MAGAZINEN

UMM

ER 1

200

8 |

ÅRG

ÅNG

1

SOM KONTOR>> Möt den svenske fotografen i USA som plåtar för Norge

R E P O R T A G E >>

F ö l j m e d u n d e r e n r e k l a m f o t o g r a f e r i n g

V I T R Ä F F A R >>

USA

Kungenav PhotoshopKungenav Photoshop

1 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 750 45 50 55 60 65

Innehåll04 Prylnörden

– en nybörjare?

05 En reklamfotograf drivs av nyfi kenhet

06 Följ med under en reklamfotografering

08 Läsare som skickar in bilder

09 Systemkamerans återkomst

09 Hitta den rätta scannern

10 Det analoga dör – det digitala föds

12 Gymnasieelever ställer ut

15 Thomas har hela USA som kontor

18 Guide till den perfekta hyn

20 Rött drömljus på dina bilder

21 Mattias – kung på Photoshop

24 Uppsalafotograf sedan 1979

26 Vilka fotolagar är det som gäller?

26 Vi träffas kända Mattias Klum

27 Lagra dina bilder säkert och billigt

28 Olle har jobbat med Bingo Rimér

30 Vi träffar paret som hänger sig på väggen

pics magazine nummer 1 2008 innehållsförteckning | tre

Ledare

Pers onport rätt

Report age

Artikel

Krönika

Report age

Pers onport rätt

Guide

Artikel

Koll age

Pers onport rätt

Photoshopguide

Photoshopguide

Pers onport rätt

Pers onport rätt

Guide

Intervju

Guide

Pers onport rätt

Report age

De hänger sig på väggen

Thomas har hela USA som sitt kontor

Pers onport rätt

Martin fotarreklam i Uppsala

OMSLAGETBilden på indian-hövdingen från South Dakota togs av Thomas Nilsson s. 15

Prylnörden – en nybörjare?Jag läste någonstans för inte så länge sedan att fotografers jakt på nya prylar är något som försvin-ner med tiden. I alla fall för den fotograf som skrev detta. Om jag inte minns fel så var det i någon av alla bloggar jag läser varje dag.

Personen menade på att han mer hade börjat bry sig om fotograferingen som konst i stället för att tråna eft er nya prylar som skulle göra bilderna ”sååå mycket bättre”. Jag själv känner i alla fall igen mig i den senare tankegången. Både när det gäller fotopry-lar och andra teknikprylar.

När Apples Steve Jobs presenterade nyheter vid Macworld Expo i San Fransisco i början av året följde jag hela talet live. Inte med ljud och bild, för det lades ut på Apples hemsida först några timmar senare. I stället satt jag och var uppspelt över de korta rapporterna på någon mening vardera på Macworlds hemsida, där de återberättade vad Steve själv sa.

Ryktena om att vi skulle få se en slimmad laptop presenteras hade länge diskuterats på fl era olika hemsidor, och äntligen blev ryktena sanning. ”Exper-ter” behövde inte längre göra sig duktiga genom att berätta vad det fanns för möjligheter att skapa en helt sladdlös och überslimmad laptop.

I stället började diskussionerna huruvida den nya datorn motsvarade förväntningarna eller inte, och om den var värd det något höga priset. Tre läger skapades på forumen. Ett med macälskare och ett med pc-älskare. Dessa två krigade mot varandra och hånade och anmälde varandra omvartannat. Sedan fanns det ett tredje läger med de som bara drev med

alla för att det var så kul att reta upp de andra och få massa arga kommentarer.

Det är ju det här som är så kul. Att se hur folk kan engagera sig i något som egentligen inte betyder sär-skilt mycket. Jag vet att det inte var hela världen att den nya Macbooken inte hade någon optisk enhet (cd-läsare), men ändå var jag tvungen att skriva ett inlägg om det. Fast vad rörde det mig – jag hade ju ändå inte pengarna till att köpa datorn.

Fråga mig inte vad tjusningen var med det, men det gjorde jag och jag satt med spänning under hela keynoten med Steve Jobs. Varteft er nyheterna blev presenterade kände jag hur jag ville ha allihopa.

Samma sak när jag läste årets första nummer av Kamera & Bild där de jämförde Nikon D3 med Canons motsvarigheter. Jag blev alldeles exalterad över hur bra kvalitet det kunde vara trots det höga ISO-talet. Även här visste jag att det inte spelade nå-gon roll hur bra kvaliteten var. Det skulle ändå bara förbli en dröm att få beställa den kameran.

Att drömma om kameran gjorde mig mer moti-verad till att ta bra bilder med min egen Nikon D50 i stället. Visst, jag ser mig fortfarande som nybörjare. Men att prylnörderiet är en nybörjargrej vill jag inte hålla med om. Jag vill hålla fast vid det även när jag är professionell, för att hålla mig motiverad till att fortsätta utvecklas som fotograf. <<

Redakti onen

Robin Norlén robin@studiosilver.seChefredaktör/Reporter/Layout

Jonas Englundh jonas.englundh@live.seReporter/Bildchef

Sanna Röllgårdh sannaroll@gmail.comReporter/Korrekturläsare

Sara Örtendahl the-reality@hotmail.comReporter

Lars-Göran Nyström lgn@guc.seAnsvarig utgivare 018-18 02 05

Tryck

Kph Trycksaksbolaget ABBäverns gränd 19, Uppsala018-781 81 00

Tack ti ll

Alla som bidragit med bilder, texter, grafi k och idéer. Samt våra sponsorer som gjort magasinet möjligt:

>> Grafi skt Utbildningscenter (GUC)>> Olympus Sverige AB >> Mediaprovider AB >> Pixondu AB/Moderskeppet.se>> Focus Trading AB

Kontakta oss:Journalisti kGUC UppsalaPalmbladsgatan 14754 50 Uppsala

Tel. 018-18 02 00Fax. 018-18 02 50

>> Är jakten på nya prylar verkligen bara något för nybörjare?

Redakti onen

Robin NorlénChefredaktör/Reporter/

Jonas Englundh jo/Kontakta oss:

MAGAZINE

Robin

Jonas

Sanna

Sara

PS. Under arbetets gång har pryl-nörderiet fått mig att uppgradera ti ll en Nikon D300.

Robin NorlénChefredaktör

Nyfi kenheten driver Marti nNär Martin Kelam var tretton år blev han nyfi ken på fotograf-yrket. I dag arbetar han som fotograf på företaget Alex & Martin som han driver tillsammans med sin kompis, Alex Giacomini.Text Jonas Englundh

Martin vänder lite på sig, höjer ena ögonbrynet och tänker lite snabbt. Jag har precis frågat hur mycket Mar-tin redigerar sina bilder.

– Att redigera bort saker är bara för amatörer som leker i Photoshop, säger han eft er ett tag.

Så tillägger han:– Det är okej att fi xa till ljus, färger och kon-

traster. Kanske ett veck på byxan eller en sladd som man inte såg under fotograferingen. Men där går gränsen enligt honom.

Det är nyfi kenheten och variationen i yrket som driver Martin. Det är lustfyllt för honom att åka till olika miljöer och träff a en massa olika personer. Två av hans roligaste uppdrag var i Peking och Las Vegas.

SÅLDE HASSELBLADSKAMEROR

I dag driver Martin, tillsammans med sin vän Alex, företaget Alex & Martin. De jobbar båda som bland annat bildredaktörer på tidningen Re-lation. Han möter mig i Alex &Martins lokaler på Kungsgatan i Uppsala. I den vita skinnsoff an har han gjort sig bekväm.

Martin var bara tretton år när nyfi kenhe-ten kring fotografyrket väcktes. Men vägen dit har inte varit spikrak. Ett tag trodde han inte att det skulle kunna bli hans yrke. Så han hamnade bakom disken och sålde Hasselblads-kameror. Det gjorde han i ungefär två år innan han sade upp sig.

KUNDER FRÅN HELA SVERIGE

Från den dagen har han drivit företag till-sammans med Alex Giacomini. Det var

också de som besökte Peking och Las Vegas. Deras kunder kommer

från så gott som hela Sverige, men mest från Uppsala och Stockholm.

Några av dem är Arla, Dea och Kin-narps.

Jag frågar om Martin har gjort några tabbar under sin karriär. Han fl inar lite, tit-tar på mig och säger:

– Jo, men det är klart att jag har gjort.Han berättar om ett bröllop där han skul-

le fotografera brudparet. Eft er bröllopet inser han att ljus läckt in i kameran. Resultatet blev

ett stort kryss på alla bilder. En annan gång skulle han fotografera un-

der en middag. I taxin på vägen hem fi ck han frågan om bilderna blivit bra. Då insåg Martin

att han att han inte tagit en enda bild under middagen.

GILLAR ATT KLIPPA GRÄS

Hur mycket fotograferar du privat?– Det som började som en hobby är nu en stor del av mitt liv.

Det är tydligt att Martin vill göra bra ifrån sig både på jobbet och privat.

I dag är Martin far till två barn och bosatt i Funbo, en mil utanför Uppsala. När han pratar

om familjen pratar han inte bilder. – Jag gillar att vara med mina barn när jag är

ledig. Och klippa gräset och ta hand om min trädgård. <<

Marti n KelamÅlder | 32 årBor | Funbo, UppsalaArbetar | ReklamfotografHemsida | www.alexochmartin.seVikti gaste fototi llbehöret | Blixt

På nästa uppslag ...... följer vi med Marti n Kelam under en

reklamfotografering i Uppsala.

sex | reklamfotografering med marti n kelam pics magazine nummer 1 2008

Följ med på en reklamfotograferingPics Magazine följde med under en reklamfotografering i Uppsala. Det var klädbutiken Dea som har hyrt in Alex & Martin för att göra en reklamfotografering till deras nya vårkollektion.Text Jonas Englundh Foto Jonas Englundh

Vi fi ck följa med på en reklamfotografering för klädbutiken Dea som har hyrt in Alex & Martin för att göra ett jobb om Deas nya vår-kollektion.

– Dea vill ha det ”enkelt och lätt” eft er-som aff ären är riktad mot en lite äldre mål-grupp, säger Martin Kelam när vi slår oss ner i soff orna hos Creative make up i Uppsala för att vänta på att sminkningen ska bli kvar.

Zamira Hedström ska göra sminkningen och håret på modellen till fotograferingen.

– En sminkning och hårstylning tar un-gefär en och en halv timme, beroende på hur det ska vara, säger Zamira.

Vissa sminkningar som är mer extrema tar längre tid. När sminkningen och håret är klart klär modellen på sig kläderna hon ska ha på sig till fotograferingen. Den kommer att äga rum utanför Uppsala Konsert och Kongress, eller Musikens hus som det heter i folkmun. Jag får följa med Martin och agera bärhjälp. Det är en hel del utrustning som behövs. Vi släpar på kameror, blixtrar, refl ex-skärm och andra kameratillbehör.

STRESSEN KOMMER

Väl framme så är det inte säkert att vi ska vara där.

– I dag kommer det att vara ungefär 4 000 förskolebarn här, säger receptionisten (när vi frågar om vi får fotografera vid Uppsala Kon-sert och Kongress).

Det är då stressen kommer för Martin. Det börjar pratas om ifall vi ska byta plats el-ler om vi ska stanna kvar och försöka fotogra-fera ändå. Representanten från Dea som har dykt upp lägger beslutet hos Martin.

– Det kan inte jag bestämma. Det är du som bestämmer det här, säger hon.

Vi stannar kvar vid Musikens hus och

börjar rigga inför fotograferingen. Modellen kommer dit och fotograferingen kan börja.

Det är kallt ute och jag börjar frysa ef-tersom jag står och kollar på när de andra springer runt.

Zamira lägger då och då på mer smink och fi xar håret så att allt ska se bra ut.

Fotograferingen fortsätter, vissa bilder är tagna och nu är det dags för modellen att byta kläder till nästa bild.

– Kan du vakta alla mina saker? Jag måste iväg och hämta nåt, säger Martin.

Just då slutar en barnföreställning. På bara några sekunder leker det cirka 300 barn utanför konserthuset. Jag ser framför mig hur någon välter en blixt för tiotusentals kronor. Rena turen att inget händer.

Så dyker Martin upp igen och jag kan andas ut. Vi tar tre olika bilder till utomhus innan det bli paus för mat.

– I dag blir det kinamat tycker jag, säger Martin.

SVÅRT MED LJUSET

Väl tillbaka fortsätter fotograferingen inom-hus. På den fj ärde bilden vi ska ta ska model-len sitta i en plastkula formad som en boll. Det hänger tre stycken i taket och de andra två är i vägen och det är svårt med ljuset ef-tersom att solen är på väg ner.

– Det är svårt att få ljuset, modellen och allt att se bra ut. De andra plastkulorna är i vägen hela tiden, säger Martin

På nästa bild ska det se ut som om mo-dellen åker rulltrappa. Det är svårt att få rätt ljus eft ersom solen håller på att gå ner och det börja skymma. Det blir en hel del åkande upp och ner för att fånga den perfekta bilden. De lyckas i sista stund.

– Idag har det gått väldigt bra. Det är nog

det snabbaste jag har varit med om, säger Za-mira.

När klockan börjar närma sig fem är alla i teamet klara och nöjda. Nu återstår det bara en hel del arbete för Erik Söderberg på Alex & Martin med redigering av bilderna. <<

pics magazine nummer 1 2008 reklamfotograf | sju

>>

>>En sminkning och hårstyling tar ungefär en halvti mme

Nyfiken på fotografering

och bildbehandling?

Besök oss idag!

Allt fl er ti dningsläsare skickar in bilder

Folk började skicka in bil-der under ”tsunami-ti den”

Helst foto-graferar vi ju själva

Joakim Ståhl, bildchef, SvD

Per Kagrell, bildchef, Expressen

ANNONS

En del tidningar, framför allt morgontidning-ar, använder sig inte så mycket av läsarbilder, men tycker ändå att det kan vara en bra möj-lighet för att få bilder till tidningen som de annars inte skulle kunna få.

– Dessutom får läsarna själva vara mer delaktiga i tidningen. Folk började skicka in bilder till oss under ”tsunamitiden”, vilket var bra eft ersom vi själva inte kunde vara på plats, säger Joakim Ståhl, bildchef på Svenska Dag-bladet.

Finns det inte en risk att folk tar upp ka-meran under en olycka istället för att hjälpa till?

– Jo, det är klart det fi nns en risk. Men man får hoppas att människor vet vad som är viktigast i ett sånt läge.

Expressens bildchef Per Kagrell svarar på samma fråga.

– Det fi nns ju en risk att läsare förivrar

sig. Vi uppmanar läsarna att hålla sig på av-stånd och ha respekt. Jag har dock inte hört talas om att någon läsare varit något hinder vid räddningsprocessen vid en olycka eller så.

KOM REDAN 1944

Läsarbilder i någon form har funnits ganska länge, Expressen har använt sig av dem ända sedan tidningen startades 1944.

– Då hade vi så kallade jag-var-där-foto-grafer. Det var också en sorts läsarbilder, men det var såklart mycket krångligare då när fi lm skulle framkallas osv. Sedan mobilkamerorna kom har läsarbilderna ökat. Och vi använder oss av dem för att läsarens styrka är att de fi nns på plats när det händer något. Helst fo-tograferar vi själva, men man kan ju inte vara överallt. Det är lätt att sända över bilder och det blir bättre spridning på tänkbara fotogra-fer, säger Per Kagrell. <<

Det har blivit allt vanligare att tidningar använder sig av bilder som läsare har tagit och skickat in till tidningen. Det skulle kunna få hemska konsekvenser om chansen att vinna en läsar-bildstävling lockar mer än en räddningsaktion.Text Sanna Röllgårdh

systemkamerans återkomst | scanna bilder | nio

Det var perfekt, folk trodde att jag var en seriös pressfotograf och släppte därför fram mig närmare scenen, eller gav mig plats på raden längst fram om jag var på något annat event.

I och för sig frilansade jag som multijournalist för Sala Allehanda redan då, så folk kände kanske igen mig från det, och tog kanske därför för givet att jag jobbade för tidningen så fort kameran var framme (Sala är ju inte så stort). Det påminde lite grann om de där reklamerna med 13-rätt-tröjan.

Det här var precis när Nikon hade släppt sin D50, vilket tillsam-mans med Canons EOS 300D och 350D var början på hysterin med att få fram billiga digitala systemkameror.

När systemkamerorna började gå ner i pris köpte allt fl er privat-personer en systemkamera i stället för kompaktkamera. Frågar man varför vet de fl esta inte vad det är för skillnad, men ”den är ju större och dyrare, då måste den ju ge bättre bilder”. Ja visst gör den det, om du kan hantera den rätt.

CHIMPANSLÄGET

Själva grejen med att köpa en sys-temkamera får inte vara att man tror att bilderna helt plötsligt ska bli bättre bara för att kameran

kostade någon tusenlapp mer än kompaktkameran. Det är inställ-ningsmöjligheterna som ger möj-lighet till bättre bilder.

Köper man ändå kameran och sätter den på auto-läge (eller chimpans-läge som min gamla fotolärare kallade det, för då kan även en chimpans ta bilder), blir det ändå inte så stor skillnad på bilderna. Då fi nns det väl inte hel-ler någon mening med att köpa en systemkamera. Den tar ju bara mer plats och kostar mer.

Det är okej om du har tänkt att experimentera, eller behöver något av det som systemkameran erbjuder, till exempel att byta objektiv. Annars skulle jag i alla fall lägga pengarna på en ordentlig kompaktkamera. Den är lättare att ta med, och har alltid chimp-ansläget på. Dessutom behöver du inte oroa dig för att lösa delar ska behöva bytas ut.

Men jag tror inte att det är någon mening, det är känslan av att bilderna kan bli bättre som gör systemkameran köpvärd. Välkomna till systemkamerans återkomst! <<

Systemkameransåterkomst

Hitt a den rätt a scannern för dig

När jag köpte min första digitala system-kamera för några år sedan var det nästan ingen annan privatperson som hade en. Så fort jag tog fram den stack jag ut ur mängden och såg lite professionell ut.Text Robin Norlén

å

Har du också en massa bildnegativ hemma, från tiden då man använde fi lm i kamerorna, som du nu vill ha digitalt?Text Sara Örtendal

Visste du att ...... du måste packa in dina extra batt erier ti ll kameran i plastpåsar om du ska fl yga. Och du måste ha dem i handbagaget. Tänker du ändå checka in ett batt eri måste det sitt a i den kamera den ska förse med ström. Anledningen ti ll att batt erierna måste ligga i plastpåsar är för att de inte ska kortslutas.

GUIDE

event. I och f

multijournredan då, sigen mig fdärför för för tidningframme (SDet påmin

FlatbäddsscannerFlatbäddsscannern är en billigare variant med lite sämre kvalitet än andra scannrar. Men den är mycket enklare och snabbare att an-vända. Du lägger negati vet på glaset i scan-nern och låter den sedan läsa av negati vet. Den kopierar då bilden ti ll din dator.

Att tänka påTrumscannern står för kvalitet medans diascannern

står för hasti ghet.Det är vikti gt att en scanner har bra upplösning och

att den kan läsa många pixlar.Ju fl er pixlar den kan läsa desto mer kan man för-

stora upp bilderna.Det fi nns något som kallas dymaniskt omfång. Det är

möjligheten för scannern att upptäcka detaljer på den mörkaste delen av negati vet.

TrumscannerTrumscannern ses av många som bökig och omständig, men den har bäst kvalitet och det blir bätt re skärpa än med de andra scannrar-na. Den har en trumma av plexiglas där man tejpar upp negati ven. Sedan läser scannern av negati vet och kopierar det ti ll ett digitalt foto. En nackdel med den här typen av scan-ner är att man inte kan läsa in original som inte är böjbara eft ersom dessa inte kan monteras på den böjda glastrum-man.

DiascannerDiascannern kallas också för fi lmscanner. På en hyfsad fi lmscanner bör upplösningen vara på minst 3 000 pixlar/tum (dpi) för att resultatet ska bli bra. Om du har diabilder som är monterade på en ram för du in ramen i diaöpp-ningen. Har du däremot fi lmnegati v för du in dem genom negati vöppningen. I scannern sitt er sedan avläsningsljus som läser av diabilden eller negati vet. Diascannern är den scanner som går snabbast att använda.

>>

>>

>>

>>

Billigast

Bäst!

canner. På en hyfsad på minst 3 000 pixlar/

bra. Om du har diabilder r du in ramen i diaöpp-

ö du in dem genom äsningsljus

Högupplöst

ti o | dör det analoga ut? pics magazine nummer 1 2008

Digital teknik ger fl er möjligheterAtt sluta fotografera analogt beskriver han som att lämna sin partner – känslomässigt jobbigt, men man vill han absolut inte tillbaka. Åsikten är Lars Köhlers, fotograf sedan 1966.Text Sara Örtendahl Foto Sara Örtendahl

pics magazine nummer 1 2008 dör det analoga ut? | elva

– Visst saknar jag magin över det analoga, att stå i mörkrummet, men det är så mycket enklare och snabbare nu. I dag blir det bättre ljus, det var lätt förut att det blev dåligt ljus, säger Lars.

Men han saknar sina personliga hemligheter som han förut hade i mörkrummet. Lars tycker också det är skönt att slippa kemin.

– Att skugga och eft erbelysa i mörkrummet var förut jobbigt och ibland svårt men i Photoshop fi nns verktyg som gör detta lätt utan mörkrum.

Och han återkommer till att hemligheter fi nns inte längre.

– Alla kan ta bilder i dag i och med tekniken. Kommer ingen längre att använda det analo-

ga? – Kanske konstfotografer, säger Lars.Vi pratar om vad den framtida tekniken kom-

mer att innebära.– Du kommer att kunna prata med din kamera.

Knapparna är borta och kommandon kommer att styras med din röst. Det kommer att vara bra för sportfotografer, då utövarna kommer att ha kame-ror i sina hjälmar, allt kommer att sändas live, säger Lars och ler.

MÅSTE ANPASSA OSS

Många fotografer har länge jobbat analogt och det kan vara svårt att byta till en annan metod. En av dem är Gustav Hellsing, fotolärare på gymnasiesko-lan Grafi skt Utbildningscenter, GUC, i Uppsala. Det gick ungefär ett och ett halvt år innan han hade vant sig vid det digitala.

– Det jag saknar är att inte kunna ha en fi lm i handen och vara säker på att kunna visa barn och barnbarn mina bilder i framtiden.

För det är inte säkert att du kommer att kunna se de digitala bilderna i framtiden.

– Vi får anpassa oss eft er tiden, det som används, säger Gustav.

Charlotte Sällberg går inriktningen Fotografi sk bild på GUC och tycker att det är bra med den di-gitala tekniken.

– Man slipper en massa förstörda fi lmer och det går mycket snabbare. Det analoga kommer kanske tillbaka någon gång i framtiden, men inte nu.

De allra fl esta av eleverna tycker att den nya me-toden är enklare, snabbare och smidigare. De före-drar att fotografera digitalt.

INGET MER ANALOGT

Som sagt, det är sällan man ser en fotograf jobba analogt nu för tiden. Kursen ”analogt fotografi ” fi nns inte längre på GUC. Det tycker personalen är bra eft ersom lärarna inte tror att eleverna har någon nytta av den kunskapen i framtiden. Det är det di-gitala som gäller i arbetslivet och det är det eleverna behöver lära sig.

Maria Norberg Barkman, samordnare för foto-grafi sk bild på GUC berättar att de inte lär ut det som inte har med verkligheten och arbetslivet att göra.

Terminen innan övergången är historia, då lä-rarna berättade om skift et från det analoga till det digitala. På grund av att elever ville hålla kvar det analoga sparade GUC ett mörkrum åt eleverna att använda på fritiden.

Maria skrattar och berättar att det kom några elever vid ett tillfälle men sen var det över.

– Jag saknar absolut ingenting av det analoga, jag ser bara möjligheter i det digitala, säger hon. <<

ANNONS

Fotoelever ställer utBilderna på det här uppslaget är tagna av elever på fotoinriktningen på gymnasieskolan GUC i Uppsala.

Ögat: Vi fi ck i uppgift att fotografera macro. Jag valde att fotografera ett öga, eft ersom ögon är så levande. De är aldrig lika någon annans och är fulla av färger.

FOTO EMMA WICKHAM

Myran: Bilden är tagen för en skoluppgift i macro. Det är en myra som äter ett rutt et äpple.

FOTO EMMA WIKBLOM

Handen: Det här är en bild ti ll uppgift en Genrebilder. Rubriken ti ll den här skulle vara ”Ungdomsvåldet ökar lavinartat”. Modellen heter Adam Elovsson.

FOTO HENNA FORSSTRÖM

Porträtt et: Den här bilden tog jag för att ha något att skicka ti ll Nordens Fotoskola i Biskops-Arnö. Jag ville få fram en avslappnad och okonstlad bild.

FOTO HENNA FORSSTRÖM

Full kontroll.E-510 med livebild och bästa bildstabilisatorn* ger dig full kontroll även i oväntade situationer.

Upptäck din värld av bilder.

* Bäst i Test när Digital Foto för Alla 2/2008 jämförde bildstabilisatorer.www.olympus.se

© Lowepro

På tunn is – Växthuseffekten äventyrar Polarbjörnens framtid när isen den lever på smälter.

Blixtlåsförsedda sidofack ger snabb åtkomst till kameran utan att rygg-säcken behöver tas av.

Roterad runt midjan nås även Primus huvudfack

Primus AW Backpack

Med justerbart Glide-Lock™ system och infällbar stativ-hållare fästes enkelt stativ och andra tillbehör.

En del av förtjänsten från Primus AW går till Polar Bear Organisation och deras ansträngningar att rädda Polarbjörnen.

Läs mer på: www.lowepro.com.

Mer än hälften av Primus består av Cyclepet®, som

till 100% är tillverkat av återvunna PET-flaskor

Med bilden

i tryggt förvar

StudioSilver.indd 1 08-02-26 10.41.51

pics magazine nummer 1 2008 ”new york är en fantasti sk stad” | femton

– Jag gillar att bo i New York. Det är en fantastisk stad med en otrolig energi.

Men Th omas ser mer av andra delar av USA än vad han ser från sin lägenhet på Manhattan. För inte så länge sedan fi ck han en fråga på sin blogg om hur mycket han reser varje år. Han blev själv nyfi ken och räknade ut att han under 2007 spenderade 168 nätter på hotell. 107 av dessa var jobbresor.

För elva år sedan lämnade Th omas Sverige och tog sig över Atlanten. Han ville söka lyckan i lan-det ”over there”, USA.

– Jag hade besökt New York och andra delar av USA. Landet fascinerade mig.

Under hela den här tiden har Th omas arbetat som frilansfotograf. De första fem åren jobbade han mest åt Expressen. Men sedan sex år tillbaka är han den norska tidningen Verdens Gangs USA-fotograf. Han har ett frilanskontrakt med dem och gör 80-90 procent av sina jobb åt Verdens Gang.

– Tanken var att jag skulle stanna i tre, fyra år om jag kunde få tillräckligt med jobb. Annars skulle jag fl ytta hem eft er ett år.

Nu har Th omas bott i USA i elva år.

BYGGDE EGET MÖRKRUM

Fotointresset kom till när Th omas fi ck låna sin pappas kamera. Det var en instamatickamera. Med den brukade han fotografera sin skateboardåkande bror. Vid den här tiden var Th omas 12-13 år.

– Sedan köpte jag en enklare systemkamera när jag var 15 för pengar jag tjänat på ett sommar-jobb.

Ett enklare mörkrum byggdes hemma i källa-

ren i Hässelby och sen var det bara foto som gällde för Th omas. Han fi ck en del jobb också.

– Första jobben blev för ”Västerort”, en lo-kaltidning ute i Hässelby. Jag fotograferade också trav för en fotofi rma på Solvalla i början.

”AMERIKANARE ÄR MER ÖPPNA”

Att Th omas trivs bra i New York och landet ”over there” är inte särskilt svårt att lista ut. Men vad är det då som är så bra?

– Folk från hela världen kommer dit på besök eller för att bosätta sig vilket för med sig att infl u-enser av mat, konst och livsstil kommer från hela världen. Men jag antar att det kanske är ur en foto-grafs perspektiv du menar?

– Amerikaner är i allmänhet mer öppna än skandinaver och lättare att få att ställa upp på bild. Det är inte ovanligt att de släpper in oss i sina hem eft er bara några minuters bekantskap.

Th omas berättar också att de inte är rädda för att säga vad de tycker.

En annan sak Th omas gillar med USA är att man oft ast kommer närmare nyheter som påverkar världen om man är där i stället för i Sverige.

Ta till exempel om du jämför ett presidentval med ett svenskt riksdagsval.

Men, allt är ju inte bara bra med det stora lan-det i väst.

– Det sämsta är väl kanske att PR-byråerna styr mycket när det gäller ”organiserade nyheter” och intervjuer. Sedan är tidsskillnaden jobbig. Man missar ibland bilder på grund av att man måste skicka innan deadline i Norge. <<

”New York ”New York är en är en

fantasti skfantasti sk stad” stad”

FOTO

SA

NN

A S

JÖSW

ÄRD

Jag gillar att bo i New York Det är en fantastisk ren i Hässelby och sen var det bara foto som

Thomas Nilsson växte upp i ett radhus i Hässelby utanför Stockholm. Som 18-åring började han jobba som frilansfotograf. I dag, 23 år senare, har han lägenhet på Manhattan och jobbar som fotograf över hela USA.Text Robin Norlén Foto Thomas Nilsson

Thomas NilssonÅlder | 41 årBor | New York, USAArbetar | Frilansfotograf, främst för norska tidningen Verdens GangBlogg | thomasnilsson.typepad.comVikti gaste fototi llbehöret | Blixt

de

lo-

>>

>>Amerikaner är mer öppna än skandinaver

41.51

sexton | ”new york är en fantasti sk stad” pics magazine nummer 1 2008

En av Thomas Nilssons favoritbilder. Tagen i New York under 2007.

Prisbelönad fotografÅrets Bild 2006 (Sverige)

1:a Bästa utländska nyhetsbild1:a Bästa utländska reportageI båda klasserna med bilder från New Orleans.

Årets Bild 2006 (Norge)2:a Bästa nyhetsreportageBilder från New Orleans.

Årets Bild 2007 (Sverige)2:a Öppen KlassBild från reportage om porrbranchen i Los Angeles.

Årets Bild 2008 (Norge)2:a Natur & MiljöBild från Yanomami-stammen i Demini, djupt inne i Amazonas i Brasilien.

1:a Bäst>>

I båda kOrleans

1:a BästI båda k

>>

2:a BästBilder fr

Årets Bild

>>

2:a ÖppBild fråni Los An

>>

2:a NatuBild frånDemini,

>>

pics magazine nummer 1 2008 ”new york är en fantasti sk stad” | sjutt on

FOTO THOMAS NILSSON

Thomas Nilssons receptför en perfekt bild

Det ska hända ett par olika saker i bil-den. Ett huvudobjekt och sedan något som händer i bakgrunden.

Två-tre linjer som spelar med varandra.

Ganska stora rena ytor.Bilden ska ställa frågor och väcka

känslor.

Det ska den. Esom h

>>

Två-tre varand

>>

Ganska Ganska>>

känsloBilden s

känslo>>

arton | guide ti ll perfekta hyn pics magazine nummer 1 2008

Öppna en bild i Photoshop. Gör en kopia av lagret genom att klicka på lagret och dra och släpp det på i lagerpalett en.

När du tagit bort alla fi n-nar och leverfl äckar väljer du Snabbmask (Quick Mask) genom att trycka på bokstaven Q. Snabb-mask (Quick Mask) är ett verktyg som underlätt ar en markering av ett område i bilden.

Välj en ganska stor pensel och måla hela ansiktet. När du har målat

klart med den röda färgen klickar du på Q igen och ansiktet kommer att bli markerat med en blinkade ram.

Nu ska du göra oskärpa i ansiktet. Välj Filter (Filter), Oskärpa (Blur) och Gaussisk oskärpa (Gaussian Blur) i menyn. Den ska du dra upp ti lls ansik-tet blir ganska sud-digt, men så att du fortf arande kan se ansiktet. Skillnaden i ansiktet blir att du får en mjukare touch och att alla ojämnheter blir utslätade.Blir bakgrunden suddig? Ångra och gör om steg 4.

För att få ti ll-baka skärpan vid ögonen och munnen väljer du sudd-gummit. Ställ in Flöde (Flow) på ungefär ti o procent. Sudda runt ögon, ögon-bryn, näsvingar och mun. Tänk på att du måste sudda i det nya lagret du skapade ti digare.

När du är klar har du förhoppningsvis fått en bild som liknar bilderna från kändisfester där alla ser perfekta ut.

Om det ser för suddigt ut kan du dra ner opaciteten på det suddiga lagret.

Skaff a dig en

Välj Spotlag-ningsvektyget (Spot Healing Brush Tool) och välj en pensel som är ungefär lika stor som de leverfl äckar och fi nnar du vill ta bort.

Spotlagningsverktyget är väldigt enkelt att använda. Du behöver bara måla över det du vill ta bort och Photoshop ersätt er det med liknande färger som fi nns runt omkring.

1.

2.

3. 6.

Tips!

4.

5.

Med några enkla steg i Photoshop kan du få perfekt hy, utan både fi nnar och leverfl äckar. Tyvärr fungerar tricket endast på bilder och inte i verkligheten.Text Jonas Enlundh Foto Gustaf Hellsing

När ramen blinkar klickar du på menyn Markera (Select) och Omvänd (Inverse) så att an-siktet blir markerat i stället för bakgrun-den.

PHOTOSHOPGUIDE

pics magazine nummer 1 2008 guide ti ll den perfekta hyn | nitt on

FÖRE EFTER

n perfekt hy

tjugo | guide ti ll rött drömljus pics magazine nummer 1 2008

För att blanda ihop de två olika lagren använder du dig av blandningsläget Lumi-nositet (Luminosity). Eff ekten blir alldeles för stark, men med hjälp av Opacitet (Opacity) drar du ner opaciteten ti lls det blir lagom mycket eff ekt. Bilden ska vara drömsk, men inte sud-dig. Använder du eff ekten på ett porträtt kan du använda dig av suddgummit för att sudda i det lagret du har skapat. Då kan du kontrollera var du vill att bilden ska vara skarp.

Ge bilderna drömkänslaPHOTOSHOPGUIDE

DET HÄR ÄR EN EFFEKT SOM DU KAN ANVÄNDA PÅ MASSOR AV BILDER. EFTER ETT TAG NÄR DU HAR LÄRT DIG ATT BEHÄRSKA TEKNIKEN KOMMER DET ATT SE RIKTIGT HÄFTIGT UT.

Alla har vi sett det. Det där drömlika ljuset i bilder som man själv aldrig lyckas få till. Men i Photoshop är det bara några få enkla steg för att din bild ska få den effekten. På Moderskeppet.se kallas den här effekten för princessoskärpa eller rött drömljus. Det eftersom man använder den röda kanalen för att skapa effekten.Text Robin Norlén Foto Robin Norlén

Öppna en bild i Photoshop och klicka på Lager (Layer). Välj den röda kanalen och markera allt. Däreft er klickar du på Redigera (Edit) och sedan på Kopiera (Copy) i menyn.

Klicka på RGB-lagret igen och gå ti llbaka ti ll lagerpalett en. Välj Redigera (Edit), Klistra in (Paste). Dra det nyskapade lagret så att det hamnar ovanför bakgrundslagret. Om du vill kan du mörka ner det nya lagret något, vilket ger en lite bätt re eff ekt. Mörka ner det ti lls det ser ut som att det är samma ljus i den svart-vita kopian som i originalbilden.

Nu ska du göra det oskarpa i bilden. Välj Lager (Layer), Oskärpa (Blur) och Gaussisk Oskärpa (Gaussian Blur). Gör bilden ganska sud-dig, på min bild passar det med 8,0. Klicka på OK.

pics magazine nummer 1 2008 sveriges bästa photoshoplärare | tjugoett

Mattias Karlsson sitter och skriver en artikel till februarinumret av Kamera & Bild när jag kontaktar honom. Där har han skrivit guider i Photoshop i fl era år och allt började av en slump.

– Jag är jäkligt sen med min artikel. Den ska lämnas in i morgon. Fast allt annat hade egentligen deadline för en månad sedan, säger han.

Ändå har han inte ens öppnat Photoshop än.

– Det behövs inte längre. Jag vet vilka me-nyer jag skulle ha gått in i. Sen när artikeln är klar så öppnar jag Photoshop och följer min guide och gör screenshots. Då märker jag om jag förklarat fel någonstans.

MÅNGSYSSLARE

Att skriva förklarande artiklar i Kamera & Bild är inte det enda Mattias sysslar med. Han är också en av Sveriges bästa lärare i Photoshop och bildbehandling då han är lärare på högsko-lan i Jönköping. Dessutom är han grundaren av den populära Photoshop-hemsidan Mo-derskeppet.se (namnet kommer för 70-talister från den populära tv-serien V).

– Jag startade Moderskeppet.se för att jag ville testa det då nya blogg-mediet. Jag ville helt enkelt ta reda på vad en blogg gjorde.

Första tanken var att han skulle skriva om webbdesign.

– Fast det var ju fullt med bloggar om

webbdesign, så jag tänkte om och bestämde mig för att skriva teoretiskt om bildbehandling i stället.

SÅGADE FOTOMAGASIN

Det teoretiska om bildbehandling var inget nytt för Mattias. Han undervisade då i medie- och kommunikationsvetenskap på högskolan i Jönköping.

– På bloggen tänkte jag mest refl ektera över vad jag undervisade i. Att det sedan blev Pho-toshop och bildbehandling var en ren slump.

Det började när Mattias recenserade foto-tidningarna i Sverige. En gång sågade han ”Allt om digitalfoto” (i dag Kamera & Bild).

– Då kom det ett typiskt amerikanskt fi lm-ögonblick och de sa åt mig att ”om du tror att du är så jäkla bra, skriv”.

Sedan dess har Mattias skrivit för dem i 36 nummer i rad.

Moderskeppet.se har i dag 3 000-5 000 lä-sare om dagen (enligt siff rorna i januari, men besökarantalet ökar med cirka tio procent varje månad) och ägs av företaget Pixondu. Pixon-du i sin tur drivs av Mattias själv och Fredrik Holm. Bara några dagar innan jag får kontakt med Mattias blev duon en trio då Anders Jen-sen blev en del i företaget.

– Som grund har vi nog strax under 3 000 besökare, resten tillkommer beroende på hur många som skriver om oss i sina bloggar och hemsidor.

Photoshop ärhans levebröd

För 14 år sedan kom Mattias Karlsson i kontakt med Photoshop för första gången. Då dissade han det eftersom han inte förstod begreppet. I dag är han Sveriges bästa Photoshoplärare och driver Moderskeppet.se där han lär ut Photoshop gratis.Text Robin Norlén Foto Mattias Karlsson

Matti as KarlssonÅlder | 33 år

Bor | JönköpingArbetar | Lärare på Högskolan i Jönköping, VD för Pixondu ABBästa Photoshoptrick | Det som i

Kamera & Bild kallades Pastellkontrast, ”Enkelt och blir

alltid coolt”

tjugotvå | sveriges bästa photoshoplärare pics magazine nummer 1 2008

MODEMEDVETEN

Guiderna som kommer upp på Moder-skeppet.se, eller som skrivs i Kamera & Bild, är absolut inte det som Mattias tycker verkar coolt för stunden.

– Photoshoptrick rör sig i en modecirkel. Man måste hela tiden vara med och omvärlds-bevaka för att veta vad som är hippt just nu.

Pixondu prenumererar på alla Photoshop-tidningar som fi nns (7-8 stycken) och köper alla Photoshopböcker som kommer ut samt alla videotjänster. De prenumerar även på en massa rss-fl öden om Photoshop. Det är där en del idéer kommer från också. Andra idéer kommer från olika forum och läsarmail.

Något som är populärt just nu är att göra planscher.

– Det kostar ju nästan ingenting att trycka en plansch i dag, så vi har fått många frågor om hur man gör. Därför gjorde vi en guide om det. Sen har vi skrivit mycket om råformat under det senaste halvåret.

På en anteckningstavla på Pixondus kontor hänger ett långt brev med 12 långa frågor. Det kom med posten från en av Moderskeppets lä-sare.

– Det mesta i brevet var fel när det gällde råformat. Så det kan jag gå och kolla på om jag behöver veta vad jag bör vara extra tydlig med.

MYCKET GRATIS

Många har säkert frågat sig hur de klarar av att ge bort så pass mycket guider och video gratis på sin hemsida, och ändå leva på att lära ut Photoshop. Mattias vill inte heller avslöja allt, det är aff ärshemligheter.

– Avvägningen av vad som är gratis och vad som kostar är rätt genomtänkt. Jag har idén att om man bara ger bort tillräckligt mycket, så får folk tillräckligt mycket erfarenhet för att våga satsa ekonomiskt på mig. Då kan de köpa DVD-fi lmerna, eller gå min distanskurs.

Så Moderskeppet.se är egentligen bara en stor teaser?

– Ja, så kan man nog säga. Det är vår mark-nadsföring. Vi lägger 60-70 procent av vår tid på att marknadsföra oss och göra gratismaterial.

Resten av tiden går åt att arbeta kommersiellt.Mattias vill heller inte berätta vad vi kan

vänta oss av Moderskeppet.se i framtiden. Återigen aff ärshemligheter.

– Men rent spontant kan jag berätta att vi vill publicera mer gratis och producera fl er kommersiella produkter under 2008.

SVERIGES BÄSTA LÄRARE

Mattias favorittrick i Photoshop, och som har varit mest populärt på Moderskeppet.se, är en rätt simpel bildredigering.

– I Kamera & Bild kallade jag den för pas-tellkontrast. Man gör helt enkelt en kopia av bilden och gör den svartvit. Sen lägger man ihop bilderna vilket ger en snygg eff ekt.

Det kom jag på av en slump när jag satt vid datorn. Två klick och man får alltid ett coolt re-sultat. Det hade jag inte sett någon göra innan heller, fast nu eft er har jag sett andra som gjort samma sak.

Ser du det som ditt trick då?– Nej, det är det för simpelt för. Och

jag använde ju fl era olika trick som andra kommit på för att göra det här. Så jag kan inte kalla det Mattias-tricket.

Finns det något du ser som ditt eget trick?

– Den första videon som jag gjorde, ond-sint ansikte, kom jag på mer eller mindre själv. Men det är ju också baserat på andras tekniker. Det fi nns inget nytt. Men min styrka är inte att komma på nya trick. Jag jobbar med att för-klara.

Vad är det värsta man kan göra med en bild i Photoshop?

– Att använder sig av Brightness/Contrast. Det blir väldigt sällan snyggt.

Vi kommer in på rubriksättningen till arti-keln. Jag frågar om jag kan skriva ”Möt kungen av Photoshop”, men får inte direkt medhåll från Mattias.

– Ja och nej. För jag är långt ifrån bäst i Sverige på Photoshop. Däremot är jag Sverigesbästa lärare i Photoshop. <<

>>

>>

>>

>>

Från den här tv-studion sänder Mattias sina podcasts och den distanskurs han håller med 3 500 elever.

Resultatet av en av de många gratisguiderna som finns på Moderskeppet.se. Just den här övningen handlade om texturer.

Photoshoptrick rör sig i en modecirkel

!Läs mer...om Mattias eller ta del av gratisguiderna som han har skrivit.

Gå in på:www.moderskeppet.se

FOTO FREDRIK HOLM

tjugofyra | pressfotografen pics magazine nummer 1 2008

FOTO

NIN

A LEI

JON

HU

FVU

D

Staff an ClaessonÅlder | 48 årBor | UppsalaArbetar | Pressfotograf på Upsala Nya Tidning, UNT, driver även eget frilansföretag, Staffan Claesson AB

>>>>

Formen spelar för stor roll i dagsti dningar

”Dagstidningar har bättre bildkvalitet ”

Staff an Claesson kom på att han ville bli foto-graf i högstadiet. Då upptäckte han kameran genom sin pappa som var fotograf. I gymnasiet fi ck han praktik hos Svenska Dagbladet där han höll till i deras mörkrum. Han vikarierade även hos Aft onbladet.

1979 fi ck han ett vikariat på Upsala Nya Tidning, där han nu är anställd pressfotograf. Förutom det driver Staff an även ett eget företag där han säljer sina bilder till olika tidningar och organisationer som inte har egna fotografer.

FÅR EN UPPDRAGSLAPP

På Upsala Nya Tidning jobbar Staff an tillsam-mans med sex andra pressfotografer, som alla är där i princip varje dag. De har ett rullande schema med dagspass och kvällspass, det är alltså någon i tjänst från åtta på morgonen till elva på kvällen varje dag. Jobben fördelas av bildchefen.

Innan Staff an ska ut på ett jobb får han en lapp med adress, tidpunkt och kontaktupp-gift er till personen, platsen eller händelsen han ska fotografera. När han är klar åker han tillbaka till redaktionen, anpassar bilderna för tryck och skickar sen in dem till bildsystemet, där alla klara texter och bilder fi nns, så att redi-gerarna kan komma åt dem och välja ut en eller fl era bilder till en artikel.

DÅLIGT SAMARBETE

Det fi nns en hel del saker som Staff an skulle vilja ändra på när det gäller hans jobb.

Han tycker att det är för tidspressat, vilket leder till att planeringen blir slarvigt gjord. Cheferna bestämmer oft ast innan hur resulta-tet ska bli, vilket sällan stämmer med verklig-heten. Staff an önskar att det vore mindre strikt planering och därmed mindre styrda förvänt-ningar.

Han tycker även att skrivande journalister skulle kunna vara mer hjälpsamma med att tala

om vad jobben handlar om, istället för att bara lämna en adress och tidpunkt. Ibland får han jobblappen precis innan han åker dit, vilket gör att han inte hinner kolla upp vad artikeln ska handla om.

“FÖRJÄVLIGT KORKAT”

Staff an Claesson tycker också att designen har tagit över kvaliteten lite.

– Formen har börjat spela alldeles för stor roll på dagstidningen. Jag förstår att det är vik-tigt för kvällstidningarna, men dagstidningar borde inte behöva tänka lika mycket på sånt.

Upsala Nya Tidning har även en bildpo-licy: bilder ska inte manipuleras. Men det har ändå skett i enskilda fall.

– Förjävligt tycker jag, korkat, säger Staf-fan och skakar på huvudet.

Vad tycker du om kvaliteten på bilderna i dagstidningarna, är det någon skillnad mel-lan dem och kvällstidningarnas bilder?

– Det är ju mycket läsarbilder i kvällstid-ningar, vilket kan vara både bra och dåligt. Det är klart att man inte tackar nej till en bild bara för att den är tagen med till exempel en mobil-kamera. Om det har hänt något och tidningens fotografer inte kan vara på plats så fi nns det inte så många andra val. Men kvaliteten på bilderna blir förstås sämre. Dagstidningar däremot, an-vänder sig inte lika mycket av läsarbilder, vilket gör att kvaliteten på bilderna i tidningen över-lag blir bättre.

Tycker du att yrket pressfotograf är ett utdöende yrke?

– Nej. I alla fall inte om man håller det på en lite högre nivå och om man är rädd om bil-der och förstår hur mycket de kan betyda. Om inte så kan det nog bli ett ganska utdöende yrke, ja. <<

När Staffan Claesson var liten ville han bli antingen ljudtekniker eller arkitekt. I dag är han pressfotograf på Upsala Nya Tidning och har eget fotoföretag. Text Sanna Röllgårdh Foto Staffan Claesson

Pressfotografen på väg bort?

pics magazine nummer 1 2008 pressfotografen | tjugofem

Som pressfotograf får Staffan Claes-son ta många olika typer av bilder. Han kan få åka på allt från en fot-bollsmatch till en punkkonsert.

Chansen att vara anställd pressfotograf mins-kar. Fler och fl er tidningar använder sig av frilansfotografer. Men på Svenska Dagbladet fi nns det tio stycken anställda pressfotogra-fer.

– De fl esta stora tidningar använder sig av pressfotografer. Det är mycket specifi ka jobb som vi vill kunna göra på vårt sätt, därför är det bra att ha någon anställd som kan sin sak. Men vi använder fl era frilansare också, säger Joakim Ståhl, bildchef på Svenska Dagbladet.

Kommer Svenska Dagbladet att fort-sätta med lika många pressfotografer?

– Absolut, det är ett sätt att garantera tro-värdighet.

Tror du att yrket pressfotograf är ett ut-döende yrke?

– Nej, det tror jag inte. Men de måste nog bli mer specifi cerade och bättre för att klara sig.

Expressen använder sig främst av frilan-sande fotografer, men fyra heltidsanställda fotografer.

– De kommer nog alltid att fi nnas kvar, men förmodligen i en annan form. Det kom-mer nog bli mer webb och rörliga bilder. Medievärlden ändrar sig, kanske kommer det att fi nnas multifotografer som fotar både stillbilder och rörliga bilder. Kanske kommer framtidens teknik tillåta att man tar stillbil-der från rörliga bilder, säger Per Kagrell som är bildchef på Expressen. <<

Text Sanna Röllgårdh

Vet du vilka lagar och regler som gäller?

tjugosex | vilka fotoregler fi nns? | möt matti as klum pics magazine nummer 1 2008

KÄLLA WWW.FOTOSIDAN.SE

Det kan ibland vara svårt att veta var du får fotografera och vad. Vad är egentligen lagligt?Text Sara Örtendahl Foto Sara Örtendahl

VAD FÅR DU INTE FOTOGRAFERA? Civila anläggningar och privata platser är något som är förbjudet att fotografera på, men då brukar det oft ast vara skyltat att du inte får fotografera.

Privata områden kan till exempel vara på restauranger, i butiker eller i ett köpcentrum. Alltså områden som ägs av en privatperson eller ett företag.

Den som har nyttjanderätten till en fastighet kan ställa krav på dig, till exempel att du inte får fotografera. Du kan förbjudas att fotografera på en konsert, men då måste du ha blivit informerad om det via skyltar.

VAD FÅR DU FOTOGRAFERA?Du får fotografera vem du vill och när du vill. Du får till och med fotografera grannen genom fönstret. Grannen är på en privat plats men det är inte du. Så länge du står på en allmän plats och fotogra-ferar får du fotografera vad och vem som helst. Du får alltså foto-grafera in på den privata platsen.

Du kan aldrig bli tvingad till att lämna ifrån dig fi lmen eller kameran vare sig du har tillstånd att fotografera eller ej. Det krävs åklagare för att de ska kunna kräva att du lämnar ifrån dig kameran och det är mycket ovanligt att det händer.

VAD FÅR DU PUBLICERA?Du får inte fotografera ett konstverk för att sedan tjäna pengar på att sälja bilden. Vad är då ”verk” för något? Det kan vara tavlor, böcker, dikter, fi lm och föreställningar. Men om det inträff ar utom-hus på en allmän plats så får du använda bilden för enskilt bruk.

När det gäller människor så måste personen på bilden ha god-känt eventuell användning vid marknadsföring.

Fotografi er som ska tryckas i till exempel tidningar och böcker behöver endast godkännas av fotografen.

Vet du var och hur du får fotografera?

Matti as Klum har varit med om det mesta

Mattias Klum ser inte kameran som ett skydd mot det han foto-graferar. Den fungerar istället som en tratt. Allt som passerar genom kameralinsen tränger in i honom och berör. Det fantastiska, det för-störda och det förfärliga som hän-der i världen.

Det var hemma i Ludvika när Mattias Klum bara var tolv år som hans nyfi kenhet väcktes. Han fi ck då låna pappas kamera och foto-graferandet var i full gång.

Det som Mattias upplevt är bara önskedrömmar för många. Men möjligheterna har även inne-burit risker. När han var i Nigeria fi ck han hjärnmalaria.

– Att besöka sjukhus i andra länder är inget jag ser fram emot, det är aldrig kul.

TAR INGA RISKER

Vilket är det farligaste djuret du har fotograferat?

– Världens största gift orm, kungskobran, är nog det farli-gaste djuret jag har fotograferat. På grund av de stora mängder gift som ormen kan producera kan den döda en fullvuxen asiatisk elefant på tre timmar.

– Jag är noggrann med att inte ta några risker när jag är ute, jag är

väl påläst och känner av djurens temperament.

Mattias Klum har genom åren fotograferat många olika djur i många olika länder. Som 20-åring åkte Mattias till Borneo som har en av världens äldsta regnskogar, som är upp emot 140 miljoner år gam-mal. Borneo var en resa som har betytt mycket för Mattias.

– Borneo har en fantastisk mångfald och ett dramatiskt land-skap, det lockade mig.

EN STARK UPPLEVELSE

Med Mattias kameror har många bilder tagits, många resor har gjorts och många olika sorters djur fångats på bild. För några år sedan när han var i norra Indien fi ck han en stark och spännande upplevelse. Han fotograferade ett asiatiskt le-jon, och låg på mage bara fyra och en halv meter framför lejonhonan.

– Jag fi ck en fantastisk por-trättbild på henne. Lejonhonan på rygg med blicken vänd mot mig.

Mattias Klum och hans kame-ror är nu för tillfället i Sydostasien på uppdrag för National Geo-graphic. Han ser fram emot nästa utmaning, det som komma skall känns alltid spännande. <<

Mattias Klum är en världskänd fotograf som har fotograferat asiatiska lejon i Indien, världens största giftorm på Borneo och surikater i Kalaha-riöknen. Han är fotografen som har varit med om saker som vi knappt vågar drömma om.Text Sara Örtendahl Foto Lars-Magnus Ejdeholm

pics magazine nummer 1 2008 förvara dina bilder säkert | tjugosju

Ligger dina bilder säkert?Är du en av de som har massor av bilder på datorn, inte men vet hur du ska lagra dem?Pics Magazine har listat några av de bästa (och sämsta) alternativen att spara bilder på.Text Jonas Englundh

Vi har räknat på att en bild är 2,5MB

En cd skiva är billig och folk tror att man kan lägga in bilder där och sen kolla på dom om några år igen. Men så lätt är det inte. En cd skiva påverkas av fukt, ljus, repor. Det kan resultera i att bilderna som är sparade där inte kommer att kunna läsas av och dom är borta. Bilder på en cd-skiva brukar oft ast hålla fem-sex år beroende på hur du har behandlat skivorna. Så eft er en fem-sex år bör man kopiera över alla bilder ti ll nya skivor.

Jag tycker då inte att cd-skivor är någon bra idé att

spara sina bilder på eft ersom det är mycket riskfyllt att dom kan försvinna och så vidare.

KAPACITET OCH PRIS:

En cd-skiva kostar ungefär en krona. Dom är oft ast runt 700 Mb. På 700 Mb så kan du förvara ungefär 280 bilder. Al-ternati vet är en DVD-skiva som är något dyrare, men rymmer ungefär fem gånger så mycket.

Hårddisk är nog det bästa alternati vet. Det går snabbt att lägga över bilderna och du kan ti tt a på dem när du vill utan problem. Det fi nns två typer av hårddiskar. Extern och intern.

Intern betyder att det är den hårddisken som sitt er i datorn. Tänk på att den hårddisken ar-betar hela ti den och då försäm-ras livslängden på hårddisken varje gång datorn är på.

Extern hårddisk är en hård-disk man har utanför datorn. Det fi nns en massa olika sorter men den vanligaste är de du kopplar in ti ll datorn via USB-portarna. Eft ersom du bara kopplar in den när du ska

använda den och kopplar ur den eft er att du är klar så håller den betydligt längre, men den är också dyrare.

KAPACITET OCH PRIS:

Om hårddisken är på 500 Gb så kan du spara ungefär 20 000 bilder på den. En intern hård-disk på 500 Gb kostar cirka 800 kronor och en extern kostar cirka 1 200 kronor.

USB-minne är kanske inte det smartaste sätt et att förvara sina bilder på. Fast det beror lite på hur länge du ska ha bilderna där. Kanske bara någon dag för att visa upp dem för polarna eller för att föra över dem ti ll en annan dator. Då kan det vara smidigt. Men det är inte så smart att spara sina bilder där då man lätt kan tappa bort USB-minnet eft ersom det är så litet.

KAPACITET OCH PRIS:

Ett USB-minne på 4 Gb kostar cirka 200 kronor. På 4 Gb kan du spara ungefär 1 600 bilder.

På internet kan du spara dina bilder både på olika hemsidor och på servrar. Det fi nns hem-sidor där du kan spara din bilder för att visa andra eller bara för dig själv.

KAPACITET OCH PRIS:

Man kan köpa en plats på en server hos ett företag och förvara sina bilder där. Det är säkrast att göra det eft ersom de håller koll på sina servrar så de inte går sönder. Kostnaden för att ha 500 Gb på en serverhotell-plats är cirka 500 kronor i månaden.

Diskett er, gamla hederliga diskett er. Jag kommer aldrig att glömma att det fanns diskett er i massa olika färger.

KAPACITET OCH PRIS:

Om du skulle spara ner lika många bilder på disket-ter som du gör på en 500 Gb hårddisk behöver du ha ungefär 35 000 diskett er och det skulle kosta så mycket som 70 000 kronor. Känns det verkligen nödvändigt att lägga ner så mycket ti d och pengar på att spara bilder på diskett er? Och var ska man förvara 35 000 diskett er någonstans?

Hårddisk

USB-minne

Diskett

CD-skiva

InternetSäkert och lätt

Smidigt men litet

Omodernt och dyrt

Inte så säkert

Ofta gratis och smidigt

DET ÄR ALLTID SÄKRAST ATT LAGRA BILDERNA PÅ FLERA STÄLLEN. FÖRSVINNER DE FRÅN ENA STÄLLET FINNS DE FORTFARANDE KVAR.

tjugoått a | frilansfotograf utomlands pics magazine nummer 1 2008

mt

o-n

ga

a-h

ns

m

n ar

ör r-n. v-a. ia

Nyvaken och med trasiga jeans och hästsvans beställer han två stora kanelbullar som luktar nybakat. Olle Carlsson har precis tagit steget ur sängen för att möta mig på ett café i Upp-sala.

– Detta är min frukost, säger han. En god frukost.

Olle berättar om när han blev fotograf, då han trodde att det krävdes mystiska knep för att lyckas ta bra bilder. Men nu vet han hur det är.

– Jag som kreatör vill nå mitt ”inre”. Käns-lan måste fi nnas där. Det är grunden.

En grundläggande fotoutbildning skaf-fade han sig på gymnasieskolan GUC i Upp-sala. Innan hade han fotograferat en del på konserter för skojs skull och lagt upp bilderna på sin hemsida.

– Jag blev taggad. Många tyckte om mina bilder. Det fi ck mig att söka till GUC.

BROTTADES OM JOBBEN

Det var direkt eft er studenten 2003 som Olle började jobba tillsammans med Bingo Rimér.

Två månader tillbringade de tillsammans innan han började jobba som frilansfotograf.Att ständigt jaga jobb och fi xa modeller var vad Olle koncentrerade sig på under den ti-den.

Han brottades om jobben, hela tiden för-sökte han vara först.

Olle tar en slurk av kaff et. Berättar att det som fascinerar honom är mode.

– För mig är mode proff sigt. Det är stil-rent, det är vackra människor och välklätt.

I två och ett halvt år pågick jagandet. I Sverige. Sen hägrade USA. Att hitta nya äventyr och att upptäcka nytt lockade.

– Om man inte vill ta över världen ska man inte ens tänka på USA. Saker kan bli större i USA än i Sverige, men det är svårare att slå från botten.

MÅNGA AMATÖRER

Olle bodde i Los Angeles, mer en fi lmstad än en stad med fotografer. Men det hindrade inte Olle att ständigt stöta ihop med personer som titulerade sig som fotograf.

– Jag sprang på amatörer dagligen. Det var en jävla djungel av amatörer.

Enligt honom såg sig alla som fotografer men var i själva verket inget annat än hobby-fotografer. Det var mycket snack, men inget väsentligt enligt honom.

Det var en besvikelse för Olle att dessa fotografer tilldelades jobb. Men det pågick dagligen. Och han undrade var de riktiga fo-tograferna fanns. De fann han i New York.

Eft er två och ett halvt år var han less på USA, less på att vara mitt i smeten.

– Men visst var det en stor förändring att komma från Hollywood med runt 10 000 fo-tografer till några få enstaka i Sverige.

Nu bor Olle i Uppsala, närmare bestämt i Luthagen.

”VAR SOM EN ORGASM”

Många tror att Olle är enbart konstfotograf. Det gör honom irriterad. Själv ser han sig som en varierad fotograf.

Innan den digitala tekniken kom fotogra-ferade Olle analogt. Filmrullar i handen och många timmar i mörkrummet upptog hans tid.

– Det var en drömvärld att få se bilden komma fram. Det var som en orgasm. Det var underbart.

Men nu föredrar han det digitala framför det analoga. Det är lättare och det känns över-lägset att kunna se bilden direkt på displayen.

Närmast drömmer han om att få fota skivomslaget till Dia Psalmas kommande skiva. Musiker har alltid varit ett intresse och Dia Psalma har alltid varit stora favoriter. <<

För bra för Bingo Rimér

Visste du att ...... det under 2007 såldes 830 728 digitalkameror i Sverige?

Olle CarlssonÅlder | 26 årBor | UppsalaArbetar | Fotolärare på gym-nasieskolan GUC i Uppsala.

Han var för bra för att stanna hos Bingo Rimér. Efter tre veckor hade han lärt sig allt Bingo Rimér hade att erbjuda.”Det viktiga är att ha en personlig känsla för kameran. Det är inget du kan öva upp”, säger Olle Carlsson.Text Sara Örtendahl Foto Sara Örtendahl

pics magazine nummer 1 2008 frilansfotograf utomlands | tjugonio

>>

pics magazine nummer 1 2008

>>

Det var en drömvärld att få se bilden komma fram. Det var som en orgasm. Det var underbart.

>>

Den här bilden tog Olle Carlsson när han arbetade som frilansande fotograf i USA.

FOTO OLLE CARLSSON

När Emelie Wahlström och Gustav Pierrou fl yttade ihop i början av februari ville Gus-tavs pappa ge dem något speciellt i infl ytt-ningspresent. Han har tidigare jobbat på en reklamfi rma och visste vilken häft ig eff ekt det blir om man trycker bilder på en speciell duk. Det fi ck därför bli Emelie och Gustavs pre-sent. De fi ck själva välja motiv.

– Vi ville ha svart-vitt och då passar det inte direkt med en solnedgång. Det ger inte samma känsla, säger Emelie.

VISAR PERSONLIGHET

Idéerna var många och paret bestämde sig till slut för att ta en bild på sig själva som de skulle ha på väggen i vardagsrummet.

– Det är ju inte så många som har en bild

på sig själva, så det är kul att det är lite annor-lunda, säger Gustav.

– Och det visar ju personlighet, fyller Emelie i.

Kanske ligger det lite egoism bakom be-slutet också, men annorlunda är det defi ni-tivt. En sak hade de bestämt redan från bör-jan när idén först kom upp.

– Vi ville göra lite ironi över oss själva. När man ser bilden ska man inte direkt känna ”åh vad gulliga ni är” utan mer ”åh vad häf-tigt!”.

MÅNGA TEMAN

Dirty dancing, Lady och Lufsen och Titanic var några av de teman som dök upp.

– Sen tänkte vi göra något i stil med som-mar/vinter, berättar Emelie.

I slutändan blev det trots de många för-slagen ett rocktema.

– Det är lite ironiskt eft ersom ingen av oss är särskilt musikintresserad, säger Emelie.

INGET ANNAT PÅ VÄGGEN

När bilden är tryckt kommer den att vara ungefär tre meter bred och ungefär en och en halv meter hög.

– Vi ska ha den i vardagsrummet, fast vi har inte bestämt vilken vägg den ska sitta på än, säger Gustaf.

– Jo, det har vi visst det, dementerar Eme-lie och berättar att den ska sitta på en av kort-sidorna i rummet.

– Sen kommer vi inte ha något annat på väggen, för då blir det bara rörigt. Det ska vara stilrent, snyggt och häft igt.

Finns det någon gång det inte passar med en fotovägg?

– Man kan ju inte ha en fotovägg på alla väggar, eller i alla rum. Det ska vara som en fondvägg som sticker ut. Då blir det riktigt snyggt, säger Emelie. <<

j gma

sla

oss

ING

Näunha

haän

lie sid

vägvar

me

vägfonsny

Skaff a din egen fotovägg hemmaEmelie och Gustav valde att trycka sin fotovägg på en duk, vilket ger en häft ig eff ekt. Du kan också välja att trycka upp en bild på tapet om du vill ha den över en hel vägg. Reklambyråer i din stad kan säkert hjälpa dig, eller så går du in på någon av sidorna nedan. Där kan du hitt a mycket inspirati on.

www.photowall.sewww.grutes.sewww.mrperswall.sewww.inredningsmotiv.se

Eller kontakta Spår1, som tryckte Emelies och Gustavs bild. De nås på 070-332 17 63.Om du tänker använda dig av en egen bild är det vikti gt att du tänker på att bilden måste vara högupplöst. Annars kommer resultatet att bli ”pixligt”.

De hänger sig– på väggenDe senaste åren har fotoväggarna exploderat och ersatt det föregående modet med allt vad lattefärger innebär. Två av dem som har följt det nya modet är Emelie Wahlström och Gustav

Pierrou som har en bild på sig själva på väggen i vardagsrummet.Text Robin Norlén Foto Robin Norlén

tretti o | fotoväggar har blivit mode pics magazine nummer 1 2008

www.p>>www.g>>www.mwww m>>

Eller kontakt

www.iwww i>>

Emelie WahlströmÅlder | Snart 20 årBor | Centrala SalaCivilstatus | SamboArbetar | Adlibris, MorgongåvaGillar |Sport (speciellt boxning), fi ka och inredning

Gustav PierrouÅlder | 19 årBor | Centrala SalaCivilstatus | SamboArbetar | Adlibris, MorgongåvaOgillar |Pölsa

pics magazine nummer 1 2008 fotoväggar har blivit mode | tretti oett

>>

>>

Emelie och Gustav framför den nytryckta bilden på dem själva som de har på väggen hemma i vardagsrummet.

De ville göra ironi över sig själva och valde därför rocktema, trots att de inte är särskilt musikintresserade.

GUC | Palmbladsgatan 14 | 754 50 Uppsala | Tel 018-18 02 00 | Fax 018-18 02 50 | info@guc.se | www.guc.se

medieprogrammet | design | europainriktning | journalistik med multikompetens | medieteknik/eventteknik | multimedia/digitalt skapande | turism