Fredagen den 24 april avslutade EUs och Stor-britanniens förhandlare det första förhandlings-mötet om parternas post-Brexit relation efter coronautbrottet i Europa. Detta med mycket små, om några framsteg. Samtidigt närmar sig ”deadline” med stort D.

I slutet av juni ska Storbri-tannien ha lämnat in en önskan att få övergångspe-rioden förlängd. Den brit-tiska regeringen, med Boris Johnson i spetsen, har hela tiden sagt att någon sådan förfrågan kommer inte att bli aktuell. Johnson har till och med dristat sig till att säga att inte ens om EU skulle fråga, skulle man vilja ha en förlängning av övergångsperioden.

Samtidigt blir hoppet om ett djupt och brett han-delsavtal som kan ta vid när övergångsperioden löper ut den 31 december allt skörare. Trots alla ansträng-ningar med politiska vil-jeinriktningar, utträdesavtal och övergångsperioder ser det mycket mörkt ut för ett sådant avtal att bli klart innan övergångsperioden är slut.

Förlängning, trots allt?Samtidigt har EUs och Storbritanniens utdragna skilsmässa så här långt alltid slutat med någon form av kompromiss. Det är möjligt att man får till ett enklare handelsavtal, men då får vi se krångel vid gränsen, kanske tullar, pro-blem med ursprungsregler

och mycket annat som parterna vill undvika.

Det är så klart även möj-ligt att vi får se en förlängd övergångsperiod. Även om de flesta undrar hur det ska gå till med Boris Johnson och kompani vid det brittiska rodret. Finan-cial Times Alan Beattie påminner om tidningens förutsägelse från början av året, att Storbritannien ber om förlängning med den förevändning regeringen kan uppbringa. Tidningen håller fast vid detta även om oddsen mot prognosen har stärkts.

Samme Beattie refe-rerar även mycket mörka cyniska tankar kring den brittiska regeringens stra-tegi där tänket är ”låt gå, låt det bli en hård Brexit, folk kommer ändå inte att kunna urskilja vad som är coronaeffekter och vad som är Brexit-effekter på ekonomin”.

Helt skilda målbilderEUs chefsförhandlare Michel Barnier har uttryckt besvikelse och oro för uteblivna framsteg i för-handlingen. Signalen från London är samtidigt att EU måste ändra sin förhand-lingsposition och släppa vissa av sina huvudfrågor (”core planks”) för att nå framgång.

De områden som ofta upprepats från Storbritan-niens sida är frågan om att EU vill ha rätt att fiska i brittiska vatten samt frågan om att EU håller fast vid principen att långtgående frihandel hänger samman med gemensamma regler

och standarder för att säkerställa jämlika konkur-rensvillkor.

Tar man sig frihe-ten och översätter ”core planks” bokstavligt blir det huvudplankorna. Det är från EUs horisont inte bara några av de viktigaste plankorna i EU-bygget som Storbritannien ger sig på. Det är i själva verket själva stommen och grundfunda-menten.

EU upplevs av Stor-britannien sitta fast i en förhandlingsposition som kommer att hindra parter-na från att nå en uppgörel-se för att landet vill ha sin ”frihet” från EUs regelverk. Storbritannien upplevs från EU inte förstå att inget land får fullt tillträde till EUs fria inremarknad om man inte även formellt skriver under på delar av EUs regelverk.

Tempo ett måsteSåväl corona som positions-avståndet mellan parter-na talar för mycket högt tempo alternativt förlängd övergångsperiod för Brexit. Men efter avslutad för-handlingsvecka kommen-terade Barnier fredagen den 24 april läget med ovanligt direkt språk för en internationell förhandling och anklagade britterna att vägra ”engagera sig på allvar” i vissa frågor, och för att försöka ”sakta ner diskussionerna”.

Den 20 till och med 24 april höll EU och Storbritannien en första förhandling sedan coro-napandemin kidnappade förhandlingen. Agendan

InnehållNr 68 maj 2020

Sidan 1• Uselt framdriv i förhand-lingen om ett avtal mellan EU och Storbrittanien

Sidan 2• EUs och Storbritanniens framtida handelsrelation är viktig för EUs och Sveriges gröna näringar• Rapport från Business Sweden om de globala utsikterna under covid-19

Sidan 3• MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valuta- o prisnoteringar• Nytt verktyg ger bättre koll på länders export-hinder med anledning av covid-19

Uselt framdriv i förhandlingen om ett avtal mellan EU och Storbritannien

innefattade bredden av förhandlingsområden som involverat en EU-delega-tion på 100-talet förhandla-re och experter.

Det är två förhand-lingsmöten inplanerade innan den så kallade ”stocktaking” som ska äga rum i juni och där en mer genomgripande utvärde-ring av förhandlingsläget ska ske. Närmast i tid äger en förhandlingsrunda rum med början den 11 maj. Nästa förhandlingsmöte är sedan den 1 juni.

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1

EUs och Storbritanniens framtida handelsrelation är viktig för EUs och Sveriges gröna näringar

Rapport från Business Sweden om de globala utsikterna under covid-19

EUs interna handel är mycket viktig för EUs medlemsländer och deras näringsliv. Sverige och det gröna närings-livet är inget undantag. De europeiska bönder-nas gemensamma orga-nisation Copa Cogeca önskar se en handelsre-lation mellan EU 27 och Storbritannien som är så fri från tullar och krång-el som möjligt också efter Brexit.

Utan avtal kommer Stor-britannien från och med 2021 att behandlas som vilket annat land som helst utanför EU som saknar särskilda handelsförmåner. Det blir de tullar världens länder kommit överens om att respektera i Världshan-delsorganisationen, WTO, som gäller.

Storbritannien är en av Sveriges viktigaste han-delspartners. Totalt sett i handeln med varor låg Storbritannien på sjätte-plats i den svenska export-statistiken 2019. EUs han-delsförhållande till landet efter övergångsperioden blir därför mycket viktigt.

Detta gäller även de gröna näringarna även om den svenska exporten av jordbruksprodukter och livsmedel till Storbri-tannien är relativt liten. Den svenska exporten av jordbruksprodukter och livsmedel till Storbritan-

nien uppgick 2019 till 5,8 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 6 pro-cent av den totala svenska exporten av dessa produk-ter. När det gäller impor-ten av jordbruksvaror och livsmedel uppgår den till 3,9 miljarder kronor vilket motsvarar 2,3 procent av den svenska importen.

De största exportpro-dukterna från jorden och skogen återfinns inom produktgrupperna drycker samt beredda livsmedel respektive papper och trävaror. När det gäller jordbruks- och livsmed-elssegmentet domineras exporten av enskilda produkter såsom fisk, cider och malt.

Storbritannien är en intressant marknad även för andra svenska livsmedel och dagens export består av en bredd av produkter – allt ifrån kaffe, godis och kakor till spannmåls- och mejeriprodukter. I skogs-segmentet är det sågade och hyvlade trävaror som står för de stora exportvär-det på den brittiska mark-naden.

Handeln med jord-bruksprodukter och livsmedel är traditionellt mindre fri än handeln med varor från skogsråvaran. Det kan tala för att dessa produkter också påverkas mer om handeln med Stor-britannien faller tillbaka på de regler som gäller i WTO.

När det gäller jord-bruket påverkas det på flera sätt om ett handels-avtal uteblir eller inte blir tillräckligt djupt och brett. Om handeln mellan EU och Storbritannien inte löper på som vanligt riske-rar det påverka priserna på den inre marknaden. Export som normalt går till Storbritannien riskerar stanna inom EU och pressa priserna.

Irland är en mycket stor exportör av till exempel nötkött och mejeriproduk-ter till Storbritannien. Dan-mark exporterar betydande mängder griskött. En bild av vikten av den brittiska marknaden är att cirka 30 procent av nötköttsex-porten och 25 procent av grisköttsexporten i dag går till Storbritannien. I ett läge där den fria handeln slutar röra sig fritt mellan EU och Storbritannien får det konsekvenser för

denna handel och detta kan påverka balans och pris på den inre marknaden för enskilda produkter.

Det finns utsikter för ett nära förhållande även efter övergångsperiodens slut om parterna får till ett omfattande, djupt han-delsavtal. Den politiska deklaration som tagits fram för att visa ambitionen för den relation som ska råda mellan parterna efter Brex-it talar en så nära handels-relation som möjligt – ett avtal helt utan tullar och kvoter för alla varor. Blir det så blir avtalet EUs första handelsavtal som har helt fri handel på jordbruksom-rådet. Deklarationen talar också om djupt regel- och tullsamarbete och åtag-anden som säkerställer en jämlik konkurrens.

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se

Största exportprodukterna från de “gröna/blå” näringarna (miljoner kronor):

1. Papper och pappersvaror 7 429**2. Trävaror 6 455**3. Fisk, kräft- och blötdjur 3 389*4. Pappersmassa 1 570**5. Drycker 1 044*6. Diverse livsmedel 416*7. Spannmål och varor därav 366*

*Jordbruksverkets bearbetning av statistik från SCB.**Egen bearbetning av statistik från SCB.

Världens ekonomi såg relativt ljus ut i början av januari. Sedan den 17 mars har alla kur-vor vikt av tvärt nedåt. Pandemin covid-19 får ekonomer att refe-rera till finanskrisen 2007/2008 och depres-sionen på 1930-talet.

Business Sweden, som bland annat hjälper svenska

exportföretag, bedömer i sin senaste globala utblick det troligt att nedgången i globala BNP landar unge-fär som under den globala finanskrisen, då föll den globala bruttonational-produkten, BNP, med 0,5 procent.

Business Sweden ger halvårsvis, i september respektive mars/april, ut rapporten Globala eko-

nomiska utsikter som ett av verktygen för att hjälpa svenska företag att navigera på exportmarknaderna. Rapporten är tänkt att ge en överblick av utveckling-en på Sveriges viktigaste exportmarknader, inklusive den ekonomiska tillväxten i olika länder och regioner samt en prognos för hur den svenska exporten kan tänkas utveckla sig.

Den nyligen presentera-de rapporten är en speci-alutgåva som beskriver de åtgärder som vidtas världen över för att begränsa sprid-ningen av coronaviruset och analyserar hur utveck-lingen påverkar svensk export såväl i det i det ome-delbara perspektivet som i det långsiktiga.

Forts på sidan 4

Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund

Nytt verktyg ger bättre koll på länders exporthinder med anledning av covid-19

MarknadenVärldsmarknadspriserNoteringar i USD per ton på Chicagobörsen

0

100

200

300

400

500

600

700

vete

soja

majs

havre

Källa: Riksbanken, Danish Crown

Valutor

Genomsnittlig kurs Aktuell kurs 2019 April 2020 5 maj 2020

USD 9,46 10,02 9,84Euro 10,59 10,89 10,71

PrisnoteringarNoteringen för griskött avser den danska marknaden.

Inhemsk marknad, vecka 19 DKK/kg SEK/kgGriskött, slaktad vikt, Danmark 12,60 18,09

Världsmarknadspriser I diagrammet illustreras prisnoteringar på spann-målsbörsen i Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader. Chicagobörsen avspeg-lar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den euro-peiska.

I alla kriser där det finns en risk för minskad till-gång på livsmedel finns en risk för att regeringar ser om sitt eget hus och inför olika hinder för sin export. Detta riskerar drabba alla de länder som är beroende av im-port. Allra mest drabbas sårbara, fattiga länder som redan i utgångs-läget har en otrygg livsmedelsförsörjning.

Hur hårt ett land drabbas beror på hur beroende man är av en enskild produkt för sin livsmed-elstrygghet, hur lätt eller svårt man har att finna alternativ på marknaden samt vilka ekonomiska möjligheter befolkningen

har att möta den prisupp-gång som följer på minskat utbud av livsmedel.

För att ge bättre över-blick och för att försöka undvika större marknads-störningar har AMIS, Agricultural Market Infor-mation System, inrättat ett verktyg för att spåra handelspolitiska åtgärder, till exempel exporthinder – ”the trade policy tracker”.

Exporthinder i 14 länderAMIS skapades efter att världen nåtts av två mycket kraftiga prisuppgångar på världens jordbruksmarkna-der 2007/2008 respektive 2010/2011 som satte värl-dens livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning i fokus för världens ledare.

AMIS följer och informerar om världens jordbruks- marknader för att länder snabbare ska kunna agera och motverka en otrygg livsmedelsförsörjning (se faktaruta på sidan 4).

I nuvarande kris med pandemin covid-19 har AMIS verktyg, som i prak-tiken hanteras av IFPRI, följt den handelspolitiska utvecklingen och i vilken mån länder vidtar åtgärder, till exempel exportstopp eller exportskatter, som ris-kerar påverka marknaden och ytterst importberoende länder.

Precis som i övrigt med den pandemi världen just nu genomlever blir den information som laddats in i AMIS handelspolitiska

verktyg en ögonblicks- eller kanske dagsbild av läget.

Den 28 april hade 14 länder aktiva, bindande exporthindrande åtgärder. Totalt sett står produkterna och de aktuella länderna inte för någon stor del av världsmarknaden, men en-skilda länder riskerar ändå drabbas.

Enskilda länder drabbas snabbtKazakstan har infört ex-portstopp för en lång rad jordbruksprodukter, bland annat bovete, socker, po-tatis, olika sorters lök och andra grönsaker, solrosfrö och solrosolja, vete- och rågmjöl med mera.

Forts på sidan 4

Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3

Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm

POSTTIDNING A

INTERNATIONELLAPERSPEKTIV

...produceras av Lantbrukarnas Riks-förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels-politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.

Ansvarig utgivare och redaktörChristina Furustamchristina.furustam@lrf.seRedaktionsassistentMargaretha GanslandtTelefon 010-184 44 12margaretha.ganslandt@lrf.seGrafisk produktion/Tryck LRF/Partner Print, 2020. ISSN 1103-4084

LRF huvudkontorLRF, 105 33 StockholmTelefon 010-184 40 00LRF BrysselkontorFederation of Swedish FarmersRue de Tréves 61, 7th floorB - 1040 BrysselTelefon +32-2-280 06 64www.lrf.se

Forts från sidan 3Kirgizistan, ett annat

land i regionen, får en stor del av sina importerade kalorier från import av vete och vetemjöl. Importen kommer normalt sett från Kazakstan. När nu Kazak-stan stoppat exporten av bland annat vete och vete-mjöl försvinner 50 procent av Kirgizistans importerade kalorier.

AMIS kartläggning av exporthinder (länder, pro-dukter, andel av ländernas export, hur stor del av im-portländernas kaloriimport som påverkas och så vida-re) ger delvis svar på frågan om vem som påverkas mest av olika exportrestriktioner. Andra frågor som måste besvaras enligt IFPRI som hanterar verktyget: Hur beroende är ett land av import för att föda sin be-

folkning? Hur väl rustade är ländernas befolkningar när det gäller att klara pri-sökningar? Detta är frågor de ansvariga arbetar vidare med att ge svar på.

Analysen så här långt säger att de tvingande exportrestriktioner som så här lång noteras under covid-19 drabbar 5 procent av de kalorier som handlas internationellt. Detta kan jämföras med den kraftiga prisuppgången på jord-bruksvaror 2007/2008 när motsvarande siffra var 19 procent. Vi vet inte hur det ser ut längre fram under pågående pandemi, men 2007/2008 införde 33 län-der exportrestriktioner på mat jämfört med 15 hittills i denna kris.

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se

Forts från sidan 2Business Sweden för

många intressanta resone-mang i rapporten Globala ekonomiska utsikter. Den är kort och ges bäst rättvisa läst i sin helhet.

När det gäller Kinas påverkan på Sverige och världen konstateras att här finns både aspekten med landets roll i viktiga leve-rantörskedjor samt Kinas betydelse för den globala efterfrågan. Samtidigt är osäkerheten den största

vissheten. ”Hur betydande effekterna på världsekono-min och Europas ekonomi som nedstängningarna i Kina givit upphov till är svårt att klara ut, eftersom viruset tycks ha rest snabb-are än varorna och vid det här laget överskuggas Kina-effekten helt av effekterna av virusutbrottet i Europa och USA.”

Beträffande den viktiga europeiska marknaden konstaterar Business Sweden att nedstängning-

Fakta: AMIS, Agricultural Market Information System

AMIS grundades 2011 och har sitt säte i Rom . Det är ett samarbete mellan 28 länder och en lång rad internatio-nella organisationer, bland andra FN-organen FAO, IFAD, WFP och WTO. Organisationerna utgör AMIS sekretariat och står för datainsamling, informationsspridning, forsk-ning och mycket mer.

Hela samarbetet går ut på att förbättra transparensen på världsmarknaden för olika produkter så att adekvata policyåtgärder kan vidtas snabbare och bidra till förbättrad livsmedelstrygghet i alla lägen. AMIS initierades av minist-rarna i G 20 mot bakgrund av de stora prisuppgångarna på jordbruksvaror som ägde rum 2007/2008 och 2010/2011.

Länderna i AMIS representerar 80-90 procent av värl-dens produktion, konsumtion och handel med jordbruks-produkter. De länder och ländergrupperingar som för närvarande deltar i samarbetet är: Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Kina, Egypten, EU, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kazakstan, Mexiko, Nigeria, Filippinerna, Sydkorea, Ryssland, Saudi Arabien, Sydafrika, Spanien, Thailand, Turkiet, Ukraina, Storbritan-nien, USA, Vietnam.

Organisationerna som utgör sekretariatet är FAO, GEOGLAM, IFPRI, IFAD, IGC, OECD, UNCTAD, Världs-banken, WFP och WTO.

en i stora delar av Europa riskerar att få stora ne-gativa effekter på svensk export. Anledningen till detta är att över 70 procent av svensk export går till andra länder i Europa. När nu pandemins epicentrum under flera månader varit just Europa blir konsekven-serna stora. BNP i euro-områdets länder väntas krympa med mellan 3 och 5 procent 2020. Kraftiga åtgärder har vidtagits för att stötta ekonomin, både

av enskilda länder och av Europeiska centralbanken. Business Sweden är inne på samma tankegång som flera andra bedömare när det gäller tiden efter pandemin. Förutsatt att den klingar av de närmas-te månaderna bedöms återhämtningen gå snabbt och tillväxten bli uppemot 5 procent 2021.

Christina Furustamchristina.furustam@lrf.se

Läs Business Swedens rapport Globala ekonomiska utsikter www.business-sweden.com/globalassets/insights/global-analysis/global-economic-outlook/ svenska/globala-ekonomiska-utsikter-apr-2020.pdf

Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund