Erik BrickmanPedagogik A

Uppgift: Seminarium 1, delkurs 32014-04-11

1. Vad är vetenskap?

Ungefär som i diskussionen kring frågan ”vad är kunskap?” där man kan säga att olika saker kan ses som kunskap, så kan man också säga att vetenskap kan betyda många olika saker. Det finns inte ett uttryck eller en synvinkel på vetenskap.

Men som grund är den ofärgade, objektiva betydelsen (om det nu ens finns något sådant) av vetenskapen något som bygger på att den har basis i beprövad kunskap. Beprövad på det sättet att den är baserad på experiment och tester, samt att dessa test visar överensstämmelse med idéerna eller teorierna bakom den vetenskap man vill utföra. Det är själva möjligheten till att den är testbar som gör den till vetenskap. Det ligger, kan man säga, i själva ordet på svenska: ”vetenskap”, man vill visa att det man undersöker kan uttryckas som vetande, inte bara något man tror. Kan man bevisa kunskapen och göra om den till vetenskap, jag då är den, säger man, empiriskt grundad, alltså grundad på bevisbar kunskap. Dessutom bevisbar igen och igen och igen av olika personer. Är den inte ens möjlig att kunna testa och experimentera med, så kan man säga att det ligger utanför vetenskapen, den är då icke-vetenskaplig.

Exempel på denna icke-vetenskap är myter, sagor, obevisbara teorier och hypoteser, samt religioner av olika slag. Men vilka olika exempel på vetenskap finns det?

Vi har exempel på vetenskap runt om oss, dagligen i det moderna samhället och även på många andra ställen. Genom de tekniska, elektroniska, mekaniska, hydrauliska, m.fl. uppfinningar som ingår i ett modernt samhälle. Men även i hur vi har kommit att lita och förvänta oss till de vetenskapliga apparater, vardagslösningar och beteendemönster som alla är konsekvenser av vetenskapens framsteg under speciellt de senaste 400 åren, men även flera tusen år tillbaka.

Förutom matematik och logik, så är vetenskapen som sagt baserad på empiriska data. En del forskare, som Karl Popper, menar att man ska försöka falsifiera det man vill föra fram som vetenskapligt. I en sådan övertygelse försöker man hitta bevis mot det man försöker påvisa är en giltig teori. Hittar man inga sådana fungerande motbevis, så kan man anta att teorin äger riktighet i verkligheten - än så länge. Detta för att ingen teori kan vara helt bevisbar enligt Popper, så han förutsätter att alla teorier kan motbevisas förr eller senare.

Sen finns det t.ex. logiskt analytiskt sätt att påvisa en teoris riktighet. Man försöker då bepröva en teori mot faktisk erfarenhet. Ren positivistisk inställning, vilket är en mycket sällsynt företeelse inom samhällsvetenskaperna i dagens läge, säger att vilken kunskap det än gäller ska den vara bevisad som sann genom att den blir framforskad i realiteten och att den då empiriskt bevisad. Det är här bevisen är så viktiga för att något är sant skall kunna testas igen och igen av olika människor, som då ska kunna komma fram till samma resultat. Detta kräver en s.k. intersubjektivitet mellan de som testar, alltså en pågående dialog mellan dessa där resultaten kan verifieras.

Erik BrickmanPedagogik A

Uppgift: Seminarium 1, delkurs 32014-04-11

2. Vad skiljer vetenskapliga kunskaper från andra kunskaper (t.ex. myter, trosföreställningar och vardagstänkande)?

Det som kännetecknar vetenskap, att man sanningsenligt kan veta hur något är eller fungerar, är just att man kan bevisa riktigheten i den genom att påvisa det i test och experiment, i motsats till det som förut nämnts, t.ex. religioner och andra trosbaserade uppfattningar, där man inte kan göra detta. Resultat från forskningar eller fakta som tidigare bevisats empiriskt är exempel på sådant som går i god för vetenskapens riktighet.

Till skillnad från t.ex. myter och sagor som ofta innehåller färdiga, fixerade uppfattningar är vetenskap inte färdigt utan något som ständigt utvecklas. Man säger att vetenskapen inte hämtar kunskapen från en sådan som ligger redo att bara ”plockas upp” och inlemmas i den utan att man ”skapar vetande” allteftersom forskandet och undersökandet pågår.

Grunden till t.ex. religiöst vetande brukar vara sådant som gudomlig inspiration, visioner eller plötsliga intuitiva ingivelser som man då knyter med en ”övre intelligens” som påverkar vårt lägre mänskliga medvetande, eller omedvetna genom t.ex. drömmar. Denna övre intelligens beskrivs som Gud, eller en ”världsande” eller något annat som ligger utanför människans uppfattningsförmåga.

Tidpunkten för t.ex. människans eller andra arters uppkomst på Jorden eller inom ”existensen” kan läggas med betydligt kortare intervaller än de som vetenskapen (som är baserad på t.ex. antropologiska eller paleontologiska fynd och dess undersökningar) gör. Skapelsen av vårt universum såsom vetenskapen ser den, med teorin ”big bang” t.ex. har inte en religiös motsvarighet, då den enligt en andlig syn skulle vara poänglös då den inte sker av en orsak. Och det är en annan stor skillnad mellan vetenskap visavi myter och religioner, de har nästan uteslutande en holistisk, övergripande ”mening” med att saker finns och att de en gång uppkommit. Den typen av ”mening” har inte vetenskapen. Och den meningen är ytterligare något som inte går heller går att bevisa empiriskt. Därför kan heller inte dessa religiösa beståndsdelar undersökas och varken bevisas eller motbevisas. De är icke-vetenskaper. Man skulle möjligtvis kunna kalla dem för ”troskaper”.

Förutsägelser om framtiden brukar också vara något som skiljer vetenskap och religion. Antingen är dessa inskrivna som profetior eller visioner av t.ex. en vis person som är känd inom religionen, medans inom vetenskapen är framtidens förändringar något man kan försöka sia om utifrån tidigare vetenskapliga rön om det man vill försöka förutsäga, eller teorier som anknyter till redan inträffade händelser inom samma kunskapsområde. Men man är väldigt mycket mer försiktig inom vetenskapen att göra väldigt tydliga och säkra yttranden om vad som kan komma att hända, än man är inom religioner eller myter.