8 i Södra huset. Arrangemanget är öppet för alla och för-anmälan behövs ej.

www.buv.su.se

Nya namn på institutioner Pedagogiska institutionen ändrade den 1 januari namn till Institutionen för peda-gogik och didaktik, med den engelska översättningen oförändrad, Department of Education (www.edu.su.se).

Institutionen för barn- och ungdoms-vetenskap ändrade den 1 januari namn till Barn- och ungdomsvetenskapliga institu-tionen, med den engelska översättningen oförändrad, Department of Child and Youth Studies.

Institutionen för utbildningsveten-skap med inriktning mot språk och språk-utveckling bytte samma datum namn till Institutionen för språkdidaktik, Department of Language Education.

Institutionen för etnologi, religions-historia och genusstudier bytte vid års-skiftet namn till Institutionen för etno-logi, religionshistoria och genusvetenskap. Den engelska översättningen är oföränd-rad, Department of Ethnology, History of Religions and Gender Studies.

Diskrimineringsmål avskrivetI början av 2009 anmälde tidigare huvud-redaktören för Strindbergprojektet, Lars Dahlbäck, Stockholms universitet till Dis-krimineringsombudsmannen (DO). Han ansåg sig åldersdiskriminerad, sedan han inte erbjudits fortsatt heltidsanställning. DO förde ärendet vidare till Arbetsdomsto-len (AD) men beslöt efter skriftväxling med universitetet att återkalla sin anmälan. AD har därför i sin tur nu beslutat att avskriva målet och dömt DO att betala universite-tets samtliga ombudskostnader i målet.

Psykologer del i EU-samarbetePsykologiska institutionen vid Stock-holms universitet valdes ut som enda läro-säte i Sverige att delta i ett internationellt EU-forskningssamarbete (COST projekt TD0904) avseende ”Tid i mentala aktivi-teter: teoretiskt, beteendemässigt, kogni-tivt, biologiskt, neuropsykologiskt, kli-niskt och kulturellt perspektiv”. Anna

Eisler, Hannes Eisler och Åke Hellström är de forskare vid institutionen som ingår i samarbetet.

Nya centra vid universitetetRektor har beslutat att inrätta Stockholms universitets Centrum för logik, språkfilosofi och medvetandefilosofi (CLLAM), vid Filo-sofiska institutionen, i engelsk översättning Centre for Logic, Language, and Mind. Föreståndare blir professor Peter Pagin vid Filosofiska institutionen. Rektor har även beslutat att inrätta Centrum för de sam-hällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Naturen tar upp mindre växthusgaser än beräknat Sjöar, dammar och vattendrag ger ifrån sig mer av växthusgasen metan än vad forsk-arna tidigare räknat med. Den sänka för växthusgaser som naturmiljöer, till exem-pel skog, representerar kan därför vara minst 25 procent lägre än vad forskarna tidigare trott. Det är slutsatsen i en arti-kel i tidskriften Science med David Bast-viken, Linköpings universitet och tidigare forskarassistent vid Institutionen för geolo-giska vetenskaper vid Stockholms universi-tet, som huvudförfattare. Bland de fem för-fattarna finns också Lars Tranvik vid Upp-sala universitet och Patrick Crill, professor vid Institutionen för geologiska vetenska-per vid Stockholms universitet.

Nytt avtal om företagshälsovård Strax före jul undertecknade universite-tet ett avtal om företagshälsovård med Avonova Hälsa under i första hand tiden 2011–2012 med möjlighet till två års för-längning. Det nya avtalet innebär inga större förändringar jämfört med det avtal som löpte ut 31/12 utan verksamheten bedrivs i princip som tidigare. I första hand hänvisas du som anställd till centralen i Mörby vid arbetsrelaterade besvär eller sjukdomar. Detta gäller även doktorander oavsett finansieringsform.

En nyhet i avtalet är att ”drop-in-mottagningen” i lokalen mellan A- och B-huset (rum B 4117) kommer att få änd-rade uppethållandetider och kommer från 1 februari att erbjuda ”drop-in” två gånger/vecka – tisdagar kl 8–12 och tors-dagar kl 12–16. Du är välkommen dit för till exempel rådgivning eller blodtrycks-kontroller.

▼

▼

Höstupptakt 15 septemberBoka redan nu in höstens upptakt för med-arbetare vid universitetet i Aula Magna. I år är det på eftermiddagen den 15 september som universitetsledningen berättar om vik-tiga frågor inför läsåret och du får möjlighet att lyssna till aktuella föredrag och möta olika stödfunktioner vid universitetet.

Mer information kommer på www.su.se/medarbetare/service/information-mark-nadsforing/massor/upptakten

Bidra med dina bilder av universitetetFlera medarbetare tar ögonblicks-foton på ”sitt campus och sin när-miljö”. En del av dessa skulle vi gärna vilja publicera i tidningen och på universitetets webbplats. E-posta ditt foto till [email protected]. Skriv vem som fotat samt var, vilket konstverk eller vilken inne/utemiljö som finns på fotot. Skriv också att ok att publicera på både medarbetarwebben och att använda kostnadsfritt i andra sam-manhang (både i tryckta och digi-tala media) vid marknadsföring av Stockholms universitet.

Fotot här intill är på halofeno-menet i december, fotograferat av Cheuk-Wai Tai vid Institutionen för material- och miljökemi.


NAMN OCH NyTT

www.su.se/medarbetare▼

I korthetJonas Olofsson, Psykologiska institutio-nen, har tilldelats priset till yngre fors-kare i psykologi, instiftat av Svenska natio-nalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Hugo Westerlund har anställt som pro-fessor i epidemiologi med inriktning mot stressforskning.

Maaret Koskinen, professor vid Filmveten-skapliga institutionen, har utsett till leda-mot i styrelsen för Stiftelsen Svenska Film-institutet.

Lars Naeslund har befordrats till professor i pedagogik.

Maria Frostling-Henningsson har utsetts till ny prefekt för Institutionen för reklam och PR. Christian Persson är ny ställföre-trädande prefekt.

José M Fernandez-Varea har utnämnts till affilierad professor vid Fysikum.

Mats Ramstedt, forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforsk-ning (SoRAD), har tilldelats Läkartidning-ens pris för 2010 års bästa översiktsartikel.

Afzal Siddiqui vid Institutionen för data- och systemvetenskap och University Col-lege London koordinerar ett EU-projekt om 2,6 miljoner euro inom effektiv energi-användning och riskhantering i offentliga byggnader.

Peter McNeil vid Centrum för modeve-tenskap och Jarmo Lainio vid Institutio-nen för baltiska språk, finska och tyska är ledande partner i två av de projekt vid Stockholms universitet som beviljades stöd från ERA-nätverket HERA, ”Humanities in the European Research Area”.

Eva Åberg är ny VD för Lärarjouren som förser skolor med lärarvikarier och där SU Holding är delägare.

Fysiker gjorde årets genombrottDen internationella forskargruppen ALPHA har för första gången lyckats fånga atomer av antimateria. Denna mate-riens mystiska spegelbild ska nu studeras för att förstå varför vår värld endast består av vanlig materia. Med i gruppen är bland andra Svante Jonsell, fysiker vid Stock-holms universitet. Gruppen har tillsam-mans med ASACUSA-gruppen fått priset Physics World 2010 Breakthrough of the Year.

Stipendium för att ha främjat tjeckisk kulturTora Hedin vid Slaviska institutionen till-delas 2011 års stipendium om 25 000 kro-nor från Elsa Swensons stiftelse vid Umeå stadsbibliotek. Hon får stipendiet för sitt långvariga arbete med att göra den tjeck-iska litteraturen och kulturen mer känd i Sverige, bland annat för att ha grundat för-laget Aspekt som satsar på att ge ut tjeck-isk skönlitteratur på svenska.

Framtida forskningsledareMartin Högbom, fors-kare vid Institutionen för biokemi och biofy-sik, har blivit utsedd till en av framtidens forskningsledare av Stiftelsen för Strate-gisk Forskning. I priset ingår ett forsk-ningsanslag på tio miljoner kronor och ett ledarskapsprogram. Martin Högbom forskar bland annat på hur de proteiner som finns i kroppen ser ut i minsta detalj, ner på atomnivå. Genom att analysera proteinernas struktur, som är det som styr deras funktion, kan man också ta reda på hur de fungerar.

Binary Bio fick pris i affärsplanetävlingI december prisades de tio bästa affärsidé-erna i Venture Cup Öst. Ett av de vinnande bidragen är företaget Binary Bio som har sitt ursprung i bioinformatisk forskning vid Institutionen för biokemi och biofy-sik vid Stockholms universitet. Det är Arne Elofssons och Erik Lindahls (som numera jobbar vid KTH) forskargrupper som lig-ger bakom forskningsresultaten som är grunden för företaget.

www.binarybio.com

SU Innovation belönade företagUnder SU Innovations julfest delades pris ut till Årets Studentföretag, Peer Mobile, Årets Alumnföretag, Lärarjouren, samt Årets SU-bidrag i Venture Cup som gick till Dress Off Dress On. SU Innovation delar ut utmärkelserna som ett led i att motivera och inspirera såväl mottagarna som övriga studenter vid Stockholms uni-versitet till fortsatta och framtida engage-mang att ta sin affärsidé till marknad.

Nya ledamöter i KVAGöran Östlin, professor i astronomi, har valts in i Kungliga Vetenskapsakademiens klass för astronomi och rymdvetenskap, Mikael Oliveberg, professor i biokemi vid Institutionen för biokemi och biofysik, har valts in i klassen för kemi och Johan Kleeman, professor i fjärranalys vid Insti-tutionen för naturgeografi och kvartärgeo-logi, har valts in i klassen för geovetenska-per. Francisco Lacerda, professor i fone-tik, har valts in klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap.

Pris till bok om NobelmiddagarUlrica Söderlind, forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen, kom i höstas ut med en engelsk version av sin bok om Nobelmiddagar. Boken, The Nobel Banquets – A Century of Culinary History 1901–2001, har nu utsetts till bästa svenska bok inom kategorin skandinaviska böcker om mat och vin, i tävlingen Gourmand World Cookbooks Awards 2010. Boken går nu vidare till nästa omgång där världens bästa böcker inom olika kategorier ska avgöras, det sker i Paris i mars.

▼

FOTO: EVA DALIN CHEUK-WAI TAI


SAMTALET

medverkAnde

Tommy Fabricius: produktionsdirektör i danderyds kommun med ansvar för bland annat skola, barn- och äldreomsorg. har tidigare varit lärare, rektor, skolinspektör och skolchef. hans kontakt med Stockholms universitet har främst gällt den verksam-hetsförlagda utbildningen (vFU) inom lärar-utbildningen men kommunen har även köpt uppdragsutbildningar, och gymnasiets lärare har direktkontakter med olika univer-sitetsinstitutioner.

Milda Rönn: Fil. dr i nordiska språk. Som doktorand var hon särskilt engagerad i samverkansfrågor. idag driver hon företaget praxikon, där hon använder teorier, metoder och resultat från samtals- och textforskning för att hjälpa organisationer och företag med deras kommunikation. hon undervisar och handleder även vid universitet och högskolor.

Lennart Bergström: professor vid institutionen för material- och miljökemi (mmk). har tidigare jobbat vid ytkemiska institutet och har patent på flera proces-ser han utvecklat tillsammans med indu-strin och även på andra sätt kommersialise-rat forskningsresultat. Samverkar även med industri och institut i flera nationella forsk-ningscentra och eU-projekt.

Milda: Jag ser det som att jag samverkar åt två håll genom mitt forskningsföretag: å ena sidan med praktiker i organisationer och företag och å andra sidan med forskare, lärare och studenter. För mig innebär sam-verkan samarbeten som leder till ömsesidig kunskapsutveckling. Det kan till exempel handla om att göra undersökningar tillsam-mans med uppdragsgivare, diskutera upp-drag med min vetenskapliga referensgrupp, handleda studenter eller ta in studenter i uppdrag. Tanken är att forskningsföretaget på så sätt ska fungera som en intermediär mellan akademi och samhälle.

Lennart: Verksamheten vid MMK visar på en positiv syn på samverkan i alla dess former. Industriprojekt, kommersialisering av forskningsresultat och myndighetsstöd för kemikaliekontroll är några exempel. Samverkan innefattar också kultursektorn, ett exempel är Åke Bergman som var veten-skaplig rådgivare när Stefan Jarl gjorde sin film ”Underkastelsen”. Samverkan ska vara brokig och inte enbart begränsas till kom-mersialisering!

Milda: Integritet är en av poängerna med att samverka med forskare. Jag tror också många vill samverka med någon som är tyd-lig. Man behöver inte heller vara överens om allt när man samverkar. Om samverkans-partnern upplever att resultaten kan bli för tuffa kan de avbryta eller förhandla om hur resultaten publiceras, till exempel vilken grad av anonymisering och sekretess man ska ha.

Tommy: Öppenhet är också ett bra sätt att skydda integriteten. Då kan ingen annan avslöja dig.

Milda: Inom humaniora kan det vara ”fult” att starta företag, just för att det kan ses som motsatsen till integritet. Men om man driver ett forskningsföretag är ens integritet som forskare en av poängerna för uppdragsgivarna. Annars kan de lika gärna anlita ett vanligt konsultföretag.

Tommy: Inom VFU har vi väl upparbe-tad samverkan. Däremot förekommer en del logistikproblem i kontakt med univer-sitetet – att exempelvis hitta fram till rätt person att samtala med. När samarbetet väl

”Samverkan ska vara brokig”Vad kännetecknar samverkan och hur bör den bedrivas? Integritet och ömsesidighet var återkom-mande ord i samtalet mellan två forskare och en kommunföreträdare.

”Inom humaniora kan man faktiskt behöva samverka för att kunna göra adekvata och meningsfulla analyser. Samverkan är också ett fantastiskt sätt att utmana sig själv och sin forskning.”

MiLDA RöNN


genomförts är nästan alla nöjda med resulta-tet. Jag tror att det generellt är stor skillnad mellan statlig och kommunal verksamhet. Det känns som universitetet är formalise-rat, med en hierarki som försvann i kommu-nerna på 50-talet. I kommunerna har vi idag mycket höga krav på tillgänglighet. Sådana här kontaktproblem känns lite onödigt, när resultatet i slutänden brukar bli så bra.

Milda: Jag tror också det handlar om intresse och status. Att jobba med samver-kan är inte prioriterat.

Tommy: Ja, statusfrågan är viktig. Lärare från Danderyd som kontaktar universitetet får ofta en känsla av att många där inte ser extern samverkan som en viktig del av deras jobb.

Milda: Ibland kan det finnas en von oben-attityd vid universitetet. Men det kan även finnas hos samverkanspartners, lite ”väl-kommen till verkligheten”. Jag tror att det delvis kan handla om rädsla. Som forskare inom humaniora kan man till exempel vara rädd för att praktiker ska avslöja att man inte har något nytt eller substantiellt att komma med och praktiker kan vara rädda att forskare ska avslöja att de gör ”fel”.

Lennart: Forskare vill samtidigt inte vara allt för tillgängliga. Då äts arbetstiden lätt upp. Det gäller att lyfta fram goda exempel och visa på vad man vinner på att samverka.

Milda: Precis, enbart intresse hos fors-karna räcker inte, det måste även finnas för-

utsättningar. Universitetet kan t.ex. satsa på att ge forskare mer administrativt stöd och se till att det finns personer som arbetar spe-cifikt med samverkansfrågor. Samverkan kan också ges större meritvärde.

Tommy: Långsiktigt tycker jag även att man kan tala om rekryterande samverkan – som ett led i att stimulera nya krafter att ta över inom forskningen i framtiden.

Milda: Inom humaniora kan man faktiskt behöva samverka, för att kunna göra adek-vata och meningsfulla analyser. Om man till exempel studerar människors kommu-nikation i en verksamhet kan man behöva både deras kunskaper om verksamheten och deras inifrånperspektiv. Samverkan är också ett fantastiskt sätt att utmana sig själv och sin forskning.

Lennart: Grunden för all samverkan är en stark kunskapsbas. Det är viktigt att göra ett aktivt val av såväl former som områden för samverkan. Visst kan eventuella intäk-ter vara ett viktigt tillskott till verksamheten men samverkans största värde ligger enligt min mening i den stimulans samverkan kan ge till vår forskning och undervisning i till exempel val av problemställningar och bra exempel till undervisningen. Vi måste välja vår samverkan med omsorg.

Milda: Det tråkiga är att samverkan lätt kan misstänkliggöras. Att bara informera allmänheten om sin forskning är inget pro-blem. Däremot kan forskningen ifrågasättas

”Samverkan ska vara brokig”om praktiker är involverade i den på något sätt. Då ifrågasätts forskarnas integritet.

Tommy: Tror ni att samverkan med indu-strin kan skada akademins oberoende?

Lennart: Det är viktigt att vara profes-sionell, till exempel om immaterialrätt och sekretess och eventuellt konkurrerande verksamheter. Reglering i avtal är oftast nödvändig både för att skydda den externa partens rättigheter och för att garantera våra egna intressen gällande till exempel publi-cering.

Milda: Jag tror också att man kommer att bli tvungen att satsa på mer samverkan av rent ekonomiska skäl. Man är van vid att det rullar in statliga pengar. I framtiden kom-mer man att bli allt mer beroende av extern finansiering.

Tommy: Även mediakontakter kan vara en form av medveten samverkan. Som utom-stående uppfattar jag det som att förhållan-devis få forskare svarar för de flesta expert-kommentarer. Även om media naturligtvis gärna använder inarbetade kontakter så tror jag att vore det bra om en högre tillgäng-lighet och ett mer offensivt kontakttagande kunde bredda forskningens exponeringsyta mot allmänheten.

TExT: PER LARSSON FOTO: BjöRN DALIN

”Det gäller att lyfta fram goda exempel och visa på vad man vinner på att samverka.”

LENNART BERGSTRöM

”Långsiktigt tycker jag även att man kan tala om rekryterande samverkan – som ett

led i att stimulera nya krafter att ta över inom forskningen i framtiden.”

ToMMy FABRiCiUS


I N ENGLISH

New administrative office will strengthen collaborationA new administrative office, Avdelningen för externa kontakter, was established at the turn of the year. It will be responsible for the collaborative efforts of the Univer-sity with the surrounding community. The office will work with commissioned educa-tion issues, primarily within teacher train-ing, contacts with commerce, fundrais-ing and alumni coordination. The Univer-sity publishing service, Stockholm Univer-sity Press, will also come under this section. The responsibilities for these operations has previously been diffusely spread over differ-ent organisational units. The more specific dimensioning and special focus areas of the office will be determined in the spring.

University Director Ann-Caroline Nordström, does not believe that external partners will initially notice the reorganisa-tion to any great extent, as they will still have the same contacts at the University.

During the last month there has been great interest in the entitlements to award qualifi-cations following the teacher training reforms, both within and outside of the University. The rejection of the University’s application to provide basic education-level teacher training was naturally an enormous disappointment.

What has actually happened in this case has not been entirely easy to understand and I would therefore like to give my view on the matter. Stockholm University has been granted degree-awarding powers under the reformed system to provide qualifications for pre-school teachers, vocational course teachers and specialist subject teachers in a number of different disciplines for entire educational programmes, as well as in addi-tional disciplines for complementary edu-cational programmes (those taken by stu-dents in a specialist university subject of rel-evance to primary and secondary education once they have completed their Bachelor programmes). Work to prepare a new appli-cation concerning the three basic education teacher training specialist areas is already in full swing and the application will be sub-mitted on 1 March, with the decision of the Swedish National Agency for Higher Educa-tion due to be issued by 15 june.

The Swedish National Agency for Higher Education highlighted some potential shortcomings in our planning, and we have now reviewed these, but the decision to reject the application to provide basic edu-cation teacher training programmes was said to be based on a lack of information having being provided on how the Univer-sity intended to carry out these education programmes. We are very critical of this. A decision of this type should not be taken by an authority based on a lack of back-ground information. The Swedish National Agency for Higher Education should have requested the supplementary information they sought. What makes matters even worse is that Stockholm University, like the University of Umeå, whose application was also rejected, has had particular difficulty in being able to describe the new education programmes in detail within the available time frame following the extensive reform work we have undertaken prior to the intro-duction of the new teacher training pro-grammes in the autumn term of 2011. This work was not even completed when we had to submit our application in june 2010.

It is important to emphasise that the rejection of our application does not impact

significantly on the preparations of the University for the introduction of the new teacher training programmes. To facilitate an extension of the planning time we antic-ipate that enrolling of students for the basic education teacher training programmes will not begin until the spring of 2012, even if we are granted degree-awarding powers this summer. The planning of the educa-tion programmes for pre-school teachers, vocational subject teachers and specialist subject teachers is continuing as scheduled during the spring. In the same way as for the basic education teacher training pro-grammes, the efforts in these areas are being led by specific coordinating departments, to which the stu-dents will belong for their entire study periods.

Anders Gustavsson, Deputy Vice-Chancelloranders.gustavsson @adm.su.se

Degree-awarding powers for reformed teacher training

“In time, however, it will be noticed that the University is more intensively engaged in seeking contacts,” she says.

Much of the University’s interactions with the surrounding community happen at the departmental and faculty levels.

“In contrast, the extent of central sup-port is relatively small, particularly taking into consideration how large Stockholm University is. As requests for central support increase, the demands and requirements for coordination increase,” says Ann-Caroline Nordström.

New major external grant for fashion studiesThe Centre for Fashion Studies is to receive SEK 45 million from the Erling-Persson Family Foundation. The money will fund an additional professorship, several post-doctoral positions and the establishment of a research school.

“The research school will provide a crea-tive framework for the empowerment of doc-toral students. We will have the opportunity to attract more guest lecturers. This support is of course incredibly welcome and proof that the Erling-Persson Family Foundation regards the work of the Centre to be of high quality,” says Astrid Söderbergh Widding, Chair of the Centre for Fashion Studies.

Erling Persson founded the fashion giant H&M. Astrid Söderbergh Widding empha-sises that the foundation named in his hon-our functions in the same way as any other


I N ENGLISH

[email protected] www.su.se/english/news▼

▼

research foundation, it provides funding for research but does not involve itself in the research content. Normally the Erling-Persson Family Foundation awards most of its grant funding to medical research, but in this case the priority has been changed as the work going on at the Centre has been seen to be so successful.

The Centre for Fashion Studies was founded four years ago, supported by fund-ing of SEK 30 million from the Erling-Persson Foundation.

Priority partner universitiesThe Vice-Chancellor has decided on a new strategy concerning the guidelines for inter-national collaboration with Stockholm University. The main principle for inter-national collaboration is that the depart-ments and institutes independently develop their contacts and collaborations and sign agreements concerning these. Central agree-ments with non-EU universities are regarded to be supplementary to the agreements of the departments.

At the central level a focus should be placed on targeted efforts to recruit international students from a limited number of non-EU/EEA partner universities. An appendix to the strategy lists 30 priority partner univer-sities from all over the world. The country with the most universities on the list is the USA. Other universities listed include uni-versities in Australia, China, Japan, Brazil, South Africa, India and Turkey.

The strategy also includes guidelines for signing and renewing partnership agree-ments. These include that agreements should be signed primarily with eminent universi-ties, that the partnership should benefit the strategic interests of the University and that the collaboration should be mutually signif-icant.

The Board of the University has also ear-marked SEK 38 million over two years to promote international research collabora-tion efforts. The majority of this funding will be allocated to three new calls for propos-als. These will encompass funding to attract internationally renowned guest researchers and post-doctoral fellows, travel grants for research-generated activities and for lin-guistic support and funding for text transla-tions. Applications should be directed to the respective Faculty Boards. The first round of applications has already happened. The closing date for the second round of appli-cations is 1 April.

Completion of the biggest neutrino detector in the world at the South PoleAn international research group have recently completed the construction of IceCube, the big-gest neutrino detec-tor in the world. The detector is buried deep into the ice at the South Pole. This marks the fruition of a decade of planning, development and extensive testing, includ-ing tests carried out by researchers at the universities of both Stockholm and Uppsala.

The one cubic kilometre-large detector will measure the flow of neutrinos, par-ticles almost devoid of mass, through the inland ice of the South Pole. Researchers have spent seven years drilling 86 holes in the ice with a unique hot-water drill, devel-oped in house, that can reach drilling depths of 2500 metres in less than 48 hours. Sixty light sensors have been placed in each hole. These are sensitive to the weak light emit-ted when particles from neutrino reactions travel through the dark but crystal clear ice two kilometres under the research station.

It is estimated that tens of billions of neutri-nos pass through our bodies each second of the day. Almost all pass straight through without effect and it is believed that we can only expect a neutrino collision to occur in the body once or twice in a lifetime. This low probability of reaction is one reason why the neutrino detec-tor has to be so large; IceCube can register tens of thousands of neutrinos each year from reac-tions in the Earth’s atmosphere.

IceCube is an international project cen-tred around the University of Wisconsin in the USA, with participants from around the globe. The total costs of the project have been approximately SEK 2 billion.

http://icecube.wisc.edu/

Initiative resulted in more female professorsThe Vice-Chancellor in 2006 introduced an initiative by which female associate pro-fessors with tenure positions could advance their qualifications and improve their possi-bilities of being promoted to professor. The 17 female associate professors who partici-pated in the initiative received a total of SEK 9.6 million divided among them to advance

their research merits. Funding was awarded for periods of between 12 and 24 months. At the end of 2008, when this period had expired, seven of the associate professors had been promoted and in the intervening period from then to the present day a further eight have become professors. The remaining two have moved to work for other employers and now work at other universities.

The ratio of newly installed female uni-versity professors was 34 percent in 2006 and 29 percent the following year. In 2008 and 2009 this ratio was higher (49 and 41 percent, respectively), but subsequently dropped during 2010 to a ratio of 34 per-cent for the year up until September. The total ratio for female professors was 22 per-cent in 2006 and 27 percent in 2010 (for the year up until September).

“We are looking to see if there are more female associate professors who could become qualified for promotion to profes-sor if they were to be given extra research time. If this is the case there may well be a new similar initiative to the previous one. The departments should also be aware of the opportunities to recruit more female guest professors and more female non-tenure pro-fessors,” says Vice-Chancellor Kåre Bremer.

Contribute your photographs of the UniversityMore and more of you are taking snapshots of the campuses and surrounding envi-rons. We would like to publish a selection of these in this magazine and on the Univer-sity’s homepage. Please E-mail your photo-graphs to [email protected], stating who took the photograph and where it was taken. The adjacent image shows a December halo phe-nomenon captured by Cheuk-Wai Tai at the Department of Materials and Environmen-tal Chemistry.

▼

EDITOR: PAUL PARKER PHOTO: ORASIS FOTO, EVA DALIN, NSF/F. DESCAMPS

linda laikre är en av kritikerna till den aktu-ella vargjakten, som förvärrar läget för den sårbara svenska vargstammen.

– Inavel har lett till att kullarna har halv-erats och vissa vargar har kotor med defek-ter. Det slår inte ut stammen, men försäm-rar överlevnaden på sikt.

Hon forskar inom populationsgenetik vid Zoologiska institutionen och påpekar att jakten åtminstone borde utgå från det stamträd som finns för vargarna. Med metodik från bevarandegenetisk forskning på djurparksbestånd går det då att mini-mera den genetiska skadan av jakten och kartlägga eventuella genetiska orsaker till olika defekter.

Men egentligen bedömer Linda Laikre och andra forskare att stammen snarast skulle behöva växa till 1 000 individer för att vara genetiskt hållbar på sikt. Och för att vargen ska kunna återta sin ekologiska roll behöver stammen vara ännu större.

– Avgörande är också att inaveln bryts av att vi får in nya gener. Genetisk variation är helt central för en arts förmåga att anpassa sig – utan den skulle vi inte ha någon evolu-tion. Men det finns ännu ingen plan för den utlovade införseln av nya vargar, tvärtom sköts nyligen en genetiskt viktig varg.

Att Linda Laikre gärna engagerar sig i att föra ut forskningsresultat speglar kan-ske en gammal dröm om att bli journalist. Men hon är egentligen lite trött på vargfrå-gan. Förra året valde hon ändå att ge sig in i debatten, bland annat på DN Debatt.

– jag kände att det fanns ett sug efter de genetiska aspekterna och vi hade dessutom gjort nya analyser av vargstammen på upp-

drag av Naturvårdsverket. Men det tar tid och är en balansgång, jag säger nej till att vara med i många sammanhang.

Till hennes viktigare externa uppdrag hör att vara med i Vetenskapliga rådet för biolo-gisk mångfald, som ger underlag till reger-ingen. Hon tycker inte att politiker är oin-tresserade av forskning, men det gäller att ha tålamod.

– Vi har lyft fram problemet med in avel hos vargarna i 20 år, och inte förrän nu talar miljöministern om att det är en allvarlig genetisk situation för stammen.

Att hon intresserat sig för vargar är mycket en slump. Två av de individer som grundade dagens vargstam dök upp på 1980-talet när hon läste till biolog på uni-versitetet och i sitt examensarbete stude-rade hon inavel hos svenska djurparksvar-gar. Men efter många års vargstudier fors-kar hon idag mer om andra arter, bland annat älgar och fisk.

– Det finns väldigt lite kunskap om älg-stammens genetiska variation och hur män-niskan påverkar den, till exempel med olika strategier för avskjutningen som prioriterar kalvar, kor eller tjurar.

För öring och annan ädelfisk rör forsk-ningen effekten av att stora mängder odlad fisk släpps ut varje år för att kompensera bortfallet från älvar med vattenkraftverk. Den låga genetiska variationen hos utplan-terad fisk sprider sig till de naturliga bestån-den som finns kvar, vilket det finns tecken på kan försämra deras förmåga att anpassa sig till temperaturförändringar.

Djurintresset syns även på fritiden för Linda Laikre, men genetiken har ett finger med även där.

– jag studerade aveln inom vissa hundra-ser och fastnade själv. Nu håller jag på med både agility och freestyle, där man tävlar i lydnad till musik. Det är en skön avkoppling från jobbet – som kanske kan låta handla mycket om djur, men som för de flesta fors-kare mest består av analyser vid datorn.

TExT: ANDREAS NILSSON/FOTO: EVA DALIN

FORSK ARPROFILEN: LINDA L AIKRE

Utåtriktad forskare som månar om genetisk mångfaldbiologisk mångfald och livskraftiga ekosystem handlar inte bara om arter. linda laikre lyfter fram de ibland kontroversiella genetiska aspekterna av naturvården. vargstammen skulle till exempel behöva femdubblas för att vara hållbar på lång sikt.

Linda Laikre lyfter fram genetisk variation som avgörande för olika arters överlevnad. Ett tydligt exempel är den inavlade svenska vargstammen där många individer är närmare släkt med varandra än helsyskon. (Bilden är tagen på Naturhistoriska riksmuseet.)

universitetsnytt 1 11

Documents