1

UppfinnarresanLärarhandledning för år 7-9

PROBLEMLÖSNING, KREATIVITET OCH UPPFINNANDE I SKOLAN

2

04 Det här är Finn upp

06 Garanterat anpassad till en modern skola08 Finn upp följer Lgr 11 09 Så bedömer du elevens prestation i Finn upp10 Arbeta ämnesövergripande10 Entreprenörskap i skolan11 Digital kompetens och programmering

INNEHÅLL

13 En alldeles egen uppfinning14 Idéa16 Designa18 Förverkliga

21 21 övningar att göra i klassrummet23 Övning: Fem saker som irriterar mig

24 Sveriges största uppfinnartävling

3

Alla kan uppfinna...Vi vill ge alla ungdomar chansen att upptäcka sin kreativitet och inre drivkraft. Vi vet att den finns. Finn upp är ett kreativt arbetssätt där problem-lösning tränas utifrån elevernas egna intressen och verkligheten. Lärare berättar hur arbetet lockat fram dolda talanger i klassrummet och fått eleverna att tro på sin kreativa förmåga när de gör sina uppfinningar och tränar sig i någon av de 21 kreativa övningarna.

Det ska vara roligt och lustfylltUnga på högstadiet har minst sju års erfarenhet av skolan. Det kan vara utmanande att arbeta med elever som tror att de "inte kan". I Finn upp är det eleverna som driver på. De får arbeta med en konkret uppgift som har ett tydligt mål – att ta fram en egen uppfinning. Det väcker lusten att lära.

Egna idéerForskning visar att elever som upplever sig kompetenta och får möjlighet att själva bestämma presterar bättre resultat. Här får de testa sina idéer. De känner sig delaktiga, att de kan påverka och ta ansvar för sin inlärning.

Naturliga delmål och återkopplingFinn upp bygger på en uppfinnarprocess som är uppdelad i tre steg, Uppfinnarresan, och den kan du läsa om längre fram. Stegen i Uppfinnarresan blir naturliga delmål som gör det lätt för dig som lärare att ge snabb återkoppling. Det är roligt att använda Finn upp.

Så här glad blev Sofia Talborn Björkvi,

verksamhetsansvarig Finn upp, när vi fick

Nationalencyklopedins kunskapspris :-)

4

Uppfinnarresan, en metod i tre delarEleverna ger sig ut på ett äventyr som slutar i en egen uppfinning. Äventyret kallar vi Uppfinnarresan, en pedagogisk metod i tre stationer.

Tävla och vinnTusentals elever tävlar med sina uppfinningar om fina stipendier i vår uppfinnartävling. Tävlingsbidragen bedöms av en professionell jury. De bästa går vidare till pampig final i Stockholm.

Det här är Finn upp

5

InspirationsfilmEn film att starta arbetet med. I filmen får du följa med Olof som är en fantastisk uppfinning på spåret, nämligen hans egen. Följ med när han träffar Finn upp-vinnare, industridesigners, konstruktörer och många fler. Varning för galna idéer.

Nätverk över hela SverigeFinn upp har ett brett nationellt nätverk av uppfinnare och erfarna Finn upp-pedagoger. Bjud in en upp finnare eller skajpa (visste du att Skype är en svensk innovation?). Finn upp förmedlar kontakt.

Inspireras av tidigare års uppfinningarDet är fantastiskt vad eleverna hittar på när de får chansen. På vår sajt finns intervjuer med elever som berättar om sina uppfinningar, hur kom de på idén och vilka problem de löser.

Det finns också bilder och beskrivningar på tidigare tävlingsbidrag.

Gnugga geniknölarna Det finns 21 roliga och pedagogiska övningar som kan användas i klassrummet. De är framtagna med hjälp av pedagoger och experter från näringslivet. Övningarna hjälper eleverna utforska och upptäcka kunskap och de sätter igång tankarna utifrån stationerna i Uppfinnarresan.

5

6

Garanterat anpassad till en modern skola

Entreprenöriellt lärande Entreprenörskap i skolan handlar om att utveckla elevernas nyfikenhet, kreativitet och initiativ förmåga och om att utveckla deras inre drivkrafter. Det är precis vad Finn upp också handlar om.

Skolverket Finn upp stöder sedan 1979 högstadielärare så att undervisningen blir verklighetsnära, rolig och utmanande. Skolverket finansierar verksamheten till största del.

Nyhet! Digital kompetensAlla barn ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens och lära sig grunderna i programmering. Finn upp har en lösning för det. Eleverna får göra sin egen app med hjälp av Uppfinnarresan.

Finn upp följer Lgr 11 Kunskaperna elever får med Finn upp följer läro-, kurs- och ämnesplanerna i Lgr 11. Självklart fungerar Finn upp som en lärresurs i teknik, men även i andra ämnen som svenska och matematik.

Lgr11

Ämnesövergripande Skapa helheter i elevernas inlärning genom att arbeta tillsammans med andra lärare. Ämnesplanernas mål och centrala innehåll liknar ofta varandra. Finn upp passar som hand i handske för samarbeten.

Bedömningsstöd Det går utmärkt att jämföra hur eleverna genomfört arbetet i Finn upp med kunskapskraven i kursplanerna. Erfarna pedagoger har skrivit matriser för flera ämnen för betyg E.

7

8

Finn upp följer Lgr 11

Lgr 11:I kursplanen för teknik står det att undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att…… identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.

… identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.

… använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

… värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.

… analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Under Uppfinnarresan får eleverna… … tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

… en förståelse för produktutveckling ur skilda perspektiv: då – nu – framtid samt grundläggande ekonomiska och samhällsmässiga faktorer.

… tillfälle att på ett inspirerande sätt formulera, testa och genomföra rimliga såväl som orimliga idéer och förslag till problemlösning.

… träna på att göra aktiva val i form av design, materialval, miljöanpassning.

… skapa nya produkter i ord och bild samt utveckla befintliga produkter.

… undersöka tekniska system samt kombinera existerande lösningar och finna nya användningsområden.

… träna sig i att presentera en idé såväl muntligt som skriftligt.

… möjlighet att kreativt bygga en icke skalenlig prototyp.

Tekniklärare som väljer att använda Finn upp vet att metoden stödjer målen för undervisningen. I kurs-planen för teknik finns många paralleller till momenten i Finn upp. Läs om hur väl målen i Finn upp stämmer överens med målen i kursplanen för teknik i Lgr 11.

I teknikundervisningen ska teknikens roll, för både människan och samhället, bli synlig för eleverna. I Finn upp blir tekniken begriplig så att eleverna får

lättare att orientera sig i vår teknikintensiva värld. De lär sig också hur de kan klara av tekniska utmaningar på ett innovativt sätt.

Under Uppfinnarresan i Finn upp ökar elevernas kunskap om hur de kan lösa olika problem med hjälp av teknik. De får handgripligen utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Finn upp som metod stödjer tek-nikundervisningen och hjälper eleverna att nå målen.

Tack

till

Len

a W

erns

tedt

!

8

9

Så bedömer du elevens prestation i Finn uppEtt antal erfarna lärare, som arbetat med Finn upp i många år, har hjälpt till med att jämföra hur eleven genomfört arbetsmoment i Finn upp med kunskapskrav i kursplanen för olika

ämnen i Lgr 11. På www.finnupp.se kan du ladda ner matriser i moderna språk, geografi, musik, idrott/hälsa, slöjd, svenska, engelska, samhälls-kunskap.

Teknik, betyg EKunskaps-krav

Lgr 11 Finn upp

1 Eleven kan beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar.

Eleven kan beskriva muntligt enkelt identifier-bara delar i uppfinningar.

2 Eleven kan pröva idéer till lösningar samt utforma enkla modeller.

Eleven kan välja en idé att utveckla en produkt kring, samt utforma en enkel modell av den i ord och bild.

3 Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Under Uppfinnarresan bidrar eleven till att berätta, skissa och bygga en prototyp av modellen och välja funktion, material och form som leder framåt med handledning.

4 Eleven gör enkla dokumentationer där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.

Eleven gör en enkel presentation av uppfinningen där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.

Samhällskunskap, betyg EKunskaps-krav

Lgr 11 Finn upp

1 Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika fak-torer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan med något exempel visa hur uppfinningen kan förändra samhället och människors levnadsvillkor.

2 Elever kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven beskriver den samhällsfråga som uppfinningen är knuten till och ser på frågan från minst två olika perspektiv.

3 Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven använder minst två olika källor och resonerar med något exempel kring källornas trovärdighet.

Engelska, betyg EKunskaps-krav

Lgr 11 Finn upp

1 I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande.

Eleven presenterar muntligen sin uppfinning med ett enkelt ordval och relativt samman-hängande. Beskrivningen är begriplig.

2 För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.

Eleven visar att hen kan förbättra sin presentation genom att ta emot konstruktiv feedback från en annan elev.

3 I muntlig och skriftlig interaktion i olika samman-hang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

Elevens översättning (till engelska) är begriplig för en yngre engelsktalande person.

Tack till Rålambshovsskolan!

10

Läroplanen för grundskolan betonar vikten av att arbeta ämnesövergripande för att vidga elevernas perspektiv: Ett ämnes - övergripande arbetssätt innebär att elever och flera ämneslärare arbetar tillsammans. Finn upp är lämpligt för sådana samarbeten. Varför inte koppla ihop tekniken med svenskan och mate - mati ken, och ta med slöjden också? Det ger positiva resultat i alla ämnena och gör dem kon kretare – det blir på riktigt.

Ger helhetsbild av elevers kunskapTittar man på kriterierna går det bra att föra samman ämnena i Finn upps delmoment. Samarbeten över ämnes- gränser ger lärare en helhetssyn över elevernas kunskapsutveckling och eleven har möjlighet att visa sina kunskaper i olika sammanhang.

I Sverige tycker vi att det entreprenöriella lärandet är så viktigt att vi vill att alla unga ska få en chans att utveckla det. Det får de i Finn upp.

Att förbereda sig för yrkeslivetElever som deltar i Finn upp utvecklar sitt entreprenörskap på ett lustfyllt och kreativt sätt. Det stärker deras förmåga att möta utmaningar i arbetslivet och samhället. Skolan stimulerar eleverna att utveckla de attityder, förmågor och förhållningssätt som gör att de kan tänka och handla dynamiskt. De tränas i att aktivt ta ansvar för sig själv, för andra och att använda sin inneboende drivkraft som leder till ökad självkunskap.

Att äga sitt lärandeEntreprenöriellt lärande i klassen upp-muntrar eleverna att äga sitt lärande. När de arbetar i Finn upp övar de sig i att ta ansvar för sitt lärande och reflektera över sina resultat.De blir bättre på att handla självstyrt och att bryta mönster. De ser möjligheter och gör något av dem.

Coacha elevernaDu som pedagog är processledaren som coachar eleverna i deras lärande. Din expertis är väldigt viktig, men det är eleven som håller i rodret. Din viktigaste uppgift är att underhålla elevernas motivation.

Arbeta ämnesövergripande

Entreprenörskap i skolan

" Genom det ämnesövergripande arbetssättet skapar vi samsyn kring lärande och bedömning med elevens kreativitet i centrum."

ANNA KARLSSON, BITRÄDANDE REKTOR OCH SPECIALLÄRARE RÅLAMBSHOVSSKOLAN

11

Digital kompetens och programmeringSamhället blir för varje år som går mer och mer digi-taliserat. Mycket av informationen och kunskapen vi får kommer via datorer, surfplattor och inte minst våra mobiler. Det var längesedan vi slutade gå till banken för att betala räkningar. Vi anmäler vab på nätet och kan köpa det mesta i webshoppar. Vi streamar musik, film och TV-serier. Det är vår vardag.

Vuxit upp i en digital världMorgondagens vuxna är dina elever idag. De vet inte om någon annan verklighet. Den har alltid varit digital för dem. Deras självklara sätt att använda nya digitala verktyg har de nytta av i Finn upp. Här får de friheten

att upptäcka och utveckla sin digitala förmåga i det praktiska arbetet med att ta fram en egen uppfinning. Det är roligt och de kan stolta visa vad de gjort.

Alla får samma möjlighetFinn upp är en digital lärresurs som stöder skolans uppdrag att ge alla barn en likvärdig möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Deras självför-troende stärks när de förstår hur datorn fungerar bakom skärmen, hur datorerna är sammankopplade i globala nätverk och hur det gick till när reklam dök upp i deras flöde i sociala medier strax efter att de surfat in på en kommersiell sajt.

Titta in i datorns hjärnaDatorer, surfplattor och smartphones är egentligen ganska korkade. De förstår bara två saker: spänning på eller av. 1 och 0 är grunden i all programmering. Det är en himla massa nollor och ettor i ett enkelt dataprogram. De brukar grupperas så att åtta tecken håller ihop, till exempel 01001101. Det betyder att 8 är ett magiskt tal: 8 16 24 32 40 48 64 72 80… 4096. En grupp av åtta tecken kallas för byte och förkortas B. Varje position i gruppen kallas bit och förkortas b. I en vanlig smartphone kan man lagra 12 gigabyte (GB). Hur många ettor/nollor blir det?

Rätt svar: 12 GB är 12 884 901 888 byte. 1 byte är 8 ettor/nollor. Det innebär att 12 GB är 12 884 901 888 x 8 = 103 079 215 104.

11

Nyhet!Spana in vår nya övning

på sid 22. Här får eleverna lära sig grunderna i programmering

genom att utveckla en app.

12

flooow

13

Det är dags att berätta hur Finn upp är upplagt. Allt cirkulerar kring Uppfinnarresan. En resa som leder eleverna ända fram till en egen uppfinning. Stationerna längs vägen kallas Idéa, Designa och Förverkliga.

Till varje steg finns praktiska övningar som kan sätta fart på tanken och kreativiteten. De är utformade som handledningar för dig som är lärare. Hur du väljer att använda övningarna är förstås helt upp till dig. Kanske vill du väcka elevernas lust och idékraft med några klurigheter från Idéa-avsnittet? Eller göra några tankeväckande övningar från Designa-avsnittet? Kanske vill du och dina elever satsa på att delta i tävlingen? Valet är fritt.

Belöningar på vägenGlöm inte bort belöningarna på vägen. Att bli sedd är uppmuntrande i sig, men Finn upp har milstolpar som är som gjorda för belöningar och gör det lätt för dig att ge dem.

Ge en rimlig uppskattning för en rimlig arbetsinsats efter varje steg i Uppfinnarresan.

När eleverna nått till resans mål kan deras prestation vägas in när betygen ska sättas. Att nå intagningspoängen för gymnasiet är viktigt för alla, men det är ändå glädjen och stoltheten eleverna känner över sin uppfinning som är det bästa med Finn upp.

Finn upp vill inspirera. Inte diktera.

Station 2: DesignaNär ni kommer till Designa-stationen har ni samlat på er en massa idéer. Det har blivit dags att utveckla idéerna och testa om de måste förändras på något vis. Här tittar vi närmare på frågor som använd-ning, funktion, materialval och form. Ni skissar, bygger modeller, räknar och kommer ett steg närmare verk ligheten. Ibland fungerar det inte som man tänkt sig, men även felsteg tar er närmare målet. Kanske visste ni redan att många uppfinningar blir till av just misstag?

En alldeles egen uppfinning

Station 1: IdéaIdéa-stationen syftar till att sätta igång den kreativa tankeprocessen, väcka frågor och nyfikenhet hos eleven. Här hittar du bland annat olika brainstormingsövningar. När ni idéar är det viktigt med ett tillåtande och öppet klimat där eleverna känner sig trygga med att "blotta" sina idéer. Kritik är absolut förbjudet. Och kom ihåg, ju fler idéer desto bättre, då ökar man chansen för att hitta något unikt. Eller varför inte para ihop två gamla idéer och göra något nytt av det?

Finn upps pedagogiska metod Uppfinnarresan

Station 3: FörverkligaAtt ha en bra idé är bara en början på en uppfinnings väg till verklighet. Nu ska inte bara uppfinnaren själv tycka att det är en bra idé, utan även andra ska vilja köpa den, tillverka den, använda den, sälja den och så vidare. Kanske behöver man finansiärer för att kunna sätta idén i produktion. Förverkliga-stationen handlar om att inhämta kunskap om hur det fungerar med praktiska detaljer kring upp finnande, försäljning och skydd av idéer. Kan ni till exempel skillnaden mellan varumärkesskydd och patent? Det får ni reda på här!

13

idéa designa förverkliga

14

Idéa-stationen sätter igång den kreativa tankepro-cessen, väcker frågor och nyfikenhet hos eleverna. Det kan kännas trögt till en början, ta då hjälp av olika brainstormingsövningar. Under övningarna är det viktigt med ett tillåtande och öppet klimat där eleverna känner sig trygga med att "blotta" sina idéer. Kritik är absolut förbjudet.

Och kom ihåg, ju fler idéer desto bättre, då ökar man chansen för att hitta något unikt. Eller varför inte para ihop två gamla idéer och göra något nytt av det? Det viktiga är att eleverna får släppa loss och upptäcka styrkan i sin idékraft. När eleverna är klara med Idéa-stationen ska de ha vaskat fram minst en idé som de vill gå vidare med till Designa-stationen.

Se upp, brainstorming pågårAtt vara kreativ i grupp innebär att man måste våga blotta sina idéer. När man ska idéa är det bra om man släpper sitt kritiska tänkande helt. Att tänka fritt är att drömma en aning, och att välkomna annorlunda, kanske rent av knäppa, vändningar i tanken.

Därför är det viktigt att anteckna ALLA idéer, även de som inte ser ut att vara något för världen just då. Man vet aldrig när de kan finna sitt sammanhang.

Eleverna tränas under Idéa-stationen i att utveckla sina problemlösningsförmågor. Dessutom har de riktigt roligt.

Alla uppfinningar börjar med en idé, eller funderingar kring något problem. Men hur får man idéer?

Här finns hjälp på vägen.

14

15

Höj kreativitetenFör att stimulera idéutveckling kan olika metoder, som brainstorming, vara ett stöd. Alla metoder går ut på att stödja tänkande ”utanför boxen”. Det finns flera metoder att använda enskilt eller i grupp, för att få fram stora mängder idéer eller för att vända på etablerade uppfattningar. De flesta utgår från fyra principer:

1 Kritik är förbjuden. Förbjudna ord och uttryck är: Nej, Fel, Rätt, Dåligt, Det finns redan, Det går inte, Det får man inte, Det är ju inget, Det har ju inget med saken att göra, Fy, vad tråkigt. Misslyckat.

2 Inga konventioner eller formella regler får finnas.

3 Det är fullt tillåtet att ”stjäla” eller snarare vidareutveckla varandras idéer.

4 Hitta många idéer. Anteckna allt så har ni snart en vildvuxen idébank att ta med er till nästa steg på Uppfinnarresan.

Olika sätt att få idéerDet finns många olika sätt att få fram nya idéer. Några sätt beskriver vi här, men titta framför allt på Idéa-övningarna som finns på finnupp.se.

1 Förbättra. Undersök saker som redan finns: dörrar, bord, lampor, kaffekoppar och så vidare. Hur kan de förbättras i funktion och form? Ändras behoven beroende på användare?

2 Kombinera. Kombinera uppfinningar som redan finns och se om du kan hitta på nya användnings- områden. Sätt uppfinningar i helt nya miljöer och se vad som händer. Några problem som blir lösta? Några nya behov som uppstår?

3 Sök problem. Säkert har också du irriterat dig på något någon gång. Glapp i hörlurarna? Elvisp som stänker grädde? Eller kanske mobbning på raster? Varför är det ett problem och vilka behov behöver en lösning?

4 Utgå från en teknik eller ett material. Vilka funk-tioner har tekniken och i vilka situationer skulle den vara praktisk att använda? Vilka egenskaper har olika material och hur kan de användas?

LÄNKTIPSwww.innovationonline.sewww.makerspace.sewww.tekniskamuseet.se

15

16

När ni kommer till Designa-stationen har ni samlat på er en massa idéer. Det har blivit dags att utveckla idéerna och testa dem, kanske behöver de förändras på något vis. Här tittar vi närmare på frågor som användning, funktion, materialval och form. Eleverna skissar, bygger modeller, räknar och testar.

Ibland fungerar det inte som man tänkt sig, men även felsteg tar dem närmare målet. Kanske visste ni redan att många uppfinningar blir till av just misstag. Eleverna lär sig mycket om teknikval och hur valen kan lösa problem på olika sätt.

Lägg tid på denna station så att eleverna kan hitta bästa lösningen på sin uppfinning. När eleverna är klara med Designa-stationen ska de ha testat sina idéer och byggt prototyper eller modeller och gjort skisser av dem.

Att skissa sig fram till en lösningDet är ofta när man provar lösningar på problem, genom att bygga modeller eller skissar, som man börjar se brister och upptäcka nya möjligheter. Under Designa-stationen testar man många olika lösningar på samma problem och sorterar ut de mest intressanta. Teknik som kan förbättra funktionen och designen blir spännande att utforska och lära sig.

Samla därför ihop mycket byggmaterial, så att klassen kan experimentera ordentligt. Ofta kan man få ihop en stor materialbank bara genom att ge varje elev uppgiften att ta med material hemifrån – mjölkkartonger, toarullar, glasburkar, läskburkar, snöre m m.

Fungerar idén? Skissa, bygg och testa. Ofta måste du fundera lite till. Under tiden kanske du

hittar en annan, bättre lösning på problemet.

16

17

Verkligheten knackar påMan glömmer lätt bort att det på nära håll finns människor som har spännande yrken och mycket kunskap och erfarenhet. Vad gör elevernas föräldrar till exempel? Kan någon av dem komma och berätta hur det är att ta fram en ny produkt, ett material eller en tjänst?

Vad gör lokala företag och vilka jobbar där? De kanske vill skänka överblivet material till er istället för att skicka det direkt till återvinning. Vill målerifirman skänka lite färg? Har plåtslagaren något spill som inte används? Kan järnaffären eller varuhuset sponsra med limpistoler eller verktyg?

Vad är industridesign?Industridesign handlar om att förädla en produkt så att den når kommersiell framgång. Ofta är det en serie produkter som tillsammans ska skapa igen-känning och ge uttryck för företaget som säljer det. Ett exempel är Apples datorer och multimedia pro-dukter (vitt, rena former, enkla och intuitiva användar-gränssnitt) och ett annat är Audi (grillen har en tydlig identitet).

Industridesign är ett lagarbete och kräver en kombination av konstnärlighet, anpassning till användar-nas krav och till produktionens krav. En industridesigner tittar därför på många olika aspekter: form, funktion, hantering (hur går det till vid köp, transport, förva-ring, användning, återvinning och så vidare) och pro-duktgrafik (logotyp och formele ment i produkten).

Lyckade misslyckandenEtt misslyckande betyder att man lärt sig vad som inte fungerar, inte att man aldrig kommer att lyckas. Vad hände och varför? En hel del uppfinningar är resultatet av misslyckanden. Man kan inte kontrollera ett lyckat misslyckande, men man kan vara öppen för de möjlig-heter som ett misslyckande ger. I anteckningsboken platsar därför både idéer och misstag. Här är två exempel.

• Chokladen som födde mikrovågsugnen. Percy Spencer gjorde ett experiment på mikrovågor när han upptäckte att den chokladbit han hade i fickan hade smält. Spencer stoppade då sina expe-riment och började istället utforska vad som hänt chokladen och varför. Snart hade han uppfunnit mikrovågsugnen. Tänk om han inte hade haft en chokladbit i fickan den dagen.

• Kortslutning som gav hårt glas. Forskaren Saeid Esmaeilzadeh studerade atom-ordningen i kristaller. För att göra det behövde han tillverka kristaller.

Det gjorde han med en metod där man smälter kiselnitrid (ett grått pulver) i en ugn tillsammans med andra ämnen. Tricket var att sedan kyla ner det långsamt i ugnen. Men en natt blev det kortslutning i ugnen och den gick sönder. Det smälta materialet svalnade för fort och blev till en hård klump glas istället. När Saeid först kom till jobbet tyckte han att experimentet misslyckats, men sedan tittade han närmare på klumpen. Det visade sig att han tillverkat ett helt nytt material, ett glas starkare än något annat på marknaden. Glaset används idag i medicinska implantat, kullager och vindkraftverk.

När eleverna är klara med Designa-stationen ska de ha testat sina idéer och byggt prototyper eller modeller och gjort skisser av dem.

17

18

En bra idé som utvecklats till en konkret produkt eller tjänst räcker långt, men vill någon köpa den? Hur påverkar det idén? Vem behöver eleverna hjälp av för att förverkliga den? Det ska ni undersöka nu.

Att ha en bra idé är bara början på vägen till en upp-finning. För det är inte bara uppfinnaren själv som ska tycka att det är en bra idé, utan även andra. Det gäller till exempel de som ska tillverka den, sälja den och fram-för allt att det finns någon som vill köpa och använda den.

Förverkliga-stationen handlar om att förstå hur det fungerar med praktiska detaljer kring uppfinnande, försäljning och skydd av idéer. Vet ni skillnaden mellan varumärkesskydd och patent? Det får ni reda på här!

De elever som lägger ner mycket kraft här och gör en bra dokumentation har ofta lätt att övertyga – även för en jury i uppfinnartävlingar. När eleverna har gått igenom Förverkliga-stationen har de nått målet – en egen uppfinning. Grattis!

Du har en bra idé, men vill någon köpa den? Hur påverkar det idén? Vem behöver du hjälp av för att

förverkliga idén? Det ska vi undersöka nu.

18

19

Fantastisk uppfinning, men vem vill ha den?Försök besvara frågor om hur framtida köpare tänker, lever och handlar så växer det snart fram hur, var och när du ska sälja den. Det hjälper dig också att välja tillverkare och distributör.

● Vad är din framtida köpare intresserad av och hur tänker hon eller han?

● Vad vet du om hur köparen lever? Var handlar köparen, med andra ord var ska du sälja din uppfinning?

● Hur mycket är köparen beredd att betala?

● Hur ska den vara förpackad? Är det viktigt att uppfinningen är gjord i ett miljövänligt material?

Presentationen betyder alltNär du identifierat vem som ska köpa din uppfinning och varför, behöver den se rätt ut. Du kan ha en idé som är kanonbra i alla avseenden, men är den inte förpackad på rätt sätt och lockar köparna så säljer den inte. Det har blivit dags att presentera upp-finningen på ett pedagogiskt och övertygande sätt.

Klä dig i köparens kläder en stund. Hur fångar du köparens uppmärksamhet? Hur gör du för att hen ska vilja använda just din uppfinning? Och hur får du hen att ta steget att köpa den? Det handlar om mark-nadsföring, men även om att vara förberedd när man går till finansiärer eller företag som kan tänkas sälja din produkt. Vad har den du kommunicerar med för nytta av just din uppfinning? För en återförsäljare och en finansiär är olika saker viktiga, men du kommer att upptäcka att en del också är lika.

Patent – skyddar teknikenPatent skyddar tekniska lösningar och funktioner hos uppfinningen under en viss tidsperiod. Uppfinningen måste först uppfylla några kriterier: den måste vara ny och den måste skilja sig väsentligt från andra uppfinningar. Den ska dessutom vara en teknisk lös-ning på ett problem.

Innan patent söks gör man en nyhetsgranskning, så att man inte söker patent för något som redan är patenterat. Det är alltså inte helt lätt att söka patent. Patentbyråer hjälper uppfinnare med det praktiska.

Får du ett patent får du för en årlig avgift ensam-rätt att tillverka och sälja uppfinningen i 20 år. Du söker patentet i det land där du vill ha ditt skydd. Vill du skydda din uppfinning i flera länder måste du alltså söka patent i flera länder. Exempel på patent är lokal-bedövningen, läspennan, klädnypan, lego och den självgående dammsugaren.

Designskydd – skyddar formenFör produkter som inte har en ny teknisk lösning går det inte att få patent. Men har produkten en ny form kan du istället få designskydd, även kallat mönsterskydd.

Designskyddet skyddar formen och utseendet på produkten. Därför är det ofta bra att komplettera ett patent med ett designskydd, så att man även skaffar

sig den lagliga rätten att vara ensam på marknaden med sin unika utformning. Exempel på produkter som man ofta skyddar designen på är mobiltelefoner, bilmodeller och möbler.

Varumärkesskydd – ett sätt att bli unikFinns det många likadana varor på en marknad kan det vara bra att registrera ett varumärke. Ett varu-märke kan vara ett ord, en logotyp, en ljudslinga eller liknande. Med hjälp av varumärket kan du skapa förpackningar, reklam och design som särskiljer din produkt från andra.

Ensamrätten gäller tillsvidare, men kan upphävas om märket inte används under en femårsperiod. Du kan också arbeta in ett varumärke med hjälp av marknadsföring, utan att ansöka om särskilt skydd. Exempel på varumärken är SVT, H&M, Ericsson och Hemglass (även deras ljudslinga är varumärkesskyddad).

Upphovsrätt – kan inte köpasUpphovsrätten, eller copyright, är en laglig ensamrätt för unika konstnärliga och litterära verk. Den som gjort verket kallas upphovsperson. Rätten övergår inte till den som köpt eller fått ett verk.

Upphovsrätt kan alltså inte köpas utan innehas alltid av den som har gjort verket. Exempel på vad som skyddas av upphovsrätt är fotografier, målningar, skulpturer, böcker, serier och musik.

19

LÄNKTIPSwww.prv.se

2020

21

21 övningar att göra i klassrummet Våra övningar kan du ladda hem gratis på www.finnupp.se.

En av favoriterna är en övning för att komma igång med idéer. Den heter Fem saker som irriterar mig. Den ser du på nästa sida.

En nyhet är övningen Gör din egen app. Med hjälp av den kan eleverna gå igenom alla tre stationerna i Uppfinnarresan och samtidigt utveckla sin digitala kompetens.

21

1 Fem saker som irriterar mig En övning där ni undersöker saker runt omkring

er som orsakar irritation – hårborstar som gör ont i hårbotten, hög ljudnivå i matsalen eller mobbning. Varför är detta irriterande? Vilka behov har uppstått och vad kan ni göra åt dem?

2 Uppfinnare och uppfinningar Myterna om uppfinnande och uppfinnare är många.

Kanske tänker man på en professor med spretigt hår när man tänker sig en uppfinnare. Nu ska ni titta på era föreställningar om uppfinnare och uppfinningar. Målet är att visa att vem som helst kan vara uppfinnare och att uppfinningar finns inom alla möjliga områden.

3 Tänk om Brukar du använda skon som blomkruka? Nej,

trodde inte det. Samtidigt är det fullt möjligt, eller hur? Våra tankar och handlingar styrs i hög grad av föreställningar om hur saker och ting ”ska” fungera eller se ut. Många gånger begränsar det oss, utan att vi tänker på det. Målet är att tänka tvärtom – öppna sinnena och upptäcka nya sidor hos er själva!

4 Idétorka Idétorka kan drabba alla. Här tittar ni närmare

på uppfinningar som redan finns för att se om ni kan förbättra dem på något vis. Här tillhandahålls ett användbart frågebatteri.

5 På spaning i verkligheten När man inte vet var man ska börja kan man alltid

utgå från verkligheten. Hur kan man förbättra odugliga prylar så att de används? Här tittar ni på både händel-ser och konkreta uppfinningar. Redskap som används är tidningar och prylar ifrån elevens vardag.

6 Då, nu och i framtiden Hur såg uppfinningar, som vi idag tar för givna,

ut när de först blev till? I den här övningen tittar ni närmare på vidareutveckling av befintliga uppfinningar – som i sin tur också kan bli nya uppfinningar. Målet är att se hur uppfinningar produktutvecklas allteftersom förutsättningar, behov, teknik och samhälle utvecklas.

7 Mitt vardagsproblem Hur får man idéer till nya uppfinningar? Ja, ett sätt

kan vara att hitta saker man tycker fungerar dåligt och fundera kring hur man kan göra dem bättre. Målet är att bygga en problem- och idébank.

8 Pilleri, pillera Nu ska ni plocka sönder en uppfinning, titta på hur

den ser ut inuti, hur den fungerar och fundera över varför den kom till från första början. Vad påverkar uppfinningars utseende, design och funktion? I den här övningen är det inte historien som är viktigast utan framtiden. Släpp fantasin fri och designa framtidens telefoner, radioapparater och brödrostar.

9 As Easy As 536 Denna teknik strävar efter att minska de negativa

effekter som vanlig brainstorming ibland har (till exempel att idéer försvinner för att man inte kan prata i mun på varandra). Tekniken bygger på kombinationer av olika människors kunskaper och på att alla involveras i varandras idégenerering.

Idea – väcker frågor och nyfikenhet

22

10 Stäng av rödljuset i hjärnanIndustridesigner Tor Bonniers bästa tips

när man ska fundera kring designen av sin produkt är att stänga av alla rödljus i hjärnan och att arbeta snabbt utan förutfattade meningar. Nu är det grönt ljus för alla idéer. Skriv, skissa på papper eller jobba tredimensionellt med hjälp av till exempel papper, tejp, limpistol, lera, gips eller annat som eleverna jobbar lätt i. Arbeta snabbt, så att ni inte fastnar i detaljer. Detaljer kan ni tänka på senare. Låt eleverna utgå från sina idéer och problemen de tänkt lösa.

11MaterialmaniI den här övningen tittar ni närmare på

olika material och deras egenskaper. Vilka material är saker omkring er gjorda av? Varför är de gjorda av just det materialet? Vissa egenskaper är bra i vissa sammanhang men sämre i andra sammanhang. Vilket material man väljer att tillverka olika produkter i beror därför på hur produkten ska användas.

12 Rester som frestarI den här övningen kombinerar ni idéande med

resurstänkande och kunskap om återvinning. Övningen är indelad i fem steg.

13 Designa en stolEn stol ska designas. Men inte vilken stol som

helst. När ni är klara ska det synas för vem stolen är designad och varför den ser ut som den gör.

14 Är din uppfinning en miljöprodukt? Den som tar fram en ny produkt har också ett

ansvar. Vad bör eleverna tänka på för att produkten inte ska öka miljöproblemen, förvärra klimathotet eller skada den som utför arbetet? I den här övningen undersöker eleverna fem aspekter av sin produkt.

15 Konstruera och designaTanken med den här övningen är att eleverna

ska släppa loss sin fantasi och kreativitet, samtidigt som de har en del krav på sig och den produkt de ska tillverka. Om de väljer att satsa på design eller funktion är sedan helt individuellt. Eleverna arbetar enskilt och tidsåtgången bör vara minst två lektionstimmar.

17 10 frågor om patentEn uppfinning är i sig ett allmänt begrepp och

kan omfatta varje ny idé på alla möjliga områden. En upp finning måste däremot, för att kunna beviljas patent, uppfylla vissa bestämda kriterier. Många tror att ett patent gör att pengarna börjar rulla in. Men så är det nödvändigtvis inte. När man har ett patent måste man också veta hur man ska använda det, omsätta det till en god affär. Leta rätt på svaren till alla våra frågor om patent.

18 Fantastiska förpackningarI denna övning får eleverna titta på

förpackningar och ta upp olika aspekter av förpackningsdesign: funktion, användning, hantering, produktion, distribution, ekonomi, försäljning och återvinning. Eleverna får sedan fundera kring förpackningen av sin egen uppfinning.

19 Undersök marknadenLär er mer om marknadsundersökning.

Testa idén med en egen marknadsundersökning. En undersökning kan också ge idéer kring för- och nackdelar med uppfinningen och problem som folk vill ha lösta.

20 Argumentera mera A och BEn uppfinning kan vara hur bra som helst,

men kan man inte konsten att övertyga så är risken att ingen förstår hur förträfflig den är! I den här övningen funderar eleverna kring, och lär sig grunderna till framgångsrik argumentation. Del A och B kan göras separat eller direkt efter varandra.

Designa – utveckla och testa

Förverkliga – dags att ta sig ut på marknaden

Övningar med alla steg i uppfinnarprocessen

21 Gör din egen appEn nyhet är övningen Gör din egen app.

Med hjälp av den kan eleverna gå igenom alla tre stationerna i Uppfinnarresan och samtidigt utveckla sin digitala kompetens och lära sig grunderna i programmering.

Eleverna börjar med att ta fram en idé till appen,

bygger en lösning och samlar likes. Under arbetets gång lär de sig problemlösning, algoritmer, flödesscheman, hur dataprogram är uppbyggda och hur de lägger upp appar.

Ni kan välja hur djupt ni dyker i apparna beroende på hur mycket lektionstid ni avsätter. Övningen är utmärkt att arbeta ämnesövergripande med.

22

Nyhet!

23

I den här övningen undersöker vi saker runt omkring oss som orsakar irritation – hårborstar som gör ont i hårbotten, klumpiga knäskydd, hög ljudnivå i matsalen, mobbning eller trängsel i busskön. Varför är detta irriterande? Vilka behov har uppstått och vad kan man göra åt dem? Övningen kan göras individuellt eller i grupp, som i förslaget nedan. Övningens syfte: Att väcka uppfinnaren och visionären inom varje elev. Framgångsrika uppfinnare börjar med att identifiera behov och problem i sin närhet. Genom att titta på redan existerande uppfinningar blir vi medvetna om detta. Vi undersöker problem i vår närhet och försöker lösa dem.

1 Välj ut fem uppfinningar från förr och nu och fundera kring vilka behov som ligger bakom dessa. Hur gjorde man innan uppfinningarna fanns? Var det något annat man använde? Under gemensam diskussion kan vi se att de flesta uppfinningar är sprungna ur tydliga behov.

2 Dela in klassen i grupper om fem personer. Utse en i varje grupp som antecknar vad gruppen kommit fram till.

3 Sitt ner i fem minuter och fundera på vilka saker som irriterar er i vardagen här och nu, det kan vara både stora och små, obetydliga saker. Välj ut fem av dessa och skriv ner dem på ett papper. Skriv upp nedanstående på tavlan som stöd för elevernas – Fem saker som irriterar mig. – Vad orsakar irritationen?

Tips: Fundera på var, hur och när irritationen uppstår. Vilka behov uppstår?

4 Byt papper mellan grupperna slumpmässigt, till exempel genom att lägga alla papper i en låda och låta varje grupp dra ett ur lådan. Man kan förstås även behålla sina egna anteckningar.

5 Sätt er nu med de antecknade irritationerna. Vad orsakar irritationen? Idéa fram snabba förslag på hur man kan bli av med irritationen. Känn inte att idéerna måste vara helt färdiga eller ens realistiska när ni pratar sinsemellan! Bra idéer är ofta ett samarbete; en lösryckt tanke leder till tankar hos någon annan och till slut har man något som börjar likna en lösning. Tänk fritt och lyssna på varandras idéer. Skriv upp på tavlan:

– Fem sätt att bli av med irritationen.

– Hur önskar du dig att det var istället?

– Idéer till lösningar.

Tips: Är det viktigt att uppfinningen till exempel är bärbar, automatiskt löses ut eller ska fungera på olika språk? Ska uppfinningen anpassas till någon speciell situation?

6 Läs nu upp vilka problem ni har i varje grupp och berätta för varandra vilka idéer till hela eller halva lösningar som ni kommit på. Diskutera tillsammans.

Fem saker som irriterar mig

FINN UPP ÖVNING 1

24

Sveriges största uppfinnartävling

Finn upp är kanske mest känd för att arrangera Sveriges största uppfinnartävling där tusentals elever tävlar med sina uppfinningar. Det är roligt att tävla och att bli tagen på allvar. Alla sorters uppfinningar är välkomna. Tävlingsbidragen bedöms av en professionell jury som består av representanter för innovatörer, entreprenörer och immateriella rättigheter (som patent och designskydd). Läs mer om hur Finn upp hanterar tävlingsbidragen på www.finnupp.se. SekretessJuryn arbetar under sekretess, vilket betyder att allt material som eleverna har skickat in hålls hemligt. Ett kriterium för att söka patent på en lösning är att den ska vara en nyhet. Därför är det viktigt att bevara sekretessen så långt det är möjligt, till exempel till finalen i Stockholm.

Engagera andraFinns det en innovationsrådgivare lokalt? Det är en bra resurs under Uppfinnarresan. Om någon riktigt bra uppfinning dyker upp under arbetet kan en sådan person vara ett stöd när det gäller det juridiska. Lokala företag blir ofta glada av att tillfrågas, kanske någon från en utvecklingsavdelning? Finns det någon organisation som kan inspirera, till exempel den lokala uppfinnarföreningen eller organisationer som arbetar med entreprenörskap, innovationskraft eller kreativitet för ungdomar? Vad gör andra skolor i er region, kanske ni kan göra gemensam sak?

Hela idén med Finn upp är att nå ut till så många ungdomar som möjligt. Ambitionen är att varje elev ska haft möjlighet att jobba med Finn upps metod åtminstone en gång under högstadiet.

2525

1 Eleverna genomför Uppfinnarresans tre stationer: Idea, Designa och Förverkliga.

2 De lämnar in sina bidrag (de får gärna lämna in flera) på www.finnupp.se. Det är ett webbformulär de fyller i. Där kan de bifoga skisser, ritningar, presentationer, foton… allt som gör det lättare för juryn att förstå deras uppfinning. De kan tävla ensamma eller i grupp.

3 Senast i januari ska de vara klara. På www.finnupp.se står sista inlämningsdag.

4 I en del regioner hålls sedan regionfinaler under våren. Samtliga inlämnade tävlingsbidrag, oavsett om de vunnit i regionalfinalen eller inte, går till den nationella juryn.

5 Första bedömningen görs av en expertjury som väljer ut finalisterna. Sedan återstår det svåra valet att utse vinnarna. Det hedrande arbetet gör hedersjuryn (så klart).

6 I maj hålls den pampiga nationella finalen i Stockholm. Eleverna tävlar om stipendier mellan 1 000 – 5 000 kronor och ett fint diplom att hänga på väggen. Det är ett minne för livet!

Så går det till att tävla:

26

Tävlingsbidragen bedöms av en professionell jury som består av representanter för innovatörer, entreprenörer och immateriella

rättigheter (som patent och designskydd).

27

VERKSAMHETSANSVARIG: SOFIA TALBORN BJÖRKVI/FINN UPP. COPY: HELENA THORÉN/AXLA INFORMATION AB OCH FREDRIKA BERGH/RETOR.

FORM: ANNA JONASON/KRUT & SYSTER DIESEL.

RING RING

Kontakta oss om du vill ha hjälp, stöd eller kontakter!Vi brinner för att få unga människor att upptäcka hur kul det är med

problemlösning, kreativitet och uppfinnande.Tel: 08-663 70 80. Mejl: info@finnupp.se. www.finnupp.se

RING RING

RING RING

28

Finn upp stärker unga människors idékraft. De tränas i kreativt tänkande, i att utveckla sin idé och att förverkliga den.

Finn upp är en metod för lärare och pedagoger på högstadiet som vill väcka elevernas lust att upptäcka. Inte bara kunskap utan även sin förmåga till problemlösning och kreativt tänkande. I Finn upp har ungdomar ända sedan 1979 tagit fram egna idéer och utvecklat dem till uppfinningar.

Finn upp arrangerar Sveriges största uppfinnartävling. År 2005 belönades Finn upp med Kunskapspriset. Finn upp har huvudkontor i Stockholm och regionala ambassadörer över hela Sverige.

Verksamheten finansieras av bland annat Skolverket, Ingenjörsamfundet och fackför-bunden Unionen, Vision, ST, Finansförbundet och Försvarsförbundet.

PROBLEMLÖSNING, KREATIVITET OCH UPPFINNANDE I SKOLAN

www.finnupp.se