uppgiftsfrågor och svar, sem 1, delkurs 4, erik brickman

7/24/2019 Uppgiftsfrågor Och Svar, Sem 1, Delkurs 4, Erik Brickman

http://slidepdf.com/reader/full/uppgiftsfragor-och-svar-sem-1-delkurs-4-erik-brickman 1/5

Erik BrickmanPedagogik A

Uppgift: Seminarium 1, delkurs 42014-02-12

1. Vad kännetecknar en bra uppsats enligt Rienecker och Stray Jørgensen?

Rienecker och Stray Jørgensen vill att arbetet med en bra uppsats bl.a. innehåller följande:

. !tt man som skribent skriver på ett vetenskapligt s"tt och inte utgår ur egna vinklingar iden problemfråga eller hypotes som uppsatsen har. !tt man behåller en #objektivitet#.

$. !tt uppsatsen görs på ett vetenskapligt och sakligt s"tt% och inte baserat på t.e&. hörs"gen

eller personligt ogrundade åsikter. 'et ska helt enkelt vara sant och bevisbart och uttryckt med

den s"kerhet som kommer med visshet om "mnet% eller de utsagor som inkluderas.

(. !tt man inte ska utan vidare återge ett innehåll h"mtat från urkunder eller k"llor utan

reflektion och utan referens till uppsatsens "mne. )an ska vara en "mnesanv"ndande skribent.

*. +roblemformuleringen% som ska vara tydligt förklarad i inledningen av uppsatsen ,samt

"ven i slutet för att #knyta ihop påsen# som man kan kalla det- "r förståelig och klart

avgr"nsad mot ett syfte. 'en ska också uttryckas i g"ngse vetenskaplig form.

. !tt det uppsatsgrundande arbetet% vilken metod det "n "r gjort med% vittnar om att det "r baserat på en så stor m"ngd information och inh"mtad kunskap om andra arbeten inom

området som det går. 'etta för att uppsatsen skall vara ett #inl"gg i debatten#.

/. 0e&ten skall helst i uppsatsen ta upp saker ur olika synvinklar% genomgångna kritiskt ochmed st"ndig n"rvaro till "mnet. Som Rienecker och Stray Jørgensen s"ger% man: ”analyserar,

tolkar, argumenterar, diskuterar, reflekterar, värderar […]” etc.

1. 0alar om det pågående arbetet i te&ten% i s.k. metate&t% man ber"ttar om orsaken till

uppsatsens innehåll% metoder och förmodade utfall ,det som ovan också inkluderas i

#reflekterar#-% samt förtydligar varför man gjort och vilka val man gjort i te&ten.

2. !tt teorierna och metoderna som man utgår från resp. anv"nder sig av kan förklaras vara

viktiga för "mnet. !tt det inte blir prat om irrelevanta saker som bara tar upp utrymme.

'etta g"ller "ven litteratur eller andra k"llor som andra forskares uttalanden inom området.

3. !tt ens personliga tycken och den egna lusten till "mnet inte ska f"rga det man skriver om%

utan att det helst bibehålls en sorts syn #utifrån# ,anknytande till punkt -. !tt det man

beskriver och skriver om relateras till ur en akademisk #stans#.

4. 5n bra uppsats "r fokuserad på temat för den genom återkommande återkopplingar till det

som "r huvud67problemfrågan. 'et ska finnas s.a.s. en #röd tråd# n"rvarande.

1 Rienecker% 8. 9 Stray Jørgensen% +: Att skriva en bra uppsats. Stockholm: 8iber !% $44$% s% $1.





2. Hur väler !an ett "bra" te!a och vad b#r !an tänka p$ under skrivprocessen enligt

Rienecker och Stray Jørgensen? Vad säger %veg$rd o! sv$righeter och proble! vid val

av ä!neso!r$de&te!a?

;enom att t.e&. konfrontera sig sj"lv med olika "mnen eller tidigare uppsatser% kan man bli

e&tra intresserad av något och på det s"ttet få energin att skriva om just det "mnet. 5tt annat

bra s"tt "r att ta något som ligger n"ra ens v"rderingar eller någon typ av st"llningstagande.

'et behöver alltså vara något som man sj"lv tycker "r viktigt% inte bara intressant. < det som

man tycker "r det viktiga finns ofta saker man ser som anv"ndbart och då kan utgöra ett bra

tema% alltså det som ligger till grund för problemfrågan.

Rienecker och Stray Jørgensen tycker att skrivprocessen g"rna kan börja utifrån direkt s.k.

tankeskrivandet% att man alltså t"nker v"ldigt obundet och föruts"ttningslöst från början. 'etstrukturerade skrivandet% och "nnu senare korrigeringar% "r något som inte betyder så mycket i

början. 'et kommer att bli viktigt% men kan i början utgöra hinder som bara saktar ner den

övergripande tema som man vill få grepp om.

'et som de tycker "r viktigt "r också att fokusera på det centrala i problemfrågan% de delarsom tydligt upptar det som frågan handlar om. =tifrån detta kan man sedan spinna vidare på

vad som kan vara relaterat och inte. Rienecker och Stray Jørgensen s"ger sj"lva: ”All den

dokumentation uppsatsen innehåller ska gå åt för att visa särskilda poänger, argumentera för

en uppfattning eller flera, eller förkasta en uppfattning, o.s.v.! "et mest ändamålsenliga ärofta att bör#a med att skriva något som direkt har med uppsatsens poäng att göra.”$

Rienecker och Stray Jørgensen s"ger också att det "r bra att #>"nta med teori och historik# då

det inneb"r en för stor uppgift i början av en uppsats. 'et "r ens första utkast ,ofta flera olika

stycken- som man ska hålla på med innan man börjar se de första tecknen på en #f"rdig#

produkt. ?ven referat och beskrivningar ska man v"nta med i början.

)"nniskor har olika v"gar att hitta fram till sin skrivlust% men det g"ller att ha ett öppet sinne

och prova sig fram. #)ind mapping# "r ett s"tt att strukturera sina lösa tankar och ett annat "r

s.k. snabbskrivning. 'et inneb"r att man skriver fritt om temat under en begr"nsad tid för attlåta id@er och fritt tankeflöde ge ingångsv"gar till det man vill skriva om.

+å sidan /1 i sin bok% visar Rienecker och Stray Jørgensen mycket bra genom en tabell med

underrubrikerna #Rådokument#% #!rbetsdokument# och #8"sardokument# hur man kan

anv"nda sitt skrivande i tre olika faser fram till en uppsats som "r klar för att l"mnas till sina

l"sare. 'essa faser beskriver hur man börjar med en att försöka samla det som "r uppsatsen

grundande innehåll% dokumentation och "nnu icke f"rdigsammanst"llda data% etc.

2 Rienecker% 9 Stray Jørgensen ,$44$-: !tt skriva en bra uppsats% s% 1.





A"sta steg "r att dokumentet börjar ta form och man ser tecken på hur det kommer att se ut

men detta "ndras ofta successivt och kan ta helt andra v"ndningar% fr"mst av begr"nsningar.

'et anv"ndande materialet blir nu det som utgör stommen och föruts"ttning för att den övriga

skrivna kontentan får en sammansatt form. B"r blir det som inte "r nödv"ndigt bortrensat ochman för in teoridiskussion% vinklingar% analys% bearbetningar som löper utifrån argumentation%

etc. )an har nu en klarare riktning på materialet och man börjar sikta mot en slutsats.

'et sista steget "r att uppsatsen skall vara l"sbar för mottagaren% d"rför har redan innan dessa

språkliga och formalia6m"ssiga korrektioner gjorts samt att man som förut n"mnts% #knutit

ihop påsen#% alltså problemfrågan "r åter upptagen i fokus och sammanst"lld med ett möjligtsvar eller inte% beroende på om man nått sitt förevisade mål eller ej. 'et blir då en kontinuitet i

hela uppsatsen som gör att l"saren får en bra översikt och påminnelse om målet med den.

5n av de viktigaste po"ngerna Rolf 5jvegård i sin bok #>etenskaplig metod# ,33(7$443-( om

vad man bör t"nka på i val av tema till uppsatsen% "r att problemformuleringar oftast går

genom flera steg av "ndringar och det kan uttryckas som en spiral% d"r man först antar en tidig

problemformulering för att senare efter l"sande av material man ska ha med% uppt"cka att det

inte var r"tt satt eller för brett st"lld% o.s.v. 5tt av de problem som kan uppstå "r att svaret på problemfrågan "r för sj"lvklart och givet. 5tt annat "r om den som skriver uppsatsen inte

riktigt vet vad problemfrågan "r till för% det anges inte i uppsatsen på ett klart s"tt% t.e&.

5n grupp av studenter som skriver tillsammans "r en bra grund för att uppsatsen blir god nogatt lyckas. 'et som kan bli en f"lla% "r dock att man bör dra åt samma håll n"r det g"ller

intresse och innehåll för uppsatsen. )an kan också vara v"ldigt olika i arbetstakt ochansvarssyn% vilket kan komplicera det hela.

egr"nsningar kan n"stan inte diskuteras nog% då det "r en process som oftast pågår under

hela uppsatsskrivandet. Cfta "r #små "mnen# att föredra eller det man i l"ngden m"ktar med% i

alla fall som nybörjare. 'e metoder man ska anv"nda "r också mycket viktiga då% om de "r

adekvata% ofta "r sj"lva k"rnan i det skrivna materialet om det man vill ha svar på.

'. Vad innebär det att (or!ulera en proble!(or!ulering enligt %veg$rd och Rienecker

och Stray Jørgensen? Vad är speci(ikt (#r proble!(or!uleringen och hur skiler sig

denna i(r$n e)e!pelvis uppsatsens te!a eller proble!o!r$de? Vilka proble! och

sv$righeter b#r !an tänka p$ vid proble!(or!uleringen? *e e)e!pel+

!tt sammans"tta en bra problemformulering "r att ta st"llning till om den "r t.e&. en fråga% en

utsaga eller ett påstående% enligt Rienecker och Stray Jørgensen.

5jvegård% R: $etenskaplig metod. 8und: Studentlitteratur% $443.





'en ska vara bra avgr"nsad och omfatta överskådliga spörsmål el. dyl. 'essa ska också

vara intressanta% g"rna uttryckta som e&empelvis #varförD# eller #hurD# ist"llet för bara en

redogörelse för #vad# något "r. +roblemformuleringen ska vara något man dryftar för att

framhålla något som i sig inte kan besvaras enkelt och som man behöver en rej"l inblick i.

5ftersom det heter problemfråga% så finns det en inneboende avvikelse i sj"lva betydelsen av

uttrycket som då avspeglas i ett "mne eller sammanhang. 'en avvikelsen "r vad man kan

undersöka% bevisa eller ifrågas"tta% etc. !vvikelsen kan handla om en eller flera saker som

skribenten anser "r en brist% en mots"gelse eller en inkonsekvens% t.e&.

'en problemfråga man fokuserar på ska vara något som "r eller kan vara omdebatterat och

som "r öppet för diskussion. )en det r"cker inte bara med en problemformulering% utan det

g"ller att omvandla det man t.e&. undersöker till något man akademiskt kan bidra med som ettinl"gg i en möjlig debatt% eller som Rienecker och Stray Jørgensen uttrycker det: ”Ambitionen

måste alltså vara att utve%kla sin skrivarförmåga från att kunna ställa o%h besvara frågor till

att kunna påvisa o%h undersöka egentliga akademiska problem […].”*

'e s"ger också: ”&n bra uppsats styrs här av sin problemformulering, inte sina källor.” )an kan alltså t.e&. sent under skrivandets gång uppt"cka att problemformuleringen "nnu en

gång behöver "ndras eller helt bytas ut. 'et "r en konstruktiv realitet som man bör ta till sig.

>ad som "r specifikt för problemformuleringen gentemot t.e&. temat eller problemområdetkan uttryckas som att formuleringen "r uppsatsens fokus och k"rna% området eller temat "r den

genre% omgivning eller bas i vilken det som "r fokuset ingår som en naturlig del.!tt gå från tema till avgr"nsad fråga ,eller frågor- "r den riktiga konsten i en uppsats.

+roblem kan uppstå n"r man börjar återge ren information utan analys eller sk"rskådning.

5ller att som skribent försvinna ut i ett allm"nt resonemang som blir svårt att precisera.

5tt tredje "r att sprida sig för tunt och mista det huvudspår som "r uppsatsens fokus.

,. Hagstr#! utg$r (r$n --/syste!et0 eller !er generellt Harvard syste!et0 (#r hur

!an skall belägga sina p$st$enden !ed re(erenser0 i hur !an skriver citat0 och i hur

!an lägger upp re(erens(#rteckningen litteraturlista. Hur re(ererar !an till ett verk i

l#pande te)t enligt --/syste!et? Hur skriver !an ett citat? Hur skall re(erenslistan se

ut gällande b#cker och artiklar? *e e)e!pel+

5nligt !+!6systemet beror det på om man ska göra referens till ett verk av en% två% tre till fem

författare eller om det "r se& till fler författare. Cm det g"ller en författare anges efternamnet

på författaren följt av det årtal verket publicerades. Ertalet ska skrivas inom parentes om

författaren "r en del av den beskrivande te&ten. )en "ven både författarens namn och årtalet

4 Rienecker% 9 Stray Jørgensen ,$44$-: !tt skriva en bra uppsats% s% 44.! Rienecker% 9 Stray Jørgensen ,$44$-: !tt skriva en bra uppsats% s% 4.





kan skrivas inom parentesen om författarens namn följs av ett komma. Slutligen kan sj"lva

te&ten ber"tta om författarens namn och årtal. Cm det g"ller två författare anges alltid båda

författarnas namn i varje referens. !nnars g"ller samma regler som i fallet med en författare.

Cm verket har tre till fem författare återges alla författarnamnen första gången referensen görs

i te&ten. '"refter går det att anv"nda ben"mningen #et.al.# eller #m.fl.# följt av årtalet inom

parentes% eller både namn% förkortning och årtal alla inom parentesen.

Finns det se& eller fler författare till verket skrivs bara den första författaren ut från början

följt av förkortning såsom ovan samt årtalet inom parentes% eller återigen allt inom parentes.5tt undantag g"ller n"r två olika verk med samma årtal återges i te&ten. 'å g"ller att skriva ut

så många efternamn att man kan skilja verken åt.

Gitat återges alltid e&akt såsom det står i originalverket. Gitat framst"lls i te&ten på olika s"tt

beroende på om det "r ett kort citat ,mindre "n *4 ord- eller om det "r ett s.k. blockcitat ,fler

"n fyrtio ord-. ?r det en kort citat visas det i den löpande te&ten inom citationstecken% alltså

ett i början och ett i slutet. >ilken sida citatet finns på i originalverket återges inom en

parentes efter citatet och med förkortning med s ,för sida- och punkt följt av numret. 5n annanmodell "r att återge författare% år och sida inom parentes för citatet om man vill.

lockcitat återges inte inom citationstecken% utan skrivs ist"llet med mindre te&tstorlek

och7eller radavstånd% samt indrag för citatet med %( cm r"knat från v"nstermarginalen.'et bör "ven finnas en rads mellanrum mellan den löpande te&ten och citatet% runt om.

)an kan "ven återge förkortade citat% alltså med en viss del av te&ten borttagen för att korta

av eller utesluta en onödig del av citatte&ten som inte innehåller något viktigt för te&ten i

övrigt. !nv"nd en parentes med endast tre punkter för den del av citatte&ten som "r borttagen.

För att visa att te&ten som borttagits ligger mellan två meningar anges fyra punkter inom

parentesen ist"llet. <nledande te&t som tagits bort ska helst inte återges med parentes.

3. 4te(ter det du har läst0 väl ett ä!neso!r$de&te!a !ed relevans (#r ä!net pedagogik

och (or!ulera ett sy(te0 dvs. en proble!(or!ulering so! beskriver vad du vill studera i

det ä!neso!r$de&te!a du har valt. 5änk p$ att detta är bara ett (#rsta (#rslag0 under

arbetets g$ng kan !an kontinuerligt ändra sin proble!(or!ulering i (#rh$llande till det

paper !an (aktiskt skriver.

5ftersom jag% 5rik % ingår i samma grupp som +etter RundHvist% så k"nns det onödigt för mig

att rapa upp samma te&t som han gjort i sin inl"mnade uppgift för seminarium . '"rför

h"nvisar jag till den ang. föreslaget "mnesområde7tema% samt det som sagts i klassrummet.

Jag ber om urs"kt för detta% men jag förstår annars inte vad som skulle skrivas h"r.

uppgiftsfrågor och svar, sem 1, delkurs 4, erik brickman

Documents