utbildning av bedÖmare inom fristÅende examenssystemet

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET

Elisabet Björk-Norrgård, avdelningschef

Yrkesakademin i Österbotten

Kungsgårdsvägen 30 A

65380 Vasa

Tel 050-336 8281, 06- 324 2321

[email protected]

14.10.2011

mailto:[email protected]

FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET

Systemet börjar bli tonåring (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet med arbetslivet är faktiskt lagstiftat!

Examenssystemet uppkom som ett direkt svar på kritiken motvuxenutbildningens ojämna kvalitet och dess bristande koppling tillarbetslivets behov.

Nationella examensgrunder för att garantera jämn kvalitet på kunnandet. Varje examen har sina egna examensgrunder, dvs en beskrivning av vadyrkesskickligheten består av och vilka kriterier som skall fyllas (kan, förstår,behärskar, känner till osv.)

Examensgrunderna utarbetas av arbetslivet, utbildningsanordnarna ochUtbildningsstyrelsen


Aktörer i systemet är Undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen,examenskommissioner, utbildningskommissioner, utbildningsanordnare,intresseorganisationer

Det praktiska arbetet övervakas av examenskommissioner som består avarbetsgivarpartens, arbetstagarpartens och utbildningsorganisationernasrepresentanter

Examensarrangören (en skola) anhåller om rätt att ordna examen och gör ettavtal med examenskommissionen


Tre examensnivåer för fristående examen: grund-, yrkes- ochspecialyrkesexamen

Grundexamen bedöms med vitsord (1 - 3), yrkesexamen ochspecialyrkesexamen med godkänd - underkänd

Yrkesskickligheten påvisas och bedöms i examenstillfälle, där kunnandet mäts i

förhållande till examensgrunderna

Examinanden har rätt att få tidigare kunskaper erkända (påvisande avkunnande utan examenstillfälle )

Det finns ca 360 examina, varav dryga 80 kan avläggas på svenska


Fristående examenssystemets centrala principer

Arbetslivscentrerat Oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats Yrkesskicklighet visas vid examenstillfällen Personlig tillämpning

(se Fristående examenssystemets centrala principer bild med spindel – bilden utvecklad av Gun-Lis landgärds och Christel Holmlund-Norrén)

PERSONLIG EXAMENSPROCESS

Personlig tillämpning – som att åka metro i Helsingfors (se bild utgående från Jouni Kyllönens tolkning, bilden översatt och utvecklad av Gun-Lis landgärds och Christel Holmlund-Norrén)

Steg 1: Ansökningsskedet - Kartläggning Vad kan examinanden från tidigare www.jagkan.fi Eventuella intyg från arbetsgivaren Anhållan om erkännande av kunnande Vad inom examen kan påvisas på arbetsplatsen Behövs andra miljöer för examenstillfället Bedömarresurs på arbetsplatsen

Handledare/mentor på arbetsplatsen (får inte fungera som bedömare) Finansiering Beslut om fortsättning

http://www.jagkan.fi/


Steg 2: Plan för avläggande av examen

Examinanden utreder möjligheterna att avlägga examensdelen( plats, tidpunkt mm )

Examinanden planerar och beskriver hur kunnandet inom examensdelen skall påvisas

Examinanden kommer överens med bedömare om tider och platser för påvisande av kunnandet och för trepartsdiskussion– arbetsgivarrepresentant– arbetstagarrepresentant– representant för examensarrangören (examensmästare)


Examinandens plan för examenstillfället och självvärdering

Examinanden beskriver vem hon/han är, bakgrund mm Examinanden beskriver i sin plan för examenstillfället hur han/hon skall påvisa

yrkeskunnandet Examinanden gör en självvärdering av sitt yrkeskunnande inom varje mål och

kriterier för bedömning Examinanden lämnar in planen/självvärderingen till examensansvariga inom

Yrkesakademin

LÄRPROCESSEN

Steg 3: LärprocessenPersonlig studieplanOlika lärstigar Möjlighet att delta i förberedande utbildning

Målet skall vara klart och tydligt Uppgiften skall kännas meningsfull Examinanden skall stå i centrum och ha medbestämmande Det skall finnas möjligheter att lära sig och förändra Motivation skall vara väckt

INNAN EXAMENSTILLFÄLLET

Examensarrangören anmäler till examenskommissionen om vilka examenstillfällen som skall förverkligas (skall göras två veckor innan examenstillfället förverkligas)Vissa kommissioner har detta förfarande

Examensarrangören skickar bedömningsmaterialet till de utsedda bedömarna (skall göras minst en vecka innan examenstillfället förverkligas)

BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE

Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examina enligt handbok omfristående examina (UBS 2007)

SYFTE: Grundligt och omsorgsfullt granska hur examinanden påvisar sin yrkesskicklighet

UTGÅNGSPUNKT: bedömningskriterier i examensgrunderna


BEDÖMNINGEN Vem får bedöma, trepartsprincipen

Bedömare (arbetsplatsen) arbetsgivarrepresentant

Bedömare (arbetsplatsen) arbetstagarrepresentant

Bedömare (läroanstalten) examensmästare

Bedömare med stor yrkesskicklighet, förmåga att se helheter, social beredskap och vilja att utveckla yrkesskickligheten hos andra människor

Jävig att fungera som bedömare är examinandens egen släkting, ansvarig lärare för förberedande utbildning, arbetsplatshandledare eller närmaste förman. Bedömare bör själv meddela jäv.

BEDÖMNINGS-DISKUSSION

AG

AT

EXM

EXAMINANDENS SJÄLVVÄRDERING

1 1

1

BEDÖMNINGS-FÖRSLAG

FÖRVÄNTNINGAR PÅ BEDÖMARE

Fördjupar sig i examensgrunderna Läser examensplanen och jämför mot examensgrunderna Besöker examinanden under examenstillfället, och ser hur examinanden

arbetar i den praktiska verkligheten (jmf med examensgrunderna) Deltar aktivt i bedömningsdiskussionen genom att ge konstruktiv feedback till

examinanden som; att leda och sporra examinanden i sin yrkesutveckling att utveckla sina förutsättningar att bedöma sig själva att se utvecklingsområdena i sin yrkesskicklighet.

FÖRDELAR MED ATT VARA BEDÖMARE

Du håller ajour med yrken och kraven på yrken Du lär dej olika yrken inom branschen på olika nivåer Du uppdaterar ditt eget kunnande Du kan vara med och påverka examenstillfällen, förberedande utbildning samt

fortbildning inom området. Du lär känna yrkesmänniskor inom branschen Du får en liten pondus inom ditt eget arbetsteam Du kan lättare påverka utvecklingen på din egen arbetsplats


Yrkesskicklighet handlar om att kunna utföra/göra (tillsammans med kolleger/kunder/patienter)

veta om/känna till

kunna lösa problem (förutse)

kunna utvärdera själv (på olika sätt)

kunna utveckla/finna nya sätt (vara innovativ/kreativ)

kunna marknadsföra/sälja (sig själv)

vara förberedd för framtida utveckling och förändring

Betydelsen av dessa aspekter varierar från sammanhang till sammanhang,tidpunkt till tidpunkt, tilltänkt anställd till en annan. P. Salo (2009)


Tyngdpunkten vid bedömningen av yrkeskunnandet ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna

Bedömning avVad en person kan och vetHur en person tänker, processerar, löser problem, är kreativVarför personen agerar som hon gör - betydelsen av kunskaper, handlingar och känslor

Examenstillfällena skall vara utformade så att man under examenstillfället kan bedöma om examinanden har det centrala kunnandet som behövs för yrket


Examinandens självvärderingEnligt handbok om fristående examina (UBS 2011)Examinanden ges möjlighet till självvärdering av sina prestationer

Självvärderingen: Hur man använder sig av sina kunskaper och färdigheter i ett givet

sammanhang? Hur man kommer att klara av olika typer av uppgifter i olika sammanhang i

framtiden? Hur man själv uppfattar sina kunskaper/färdigheter och styrkor/svagheter?


Mål och kriterier för bedömning - Vad säger examensgrunderna?

Känna till: ex känner till lagarna i examensgrundernaHjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera? Vad säger lagarna?



Kunna/förstå: ex har kunskap om och förstår relationer och samband i det han/hon lärt sig.

Hjälpfrågor: Vad är det viktigaste i situationen? På vilket sätt skiljer sig/liknar dokumentationen inomhemservice och ett äldreboende?



Behärska: Kan tillämpa sina kunskaper i nya situationerKan analysera situationen, utvärdera idéer,

kunskap, metoder och hitta lösningar Hjälpfrågor:

Hur kan du tillämpa...? Vilka bevis hittar du som stöder…?Vad händer om…? Hur kan vi förbättra / lösa problemet? Vad är din åsikt om..?


Frågor man kan ställa under examenstillfället Hur tänkte du när du.... Vad grundar sig ...... Vad är följande steg..... Hur förklarar du.... Vad tänker du göra... Varför valde du... Vad är det för nytta med detta i ditt arbete... Hur skulle du utveckla din organisation/vår organisation... Kan du ännu förtydliga... Hur har du lyckats med din arbetsuppgift... Vad är du speciellt nöjd med? Varför? Vad skulle du göra på ett annat sätt – Varför? På vilket sätt?

EXAMENSTILLFÄLLET

Examenstillfället avbryts om risk föreligger gällande patientens/ klientens säkerhet eller omexaminanden visar sådana allvarliga försummelser som kan äventyra egen ellermedarbetarnas säkerhet.

Examinanden har rätt att komplettera ett pågående examenstillfälle ifall bedömarna anseratt det finns behov för det. Kompletteringen kan ske skriftligt, i form av diskussion ellerSom förtydliganden i praktiska situationer. Komplettering kan även ske under bedömnings-diskussionen om arten av komplettering är sådan. Examinanden har rätt att vid behov göra en omtagning av examenstillfället, utan extrakostnad för examinanden. Arrangören för examenstillfället ansvarar för att omtagningenSker vid en för examinanden lämplig tidpunkt efter att denne har förkovrat sig tillräckligt iden aktuella examensdelen. Omtagning av examens tillfället sker så snart som möjligt.

BEDÖMNINGSMÖTE

Efter avlutat examenstillfälle hålls en bedömningsmöte där arbetsgivar-bedömare, arbetstagarbedömare och examensmästaren deltar.

Vid detta tillfälle genomgås hela examensdelen och examinandens självvärdering

Examensmästaren leder diskussionen, alla deltagande parter är aktiva i diskussionen

Bedömningsmötet hålls om möjligt samma dag, senast inom en vecka efter avslutad examenstillfälle

OBS Christel kolla detta

BEDÖMNINGSFÖRSLAG

Under bedömningsmötet utformas ett förslag till bedömningsbeslut omExaminandens yrkesskicklighet utgående från bedömningsmaterialet.

Om bedömarna är av olika åsikt kontrollerar och jämför man med grunderna förexamen. Alla bedömares åsikter väger lika tungt. Man strävar efter att lösaeventuella meningsskiljaktigheter för att nå en gemensam åsikt.

Efter mötet meddelas examinanden genast resultatet. Samtidigt meddelasexaminanden om förfaringssättet vid begäran om rättelse av bedömning.

EXAMINANDENS BESVÄRSRÄTT

Rättelseyrkan för bedömning fr.o.m 1.1.2006: Enligt § 16 i lagen om yrkesinriktad tilläggsutbildning är det examenskommissionen för

ifrågavarande examen som fattar beslut om rättelse av bedömning av examen eller examensdel.

Rättelseyrkande ska göras inom 14 dagar från den tidpunkt, då examinanden för egen del har delgivits bedömningsbeslutet och motiveringen för bedömningen.

Examinanden sänder rättelseyrkan skriftligt till examenskommissionen. Till rättelseyrkan bifogas motivering till rättelseyrkan, examenstillfällets bedömningsblankett samt vid behov en blankett för självutvärdering. Examenskommissionen kan begära eventuella tilläggsutredningar kring examensprestationerna av bedömarna.

DOKUMENTATION

Material i anslutning till bedömningen sparas åtminstone 2 månader(ev rättelseprocess)

Examensansvariga samlar in bedömningsdokument av bedömarna, sammanställer dem och sänder dem till examenskommissionen.

Examensansvariga ansvarar för att bedömningsmaterialet arkiveras.

EXAMENSBETYG

Examensbetyget undertecknas av ordförande i examenskommissionen

GODKÄND EXAMEN ...................

och sen blir det examensfest !!!!!!!!!!!!!!!!

Fasta verksam-hetspunkterJakobstad PedersöreNykarlebyVasaKorsnäsNärpesKristinestad

utbildning av bedÖmare inom fristÅende examenssystemet

Documents