uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta ......vem kan ta bort hindren? målgrupper...

RegeRingsuppdRag M2008/4791/a (deLVis)

uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder

– slutredovisning

Boverket december 2010

En redovisning av Boverkets regeringsuppdrag R/ om enkelt avhjälpta hinder

Titel: En redovisning av Boverkets regeringsuppdrag R/ om enkelt avhjälpta hinder Utgivare: Boverket december 2010 Upplaga: 1 Antal ex: 400 Tryck: Boverket internt ISBN, tryck: 978-91-86559-62-5 ISBN pdf: 978-91-86559-63-2 Sökord: enkelt avhjälpta hinder, tillgänglighet, föreskrifter, plan- och bygglagen, handikappolitik Dnr: 1122-307/2009 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: [email protected] Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2010

3

Förord Sverige är på god väg att bli ett tillgängligt samhälle. På regeringens uppdrag har Boverket i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL), länsstyrelserna och Handisam under två år arbetat intensivt för att alla enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas.

Ett tillgängligt samhälle är nödvändigt för människor med funktionsnedsättningar. Men det är också bra för oss alla. Vårt budskap har varit tydligt: Kom igång! Kom vidare! Kom i mål!

Läs rapporten, ta del av de insatser som har gjorts och se hur vi kan gå vidare. Det är mycket arbete kvar och det är med gemensamma ansträngningar vi kan lyckas. Janna Valik generaldirektör

4 En redovisning av Boverkets regeringsuppdrag R/ om enkelt avhjälpta hinder

5

Innehåll

Inledning......................................................................................... 7

Sammanfattning ............................................................................. 9

Alla hinder ska bort!...................................................................... 13 Mål för ökad tillgänglighet .................................................................. 13 Regeringens uppdrag......................................................................... 14 Mål för informationssatsningen .......................................................... 14 Uppdragets genomförande ................................................................ 14

Vem kan ta bort hindren? ............................................................. 17 Målgrupper och budskap.................................................................... 17

Strategi för att gå i mål ................................................................. 19 Hur ska vi nå våra målgrupper?......................................................... 19

Insatser och aktiviteter.................................................................. 23 Uppsökande insatser ......................................................................... 23 ”Spurtseminarier” med många föreläsare .......................................... 23 ”EAH-spindlarna”................................................................................ 27

Mätningar...................................................................................... 33 Boverkets mätning.............................................................................. 33 SKL:s mätning .................................................................................... 36

Slutsatser...................................................................................... 41 Vidare arbete...................................................................................... 42 Metoder .............................................................................................. 43

Kommunikationsmaterial .............................................................. 47

Bilagor .......................................................................................... 52

7

Inledning

Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) tog 2008 fram en strategi för genomförandet av handikappolitiken som fick namnet ”Enkelt avhjälpt!” och som omfattade tre områden; tillgänglig kollektivtrafik, tillgänglig statsförvaltning och enkelt avhjälpta hinder.

Regeringens satsning resulterade i att Boverket fick i uppdrag att genomföra en uppsökande informationsverksamhet i landet om enkelt avhjälpta hinder under åren 2009 och 2010. Uppdraget formulerades i Boverkets regleringsbrev för år 2009. Den här rapporten är en slutredovisning av det uppdraget.

Regeringens uppdrag var; ”Boverket ska i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och i samråd med länsstyrelserna ha en uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder i kommunerna under 2009 och 2010.”

Länsstyrelsens uppdrag enligt Boverkets regleringsbrev för år 2009 är att de ska ”bistå Boverket i deras arbete med uppdraget gällande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder.”

Under våren 2009 engagerades även Handisam i uppdraget, på uppmaning av Socialdepartementet. Enligt beslut i Handisams ledning skulle myndigheten bistå Boverket, SKL och länsstyrelserna i uppdraget under 2009 och 2010.

Regeringen formulerade i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, ”Från patient till medborgare”, det mål som detta uppdrag arbetar för att nå. Det var att: Alla enkelt avhjälpta hinder bör vara åtgärdade vid utgången av år 2010.

9

Sammanfattning

Informationsbehovet om enkelt avhjälpta hinder har varit stort sedan reglerna började gälla 2003. De insatser som har gjorts för att sprida informationen har också varit förhållandevis stora. Men för att faktiskt komma till handling måste man, förutom att känna till reglerna som sådana, också förstå innebörden och syftet med att reglerna finns. Informationen om de konkreta kraven i föreskriften HIN har därför också varit bärare av spridningen av ett medvetande om funktionshinderfrågan i vidare mening.

Inom detta informationsuppdrag identifierades målgrupperna för insatserna utifrån vilka som har bäst möjlighet att påverka att arbete inleds, genomförs och slutförs. De huvudsakliga målgrupperna var: Beslutsfattare Ägare av publika lokaler eller allmänna platser Tillsynsansvariga De två största uppsökande insatserna har varit: ”Spurtseminarier” på 17 orter runt om i landet ”EAH-spindlarna”, som ger en bild av läget med enkelt avhjälpta

hinder i kommunerna. Genomslaget för insatserna inom uppdraget har varit bra, det framgår av utvärderingarna av respektive insats. Över 750 personer deltog i ”Spurtseminarierna” och deltagarna var nöjda med det som presenterades. Deltagarna uppger också att ”de gjorde saker” till följd av deltagandet. Det konkreta arbetet som insatsen med ”EAH-spindlarna” innebar fick bra effekt på så sätt att frågan har uppmärksammats i kommunerna. 74 procent av landets kommuner har levererat en EAH-spindel till SKL.

De avslutande mätningar som har gjorts visar att andelen åtgärdade hinder har ökat när man närmar sig 2010. Frågan är också bättre förankrad i kommunerna och tillsynen av de privata fastighetsägarna har ökat. Men mätningarna visar också tydligt att arbete återstår.


Kunskapen behöver spridas, framför allt bland små privata

fastighetsägare. Kunskapen behöver fördjupas Arbetet behöver bli ”vardagsmat”, dvs. tillgänglighetsarbetet behöver

gå in som en självklar del i de ordinarie verksamheterna. Förutom de olika ”formella” samarbeten som finns mellan exempelvis olika myndigheter har flera olika plattformar och initiativ uppstått inom området funktionshinder och för enkelt avhjälpta hinder. Deras aktivitet och funktion behöver hållas igång, stärkas och utvecklas.

Vi vill särskilt nämna följande: Handisams och SKL:s nätverk för tillgänglighetsfrågor Handisams och SKL:s ”e-verktyget för tillgänglighetsarbete” SKL:s EAH-spindlar Även kommunernas tillsyn över de privata fastighetsägarna behöver öka. Förändringar i den nya plan- och bygglagen, som träder i kraft 2 maj 2011, och olika insatser i samband med det medför vissa förbättrade förutsättningar för kommunerna att arbeta med tillsynen på ett bra sätt.

Sammanfattning 11

Översiktlig tidsaxel över insatserna i uppdraget

13

Alla hinder ska bort!

Mål för ökad tillgänglighet Alla människor behöver kunna besöka publika lokaler och allmänna platser. Men det kan vara omöjligt för människor med nedsatt funktionsförmåga, och även för många andra i olika skeden av livet. Att undanröja de hinder som finns mot tillgänglighet och användbarhet av våra publika miljöer är därför en viktig fråga.

År 2000 beslutade riksdagen om en nationell handlingsplan för handikappolitiken som kallades ”Från patient till medborgare”1. Den beskriver prioriterade åtgärder för att förbättra tillgängligheten i samhället för personer med funktionsnedsättning. Ett steg i den riktningen var att 2001 införa nya krav i plan- och bygglagen, som slog fast att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas.

Boverket har tagit fram tillämpningsföreskrifter som är bindande regler om vilka krav som ska gälla på allmänna platser och i publika lokaler, BFS 2003:19 HIN. De trädde i kraft 2003. Boverket har sedan dess bedrivit ett kontinuerligt arbete, framför allt med att informera olika aktörer om reglerna och hur de ska tillämpas. Flera regeringsuppdrag om enkelt avhjälpta hinder har genomförts på Boverket och även hos landets länsstyrelser.

För att påskynda arbetet och nå tillgänglighetsmålen i den nationella handlingsplanen presenterade regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2008 en strategi för handikappolitiken. Strategin fick namnet ”Enkelt avhjälpt!” och den omfattar tre områden:

Enkelt avhjälpta hinder Tillgänglig kollektivtrafik Tillgänglig statsförvaltning

Regeringens satsning resulterade i att Boverket fick i uppdrag att genomföra en uppsökande informationsverksamhet i landet om enkelt avhjälpta hinder under åren 2009 och 2010. Uppdraget formulerades i


Boverkets regleringsbrev för år 2009. Den här rapporten är en slutredovisning av det uppdraget.

Regeringens uppdrag ”Boverket ska i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och i samråd med länsstyrelserna ha en uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder i kommunerna under 2009 och 2010.” Länsstyrelsens uppdrag enligt Boverkets regleringsbrev för år 2009 är att de ska ”bistå Boverket i deras arbete med uppdraget gällande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder.”

Under våren 2009 engagerades Handisam i uppdraget, på uppmaning av Socialdepartementet. Enligt beslut i Handisams ledning skulle myndigheten bistå Boverket, SKL och länsstyrelserna i uppdraget under 2009 och 2010.

Mål för informationssatsningen

Övergripande mål

I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ”Från patient till medborgare” finns det mål formulerat som detta uppdrag arbetar för att nå. Det är: Alla enkelt avhjälpta hinder bör vara åtgärdade vid utgången av år 2010. Under arbetet har vi brutit ner riksdagens mål till delmål och effektmål som gäller för detta uppdrag. Målen anges för respektive målgrupp som identifierats för uppdraget.

Uppdragets genomförande I början av år 2009 ägnade arbetsgruppen som bestod av representanter för uppdragets aktörer en hel del tid åt att försöka ta reda på ”tillståndet i nationen”. Hur långt har vi kommit och vad är det som återstår?

Nulägesanalys

Det finns mycket kunskap hos Boverket, SKL, länsstyrelserna och Handisam om problem och otydligheter kring tillämpningen av enkelt avhjälpta hinder. Kunskapen grundar sig framför allt på genomförda undersökningar och på alla frågor och synpunkter, både vid direktkontakter och via telefon/e-post. Den nulägesanalys som togs fram för att genomföra uppdraget grundade sig i första hand på följande fyra undersökningar:

Alla hinder ska bort! 15

• Enkät (kvantitativ) till samtliga kommuner, SKL 2008 Frågorna till kommunerna gällde både deras tillsyn och ägaransvar.Enkäten visar att en fjärdedel av kommunerna inte genomför någon aktiv tillsyn av enkelt avhjälpta hinder, och att hälften av kom-munerna genomför tillsyn efter anmälningar.

Den visar också bl.a. att sex av tio kommuner har åtgärdat mindre än en fjärdedel av de hinder i utemiljön som de inventerat och planerat att åtgärda. Ungefär två tredjedelar av kommunerna uppskattar att de har åtgärdat minst hälften av alla hinder år 2010.

• Enkät (kvantitativ) till fastighetsägare både privata och offentliga, Boverket 2007 Frågorna gällde endast deras ägaransvar. Resultatet visade bl.a. att kunskapen om föreskrifterna HIN hade ökat tydligt sedan 2005, men två tredjedelar av de privata fastighetsägarna saknade fortfarande tillräcklig kunskap. Resultatet visade också att 9 procent av fastighetsägarna hade åtgärdat alla hinder, men att 26 procent inte hade åtgärdat något alls.

• Intervjuer (kvalitativ) med kommuner och privata fastighetsägare, 2007 Boverket Frågorna till kommunerna gällde både tillsyn och ägaransvar. Här framkom att deras arbetssätt skiljer sig ganska mycket åt och att arbetet med att få privata fastighetsägare att åtgärda går trögt. Många anser sig inte har tillräckliga ekonomiska och personella resurser för arbetet. Bland fastighetsägarna uttryckte man framför allt ett behov av tydligare riktlinjer.

Stöd för denna nulägesbild finns också i länsstyrelsernas åter-rapportering av tillsynen på byggområdet, som 2005 och 2006 inriktades på tillsynen av enkelt avhjälpta hinder. Framgång och hinder i arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Intervjuer (kvalitativ) med kommuner, allmännyttiga fastighetsbolag och privata fastighetsägare, 2009 Boverket

I början av arbetet med informationssatsningen gjordes en uppföljande studie för att undersöka vad som var framgångsfaktorer i arbetet och vad som var hinder. Syftet med undersökningen var att kartlägga framgångsfaktor respektive hinder som kommuner och fastighetsägare upplevde fanns i arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Som hinder uppges ekonomi, prioriteringar och brist på politiska beslut. Även brist på kunskap nämns som ett problemområde. Tydliga beslut, tillräcklig kunskap och rätt kompetens samt tydliga vägledningar hur man ska göra är faktorer som påverkar positivt.

Rapporten i sin helhet finns på Boverkets webb, boverket.se.

17

Vem kan ta bort hindren?

Målgrupper och budskap De undersökningar som tidigare gjorts visade bland annat att kommuner och fastighetsbolag hade kommit väldigt olika långt i arbetet med att ta bort enkelt avhjälpta hinder.

I några kommuner var man i stort sett klar, medan man i andra inte hade börjat. Det finns självklart olika anledningar till det. Personligt engagemang av eldsjälar, påtryckningar från lokala organisationer och ekonomi kan vara förutsättningar för framgång. För att ta reda på vilka personer det var i kommuner och fastighetsbolag som hade makten att initiera arbete eller avsätta pengar till att undanröja enkelt avhjälpta hinder, valde vi att arrangera en workshop med ett 30-tal intressenter.

Syftet var att få bättre kunskap om vilka vi ska påverka och skapa en kraftsamling kring arbetet med enkelt avhjälpta hinder. I workshopen deltog, förutom uppdragets aktörer, inbjudna från intresseorganisationer, kommuner, landsting, fastighetsägare, och tillgänglighetskonsulter. Vi ville med workshopen belysa några frågeställningar som ofta återkom i de undersökningar som gjorts. Vilka är de huvudsakliga framgångsfaktorerna i de kommuner där

arbetet med enkelt avhjälpa hinder fungerar bra? Kan man formulera och presentera framgångsfaktorerna så att de kan

användas av andra kommuner/fastighetsägare, i så fall hur? Boverket ansvarade för planeringen och genomförandet av work-shopen tillsammans med kommunikationsrådgivarna Gullers Grupp i Stockholm.

Under dagen utkristalliserades två aktiviteter som särskilt viktiga för att nå framgång. Det var dels att söka upp våra målgrupper ute i landet, dels att utveckla webbaserad kunskap för målgrupperna om enkelt avhjälpta hinder. Behovet av kunskap om reglerna men också tillämpningen var tydligt i alla undersökningar.

En annan av deltagarnas slutsatser var att det är viktigt att fokusera strategin mot de målgrupper som hade makt att förändra. Tre avgörande målgrupper ringades in:


Beslutsfattare Ägare av publika lokaler eller allmänna platser Tillsynsansvariga

Beslutsfattare Beslutsfattarna, både politiker och tjänstemän, är de som fattar beslut om ekonomiska förutsättningar för arbetet och kan därmed ta initiativ och driva frågan. Målgruppen finns i kommuner, landsting och regioner. I de flesta fall är det kommunalråd, ordförande i byggnadsnämnden, landstingsråd och regionråd samt fastighetschefer eller liknande befattningshavare.

Ägare av publika lokaler eller allmänna platser Alla ägare av lokaler dit allmänheten har tillträde (publika lokaler), både offentliga och privata, har ansvar för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i lokalerna.

Målgruppen består alltså av fastighetsägare: kommuner, landsting och regioner, samt privata fastighetsägare. Här är det på den offentliga sidan i stort sett samma målgrupper som för beslutsfattare. Dessutom handlar det om VD och/eller fastighetschef i kommunala fastighetsbolag och i privata fastighetsbolag som äger den här typen av lokaler.

Den som äger allmän plats har ansvaret för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder där och det är till allra största delen kommuner som är ägare till allmänna platser.

Tillsynsansvariga Kommunens byggnadsnämnd ska som tillsynsmyndighet bevaka att reglerna enligt bygglagstiftningen, där enkelt avhjälpta hinder ingår, följs. Byggnadsnämnden ska också informera om reglerna. En fungerande tillsyn kan utgöra ett effektivt påtryckningsmedel gentemot ägare av publika lokaler.

Budskap till målgrupperna

Det finns egentligen en lång rad av målgrupper som är intressanta i det här arbetet men för att kunna nå bästa möjliga effekt på kort tid valdes de personer som fattar beslut som gäller investeringar i enkelt avhjälpta hinder.

Vår bedömning var att det är de som måste bli informerade, engagerade och kunna väga de här investeringarna mot andra satsningar i kommunen eller i fastighetsbolaget. Och workshopen belyste också att vi behövde kommunicera på olika nivåer beroende på hur långt man redan kommit i arbetet. Budskapen blev därför;

Kom igång!, Kom vidare!, Kom i mål!

19

Strategi för att gå i mål

Hur ska vi nå våra målgrupper? Den genomförda nulägesanalysen och workshopen gav tillsammans med våra egna erfarenheter ett stabilt underlag för att planera och genomföra de aktiviteter som presenteras här.

Det personliga mötet

Vi ansåg att den mest framgångsrika metoden är det personliga mötet. Personliga möten kan ske vid seminarier, nätverksträffar och i olika mindre sammanhang. Inom uppdraget behöver vi därför skapa så många arenor som möjligt där de olika målgrupperna ges möjligheter till konstruktiva personliga möten.

Kommunikationsinsatser

Insatserna ska vara i form av övertygande, pedagogiska och konkreta verktyg som kan användas av målgrupperna. Följande insatser togs fram för att stödja arbetet.

Inbjudan till seminarier - riktade utskick till beslutsfattare Alla i målgruppen, beslutsfattare, fick en inbjudan till våra ”spurtseminarier” med starka argument för varför de skulle delta. Utskicken var, tillsammans med annonser i fackpress starten på informationssatsningen. Spurtseminarierna beskrivs särskilt i avsnittet ”Insatser och aktiviteter”. Målgrupp: Målgruppen bestod av beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner, samt beslutsfattare hos större privata fastighetsägare. Även tillsynsansvariga i kommunerna ingick i målgruppen.

Annonser i fackpress ”Spurtseminarierna” har varit en betydande del i informationssatsningen. För att locka så många beslutsfattare som möjligt till seminarierna har Boverket infört ett stort antal helsidesannonser i tidningen Dagens Samhälle samt i Fastighetstidningen.


Målgrupp: Beslutsfattare som inbjuds till ”spurtseminarier” och övriga aktörer som bör känna till att en landsomfattande aktivitet pågår.

Verktygslåda – CD-skiva Boverket har producerat en CD-skiva som medföljer det konferensmaterial som delades ut under ”spurtseminarierna.”

På CD-skivan finns både sådant som kan fungera som inspiration och mer faktabaserade dokument. En del mallar som man kan använda i arbetet finns också. Målgrupp: Deltagande på ”spurtseminarier”, CD-skivan finns också att beställa på Boverkets webbplats.

Webbsidor på boverket.se Boverkets webbplats har ca 80 000 besökare varje månad och är en bra kanal för att sprida kunskap om ”spurtseminarierna”. Där har deltagarna fått information om innehållet i seminarierna och de har också kunnat anmäla sig på webbplatsen.

Även seminariedokumentationen har lagts ut på den särskilda sidan för informationssatsningen. Presentationerna från seminarierna kan också fungera som informations- och inspirationsmaterial med lite bredare spridning än bara till deltagarna. Under de månader som ”spurtseminarierna” pågick, september 2009 till januari 2010, har ett stort antal kampanjartiklar publicerats och inbjudan till pressträffar har publicerats. Målgrupp: Beslutsfattare som inbjuds till ”spurtseminarier” och övriga aktörer som bör känna till att en landsomfattande aktivitet pågår.

Mediekontakter Vid varje seminarietillfälle har lokala och regionala media bjudits in. På en del platser valde medierna att bevaka pressträffar, vid andra tillfällen producerades artiklar och inslag ändå. Målgrupp: Målgrupper var regionala och lokala medier.

Expertstöd – ”EAH-spindlarna” Detta var en annan större satsning där kommunerna skulle ta fram ett spindeldiagram, en s.k. EAH-spindel, för att få en bild av läget i kommunerna. Vissa kommuner erbjöds möjlighet att använda konsultstöd för att ta fram spindeln. Insatsen beskrivs närmare i avsnittet ”Insatser och aktiviteter”. Målgrupp: Målgruppen var landets alla kommuner .

Strategi för att gå i mål 21

Nya boken Boverkets idébok ”Enklare utan hinder” publicerades 2005. Den beskriver reglerna och fördjupningar av alla kraven enligt föreskriften. Boken innehåller rikligt med illustrationer i form av foton med detaljerade kommentarer och är mycket uppskattad hos användarna.

En ny bok färdigställs där vi beskriver exempel kring upplägg av arbetet och genomförande. Den nya boken blir en tryckt bok men kommer också att finnas tillgänglig som webbhandbok, på Boverkets webbplats.

Målgrupp: Samtliga målgrupper.

Planerade slutaktiviteter

De insatser som ingick i kommunikationsplanen för arbetet kom att kompletteras med en populärversion av slutrapporten, webbhandbok och annonsering i fackpress. Skälet är att arbetsgruppen vill ge en direkt återkoppling till alla de som arbetar med enkelt avhjälpta hinder på något sätt, de som deltagit i våra ”Spurtseminarierna”, ”EAH-spindlarna” och olika nätverk där denna fråga diskuteras.

23

Insatser och aktiviteter

Uppsökande insatser I följande avsnitt beskrivs huvuddelarna av de två mest betydande insatserna i informationsuppdraget: ”Spurtseminarierna” och ”EAH-spindlarna”.

En överblick över hela informationsuppdragets genomförande illustreras i tidsaxeln i avsnittet Sammanfattning i början av rapporten.

Kontakter med branschorganisationer Under våren 2010 har Boverket haft nära kontakter med Fastighetsägarna Sverige om enkelt avhjälpta hinder. Fastighetsägarna Sverige ser det som ett självklart ansvar att sprida informationen till sina medlemmar. En artikel publicerades i medlemsskriften Fastighetstidningen i maj 2010. Organisationens sju regioner har alla på olika sätt aktivt tagit upp frågan, exempelvis genom medlemsmöten, nyhetsblad och i ett fall deltagande i en mässa. Fastighetsägarna Sverige har också en grupp där de 23 största fastighetsägarna ingår och som har regelbundna möten, där frågan om enkelt avhjälpta hinder har tagits upp.

Boverket, liksom även SKL och Handisam, har också under 2010 ingått i en grupp sammankallad av Konsumentverket. Konsumentverket och Svensk Handel har en gemensam pågående satsning om tillgänglighet i butiker, bland annat enkelt avhjälpta hinder, som riktar sig till butiksägare. Sedan tidigare finns webbinformation hos Konsumentverket och en webbutbildning med titeln ”Butik för alla”. Man håller nu på att ta fram en broschyr och filmer, och planerar deltagande i en butiksleverantörsmässa i april 2011.

”Spurtseminarier” med många föreläsare ”Spurtseminarierna” var en av de största aktiviteterna under de två åren. Målgruppen bestod av beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner, samt beslutsfattare hos större privata fastighetsägare. Även tillsynsansvariga i kommunerna ingick i målgruppen.


Arbetsgruppen lade ner ett stort arbete på att få fram personliga adresser till varje inbjudan. Kommunalråd, regionråd, landstingsråd, ordförande och vice ordförande i byggnadsnämnder, VD:ar och fastighetschefer i kommunala och privata fastighetsbolag var prioriterade.

Varje inbjudan var adresserad med personens namn på ett särskilt kuvert. Sammanlagt skickades 5 796 inbjudningar ut efter sommaren år 2009.

Budskapen var att vi tillsammans kan skapa ett tillgängligare land och att mottagaren har en stor roll att spela i det arbetet. Kom igång! Kom vidare! Kom i mål! Det var budskap som grundade sig på att kommuner och privata fastighetsbolag kommit olika långt och att ”spurtseminarierna” kunde vara det de behövde för att bli mer aktiva. Arbetsgruppen hade då bestämt sig för att besöka 16 orter i landet och att Stockholm skulle få två besök.

Seminarierna lade mindre vikt vid att redogöra för själva reglerna och fokuserade istället på att presentera tydliga argument för att arbeta med tillgänglighet. ”Goda exempel” på arbetssätt, processer och organisation var andra delar av seminariet.

Utskick, helsidesannonser och media

Konferensinbjudan skickades ut flera gånger som en påminnelse för att får fler deltagare eftersom seminarieperioden sträckte sig över många månader. Budskapet ”uppdaterades” efterhand för att ge aktualitet åt kampanjen.

Det kompletterades med helsidesannonser som samordnades i tiden med utskicken i Dagens Samhälle (6 annonser) som många offentliga beslutsfattare läser samt Fastighetstidningen (3 annonser) för att fånga upp de privata fastighetsbolagen.

I den sistnämnda tidningen fanns i ett nummer en konferensinbjudan med som ett ”medskick”, inbladad tillsammans med tidningen. Seminarierna fick också stor uppmärksamhet på webbplatsen boverket.se och andra webbplatser.

På varje plats arrangerades en pressträff, ibland kom media, ibland inte, men inte sällan producerades inslag och artiklar ändå. Sammanlagt under perioden runt 29/9 – 17/1 då seminarierna pågick publicerades ca 220 artiklar eller inslag som hade anknytning till seminarierna och enkelt avhjälpta hinder.

Många vittnesmål

På varje seminarium presenterades ett eller oftast två så kallade ”vittnesmål” från en kommun eller organisation som arbetar aktivt med enkelt avhjälpta hinder. Representanter från 11 kommuner medverkade vid de olika tillfällena. Spridningen var stor – såväl stora som små kommuner fanns med och deras upplägg av arbetet skilde sig åt. Även en representant för Scandic Hotels framträdde flera gånger.

Vid varje seminarium medverkade också minst en aktör vardera från Boverket, SKL och Handisam, och en eller flera representanter från länsstyrelsen i det aktuella länet. På flertalet av seminarierna var också de lokala handikapporganisationerna representerade och framträdde.

Programmets upplägg innebar också många möjligheter till samtal och diskussion både för deltagarna sinsemellan och med de medverkande.

Insatser och aktiviteter 25

Handisams presentation vid spurtseminarierna

Företrädare för Handisam presenterade vid ”Spurtseminarierna” hur arbetet med enkelt avhjälpta hinder förhåller sig till ett vidare handikappolitiskt sammanhang. Deltagarna fick en kort historik av det handikappolitiska arbetet på riksplanet, från antagandet av FN:s standardregler 1993 fram till 2010.

Man beskrev också kortfattat hur den nya FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige har skrivit under, kommer in i tillgänglighetsarbetet framöver.

Onödig ohälsa En ytterligare punkt som Handisam presenterade handlade om Folkhälsoinstitutets rapport från 2008 som slår fast att det finns stora skillnader i ohälsa för personer med funktionsnedsättning jämfört med personer utan funktionsnedsättning.

Ohälsan hos personer med funktionsnedsättning är långt vanligare än vad den skulle behöva vara. Folkhälsoinstitutet bedömer att en tredjedel av denna ohälsa är direkt ”onödig” då den hänger samman med kända bestämningsfaktorer som ekonomisk otrygghet, brist på delaktighet och inflytande samt dålig tillgänglighet.

Resultaten från rapporten har presenterats på ”Spurtseminarierna” med budskapet att åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder är ett direkt hälsofrämjande arbete.

762 deltagare vid 17 seminarier

Resultatet blev att spurtseminarierna hade i snitt ca 45 deltagare eller totalt 762 deltagare vid sjutton seminarier.


Genomförda Seminarier

Seminarieorter med upptagningsområde

Datumordning

Uppsala

Stockholm

Karlstad

Örebro

Umeå

Luleå

Malmö

Halmstad

Göteborg

Skövde

Växjö

Kristianstad

Falun

Jönköping

Linköping

Östersund

Arlanda

På kartan över Sverige är de kommuner markerade där en representant från kommunen och/eller en privat fastighetsägare deltog.

Digital enkät till alla deltagare

Boverket och SKL ville gärna följa upp deltagandet i seminarierna för att se om det i någon mån bidrog till arbetet med enkelt avhjälpta hinder på hemmaplan.

Alla deltagare fick via en webb-undersökning svara på ett tiotal frågor. Svarsfrekvensen blev cirka 33 procent eller 253 deltagare, och i snitt svarade de på frågorna ca nio månader efter seminariets slut. Svarsfrekvensen är för liten för att göra jämförelser mellan olika grupper undantaget representanter från kommunerna (57 procent).


Deltagare i undersökningen Resultatet visar att en klar majoritet av seminariedeltagarna, 57 procent, bestod av kommunanställda. 11 procent var fastighetsägare, varav 8 procent var kommunala och 3 procent var privata. 4 procent har angett att de företrädde ett landsting medan knappt tre av tio valde alternativet annat. Bland dessa representerar majoriteten olika handikapporganisationer. Resultatet av undersökningen finns på Boverkets webbplats.

Slutsatser och rekommendationer Den övergripande slutsats som kan dras av utvärderingen är att majoriteten tycks nöjda med seminariet och dess inverkan på arbetet med att undanröja enkelt avhjälpta hinder.

Vidare kan man även se att seminariet har bidragit till att fler börjat göra mer för att undanröja hindren. Seminariedeltagandet har bl.a. lett till att man genomfört direkta åtgärder för att komma tillrätta med enkelt avhjälpta hinder. Att delta i ett seminarium gör att man kommer i kontakt med olika personer och nätverk som kan underlätta en arbetet.

Positivt är också att hälften av deltagarna har tagit del av seminariedokumentationen som finns på Boverkets webbplats.

”EAH-spindlarna”

Expertstöd

Att åtgärdstakten har varit för låg i förhållande till målsättningen när det gäller enkelt avhjälpta hinder har konstaterats i flera olika sammanhang. Ett problem i arbetet som man har uppgett från kommunerna är bristen på tillräcklig kunskap om enkelt avhjälpta hinder och vad det faktiskt innebär. En av informationsuppdragets insatser handlade därför om att erbjuda vissa kommuner stöd för att kunna tillföra kompetens på området. Men det behövdes ett tydligt mål för insatsen och tydliga villkor för att kunna styra upp aktiviteterna.

Samtidigt pågick ett arbete parallellt med informationsuppdraget, där man tog fram ett underlag, i form av checklistor, som skulle ge kommunerna möjlighet att göra en avstämning av läget med enkelt avhjälpta hinder och att kunna jämföra resultaten. Aktörer i det arbetet var SKL, Handisam och Västra Götalandsregionen, med stöttning från Boverket. Inom informationsuppdraget såg vi i arbetet med checklistorna en möjlighet att både styra upp expertstödsaktiviteten och få ett tydligt mål för insatsen. Så vi beslutade att genomföra en aktivitet i samtliga kommuner där de skulle ta fram ett s.k. spindeldiagram utifrån ett gemensamt formulär.

Problembild

Öppna-jämförelser-formulären togs fram för att kunna ge svar på följande frågor om enkelt avhjälpta hinder: Hur ser det ut i kommunen? Var och vad är problemen? Hur mycket har vi kvar till 2010?


Har andra kommit längre? Finns det en övergripande bild? Kan man kommunicera bilden med medborgarna?

Målgruppen för resultatet i ”spindel-arbetet” är kommunledningen. Resultatet som man får fram av formulären skulle beskriva hur långt man har kommit i kommunen, vilka de starka och svaga sidorna är och tydliggöra vad som behöver förbättras. Samtidigt skulle bilden vara tillräckligt överskådlig för att kunna utgöra ett enkelt uppföljningsverktyg i målstyrningen.

Enkelheten och överskådligheten i materialet har medfört att insatsen på kort tid har fått ett genomslag som inte hade varit möjligt med en mer heltäckande inventering. Aktiviteten är den ”ögonöppnare” som behövs för att få igång ett mer omfattande arbete. ”EAH–spindeln” utgör framför allt ett verksamt informationsverktyg, som är enkelt att använda och som kan förstås av de flesta. Som ”tillgänglighetsinventering” är värdet av arbetet med ”EAH-spindlarna” dock begränsat.

Tio objekt

Förutsättningarna i kommunerna är olika och det ser olika ut, men regelkraven är desamma. Modellen för underlaget skulle därför hitta delar som är gemensamma för alla kommuner. Den måste också ha en begränsning i områden och enheter, men fortfarande tillräckligt omfattande för att vara trovärdig.

Följande objekt valdes ut: socialtjänstkontor, idrotts- sportanläggning (mest frekventerade), huvudbiblioteket, stadshuset, fullmäktigesal, badhus – simhall – idrott (eget utövande), grundskola, terminal (t.ex. buss eller tåg), vårdcentral, gångväg (huvudstråk).

Modellen utgår från besökarens perspektiv och innehåller viktningar i flera led. Formulären omfattar de hinder som omfattas av HIN.

Stödet

Samtliga kommuner uppmanades att leverera ett spindeldiagram utifrån formuläret. Stödet på 20 000 kronor erbjöds kommuner med färre invånare än 30 000 personer (enligt urval av SKL) och det kunde användas för att ta hjälp av en tillgänglighetskonsult. Man kunde också använda pengarna för extra hjälp inom förvaltningen eller på annat sätt nyttja personal, som annars utförde liknande uppgifter, t.ex. personal i handikapprådet eller liknande organisation. De kompetenskrav som ställdes som villkor för pengarna var samma oavsett om det gällde en konsult, kommunens egna medarbetare eller någon annan.

Utbildningar

Samtliga kommuner bjöds in till en utbildning, som skulle visa hur formuläret skulle användas och hur arbetet går till. Deltagarna fick på respektive utbildningsort testa frågematerialet på plats och efter genomförd test diskuterades resultatet. Totalt genomfördes 14 tillfällen runt om i landet i SKL:s regi. Sammantaget deltog ca 170 personer, vilka representerade såväl fastighetskontor, tekniska kontor, socialkontor som


byggnadsnämnder - alla med ansvar för den fysiska miljön och människors dagliga miljö.

Konsultnätverket

I anslutning till projektet Processtöd tillgänglighet (Europeiska Socialfonden, Handikappförbunden och Handisam) har ett nätverk byggts upp med tillgänglighetsexperter från hela landet. Detta nätverk visade sig värdefullt i expertstödet. På Handisams förfrågan vilka tillgänglighetsexperter inom nätverket som har hjälpt kommunerna med att ta fram ”spindlar” svarade sju företag, och de har sammantaget varit aktiva i ungefär 90 av kommunerna.

Deltagande

Av landet 290 kommuner har 214 kommuner (74 procent) aktivt deltagit i arbetet och skickat in den s.k. EAH- spindeln. Av de 290 kommunerna kunde 178 få ett ekonomiskt stöd – 20 000 kronor för att genomföra insatsen med konsultstöd eller på annat sätt och 169 kommuner anmälde att de ville utnyttja stödet.

37 kommuner har anmält att de inte vill delta i insatsen. Av dessa anger vissa att de redan har gjort omfattande tillgänglighetsinventeringar och inte finner någon anledning att göra något nytt arbete. Andra anger att de inte har något intresse av frågan. 17 av 37 kommunerna som valt att inte medverka i satsningen kan hänföras till ”förortskommuner”. Från dessa kommuner har inte heller har några tjänstemän eller politiker deltagit i utbildningsinsatserna.

Riket

Karta över aktiva kommuner och resultatet (medelvärdet) enligt spindel-formuläret 2010.


Resultat

Här görs en sammanfattning av resultatet av ”EAH-spindlarna”. Det totala resultatet och samtliga deltagande kommuner redovisas separat av SKL.

Ett generellt konstaterande utifrån resultatet är att kommunerna borde ha kommit längre i åtgärdsarbetet. Variationerna i resultaten är ganska stora, men det finns några genomgående tendenser som är intressanta att uppmärksamma.

Bäst resultat har objektet gångväg, där flera kommuner har kommit upp till bästa möjliga resultat. Detta kan troligtvis bl.a. härledas till att det finns bra underlag för att projektera och anlägga gator och gångvägar.

Sämst till ligger vårdcentraler, socialkontor och skolor. Här är generellt de enkelt avhjälpta hindren inte undanröjda.

Andra objekt som ofta har fått låga poäng är kommunhus och fullmäktigesalar.

När det gäller kollektivtrafiken är resultatet relativt blandat, beroende på om man har en modern anläggning eller inte samt på vem som är huvudman. Men sett utifrån de särskilda mål om Tillgänglig kollektivtrafik som finns är resultatet inte tillräckligt bra.

En allmän slutsats är också att det är få s.k. handikapptoaletter som uppfyller kravet på att vara lämpliga för sin funktion. Och det handlar i många fall om enkla och inte så kostsamma åtgärder, som komplettering eller omplacering av inredningsdetaljer. Här är det tydligt att det handlar mycket om brister i insikt.

Effekter

SKL kan konstatera en tydlig effekt av arbetet med ”EAH-spindlarna” i kommunerna. Frågan har fått stor uppmärksamhet, även utanför de direkt inblandade kretsarna. Genomgångarna enligt formuläret har inneburit ett konkret arbete, som leder till bättre kännedom av vad frågan om Enkelt avhjälpta hinder innebär. Samtidigt sätter man fokus på frågeställningen. Som resultatet i höstens enkätundersökning visar har fler kommuner upprättat eller är på väg att upprätta tillgänglighetsplaner, som ska hanteras politiskt.

Enligt resultatet i enkätundersökningen har också handikappråden blivit mer synliga och fått ”högre status”. Det innebär att råden har fått och kommer att få större inflytande, inte minst i planeringsfrågorna.

Vidare har man i kommunerna så att säga fått blodad tand – det var inte så komplicerat att gå igenom ”spindel-formulären”. SKL:s uppfattning är att flera kommuner ser det som möjligt att fortsätta och utvidga arbetet.

Slutligen kan man konstatera att ansvaret för tillgänglighetsfrågorna hittills inte haft någon entydig plats i kommunen, olika förvaltningar har haft mer eller mindre uttalat ansvar för frågan. SKL bedömer att detta med allra största sannolikhet kommer att förändras, särskilt nar man i kommunen tagit del av hur situationen ser ut. Från många kommuner har man uttryckt att man nu för första gången har fått en bild av situationen och att det blir en bra bas för att gå vidare med tillgänglighetsfrågorna.

Sammantaget ger dessa resultat indikationer på att förutsättningarna för ett framgångsrikt tillgänglighetsarbete framöver i kommunerna har


förbättrats. En uppföljning av ”EAH-spindlarna” redan under 2011 ger möjlighet att befästa de framgångar som har gjorts under 2010.

Exempel på hur en ”EAH – spindel” kan se ut, jämförd med rikets spindel (medelvärde)

0

20

40

60

80

100

Sportanläggning

Bibliotek

Kommunhus

Socialtjänst

Fullmäktigesal

Badhus

Skola

Vårdcentral

Gångvägar

Terminal

Ale

Ale ranking 000

020406080

100Sportanläggn…

Bibliotek

Kommunhus

Socialtjänst

Fullmäktige

Badhus

Skola

Vårdcentral

Gångvägar

Terminal

Hela landet

Sverige

63

58

61

54

62

75

52

57

73

39

Resultat Ale

Sportanläggning 63

Bibliotek 58

Kommunhus 61

Socialtjänst 54

Fullmäktigesal 62

Badhus 75

Skola 52

Vårdcentral 57

Gångvägar 73

Terminal 39

Medelvärde 3939

39

33

Mätningar

Boverkets mätning Boverket har under hösten 2010 gjort en uppföljning av föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder (BFS 2003:19 HIN), liknande de uppföljningar som gjordes 2007och 2005 1. Hela rapporten om uppföljningens resultat finns att hämta på Boverkets webbsida

Tre av tio fastighetsägare och förvaltare, både privata och offentliga, känner till det mesta om Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder, medan en fjärdedel fortfarande inte känner till dem alls. Tre av tio uppger dock att de inte äger några publika lokaler och därför inte heller är berörda av föreskrifterna. 60 procent av fastighetsägarna har åtgärdat minst hälften av sina lokaler, alternativt saknar hinder som bör åtgärdas.

Det är framför allt de små fastighetsägarna, med som mest tio fastigheter, som fortfarande i hög grad anger att de inte har fått någon information om reglerna eller som inte alls känner till dem. Boverket gör tolkningen att det framför allt hänger samman med att kommunernas information till lokala fastighetsägare inte är tillräcklig . För större fastighetsägare, som är bättre informerade, kan det framför allt handla om en mer aktiv kommunal tillsyn. I båda fallen är det framför allt kommunerna som bör öka sin aktivitet för att uppnå bättre anpassning till kravet på att enkelt avhjälpta hinder åtgärdas.

Upplägg

Uppföljningen har liksom tidigare mätningar genomförts som enkät till privata och offentliga fastighetsägare och förvaltare i hela landet. Till skillnad från tidigare uppföljningar ingår dock inte kommuner och landsting, som utvärderas separat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Se nästa avsnitt. Däremot ingår fortfarande kommunala och landstingskommunala bolag.

1 Dnr 1129-3805/2007 respektive 1129-2252/2005


Urvalet för enkäten har liksom tidigare dragits slumpmässigt ur SCB:s företagsregister. Av 1109 mottagare svarade 626 stycken, vilket ger en svarsfrekvens på 56 procent.

Av de svarande har 46 procent 1-10 fastigheter, 41 procent 11-100 och 13 procent mer än 100 fastigheter.

Resultat

Kunskap om föreskrifterna Tre av tio känner till det mesta om Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder. Men en knapp fjärdedel känner inte till föreskrifterna. Det är liksom i tidigare mätningar särskilt privata fastighetsägare, ”annan fastighetsägare” (bostadsrättsföreningar, stiftelser, förvaltare etc.) och företag med högst 10 fastigheter som har inga eller obetydliga kunskaper om HIN. I gruppen högst 10 fastigheter är det så många som 74 procent som inte känner till eller har obetydliga kunskaper.

Enkäten har skickats ut på papper och föreskriften HIN och Boverkets informationsbroschyr ”Enkelt avhjälpta hinder” följde med utskicket. Alltså har de som inte kände till föreskriften fått en första kännedom i och med undersökningen.

Informationen En knapp fjärdedel av företagen uppger att de inte har fått någon information om föreskrifterna, särskilt privata fastighetsägare, ”annan fastighetsägare” och företag med högst 10 fastigheter. Andelarna som svarat att de inte har fått någon information i dessa grupper har dock minskat jämfört med 2007.

Privata företag får i lika hög grad sin information från Boverket som från branschorganisationer, medan de andra grupperna främst anger Boverket som informationskälla. Endast 23 procent uppger att de har fått information genom sin kommun, jämfört med 21 procent år 2007 och 22 procent år 2005. Kommunernas information till fastighetsägarna har alltså inte förbättrats sedan 2005.

Förekomst av publika lokaler och enkelt avhjälpta hinder Det är betydligt fler fastighetsägare som uppger att de har enkelt avhjälpta hinder 2010 jämfört med tidigare år. Kommunala/ statliga/landstingskommunala, allmännyttiga och fastighetsägare med fler än tio fastigheter anger i högre grad än övriga att de har enkelt avhjälpta hinder. Privata fastighetsägare och små fastighetsägare kan i lägst grad svara på om de har hindren. Förmodligen speglar detta den bristfälliga kunskapen hos de mindre fastighetsägarna.

Vidtagna åtgärder

Andel åtgärdat Drygt tre av tio har åtgärdat 75 procent eller mer av de lokaler som behöver åtgärdas. Två av tio har inte åtgärdat några alls.

De stora fastighetsägarna med mer än 100 fastigheter, allmännyttiga och kommunala/ landstingskommunala/statliga har i störst omfattning åtgärdat 75 procent eller mer av sina hinder. Av de med mer än 100

Mätningar 35

fastigheter har hälften åtgärdat 50 procent eller mer och 43 procent har åtgärdat 75 procent eller mer. År 2007 var motsvarande resultat 28 procent respektive 13 procent. Här har det alltså skett en väsentlig förbättring av läget.

Två av tio bland de privata och tre av tio av ”annan fastighetsägare” uppger att de inte har några enkla avhjälpta hinder att åtgärda, och bland de små fastighetsägarna är det en tredjedel som uppger att de inte har några hinder att åtgärda. Detta svarsalternativ är nytt i årets enkät. Årets siffror är därför förmodligen riktigare, även om fastighetsägarnas bedömningar kan variera.

Är åtgärderna genomförda senast 2010?

I undersökningen 2007 syntes en klart positiv förändring, jämfört med 2005 i synen på möjligheten att åtgärda enkelt avhjälpta hinder senast 2010. I årets undersökning, är man inte lika optimistisk längre. 15 procent uppger att de redan är klara och ytterligare 25 procent räknar med att bli klara. Därutöver uppger 15 procent att de inte har några enkelt avhjälpta hinder. Av återstående 44 procent är det 17 procent som inte vet om de hinner klart och 27 procent som svarar att de inte kommer att hinna klart under 2010. Framför allt de med mer än 100 fastigheter svarar nej på frågan om de kommer att hinna klart med åtgärderna.

De som svarar att de inte kommer att hinna med åtgärderna 2010 har fått motivera varför. De vanligaste svaren handlar om otillräckliga resurser, att man ligger efter i tid eller att det råder oklarheter om vem som ansvarar för kostnader och arbetet. Några har också svarat att åtgärderna är svåra att genomföra, vilket i så fall kan innebära att de inte är enkelt avhjälpta hinder.

Kommentarer

Bedömning av resultatet Privata fastighetsägare har i högre grad än övriga endast 1-10 fastigheter. Det är också de små fastighetsägarna, med som mest tio fastigheter, som fortfarande i hög grad anger att de inte har fått någon information om reglerna eller som inte alls känner till dem (27 procent av privata och ”annan” och 39 procent av de små fastighetsägarna). Det är i stor utsträckning de små fastighetsägarna som äger de äldre byggnaderna med fler problem för tillgängligheten. De har dock i mindre utsträckning publika lokaler.

Tillsammans med uppgifterna om varifrån man har fått information om föreskrifterna (främst från branschorganisationer och Boverket) talar detta för att det i första hand fortfarande är kommunernas information till övriga lokala fastighetsägare som inte är tillräcklig. Fortfarande saknar hälften av fastighetsägarna kännedom om föreskrifterna eller vad de innehåller. Det är en hög siffra, även om man beaktar att 30 procent av fastighetsägarna saknar publika lokaler och därför inte är berörda.

Behov av ytterliggare information Eftersom hälften av fastighetsägarna fortfarande åtgärdat mindre än 50 procent av sina berörda lokaler, och 20 procent inte åtgärdat något alls, finns det ytterligare behov av i första hand information, och framför allt


till små lokala fastighetsägare. För större fastighetsägare, som är bättre informerade kan det istället handla om en mer aktiv kommunal tillsyn. I båda fallen är det framför allt kommunerna som bör öka sin aktivitet för att uppnå bättre anpassning till kravet på att enkelt avhjälpta hinder åtgärdas.

SKL:s mätning SKL genomförde under november och december 2010 en uppföljning av den undersökning som genomfördes i början på 2008. Vissa frågor har lagts till och några har strukits. Här redovisas resultatet av ett urval av frågorna, med jämförelse med 2008 där det är möjligt.

Har kommunen en tillgänglighetsplan?

29

8

29

34

ja, politiskt antagen

ja, inte politisktantagen

arbete harpåbörjats

nej

Tillgänglighetsplan - 2008

40

15

18

27ja, politisktantagen

ja, inte politisktantagen

arbete harpåbörjats

nej

Tillgänglighetsplan - 2010

2008: 254 svarat, 2010: 198 svarat

Av svaren framgår att antalet tillgänglighetsplaner har ökat från 17.6 procent till 40,9 procent dvs. från 51(av 254) till 81 (av 198)

Mätningar 37

Har kommunen rutiner för att påtala brister i tillgängligheten respektive enkelt avhjälpta hinder?

4852

nej

ja

Brister i tillgängligheten - tillsyn 2008

64

23

13

ja

nej

vet inte/inget svar

Brister i tillgängligheten - tillsyn 2010

2008: 242 har svarat, 2010: 198 har svarat

När det gäller frågan om att utveckla rutiner för allmänheten att anmäla brister när det gäller enkelt avhjälpta hinder har det hänt en del. Det är en tydlig ökning i förhållande till 2008 års svar.


28

48

24

ja

nej

vet inte/inget svar

Tillsyn av HIN 2008

65

24

11

ja

nej

vet inte/inget svar

Tillsyn av HIN 2010

2008 233 har svarat 2010 198 har svarat

Dubbelt så många kommuner arbetar 2010 med tillsyn av HIN mot situationen 2008.

Mätningar 39

Har kommunen aktiv samverkan med fastighetsägarförening m.fl. angående tillgängligheten?

16

2

16

66

ja

nej

vet inte

inget svar

Samverkan med fast.förening 2008

25

3

1445

13på kommunensinitiativja på fast.ägarnasintiativpå bägges intiativ

nej

vet inte

Samverkan med fast.förening 2010

Det är förhållandevis få kommuner som har en aktiv och strukturerad samverkan med fastighetsägarförening/centrumföreningen gällande tillgänglighet. I en tredjedel av kommunerna sker det på kommunens eller på både kommunens och fastighetsägarförening/centrumföreningens initiativ.

41

Slutsatser

Att man i efterhand kräver förbättringar av den befintliga miljön, utan att man gör några andra åtgärder, är ovanligt i bygglagstiftningen. Det finns bara på några få områden, och enkelt avhjälpta hinder är ett av dem. Förutom att det ger frågan en viss dignitet innebär det samtidigt att man har en viss ”ovana” att hantera reglerna – både de som ska göra åtgärder och de som ska ha koll på att det blir gjort.

Informationsbehovet om HIN har varit stort sedan reglerna började gälla 2003. De insatser som har gjorts för att sprida informationen har också varit förhållandevis stora. Men för att faktiskt komma till handling måste man, förutom att känna till reglerna som sådana, också förstå innebörden och syftet med att reglerna finns. Informationen om de konkreta kraven i HIN har därför också varit bärare av spridningen av ett medvetande om funktionshinderfrågan i vidare mening. Man behöver en fördjupad insikt om vad utvecklingen inom funktionshinderspolitiken handlar om. Då kan man också komma vidare i tillgänglighetsarbetet, även utöver de delar som innefattas av reglerna om enkelt avhjälpta hinder.

Utvärderingar Genomslaget för insatserna inom uppdraget har varit bra, det framgår av utvärderingarna av respektive insats. Över 750 personer deltog i ”Spurtseminarierna” och deltagarna var nöjda med det som presenterades. Deltagarna uppger också att ”de gjorde saker” till följd av deltagandet. Det konkreta arbetet som insatsen med ”EAH-spindlarna” innebar fick bra effekt på så sätt att frågan har uppmärksammats i kommunerna. 74 procent av landets kommuner har levererat en EAH-spindel till SKL.

Att göra en utvärdering av vilka effekter uppdraget har haft för enkelt avhjälpta hinder totalt sett är mera vanskligt, eftersom de huvudsakliga insatserna genomförts för nära inpå slutdatumet. Däremot kan vi föra ett resonemang om det fortsatta arbetet utifrån våra erfarenheter av aktiviteterna inom uppdraget. Resultaten i de avslutande mätningarna har också betydelse för resonemanget.


Vidare arbete Målåret 2010 har visserligen varit mindre lyckosamt om man ser till andelen hinder som återstår att åtgärda. Men som riktmärke för olika initiativ har det haft väldigt stor betydelse. Det är nu viktigt att kunna ha ett lika tydligt sikte framöver, så att HIN-åtgärderna inte var ett ”projekt” som avslutades 2010 och sedan tappar man farten. Flera olika initiativ som har vuxit fram med avstamp i enkelt avhjälpta hinder, som exempelvis olika nätverk, har nu hittat sina arbetsformer och kan utgöra en bas i ett mer stabilt arbetssätt framöver. Även konstellationer som ännu knappt hunnit förbi startfasen utgör goda förutsättningar för att tillgänglighetsfrågan ska kunna få fäste i vidare kretsar framöver. För som årets HIN-undersökning visar finns det fortfarande grupper och områden där man ännu inte hunnit bli medveten om frågan. Arbetet behöver dessutom i större utsträckning än hittills gå över från att vara ett projekt till att bli en självklar del av det ordinarie arbetet.

Kunskapen behöver spridas Kunskapen behöver fördjupas Arbetet behöver bli ”vardagsmat”

Kunskapen behöver spridas

Behovet av att sprida kunskapen ytterligare finns även fortsättningsvis, för att få fäste även i grupper som idag ser sig endast som perifert berörda av frågan. Det är huvudsakligen där som det allmänt sett återstår ännu inte identifierat åtgärdsarbete.

Det är bland de små och de privata fastighetsägarna som det fortfarande är en alltför stor andel som inte känner till reglerna. Det framgår tydligt av uppföljningen av HIN. De som har fått information har främst fått den från Boverket eller branschorganisationer. Men när det gäller ”Spurtseminarierna” är det få privata fastighetsägare som har deltagit. En slutsats är alltså att det behövs andra typer av insatser för att bättre nå dessa grupper.

Vi bedömer att dessa grupper i stor utsträckning efterfrågar konkreta uppgifter och insatser. Man vill ”veta vad som gäller”. Kommunernas information och tillsyn av regeltillämpningen, i kombination med en nära dialog med berörda fastighetsägare, kan vara en effektiv och resultatinriktad insats på det här området. Det finns exempel från kommuner som visar detta.

Kunskapen behöver fördjupas

Kunskapen behöver också ytterligare fördjupas hos dem som idag har kommit igång med enkelt avhjälpta hinder och hanterar åtgärder, men där frågan behöver etableras i organisationen eller verksamheten. Det gäller inom alla grupper av tillämpare, såväl privata som offentliga.

Det är angeläget att synliggöra var bristerna finns, och hur man kan åtgärda dem med rimliga insatser är något som behöver lyftas fram. I många fall är kunskapen om hur man kan rätta till problemen mer direkt avgörande för resultatet än pengarna.

Inom tillsynsarbetet på kommunerna är kunskapen särskilt betydelsefull. För att kunna vidareinformera och föra dialog med bl.a. de

Slutsatser 43

privata fastighetsägarna behövs en fördjupad kännedom om tillgänglighetsfrågan till innehåll och innebörd.

Arbetet behöver bli ”vardagsmat”

Hos många aktörer har enkelt avhjälpta hinder hanterats som ett projekt med avslut 2010. Och i den mån man har nått uppsatta mål är det naturligtvis vällovligt. Men enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighetsarbetet behöver gå in som en självklar del i de ordinarie verksamheterna. Detta är nödvändigt för att undvika att hinder som identifieras framöver hamnar utanför etablerade arbetsområden eller processer och inte åtgärdas. Förbättringen av den fysiska tillgängligheten riskerar då att bromsas upp.

Metoder

Tillsynen

Att det finns en fungerande tillsyn över hur reglerna följs är en viktig faktor för reglernas genomslag och här har även länsstyrelserna en viktig roll. Enligt resultatet i SKL:s enkät hösten 2010 har andelen kommuner som bedriver tillsyn av HIN blivit väsentligt större sedan 2008. Det framgår dock inte hur många som bedriver tillsyn på eget initiativ och hur många som agerar först efter anmälningar. En fjärdedel av kommunerna svarar 2010 att de inte alls bedriver tillsyn av HIN. Här behövs alltså ytterligare förbättringar.

Ett av pilotprojekten som för närvarande pågår inom ramen för "Kompetenssatsning 2008-2010 för bättre PBL-tillämpning" har tema "Uppföljning inom byggområdet". Målet för projektet är att länsstyrelsernas uppföljning och tillsyn inom byggområdet medverkar till goda kvaliteter i byggbeståndet, samt bra snabba och effektiva byggprocesser som också underlättar för företagandet. Projektet ska slutrapporteras till Boverket 31 januari 2011.

I nya PBL som träder i kraft 2 maj 2011 är kommunens tillsynsansvar tydliggjort. Enligt förslaget till ny plan- och byggförordning (att träda i kraft samtidigt som PBL) har länsstyrelserna och Boverket ansvar för tillsynsvägledning, så att av kommunerna kan genomföra tillsynen. Boverkets och länsstyrelserna kommer också att ha ett uppföljningsansvar över hur systemet fungerar.

Förutsättningarna för en väl fungerade tillsyn framöver kommer alltså att kunna vara förbättrade jämfört med dagens situation.

Nätverk och samarbeten

Förutom de olika ”formella” samarbeten som finns mellan exempelvis olika myndigheter har flera olika plattformar och initiativ uppstått inom området funktionshinder och för enkelt avhjälpta hinder. Deras aktivitet och funktion behöver hållas igång, stärkas och utvecklas.

Vi vill särskilt nämna följande: Handisams och SKL:s nätverk för tillgänglighetsfrågor Handisams och SKL:s ”e-verktyget för tillgänglighetsarbete” SKL:s EAH-spindlar


För Boverkets del handlar det om att inom dessa olika verksamheter bistå med den sakkunskap som behövs, bidra till utvecklingen och återkoppla mot övriga insatser som Boverket gör på området.

Nätverket för tillgänglighetsfrågor Nätverket för tillgänglighetsfrågor är i första hand till för anställda och politiker i kommuner och landsting/regioner för att de ska få diskutera med andra som kanske har eller haft samma frågeställningar. Det handlar om att tjänstemännen ska bli styrkta i sin roll, få ökad kraft att arbeta med tillgänglighetsfrågor och få stöd för bra arbetssätt att bedriva tillgänglighetsfrågorna på. 325 personer från 139 kommuner och 12 landsting är idag med i Nätverket och medlemmar i nätverkets grupparbetsplats. Även en av Boverkets medarbetare är medlem.

Nätverket för tillgänglighetsfrågor har träffar två gånger per år och aktuella insatser presenteras och diskuteras. Man bjuder även in ”gäster”.

Informationssatsningen om enkelt avhjälpta hinder har presenterats för medlemmarna i Nätverket för tillgänglighetsfrågor, dels vid två av nätverkets träffar, dels via information på den gemensamma grupparbetsplatsen, samt via e-postbrev direkt till medlemmarna.

e-verktyget för tillgänglighetsfrågor E-verktyget är skapat för att stödja tillgänglighetsarbetet i kommuner och landsting. För den som har arbetat en tid med enkelt avhjälpta hinder blir användandet av e-verktyget en naturlig fortsättning och fördjupning när insatserna breddas till att handla om tillgänglighet i en bredare bemärkelse.

I e-verktyget finns såväl information om hur man arbetar framgångsrikt med enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet som möjligheter att visa alla berörda både hur man arbetar och hur långt man har kommit i sitt arbete.

Den öppna och systematiska redovisningen som e-verktyget erbjuder ökar möjligheterna till en konstruktiv dialog mellan beslutsfattare och berörda.

Idag redovisar 45 kommuner sitt tillgänglighetsarbete i e-verktyget. 66 kommuner har skaffat sig rätt att publicera. Och ytterligare många fler använder det systematiska arbetssätt som e-verktyget erbjuder.

Vid ”Spurtseminarierna” har Handisam och SKL informerat om e-verktyget.

SKL:s EAH-spindlar Insatsen med ”EAH-spindlarna” får sägas vara framgångsrik, utifrån det stora deltagandet (74 procent av kommunerna) och de effekter i form av uppmärksamhet och aktiviteter som kan ses runt om i kommunerna. Att hålla aktiviteten med ”EAH-spindlarna” igång och följa upp resultatet regelbundet framöver är viktigt för att behålla fokus på frågan. De kommuner som aktivt jobbar vidare med materialet ska också ha möjligheten att redovisa sina förbättringar.

SKL vill förorda att man gör en ny spindel under våren 2011, för att bekräfta att arbetet med att undanröja enkelt avhjälpta hinder pågår. Man anser vidare att spindlarna bör följas upp de närmaste åren därefter för att ytterligare betona att detta arbete inte är en engångshändelse.

Slutsatser 45

Informationsspridning

Behovet av information är, som nämnts tidigare, stort och kommer att vara det även fortsättningsvis. Uppdragets aktörer har alla någon särskild information om enkelt avhjälpta hinder - digitalt på webben och i olika tryckta publikationer.

De särskilda sidorna om reglerna på Boverkets webbsida, boverket.se, är under bearbetning i informationsuppdragets slutskede och kommer att utvecklas vidare under 2011. Boverket har också färdigställt en ny bok som kommer att finnas tillgänglig efter årsskiftet. Boken beskriver genomförande och upplägg av arbetet med enkelt avhjälpta hinder.

47

Kommunikationsmaterial

Annonser

Bilagor 49

Bilagor 51

Cd-skiva ”Verktygslådan” och inbjudan

.

52

Bilagor

Bilagorna finns att hämta på Boverkets respektive SKL:s webbplats.

Ekonomisk sammanställning (Boverket) Organisation och ansvarsfördelning (Boverket) Nulägesanalys (Boverket 2009) Utvärdering av ”Spurtseminarierna” (Boverket 2010) Uppföljning av HIN (Boverket 2010) Kommunikationsplan (Boverket 2010) SKL:s rapport om EAH-spindlarna

Box 534, 371 23 Karlskrona

Besök: drottninggatan 18

Telefon: 0455-35 30 00

Webbplats: www.boverket.se

uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta ......vem kan ta bort hindren? målgrupper...

Documents