uppgiftsfrågor och svar, sem 2, delkurs 2, erik brickman

7/21/2019 Uppgiftsfrågor Och Svar, Sem 2, Delkurs 2, Erik Brickman

http://slidepdf.com/reader/full/uppgiftsfragor-och-svar-sem-2-delkurs-2-erik-brickman 1/3

Erik BrickmanPedagogik A

Uppgift: Seminarium 2, delkurs 22014-0-10

1. Vilken kritik riktar Neil Postman mot skolan och utbildning som den ser ut i dagens

skola? Håller du med hans kritik? Varför/Varför inte?

Först och främst är Neil Postmans genomgående fråga: vad har skolan för mål? Alltså vad harden obligatoriska skolan för uppgift i vårt samhälle idag? Han vill ha svar på den frågan för

att han anser den vara den mest centrala frågan i sammanhanget och en som inte finns hos

någon skolansvarig beslutsfattare idag! "amhället har många människor som frågar sig hur

skolan kan bli bättre dels för eleverna och dels för lärarna! #en ingen frågar varför denna

skola finns och vad den därigenom har för uppdrag i dagens samhälle samt för de elever

$och lärare% som går $eller arbetar% där! &ch eftersom ingen frågar det och denna tomhet påsvar ger främst eleverna en känsla av meningslöshet att vara där så utvecklas skolan till en

återvändsgränd en plats som eleverna $och kanske lärarna% egentligen bara vill bort ifrån!

"om han 'ttrar i en video(inspelning av en interv)u där Postman svarar på frågor om hur hanser på skolan idag: ”My view is that, if the children and their parents and their teachers don’t

believe in anything then school simply becomes a house of detention, rather than attention”*!

Neil Postman har skrivit många kritiska te+ter om t!e+! media och ,- och hur dessa påverkar

vårt samhälles människor i stor grad $mest negativt och passiviserande enligt hans böcker iämnet% samt andra samhällskritiska företeelser! #en det återkommande och bärande temat i

hans bok .När skolans klocka klämtar. är att det saknas en eller flera s!k! .berättelser. i

skolan! /ller som s)älv han formulerar det: ”[…] den allmänna skolans huvuduppgift att

framf!ra stora, allomfattande berättelser som alla elever kan tro p" […]”

0

!-ad bet'der det? -ad står dessa s!k! berättelser för?

/nligt Neil Postman är .berättelser. teman i undervisningen som t!e+! bel'ser viktiga skeden i

landets historia och utveckling! Postman menar att det varit så tidigare i den amerikanska

skolan: ”#et fanns en tid d" man visste vad skolan hade f!r mening därf!r att den

f!rmedlade flera fullt fungerande berättelser som det amerikanska folket kunde ta till sig$

Man hade t$e%$ den stora demokratiberättelsen, som den amerikanske konstnären &en 'hahn

en g"ng kallade f!r världens mest lysande id($”1 På ett annat ställe säger han ”)cks" andra

berättelser har t*änat som ledst*ärna och inspiration f!r +merikas folk och gett eleverna ett

skäl att g" i skolan$ #et gäller inte minst den protestantiska etiken$ nligt den är h"rt arbete

och disciplin det säkraste sättet att f" del av -uds n"d$” &ch även: ”.mmigranterna f!rde

ocks" med sig egna berättelser, vilket kom att fungera som lokala gudar i +merika och bidra

till att berättiga skolans e%istens$”2

1 !"eil Postman on #$at is lacking in sc$ools%!, &'ideo(, tillg)nglig:

$ttps:**###%+outue%com*#atc$./sl3r.e25t/46, 2014, 7$)mtad 2011-20-1282 Postman, "eil 7198: ")r skolans klocka kl)mtar% s, 12

; Postman, "eil 7198: ")r skolans klocka kl)mtar% s, 14 Postman, "eil 7198: ")r skolans klocka kl)mtar% s, 20

3essa e+empel indikerar en riktning inom skolan även om den var satt i dåtidens 4"A somg)orde orsaken till skolgång en mer accepterad del hos eleverna eller åtminstone en mer





integrerad del av deras vardag! 3et verkar som acceptansen att vara där inte kom ur känslanatt skolan är mål för en .detention. utan mer av .attention. för eleverna! 3et gav kanskeockså indirekt mer energi till lärarna! #en det senare är spekulation av mig s)älv!

Postman använder egna bet'delser för begrepp som .gudar. $med litet g% och .r'mdskeppet )orden. eller som förut nämnt .berättelser.! 5udarna med litet g är många i det modernasamhället och de som mer eller mindre avlöst våra traditionella gudar! 3e står för vårkonsumtion vår teknologi och vår ekonomi! 3e gamla s!k! gudarna såsom 6uddha 7ahveeller profeten #uhammed stod för en tradition och en tr'gghet men nittonhundratalet harinte varit snällt mot våra gudar enligt Postman! 3en n'a ekonomiguden säger t!e+! till oss:”)m du är uppmärksam i skolan och g!r dina lä%or och f"r bra resultat p" proven och

uppf!r dig, kommer du att bel!nas med ett välbetalt *obb när du är klar$/ 8

3etta tillsammans med ett alltid närvarande reklambombardemang och ett intrimmat krav på

den enskilde att en bra ekonomi ger livsl'cka skapar en ganska passiv och konsumerande befolkning utan öppna sinnen eller med känsla för ifrågasättande!,-(reklamen är allestädes närvarande med dess många köpglada budskap och en utbildningsom utm'nnar i ett arbete för att delta i denna konsumtion är det normala för mångaamerikaner! 9 interv)un på outube säger Postman: ”0an you imagine a television commercial

putting forward 1homas 2effersons idea of schooling, the commercial would say ’3ou should

stay in school so that you’ll learn when your liberty is threatened and how to protect your

liberty’$”; &m en sådan ,-(reklam skulle visas menar Neil Postman hade människor medstor sannolikhet sett det som ett inslag ur "N< $'aturday 4ight 5ive sketch( ochhumorprogram på amerikansk ,-%! 9ngen skulle ta det på allvar i dagens läge! &ch med dethär menar Postman att människors tidigare mer närvarande lust till personlig utveckling i

dagens läge m'cket ersatts av målet att nästan uteslutande delta i kommersiella livet! =venteknologins .gud. och pengarnas .gud. är så drivande att ingen längre ifrågasätter dem!

3et gör att utbildningen måste återfå sin ådra av igenkännbarhet från vårt lokala mänskliga

liv! Alltså livet där vi verkar och lever med de människor och omedelbara mål som omger

oss! .6erättelser. om dessa saker> olika språk och livsåskådningar kulturella seder och bruk

och samtalet om det mångkulturella 4"A måste komma in i klassrummen! Här ser )ag en

koppling till 3'sthes . flerstämmiga klassrum.! 3et skulle skapa en helt annan tillförsikt och

ett annat intresse hos eleverna allas berättelser måste vara gångbara tror Postman! NeilPostman har också med en .fabel.@ i sin bok där han beskriver hur eleverna på ett helt annat

sätt utanför sina klassrum och deltagande i ett slitet Ne orks vardagliga problem medupprustning av dess hus och parker skapande egna kvarterstidningar och skötandes lokala

t)änster får förståelse för hur livet faktiskt fungerar i verkligheten! 3etta är kanske en utopisk

och orealistisk s'n på hur unga människor kan delta i samhället men återigen kanske inte!

9 Postman, "eil 7198: ")r skolans klocka kl)mtar% s, 26< !"eil Postman on #$at is lacking in sc$ools%!, &'ideo(, 7$)mtad 2014-0-108

6 =+st$e, >lga, 71<8: =et ?erst)mmiga klassrummet% Postman, "eil 7198: ")r skolans klocka kl)mtar% s, 9

"umma summarum kan )ag rent personligen hålla med Neil Postman på flera punkter!

3et lustiga är att )ag i mångt och m'cket tänkt på ungefär samma sätt! -i har en relativt stor





ungdomsarbetslöshet i "verige så varför inte direkt omsätta dessa overksamma i en

samhällelig t)änst på ett bredare plan ( och samtidigt kn'ta detta till skolan?

#en detta är nog en gradvis process som skulle behöva prövas i sådana fall! =ven vårt

svenska samhälle lider av rotlöshet alienation och en sorts allmän grundfråga hos mångaunga: varför går )ag i skolan? -ad har den att egentligen ge mig? 3et är ungefär samma

s'nsätt som )ag hävdar finns för Arbetsförmedlingen: den ger inte människor arbete utan är

en sorts förvaringsplats genom t!e+! .fas 1. som kritiserats så m'cket!

#änniskor vill skapa sin egen väg men som en ung människa har man svårt att få en översikt

på sitt liv den t'pen av s'n är inte premierad i dagens läge! /n gemensam svensk .berättelse.som tar fram vår generellt sett välkomnande attit'd mot invandrare vårt välfungerande

samhällss'stem som faktiskt ger den personliga friheten så många av oss tar för givet kan

vara en platå för n' mening hos elever i skolan av idag! 6landa detta med )ust ett arbetandedeltagande liv för eleverna parallellt med skolan som är ihopkopplat med att h)älpa till i sitt

närområde skulle nog kunna ge människor en större känsla av mening! -iktigt är kanske

också att detta måste tillåtas göras på människors eget lokala sätt med klara rötter i deras

egna lokala kultur! 3etta är bara h'poteser och har implikationer långt utanför de omedelbara

pedagogiska påverkningarna i skolan! #en omö)ligt är det absolut inte!

3et stora hindret är nog att ifrågasätta den stora ekonomiska drivkraften $girigheten% övertron

på tekniken och det allmänna konformerandet till konsumeringssamhället! Bent krasst kan det

vara i stort sett omö)ligt då motkrafterna ( alltså de som vill ha kvar denna samhällsstruktur (kan vara för formidabla! #en liksom Neil Postman är även )ag imponerad av ,-(serien ."tar

,rek. $speciellt ."tar ,rek ,he Ne+t 5eneration.% med dess oerhört positiva framtidss'n vadgäller människans mö)ligheter att ta sig ur girighet kortsiktiga lösningar och istället skapa ett

framtida samhälle med stor iver att bättra sig som enskild människa och som släkte i r'mden!

uppgiftsfrågor och svar, sem 2, delkurs 2, erik brickman

Documents